Gemensam information tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. Dagordning för socialnämndens arbetsutskott den 3 mars 2014

Transkript

1 Socialnämnden Linda Larsson Kallelse/Underrättelse 19 februari (8) Till ledamöterna i Socialnämnden och till övriga inom SOF för kännedom Kallelse till arbetsutskott: Datum: måndagen den 3 mars 2014, kl cirka i konferensrum Dagö, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på arbetsutskottet anmäler detta till Marianne Haglund som kallar in ersättare. Telefon eller e-post marianne.haglund@gotland.se. Gemensam information tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott Kl i lokal Dagö, Visborg - Socialpsykiatriskt team, för bilaga se ärende 11 - Samlokaliserat beroendecentrum barn och unga - Utskrivningsklara patienter Dagordning för socialnämndens arbetsutskott den 3 mars Justeringsledamot i tur: AU: Ola Lindvall (C) Ekonomiärenden 2. Strategisk plan och budget Handlingar delas ut på arbetsutskottets sammanträde. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (8) 3. Internkontrollplan s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen och beslutar att förslag till internkontrollplan ska återrapporteras till socialnämnden i juni Sammanfattning Regionstyrelsen har antagit nya riktlinjer för intern kontroll. Från och med i år ska resultatet av den interna kontrollen rapporteras till regionstyrelsen i samband med årsbokslutet. Socialförvaltningen föreslår att prioriterade områden för internkontroll under 2014 ska vara rättvisande redovisning, leverantörsbetalningar inom individ- och familjeomsorgen, korrekta priser samt bostadshyror. Verksamhetsärenden 4. Resursskolan Motivet s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att - Motivet i sin nuvarande form upphör. - förorda att tjänsten (1,0) som behandlingsassistent från och med den 1 juli 2014 förs över till familjebehandlingen. - förorda att tjänsten inom socialförvaltningens familjebehandling ska fördelas på så sätt att 50 procents tjänst (en medarbetare) är knuten till Solbergalinjen och 50 procents tjänst (en medarbetare) är knuten till Södervärnslinjen i syfte att tidigt uppmärksamma elever i riskgruppen med hög skolfrånvaro. - ge socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen nära följa och utvärdera verksamheten. Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till en ny modell som bygger på att den befintliga lärarresursen knyts till ett arbetslag med speciell kompetens och erfarenhet vid högstadieskolorna Södervärnsskolan och Solbergaskolan. Arbetslaget ska ha tillgång till och ha nära samarbete med socialtjänstens familjebehandling i form av att socialtjänsten skjuter till medel för 50 procents tjänst på respektive skola (sammanlagt 1 heltidstjänst).

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (8) 5. Information om öppna förskolan Gurkfröet 6. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att - ompröva beslutet att inte slå ihop dagverksamheten i Visby och Roma. - utförarna får i uppdrag att arbeta med kvalitetsförbättring genom att öka differentieringen av aktiviteter utifrån brukarnas individuella behov. Sammanfattning Socialnämnden beslutade i september 2013 att ge utförarorganisationen i uppdrag att utreda möjligheterna till att göra dagverksamheten mobil och därmed få större täckning. I uppdraget skulle en dialog föras med den ideella sektorn om lokalfrågan. En ekonomisk bedömning för regionen gällande resor till och från dagverksamheten skulle ingå i uppdraget. Då målgruppens behov ställer stora och specifika krav på den fysiska miljön ser utredaren det inte som möjligt att hitta bra lösningar vad gäller mobil verksamhet och därmed faller samlokalisering med den ideella sektorn bort. Utförarna önskar därför fortsätta utveckla och öka kvaliteten i sina fasta dagverksamheter genom exempelvis att öka arbetet med differentierade aktiviteter och grupper utifrån brukarnas individuella förmåga. En sammanslagning av Visby och Romas dagverksamheter skulle ge ökade möjligheter till detta men ses inte som en nödvändighet för kvalitetsutveckling. 7. Information om ärende om Personligt Ombud 8. Uppdrag och kvalitetskrav hemsjukvård s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revidering av dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för hemsjukvården. Sammanfattning Förslag till revidering av uppdrag och kvalitetskrav för hemsjukvård utifrån förändringar i organisation samt nya regionala och nationella krav.

4 Socialnämnden Region Gotland 4 (8) 9. Kvalitetsuppföljning hemsjukvård s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Information om den kvalitetsuppföljning av hemsjukvården som genomfördes i oktober Samlokaliserat beroendecentrum barn och unga 11. Socialpsykiatriskt team s. 59 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ändra tidigare beslut, SON 104, 2013, där man i punkt 5 fastslog att socialpsykiatriskt team ska tillhöra Socialförvaltningen, och i stället övergå till att tillhöra hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Sammanfattning Ytterligare kunskapsinhämtning från Uppsalas arbete med socialpsykiatriskt team har visat vikten av att teamet styrs och leds av en sjukvårdshuvudman. Uppdragets patientgrupp har sin absoluta tillhörighet inom barn- och ungdomspsykiatrin med självskadebeteenden och/eller suicidhandlingar. Ett annat skäl till ändrat beslut ligger i att journalföringen bör ske inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen. Följaktligen bör samtliga tjänster ligga inom barn- och ungdomspsykiatrin och där ha ett separat uppdrag för att arbeta med detta projekt. Projektet ska drivas i nära samverkan med socialförvaltningen. 12. Utskrivningsklara patienter 13. Information om kompetensförsörjningsplan s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisning av kompetensförsörjningsplanen Sammanfattning Planen bygger på förmodade pensionsavgångar samt tar sikte på önskvärd kompetens hos nuvarande och blivande medarbetare i förvaltningen.

5 Socialnämnden Region Gotland 5 (8) Planen innefattar strategier och aktiviteter för att trygga framtida kompetensförsörjning. Detta kan exempelvis ske genom att utveckla samarbetet med utbildningssamordnare, kompetenskartläggningar och kompetensutvecklingsplaner, marknadsföringsinsatser samt insatser för att öka grundkompetensen hos omvårdnadspersonalen. 14. Uppföljning av jämställdhetsplan , samt jämställdhetsplan för åren s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner uppföljningen av jämställdhetsplan samt fastställer socialförvaltningens förslag till jämställdhetsplan för åren Sammanfattning Socialnämnden fastställde i juni 2012 en jämställdhetsplan för förvaltningen. En uppföljning av planen har gjorts. Uppföljningen visar bland annat att skillnaden i sjuktal mellan män och kvinnor har minskat med 32 % sedan förra kartläggningen. Skillnaden i genomsnittlig sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor har minskat med 9 %. Förvaltningen har gjort en ny plan enligt Region Gotlands riktlinjer för perioden Information om E-hälsa s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning För 2014 kommer Region Gotland (socialförvaltningen) att via Sveriges Kommuner och Landsting söka stimulansmedel för att fortsätta utvecklingen av e- hälsoarbetet. Medlen ska användas till projekt och aktiviteter i syfte att nå samtliga mål som angetts i en nationell överenskommelse. Målen för satsningen är bland annat att öka användningen av e-tjänster inom socialtjänsten, att öka andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation, att öka andelen berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt, att öka användningen av Nationell patientöversikt (NPÖ), samt att öka andelen digitala trygghetslarm.

6 Socialnämnden Region Gotland 6 (8) 16. Redovisning av regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barnoch ungdomsvården ( ), samt plan för 2014 s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen om redovisningen av det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården för åren , samt godkänner informationen om planen för utvecklingsarbetet för Sammanfattning Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting; Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område. Barn och ungasatsningen (BoU-satsningen) utgör en del av de regionala strukturerna till stöd för kunskapsutvecklingen. BoUsatsningen handlar om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). 17. Internremiss till ledningskontoret. Motion om boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning s Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att i sitt remissvar till ledningskontoret föreslå att motionen avslås. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning I en motion till fullmäktige föreslås att Socialnämnden får i uppdrag att inventera behovet av boende med särskild service för yngre personer med förvärvade funktionsnedsättningar på grund av sjukdom eller skada. Socialförvaltningens inriktning är att dessa personer ska bo kvar i sitt eget boende och där få det stöd man är i behov av, i form av bostadsanpassning och personligt stöd enligt Socialtjänstlagen, SoL, (boendestöd eller hemtjänst) eller enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS (personlig assistans, bostad med särskild service mm). För personer med psyksiska funktionsnedsättningar finns redan särskilt boende enligt SoL och för personer som tillhör målgruppen för LSS finns bostad med särskild service. 18. Information om brukarundersökning för anhörigstöd

7 Socialnämnden Region Gotland 7 (8) 19. Remiss. Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) Bilaga s Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar föreliggande tjänsteskrivelse som Region Gotlands yttrande över betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället?. Sammanfattning Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? från utredningen om överskuldsättning till Region Gotland för yttrande. Regionstyrelsen har överlämnat utredningen till Socialnämnden för eget besvarande. I remissyttrandet välkomnas bland annat ökad kunskap om skuldsättning och dess konsekvenser och förslaget om höjt förbehållsbelopp vid löneutmätning tillstyrks. 20. Högsta godtagbara boendekostnad s Bilaga Förslag till beslut Vid bedömning av skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd ska följande belopp gälla som högsta godtagbara: 1-2 vuxna kronor 1-2 vuxna och 1 barn kronor 1-2 vuxna och 2 barn kronor 1-2 vuxna och 3 barn kronor 1 2 vuxna och 4 eller fler barn kronor Sammanfattning Vid beräkning av försörjningsstöd tar man hänsyn till den boendekostnad, som sökanden har. Kommunfullmäktige beslutade 1987 att hyreskostnaden skall begränsas till skälig hyra. De aktuella hyrorna i Gotlandshems lägenheter ska utgöra riktpunkt för denna hyra. 21. Rapportering av ej verkställda beslut s Bilaga Förslag till beslut Sammanställningen om gynnande ej verkställda beslut per den 31 december enligt SoL 4:1 och LSS 9 överlämnas till regionfullmäktige och regionens revisorer.

8 Socialnämnden Region Gotland 8 (8) Sammanfattning Socialnämnden har enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen (SoL), 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och 9 kap 10 kommunallagen (KL) skyldighet att till IVO (Inspektionen för vård och omsorg), regionens revisorer samt regionfullmäktige rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldigheten omfattar även att rapportera in avbrott i verkställigheten och om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Socialförvaltningen har rapporterat 29 ärenden som inte har verkställts inom tre månader. 22. Övriga ärenden Hanna Westerén ordförande

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 Socialförvaltningen Uppdrag och kvalitetskrav Hemsjukvård Antaget av socialnämnden Reviderat av socialnämnden 2014-xx-xx 23

24 Socialförvaltningen 2 (25) 1 Inledning Värdegrund Utgångspunkter Målgrupp Beskrivning av insatsen Beställning Inskrivning Hemsjukvård Teamarbete Enstaka hembesök Kvalitetskrav på hemsjukvård Tillgänglighet Patientinflytande Fast vårdkontakt Rehabiliterande synsätt Samordnad individuell plan SIP Läkemedelshantering Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, omvårdande, behandlande och rehabiliterande åtgärder Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Mun- och tandhälsa Nutrition/Ät och sväljsvårigheter Urinblås- och tarmfunktion Sömn Smärta Sår Fallprevention och fall Funktionsstöd, funktionsnedsättning och rehabilitering Kognitiv svikt och psykisk ohälsa Läkemedel Vård i livets slutskede Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel Boendemiljö och tillgänglighet Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner Hjälpmedel Dokumentation Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

25 Socialförvaltningen 3 (25) 5.1 Ansvar Processer och rutiner Samverkan och samarbete Primärvården Specialiserad vård öppen och sluten Biståndshandläggare Hemtjänst Närstående/anhöriga God man/förvaltare Myndigheter och företrädare Socialtjänst/övrig hälso- och sjukvård Beställaren Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Egenkontroll Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Patientnämnden Säg vad du tycker Tyck till Rapporteringsskyldighet Personalens medverkan i kvalitetsarbete Dokumentationsskyldighet Personal och kompetensförsörjning Omfattning/bemanning Introduktion Kompetensutveckling Krav på verksamhetsansvarig Övrigt Sekretess Anmälningsskyldighet Den enskildes behov av skydd Insatser som rör barn Tolk Polisanmälan Studenter Nyckelhantering När en patient inte är anträffbar Miljöarbete Medicintekniska produkter Försörjning av tjänster, produkter och teknik Definitioner

26 Socialförvaltningen 4 (25) 1 Inledning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av hemsjukvård inklusive hemrehabilitering. Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utförare som ska verkställa insatsen. 1.1 Värdegrund Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Värdegrunden i hälso- och sjukvårdslagen är att vården ska ges på lika villkor med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Socialnämndens serviceriktlinjer ska känneteckna verksamheten. 1.2 Utgångspunkter Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utföraren meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utföraren ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Utföraren ska följa nationella riktlinjer, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska ha ett strukturerat förebyggande arbetssätt och rapportera i de kvalitetsregister som beställaren beslutar. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Socialnämnden fastställer mål för verksamheten i styrkort som ska brytas ner till verksamhetsnivå. Socialnämnden ska verka för att personer med behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet ska få en god och säker vård. Vården ska utgå från ett personcentrerat synsätt där patientens hela situation ska vägas in. Personcentrerad vård innebär att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för kvalitet och uppföljning enligt hälso- och sjukvårdslagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, offentlighetsoch sekretesslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, meddelarfrihet, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. 26

27 Socialförvaltningen 5 (25) Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose kvinnors och mäns behov av stöd. Utföraren ska visa hänsyn till varje unik person utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 1.3 Målgrupp Hemsjukvården riktar sig till personer som är i behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet och som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning. Grunduppdraget är basal hemsjukvård (primärvårdsnivå). Tilläggsuppdrag för specialiserad hemsjukvård beskrivs i särskilda dokument. Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser samt rehabilitering och habilitering som utförs av arbetsterapeut och fysioterapeut. Hemsjukvård omfattar även delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hemsjukvården gäller utan avgränsning vad gäller fysiska eller psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupper. 27

28 Socialförvaltningen 6 (25) 2 Beskrivning av insatsen Hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. 2.1 Beställning Skriftlig beställning från hälso- och sjukvården vid hembesök eller då inskrivning i hemsjukvårde initieras från primärvård eller specialiserad vård såväl öppen som sluten. 2.2 Inskrivning För inskrivning i hemsjukvård krävs en vårdplanering i hemmet. Oftast ska detta ske i form av samordnad individuell plan, SIP, då flera aktörer är inblandade. Rutin för beslut om inskrivning i hemsjukvård samt kriterier ska finnas. Vid avslutning av insats ska patienten skrivas ut. Genom tydliga rutiner för inskrivning ska inflödet och verksamheten kontrolleras, 2.3 Hemsjukvård Hälso- och sjukvård som ges i patientens hem eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Med sammanhängande över tiden är en period av två veckor ett riktmärke. Behovet av hemsjukvård kan föreligga under en avgränsad tid och avslutas därefter Teamarbete Arbetet i hemsjukvården ska organiseras så att man arbetar i team sjuksköterska/distriktssköterska och arbetsterapeut/fysioterapeut i nära samverkan med primärvårdens läkare och biståndshandläggare. 28

29 Socialförvaltningen 7 (25) 2.4 Enstaka hembesök Hembesök, planerade och oplanerade, ska utföras när legitimerad yrkesutövare bedömt att det är motiverat för att kunna bedriva god och säker vård. Beställning ska ske enligt speciell rutin. Då det krävs ledsagning enligt socialtjänstlagen för att patienten ska kunna uppsöka vårdcentral ska detta vägas in i bedömningen utifrån patientfokus. 29

30 Socialförvaltningen 8 (25) 3 Kvalitetskrav på hemsjukvård Verksamheten ska bygga på ett förhållningssätt i enlighet med evidensbaserad praktik. Det innebär att insatserna ska utformas i utifrån bästa tillgängliga kunskap, medarbetarnas erfarenheter och patientens önskemål och erfarenheter. Utföraren ska följa nationella riktlinjer, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska rapportera till olika kvalitetsregister som beställaren beslutar t.ex. Senior Alert och Svenska Palliativregistret. Utföraren ska arbeta med ständiga förbättringar där resultaten från kvalitetsregister är en del. Medicinskt ansvarig sjuksköterska riktlinjer, generella rutiner och anvisningar gäller. Utföraren ska utarbeta lokala rutiner. 3.1 Tillgänglighet Utföraren ska säkerställa att de är tillgängliga för patienter och vård- och omsorgsgrannar. Tillgängligheten ska beskrivas så att både medarbetare och andra aktörer vet vad de kan förvänta sig och vilka krav som ställs. 3.2 Patientinflytande Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde och vara personcentrerad. 3.3 Fast vårdkontakt Utföraren ska inom två veckor efter inskrivning i hemsjukvården utse en fast vårdkontakt för patienten. Utföraren ska ha riktlinjer för den fasta vårdkontaktens uppdrag och utbilda den fasta vårdkontakten om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Samordna vårdens insatser Informera om vårdsituationen Förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården Vara kontaktman för andra delar av hälso- och sjukvården och för socialtjänsten. Den enskilde ska alltid informeras om vem som är fast vårdkontakt. Det ska eftersträvas att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan fast vårdkontakt och patient för att uppgiften ska kunna utföras. 3.4 Rehabiliterande synsätt Rutiner för rehabiliterande och funktionsuppehållande arbetssätt ska finnas i utförarens ledningssystem. Arbetsterapeuter/fysioterapeuter ska handleda 30

31 Socialförvaltningen 9 (25) omvårdnadspersonal främst inom hemtjänsten i vardagsrehabilitering vilket bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt. Den enskildes delaktighet är en förutsättning. 3.5 Samordnad individuell plan SIP När den enskilde har behov av insatser enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska utföraren upprätta en samordnad individuell plan i enlighet med överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Det ska även upprättas SIP när insatser från flera vårdgivare är aktuella. 3.6 Läkemedelshantering Beställaren lägger stor vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om den enskilde inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälsooch sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften; ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Utföraren ska ansvara för att utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Utföraren ansvarar för att förutsättningar finns för säker förvaring av läkemedel i den enskildes hem när hälso- och sjukvården tagit över ansvaret för den enskildes läkemedelshantering. Utföraren ansvarar för att överblivna läkemedel inlämnas på apotek på ett säkert sätt. Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket ska förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring. Läkemedel ska finnas för att kunna ge patienter vid akuta symtom eller för att påbörja en behandling. Primärvården fastställer vilka läkemedel som ska finnas i akutförråd samt generella ordinationer i samråd med läkemedelskommitté och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 3.7 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Delegering av en arbetsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer. 31

32 Socialförvaltningen 10 (25) 3.8 Hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, omvårdande, behandlande och rehabiliterande åtgärder Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett hälsofrämjande synsätt ska integreras i all vård och behandling. Patientens upplevelse och tolkning av hälsa ska respekteras och bekräftas Mun- och tandhälsa Personer som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Dokumentation av mun- och tandhälsa ska ske. Distriktssköterska/sjuksköterska har rätt att och ska i förekommande fall utfärda underlag till tandvårdskort. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet Nutrition/Ät och sväljsvårigheter Utföraren ska förebygga undernäring och det ska finnas rutiner för de personer som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Ät och sväljsvårigheter ska förebyggas, identifieras, riskbedömas, utredas och behandlas, utvärderas och följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för specialistresurser men distriktssköterska/sjuksköterska ska kontakta dietist vid behov. Kontakt med logoped ska ske i samverkan med läkare. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet Urinblås- och tarmfunktion Utföraren ska säkerställa att patienten vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivaren ska instruera patienter, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet Sömn Det kan finnas många bakomliggande orsaker till sömnstörningar hos äldre och därför är det viktigt att beskriva och utreda sömnproblem. Utföraren ska uppmärksamma om sömnproblem kan vara orsak till humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga och föreslå omvårdnadspersonal ickefarmakologiska metoder. Vid behov ska läkare kontaktas. 32

33 Socialförvaltningen 11 (25) Smärta Utföraren ska säkerställa att smärta hos patienten förebyggs och identifieras och åtgärdas. Äldre med svårigheter att uttrycka smärtproblem i tal kan istället uppvisa tecken på smärta genom kroppsspråk och förändrat beteende. Vid bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på personkännedom och utifrån en personcentrerad omvårdnad. Validerade smärtskattningsinstrument ska användas Sår Förebyggande arbete är av stor vikt då kroniska sår orsakar stort lidande. Utföraren ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker. Utföraren ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga sårinfektioner. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet Fallprevention och fall Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras. Ordinerade förflyttningshjälpmedel ska kontrolleras regelbundet och vara anpassade för miljön där de ska användas. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet Funktionsstöd, funktionsnedsättning och rehabilitering Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra förflyttning, personlig vård och aktiviteter i hemmet. Fysisk förmåga påverkas av kroppsfunktioner, smärta, balans, otrygghet/rädsla, kunskap, problemlösningsförmåga samt omgivningsfaktorer. Utföraren ska säkerställa att bedömning av rehabiliteringsbehov sker snarast men senast inom en vecka efter slutenvårdsinsats. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska handleda omvårdnadspersonal i vardagsrehabilitering. Utföraren svarar för att förskrivning och utprovning av hjälpmedel utförs av behörig personal. Förskrivaren ska instruera patienter, närstående och omvårdnadspersonal i handhavandet av medicintekniska produkter. Legitimerade yrkesutövare ska bistå den enskilde med råd när det gäller inköp av hjälpmedel som inte kan förskrivas Kognitiv svikt och psykisk ohälsa Psykisk ohälsa behöver ses ur ett helhetsperspektiv. En rad olika faktorer påverkar kognitiv svikt och psykisk ohälsa som biologiska förändringar i hjärnan, kroppslig 33

34 Socialförvaltningen 12 (25) sjukdom, psykosociala faktorer, fysisk inaktivitet, ensamhet, kost, missbruk samt bieffekter av läkemedelsbehandling. God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt. Allmänna råd och riktlinjer ska följas. För att inte påskynda demensutveckling och för att öka livskvalitet ska personer med demenssjukdom ges möjlighet till anpassad rehabilitering när kroppsliga funktionsnedsättningar uppstår. Vid kognitiv svikt och/eller psykisk ohälsa är det särskilt viktigt att upprätta en samordnad individuell plan. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Utföraren ska omgående uppmärksamma socialtjänsten om det finns behov av god man/företrädare Läkemedel Då egenvård inte är möjlig beslutar behandlande läkare att sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården tar över ansvaret för läkemedelshanteringen i form av iordningställande, administrering och förvaring av läkemedel. Patienten ska trots ansvarsövertagande vara delaktig i sin egen läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. Utföraren ansvarar att det finns en ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska för varje individs läkemedelshantering samt att delegering av läkemedelshantering till omvårdnadspersonal sker enligt rutiner som säkerställer patientsäkerheten. Sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården ansvarar för att initiera regelbundna läkemedelsgenomgångar med ansvarig läkare. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för säker informationsöverföring då patient i hemsjukvården uppsöker annan hälso- och sjukvård t ex akutmottagning Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religion, ålder och diagnos få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande. Vården skall bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården bygger på samverkan mellan olika professioner vilket kräver kommunikation och relation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor. Hemtjänstpersonalen ska få information, råd och stöd samt handledning för att 34

35 Socialförvaltningen 13 (25) kunna utföra sitt arbete i den enskildes hem. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Personalen ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. Alla dödsfall ska registreras i Svenska palliativregistret. Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. Närstående till patienter som avlider i hemmet ska erbjudas efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, patientens symtomlindring, delaktighet samt kontakt med hemsjukvården och övriga aktörer i hemmet. Specialiserad hemsjukvård i livets slutskede är hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar men hemsjukvården kan utföra insatser. Insatserna ska beskrivas i en samordnad individuell plan. Utföraren ska omsätta data från aktuella kvalitetsregister som en del i det systematiska förbättringsarbetet. 3.9 Boendemiljö, tillgänglighet, vårdhygien och hjälpmedel Boendemiljö och tillgänglighet Den äldres bostad är också hemsjukvårdens arbetsplats. Utföraren ska säkerställa att patienten själv utformar sin boendemiljö med hänsyn till personalens arbetsmiljö när det är nödvändigt. Utföraren ska informera och bidra till en säker hemmiljö genom ergonomiska och vårdhygieniska aspekter samt informera om möjligheter till bostadsanpassning. Utföraren ska informera om fallförebyggande insatser och ge förslag på åtgärder Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensjuksköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten gälla. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för tillämpning och uppföljning av basala hygienrutiner samt att Socialstyrelsens klädpolicy följs. Distriktssköterskan/sjuksköterskan ska ge information, råd och stöd samt handledning relaterat till den enskilde patientens behov. Distriktssköterska/sjuksköterska ska ge stöd till chefer inom hemtjänsten utifrån sitt specifika kompetensområde i vårdhygieniska frågor Hjälpmedel Tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Efter behovsbedömning väljer förskrivaren lämplig produkt, 35

36 Socialförvaltningen 14 (25) provar ut och anpassar. Valet ska så långt det är möjligt göras i samråd med patienten. Den som förskriver eller lämnar ut en produkt svarar för att produkten är säker och motsvarar den enskildes behov. Utföraren ansvarar för att patienten/närstående får information om vilka hjälpmedel som finns att tillgå samt att behov av hjälpmedel identifieras, riskbedöms, utreds, förskrivs, utvärderas och följs upp. Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med hjälpmedel. Utföraren ansvarar för att patienten/närstående/omvårdnadspersonal får instruktioner om handhavande av hjälpmedel samt risker vid användning. Hjälpmedel som faller utanför hälso- och sjukvårdens ansvar är ett egenansvar för den enskilde men hemsjukvårdens yrkesutövare ska kunna ge rätt information om hjälpmedel som underlättar vardagen för den enskilde. 36

37 Socialförvaltningen 15 (25) 4 Dokumentation Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården ska patientjournal föras. Utföraren ansvarar för att journaler upprättas enligt patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har bl. a. den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Samtliga journalhandlingar ska senast en månad efter det att vården upphört överlämnas till beställaren enligt särskild rutin. Patientjournalen ska innehålla uppgifter som behövs för en god och säker vård av den enskilde. Väsentliga uppgifter (namn, läkemedel, överkänslighet o. dyl.) ska dokumenteras redan första dagen vid inskrivning i hemsjukvården. Fullständig anamnes och status bör vara upprättad inom en vecka. Erforderlig dokumentation ska föras fortlöpande. Status, vårdplaner och rehabiliteringsplaner ska uppdateras minst en gång per år samt vid större förändringar i hälsotillståndet. Valda delar av vård- och rehabiliteringsplan ska överföras till genomförandeplan. Efter avslutad vårdtid ska hälso- och sjukvårdsinsatserna sammanfattas i en epikris. Om vårdtiden avslutas med att den enskilde avlider ska även en epikris skrivas i form av en övergripande sammanfattning av vården. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. 37

38 Socialförvaltningen 16 (25) 5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetskraven utgår från Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 5.1 Ansvar Verksamhetschef/enhetschef har ett samlat ledningsansvar för att verksamheterna bedriver en god och säker vård med hög kvalitet. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ska tydligt beskrivas för alla nivåer och dokumenteras i ledar- eller medarbetarkontrakt. 5.2 Processer och rutiner Utföraren ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras och aktiviteternas inbördes ordning ska bestämmas. För varje aktivitet ska verksamheten utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra kvalitet. 5.3 Samverkan och samarbete Utföraren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Genom processerna och rutinerna ska även säkerställas att samverkan sker med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten och enligt LSS och med myndigheter. Viktiga samverkanspartners ska identifieras utifrån ett patientperspektiv Primärvården Utföraren ansvarar för att hemsjukvården organiseras så att det finns goda förutsättningar för nära samverkan/teamarbete med primärvårdens läkare Specialiserad vård öppen och sluten Utföraren ansvarar för att rutiner finns för samverkan med såväl öppen som sluten vård vid Visby lasarett Biståndshandläggare Utföraren ansvarar för att hemsjukvården organiseras så att det finns goda förutsättningar för nära samverkan med biståndshandläggare. Biståndshandläggare ska informeras när behov av bistånd behöver förändras. 38

39 Socialförvaltningen 17 (25) Hemtjänst Utföraren ansvarar för att rutiner finns för samverkan med hemtjänst i såväl egen som enskild regi Närstående/anhöriga Utföraren ska i möjligaste mån beakta både patienten och dennes närståendes intresse. Detta innebär att närståendes åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av patientens egna önskemål, självbestämmande och integritet. Utföraren är skyldig att kontinuerligt informera den enskilde, dennes närstående och legala företrädare om verksamheten och skapa goda kontakter och en bra grund för fortsatt samarbete. Närstående ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhöriga/närstående. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga medarbetare har tillgång till vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas. Utförarens samtliga medarbetare ska ha kompetens att förstå och på ett konstruktivt sätt möta närståendes synpunkter och reaktioner God man/förvaltare Utföraren ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med de förvaltningar och myndigheter som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt Socialtjänst/övrig hälso- och sjukvård Utföraren ska samverka med övriga relevanta aktörer för att kunna bedriva en god och säker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn. Teamsamverkan ska säkra att brukarens insatser från såväl socialtjänst som hälsooch sjukvård samplaneras för att minska risken för undvikbar slutenvård och/eller återinskrivningar. Överenskommelser mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska göras kända och följas i tillämpliga delar Beställaren Utföraren ska samverka med beställaren och delta i samverkansmöten och branschråd. I branschråd är syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställare och utförare samt kunskapsutbyte. På dessa branschråd kommer även beställaren 39

40 Socialförvaltningen 18 (25) att informera om kvalitetsuppföljningens generella resultat samt nya riktlinjer, överenskommelser och kvalitetsdokument. Legitimerade medarbetare ska regelbundet delta i hälso- och sjukvårdsråd samt de utbildningar medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer är nödvändiga. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. 5.4 Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Verksamheten ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att kraven på patientsäkerhet ska tillgodoses Egenkontroll Verksamheten ska bedriva egenkontroll, d v s systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamheten ska undersöka om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamheten och risker för patientsäkerheten. Jämförelse av verksamhetens resultat ska göras med: Uppgifter i nationella kvalitetsregister Öppna jämförelser Tidigare resultat Målgruppsundersökningar Journalgranskning Analys av uppgifter från patientnämnden Inhämtande av synpunkter från revisorer, beställaravdelningen och intressenter Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. Beställaren såväl generell som riktad uppföljning av verksamheter utifrån de krav som ställs. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Verksamheten ska upprätta patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse som skickas till beställaren i samband med årsredovisning. 40

41 Socialförvaltningen 19 (25) Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Utföraren ska ha system för att ta reda på vad patienterna tycker om vården. Synpunkter och klagomål från patient/närstående/företrädare är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten Patientnämnden Utföraren ska informera om Patientnämnden som är en opartisk instans som patient/närstående/företrädare kan vända dig till när du fått problem i kontakterna med hälso- och sjukvården. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter; den utreder, föreslår lösningar och kontakter Säg vad du tycker Utföraren ska följa socialnämndens Säg vad du tycker för hur den enskilde/företrädare/närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Detta system ska vara känt bland patient/närstående/företrädare och personal Tyck till Region Gotland har även ett gemensamt system för alla verksamheter inom regionen Tyck till som kan användas Rapporteringsskyldighet Utföraren ansvarar för att det finns rutiner för hantering av vårdskada och risk för vårdskada, samt registrering och hantering av övriga avvikelser och missförhållanden Rapporter ska analyseras och sammanställas. Utifrån dessa ska förbättringsområden identifieras och handlingsplaner skapas för att förbättra processer och rutiner. Utföraren ska rapportera till beställarens medicinskt ansvariga sjuksköterska händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. 5.5 Personalens medverkan i kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls och aktivt medverka i kvalitetsarbetet. Förutom att anmäla vårdskador och risk för vårdskador ska personalen föreslå åtgärder för att minska risker. 5.6 Dokumentationsskyldighet Dokumentation ska ske så att det går lätt att följa hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet bedrivits. I samband med årsredovisning ska det kvalitativa arbetet redovisas i patientsäkerhetsberättelse som lämnas till beställaren. I delårsrapporter redovisas patientsäkerhetsarbetet. 41

42 Socialförvaltningen 20 (25) 6 Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utföraren får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. 6.1 Omfattning/bemanning Utföraren ska ansvara för att det finns tillräckligt med personal för uppdraget och att personalen har den utbildning och kompetens som krävs. Medarbetarna bör ha minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska/arbetsterapeut eller fysioterapeut. Hemsjukvård ska utföras dygnets alla timmar 365 dagar om året. Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. För verksamheten ska finnas rutiner för introduktion av nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Sjuksköterskor ska ha legitimation samt specialistsjuksköterskeexamen gärna med inriktning mot distriktssköterska men även andra specialistutbildningar kan ge bredd i arbetslaget och tillföra viktig kunskap. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska ha legitimation inom respektive område. Utföraren ska tillse att det finns sjuksköterska/arbetsterapeut och fysioterapeut med rätt att förskriva medicintekniska produkter inklusive inkontinensmedel i tillräcklig omfattning. Det ska även finnas sjuksköterskor/distriktssköterskor med förskrivningsrätt av läkemedel. 6.2 Introduktion Utföraren ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. I introduktionen ska information om ledningssystem ske samt om medarbetarens ansvar. Vid anställning av sjuksköterska/arbetsterapeut/fysioterapeut som har kort yrkeserfarenhet eller saknar specialistsjuksköterskeexamen ska speciell introduktionsplan upprättas som beskriver hur full kompetens ska erhållas. 6.3 Kompetensutveckling För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov. 42

43 Socialförvaltningen 21 (25) Planering ska genomföras så att alla sjuksköterskor erhåller specialistsjuksköterskeexamen. 6.4 Krav på verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid och tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid längre frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. Medarbetarna ska ha kunskaper i talad och skriven svenska och inneha körkort All personal ska bära synlig legitimation eller namnskylt. 43

44 Socialförvaltningen 22 (25) 7 Övrigt 7.1 Sekretess Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (Offentlighets- och sekretesslagen 25kap 1 ). Utföraren ska svara för att personalen har kännedom om bestämmelserna. 7.2 Anmälningsskyldighet Samtliga medarbetare inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utföraren ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. 7.3 Den enskildes behov av skydd Utföraren ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld och behöva stöd och skydd. Utföraren ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. 7.4 Insatser som rör barn Utföraren ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd vid planering av hemsjukvård när det finns barn i hemmet (HSL 2 g) 7.5 Tolk Patientens rätt till tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning ska tillgodoses. 7.6 Polisanmälan I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess bryts vid vissa typer av brott. 7.7 Studenter Utföraren ska tillhandahålla handledning och verksamhetsförlagd utbildning på såväl grund- som avancerad nivå för utbildning inom vårdområdet främst 44

45 Socialförvaltningen 23 (25) sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. När det gäller övriga elever och praktikanter sker en bedömning i varje enskilt fall. 7.8 Nyckelhantering Hemsjukvården ska undvika att handha nycklar till patienternas bostad. I de fall det är nödvändigt ska det finnas skriftliga rutiner för hantering av nycklarna. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren. 7.9 När en patient inte är anträffbar Det ska finnas rutiner för hur medarbetarna ska agera då en patient inte är anträffbar vid ett planerat besök Miljöarbete Utföraren ska följa Region Gotlands miljöpolicy 7.11 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utföraren ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Region Gotland gäller. Utföraren ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då landstinget (hälso- och sjukvårdsförvaltningen) har kostnadsansvaret. Utföraren skall bekosta förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, fysioterapeut samt sjuksköterska 7.12 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Utföraren ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården samt ha rutiner för säker användning. Bruksanvisningar på svenska anpassade till användarnas förväntade kunskaper ska finnas. 45

46 Socialförvaltningen 24 (25) 7.13 Definitioner Beställare Socialnämnden Behov Inneboende krav på upphävande av brist i funktion eller hälsa Biståndsbedömning Åtgärd i forma av ett omdöme grundat på insamlad information om behovsprövad insats som beslutas med stös av socialtjänstlagen eller LSS Den enskilde Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården Egenkontroll Systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Företrädare God man/förvaltare Hembesök Enstaka hälso- och sjukvårdsinsats som ges i ordinärt boende Hemsjukvård Hälso- och sjukvårdsinsatser som ges i ordinärt boende och är sammanhängande över tid Hemtjänst Bistånd i forma av service och personlig omvårdnad i ordinärt boende HSL Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårds- Dokumentation av planerade och genomförda vård- och. Dokumentation omvårdnadsinsatser. Journalhandling Handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Närstående Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig Medicinskt ansvarig MAS Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar sjuksköterska för hälso- och sjukvården i en kommun Medicinteknisk Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, produkt behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process (MTP) Omsorg Åtgärder och insatser enligt SoL eller LSS Ordinärt boende Den enskildes privata egna boende i motsatt till särskilt boende. Patient person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälsooch sjukvård Patientjournal En eller flera journalhandlingar som rör samma person Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Rutin Fastställt sätt att utföra en insats 46

47 Socialförvaltningen 25 (25) SoL SIP Tystnadsplikt/ Sekretess Team Tillgänglighet Uppföljning Utförare Vård Vård och omsorg Vårdgivare Vårdskada Socialtjänstlagen Samordnad Individuell Plan. Gemensam planering av insatser från flera lagrum eller vårdgivare. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Flera professioner som aktivt verkar tillsammans för ett gemensamt syfte Möjlighet att använda en resurs i förväntad utsräckning och inom önskad tid Granskning av utförda insatser Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi Åtgärder och insatser enligt HSL åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av en patients tillstånd eller en förväntad effekt av den behandling patienten erhållit på grund av tillståndet 47

48 Socialförvaltningen Handläggarens namn Ärendenr SON 2014/39 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 20 februari 2014 Socialnämnden Information om kvalitetsuppföljning av hemsjukvården Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Information om den kvalitetsuppföljning av hemsjukvården som genomfördes i oktober Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_son@gotland.se Webbplats 48 Org nr

49 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman SON 2014/39 Datum 20 januari (10) Kvalitetsuppföljning hemsjukvård oktober I uppföljningen har föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete använts som struktur. Rubrikerna, förutom inledningen, har hämtats från denna föreskrift. Uppföljningen har gjorts genom intervjuer med avdelningschef, ledningsgrupp (enhetschefer, samordnare, vårdplanerare), två distriktssköterskor/sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en sjukgymnast. Dessutom har en enkät skickats ut till distriktssköterskor/sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom hemsjukvården, till enhetschefer inom hemtjänst, på vårdcentraler och på lasarettet och till läkare och distriktssköterskor inom primärvården. Följande dokument har lästs igenom: Årsredovisning, delårsrapporter, patientoch kvalitetsberättelse, verksamhetsplan, ledarkontrakt och checklista för introduktion. Patienterna har inte intervjuats. En enkät planeras under Inledning/Bakgrund För närvarande finns ca 580 patienter inskrivna i hemsjukvården. Distriktssköterskorna/ sjuksköterskorna och undersköterskor ger insatser till hemsjukvårdspatienter och gör enstaka hembesök. Rehabiliteringspersonalen ger insatser huvudsakligen till personer som inte är inskrivna i hemsjukvården. Man gör enstaka hembesök och ger även insatser till särskilt boende och till korttidsboendet. Personal inom hemsjukvården 2 enhetschefer 1,8 administrativa assistenter (80 % tillfälligt lånad fram till den ) 1,25 samordnare 0,75 vårdplanerare 13,77 sjuksköterskor varav 5 är utbildade distriktssköterskor. Det pågår rekrytering där man kommer att öka andelen utbildade distriktssköterskor. 3 undersköterskor (visstidsanställda) 6,5 sjukgymnaster 8,55 arbetsterapeuter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon val E-post registrator_son@gotland.se Webbplats 49 Org nr

50 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 2 (10) 9,24 sjuksköterskor arbetar i kväll- och nattorganisationen. 3 sjuksköterskor är riktade mot framför allt LSS. Sjuksköterskorna påtalar att de har en för hög arbetsbelastning. Man ser att detta kan innebära en risk för patientsäkerheten. Ledningen anser att man generellt har för lite resurser. Organisation De flesta medarbetarna utgår från Visby. Ett team utgår från Hemse. Teamet som arbetar på norra Gotland har själva valt att utgå från Visby. Detta innebär olika förutsättningar för teamet på södra Gotland respektive norra Gotland. Avsikten med att placera de flesta i Visby har varit att ge förutsättningar till samverkan och till att skapa ett liknade arbetssätt för hela ön. Olikheten mellan hur man organiserat de olika teamen ger en otydlig bild av hemsjukvårdens organisation. Ledning och styrning Det finns en gemensam verksamhetsplan för Hemsjukvård och särskilt boende, (fastställd ) men det finns ingen verksamhetsplan specifikt för hemsjukvården. Det finns heller inga specifika mål för hemsjukvården som utgår förvaltningens styrkort. Introduktionen av ny personal är viktig för att förstå i vilket sammanhang man arbetar. Det finns en checklista för introduktion av medarbetare med aktiviteter. Checklistan innehåller inget om hemsjukvårdens uppdrag, styrkort, mål med verksamhet eller organisation. En rutin håller på att utarbetats för introduktion och det pågår ett arbete med att göra en kompetensförsörjningsplan. I enkätsvaren framkommer att man upplever introduktionen som bristfällig. De flesta medarbetarna har inga medarbetarkontrakt. Det finns ingen övergripande kompetensutvecklingsplan för avdelningen och de personer som intervjuades saknade individuella kompetensutvecklingsplaner. I enkätsvaren från personalen upplever de flesta att de har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. 1. Tillämpningsområde Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Patientdatalagen Föreskrift om Ledningssystem för kvalitet 2. Definitioner utifrån uppdrag och kvalitetskrav för hemsjukvård Målgruppen för hemsjukvården är patienter som är i behov av hälso- och sjukvård i det egna hemmet och som på grund av sjukdom, 50

51 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 3 (10) funktionsnedsättning eller social situation inte på egen hand eller med stöd, kan uppsöka vårdcentral. Definition av hemsjukvård är: 1. Nivå 1 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. 2. Nivå 2 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och som kräver läkarmedverkan. Stöd från kväll- och nattpatrull kan behövas. 3. Nivå 3 Avancerad hemsjukvård, specialiserad sjukvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt tema. Sjukhusets säng i patientens hem Hemsjukvård är hälso- och sjukvård som ges i patientens hem eller motsvarande och där ansvaret för åtgärderna är sammanhängande över tiden. Med sammanhängande över tiden är en period av två veckor ett riktmärke. Insatsen ska ha föregåtts av en gemensam vårdplanering och vårdplan ska vara upprättad. Behovet av hemsjukvård föreligger under en avgränsad tid eller utan tidsbegränsning. Arbete ska organiseras i team runt patienten. En nära samverkan och tillgänglighet mellan olika yrkeskompetenser runt patienten är en förutsättning för god kvalitet i vården. 3. Ansvar Uppdrag och kvalitetskrav är otydligt och håller på att uppdateras av Beställaravdelningen. Uppdraget är även oklart för de olika yrkesgrupperna och för många av de enskilda medarbetarna. I enkätsvaren från rehabiliteringspersonalen framkommer att deras arbetsuppgifter inte är tillräckligt tydliga. Samordnare och vårdplanerare ingår i ledningsgruppen men upplever att deras uppdrag är oklart och man upplever inte att man är delaktiga och blir lyssnad på. Vid intervju med enhetschefer och samordnare/vårdplanerare framkommer olika bilder av verksamheten. Det finns ett dokumenterat uppdrag för samordnaren men personerna som har funktionen upplever att deras uppdrag är oklart. I de skriftliga uppdragsbeskrivningarna framgår att både samordnare och projektledare har som uppgift att utveckla/stimulera teamarbetet. Det framgår inte vem som gör vad i det utvecklingsarbetet. I projektanställningens uppdrag står att huvudsyftet är att utveckla teamarbetet men det arbete som gjorts är huvudsakligen riktat mot sjuksköterskeinsatserna. Även vårdplanerarens uppdrag är oklart. De båda enhetscheferna har ledarkontrakt men där finns inga specificerade uppdrag mot hemsjukvård. Under brukar/kundperspektivet i styrkortet står att den enskildes individuella behov tillgodoses genom aktuella 51

52 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 4 (10) genomförandeplaner. Inom hälso- och sjukvård ska man göra vårdplaner, rehabiliteringsplaner och samordnade individuella planer, SIP. Rehabpersonalen upplever att uppdraget gentemot korttidsboendet och särskilt boende är oklart. 4. Ledningssystem Processer o rutiner Kontakt med hemsjukvården/inskrivning Patienter kommer från slutenvården, primärvården, hemtjänsten eller direkt hemifrån. Även patienten själv eller anhöriga kan ta direkt kontakt. En del av patienterna är i behov av hemsjukvård och en del är endast i behov av enstaka hembesök. Det finns inget remissförfarande utan kontakt tas direkt genom en samordningstelefon. Tillgänglighet är god med en telefon öppen 7.45 till varje dag. Telefontiden fördelas på samtliga distriktssköterskor/sjuksköterskor. I enkätsvaren framgår att vårdgrannar upplever att det är lätt att få kontakt med hemsjukvården men man upplever inte att hemsjukvården uppfyller de förväntningar man har på tillgängliga insatser. Kriterier för inskrivning i hemsjukvård står i nuvarande kvalitetsdokument men upplevs som oklara för en del personal. Kvalitetskrav och uppdrag håller på att revideras. I enkätsvar från samverkanspartner framkommer att man inte anser att det är tydlig vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården eller vilka som ska få enstaka hembesök. Om inskrivning är aktuellt avgörs av varje distriktssköterska/sjuksköterska, vilket kan ge utrymme för individuella bedömningar. Det är oklart vilken roll samordnaren har i samband med inskrivning. En stor del av tiden för samtliga yrkeskategorier, ägnas åt hembesök till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården och det förekommer en hel del akuta insatser. Hemsjukvården utför även hembesök för att ta PK prover, vilket ör oklart om det ska ingå i hemsjukvårdens uppdrag. En annan oklarhet är hemsjukvårdens ansvar för insatser enligt nivå tre. Informationsöverföring/överlämning Informationsöverföring från lasarett och vårdcentralen till distriktssköterska/sjuksköterska fungerar inte alltid på bästa sätt. Detta framkommer även i enkätsvaren från distriktssköterskorna/sjuksköterskorna. Det är inte helt klargjort kring ansvarfördelningen mellan distriktssköterskor på vårdcentralen och distriktssköterskor/sjuksköterskor inom hemsjukvården. Riktlinjen är att när en patient är aktuell ska en vårdplanering ske inom en vecka. Distriktssköterskor på vårdcentralen har kvar ansvaret 2 veckor. Det är även oklart om patienter som är i behov av specialistkompetens ska ha kontakt med vårdcentralens specialistutbildade distriktssköterskor eller med specialistmottagningar på lasarettet. 52

53 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 5 (10) Övergången från korttidsboende till hemsjukvården saknar tydliga rutiner. Informationsöverföringen från rehabiliteringspersonal på lasarett och hemsjukvården fungerar dock bra. Eftersom uppdraget för rehabiliteringen inom hemsjukvården är oklart kan personalen inom hemsjukvården riskera att bli en slasktratt, vilket kan leda till oklarheter mellan rehabiliteringspersonal på lasarettet och rehabiliteringspersonal inom hemsjukvården. Vårdplanering På vårdplaneringarna på lasarettet deltar vårdplanerare. Däremot deltar inte rehabiliteringspersonal. Rutiner för vårdplanering på lasarettet är inte förankrade bland all personal inom slutenvården. Arbetet med vårplaneringar i hemmet har precis startat. Ett förbättringsarbete har fokuserat på att utveckla vårdplaneringen i hemmet och en informationsbroschyr har skapats. Personalen har fått utbildning i arbetssättet. Det är viktigt att följa upp hur arbetet med vårdpaneringarna fungerar. Det saknas forum för att diskutera, följa upp och vidareutveckla arbetet. Man har haft en del vårdplaneringar där en del har fungerat bra och andra mindre bra. När vårdplaneringen fungerat har patienterna varit mycket nöjda. Det är viktigt att den sjuksköterska som håller i vårdplaneringen gör det på ett strukturerat sätt. Rent praktiskt är det ibland svårt att få till tid för vårdplaneringarna. En försvårande faktor är att sjuksköterskan inte har samma områdesindelning som sjukgymnast och arbetsterapeut. I Hemse har man varje vecka avsatt en bestämd eftermiddag för gemensamt arbete med vårdplaneringar. Insatser Det saknas rutiner för hur man gör patienten delaktig. Man har inga system för att ta reda på vad patienterna tycker om vården. Samarbetet med hemtjänsten håller på att utvecklas. Teamarbetet Teamarbetet håller på att utvecklas men är ännu bara i starten. Samarbete mellan distriktssköterska/sjuksköterska och arbetsterapeut och sjukgymnast fungera bra inom vissa områden men kan förbättras inom andra områden. Det finns inga tydliga forum, förutom i Hemse, där man träffas i teamen och där teamarbetet kan diskuteras och utvecklas. Arbetsplatsträffar sker yrkesvis och inte med hela teamen. I enkätsvaren framgår att man upplever att samarbetet inom sin egen arbetsgrupp fungerar bra. Man har inget upparbetat samarbete med biståndshandläggare eller kringresurser (kurator, psykolog, dietist, logoped, tandvård m.fl.). I enkäten 53

54 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 6 (10) framkommer att distriktssköterska/sjuksköterska upplever att det har någorlunda bra samarbete med biståndshandläggarna medan rehabiliteringspersonalen tycker att det inte har något samarbete. Samarbetet mellan dag och kväll- och nattsjuksköterskor kan bli bättre och gränssnittet är oklart mellan dag- och kväll- o nattsjuksköterskor. Dokumentation Man upplever att Treserva inte fungerar bra. Sjuksköterskorna upplever det svårt med ICF. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster skriver vårdplaner. En del av kväll och nattpersonalen dokumenterar inte i Treserva. Läkemedelshantering Det finns rutiner för läkemedelshantering men inte för läkemedelsgenomgångar. I enkäten svarar de flesta läkarna att det inte fungerar med läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården. Ännu kan inte alla distriktssköterskor/sjuksköterskor beställa läkemedel genom Pascal. De distriktssköterskor/sjuksköterskor med förskrivningsrätt av omvårdnadsläkemedel, har inte tillgång till denna funktion i TakeCare. Ett stort problem är att de privata vårdcentralerna inte i tillräcklig utsträckning skriver ut läkemedel för dosdispensering. Hygien Alla har inte arbetskläder, framför allt inte rehabiliteringspersonalen. Rehabpersonal känner inte till rutiner för basal hygien. Sjuksköterskor känner till rutiner men den tillämpas inte helt och hållet. Hjälpmedel Förskrivning av tekniska hjälpmedel fungerar bra och regelverket håller på att ses över. På grund av att tillgången till TakeCare inte har lösts, kan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna inte förskriva diabeteshjälpmedel. Förskrivning av inkontinenshjälpmedel fungerar bra men det saknas rutin för hur bedömning och utprovning ska ske. Kvalitetsregister Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna har gjort några få registreringar i Senior alert men det sker inte systematiskt. Man registrerar inte i det palliativa registret. Vård i livets slut Rehabpersonal önskar mer utbildning kring palliativ vård. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna känner att de har tillräcklig kompetens och har bra stöd och samverkan med onkologen men de känner inte till det palliativa registret. 54

55 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 7 (10) Delegering Enhetscheferna har inte kunskap om hur många delegeringar som varje distriktssköterska/sjuksköterska har. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna har tydliga rutiner för delegering men det är oklart hur personal från resursteamet ska få delegeringsutbildning. För en del distriktssköterskorna/sjuksköterskor är det oklart med hur många hemtjänstgrupper de arbetar gentemot. Rutiner för delegeringar är oklart för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Inom hemtjänsten definierar man vardagsrehabilitering. I en del hemtjänstgrupper fungerar det med att personalen utför träning i vardagssituationer men i andra grupper fungerar det inte. En del tycker inte att de har tid för t ex att gångträna för att hämta posten. Rehabiliteringspersonalen tycker att det är oklart om biståndshandläggarna beviljar insatser eller tid. Skillnaden mellan vardagsrehabilitering och vad som ska delegeras är oklar. I enkäten framgår att rehabiliteringspersonalen ofta handleder och instruerar boendeassistenter och att en del även delegerar arbetsuppgifter. Samverkan De intervjuade distriktssköterskorna/sjuksköterskorna anser att de har en bra samverkan med läkarna på vårdcentralerna i egen regi. Man har en mycket bra samverkan med hemsjukvårdsläkarna. Det är svårare med samverkan med de privata vårdcentralerna. I enkätsvaren från primärvården (läkare, distriktssköterskor och enhetschefer) samt från enhetschefer på lasarettet tycker man inte att samarbetet fungerar. Däremot tycker de flesta enhetschefer inom hemtjänsten att samarbetet fungerar bra. Det finns inga rutiner för samverkan med läkare eller biståndshandläggare. Enhetscheferna saknar ett samverkansforum med chefer inom HSF. Idag finns endast samverkan genom projektet Bättre liv för sjuka äldre. Samverkan med lasarettets palliativa team fungera bra. Man har svårigheter med samarbete med psykiatriska kliniken. Hemsjukvårdens personal upplever att man har en bra samverkan med hemtjänsten. Det är ännu problem med att de privata hemtjänstföretagen inte kan skicka ärenden via Treserva. I enkätsvaren från enhetschefer på vårdcentralen och hemtjänsten upplever man att det finns forum för samverkan. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna känner inte till överenskommelserna mellan SOF och HSF. Rehabiliteringspersonalen har bra samverkan med lasarettets rehabiliteringspersonal men det saknas riktlinjer för vem som ska skriva ut hjälpmedel till vilka patienter. 55

56 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 8 (10) 5. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Man har gjort någon enstaka riskanalys inför förändringar i arbetet till exempel när kväll och natt sjuksköterskorna bytte lokal. Däremot har inga händelseanalyser gjorts. Egenkontroll Det sker ingen systematisk uppföljning av verksamheten och man har inte gjort någon patientundersökning. Utredning av avvikelser Det finns inte ett systematiskt arbete för att rapportera, analysera och åtgärda avvikelser. Rutiner för att rapportera avvikelser ingår inte i introduktion av ny personal. All personal känner inte till hur de ska rapportera och i enkäten framgår att det är många av personalen som inte skriver några avvikelser. Däremot så kommer rapporter via hemtjänsten. Samordnaren har som uppgift att fördela avvikelser från enhetschef till berörd distriktssköterska/sjuksköterska. En av de intervjuade sjuksköterskorna känner till rutiner och har registrerat i Flexite. Den andra hade inte registrerat någon avvikelse trots att det funnits sådana. Hon är mer osäker på rutinerna och säger att det är tidsbristen som gör att hon inte rapporterar. Arbetsterapeut och sjukgymnast är osäkra på vilka avvikelser som ska registreras. De intervjuade medarbetarna har inte rapporterat någon avvikelse. Klagomål och synpunkter Säg vad du tycker De som intervjuats har sett blankett för Säg vad du tycker men använder sig inte av den. Verksamheten har inget system för att informera patienterna om Säg vad du tycker, och har heller inget system för att analysera och göra åtgärder utifrån inkomna synpunkter. 6. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Personalen har inte kunskap om ledningssystem för kvalitet. 7. Dokumentation av kvalitetsarbetet Det finns en patient- och kvalitetsberättelse för äldreomsorgen men det finns ingen specifik dokumentation för hemsjukvården. 56

57 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 9 (10) Sammanfattning Styrkor Det finns mycket kompetens, energi och vilja bland medarbetarna. I hemsjukvårdens uppdrag framgår tydlig att teamarbetet är grunden för verksamheten. I den nya organisationen har man har kommit närmare hemtjänsten jämfört med tidigare, då hemsjukvården låg i en annan förvaltning. Personalen trivs med att arbeta med hemsjukvård. Hemsjukvården har en mycket god tillgänglighet via telefon. Ett förbättringsarbete har fokuserat på att utveckla vårdplaneringen i hemmet och det finns en mycket bra informationsbroschyr om vårdplaneringen. I Hemse har man avsatt en gemensam tid i veckan för vårdplaneringar. Förbättringsområde Beställaravdelningen ska förtydliga uppdrag och kvalitetskrav. Verksamheten behöver förtydliga uppdraget för ledare och medarbetare. Ledningen bör arbeta fram tydliga mål utifrån förvaltningens styrkort. Ledningsgruppen måste arbeta åt samma håll utifrån en gemensam bild av verksamheten och dess mål och uppdrag. Ledningen behöver fokusera på att utveckla teamarbetet följa upp arbetet med vårdplaneringarna och utveckla det så att alla patienter har en vårdplan. Man behöver förtydliga vem som har ansvar för att utveckla teamarbetet, projektledare eller samordnare. Man behöver även utveckla tydliga rutiner för inskrivning och informationsöverföring och hitta former för att informera vårdgrannarna. Forum för samverkan med vårdgrannar bör skapas. Introduktionen behöver förbättras både för chefer och för medarbetare. I introduktionen ska det ingå information om styrkort, verksamhetsmål, organisation och information om rapportering av avvikelser och om ledningssystem för kvalitet. Det behövs förtydligas vilka hemtjänstgrupper som varje team/sjuksköterska arbetar gentemot. Samverkan mellan dag- och kväll- och nattorganisationen behöver utvecklas. Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna arbetsbelastning måste ses över för att inte riskera patientsäkerheten. 57

58 Socialförvaltningen Beställaravdelningen Mariann G Luthman Elisabeth C Ekman 10 (10) Elisabeth C Ekman, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Beställaravdelningen Mariann G Luthman, Avdelningschef Beställaravdelningen 58

59 59

60 60

61 Kompetensförsörjningsplan Socialförvaltningen

62 Innehåll Sida Inledning 3 Mål 3 Syfte Bakgrund 3 Personalstruktur 3 Åldersfördelning 4 Kommande pensionsavgångar Omvärldsanalys 5 Tillgång på kompetens 5 Demografi 6 Förändrade kompetenskrav Pågående kompetensutveckling 7 Attraktiv arbetsgivare Struktur och ansvar 8 Kompetenskrav 8 Rekrytering 9 Kompetensutveckling 9 KUR kunskapsutvecklingsrådet 9 Karriärmöjligheter Strategier Handlingsplan 10 Bilagor Bilaga 1: Pensionsavgångar uppdelat enligt yrkesgrupper Bilaga 2: Riktlinjer för kompetensutveckling/utbildning inom socialförvaltningen 62

63 Inledning Mål Kompetensförsörjningsplanen ska bidra till att vi når målet att nuvarande och framtida medarbetare utvecklas för att möta framtidens utmaningar samt att vi kan rekrytera medarbetare med rätt grundkompetens. Syfte Kompetensförsörjningsplanen har tre syften: 1. Kartlägga det kompetensmässiga nuläget samt skapa en bild av det kompetensmässiga läget framöver (internt och externt) 2. Tydliggöra struktur och ansvarsfördelning kring kompetensförsörjningsinsatser 3. Klargöra strategier för att säkra kompetensbehovet långsiktigt och nå målet. 1.1 Bakgrund Förvaltningen har knappt 50 olika yrkeskategorier varav boendeassistenter är den största gruppen (omkring 1000 tillsvidareanställda medarbetare). Andra stora yrkesgrupper är omkring 90 personliga assistenter, 60 handledare i daglig verksamhet, nästan 70 socialsekreterare 1, drygt 40 enhetschefer och knappt 40 sjuksköterskor. Andra yrkeskategorier är till exempel administrativa assistenter, biståndshandläggare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och projektledare. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda medarbetare i socialförvaltningen uppgick till 1521 medarbetare i april Strukturen för dessa medarbetare beskrivs i följande tabeller (här anges inte visstidsanställda medarbetare eftersom redovisningen har ett mer långsiktigt perspektiv). Andel/antal tillsvidareanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män Totalt 88,3 % (1343) 11,7 % (178) 1521 Kvinnor Män Totalt 89,6 % 94,6 % 90,2 % Kvinnor Män Totalt Medelålder 49,3 år 48,3 år 49,2 år 1 Inkluderat även förste socialsekreterare, familjerättssekreterare, familjehemssekretare och ungdomssekreterare. 63

64 För åldersfördelningen redovisas även månadsavlönade visstidsanställda, eftersom många yngre medarbetare, framförallt inom omvårdnadsområdet, initialt är har visstidsanställning. Åldersfördelning Totalt Procent tillsvidareanställda år 54 3,6 % år ,5 % år ,3 % år ,3 % 60- år ,4 % Åldersfördelning Totalt Procent visstidsanställda månadsavlönade år 77 31,4 % år 53 21,6 % år 54 22,0 % år 46 18,8 % 60- år 15 6,1 % år år år år 60-år Visstid Tillsvidare Åldersfördelning Socialförvaltningens åldersstruktur visar tydligt att väldigt få av förvaltningens medarbetare är yngre och att den stora tyngdpunkten ligger i intervallet år. Kommande pensionsavgångar Medelåldern i socialförvaltningen är 49,2 år (2013) och nästan 250 medarbetare har fyllt eller kommer att fylla 65 år innan 1 januari Sverige har ingen lagstadgad pensionsålder, och medarbetaren har möjlighet att stanna på sin 64

65 anställning till 67 års ålder, men många av förvaltningens medarbetare väljer att gå i pension tidigare och den vanligaste pensionsåldern är 65 år. Antalet medarbetare som fyller 65 år ligger mellan omkring 35 och 50 per år fram till och med Det stora antalet (186 medarbetare) arbetar inom vårdoch omsorgsområdet (bilaga 1). Huvuddelen av denna grupp är omvårdnadspersonal (boendeassistenter, personliga assistenter, handledare daglig verksamhet osv) där kompetens som eftersträvas är minst gymnasiekompetens från vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande. 1.2 Omvärldsanalys Tillgång på kompetens Enligt Trender och prognoser ser tillgången på kompetens inom förvaltningens huvudsakliga yrkesgrupper ut som beskrivet nedan. Omvårdnadspersonal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning Sjuksköterskor Socionomer Det finns överhängande risk för stor brist på personer med gymnasial vårdoch omsorgsutbildning. Behovet av utbildad omvårdnadspersonal förväntas öka på grund av förändrad demografi, samtidigt som tillgången på personer med utbildning minskar. Skillnaden mellan tillgång och efterfrågan är personer i Sverige år I dag råder brist på både specialistsjuksköterskor och yrkeserfarna sjuksköterskor utan specialistkompetens. Med nuvarande utbildningsdimensionering beräknas antalet personer med sjuksköterskeexamen öka men ändå understiga det uppskattade behovet, vilket betyder att det finns risk för fortsatt brist på sjuksköterskor. Den nationella tillgången på nyutexaminerade socionomer är i dag god. På sikt väntas efterfrågan på socionomer med inriktning om äldreomsorg växa på grund av demografiska förändringar. Med dagens utbildningsdimensionering beräknas tillgången på socionomer öka med 50 % fram till år 2030, vilket är betydligt mer än efterfrågan. På sikt kan detta medföra ett överskott på socionomer nationellt. Däremot kan vi konstatera att socionomer alltid varit en svårrekryterad 2 Statistiska centralbyrån, Trender och prognoser 2011 kring befolkning, utbildning och arbetsmarknad med sikte på år

66 Sjukgymnaster Arbetsterapeuter grupp på Gotland, och behovet av en lokalt förankrad utbildning är stort, och bedömningen är att kompetensbehovet i våra verksamheter är så stort att inget överskott riskeras på Gotland. Viss risk för brist på grund av demografiska förändringar. Efterfrågan och tillgång bedöms i balans. Demografi Gotland Andelen äldre personer ökar vilket kan antas ge ökade behov av insatser från äldreomsorgen. De närmaste 10 åren är det framförallt personer i åldern år som ökar (omkring 25 % fler år 2021 än idag) och nästföljande 10 år personer i åldersgruppen år. 3 Gruppen år beräknas vara friskare och i mindre behov av vård än dagens, men den allt större gruppen över 80 år kan förväntas ha stort behov av vård och omsorg. Samtidigt minskar andelen åringar (omkring 30 % färre år 2021) vilket förväntas påverka rekryteringsmöjligheterna. Genomsnittsåldern på Gotland förväntas öka från 43,7 år (2011) till 45,7 år (2021). Sverige Genomsnittsåldern i riket förväntas öka från 41,1 år (2011) till 42,2 år (2021), vilket innebär att Gotland har en genomsnittsålder som ligger 3,5 år högre än riket år Åren ökar gruppen som är 65 år eller äldre med ca 50 % eller med nästan personer. Den största procentuella ökningen står de allra äldsta för. Personer som är 90 år eller äldre ökar med 125 %. 4 Förändrade kompetenskrav Socialstyrelsen ställer allt större krav på kompetensnivån för medarbetare inom våra verksamhetsområden. Här lyfts särskilt fram behovet av ökad kunskap kring demens, psykisk ohälsa, våld i nära relationer, samordning av insatser i komplexa ärenden, behovsbedömning och inflytande. Vikten av brukareinflytande och delaktighet samt samordnade individuella planer är ytterligare områden där kompetensinsatser krävs. Äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta 3 Statisticon, Befolkningsprognos Gotlands Kommun, 4 Ur Befolkningsprognos för Sverige av Åke Nilsson 66

67 Generellt för medarbetarna inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta konstateras att uppdraget blir mer och mer komplext med psykiatriska inslag samt nya krav från lagstiftarna rörande brukarnas självständighet, delaktighet och integritet. Påbyggnadsutbildning inom demensvård är också efterfrågad kompetens. Dessutom kommer det att krävas kompletterande kompetensutvecklingsinsatser som stödjer medarbetarna i deras brukarkontakter inom områden som kost och motion, våld i nära relationer, demens, palliativ vård, tekniska lösningar i omvårdnaden och utmanande beteende. Det finns också behov av kompetensinsatser i äldreomsorgen motsvarande Ta din roll på jobbet som genomförts inom omsorg om funktionsnedsatta med gott resultat. I och med förvaltningens övertagande av hemsjukvården kommer kompetenskraven på sjuksköterskorna att bli större och förvaltningen kommer att ha behov av ytterligare en kategori specialistutbildade sjuksköterskor nämligen distriktssjuksköterskor. Under kommande år kommer kompetenskartläggning att genomföras och en plan kommer att utformas för de utbildningsinsatser som krävs. Individ- och familjeomsorgen Med undantag för personal i avdelningens boenden är det grundläggande kompetenskravet socionomexamen. För många av anställningarna är det dessutom önskvärt med vidareutbildning inom områdena socialt arbete, drogproblematik, utredningsmetodik och familjerådgivning. Storleken på verksamheten gör att många av dessa vidareutbildningar är begränsade till en eller ett fåtal medarbetare vilket skapar stor sårbarhet och också försvårar utvecklings- och projektinsatser. Nya kompetenskrav för handläggning och insatser gentemot barn och ungdomar har fastställts av socialstyrelsen. Kommande år kommer en kompetenskartläggning att genomföras och en plan kommer att utformas för de kompetensutvecklingsinsatser som krävs för att möta kraven. Sedan 1 januari 2013 är Region Gotland delägare i Forskning och Utveckling (FoU) Södertörn. FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen, funktionshinder samt socialpsykiatrin och den viktigaste uppgiften är att, genom fältanknuten forskning, utveckla det sociala arbetet. 1.3 Pågående kompetensutveckling Med hänsyn till ökade krav på kompetens inom socialtjänsten samt krav på evidensbaserat arbetssätt har följande insatser genomförts eller påbörjats. Omvårdnadslyftet har sedan 2011 möjliggjort för 30 medarbetare inom äldreomsorgen att validera kompetens motsvarande gymnasial vård- och omsorgsutbildning. Detta sker i samarbete med utbildningsanordnare. Under hösten 2013 startar Socialstyrelsen en utbildning för enhetschefer inom äldreomsorg med syfte att stärka ledarskapet för att säkra verksamhetskvaliteten. Chefer som saknar högskoleutbildning prioriteras för deltagande. 67

68 Samtliga medarbetare inom omsorg om funktionsnedsatta har under genomgått utbildningen Ta din roll på jobbet med syfte att stärka medarbetaren i sin professionella roll och samtidigt säkra kvaliteten. Äldreomsorgen har påbörjat utbildningen och under hösten 2013 planeras 100 medarbetare genomföra insatsen. Nationella kompetensutvecklingssatsningar pågår inom alla delar av socialtjänsten. Bättre liv för sjuka äldre är den övergripande satsningen på äldreområdet där insatser finns inom områdena förbättringsarbete, mest sjuka äldre, läkemedelsöversyn osv. Inom missbrukarvården pågår insatsen Kunskap till praktik och inom området psykisk ohälsa pågår insatser för att införa nytt arbetssätt med Samordnad individuell plan (SIP). Inom funktionsnedsättningsområdet på går kompetensutvecklingsinsatser för att öka brukarinflytande och delaktighet. Utbildning i evidensbaserat arbetssätt har genomförts för enhetschefer inom äldre- och funktionsnedsättningsområdet. Inom ramen ligger även utvecklingsprojekt för e-hälsa. Attraktiv arbetsgivare Förvaltningen tar emot både PRAO-elever och elever/studenter under utbildning. Till viss del finns avdelningsövergripande samordning för prao- och praktikplatser, men inte fullt ut. Förvaltningen får goda resultat i medarbetarenkäten, både på medarbetar- och ledarskapsindex. Värdegrunden är väl förankrad med värderingarna förtroende, omtanke och delaktighet. Styrsystemet, i form av det balanserade styrkortet, är väl känt och tillämpas aktivt vid beslut i alla nivåer av organisationen. 2.1 Kompetensförsörjning struktur och ansvar Kompetenskrav Socialstyrelsen tydliggör i sina Allmänna råd 5 och Vägledning för arbetsgivare 6 vilken kompetensnivå vi ska eftersträva i våra verksamheter. Ansvaret för att säkerställa kompetensen ligger på respektive chef. Kompetenshöjande insatser kan göras på förvaltnings- och avdelningsnivå, men ska också genomföras på enhetsnivå. På avdelningen för hemtjänst och omsorg om funktionsnedsatta, liksom på avdelningen för hemsjukvård och särskilt boende, finns en kompetens- och utbildningsgrupp, vilkas uppdrag är att tydliggöra och kartlägga kompetensnivån för avdelningens yrkesgrupper samt fastställa behov av kompetenshöjande insatser. 5 - SOSFS 2006:14 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga - SOSFS 2007:17 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre - SOSFS 2008:32 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder - SOSFS 2011:12 Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre 6 Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning (februari 2012) 68

69 Rekrytering Resursteamet ansvarar för rekrytering av boendeassistenter och handledare i daglig verksamhet, inom förvaltningens alla avdelningar. Samordnarna i resursteamet ska kontinuerligt kompetensutvecklas inom området rekrytering. Detta görs företrädesvis i samarbete med PA-konsulterna på serviceförvaltningen. Rekrytering på chefs- och handläggarnivå sker alltid i samarbete med PAkonsult från serviceförvaltningen, utifrån de rutiner och dokument de använder vid rekrytering. Särskild rutin för facklig samverkan vid chefsrekrytering har tagits fram i förvaltningen. Kompetensutveckling Alla medarbetare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan som revideras årligen vid medarbetarsamtalet. Kompetensutvecklingsplanen ska innehålla insatser, så som utbildningar, föreläsningar, studiebesök, möjligheter till arbetsrotation och andra aktiviteter som kan bidra till att medarbetaren har den kompetens som behövs för att möta framtidens krav. Kompetensutvecklingsplanen är också en möjlighet till personlig stimulans och inspiration för medarbetaren. Ansvaret för kompetensutvecklingsplanen delas av medarbetare och chef där chef fattar slutliga beslut om insatser och ansvarar för eventuella kostnader kopplade till insatserna. Den individuella kompetensutvecklingsplanen ska ha en tydlig koppling till enhetens och avdelningens kompetensutvecklingsplan. Dessa planer ska utgå från aktuell evidens inom respektive kunskapsområde. Medarbetarkontraktet kan också stimulera till utveckling genom särskilda uppdrag, ansvar och uppgifter. Finansiering av och villkor för kompetensutvecklingsinsatser måste klargöras på förhand. Vid fastställande av förutsättningar för medarbetare kan Riktlinjer för kompetensutveckling/utbildning inom socialförvaltningen (Bilaga 2) vara ett stöd. Omvårdnadspersonal erbjuds möjlighet att arbeta önskad sysselsättningsgrad genom årsarbetstidsavtal och resursteam. Vi har en väg in inom omvårdnadsområdet, genom att i stort sätt alla anställningar går via resursteamet. KUR kunskapsutvecklingsrådet Socialförvaltningens kunskapsutvecklingsråd (KUR) är en del av den regionala stödstrukturen. Deltagare i KUR representerar olika verksamhetsområden inom socialtjänst, hälso- och sjukvård samt folkhälsa och leds av regionens plattformsledare för kunskapsutveckling. KUR utgör möjligheten att tillämpa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. KUR ska bland annat utgöra en länk mellan den nationella systematiserade kunskapen och det regionala och lokala förbättringsarbetet samt fånga upp 69

70 utvecklings- och förbättringsområden inom verksamheterna och lyfta fram och sprida goda exempel. Deltagarna i KUR har ett ansvar för planering av insatser inom de utvecklingsoch förbättringsområden som identifieras i den egna verksamheten. KUR har också det övergripande uppdraget för kunskapsportalen som är ett praktiskt verksamhetsstöd hitta relevant kunskap på ett lättillgängligt sätt inom området evidensbaserad praktik. Karriärmöjligheter Möjligheterna att utvecklas i sin roll och hitta vägar att göra karriär är viktig. En karriär kan ta många olika vägar. Genom medarbetarsamtal och individuella kompetensutvecklingsplaner kartläggs medarbetarnas ambitioner. Regionens program Vägen till ledarskap kan vara en karriärväg. Det utgör en möjlighet för medarbetare, som utifrån uppsatta kriterier bedöms ha chefspotential, att lära sig mer om vad chefsrollen innebär samt förbereda sig för ett framtida chefsuppdrag. En roll som chef i förvaltningen kräver adekvat högskoleutbildning. För de medarbetare som saknar högskoleutbildning och som är intresserade av ett chefsuppdrag finns riktlinjer kring lämpliga ämnen och omfattning av högskolekurser. Däremot saknas praktiskt stöd för de medarbetare som vill söka sig till utbildning. 3.2 Strategier för kompetensförsörjning Följande strategier har identifierats för att nå målet och säkra kompetensförsörjningen långsiktigt 1. Tillsvidareanställda medarbetare inom äldreomsorgen och omsorg om funktionsnedsatta har gymnasial utbildning motsvarande vård- och omsorgsprogrammet i samma utsträckning som riksgenomsnittet. 2. Socionomprogrammet pågår eller ska påbörjas på Gotland. Distansutbildning till sjuksköterska med verksamhetsförlagd utbildning inom Region Gotland pågår. 3.3 Handlingsplan Aktivitet Ansvarig Påbörjas Upprätta handlingsplaner för att behålla och attrahera svårrekryterade grupper. Påbörjas på barn- och familj och sedan för sjuksköterskor och eventuellt övrig legitimerad personal. Samordnad hantering av praktik- och praoplatser för högstadiet, vård- och omsorgsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet Samordnad hantering av praktik för socionomprogrammet Utforma informationsplan kring vård- och omsorgsprogrammet för att nå ut till timanställda. I Personalchef Kvartal Avdelningschefer Kvartal Avdelningschef för Individ- och familjeomsorgen och beställaravdelningen Kvartal Resursteamet Kvartal 1 70

71 samarbete med studie- och yrkesvägledarna på Komvux. Utforma ny utbildningsplan som ersätter valideringen av omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. Planen ska även omfatta omvårdnadspersonal inom omsorg om funktionsnedsatta. Utveckla arbetet som görs gentemot omvårdnadsprogrammet för att möjliggöra att vi framstår som en attraktiv arbetsgivare, samt strukturera insatserna Utveckla en plan för marknadsföring gentemot högskolor med sjuksköterskeutbildning, med särskilt fokus på den distansutbildning som är riktad mot Gotland. Samarbeta med Hälso- och sjukvården. Utveckla samarbete med Lärcentrum för att möjliggöra för i första hand chefer, men även medarbetare med ledarpotential och chefsambitioner, som saknar högskolekompetens, att skaffa sig adekvat högskoleutbildning. Utveckla rutin för justering av kvalitetsdokumenten vid förändring av kompetenskrav från Socialstyrelsen. Driva frågan om socionomutbildning på Gotland. Tillsammans med strateg för arbetsmarknadsfrågor och kompetensförsörjning Kompetenskartläggning hemsjukvård samt handlingsplan för att säkerställa kompetensen långsiktigt, med särskilt fokus på distriktssköterskekompetens. Utveckla plan för marknadsföring gentemot högskolor som anordnar socionomutbildning Säkra att ingångslönerna följer förvaltningens övriga lönestruktur. Registrering av grundutbildning i personalsystemet för omvårdnadspersonal inom omsorg om funktionsnedsatta Samtliga avdelningar har ett forum som har ansvaret att tydliggöra och kartlägga kompetensnivån för avdelningens yrkesgrupper samt fastställa behov av kompetenshöjande insatser som är baserade på kvalitetsdokumentens och Socialstyrelsens kompetenskrav och riktlinjer samt tar hänsyn till kraven på evidensbaserad praktik. Utveckla samarbete med den nya arbetsmarknadsenheten som kan bli en rekryteringsbas för utbildad omvårdnadspersonal Ta fram system för kartläggning och uppföljning av kompetensnivån (kopplat till de individuella kompetensutvecklingsplanerna) samt planerade och genomförda kompetenshöjande insatser. Utforma utbildningsriktlinjer för omvårdnadspersonal som saknar kompetens motsvarande vård och omsorgsprogrammet. Utöka marknadsföringen av omvårdnadsyrkena mot andra gymnasieprogram i syfte att sänka medelåldern Personalchef och avdelningschefer för äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta 2014 Kvartal Resursteamet Kvartal Avdelningschef särskilt boende och hemsjukvård Kvartal Personalchef Kvartal Avdelningschef beställaravdelningen Kvartal Personalchef Kvartal Personalchef och avdelningschef särskilt boende och hemsjukvård Avdelningschef individoch familjeomsorgen och beställaravdelningen Kvartal Kvartal Personalchef Kvartal Avdelningschef omsorg om funktionsnedsatta Kvartal Avdelningschefer Kvartal Personalchef Kvartal Forum för kompetensförsörjning på avdelningarna Kvartal Personalchef Kvartal Resursteamet med stöd av personalchef Kvartal

72 och få en mer jämn könsstruktur. Utveckla plan för marknadsföring tillsammans med arbetsförmedlingen med syfte att säkra rekryteringen av omvårdnadspersonal. Utveckla struktur för att fånga upp och planera för omvårdnadspersonal som har motivation att utbilda sig till sjuksköterska. Kartlägga karriärvägar i förvaltningen och utveckla system för att identifiera medarbetare med ambition att utveckla sin karriär. Begränsa anställningstiden för visstidsanställd, outbildad omvårdnadspersonal till 11 månader. Lägga en plan med tidiga insatser för att säkerställa att de tillfälligt anställda medarbetare som har ett intresse av att långsiktigt arbeta inom äldreomsorgen och omsorg om funktionsnedsatta motiveras till utbildning. Dessa insatser ska omfatta information, motivation, vägledning och stöd. Uppföljning och justering av aktiviteterna i kompetensförsörjningsplanen i förvaltnings- och verksamhetsledningsgrupp. Resursteamet Kvartal Forum för kompetensförsörjning särskilt boende och hemsjukvård och personalchef Personalchef och forum för komptensförsörjning Kvartal Kvartal Resursteamet Kvartal Personalchef Halvårsvis 72

73 Bilaga 1 Pensionsavgångar uppdelat enligt yrkesgrupper 1 Avdelningschefer och enhetschefer 2 Yrkeskategori Över 65 år idag Totalt Avdelningschef Enhetschef Handläggare och administratörer 4 Yrkeskategori Över 65 år idag Totalt Handläggare Administratörer Socialt och kurativt arbete 5 Yrkeskategori Över 65 år idag Totalt Socialsekreterare Biståndsbedömare Behandl.ass/ soc.ped Vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorg och personlig assistans 6 Yrkeskategori Över 65 år idag Totalt Sjuksköterska Distriktssköterska Arbetsterapeut Sjukgymnast Undersköterska ÄO Vårdbiträde ÄO Vårdare gruppbostad Vårdare dagverksamh Personlig assistent Totalt antal pensionsavgångar Yrkeskategori Över 65 år idag Totalt Ovanstående grupper Totalt i förvaltningen Avser tillsvidareanställda 2 AID-etikett 10XXXX 3 Eller motsvarande 4 AID-etikett 15XXXX 5 AID-etikett 35XXXX 6 AID-etikett 20XXXX 7 AID-etikett AID-etikett

74 Socialförvaltningen Datum 16 april (2) Riktlinjer för kompetensutveckling/utbildning inom socialförvaltningen Kursansökan Respektive chef avgör och beslutar om utbildningsinsatser utifrån gjord kompetensplan. All kursansökan skall attesteras av närmaste chef. Utifrån verksamhetens behov bedömer chefen angelägenhetsgrad på utbildningen. Samtliga förmåner i tid och resurser skall vara överenskomna innan kursen startar. Utbildning, kurser, konferenser och liknande genererar inte övertid. En studiedag är normalt 8 tim. Vid föreläsning/lektion utöver ordinarie arbetstid kompenseras med ledighet timme för timme. Högskolekurser Utifrån kursplan kan medarbetaren i samråd med chefen diskutera möjlighet till egen studietid för till exempel projekt, uppsatsskrivning eller inläsning, riktmärket kan vara en dag per 1,5 högskolepoäng. Kurslitteratur Kurslitteraturen bekostas av arbetsgivaren. Efter avslutad kurs tillfaller kurslitteraturen arbetsgivaren. Om medarbetaren vill behålla kurslitteraturen för eget bruk får medarbetaren bekosta litteraturen personligen. Respektive chef avgör och beslutar om inköp. Studier på annan ort/resor och boende Resa i samband med studier på annan ort skall ske på billigaste möjliga sätt. Hänsyn skall dock tas till andra konsekvenser i form av frånvaro från arbete. I de fall då billigaste möjliga resa medför längre frånvaro från arbetet än om resa skulle ha gjorts med ett dyrare alternativ skall detta vägas in. Traktamente Traktamentsregler och ersättningar styrs av Trakt Se Pa handbok på Regionens hemsida. Samtliga förmåner i tid och resurser skall vara överenskomna innan kursen startar. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post son@gotland.se Bankgiro Postgiro Org nr Webbplats 74

75 Nämnd eller förvaltningsnamn Region Gotland 2 (2) Specialistutbildningar Förvaltningen bekostar i vissa fall specialistutbildningar för medarbetare inom områden där förvaltningen anser sig ha stora behov och/eller rekryteringsvårigheter, vilket styrs av särskilda regler ej omnämnda här. Ersättning till verksamheten i samband med interna föreläsningar I normalfallet utgår ingen ersättning vid interna föreläsningar, detta betraktas som kunskapsspridning inom ramen för våra tjänster. Vid längre insatser där den ordinarie verksamheten kan behöva vikare för den som tagit föreläsaruppdrag bör en diskussion föras mellan respektive chefer angående ersättning. Ersättning till verksamheten i samband med externa föreläsningar När medarbetare inom socialförvaltningen anlitas av externa organisationer för att föreläsa skall förvaltningen få ersättning från uppdragsgivaren, om medarbetaren samtidigt uppbär lön från socialförvaltningen. 75

76 76

77 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Uppföljning av jämställdhetsplan Socialförvaltningen Antas av socialnämnden

78 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Förutsättningar Jämställdhetsplanen har sin utgångspunkt i Region Gotlands likabehandlingspolicy som utgår från Diskrimineringslagen SFS 2008:567. Kraven på jämställdhetsplanen utgår från 3 kap, 13. Grunden till planen är kartläggningen som varje år hämtas via regionens personalsystem, medarbetarundersökningen, statistik från löneöversynen samt eventuella övriga källor. Uppföljningen av jämställdhetsplanen behandlas av socialnämnden Uppföljningen av jämställdhetsplanen behandlas i förvaltningens samverkansgrupp Giltighet Jämställdhetsplanen gäller för tiden Kartläggningsuppgifterna är baserade på februari 2012 och gäller för föregående år (2011) samt medarbetarenkäten okt (Om skillnaden mellan män och kvinnor är mindre än 0,15 anses inte skillnaden vara säkerställd). Ansvarig för upprättande att jämställdhetsplanen är förvaltningschefen. Uppföljning Uppgifterna i uppföljningen som är hämtade i IFS i januari 2014 (samt statistikdatabasen för sjuktal på intranätet) och gäller för föregående år (2013). Uppgifterna från medarbetarenkäten avser den som genomfördes i oktober Styrkortet Region Gotland medarbetareperspektivet Säkra likabehandling Kartläggning, analys, mål och handlingsplan Kartläggningsuppgifterna finns att tillgå hos personalchefen. Nedan tas endast upp åtgärder för de punkter i kartläggningen som visar skillnader mellan män och kvinnor i förhållande till totala antalet män och kvinnor i de olika grupperna. Kolumnerna för uppföljning är gråmarkerade i tabellerna nedan. 1. Arbetsförhållanden (3 kap, 4 ) Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön. Kartläggning Heltids- och deltidsanställda (tillsvidareanställda) Män 2012 Kvinnor 2012 Män 2013 Kvinnor 2013 Syss grad 100 % 69 % (118) 45 % (589) 69 % (124) 46 % (612) Syss grad % 26 % (44) 46 % (602) 27 % (49) 45 % (608) Syss grad 1-74 % 5 % (8) 9 % (121) 3 % (6) 9 % (118) Större andel av männen jobbar heltid. Andelen kvinnor som jobbar heltid har ökat något sen förra kartläggningen. Männen jobbar heltid i samma utsträckning som vid förra kartläggningen. 2 78

79 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2011 (tillsvidareanställda) Total 2012 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor ,1 % 94,7% 89,4% 90,3% 94,5 % 89,7 % Männen har högre genomsnittliga sysselsättningsgrader. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad har ökat sen förra kartläggningen. Männens genomsnittliga sysselsättningsgrad har minskat. Skillnaden i genomsnittlig sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män har minskat med 9 % (från 5,3 procentenheter till 4,8 procentenheter). Den totala sysselsättningsgraden har ökat något. Åldersfördelning (medelålder) Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2013 Kvinnor 2013 Tillsvidareanställda 47 år 48 år 48 år 49 år Visstidsanställda 50 år 43 år 43 år 38 år Visstidsanställda kvinnor har en lägre medelålder. Skillnaden i medelålder mellan visstidsanställda kvinnor och visstidsanställda män har minskat med två år. Medelåldern bland visstidsanställda har minskat generellt. Bland tillsvidareanställda finns inga tydliga skillnader i medelålder. Medelåldern är dock över lag hög. Genomsnittligt Sjuktal Totalt 2011 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor ,06 2,97 5,41 4,70 3,29 4,94 Männen har lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat sen Männens sjukfrånvaro har ökat sen Skillnaden i sjuktal mellan män och kvinnor har minskat med 32 % (2, till 1, ) Fysisk arbetsmiljö Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2013 Kvinnor ,52 3,47 4,03 3, är männen är något nöjdare (0,05) med den fysiska arbetsmiljön än kvinnorna (Detta gäller inte IFO där kvinnorna är nöjdare med sin arbetsmiljö än männen). Även 2013 är männen mer nöjda med den fysiska arbetsmiljön, men upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre både för kvinnor och män. Påverkansmöjlighet i arbete Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2013 Kvinnor ,17 4,08 4,18 4, upplever männen en något (0,09) större påverkansmöjlighet. (Detta gäller inte IFO där kvinnorna är nöjdare med sin påverkansmöjlighet än männen) upplever männen större påverkansmöjlighet än kvinnorna (0,18). Tillgång till information på arbetet Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2013 Kvinnor ,07 4, 20 4,27 4, upplever kvinnorna upplever en något (0,13) större tillgång till information än männen upplever männen en något större (0,08) tillgång på information än kvinnorna. Dock kan konstateras att upplevelsen av tillgång på information är mycket god, oavsett kön identifierades följande områden som skulle åtgärdas: Sjukfrånvaro Sysselsättningsgrader Mål och handlinsplan Mål Åtgärd Ansvarig Uppföljning Minska sjukfrånvaron Aktivt följa sjuktalen. Kartlägga Enhetschef Kvinnornas 3 79

80 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Öka sysselsättningsgraden hos kvinnorna orsaken till kvinnors sjukfrånvaro LK sjukfrånvaro har minskat, männens har ökat. Aktivt uppmuntra kvinnorna till ökade sysselsättningsgrader i medarbetarsamtalet Enhetschef Sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat något. Männens sysselsättningsgrad har minskat något. Andelen kvinnor som arbetar heltid har också ökat. 2. Föräldraskap (3 kap, 5 ) Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap Kartläggning Övertid Totalt 2011 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor h 13,9 % (819 h) 86,1 % (5061 h) 8237 h 14,5 % (1194 h) 85,5 % (7043 h) Både 2011 och 2013 är uttaget av övertid lika i förhållande till hur stor andel män och kvinnor är i förvaltningen. Däremot kan vi se en ökning av uttaget av övertid både för kvinnor och män. Förena arbetsliv och föräldraskap Män 2011 Kvinnor 2011 Män 2013 Kvinnor ,75 3,99 4,00 3, upplever kvinnorna en större (0,24) möjlighet att förena arbetsliv och föräldraskap än männen är upplevelsen av möjlighet att kunna förena arbetsliv och föräldraskap i stort sätt den samma för kvinnor och män. Föräldraledighet och vård av barn, månadsanställda Totalt 2011 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor 2013 Föräldraledighet h 8,3 % (5 571h) 91,7 % ( h) Föräldraledighet h 8,4 % (6 157 h) 91,6 % ( h) Vård av barn h 5,3 % (780 h) 94,7 % ( h) Vård av barn h 10,3 % (1 812 h) 89,7 % ( h) Männens uttag av föräldraledighet och vård av barn är lägre än andelen män på avdelningen både 2011 och Männens uttag av ledighet för vård av barn ökade mellan 2011 och identifierades följande områden som skulle åtgärdas: Uttag och upplevelse av föräldraledigt Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Uppföljning Öka männens upplevelse att det går att förena arbetsliv och föräldraskap Ta upp frågan individuellt på medarbetaresamtalet. Uppmuntra till föräldraledigt. Enhetschef Åtgärden har inte lett till att männen i större utsträckning tar ut föräldraledighet, däremot har uttaget av ledighet för vård av barn nästan 4 80

81 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning dubblerats, trots att förvaltningens andel män är oförändrad. Männens upplevelse av att kunna förena föräldraskap och arbete har också ökat (0,25 procentenheter) och ligger nu i nivå med kvinnornas. 3. Arbetsmiljö (3 kap, 6 ) Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön. Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling mellan medarbetare samt mellan medarbetare och brukare är oacceptabelt. Det är ett viktigt chefsansvar att fånga upp signaler som tyder på detta, och att rikta åtgärder mot den som gör sig skyldig till sådant beteende. Socialnämnden har rätt att kräva av sina brukare, beroende på brukarens förutsättningar, att de behandlar medarbetare med respekt. Kartläggning Sexuella trakasserier 2011 Män Kvinnor 1,7% 2,8% Både kvinnorna och män blivit utsatta för sexuella trakasserier. Kvinnorna svarar att 97 % är av brukare/kunder. Männen är för få och därför finns detta inte angivet. Trakasserier/mobbning på grund av kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet 2013 Män Kvinnor Brukare/kunder 0,0 % 0,8 % Kollegor/chef 0,6 % 0,0 % Frågan är ställd annorlunda än i enkäten 2011, varför slutsatser ska dras med försiktighet. Konstateras kan att trakasserier av sexuell karaktär har minskat för både män och kvinnor. Ingen kvinna har uppfattningen att hon utsatts för trakasserier av sexuell karaktär från kollegor eller chef identifierades följande områden som skulle åtgärdas: Sexuella trakasserier Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Uppföljning Förhindra att sexuella Diskutera spelregler kring socialt Enhetschef Ingen kvinna har trakasserier förekommer samspel på apt. Dämpa och uppfattningen att hon eliminera jargong som kan utsatts för trakasserier upplevas som sexuellt av sexuell karaktär trakasserande. från kollegor eller Riskanlyser och handlingsplaner chef. när det gäller brukare. Uppmuntra att prata med chefen om trakasserier förekommer 5 81

82 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Jämn könsfördelning (3 kap, 7, 8, 9 ) Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön ges möjlighet att söka lediga anställningar Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan män och kvinnor i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Första stycket ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt Kartläggning Omvärld Socionomutbildningen har i snitt 14,5% män, andelen som är socialsekreterare i förvaltningen har ökat till 16,8%. Sociala omsorgsprogrammet har inte haft några män som tagit examen Andelen män i gymnasiets vård- och omsorgsprogram är 16,6%, andelen män i yrkesgrupperna är lägre på förvaltningen. (Alla uppgifter om utbildning gäller för riket). Antagning för socionomprogrammet 2013 innefattar 16,5 % män 1. Andelen manliga socialsekreterare och biståndsbedömare i förvaltningen är 9,1 % 2. Andelen manliga socialsekreterare och biståndsbedömare har minskat med 46 % samtidigt som antagningen av män till socionomprogrammet har ökat (Alla uppgifter om utbildning gäller för riket). I den nya Högskoleförordningen som gäller fr.o.m. juli 2007 har Social omsorgsexamen tagits bort. 3 Andelen män/killar som läsåret 2012/2013 går i gymnasieskolans årskurs 3 på omvårdnadsprogrammets nationella program (programmet har för senare årskurser bytt namn till vård- och omsorgsprogrammet) är 15,0 %. 4 I Andelen män som arbetar i yrkesgrupperna på förvaltningen är 10,1 % 5. Förvaltningens tillsvidare- och visstidsanställda (antal) Totalt 2011 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor ,6 % (223) 86,4 % (1 422) ,6 % (240) 86,4 % (1526) Männen är färre än kvinnorna. Förhållandet mellan antalet månadsavlönade män och kvinnor har inte förändrats mellan 2011 och Universitetskanslersämbetets och SCB:s uppgifter för antagning till högskolor och universitet ( ), 2 Tillsvidareanställda 3 Uppsala universitet ( 4 Skolverket 2012/2013 ( 5 Tillsvidareanställda 6 82

83 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Förvaltningens tillsvidareanställda (antal) Totalt 2011 Män 2011 Kvinnor 2011 Totalt 2013 Män 2013 Kvinnor ,2 % (170) 92,3 % (1 312) ,6 % (179) 87,7 % (1 338) Männen är i mindre utsträckning tillsvidareanställda än kvinnorna, en stor grupp visstidsanställda män finns i gruppen OSA(Offentligt skyddad anställning) och är därför visstidsanställda. Dessa anställningar flyttade till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, något som troligen kommer att påverka nästa uppföljning. Andelen visstidsanställda har ökat, både kvinnor och män, vi har identifierat tre orsaker: - Frånvaro bemannas i större utsträckning med månadsavlönade vikarier istället för timavlönade. - Sjukfrånvaron har ökat, och därmed även behovet av vikarier. - Det ansträngda ekonomiska läget har inneburit att vi i större utsträckning anställt på visstid, för att långsiktigt undvika övertalighet i samband med neddragningar i verksamheterna. Innehav av kompetensutvecklingsplan Män 2011 Kvinnor 2011 Män Kvinnor ,2 % 55,6 % 65 % 64 % Andelen män som har kompetensutvecklingsplaner är mindre. Eftersom frågorna inte är fullt jämförbara kan vi inte dra några direkta slutsatser, men vi kan se att generellt ökar upplevelsen av att individuell kompetensutvecklingsplan har upprättats, samt att andelen män och kvinnor som upplever att de innehar individuell kompetensutvecklingsplan är lika stor Möjlighet till utveckling i arbetet Män Kvinnor Män 2013 Kvinnor ,52 3,51 4,06 4, upplever kvinnor och män lika stor möjlighet till utveckling i arbetet upplever kvinnor och män i stort sätt lika stor möjlighet till utveckling i arbetet. Resultatet har för båda könen ökat markant (men än 0,5). Förvaltningens ledningsgrupp Män Kvinnor (29 %) 5 (71 %) (29 %) 5 (71 %) I förvaltningen finns också en verksamhetsledningsgrupp som ansvarar för styrning och ledning av produktionen i egen regi var antalet A, B och C -chefer i förvaltningen var 51, vara 7 är män, 13,7% vilket speglar andelen män i förvaltningen är antalet A, B och C -chefer i förvaltningen 53, varav 9 är män (17,0 %) vilket är något högre än andelen män i förvaltningen. På grund av det låga antalet män blir statistiken svår att dra slutsatser utifrån identifierades följande områden som skulle åtgärdas: Andelen män i förvaltningen Kompetensutvecklingsplaner Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Uppföljning Tydliggöra kompetensutvecklingsplanen Enhetschef Vara tydlig i medarbetarsamtalet och följa upp kompetensutvecklingsplanen. 7 Generellt ökar upplevelsen av att individuell kompetensutvecklingsplan har upprättats. 6 Medarbetarenkäten 2013 ställer frågan I mitt senaste medarbetarsamtal planerade vi gemensamt min kompetensutvecklingsplan med möjlighet att svara 1-5. Siffran som anges är andelen positiva svar (alltså 4 eller 5). I medarbetarenkäten 2011 var svarsalternativen JA/NEJ. 83

84 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning Jämnare könsfördelning Prova på för pojkar (t ex prao klass 8) Beakta kön och kompetens vid rekrytering av medarbetare Personalchef Enhetschef Ingen skillnad i upplevelse finns mellan kvinnor och män. Andelen män i förvaltningen har inte ökat och är fortsatt lägre än andelen män i utbildning. 6. Lönekartläggning (3 kap, 10 ) I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är lika eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat Kartläggning 7 BAS* intervall 2011 Kvinnornas lön i relation till männens (median män-kvinnor) 2013 Kvinnornas lön i relation till männen (median män-kvinnor) Intervallet För få individer i intervallet För få individer i intervallet Intervallet Inga uppgifter från % ( ) Intervallet % ( ) 103 % ( ) Intervallet För få individer i intervallet För få individer i intervallet Intervallet % ( ) 101 % ( ) Intervallet % ( ) 102 % ( ) Intervallet % ( ) 97 % ( ) Intervallet % ( ) 102 % ( ) Intervallet För få individer med i intervallet För få individer i intervallet * BAS är Regionens befattning och arbetsvärderingssystem 2011 är medianlönen på förvaltningen är för männen kr och för kvinnorna kr är medianlönen på förvaltningen är för männen kr och för kvinnorna kr. Både män och kvinnor tycker att det viktigaste på arbetsplatsen att förbättra är löneläget. På andra plats kommer möjligheten till kompetensutveckling På tredje plats för 7 Uppgifterna är hämtade från regionens lönekartläggningsrapport SOF Lika och likvärdigt arbete - medianlönejämförelse från , och avser 2013 års löneläge. 8 84

85 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Bilaga 1 Uppföljning kvinnorna kommer arbetsbelastningen och för männen den fysiska arbetsmiljön. Denna fråga ställs inte i medarbetarenkäten 2013, varför uppföljning inte kan genomföras identifierades följande områden som skulle åtgärdas: I huvudsak har förvaltningen inte stora löneskillnader mellan könen. Även 2013 är lönebilden i huvudsak jämställd. Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Uppföljning Fortsätta att ha jämställda löner Avdelningschef Enhetschef Vid varje lönesättning vara medveten om könsaspekten Inga osakliga löneskillnader på grund av kön har identifierats. Förvaltningen har även fortsättningsvis jämställda löner. 9 85

86 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Jämställdhetsplan Socialförvaltningen Antas av Socialnämnden

87 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Förutsättningar Jämställdhetsplanen har sin utgångspunkt i Region Gotlands likabehandlingspolicy som utgår från Diskrimineringslagen SFS 2008:567. Kraven på jämställdhetsplanen utgår från 3 kap, 13. Grunden till planen är kartläggningen som varje år hämtas via regionens personalsystem, medarbetarundersökningen, statistik från löneöversynen samt eventuella övriga källor. Planen behandlas av socialnämnden Giltighet Jämställdhetsplanen gäller för tiden Kartläggningsuppgifterna är baserade på IFS för 2013 samt medarbetarenkäten oktober (Om skillnaden mellan män och kvinnor är mindre än 0,15 anses inte skillnaden vara säkerställd). Ansvarig för upprättande att jämställdhetsplanen är förvaltningschefen. Planen behandlas i förvaltningens samverkansgrupp Utvärdering av jämställdhetsplan Utvärderingen av föregående jämställdhetsplan finns i bilagan. Utvärdering av denna jämställdhetsplan sker i februari Styrkortet Region Gotland medarbetareperspektivet Framgångsfaktor: säkra likabehandling Kartläggning, analys, mål och handlingsplan Kartläggningsuppgifterna finns att tillgå hos personalchefen. Nedan tas endast upp åtgärder för de punkter i kartläggningen som visar skillnader mellan män och kvinnor i förhållande till totala antalet män och kvinnor i de olika grupperna. 1. Arbetsförhållanden (3 kap, 4 ) Arbetsgivaren ska genomföra sådana åtgärder som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön. Kartläggning Heltids- och deltidsanställda (tillsvidareanställda) Män Kvinnor Syss grad 100 % 69 % (124) 46 % (612) Syss grad % 27 % (49) 45 % (608) Syss grad 1-74 % 3 % (6) 9 % (118) Större andel av männen jobbar heltid. Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2011 (tillsvidareanställda) Total Män Kvinnor 90,3% 94,5 % 89,7 % Männen har högre genomsnittliga sysselsättningsgrader 2 87

88 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Åldersfördelning (medelålder) Män Kvinnor Tillsvidareanställda 48 år 49 år Visstidsanställda 43 år 38 år Visstidsanställda kvinnor har en lägre medelålder Genomsnittligt Sjuktal 2011 Total Män Kvinnor 4,70 3,29 4,94 Männen har lägre sjukfrånvaro än kvinnorna. Fysisk arbetsmiljö Män Kvinnor 4,03 3,72 Männen är nöjdare (0,31) med den fysiska arbetsmiljön än kvinnorna. Påverkansmöjlighet i arbete Män Kvinnor 4,18 4,00 Männen upplever (0,18) större påverkansmöjlighet. Tillgång till information på arbetet Män Kvinnor 4,27 4,19 Männen upplever något (0,08) större tillgång till information än männen Jag hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid Män Kvinnor 4,07 3,82 Kvinnor upplever i mindre utsträckning än männen att de hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid (0,25). Rapporterade avvikelser i RiTiSk För manliga medarbetare är andelen rapporterade tillbud högre än rapporterade skador (22 tillbud och 17 skador). För kvinnliga medarbetare är förhållandet omvänt (138 tillbud och 224 skador). Områden som bör åtgärdas enligt kartläggningen är: Sjukfrånvaro Sysselsättningsgrader Fysisk arbetsmiljö Påverkansmöjlighet i arbetet Upplevelse av att hinna göra ett bra arbete Mål och handlinsplan Mål Åtgärd Ansvarig Minska sjukfrånvaron Aktivt följa sjuktalen. Enhetschef Öka kvinnornas sysselsättningsgrad Informera om möjligheten till utökad sysselsättningsgrad i medarbetarsamtalet och aktivt 3 88 Enhetschef

89 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Förbättra upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön Öka upplevelsen av möjlighet att påverka förutsättningarna i arbetet Öka upplevelsen av att hinna göra ett bra jobb på ordinarie arbetstid uppmuntra kvinnorna till ökade sysselsättningsgrader. Systematiskt arbeta med förbättringar utifrån anmälda risker, tillbud och skador i RiTiSk. Aktivt informera om detta arbete till samtliga medarbetare. Aktivt arbeta för att öka delaktigheten vid förändringar. Ytterligare utveckla det coachande ledarskapet, som bidrar till att medarbetaren upplever påverkansmöjlighet i arbetet. Tydliggöra roll och ansvar genom medarbetarkontraktet och i dialog med medarbetarna. Enhetschef Avdelningschef Enhetschef Enhetschef Avdelningschef 2. Föräldraskap (3 kap, 5 ) Arbetsgivaren ska underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap Kartläggning Övertid under 2011 Totalt antal timmar Män Kvinnor 8237 h 14,5 % (1194 h) 85,5 % (7043 h) Uttaget av övertid är lika i förhållande till andelen män och kvinnor i förvaltningen Förena arbetsliv och föräldraskap Män Kvinnor 4,00 3,98 Kvinnor och män upplever i stort sätt lika (0,02) möjlighet att förena arbetsliv och föräldraskap. Föräldraledighet och vård av barn, månadsanställda Totalt antal timmar Män Kvinnor Föräldraledighet h 8,4 % (6 157 h) 91,6 % ( h) Vård av barn h 10,3 % (1 812 h) 89,7 % ( h) Männens uttag av föräldraledighet och vård av barn är lägre än andelen män på avdelningen. Årsarbetstidsavtal och flextidsavtal möjliggör för huvuddelen av förvaltningens medarbetare att påverka förläggningen av arbetstiden. 79 % av kvinnorna och 69 % av männen har flexeller årsarbetstid Områden som bör åtgärdas enligt kartläggningen är: Uttag av föräldraledigt och ledighet för vård av barn Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Öka männens upplevelse av att det är möjligt att ta ut föräldraledighet och vara ledig för vård av barn Ta upp frågan individuellt på medarbetaresamtalet. Uppmuntra till föräldraledigt. Enhetschef 4 89

90 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Arbetsmiljö (3 kap, 6 ) Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbetstagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med kön. Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling mellan medarbetare samt mellan medarbetare och brukare är oacceptabelt. Det är ett viktigt chefsansvar att fånga upp signaler som tyder på detta, och att rikta åtgärder mot den som gör sig skyldig till sådant beteende. Socialnämnden har rätt att kräva av sina brukare, beroende på brukarens förutsättningar, att de behandlar medarbetare med respekt. Kartläggning Trakasserier/mobbning på grund av kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet 2013 Män Kvinnor Brukare/kunder 0,0 % 0,8 % Kollegor/chef 0,6 % 0,0 % Ingen kvinna har uppfattningen att hon utsatts för trakasserier av sexuell karaktär från kollegor eller chef. Eftersom inga sexuella trakasserier ska förekomma på våra arbetsplatser bör åtgärdas enligt kartläggningen: Sexuella trakasserier Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Förhindra att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen Diskutera spelregler kring socialt samspel på APT. Bibehålla det som finns idag. Uppmuntra att prata med chefen om Enhetschef Förebygga sexuella trakasserier från brukare trakasserier förekommer Riskanalyser och handlingsplaner genomförs. 5 Enhetschef 4. Jämn könsfördelning (3 kap, 7, 8, 9 ) Arbetsgivaren ska verka för att personer oavsett kön ges möjlighet att söka lediga anställningar Arbetsgivaren ska genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare När det på en arbetsplats inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan män och kvinnor i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, ska arbetsgivaren vid nyanställningar särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska försöka se till att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Första stycket ska dock inte tillämpas, om särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt 90

91 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Kartläggning Omvärld Antagning för socionomprogrammet 2013 innefattar 16,5 % män 1. Andelen manliga socialsekreterare och biståndsbedömare i förvaltningen är 9,1 % 2 (Alla uppgifter om utbildning gäller för riket). Andelen män/killar som läsåret 2012/2013 går i gymnasieskolans årskurs 3 på omvårdnadsprogrammets nationella program (programmet har för senare årskurser bytt namn till vård- och omsorgsprogrammet) är 15,0 %. 3 I Andelen män som arbetar i yrkesgrupperna på förvaltningen är 10,1 % 4. Avdelningens tillsvidare- och visstidsanställda (antal) Totalt Män Kvinnor ,6 % (240) 86,4 % (1 526) Männen är färre än kvinnorna. Avdelningens tillsvidareanställda (antal) Totalt Män Kvinnor ,6 % (179) 87,7 % (1 338) Männen är i mindre utsträckning tillsvidareanställda än kvinnorna, en stor grupp visstidsanställda män finns i gruppen OSA (Offentligt skyddad anställning). Dessa anställningar flyttar till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen from Andelen visstidsanställda har ökat, både kvinnor och män. Tre orsaker har identifierats: - Frånvaro bemannas i större utsträckning med månadsanställda vikarier istället för timanställda. - Sjukfrånvaron har ökat, och därmed även behovet av vikarier. - Det ansträngda ekonomiska läget har inneburit att vi i större utsträckning anställt på visstid, för att långsiktigt undvika övertalighet i samband med neddragningar i verksamheterna. Innehav av Kompetensutvecklingsplan Män Kvinnor 65 % 64 % Andelen män och kvinnor som har kompetensutvecklingsplan är i stort sätt lika. Möjlighet till utveckling i arbetet Män Kvinnor 4,06 4,03 Kvinnor och män upplever i stort sätt lika stor möjlighet till utveckling i arbete Män Kvinnor Förvaltningsledningsgrupp 2 (29%) 5 (71%) Verksamhetsledningsgrupp 1 (14 %) 6 (86 %) Sen 2007 har socialförvaltningen haft 19 deltagare i regionens chefsförsörjningsprogram Vägen till ledarskap. Av dessa har fyra (21 %) varit män. 1 Universitetskanslersämbetets och SCB:s uppgifter för antagning till högskolor och universitet ( ), 2 Tillsvidareanställda 3 Skolverket 2012/2013 ( 4 Tillsvidareanställda 6 91

92 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Antalet A, B och C -chefer i förvaltningen är 53, varav 9 är män (17,0 %) vilket är något högre än andelen män i förvaltningen. På grund av det låga antalet män blir statistiken svår att dra slutsatser utifrån. Rekryteringar och tillsättningar Förvaltningens annonserade rekryteringar ledde till 44 nyrekryterade kvinnor och åtta män under förra året. 5 Av de som sökte de utannonserade tjänsterna var 687 kvinnor och 182 män. Andelen ansökningar från män var 21 %. Andelen tillsättningar av män var 18 %. Områden som bör åtgärdas enligt kartläggningen är: Andelen män i förvaltningen Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Jämnare könsfördelning Prova på för pojkar (t ex vårdprao) Marknadsföra våra arbeten mot barnoch fritidsprogrammet på gymnasiet Personalchef Resursteam Jämnare könsfördelning Beakta kön och kompetens vid rekrytering av medarbetare Enhetschef Avdelningschef 6. Lönekartläggning (3 kap, 10 ) I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera - bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är lika eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat Kartläggning 6 BAS* intervall 2013 Kvinnornas lön i relation till männens (median män-kvinnor) Intervallet För få individer i intervallet Intervallet % ( ) 5 Uppgifterna är hämtade från regionens rekryteringssystem Aditro Recruit. Urvalet innefattar annonser med status Avslutad Rekryterad där sista ansökningsdag vid annonsering var någon gång under Uppgifterna är hämtade från regionens lönekartläggningsrapport SOF Lika och likvärdigt arbete - medianlönejämförelse från , och avser 2013 års löneläge. 7 92

93 Jämställdhetsplan socialförvaltningen Intervallet % ( ) Intervallet För få individer i intervallet Intervallet % ( ) Intervallet % ( ) Intervallet % ( ) Intervallet % ( ) Intervallet För få individer i intervallet * BAS är Regionens befattning och arbetsvärderingssystem Medianlönen på förvaltningen är för männen kr och för kvinnorna kr. Både män och kvinnor tycker att det viktigaste på arbetsplatsen att förbättra är löneläget. På andra plats kommer möjligheten till kompetensutveckling På tredje plats för kvinnorna kommer arbetsbelastningen och för männen den fysiska arbetsmiljön. Områden som bör åtgärdas enligt kartläggningen är: I huvudsak har förvaltningen inte stora löneskillnader mellan könen Mål och handlingsplan Mål Åtgärd Ansvarig Fortsätta att ha jämställda löner Vid varje lönesättning vara medveten om könsaspekten Avdelningschef Enhetschef 8 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Ärendenr SON 2014/29 1 (17) Datum 21 januari 2014 Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården Redovisning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 99

100 Socialförvaltningen Region Gotland 2 (17) Innehållsförteckning 1.Bakgrund Socialnämndens direktiv i enlighet med ansökan om medel från Sveriges Kommuner och Landsting Mål för Region Gotlands utvecklingsarbete... 5 Stärkt stöd och skydd för barn och ungdomar som är placerade i familjehem och HVB Redovisning Kartläggningen av barn och ungas situation i familjehem och på HVB (direktiv 3) Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys (direktiv 4) Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem (direktiv nr 5) Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen (direktiv nr 6) Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering (direktiv nr 7) Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av (direktiv nr 8) Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner (direktiv nr 9) Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa (direktiv 10) Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga. (direktiv 11) Systematisk uppföljning av unga i den sociala barn och ungdomsvården: Övrigt utvecklingsarbete inom barn och ungsatsningen Det fortsatta arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården

101 Socialförvaltningen Region Gotland 3 (17) 1. Bakgrund Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som skrevs i januari 2011; Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område. Barn och ungasatsningen (BoU-satsningen)utgör en del av de regionala strukturerna till stöd för kunskapsutvecklingen. Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska försörja det egna länet/den egna regionen med ett praktiskt verksamhetsstöd och även utgöra en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg. Stödstrukturerna ska skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och berörda delar av hälsooch sjukvården. Mer specifikt handlar BoU-satsningen om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Bakgrunden till detta är betänkandena Vanvård i social barnavård (SOU 2011:61) och Barnen som samhället svek (SOU 2011:9) där det framkom att det funnits och alltjämt finns stora brister i den sociala barnavården. För att skapa förtroende för den sociala barnavården är det angeläget att noggrannare följa de placerade barnens situation och behov och vidta åtgärder för att förebygga och agera vid övergrepp och försummelser i samhällsvården. Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården var planerat att pågå mellan och hade inledningsvis fokus på barn och unga placerade i familjehem eller HVB och syftet var att stärka skyddet för placerade barn och ungdomar. Samtliga län i landet beviljades medel för att anställa regional utvecklingsledare. Regional utvecklingsledare för Gotland tillträdde under senhösten 2011 och uppdraget inleddes med att upprätta en projektplan och bildande av en organisation för projektet Barn och ungasatsningen. Själva arbetet med att verkställa projektet inleddes därefter i december Denna rapport är en redovisning av genomfört arbete i enlighet med socialnämndes beslut (SON 67, 20 april 2011). Direktiven för uppdraget finns sammanställda på sidan fyra och därefter följer en 101

102 Socialförvaltningen Region Gotland 4 (17) redovisning av varje direktiv samt övrigt utvecklingsarbete som genomförts helt eller delvis inom ramen för barn och ungasatsningen. 2. Socialnämndens mål och direktiv i enlighet med ansökan om medel från Sveriges Kommuner och Landsting Mål 1. Att driva förbättringsarbete vad gäller barn och unga som är placerade inom barn- och ungdomsvården. 2. Att få uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner att fungera på ett bra och säkert sätt. Direktiv 3. Att göra en kartläggning av barn och ungas situation i familjehem och HVB-institutioner 4. Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys 5. Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem 6. Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen 7. Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering. 8. Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av. 9. Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner. 10. Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa. 11. Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga. 102

103 Socialförvaltningen Region Gotland 5 (17) 3. Mål för Region Gotlands utvecklingsarbete Stärkt stöd och skydd för barn och ungdomar som är placerade i familjehem och HVB Arbetet med att nå målen framgår av redovisningen under avsnitt 4. Mål i enlighet med projektplan 1. Att få uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem och HVBinstitutioner att fungera på ett bra och säkert sätt samt uppfyller lagstiftningens krav. 2. Att en kartläggning över barn och ungas situation i familjehem och på HVBinstitutioner har genomförts. 3. Att det finns ett system för att kvalitetssäkra rekrytering av familjehem. 4. Att det finns ett system för att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar och hur man förebygger dessa. 5. Att verksamheten tillförts ökad kunskap kring dygnsvård av barn och unga samt umgängesfrågor 6. Att det finns rutiner och överenskommelser mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård gällande placerade barn och ungdomar. Resultat Rutiner för uppföljning är upprättade och fastställda på ledningsnivå. Kartläggning har genomförts. Delvis uppfyllt genom ett antal insatser och åtgärder ett arbete som behöver fortgå även under Checklista handlingsplan upp- rättad Delvis uppfyllt och arbete pågår BUS-överenskommelse är upprättad och fastställda på politisk nivå. I BUS-överenskommelsen finns ett särskilt avsnitt som rör placerade barn och ungdomar. 103

104 Socialförvaltningen Region Gotland 6 (17) 4 Redovisning 4.1 Kartläggningen av barn och ungas situation i familjehem och på HVB (direktiv 3). Kartläggningen genomfördes under och resulterade i en rapport Barn och ungas situation i familjehem och på HVB-hem. Rapporten redovisades till socialnämnden i september 2012 och finns på hemsidan Rapporten består av en kartläggning, redovisning av pågående utvecklingsarbete samt förslag till ytterligare åtgärder för att tillförsäkra placerade barn och ungdomar tillräcklig skydd. I samband med att kartläggningen redovisades fattade socialnämnden beslut om uppföljning kring vissa åtgärder till och i december 2012 beslutade socialnämnden bla att barn i familjehem skall besökas minst tre gånger per 4.2 Att undersöka orsaker till sammanbrott i placeringar av barn och unga i familjehem och HVB- institutioner. Som metod använda händelseanalys (direktiv 4) Definition av sammanbrott i placeringar: När familjehemmet/hvb-hemmet avbryter vården i strid med vad socialtjänsten vill När barnet/ungdomen rymmer eller vägrar stanna kvar, vilket leder till att placeringen upphör i strid med vad socialtjänsten vill När socialtjänsten avbryter placeringen på grund av missnöjde med vården Antal sammanbrott i placeringar sammanställs sedan År Sammanbrott i Sammanbrott i Total familjehem HVB Utvecklingsledare har i samarbete med en referensgrupp (socialsekreterare och familjehemssekreterare) genomfört sex händelseanalyser av sammanbrott i placeringar med utgångspunkt från SKL:s skrift Metod för risk och händelseanalys. Slutrapporter på samtliga händelseanalyser överlämnades till avdelningschef vid individ- och familjeomsorgen för beslut om åtgärder. Åtgärderna resulterade i en åtgärdsplan som ansvariga enehtschefer arbetat med under

105 Socialförvaltningen Region Gotland 7 (17) Utvecklingsledare tillsammans med referensgruppen har utarbetat en checklista- handlingsplan för att förhindra sammanbrott. Handlingsplanen innehåller ett antal punkter inom tre områden; - förebyggande åtgärder vid alla placeringar, - kontinuerliga åtgärder under placeringen och - riskanals/bedömning vid sammanbrott. Syftet med checklistan/handlingsplanen är att utgöra ett stöd för socialsekreterare vid placering av barn och ungdomar. Checklistan/handlingsplanen har fatställt av individ- och familjeomsorgens ledningsgrupp i januari Under 2014 kommer checklistan/ handlingsplanen att följas upp. Erfarenheterna från arbetet med händelseanalyserna presenterades av utvecklingsledaren vid Socialstyrelsens regionala konferenser Trygg och säker vård i Stockholm i december Presentationen vid konferensen har lett till att ett antal kommuner under året återkommit med önskemål om ytterligare information och resonemang kring arbetet med händelseanalyser vid sammanbrott. 4.3 Kvalitetssäkra rekrytering av familjehem (direktiv nr 5) Det finns ett kontinuerligt behov av att rekrytera fler familjehem på Gotland. Under vintern pågick en intensiv rekryteringskampanj. Rekryteringskampanjen utarbetades i samarbete med informatör och reklambyrå. Kampanjen innehöll bla reportage om familjehem i dagspress och i lokalradion, annonser i dagstidningar, annonser på Destination Gotland, annons i Paustidningen på Gotlandsflyg, annonser på lokalbussar och affischer runt om på Gotland. Under januari och februari 2013 bjöds allmänheten in till två informationsträffar, ett 50-tal personer besökte dessa träffar. Det är för tidigt att utläsa resultatet av kampanjen.. Processen från att bestämma sig för att vilja bli familjehem, anmäla intresse genomgå familjehemsutredning godkännande till att ta emot ett placerat barn kan vara lång. Under december 2013 och januari 2014 genomförs åter en rekryteringskampanj men i mindre format. Ett 30-tal besökte informationsträffen i januari En ny informationsbroschyr om kontaktfamilj och familjehem har utarbetats i samarbete med informatör, familjehemsteamet och reklambyrå. Broschyren delas ut flitigt och finns att tillgå på hemsidan tillsammans med en film där ett familjehem från Gotland berättar om sina erfarenheter av hur det är att vara familjehem

106 Socialförvaltningen Region Gotland 8 (17) Utvecklingsledare har i samarbete med familjehemsteamet arbetat med ett nytt intervjumaterial för rekrytering av familjehem. Materialet ska säkra att kraven vad gäller utredning av familjehem enligt SOSFS 2012:11 uppfylls. Materialet kommer ursprungligen från Västerås och håller samma struktur som BBIC (Barns behov i centrum), för att underlätta matchning av barn och familj. Materialet har provats sedan november 2012 och uppföljning har skett kontinuerligt under Som ett komplement till att utveckla arbetet med familjehemsutredningar har föreläsning erbjudits till medarbetare inom främst familjehemsteamet av författarna Bodil Rasmusson och Margareta Regnér som svarar för den senaste forskningsstudien om utredningar av familjehem Ett utvalt hem till ett utvalt barn I samband med att en familj ansöker om att bli familjehem begär socialtjänsten ett utdrag ur misstanke- och belastningsregistret. Under 2013 har en ny rutin införts och utdrag ur misstanke- och belastningsregistret kommer framöver att begäras in årligen på samtliga boende i hushållet så länge som uppdraget som familjehem fortgår. Under 2013 har familjehemsteamet utökats med två nya tjänster (en socialsekreterare som följer barnen och en familjehemssekreterare som stöd för familjehemmen). I december 2013 omorganiserades arbetet för familjehemssekreterare och uppdragen renodlades mer, några jobbar mer med rekrytering och familjehemsutredningar, andra med stöd till familjehemmen och kontaktfamiljerna osv. Detta i syfte att kunna förbättra stödet till familjehemmen och kunna jobba närmare barnets socialsekreterare. Under 2013 infördes en ny avtalsblankett för familjehem i syfte att säkra de krav som ställs enligt lag och på ett tydligare vis reglera nämndens och familjehemmets åtaganden. Under 2013 har en handlingsplan i händelse av våld eller andra oförutsedda händelser utarbetats för familjhemsvården i syfte att säkra arbetet med familjehemsvården. Handlingsplanen är införd i individ- och familjeomsorgens handbok 4.4 Skapa en övergripande kompetensutvecklingsplan för familjehemmen (direktiv nr 6) 106

107 Socialförvaltningen Region Gotland 9 (17) Startskottet för genomförande av kompetensutvecklingsplanen skedde redan i september 2012 med Barn i samhällsvård och delat föräldraskap. Familjehemmen och deras barn bjöds in (biologiska och placerade). De vuxna erbjöds en miniföreläsning kring delat föräldraskap samtidigt som barnen erbjöds åldersanpassad gruppaktivitet med temat Min familj. Utvärderingen visade på att satsningen var mycket uppskattad. En övergripande kompetensutvecklingsplan för jourhem och familjehem har utarbetats och antogs av socialnämnden i december Planen gäller för och ska därefter utvärderas. Utvecklingsledare svarar för att kompetensutvecklingsplanen genomförs. Exempel på innehåll i kompetensutvecklingsplanen: Grundutbildning för familjehem. 1-2 ggr/år. Föreläsningar med olika teman såsom samtala med barn, missbruk/beroende har erbjudits under Under 2013 har ett samarbete med familjerådgivningen inletts och de har svarat för ett antal seminarier i mindre grupper att bli med fosterbarn, vad gör vi när barnen spelar ut och vad gör det med vår vuxna relation. Till seminarier och föreläsningar som erbjuds familjehemmen och jourhemmen kommer ca personer. Det är tydligt att det är i stort sett samma familjer som deltar vid varje tillfälle. I samband med föreläsningar och seminarier erbjuds familjerna också diskutera med varandra för att få möjlighet till erfarenhetsutbyte något som också efterfrågats av familjehemmen. Kompetensutvecklingsplanen omfattar också gemensam fritidsaktivitet två gånger per år för familjehemmen och alla barn som bor i hemmet (julgransplundring är numera en mycket uppskattad tradition). Deltagandet under fritidsaktiviteterna uppskattas till ett 30-tal familjer. Under 2013 har en handledningsgrupp med sju familjehem startats och en utbildning i Komet för familjehem har genomförts. Under 2014 planeras för att starta ytterligare en handlingsgrupp för familjehem och även Komet för familjehem. 4.5 Sprida kunskap och forskning om umgänge under placering (direktiv nr 7) 107

108 Socialförvaltningen Region Gotland 10 (17) Startskottet var en heldagsföreläsning hösten 2012 för individ- och familjeomsorgens personal inklusive jourhemmen Barn i samhällsvård och delat föräldraskap. Föreläsare var Gunvor Andersson och Ingrid Höjer. Arbetet fortsatte med en kartläggning av umgänge via socialsekreterarna inom barn och familj samt familjestödsenheten. Kartläggningen omfattade drygt 60 barn/ungdomar och innehöll bla antal barn med behov av stöd under umgänge, lagrum, frekvens, vem som beslutat om umgänge, platsen för umgänge och med vem, finns det önskemål om förändrat umgänge från barn, vårdnadshavare och socialtjänst samt vad som krävs för att förändring ska kunna ske osv. Kartläggningen redovisades våren 2013 och en mindre arbetsgrupp träffades för att diskutera möjligheter, svårigheter och synen på umgänge. Utvecklingsledare har utifrån lagstiftning, konventioner, senaste forskningen och diskussionen utarbetat ett förslag till policy för umgänge som ska gälla för individ- och familjeomsorgen. Förslaget till policy kommer närmast att presenteras för arbetsgruppen, diskuteras och fastställas av individoch familjeomsorgens ledningsgrupp i början av I arbetet har också ingått att utarbeta en mindre informationsbroschyr att dela ut föräldrar med placerade barn, beräknas klar i början av Upprätta rutiner och riktlinjer för placering av barn och unga i familjehem och HVB-institutioner för att säkerställa att de får tillgång till lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som de är i behov av (direktiv nr 8) Från och med 1 januari 2014 finns det en överenskommelse med rutiner för läkar- och munhälsoundersökning inför och i samband med placering i familjehem och HVB-hem. Arbetet har letts av utvecklingsledare och bedrivits i samarbete med chefer inom individ- och familjeomsorgen, barnmottagningen, primärvården och tandvården. Behovet av dessa undersökningar uppskattas till ca tre per månad under ett år. Inom Region Gotland har det varit självklart att undersökning ska ske oavsett om det är en placering enligt SoL eller LVU (finns lagstöd i LVU). och att en munhälsoundersökning ska göras av en tandläkare, vilket inte är självklart i alla län. Barnmottagningen på Visby lasarett ansvarar för att genomföra undersökningen av barn 0-12 år och Vårdcentral Visby norr ansvarar för de som är år. I åldersgruppen omfattas även de ensamkommande asylsökande barnen. Vid vårdcentralen kommer det att finnas namngivna läkare som ska svara för undersökningarna. Munhälsoundersökningen sker för vid Mun- och Käkcentrum på Visby Lasarett för barn/ungdomar 0-19 år. I överenskommelsen finns också reglerat hur överenskommelsen och rutinerna ska följas upp. Detta arbete har varit mycket positivt och de 108

109 Socialförvaltningen Region Gotland 11 (17) verksamheter som ingår i överenskommelsen är angelägna om att det ska blir så bra som möjligt för de placerade barnen. Utvecklingsledare tillsammans med verksamhetsledare för BarnSam (Ledningsorganisationen för samverkansfrågor kring barn och ungdomar) har försökt få till stånd ett uppdrag kring att införa Skolfam inom Region Gotland. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. För familjehemsplacerade barn utgör de en särskilt viktig skyddsfaktor. Skolfam bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade barn och är en arbetsmodell som bygger på för- och eftermätningar, systematiskt arbete samt ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem. För att införa modellen krävs utökade resurser och att satsning kan pågå i minst tre år. Ledningen för BarnSam har sett positivt på frågan men har inför 2014 valt att prioritera resurser kring start av ett socialpsykiatriskt team och Skolfam frågan får avvakta till Det socialpsykiatriska teamet ska arbeta med intensivt familjearbete i syfte att förhindra placering av barn och ungdomar. 4.7 Upprätta rutiner och riktlinjer samt se över metoder och organisation för hur socialtjänsten på ett systematiskt och kontinuerligt sätt ska följa upp hälsa och skolgång för barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-institutioner (direktiv nr 9) Familjehemsplacerade barn har höga risker för: att gå ut i livet utan annat än grundskola, allvarlig psykisk ohälsa, suicid och suicidförsök, tonårsföräldraskap och allvarliga försörjningsproblem. Registerstudier visar att samhällets vård av familjehemsplacerade barn inte har tillräcklig kompensatorisk kraft på lång sikt. (Vinnerljung, 2006). Utvecklingsledare har svarat för att leda arbetet med att upprätta en samverkansrutin mellan socialtjänst, skola, elevhälsa, hälso- och sjukvården inklusive tandvården för individuppföljning av barn och ungdomar placerade i familjehem och HVB (inklusive de ensamkommande asylsökande barnen). Modellen som använts har ursprungligen tagits fram av utvecklingsledare i Värmland. Samverkansrutinerna antogs i juni 2013 och har undertecknats av samtliga berörda förvaltningschefer inom Region Gotland. Samverkansrutinerna består av två dokument, ett för förskolebarn och ett för skolbarn. Till samverkansrutinerna har också utarbetats ett antal stöddokument för att underlätta för handläggande socialsekreterare, representanter från skola, förskola, elevhälsa och BVC. Under hösten 2013 har utvecklingsledare arbetat med implementering av rutinerna för bla chefer, socialsekreterare, förskolechefer, rektorer, skolhälsovården och BVC. Friförskolor, friskolor, och 109

110 Socialförvaltningen Region Gotland 12 (17) brukarorganisationer har också bjudits in till särskild information. Från skolan, elevhälsan och hälso- och sjukvården har man sett särskilt positivt på att dessa rutiner utarbetats och ser fram emot att samarbeta kring de placerade barnen och ungdomarna på ett tydligare sätt än tidigare. 4.8 Utarbeta överenskommelser mellan socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen respektive hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Överenskommelserna ska tydliggöra respektive förvaltningars ansvar, mandat, kompetens och samverkan kring placerade barn och ungdomar. Ansvara för implementering av dessa (direktiv 10) Inom Region Gotland finns ett permanent samarbetsorgan bestående av samtliga förvaltningar som har ansvar för stöd och insatser till barn och ungdomar BARNSAM. BARNSAM leds av en ordinarie verksamhetsledare. Under 2012 har BARNSAM utarbetat ett dokument: Region Gotlands överenskommelse om samverkan kring Barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS). BUS-överenskommelsen riktar sig till alla barn i behov av särskilt stöd och i arbetet har vi valt att lägga in ett särskilt avsnitt som gäller placerade barnen och ungdomarna. Avsnittet behandlar ansvarsfördelning mellan de olika områdena. Den sammanhållande länken i BUS kommer att vara samordnade individuella planer (SIP). Utvecklingsledare och verksamhetsledaren för BARNSAM har ett nära samarbete och genomför gemensamma aktiviteter. 4.9 Att sprida kunskap om Socialstyrelsens vägledning och kunskapsstöd som Socialstyrelsen kommer att ta fram för dygnsvård av barn och unga. (direktiv 11) Socialstyrelsens handbok Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem och HVB och uppgifter och Socialstyrelsens och skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa publicerades först i januari Socialstyrelsen höll en regional konferens Trygg och Säker vård för Stockholm/Gotland redan i december Deltagande på konferensen från Gotland var planerad för samtliga chefer och arbetsledare. Tyvärr var det snöstorm och de personer som skulle deltagit från Region Gotland kunde inte ta sig till Stockholm över dagen vilket betydde att utvecklingsledaren var den enda från Region Gotland som deltog i konferensen. Socialstyrelsens och Skolverkets särskilda vägledningskonferens erbjöds på ett begränsat antal platser i Sverige och medarbetare från Gotland har inte deltagit i någon av dessa. 110

111 Socialförvaltningen Region Gotland 13 (17) Handboken och vägledningen har med stöd av projektmedel delats ut generöst till socialsekreterare och chefer inom den egna verksamheten men också till representanter från skola, elevhälsa, hälso- och sjukvård som deltagit i arbetsgrupper vid upprättande av rutiner och överenskommelser riktade till placerade barn och ungdomar. I februari 2013 arrangerade utvecklingsledare en föreläsning med Staffan Olsson på temat Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Föreläsningen behandlade de senaste nyheterna i lagstiftningen för personal inom individoch familjeomsorgen, representanter från BVC, elevhälsa, skola, tandvård och socialnämnden. Ett 70-tal personer deltog i föreläsningen. I maj 2013 arrangerades ytterligare en föreläsning med Stefan Kling och Hans Bäckström på temat Placerade barns hälsa och utveckling. På föreläsningen deltog representanter från socialtjänst, skola, elevhälsa, hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt representanter från socialnämnden. Föreläsningen belyste kunskapsläget gällande placerade barns hälsa och skolgång samt nödvändigheten av informationsutbyte och det gemensamma ansvaret för att barnen inte slipper igenom nätet utan får den vård de har rätt till. Ett 60-tal personer deltog. De samverkansrutiner som upprättats inom ramen för direktiv nummer nio är rutiner som ska syfta till att säkra hälsa och skolgång för placerade barn och att uppföljningen sker systematiskt. Under våren 2013 besökte utvecklingsledare socialnämndens individutskott och höll en genomgång av de nyheter som tillkom i socialtjänstlagen från 1 januari Socialstyrelsen har under 2013 presenterat ett nytt utbildningsmaterial för blivande familjehem. Två medarbetare inom familjehemsteamet har deltagit i Socialstyrelsens tre-dagars utbildning för familjehem. Ett knappt 20-tal familjehem har deltagit i grundläggande familjehemsutbildning under 2012 och Samtliga nya familjehem erhåller Socialstyrelsens bok Ett hem att växa i samt Familjehemsboken av Lisbeth Pipping mfl. 5. Systematisk uppföljning av unga i den sociala barn och ungdomsvården: Mer specifikt handlar BoU-satsningen om att initiera ett långsiktigt förbättringsarbete kring den prioriterade frågan systematisk uppföljning av 111

112 Socialförvaltningen Region Gotland 14 (17) barn och unga placerade i familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Inom ramen för barn och ungasatsningen genomfördes därför en kartläggning 2011 av hur kommunerna arbetar med systematisk uppföljning när det gäller placerade barn och ungdomar. Det övergripande resultatet var att arbetet med systematisk uppföljning på området är eftersatt. Av kartläggningen framgick också att kommunerna uppfattade det som en brist att redan inmatade uppgifter från tex BBIC inte togs tillvara. I december 2012 genomfördes en fördjupad kartläggning av kommunernas ITstöd för BBIC för att få en nationell bild av vilka problem man behöver komma till rätta med(72% av landets kommuner deltog). Kartläggningen har resulterat i en rapport Kartläggning av kommunernas IT-stöd för BBIC som finns på SKL:s webbplats. Utvecklingsledare runt om i landet tillsammans med ansvarig för kartläggningen vid SKL kommer att genomföra workshops kring brister, problem, orsaker och konkreta förslag på åtgärder. IT-workshop på Gotland genomförs i januari Resultaten från dessa ska sedan sammanställas för att se var de hör hemma (kommunal/nationell nivå) och utmynna i en kravlista. En sådan kravlista är tänkt att utgöra ett komplement till den funktionsbeskrivning av IT-stödet för BBIC som Socialstyrelsen tagit fram. Tanken är också att en sådan kravlista ska kunna användas som stöd inför att upphandla ett ändamålsenligt IT-stöd för BBIC eller som stöd vid diskussioner med IT-leverantören om förbättringar/förändringar i befintliga system. Arbetet med resultatuppföljning efter avslutad placering inleddes inom Region Gotland under Resultatuppföljningen görs av den socialsekreterare som är ansvarig för barnet/ungdomen. Som utgångspunkt används ett material från SKL Upphandling och uppföljning av HVB. Viss modifiering har gjorts för att passa även familjehemsplacerade barn och ungdomar. Intervju sker med barnet/den unge och vårdnadshavare, ansvarig socialsekreterare gör en egen bedömning. Intervjuunderlaget är fortfarande för litet för att kunna dra några slutsatser utav. Fortfarande kvarstår arbete för att resultatuppföljningen ska ses som en ordinarie arbetsuppgift och rutin vid samtliga avslutade placeringar. 6. Övrigt utvecklingsarbete inom barn och ungsatsningen 112

113 Socialförvaltningen Region Gotland 15 (17) Jourhemsprocessen Utvecklingsledare tillsammans med en referensgrupp inom IFO arbetade under 2012 med jourhemsprocessen. Processen har färdigställts och resulterat i en lathund som finns att tillgå i rutinhandboken för individ- och familjeomsorgen. Ny översyn planeras till Jourhemskassen Under hösten 2012 utarbetade utvecklingsledare efter tips från Örebro en jourhemskasse. Jourhemskassen delas ut till barn/ungdomar som placeras i jourhem. Det är en tygkasse som är åldersanpassad och innehåller bla gosedjur, skrivbok med pennor, kontaktuppgifter till socialsekreterare och jourhemmet, information om hur det är att bo i jourhem samt information om rättigheter, kontaktuppgifter till socialstyrelsens stödlinje. Information från BRIS och BO. Uppföljning planerad till Brukarintervjuer Under hösten 2012 genomförde utvecklingsledare 16 telefonintervjuer med barn/ungdomar(13-21 år) som bodde i familjehem eller HVB. Det var ett stort bortfall drygt 60% och underlaget var för litet för att kunna ingå i socialnämndens totala brukarundersökning. Brukarkonferens Kunskapsmässa för brukarinflytande och värdegrund genomfördes i januari Programmet utarbetades i samarbete med andra utvecklingsledare. Två seminarier riktad särskilt mot barn och ungaområdet: Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården (Allmänna barnahuset) FUR Familjehemmens unga röster. Ungdom deltog med erfarenhet från egen placering. Att samtala med barn om viktiga saker i livet En två-dagars utbildning med Petter Ivarsson från Bris har arrangerats för 20 socialsekreterare från barn- och familjeenheten och familjehemsteamet. Utbildningen varvades med teori och praktik. Utbildningen var mycket uppskattad och planeras att genomföras för ytterligare en grupp hösten Förstärkt föräldrastöd KTP och barn och Gotland är ett av 15 län som ingår i en särskild satsning inom kunskap till praktik. Ett gemensamt arbete utförs av processledare för förstärkt föräldrastöd och 113

114 Socialförvaltningen Region Gotland 16 (17) ungasatsningen Barns rätt en ledningsfråga utvecklingsledare barn och unga för att förstärka föräldraperspektivet. Arbetet syftar till att införa samverkansrutiner mellan Beroendevården och enheten för barn och familjefrågor. I uppdraget ligger också att skapa rutiner för överföring från barn- och familjeenheten till beroendevården när ungdomar med tydligt missbruk närmar sig 18-årsdagen. Arbetet fortsätter under 2014 En arbetsgrupp Föräldrastöd och barns rätt har bildats inom Region Gotland bestående av företrädare för olika utvecklingsarbeten dvs, processledare KTP, regional utvecklingsledare barn och unga, funktionshinderområdet, anhörigkonsulent, verksamhetsledare för BarnSam (PRIO och PSYNK) och utvecklingsledare inom hälso- och sjukvård och folkhälsa. I december deltog ett 30-tal chefer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen vars medarbetare möter vuxna med minderåriga barn till en halvdag om barn som anhöriga, om barns rätt till delaktighet och om att anta barns perspektiv. Till dagen kom Linda Frank från Jönköpings län för att tala om barn som anhöriga och det arbete man gjort strategiskt i Jönköpings län. Arbetet fortsätter under

115 Socialförvaltningen Region Gotland 17 (17) 7. Det fortsatta arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården Enligt överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ska det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn och ungdomsvården fortsätta i huvudsak som tidigare men fördjupas i de delar där behov har identifierats. Det nationella stödet är ett stimulansbidrag och syftar till att medverka till ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete på lokal och regional nivå. Medel för 2014 tillförs med tkr. Arbetet samordnas av regionala utvecklingsledare och kommer vara inriktat på: Utveckling av systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården utifrån bland annat Barns behov i centrum (BBIC) och systematiserad kunskap om barns och ungas erfarenheter av socialtjänstens insatser. Ovan nämna utvecklingsarbete om barn och unga som brukare kan med fördel samordnas med ett annat utvecklingsarbete; förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Stödja lokalt utvecklingsarbete när det gäller placerade barns skolgång och hälsa, inklusive uppföljning av överenskommelser om läkarundersökningar av placerade barn. Stödja kommunerna till ökad samverkan med andra berörda aktörer inom hälso- och sjukvården och skolan, till exempel elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatrin. Inom ramen för detta arbete ingår också samverkan med satsningen för att förebygga psykisk ohälsa och utveckling av samordnade individuella planer (SiP) enligt HSL. Stöd till länen för att sprida Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd i form av handböcker, vägledningar och utbildningsmaterial inom den sociala barnoch ungdomsvården. Stöd till utveckling av samarbetet mellan dem som arbetar med barn och unga respektive missbruksvård inom socialtjänsten. En plan för 2014 för det regionala arbetet på Gotland har upprättats, presenterats och godkänts av styrgruppen för det regionala stödstruktursarbetet. Se bilaga. Ia Lönngren Regional utvecklingsledare barn och unga Bilaga: Plan för regionalt utvecklingsarbete för den sociala barn och ungdomsvården

116 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har efter överläggningar träffat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Överenskommelsen utgår från plattformen- regionalt stödstruktursarbete för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som regeringen och Sveriges kommuner och landsting enades om i juni Inom ramen för plattformen bedrivs ett antal utvecklingsarbeten där den sociala barn- och ungdomsvården är ett område. Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården påbörjades 2011 och hade inledningsvis fokus på barn och unga placerade i familjehem eller HVB. Sedan 2013 omfattar arbetet hela den sociala barn- och ungdomsvården. Den regionala utvecklingsledaren ska utgöra stöd för implementering av ny kunskap och forskning på området och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete. Arbetet syftar till att uppnå en långsiktigt hållbar struktur för fortsatt utveckling, spridning och implementering av kunskap inom den sociala barn och ungdomsvården. En redovisning över uppdraget för perioden redovisas vid socialnämndens sammanträde i mars Enligt överenskommelsen ska det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn och ungdomsvården under 2014 i huvudsak fortsätta som tidigare men fördjupas i de delar där behov har identifierats. Planen har presenterats och godkänts av styrgruppen för det regionala stödstruktursarbetet. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 116