Utifrån egna frågeställningar och problemval utforska och positionera dessa i förhållande till perspektiv i pedagogisk forskning.

Transkript

1 UTB /270 Ladokkod:LSP0006 Utbildning på forskarnivå Perspektiv i pedagogisk forskning Perspectives in Educational Research Högskolepoäng: 7,5 Kursen är beredd av Handledarkollegiet samt i NFF Kursplanen är fastställd och inrättad av vicedekan Syfte Kursens syfte är att ge fördjupad kunskap i några framträdande perspektiv inom pedagogisk forskning samt att analysera dessa i relation till vetenskapsteoretiska antaganden och egna frågeställningar. Förkunskapskrav Antagen till utbildning på forskarnivå. Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Analysera perspektiv i pedagogisk forskning, avseende ontologiska och epistemologiska grunder samt tillämpning i aktuell nationell och internationell forskning. Analysera och jämföra centrala frågor, teorier och begrepp som de olika perspektiven omfattar samt kunna placera dessa i ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Utifrån egna frågeställningar och problemval utforska och positionera dessa i förhållande till perspektiv i pedagogisk forskning. Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer För att bli godkänd på kursen ska doktoranden aktivt delta med egna texter i de seminarier som anges i kursguiden. Dessutom ska doktoranden skriva ett individuellt paper där det framkommer att doktoranden: har förmåga att analysera, jämföra och diskutera perspektiv i pedagogisk forskning utifrån deras vetenskapsteoretiska grunder och tillämpning, kan positionera egna frågeställningar och problemval i förhållande till de perspektiv som kursen omfattar.

2 Doktoranden ska presentera den skriftliga examinationsuppgiften samt opponera på en annan kursdeltagares arbete vid ett särskilt avslutande öppet forskningsseminarium anordnat inom kursens ram. Betygskriterierna delges av kursledaren vid kursstart. Innehåll och kursens delkurser/moment Utgångspunkten för kursen tas i en introduktion till och orientering om filosofiska och kunskapsteoretiska perspektiv på pedagogisk forskning. Vid de efterföljande seminarierna introduceras och fördjupas perspektiven utifrån historisk och nutida relevans. Efter den övergripande orienteringen introduceras och diskuteras följande perspektiv: styrningsperspektiv, undervisningsperspektiv, relationellt perspektiv samt ett posthumanistiskt perspektiv. Centrala frågor, teorier, problem och begrepp behandlas i anslutning till dessa perspektiv. Arbetsformer Arbetsformerna för kursen är litteraturseminarier med inledningar till de enskilda momenten. Deltagarna skriver texter i anslutning till seminarierna. Kursens deltagare kommer att tillsammans diskutera egna frågeställningar och problemval. Betygsgrader Underkänd, Godkänd Litteratur och övriga läromedel Kursvärdering Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Litteratur Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups. Ball, S.J. (2016). Following policy: networks, network ethnography and education policy mobilities, Journal of Education Policy, 31, s 1-18 DOI: / Barad, Karen (2007) Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, Durham: Duke University Press Bergstedt, Bosse (red) (2016) Posthumanistisk pedagogik (prel titel), Malmö: Gleerups. Biesta, G. (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, 50: Biesta, Gert (2010). Mind the Gap!. Communication and the Educational Relation. I C.

3 Bingham & A. Sidorkin (Red.), No Education without Relation. New York: Peter Lang. Black, R. (2015). Between policy and a hard pedagogical place: the emotional geographies of teaching for citizenship in low socio-economic schools. I Pedagogy, Culture & Society, 23:3, DOI: / Carlbaum, S., Hult, A., Lindgren, J., Novak, J., Rönnberg, L. & Segerholm, C. (2014). Skolinspektion som styrning. I Utbildning & Demokrati, 32:1, Gitomer, D. & Bell, C., &. American Educational Research Association (2015). Handbook of Reserach on Teaching. ( 288/Default.aspx (ca 100 s) Hargreaves, A & Fink, D (2008). Distributed leadership: Democracy or delivery? I Journal of Educational Administration, 46: 2, DOI / Holmqvist, M. (2011). Teachers learning in a learning study. Instructional Science, 39(4), Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Gothenburg Studies in Educational Sciences 379. Akademisk avhandling. (109 s). Lingard, B; Sellar, S. & Baroutsis, A. (2015). Researching the habitus of global policy actors in education, Cambridge Journal of Education, 45:1, 25-42, DOI: / X Pring, R. (2015). The Pilosophy of Education. Bloomsbury Publishing. (208 s) Pring, R. (2000). The false dualism of educational research. Journal of Philosophy of Education, 34(2), Prøitz, T.S (2015). Uploading, downloading and uploading again, concepts for policy integration in education research. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1: Stone-Johnson, C. (2016). Intensification and isolation: Alienated teaching and collaborative professional relationships in the accountability context I Journal of Educational Change 17:29 49 DOI /s Svensson, Lennart (2014). Introduktion till pedagogik. Lund: Studentlitteratur

4 Uljens, M & Ylmaki, R. (2015). Towards a discursive and non-affirmative framework for curriculum studies, Didaktik and educational leadership. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1, Vedung, E. (2015). Autonomy and street-level bureaucrats coping strategies. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy. 1, von Wright, M. (2006). The Punctual Fallacy of Participation. Educational Philosophy and Theory, 38(2), Litteratur (valbar) Buber, Martin (2006). Jag och Du. Ludvika: Dualis. Ceder, Simon (2016), Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationality, Lund: Lunds universitet, Avdelningen för pedagogik, Frelin, A. (2010). Teachers Relational Practices and Professionality. (Doctoral Thesis). Institutionen för didaktik. Uppsala: Uppsala universitet. (100 sidor) Gergen, K. (2009). Relational Being: Beyond Self and Community. Oxford: Oxford University Press. Gunnarsson, Karin (2015) Med önskan om kontroll. Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete, Stockholm: Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Johansson, Lotta (2015) Tillblivelsens pedagogik. Om att utmana det förgivettagna. En postkvalitativ studie av det ännu-icke seddas pedagogiska möjligheter, Lunds universitet: Avdelningen för pedagogik. Kristiansen, A. (2005). Tillit og tillitsrelasjoner i en undervisningssammenheng med utgangspunkt i tekster av Martin Buber, Knud E. Løgstrup, Niklas Luhman og Anthony Giddens. Oslo: Unipub. Ljungblad, Ann-Louise (2016). Takt och hållning en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. Göteborg: Gothenburg Studies in Educational Sciences 381. (100 sidor). Pianta, R. (2006). Classroom Management and Relationships Between Children and Teachers. Implication for Research and Practice. I C. Evertson & C. Weinstein (Red.), Handbook of

5 Classroom Management: Research, Practice, and Contemporary Issues. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum. Wubbels, T., Brekelmans, M., den Brok, P., Levy, J., Mainhard, T., & Tartwijk, J. (2012). Let s Make Things Better: Developments in Research on Interpersonal Relationships in Education. In T. Wubbels et al. (Red.), Interpersonal Relationships in Education: An Overview of Contemporary Research (s ). Rotterdam/Boston/Taipei: Sense.