Kvalitetsredovisning Djurmoskolan Läsåret 2014/15

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Djurmoskolan Läsåret 2014/15

2 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skolan har en väl genomarbetar plan mot diskriminering och kränkande behandling som tydligt beskriver vårt likabehandlingsarbete i både förebyggande och främjande syfte. Inför arbetet med årets plan genomfördes trivselvandringar med alla skolbarn. Syftet med vandringarna var att kartlägga vilka områden på skolan som känns trygga respektive otrygga. Förändringar har därefter vidtagits utifrån vad som framkommit i samband med denna kartläggning. Vi har också infört ett system med incidentrapportering i syfte att ännu tydligare synliggöra och dokumentera var oönskade händelser uppstår. De flesta incidenter händer i samband med rasterna och är av varierad karaktär. Terminsvis har rapporterna analyserats och sammanställts av Trygghetsteamet för att se om vi kan finna några mönster i vilken typ av incidenter som eventuellt inträffar. Vi startade läsåret med en värdegrundsvecka och har sedan löpande under året genomfört olika aktiviteter i syfte att främja gemenskapen och sammanhållningen på skolan. Bland dessa aktiviteter kan nämnas värdegrundsdagarna i augusti, Nobeldagen, julpyssel, luciamarknad, bakdag och sexornas sista aprilaktivitet. När vi utvärderar dessa dagar ser vi att eleverna är positiva och tycker att dagarna både är roliga och lärorika. Däremot behöver vi hela tiden diskutera utformningen så att dagarna blir lika bra för alla barn, då vi vet att struktur och dagliga rutiner kan vara extra viktigt för vissa barn. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Syftet med värdegrundsdagarna har varit att skapa gemenskap och trygghet alla dagar på skolan. Det har vi lyckats med, eleverna leker med varandra över åldrarna och många uttrycker att de känner sig trygga med elever från andra klasser. Alla elever har fått träffa alla pedagoger under gemenskapsdagarna och vi ser att elever vågar ta kontakt med personal som inte är den egna klassläraren. Vi har således sett att effekterna av en gemensam uppstartsvecka varit positiv, varför vi fortsätter med detta till hösten liksom vårt faddersystem som innebär att äldre barn är faddrar till yngre elever på skolan. Viktigt att rastvärdarna cirkulerar på skolgården för att ha uppsikt över var eleverna finns och vad de gör. En stående värdegrundspunkt finns på dagordningen för APT där olika dilemman diskuteras för att säkerställa samsynen mellan personalen. Åtgärder för utveckling Plan mot diskriminering och kränkande behandling måste kontinuerligt diskuteras i arbetslagen. Eventuella frågor kring detta lyfts till APT, där all personal deltar. Vi måste tydligare använda oss av målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling när vi planerar gemensamma aktivitetsdagar, men också att diskrimineringsgrunderna på ett naturligt sätt behandlas i ordinarie klassundervisning. Organisera rastaktiviteter eller prova på-aktiviteter för att skapa en större rörlighet i grupperna och därmed minimera antalet konflikter.

3 Kunskaper - utveckling och lärande Under året har vi på olika sätt arbetat med att utveckla undervisningsprocessen. Detta har bland annat skett genom s k padagogiska timmar där pedagogerna från förskoleklass till åk 6 diskutera gemensamma frågor, allt i syfte att höja kvaliteten på undervisningen och därmed höja måluppfyllelse för våra elever. Vi har bl a arbetat med att utöka elevernas delaktighet vad gäller upplägget för undervisningen, men också hur vi på olika sätt kan utmana eleverna i deras lärande i ännu större utsträckning. Vi har också diskuterat den röda tråden i olika ämnen, från Förskoleklass till åk 6 på skolan. Den IT-satsning som startade förra året har vi också fortsatt under läsåret. Pedagogerna har bl a deltagit på Teach-meet i Falun, pedagogiska IT-caféer och föreläsningar kring IT-användandet i skolan. Kollegialt lärande är en framgångsfaktor som lyfts av flera skolforskare, däribland John Hattie som alla lärare tidigare studerat, rektor har därför bildat lärande par mellan Djurmoskolan och Kyrkskolans pedagoger. Syftet har varit att pedagogerna besöker varandras lektioner, diskuterar innehållet och vilka framgångsfaktorer man kan se hos varandra. Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Elevernas resultat på nationella prov Andelen elever i % som klarat samtliga delar i nationella proven. åk 3 Matematik: 83% (dvs 15 av 18 elever) har klarat samtliga delar i de nationella proven i matematik. En elev har endast deltagit i ett av de sju delproven. Två elever har inte nått kravnivån på delprov F. Det är momentet angående skriftlig huvudräkning i subtraktion som skapade problem. För en annan elev uppstod svårigheter i samband med problemlösning. Svenska: 83% (dvs 15 av 18 elever) har klarat samtliga delar i de nationella proven i svenska. På ett av de åtta delproven klarade 100% av eleverna kunskapskraven för godkänt (läsförståelse). På fem delprov klarade 89% av eleverna kravnivån. En elev nådde inte kravnivån för en skönlitterär berättelse, då ett tydligt avslut saknades. Denna elev har dock uppvisat denna förmåga vid andra tillfällen och når kunskapskraven i svenska med god marginal. åk 6 Matematik 100% Svenska 100% Engelska 100% Betyg åk 6 87% av eleverna når minst E i samtliga ämnen. Två elever får F i idrott då de inte kunnat uppvisa kraven för ett enskilt moment. Andelen A och B-betyg har ökat vid en jämförelse med föregående år. I stort sett stämmer nationella provresultat med betygen. I något enstaka fall skiljer det ett steg mellan provbetyg och terminsbetyg. Det beror på att helhetsbedömningen under läsåret ger ett annat utfall än provbetyget.

4 Åtgärder för utveckling Vi skapar uppgifter som ger utrymme att arbeta och visa sina kunskaper på olika nivåer. Vi visar goda exempel och lyfter tydliga exempel på vad som krävs för att nå de olika nivåerna. Genom att ge eleverna färre uppgifter skapar vi tid för eleverna att utveckla, bearbeta och förbättra sina arbeten. Respons från både lärare och klasskamrater är viktigt. Genom att fokusera mer på the big five tror vi att eleverna kan nå längre. Genom att arbeta ämnesövergripande ser eleverna kanske ett bättre sammanhang och blir mer motiverade. Vi fortsätter att arbeta med IT som en naturlig del i undervisningen då vi ser att detta ökar elevernas engagemang och kvalitén på deras arbeten. Det är också viktigt att eleverna har en mottagare för sitt arbete. Även detta förhöjer elevernas motivation och kvalitén blir bättre. För att öka motivationen i matematik tror vi att det är viktigt att vi skapar lektioner där eleverna får möjlighet att samtala och arbeta praktiskt med matematiken. Vi tror även på nyttan av att arbeta tematiskt. Teman där eleverna får använda sina kunskaper skapar mening och förståelse för nyttan av matematik. Samplanering av teman krävs i teamen. Arbetet med Läslyftet som kommer att genomsyra pedagogernas fortbildningsinsats under kommande läsår blir ytterligare ett sätt att arbeta med undervisningsprocessen. Elevers inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (s. 15, Lgr11). Måluppfyllelse analys av måluppfyllelse Eleverna har fått möjlighet att påverka arbetssätt och redovisningsform inom olika områden, t ex i åk 1:s arbete med fåglar. På utvecklingssamtalen fick alla elever i åk 1 och åk 2 berätta vilket arbetssätt de tycker är mest lärorikt och roligt. Detta har vi sedan tagit i beaktning när vi planerat arbetsområden. På klassråden har eleverna chans att påverka för dem viktiga saker. Ibland röstar vi i klassen om olika saker, t ex vilken bok som vi ska ha till högläsning eller hur de vill bli introducerade i ett arbete, t ex om de vill se en film eller få berättat för sig. I NTA-arbetet Fjärilars liv fick eleverna skriva två lappar. En med något de redan kunde om fjärilar och en med något de ville lära sig. Sedan utgick vi delvis från deras frågeställningar. Elevernas nyfikenhet och frågor i arbetet är en stor del av elevinflytandet eftersom deras frågor är viktiga och vi pedagoger är flexibla. Vi kan tillsammans ta reda på svaren. Åtgärder för utveckling

5 Undervisningen Elevinflytandet bör öka successivt med ålder och erfarenhet. Men för att det ska kunna göra det måste pedagogerna i de lägre åldrarna presentera olika arbetssätt/redovisningsformer etc, så eleverna vet vad de har att välja på. Klassråden Klassråden fungerar bra, men vi kanske kan göra dem kortare och ha dem oftare istället. Man skulle också kunna ha en brevlåda i klassrummet där de får lägga lappar med saker de känner att de behöver ta upp. Genomförs minst 1 gång/månad. Elevrådet Rektor skickar ut protokollet till samtliga på skolan, inklusive föräldrar, direkt efter elevrådsmötet. I nära anslutning till elevrådet hålls en storsamling i åk 1-3 och 4-6 där bland annat protokollet läses upp och man diskuterar vad fattade beslut innebär. För att klassråd och elevråd ska kännas meningsfulla för eleverna är det viktigt att de ser resultat av sina åsikter/önskemål. Trygghet och studiero Skolåret inleddes med en gemensam värdegrundsvecka där fokus var att skapa trygghet och en gemensam värdegrund för Djurmoskolan. Under veckan genomfördes olika aktiviteter i den egna klassen och i tvärgrupper. Gemensamma ordningsregler för hela skolan diskuterades i klasserna som därefter beslutades av elevrådet. Under året har därefter olika aktiviteter genomförts i syfte att öka gemenskapen och vi-känslan på skolan. Vi har bland annat haft miljödag, julshow och aktivitetsdag som åk 6 ansvarat för. När det gäller studieron har det arbetet pågått på olika sätt i olika klasser. Förutom skolans gemensamma ordningsregler har också de flesta klasser haft egna klassregler för att ytterligare bryta ned ordningsreglerna till den egna klassnivån. Vi har också i samband med APT, arbetslagsträffar och speciallärarträffar diskuterat arbetsrons betydelse då det funnits anledning till detta. En gång/månad sammanträder Elevhälsoteamet på skolan och då finns möjlighet att lyfta enskilda elevärenden eller hela elevgrupper om behov finns. Elevhälsan finns som en stödfunktion för pedagogerna i det dagliga arbetet. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Trygghet Av enkäter som gjorts under läsåret framkommer att de allra flesta av Djurmoskolans elever Känner sig trygga i skolan. Den enkät som genomfördes under höstterminen visade att 93% av eleverna känner sig trygga. Resterande 7% angav att de kände sig trygga till viss del. Ingen elev tycktes känna sig otrygg. Observeras bör dock att svarsfrekvensen på enkäten var låg, vilket gör att resultatet inte kan ses som helt tillförlitligt. Vårterminens enkät visade liknande resultat. Även här uppgav 93% att de kände sig trygga i skolan. Denna gång var svarsfrekvensen högre, då i princip alla elever deltog. Stimulerande arbetsmiljö I de enkäter som gjort under året har följande påståenden funnits med: Skolarbetet är

6 intressant (ht) och Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (vt). Utifrån elevernas värdering av dessa påståenden kan vi konstatera att när det gäller ht instämmer 85% helt, eller till stor del i påståendet. När det gäller vt så stämmer 79% av eleverna in helt, eller till stor del, in i påståendet. Här finns en viss skillnad mellan låg- och mellanstadiet där de yngre eleverna i större utsträckning tycks finna skolarbetet intressant och stimulerande. Lugn arbetsmiljö Utifrån de samtal som förts i samband med klassråd, utvecklingssamtal och personal som arbetar på olika skolor, så bedömer vi att eleverna på Djurmoskolan har en övervägande lugn arbetsmiljö. Skoldagarna präglas vanligtvis av lugn och eleverna ges goda möjligheter till arbetsro. För förskoleklassen har det varit till fördel att gruppen delats i två. Det har inneburit att barnen har fått en lugnare skolmiljö. På grund av att skolan har få grupprum så används korridorerna, kapprum och övriga vrår i samband med par- eller grupparbeten. Detta har många gånger lett till att elever i närliggande klassrum har blivit störda. På så vis blir avsaknaden av grupprum ett hinder för en lugn skolmiljö. En annan lokalmässig fråga som skapar problem är den genomfart som finns vid klassrummen för lägre åldrar. Både pedagogisk personal, lokalvårdare och ibland även elever går förbi klassrummen, vilket kan upplevas som störande för elever. Ordningsregler Föregående års ordningsregler diskuteras i klasserna i samband med skolstart. Eventuella synpunkter/justeringar lämnas till rektor. Utifrån dessa eventuella synpunkter tar rektor fram förslag till ordningsregler som sedan beslutas av elevrådet på skolan. Ordningsreglerna tas därefter upp i klasserna igen. Vi upplever att de efterlevs rätt väl men själva dokumentet sitter mest på väggen i klassrummet och synliggörs kanske inte i den utsträckning som skulle behöva göras. Åtgärder för utveckling Det är svårt att veta vad som är orsaken till att några elever signalerat att de inte känner sig helt trygga, eller saknar studiero. Av de anonyma enkäterna framgår inte orsakerna. Därför är det viktigt att trygghet och studiero alltid lyfts i samband med elevråd, klassråd och på elevens utvecklingssamtal. Detta är också en fråga som ständigt måste belysas och beaktas i personalgruppen. I samband med att trivselenkäterna genomförs är det viktigt att resultaten av densamma följs upp i storsamlingarna (1-3 och 4-6). För att ordningsreglerna ska få en ännu större tyngd och för att föräldrarna ska bli delaktiga i vad vi förväntar oss av eleverna, kommer vi att skicka hem våra gemensamma ordningsregler. Vi vill därefter att föräldrar och barn läser och diskuterar våra regler och därefter skickar in en lapp som visar att man tagit del av reglerna. Med denna åtgärd hoppas vi öka medvetenheten om vårt gemensamma ansvar för att skolan alltid ska vara trevlig, trygg och trivsam för alla.

7 Samverkan skola-fritids Skolans fritidsverksamhet bedrivs i samma lokaler som skolan och vissa fritidspedagoger jobbar delar av sin arbetstid i klasserna. Detta innebär att vi har ett naturligt samarbete mellan skolan och fritidshemmet. Fritidspedagogerna arbetar bl a med naturkunskap, gruppstärkande övningar, idrott, estetiska ämnen eller som resursförstärkning åt ordinarie pedagog. De får därmed en god kännedom om elevernas olika behov och kan på eftermiddagen erbjuda barnen extra färdighetsträning. Det kan ex handla om bakning/spela spel där eleverna tränar praktisk matematik eller i andra lekar/övningar tränar den sociala kompetensen, turtagning, fin- och grovmotorik etc. Fritidshemmet erbjuder alla barn ett varierat utbud inom områdena rekreation, skapande, drama/musik samt lek & rörelse utifrån barnens egna önskemål och utifrån behov som pedagogerna ser att barnen har. Måluppfyllelse och analys av måluppfyllelse Såväl skolan som fritidshemmet får bra respons av elever och föräldrar. Det viktigaste för föräldrarna är att barnen trivs och känner sig trygga i skolan och på fritids, vilket våra utvärderingar också visar att de allra flesta eleverna gör. Trivs barnen och känner sig trygga blir inlärningen så mycket enklare. Åtgärder för utveckling Inför utvecklingssamtalen bör fritidspedagogernas iakttagelser beaktas i ännu större utsträckning. Innan samtal genomförs ska mentor alltid förvissa sig om elevens situation på fritidshemmet. Vid behov kan även fritidspedagog delta vid utvecklingssamtal. Fr o m hösten organiseras skolans personal i tre lärande team (f-1, 2-3, 4-6). Detta innebär att all personal som arbetar med en viss elevgrupp har en gemensamt avsatt tid i veckan för att kunna planera och följa upp barnens olika behov över den samlade skoldagen. Detta ger också större förutsättningar att i ännu större utsträckning integrera fritidspedagogernas metodik i skolans vardag men också att planera för vilken verksamhet som fritidshemmet bör erbjuda. Att i samråd med eleverna planera för någon form av organiserade rastaktiviteter är ytterligare ett område som fritidspedagogerna kan ta ett större ansvar för, då vi sett att de eleverna som behöver ha lite hjälp på traven kan ha stor glädje av ett sådant erbjudande. Skolans fortsatta utvecklingsarbete prioriterade områden Läsåret 15/16 kommer vårt fokus att ligga på en fortsatt utveckling av undervisningsprocessen och att skapa den trygghet och studiero som eleverna behöver i en kreativ lärandemiljö. Vi kommer därför att satsa på Läslyftet under nästa läsår. Genom arbetet med Läslyftet får pedagogerna ta del av den senaste forskningen, möjlighet att kollegialt samplanera lektioner för att slutligen utvärdera och reflektera över framgångsfaktorerna. Med Läslyftet som grund kommer arbetet med den röda tråden från förskoleklass till åk 6 att fortlöpa på ett organiserat sätt. Djurmoskolan tillsammans med Kyrkskolan har också ingått ett partnerskapsavtal med Högskolan Dalarna avseende mottagande av nya lärarstudenter. Detta är också en medveten satsning som möjliggör för våra pedagoger att få del av forskning och att möta nya hungriga lärarstudenter som ger mer erfarna pedagoger möjlighet att synliggöra de olika lärprocesserna

8 som pågår och att sätta ord på varför vi gör som vi gör. Samtidigt ger detta oss bättre möjligheter att trygga den framtida lärarförsörjningen på våra skolor. Läsårets olika arbetsprocesser synliggöras i väl kända årshjul på skol-, team- och klassnivå. Detta är centralt för att skapa ett lugn på arbetsplatsen där var och en är förtrogen med vad som förväntas av var och en som elev, förälder eller medarbetare på Djurmoskolan. Vårt motto för utvecklingsarbetet är; gör lite mindre men med högre kvalitet! Det innebär att arbetet som utförs av såväl elever som personal får ta lite längre tid för att ha en kvalitetshöjande effekt och därmed bidrar till en högre måluppfyllelse.