Val av ny ledamot i Utbildningsgruppen efter Sven Engdahl (V), Ale

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i Utbildningsgruppen efter Sven Engdahl (V), Ale Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Toni Andersson (S), Ale, till ny ledamot i GRs utbildningsgrupp efter Sven Engdahl (V), Ale, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Sven Engdahl (V), Ale, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i utbildningsgruppen. Till ny ledamot i utbildningsgruppen föreslår GRs valberedning Toni Andersson (S), Ale. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ombud till Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (ISGR) bolagsstämma 2017 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGRs bolagsstämma 16 maj 2017 utse Hans Bergfelt (M), Mölndal. Förbundsstyrelsen föreslås att uppdra åt presidiet att vid behov utse ersättare för detta ombud. Sammanfattning Förbundsstyrelsens presidium har uppdraget att föreslå stämmoombud till bolagsstämmor i hel- och delägda bolag för Angående bolaget Gryning Vård utsåg förbundsfullmäktige Bo Pettersson till stämmoombud för återstoden av nuvarande mandatperiod. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt rambudget 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. Huvuddragen i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. En redogörelse för årets förslag till verksamhetsinriktning och rambudget 2018 lämnas i följande tjänsteutlåtande. I underlaget ingår förslag om en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag. att förbundsdirektören får uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner. Efter samråd med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Tjänsteutlåtande Helena Söderbäck Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR 2017 Bakgrund Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. Efter att förbundsfullmäktige i juni året före aktuellt budgetår antar verksamhetsinriktning och budget kompletteras denna handling med en verksamhetsplan och detaljbudget på styrgruppsnivå, som antas av förbundsstyrelsen i december samma år. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. De strategiska satsningsområdena i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. Efter samrådet med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni En kort redogörelse med exempel på hur synpunkter som medlemskommunerna lämnade vid förra årets samrådsprocess, inför budget 2017, har omhändertagits lämnas i bilaga. En redogörelse för årets förslag till verksamhetsinriktning och rambudget 2018 lämnas i det följande. Förslag om höjd årsavgift 2018 för att möta tillkommande uppdrag Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma

5 Göteborgsregionens kommunalförbund agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå (förbundsstyrelsen , förbundsfullmäktige ) I de frågor där kommunerna finner det lämpligt ska strukturer och arbetssätt etableras. Arbetet inleddes under 2016 och har hanteras inom ram, men i utredningen inför uppdraget klargjordes att det skulle krävas resurser för beredningsarbetet i sociala styrgruppen och arbetsgrupper knutna till uppdraget. DKR delregionalt kollektivtrafikråd. GRs förbundsstyrelse utgör fr.o.m delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen. Det delregionala kollektivtrafikrådet ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommunerna samt mellan delregionen och VGR. Uppdraget kräver extra resurser vad gäller beredning och sekreterarskap. För att möta beslutade tillkommande uppdrag avseende hälso- och sjukvård på delregional nivå samt delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) föreslås en höjning av medlemsavgiften med 1,41 kr/invånare att gälla fr.o.m Årsavgiften höjs därmed från 74,11 till 75,52 kr/invånare. Utredning av ny princip för beräkning av årsavgiften till GR inför budget 2019 Finansiering Årsavgiften till GR har varit oförändrad sedan 2002 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2012 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, beräknat på antalet invånare per den 31 december föregående år, vilket motsvarar dagens nivå. Av årsavgiften transfereras 27,85 kr/ invånare till andra organisationer. Årsavgiften motsvarar knappt 20 procent av förbundets omsättning. GR har under lång tid byggt upp ett stort förtroende hos många olika samarbetspartners. Det utgör grunden för framgången med att finna extern finansiering för de insatser som prioriteras av styrgrupperna och medlemskommunerna inom ramen för verksamhetsinriktningen. Huvuddelen av verksamheten finansieras på detta sätt, exempelvis genom statsbidrag, intäkter från kurser samt via konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en eller flera aktörer, exempelvis staten, Västra Götalandsregionen eller EUs fonder och program.

6 Göteborgsregionens kommunalförbund GR - ett kommunalförbund i utveckling GR är ett kommunalförbund där den politiska organisationen utgör plattformen för de uppdrag som ska genomföras inom ramen för kommunalförbundets verksamhet. GR är också en projektorganisation som till största delen är externt finansierad. Eftersom medlemskommunernas uppdrag till GR via politiska grupper och nätverksarbete ökar, växer GR. Omsättningen har ökat med 119 procent sedan Antalet anställda har under samma period ökat med 71 procent och uppgår nu till 128 årsarbetare ( ). Principen för beräkning av årsavgiften från medlemskommunerna till GR grundar sig på ett fastställt belopp per invånare, vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Årsavgiften indexeras inte. Samma princip har gällt sedan kommunalförbundet bildades. Mot bakgrund av den utveckling som förbundet genomgått och de utmaningar kommunerna står inför föreslås att förbundsstyrelsen ger förbundsdirektören uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. Översyn och värdering av transferering till andra organisationer GR transfererar årligen medel till ett antal regionala organisationer. Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp. Fastställda transfereringar för 2017 redovisas i ekonomiavsnittet i verksamhetsinriktning och budget. Det pågår dialoger med några av de organisationer som GR transfererar medel till utifrån deras respektive regionala uppdrag. Syftet är att värdera transfereringarna kopplade till uppdragen och förväntad medlemsnytta. Eventuella förändringar föreslås hanteras av förbundsstyrelsen inom ramen för detaljbudget Förslag Med utgångspunkt från ovanstående innebär det samrådsunderlag som nu översänds till medlemskommunerna inför rambudget 2018 följande förslag: en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag:

7 Göteborgsregionens kommunalförbund - beredning av hälso- och sjukvårdsuppdraget på delregional nivå - förbundsstyrelsen som delregionalt kollektivtrafikråd (DKR). att förbundsdirektören får uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner.

8 Bilaga 1 Kommentarer till kommunernas synpunkter på 2017 års samrådsunderlag I samband med budgetsamrådet 2017 lämnades ett antal synpunkter från medlemskommunerna på GRs verksamhet och inför samråd 2018 lämnar GRs tjänstemän några kommenterarer kring de lämnade synpunkterna. K2020 en del i trafikförsörjningsprogrammet K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i Västra Götalandsregionens Trafikförsörjningsprogram, vilket har tydliggjorts i Verksamhetsinriktning GR bör jobba mer med demokratifrågor Arbete med demokrati är en stor och viktig fråga som innefattar många dimensioner och processer som kommunerna och därmed GR är involverade i idag. Det kan finnas ett värde i att tydligare lyfta fram våra gemensamma insatser för att utveckla och stärka demokratin i samhället inom miljö och samhällsbyggnad, arbetsmarknadsområdet, det sociala området och utbildningssidan. Här följer några exempel: Genom undersökningen LUPP ger FoU i Väst/GR stöd till kommunerna att följa upp den lokala ungdomspolitiken. Resultaten kan på olika sätt användas som avstamp i en dialog mellan kommunens unga invånare samt kommunens tjänstemän och politiker. En viktig förutsättning för demokrati är att alla människor kan vara delaktiga i att påverka den egna livssituationen. GR implementerar den så kallade delaktighetsmodellen i kommunerna, som ska öka brukarens möjlighet till delaktighet och inflytande över sin vardagssituation. GR ger även kontinuerligt kompetensinsatser till kommunerna i metoder för att stödja arbete, som bygger på delaktighet i samhället och utgår från individens önskan om att komma i arbete/sysselsättning. I projektet Dialog Bygg Hållbart för Seniorer undersöker GR hur äldre personers perspektiv tas till vara i byggprocessen svarade GR på betänkandet EU på hemmaplan. I spåren av detta har Pedagogiskt Centrum på GR Utbildning fått i uppdrag att genomföra Europaparlamentets kompetensutvecklingssatsning på skolor i Sverige. GR representerade den västsvenska delen av landet tillsammans med Centrum för Europaforskning/CERGU på det nationella EU-handslaget på initiativ av EU-minister Ann Linde. Det finns nu förslag på att genomföra

9 Bilaga 1 regionala EU-handslag med önskemål om att det första genomförs i Göteborgsregionen med GR som arrangör. GR genomför årligen cirka 20 demokratitorg runt om i Västra Götalandsregionen där gymnasieelever och politiker möts. Dessutom genomförs årligen ca 15 FN- och EU-rollspel ute på skolor i regionen, där utgångspunkten är demokrati med särskilt fokus exempelvis på miljö och mänskliga rättigheter. GR Utbildning varit med och utvecklat metoder för att arbeta med demokrati, inkludering och motverka rasism. GR bör samverka mer i vuxenutbildningsfrågor GR fortsätter att utveckla samverkan kring vuxenutbildning utifrån behov på arbetsmarknaden. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning samt matchning mellan utbildning och arbetsliv är centralt. Exempelvis erbjuds via GR regionalt sökbara yrkesutbildningar som leder till jobb inom bristyrken. GR vill också fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Stärka samverkan kring bostadsbyggande och boendeplanering GR har som mål att samordna den regionala bostadsplaneringen. Utifrån kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram ska GR visa på en regional nulägesbild för att synliggöra möjligheter och utmaningar. GR vill etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer. GR vill även främja fler bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, exempelvis nyanlända flyktingar, ensamkommande barn och unga samt funktionshindrade. Stärka samverkan kring infrastruktur När det gäller infrastruktur är ett mål att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. I arbetet med nationell och regional plan ska GR ta fram en tydlig bild av storstadsregionens behov av transportinfrastruktur. GR ska även utveckla ett koncept för pilotprojekt om regionala stomcykelstråk och regionala arbetsformer som främjar en hållbar mobilitet. GR ska även driva utvecklingsarbetet med kollektivtrafikförsörjning av Landvetter flygplats. Förtydliga jämställdhetsperspektivet

10 Bilaga 1 Jämställdhetsfrågorna ska genomsyra GRs verksamhet. Ett övergripande mål är att bidra till att skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. GR ska arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Inom ramen för GR finna fler samordnings- och samverkansområden Att möta kommunernas behov av samordning och samverkan är helt centralt för kommunalförbundet. Det sker genom arbetet i förbundsstyrelsen, de politiska styrgrupperna och nätverken. Syftet är att skapa medlemsnytta för kommunerna. De områden inom vilka samverkan kan ske regleras i förbundsordningen, och det finns potential för fler insatser inom respektive område. Initiativen kan tas av medlemskommunerna och/eller kommunalförbundet. Förfrågningar och initiativ kan också komma från externa samarbetspartners. Exempel på nya samordnings- och samverkansområden: - Under 2017 gjordes ett förtydligande i förbundsordningen som innebär att GR kommunerna nu också samverkar i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. GRs förbundsstyrelse utgör sedan ett år tillbaka Delregionalt kollektivtrafikråd. Digitaliseringen är identifierad i vår verksamhetsinriktning som en av åtta utmaningar att samarbeta kring. Digitaliseringens transformerande kraft innebär en förändring i våra medlemskommuners sätt att arbeta och möta medborgarna. Stärka samverkan kring flyktingmottagande I arbetet under 2017 kommer samverkan kring mottagandet av nyanlända att fortsätta, och ett särskilt fokus kommer att vara på att bevaka lagförändringar och analysera vad de får för konsekvenser för individen. Vidare kommer samverkan att ske kring områden som angelägna för kommunerna som t.ex. bostadssituationen för nyanlända samt samarbete med civilsamhället. GR arbetar även med gemensamma projekt såsom På rätt spår som syftar till att matcha nyanlända mot efterfrågan på arbetsmarknaden och InVäst som ska bidra till ökad kompetens hos kommunens personal. FoU i Väst/GR tog tidigt initiativ till och fick medel för forskning om ensamkommande barn och unga. Länge var FoU-rapporten Får jag vara med? ett av de fåtal kunskapsunderlag som fanns, och rapporten bildade också kärnan i en forskningssammanställning som Socialstyrelsen gjorde. GR håller fortsatt kontakten med den aktuella forskaren vid Göteborgs universitet som har bidragit med två

11 Bilaga 1 forskningssammanställningar in i GRs arbete: en sammanställning som gäller kompetensutveckling och en som grund för det ESF-finansierade projektet Nya GRannar. Kunskapsutveckling kring ensamkommande barn och unga är på agendan i många sammanhang där GR deltar. NSK-s (Nationell samverkan för kunskapsstyrning i socialtjänsten) har detta som en av sina prioriterade frågor vilket bland annat lett till en satsning på en innovationsplattform runt ensamkommande barn och unga där flera GR-kommuner deltar. Forte har nyligen kommit ut med en aktuell forskningssammanställning. Nordens Välfärdscenter inleder under året en kartläggning vad som är gemensam viktig kunskap som behöver lyftas fram och spridas i Norden. Sammantaget kan man konstatera att forskningskopplingen är vital och pågår på många nivåer.

12 Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2018 för Göteborgsregionens kommunalförbund Uppdaterad januari

13 2

14 Verksamhetsinriktning lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är måloch strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksam hetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

15 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna som brukar ha drygt besökare varje år. FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GRs gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för nyanlända. Under 2016 deltog 2113 personer. Det är 700 personer fler än under Ökningen beror på att fler nyanlända tagits emot i kommunerna i GR jämfört med tidigare år. cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. GR Läromedel förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt titlar som når 680 skolor samt 800 förskolor och vuxenutbildningar. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. GR är en av 24 västsvenska aktörer som 2017 startade forsknings-, utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub. Verksamheten ska främja tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett ålder och funktionsvariation ska kunna leva självständiga och trygga liv. under 2016 erbjöd GR-kommunerna 6400 feriejobb. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring 4000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser. under påbörjade ca individer en utbildning inom yrkesvux via GRvux. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till 17. GR är en av åtta regioner i landet som medverkar i Plug In 2.0, Sveriges största projekt för att få fler unga att fullfölja gymnasieskolan. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. Göteborgsregionens kustlinje är 2609 km lång och att det nu pågår ett projekt där GRs kustkommuner samt Orust och Uddevalla samverkar för en hållbar utveckling i kustzonen. GR samordnar infrastrukturen i Göteborgsregionen och medverkar i Västsvenska paketet som har en total budget på 34 miljarder. GR genom projektet På rätt plats bidrar till att nyanlända får inträde på arbetsmarknaden samtidigt som det stärker kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. GR projektleder en dialog med hushåll som ska bidra till att förändra våra resvanor i vardagen. GR anordnar sedan 15 år Mötesplatser inom olika verksamhetsområden för kommunanställda med syfte att möjliggöra kollegialt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. 4

16 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta mål inriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknads regionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgs regionen. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de över gripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som vår växande storstadsregion står inför. En sådan utmaning är att skapa förutsättningar för nyanlända som fått uppehållstillstånd att etablera sig i våra kommuner. År 2016 tog kommunerna i GR emot många fler nyanlända än tidigare år. Hur vi lyckas med mottagandet av nyanlända och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Mottagandet av nyanlända i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5

17 GR arenan som gör samverkan möjlig GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

18 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevak 7

19 ning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professions inriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels exempelvis på grund av en åldrande befolkning, brist på arbetskraft och teknikutveckling. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2016 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EUprojekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

20 9

21 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

22 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att skapa ett bra mottagande för barn som anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktions- och fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

23 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Mottagandet av nyanlända är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgs regionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända som fått uppehållstillstånd. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

24 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

25 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostads planering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

26 En fungerande arbetsmarknad Även om arbetslösheten har sjunkit så är den fortfarande på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

27 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimatförändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvali teter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

28 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet. 17

29 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvalt ningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldig heter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

30 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. 19

31 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

32 Så här är vi organiserade Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

33 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanländas etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

34 Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöverskridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

35 24

36 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudget för 2017 budgeterat med ett positivt resultat på 150 tkr. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser 2017 för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Resterande del av omsättningen (80 %) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2017 är 150 tkr. Budgetöversikten på nästa sida visar vertikalt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna. Horisontellt beskrivs budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat för fastställd budget 2017 samt prognos 2018 med hänsyn till ökad årsavgift. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 1/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2018 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2018 i detta underlag ska därför ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av GRs beräknade omsättning

37 Tabell: Sammanställning budget 2017 och Prognos 2018, tkr. VERKSAMHET ÅR 2017 ÅR 2018 STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Sociala området varav årsavgift Arbetsmarknad varav årsavgift Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgift Utbildningsgruppen varav årsavgift Styrgruppernas verksamhet totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgift Transfereringar varav årsavgift Övrig verksamhet totalt Verksamhet GR, totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Likviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget 2017 och Prognos Balansbudget 2018, tkr. BALANSBUDGET GR TILLGÅNGAR Budget Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 32% 32% Likviditet 111% 117% 26

38 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2012 som 74,11 kronor per kommuninvånare och är oförändrad även år Årsavgiften till GR har som tidigare nämnts legat still sedan 2002 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av års avgiften med 4 kronor genomfördes 2012 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, vilket också är dagens nivå. För 2018, i tabellen till höger, grundar sig årsavgiftens beräkning och fördelning per kommun på SCBs befolkningsstatistik per 1 november 2016 samt på föreslagen höjning på 1,41 kronor. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge GR en ökning av den totala årsavgiften på 1,2 procent för 2017 och ungefär lika mycket för Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna 2017 beräknas att 37,6 procent eller 27,85 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer. Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun 2017 samt förslag 2018, (tkr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa Årsavgiftens fördelning. Utbildningsgruppen 32% Gemensam verksamhet och politik 23% Miljö och samhällsbyggnad 19% Arbetsmarknad 8% Styrgruppen för sociala området 18% 27

39 GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Trans fereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp tkr för 2017 och föreslås också vara oförändrad för Den samlade årsavgiften till GR för 2017 uppgår till tkr. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag som ägs av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälso skyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Tabell: Transfereringar 2017, (tkr) Organisation Budget 2017 ARC 63 BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren 355 GU Reväst 50 Göteborg & Co 800 LTS 35 Mistra 400 VG Miljösamverkan 114 Västkom Västkuststiftelsen Totalt

40 Bilaga 1 GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 29

41 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 30

42 31

43 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka en miljon invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 32

44 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende revisionsbudget för GR 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för revisionsbudget 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Sammanfattning Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium, om sammanlagt 917 tkr varav 600 tkr till fördjupade granskningar. Förbundsfullmäktiges presidium har berett budgetäskandet och föreslår för 2018 ett revisionsanslag om sammanlagt 467 tkr varav 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni 2017.

45 Göteborgsregionens kommunalförbund Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet svarar fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser för att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för övriga verksamheter. Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen. Inför 2016 framförde de förtroendevalda revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2015 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. För 2017 äskades medel till riktade granskningar om 600 tkr. I juni 2017 beslöt förbundsfullmäktige, efter att samråd skett med medlemskommunerna, om en budget för riktade granskningar för 2017 om 100 tkr. Detaljbudget 2017 för revisionen framgår av tabell nedan. Grupp Konto Budget 2017 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers,

46 Göteborgsregionens kommunalförbund revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Tjänster & Produkter internt halvdag (745 kr) Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Fika 7 möten 11 personer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Indexuppräkning för % Äskande av revision 2018 Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna under 2016 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Dessa framgår av bilagan. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar GRs förtroendevalda revisorer revisionsbudget för 2018 enligt följande: tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2017 (exklusive fördjupade granskningar à 100 tkr) tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt. Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 917 tkr. Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till beslut angående rambudget för revision 2017

47 Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande och kommenterar som följer. Det är positivt att rutiner för revision har tydliggjorts och stärkts samt att budgetberedningen har tydliggjorts och sker utifrån fullmäktiges uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden för fördjupade granskningar identifierats. Jämförelser med andra kommunförbund Inför beredningen av revisionsbudget för GR 2017 gjordes jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som då lämnade följande information om sin revisionsbudget: Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr. Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för revision (350 tkr). Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser. Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får då sedan en redogörelse för hur det har sett ut. Avstämning med Sveriges kommuner och landsting En avstämning gjordes inför 2017 även med SKL (Sveriges kommuner och landsting) kring principer för revision av kommunalförbund och sammanfattningsvis sades då följande: Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille. Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig från en kommun på olika sätt. GR har under 2015 inte haft någon tydliggjord budget för den grundläggande granskningen och ingen alls för fördjupad granskning. För 2016 är budgeten nu tydliggjord och summan 80 tkr för fördjupade

48 Göteborgsregionens kommunalförbund granskningar är beslutad. Det är svårt att höja anslagen för mycket på en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid. Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar tilldelade medel utvärderas. Kommentarer från förbundsfullmäktiges presidium kring äskande av budget 2018 Presidiet finner äskandet om 317 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2017 rimligt. Vad gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas hela äskande i dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till GR samt att GRs verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig höjning av revisionsanslaget. Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2018 ett anslag om 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till revisionsbudget för GR kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni Göteborg Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande /Gunnel Rydberg

49 Till förbundsfullmäktiges presidium Äskande av budget för revision av GR 2018 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorerna och lekmannarevisorerna. För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Före 2016 fanns inga särskilda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade revisorerna behovet av särskilda rutiner för revisionens budgetberedning. Inför 2016 framförde de förtroendevalda revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige tillmötesgick inte detta äskande utan beslutade i juni 2015 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. För 2017 äskades medel till riktade granskningar om 600 tkr. Efter att samråd skett med medlemskommunerna beslöt förbundsfullmäktige i juni 2016 om en budget för riktade granskningar för 2017 om 100 tkr. Äskande av revisionsbudget 2018 Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer förbundsfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Vi revisorer menar att den grundläggande basgranskningen inte är tillräcklig för att vi ska kunna uttala oss i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y genomförde vi under 2016 en risk- och väsentlighetsanalys och identifierade ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Följande områden har identifierats:

50 Projektstyrning Förbundsstyrelse styrgrupper - bolag. Styrning och uppföljning. Ärendehantering. Delegation Uppföljning av projektredovisningen enligt E&Y-rapport identifierade brister, åtgärder Målstyrning kontra förtydligade målsättningar 2016 GRs rapportering till medlemskommunerna och vice versa IT-säkerheten behörigheter när folk slutar, tillgång till program, sekretess, fasta data Hantering av personuppgifter i förhållande till nytt regelverk (PUL) Attestordning Avtalshantering samt inköpsrutiner Läromedel in house, kontrollkriteriet Arvoden till förtroendevalda Styrande dokument och policys samt deras efterlevnad. Utifrån denna lista har vi revisorer beslutat att under 2016 genomföra en riktad granskning vad gäller IT-säkerheten inom GR behörigheter, sekretess, fasta data etc. I övrigt kvarstår behoven av granskningar enligt ovanstående lista. En utgångspunkt för äskande av revisionsbudget 2018 är detaljbudget 2017 för revisionen som framgår av tabell nedan: Grupp Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Konto 6411 Sociala avg. styrelsearv. Budget 2017 Kommentar Sociala avgifter arvoden 33% 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Indexuppräkning för %

51 Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar vi revisionsbudget för 2018 enligt följande: För den grundläggande granskningen äskar vi 317 tkr, med utgångspunkt från detaljbudget 2017 i tabell ovan (exklusive fördjupade granskningar à 100 tkr) För att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån ovanstående identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt, äskar vi 600 tkr. Vårt sammanlagda äskande av revisionsbudget för 2018 blir därmed 917 tkr. Göteborg GRs förtroendevalda revisorer Genom Thomas Svensson, ordförande Christina Carlsson, vice ordförande

52 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för GR 2017 samt uppföljning av densamma för åren Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås fastställa verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för 2017 för GR. Förbundsstyrelsen föreslås besluta om att godkänna föreliggande uppföljning av internkontrollplanen för för GR. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen beslöt att anta verksamhetsövergripande riskanalys och internkontrollplan för GR Densamma prolongerades senare att gälla även för 2016 för att framgent på ett bättre sätt följa verksamhetsåren. Bifogat återfinns: 1. Riskkarta Förslag till internkontrollplan Uppföljning av internkontrollplan för Internkontrollplanen visar GRs handlingsplan för hur risker hanteras idag och hur planerade åtgärder ska genomföras för att hantera identifierade riskområden. I internkontrollplanen framgår också vem i verksamheten som ansvarar för riskområdet och även, i förekommande fall, resultatet av utförda tester av befintliga kontrollåtgärder. Uppföljningen av internkontrollplanen för för de riskområden som tidigare identifierats som risker där åtgärd krävts bifogas. Vissa områden har åtgärdats till fullo, andra områden har överförts till ny plan och ska åtgärdas under Den verksamhetsövergripande riskanalysen och internkontrollplanen har reviderats med avseende på genomförda åtgärder, och ytterligare riskområden har identifierats. Dokumentet har åter reviderats för 2017 med avseende på genomförda åtgärder, vilka återfinns i planen för 2017 tillsammans med nya risker.

53 Göteborgsregionens kommunalförbund Bakgrund Den interna kontrollen syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av gällande lagar och förordningar. I intern kontroll ingår även att bevaka att fastställda styrdokument följs. Internkontroll är inte en isolerad process utan ska vara en del av alla styrsystem, och ska fungera som ett medel för att uppnå mål, inte ett mål i sig. Förbundsstyrelsen ska förvissa sig om att den interna kontrollen fungerar. Syfte och definitioner Med intern kontroll menas GRs organisation, rutiner och system som bland annat syftar till att: Trygga GRs tillgångar och förhindra förluster Säkerställa att lagar, bestämmelser och avtal efterlevs Minimera risker, säkra system och rutiner Säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut Säkra en rättvisande redovisning Öka GRs effektivitet Trygga GRs personal och politiker från oberättigade misstankar I intern kontroll ingår också att bevaka att fastställda styrdokument följs. Exempel på styrdokument är måldokument, verksamhetsplan och delegationsordning. Uppföljning För att den interna kontrollen ska fungera bra krävs en kontinuerlig uppföljning. Ett väl utvecklat uppföljnings- och utvärderingssystem ger förbundsstyrelsen förutsättningar att löpande få information om aktuella förhållanden och hur verksamheten utvecklas samt om målen för verksamheten uppfylls. Förbundsdirektören ansvarar för att uppföljningen av den interna kontrollen utvecklas och anpassas efter strategin för intern kontroll. GR ska upprätta ett förslag till kontrollplan som fastställs av förbundsstyrelsen. Tillämpningen av den interna kontrollplanen genomförs ute i verksamheten. Rapporteringen ska vara kort, enkel och ändamålsenlig. Förbundsdirektören gör årligen en skriftlig rapportering till förbundsstyrelsen. Ansvar/roller Internkontroll är en process som påverkas av organisation, förbundsstyrelse, ledning och medarbetare. Den interna kontrollkedjan innebär att det finns ett rapporteringssystem med utbyte av ömsesidig information mellan olika nivåer från verksamhetsnivå via förbunds-

54 Göteborgsregionens kommunalförbund styrelsen till förbundsfullmäktige. Alla anställda har en skyldighet att omedelbart rapportera fel och brister i den interna kontrollen till närmast överordnad chef som i sin tur är skyldig att rapportera vidare uppåt i organisationen. Revisionens ansvar är sedan att pröva om den interna kontrollen som görs inom GR är tillräcklig. De prövar även om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, och prövar om räkenskaperna är rättvisande. I samband med den årliga revisionsberättelsen lämnas redovisning till förbundsfullmäktige om hur den interna kontrollen fungerar. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson

55 Konsekvens Internkontrollplan GR 2017 GR 100 Total riskkarta där åtgärd krävs RV3 Uppföljning dotterbolag RV7 Strategisk kommunikation RV1 Kommunikationspolicy inkl riktlinjer för sociala medier IT6 Egenutvecklade IT system VP51 Uppföljning IK plan VP31 Attester av bokföringsorder R1 Projektuppföljning, Projektstyrning /Projektrutiner och Projektrapportering OM1 Ekonomiska förutsättningar Nationella förutsättningar/demografiska utmaningar V10 Projektfinansiering externfinansierade projekt t ex. EU projekt RV6 Profilprogram Sannolikhet

56 Internkontrollplan GR 2017 Internkontrollplan GR Till instruktion OBS!!! Redigering av innehåll i kolum A-G sker på flikarna ej här i IK planen RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER TEST Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan Kräver testning OM1 Ekonomiska förutsättningar Nationella Prognoser från SKL, Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet gällande de ekonomiska förutsättningarna de kommande åren tyder på Utveckla det uppstartade arbetet och arbeta vidare med de åtgärder som redan finns på plats. Ledningsgrupp. Kontinuerligt Nej förutsättningar/demografi stora verksam-hetsmässiga och ekonomiska ska utmaningar utmaningar för kommunsektorn. GR är alternativfinansierat till 80% där kommunerna är en av finansiärerna. Verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar för medlemskommunerna kan få konsekvenser för GRs verksamhet och ekonomi Inom GR utbildning, där bedömningen är att de största utmaningarna kommer att vara har vi startar ett arbete med omvärldsbevakning som omfattar bl.a. demografi, finansiering, och ekonomi. Vi tillhandahåller omvärldsbevakning, analys och diskussionsforum till våra nyckelnätverk med fokus på utbildningscheferna. Vi delar bilder för att i förlängningen kunna diskutera smarta lösningar genom samverkan som stödjer medlemskommunerna i en utmanande omvärld. Åtgärd krävs V10 Projektfinansiering externfinansierade projekt t ex. EU projekt Det finns en risk att kostnader i större projekt (tex. ESF-projekt) i efterhand inte blir godkända av bidragsgivaren. ESV (Ekonomistyrningsverket) granskar ESF projekt vilket innebär att GR kan bli återbetalningsskyldiga inom en 10 årsperiod. Det finns risk för utebliven kostnadstäckning även om GR fått ett besked om finansiering av ett projekt. Projekten måste många gånger starta före beslut har fattats då ledtiderna är mycket kort. Risken är således att GR ej får alla kostnader ersatta Samarbete mellan GRs avdelningar och ekonomiavdelningen finns och utvecklas över tid. Viktigt att kunskap inhämtas löpande då också regelverken förändras över tid gentemot finansiär, exempelvis kring vad som är stödberättigade kostnader att söka och vad som inte är stödberättigade. Rutin finns för att analysera riskerna innan projektstart i sådan utsträckning som är rimlig för projektets omfattning och lyfter risker för förankring och beslut i Ledningsgruppen. Åtgärd krävs Samarbete mellan GRs avdelningar och ekonomiavdelning förstärks ytterligare 2017 med fokus på: Budget- och ansökningsprocessen Regelverksfrågorna Projektledarkontrakt Närmare samarbete med aktuell myndighet Dokumentation och arkivering Förbundsdirektör tillsammans med Ekonomichef Nej RV1 Kommunikationspolicy inkl riktlinjer för sociala medier Sociala medier för GRs verksamhet kan användas på felaktigt sätt utanför GRs kontroll. Det finns en risk för bristfällig kontroll över bevakning av sociala medier och vad som skrivs om GR som således kan påverka GRs rykte och varumärke GRs kommunikatörsgrupp har uppdraget att arbeta fram en kommunikationspolicy med riktlinjer ang sociala medier. Åtgärd krävs Godkännande av kommunikationspolicy. Förbundsdirektör Nej RV3 Uppföljning dotterbolag GRs rykte och varumärke är också beroende av dotterbolagens agerande. Bristande uppföljning här kan gå ut över verksamheten. Viktigt att säkerställa att LoU mm efterföljs Uppdaterade bolagshandlingar för Gryning Vård AB har tagits fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Det innefattar konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning. Gryning Vård AB behandlade förslaget vid sin årsstämma den 7 april 2016 och fastställde de nya bolagshandlingarna vid en extra bolagsstämma , efter att de godkänts av samtliga ägare. Förbundsstyrelsen behandlade ärendet Regelbundna möten mellan GR och Bolag en gång per termin. Ägarsamråd för Gryning en gång per år. Ett årshjul finns som säkrar hur GRs styrelse utövar ägarstyrning och uppsiktsplikt över dotterbolagen. Det finns fastställda rutiner för uppföljningen av dotterbolag, enligt den sk uppsiktsplikten. Åtgärd krävs En översyn av ägardirektiven behöver göras. Ansvarsförhållandena måste vara ordentligt uttryckta mellan moderoch dotterbolag. Förbundsdirektör Kontinuerligt Nej RV6 Profilprogram GR saknar ett uppdaterat profilprogram. Det blir otydlig för medarbetare hur man ska profilera GR. Risk att GR ger ett otydligt intryck mot omvärlden Åtgärd krävs Kommunikatörsgruppen har uppdraget att ta fram förslag på nytt Profilprogram till Ledningsgruppen. Förbundsdirektör Nej RV7 Strategisk kommunikation GR kan vara för okända och uppfattas som otydliga mot våra medlemmar. Vi har börjat med värdegrundsarbete och ska fortsätta med varumärkesarbete gentemot dem vi är till för Sida 1 Åtgärd krävs En analys och handlingsplan behöver tas fram. Ledningsgruppen Nej

57 Internkontrollplan GR 2017 RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER TEST Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan Kräver testning IT6 Egenutvecklade IT system 3350 Utbildningschefen Det är av största vikt att vi säkrar drift, ekonomi och långsiktig hållbarhet kring de IT verktyg och verksamhetssystem som vi utvecklar inom organisationen. Kompetens och Infrastruktur måste ständigt prövas för hållbar utveckling. T ex Indra, Praktikplatsen, Läromedelsinköp, kursadministration mm. 1 GRU har under de senaste två åren haft ett stort fokus på att justera avtal och upphandlingar, de har upphandlat läromedel, de är i slutfasen av en driftsupphandling för våra IT system och GRU går från och med årsskiftet in i nytt avtal med ework vid avrop av IT konsulter. GRU startar inga digitala utvecklingsprojekt utan att våra medlemmar har ett behov och alla projekt är finansierade till 100% och gärna alternativfinansierade för att medlemmarna ska få maximal nytta. Åtgärd krävs Jobbar med att säkra strategierna. Bygger en starkare infrastruktur för systemen. R1 Projektuppföljning, Projektstyrning /Projektrutiner och Projektrapportering GR hanterar många olika projekt och det är således väsentligt att ha en bra projektuppföljning. Det finns risk för bristfällig projektuppföljning avseende projektens förkalkyl, budget, prognos samt efterkalkyl. Det finns även en risk avseende uppföljning och hantering av förlustkalkyler samt en risk för bristande projektstyrning. Risk att det inte sker en regelbunden och korrekt återrapportering av projektens status samt måluppfyllelse till Ekonomienheten från verksamheten. Risk att regler gällande projektrutiner ej är uppdaterade samt utkommunicerade i organisationen Vid uppstart av projekt som kan ha större påverkan på hela GRs verksamhet lyfts dessa i ledningsgruppen för gemensam riskbedömning. Verktygen Uppföljning och Budgetverktyg finns i Raindanceportalen som stöd för projektledare och verksamhetsansvariga. Rutin finns för uppföljning av projekt med kostnader och/eller intäkter över 500 tkr enligt en utarbetad mall. Även pågående projekt med lägre kostnader och/eller intäkter måste inkomma med underlag som styrker motpart, samt projektets längd. Månadsrapporter är på plats sedan mars Projektkontrakt införs. Ekonomistyrningsprojektet är avslutat men överlämning till drift kvarstår. Åtgärd krävs Arbete kvarstår för att fullfölja Ekonomistyrningsprojektens ambitioner. Projektkontrakt, stöd vid ansökningsförfarandet mm. Ekonomichef Nej VP31 Attester av bokföringsorder Större bokföringsorder attesteras sällan av annan person än den som upprättat bokföringsordern. Någon gräns för vad som är större är inte heller satt. Vidare saknas det en skriftlig rutinbeskrivning för hur bokföringsorder skall attesteras. VP51 Uppföljning IK plan IK planen finns för årlig översyn men uppföljning av åtgärder fungerar dåligt Ett förslag till komplettering av beslutat attestreglemente är framtaget utifrån lagda rekommendationer. Kommer att processas internt och till beslut i förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige IK-planen ska återrapporteras till förbundsstyrelsen en gång per år. Plan och återrapportering görs vid första mötet efter årsskiftet. Åtgärd krävs Åtgärd krävs Beslut i förbundsstyrelse och förbundsfullmäktige. Februari styrelsen, uppföljning av åtgärder i samband med arbetet inför delår och årsbokslut i GRs ledningsgrupp. Ekonomichef och Förbundsdirektör Ekonomichef Nej Ja Sida 2

58 Uppföljning Internkontrollplan GR Till instruktion Uppföljning Internkontrollplan RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER TEST Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan Kräver testning OM9 Samverkansavtal Risken är att vi inte optimerar våra arbetssätt och inte tar tillvara på de goda exemplen på samverkansavtal mellan GR och andra offentliga Det finns väl upparbetade strukturer och rutiner för samverkansavtal inom utbildningssamarbetet som kan tillämpas och Benchmarking mellan avdelningarna. Avdelningschefer organisationer inom GR. utvecklas för fler verksamheter inom GR. Återfinns under V13. OK V4 Arkivering GR är en offentlig organisation där krav finns på att vissa handlingar skall diarieföras. Det finns en risk för bristfällig diarieföring avseende ex. avtal om rutiner ej finns på plats för att hantera dessa ärenden Ny dokumenthanteringsplan finns framtagen Dokumenthanteringsplanen kommuniceras ut i verksamheten. Arkivreglemente har tagits fram för GR OK Förbundsdirektör och Registrator V5 Hot och våld En risk för hot och våld mot personal och externa gäster finns då byggnaden ej är låst och under kvällsaktiviteter Ett portabeltöverfallslarm finns för reception och kvällspersonal med direktkoppling till Securitas. OK Administrativ chef Nej V12 Kompetens- försörjning / Informations- överföring Risk för brist i informationsöverföring i samband med projektavslut eller anställnings upphörande. Tydliga rutiner behövs och ansvar tilldelas Bemannar projekt med befintlig personal som är tillsvidareanställda i första hand. Dokumenthantering och slutlagring diskuteras. Ledningsgruppen OK V19 Verksamhetsnytta Det förekommer en risk att GR ej kan förklara nyttan av sin verksamhet. Det är GRs uppgift att matcha och hjälpa till i mötet mellan samhället, forskare och praktiken. Risk angående mätning av den upplevda nyttan, ex. blev det bättre för barnen? medborgarna etc? etc. samt risk avseende att GR kan ha svar på frågeställningar som ej dras nytta av Verksamhetsplan 2016 innehåller tydligare måloch uppföljningskrav. Delårsrapport augusti 2016 var första tillfället där dessa följdes upp med ett gott resultat. Kontinuerligt förbättringsarbete pågår. Detta för en ökad konkretisering vid uppföljning. OK Vi behöver lägga mer resurser på Förbundsdirektör och uppföljning av resultat och effekter i ledningsgrupp våra projekt. Utveckling av mål- och uppföljningsdokument är inlett. Handlar om att tydliggöra de relevanta uppföljningsfrågorna: Använder kommunerna GR? Ger GR stöd för verksamhetsutveckling i praktiken? Bidrar GR till kunskapsutveckling i samverkan med praktiken? Att förbättra och tydliggöra målformulering och verksamhetsuppföljning kopplat till verksamhetsinriktningen Nej Sida 1

59 Uppföljning Internkontrollplan RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER TEST Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan Kräver testning RV2 Förtroende Risk för att anställda kan genom sitt agerande skada GRs rykte och varumärke. Bisysslor kan ibland vara svårt att avgöra hur det kan påverka och skada GRs förtroende och rykte. Förbundsdirektör Nej Bästa skyddet mot oegentligheter är en god värdegrund och det arbetet pågår med hög aktivitet inom GR under 2016.Policy och riktlinjer finns framtagna för att felaktig hantering ska undvikas och förtoende upprätthållas. Tydlighet i kommunikation till GRs anställda behöver öka, se punkt L1. Hög professionalitet finns i hanteringen av exempelvis EU-projekt. All intern kontroll syftar dessutom till att undanröja risker av det här slaget. GR har under 2016 skaffat både Swish och izettle kopplat till GRs bankkonton vilket innebär att anställda inte behöver involvera sin privata ekonomi. GR har sedan många år ett filter som hindrar att både medarbetare och gäster kan surfa på olämpliga websidor (pornografiskt innehåll) och man måste begära att administratör öppnar upp för att få tillgång. OK En översyn och uppdatering av av dokumentet GRs värdegrund pågår. Påbörjat men inte avslutat. Det ska kopplas till kommunikationsplanarbetet samt introduktion av nya politiker under RV3 Uppföljning dotterbolag GRs rykte och varumärke är också beroende av dotterbolagens agerande. Bristande uppföljning här kan gå ut över verksamheten. Viktigt att säkerställa att LoU mm efterföljs Uppdaterade bolagshandlingar för Gryning Vård AB har tagits fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Det innefattar konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning. Gryning Vård AB behandlade förslaget vid sin årsstämma den 7 april 2016 och fastställde de nya bolagshandlingarna vid en extra bolagsstämma , efter att de godkänts av samtliga ägare. Förbundsstyrelsen behandlade ärendet Regelbundna möten mellan GR och Bolag en gång per termin. Ägarsamråd för Gryning en gång per år. Ett årshjul finns som säkrar hur GRs styrelse utövar ägarstyrning och uppsiktsplikt över dotterbolagen. Det finns fastställda rutiner för uppföljningen av dotterbolag, enligt den sk uppsiktsplikten. Åtgärd krävs En översyn av ägardirektivet för ISGR behöver göras. Ansvarsförhållandena måste vara ordentligt uttryckta mellan moderoch dotterbolag. Återfinns i IK plan 2017 Förbundsdirektör Kontinuerligt Nej RV5 RV6 Samverkansavtal Profilprogram GR samverkansavtal saknar ett uppdaterat är inte profilprogram. uppdaterat. Det blir Nytt samverkansavtal finns på plats sedan maj otydlig för medarbetare hur man ska profilera GR. Risk att GR ger ett otydligt intryck mot omvärlden. OK Åtgärd krävs Kommunikatörsgruppen har uppdraget att ta fram förslag på nytt Profilprogram till Ledningsgruppen. Återfinns i IK plan 2017 Förbundsdirektör Nej R1 Projektuppföljning GR hanterar många olika projekt och det är således väsentligt att ha en bra projektuppföljning. Det finns risk för bristfällig projektuppföljning avseende projektens förkalkyl, budget, prognos samt efterkalkyl. Det finns även en risk avseende uppföljning och hantering av förlustkalkyler Vid uppstart av projekt som kan ha större påverkan på hela GRs verksamhet skall dessa lyftas i ledningsgruppen för gemensam riskbedömning. Verktygen Uppföljning samt nytt Budgetverktyg finns i Raindanceportalen som stöd för projektledare och verksamhetsansvariga. Uppföljning kommer att ske av projekt med kostnader och/eller intäkter över 500 tkr enligt en utarbetad mall. Ekonomistyrningsprojektet är avslutat men överlämning till drift kvarstår. Åtgärd krävs Arbete kvarstår för att fullfölja Ekonomistyrningsprojektens ambitioner. Projektkontrakt, stöd vid ansökningsförfarandet mm. Återfinns i IK plan 2017 Ekonomichef Nej R2 Underfinansierade projekt Vissa projekt inom GR kommer att ha ett negativt utfall. Det finns dock en risk för att underfinansierade projekt ej har godkänts av närmast ansvarig. Det finns en risk för bristande projektstyrning och en risk att det inte sker en regelbunden och korrekt återrapportering av projektens status samt måluppfyllelse till Ekonomienheten från verksamheten. 3 Vid uppstart av projekt som vid start riskerar att inte ha full finansiering skall detta lyftas i ledningsgruppen, om det har påverkan på GR som helhet. Avslutas och behandlas i V10. OK Detta bevakas inom ramen för budget- och uppföljningsprocessen. Verksamhetsansvariga. Kontinuerligt Sida 2

60 Uppföljning Internkontrollplan RISK KONTROLLMOMENT ÅTGÄRDER TEST Risk Rubrik Riskbeskrivning Total Fokus Åtgärder på plats Status/Exponering Planerade åtgärder Ansvarig Tidplan Kräver testning R3 Projektstyrning /Projektrutiner och Projektrapportering Ekonomichef Nej Risk för bristande projektstyrning. Risk att det inte sker en regelbunden och korrekt återrapportering av projektens status samt måluppfyllelse till Ekonomienheten från verksamheten. Risk att regler gällande projektrutiner ej är uppdaterade samt utkommunicerade i organisationen Uppföljning sker av projekt med kostnader och/eller intäkter över 500 tkr enligt en utarbetad mall. Även pågående projekt med lägre kostnader och/eller intäkter måste inkomma med underlag som styrker motpart, samt projektets längd. Månadsrapporter är på plats sedan mars Projektkontrakt införs. Åtgärd krävs Rutiner och information skall skapas och kommuniceras i organisationen. Uppföljningsrutinen skall utkommuniceras via verksamhetsekonomerna till verksamheten. Projektrutinsberskrivningen på intranätet behöver uppdateras och utvecklas. Projektkontrakt kommer att utformas som tydliggör ansvar och befogenheter för projektledare och chefer. Återfinns i IK plan 2017 VP22 Fast data Det finns en risk för att ändringar i fasta data ej attesteras samt bristfällig uppföljning av förändringar i fasta data vilket skulle kunna innebära att obehöriga ändringar i fasta data ej skulle uppmärksammas före utbetalning sker Kontroll av förändring av grunddata i lönesystem Rutin på kontroll av ändringar i grunddata i lönesystemet kommer att införas månadsvis. Startdatum lönekörning november Personalenheten förser Administrativ chef (vid dennes frånvaro Ekonomichef) med logglista på förändring av grunddata (förändring lön och sysselsättningsgrad) samt banklista. Vid Rutin kommer att skapas för stickprovskontroller. Ekonomiansvarig Kontroll görs med hjälp av ändringslogg och inlämnade attesterade underlag för att säkerställa att grunddata stämmer. Logglista med koll ligger som underlag vid attest av banklista av Förbundsdirektör. OK Innan lönefil skickas till bank för betalning görs stickprovskontroll av Förbundsdirektör som även attesterar banklista Attest av banklista Förbundsdirektör +? Överföring av lönefil till bank Personalenheten Signering av lönefil till bank Personalenheten Kontrasignering av lönefil till bank Ekonomienheten VP23 Arvoden Det förekommer utbetalningar av arvoden inom GR. Det finns en risk för felaktiga utbetalningar samt uppföljningar avseende arvoden om ej fastställda rutiner för hantering av arvoden finns uppsatta GR betalar ut arvode för: Föreläsare Politikeravoden Arvoden för förlorad arbetsinkomst Politiker. Föreläsare: Attestrat underlag från chef lämnas till personalenheten med information om uppdrag, tid, ersättning mm. Utbetalas kommande månad. Politikerarvoden: Attesterat underlag i form av mötesprotokoll lämnas till personalenheten och arvode betalas ut 2 ggr/år, juni och december. Arvoden för förlorad arbetsinkomst: Vid inlämnande av attesterat underlag dvs kopia på lönespecifikation där det framgår att avdrag lön gjorts hos arbetsgivare alternativt för egen företagare enligt beslut om timersättning av GRs valberednings presidium. Betalas ut löpande. OK Rutin kommer att skapas för stickprovskontroller. Ekonomiansvarig Sida 3

61 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Översiktsplan för Partille kommun, Partille 2035 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att i samrådsskedet yttra sig över kommunens förslag till översiktsplan, Partille GR har fått förlängd svarstid för att ärendet ska kunna hanteras på förbundsstyrelsens sammanträde Ärendet behandlades på sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad , se protokollsutdrag. Ärendet behandlades därefter på sammanträde med förbundsstyrelsens presidium I tjänsteutlåtandet under rubriken Från förort till förstad står följande mening Kommunens befintliga områden har olika karaktär och funktion och nuvarande bebyggelse utgörs till stor del av villabebyggelse.. Presidiet beslutade stryka följande del och nuvarande bebyggelse utgörs till stor del av villabebyggelse. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

62 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Reviderat enligt beslut i förbundsstyrelsens presidium Jonas Åker Zeander, Amie Ramstedt Översiktsplan för Partille kommun, Partille 2035 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte ÖP 2035 utgår från kommunens vision mitt i det goda livet och syftar till att uppfylla sex målområden: nära storstaden, nära varandra, nära vardagslivet, nära näringslivet, nära kulturen, nära naturen. Fyra övergripande strategier ska leda till att kommunen utvecklas med fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Partille kommun är liten till ytan och präglas av att vara kuperat kring en dalgång, samt strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. Partille har som mål att nå invånare kring år Samtidigt vill kommunen omvandlas från förort till förstad och öka den ömsesidiga integrationen med Göteborg. Partille har en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. De flesta arbetstillfällena i Partille kommun finns inom vård, omsorg, utbildning och handel. Partille räknas som en boendekommun vilket innebär att en stor del av befolkningen arbetar utanför kommunen. Föreliggande förslag till ny ÖP fokuserar i högre utsträckning än tidigare på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse. Sammanfattning av planförslaget Tillskapande av mötesplatser är ett centralt tema i förslaget med syfte att förbättra trygghet och integration. Nya bostäder ska i första hand byggas där det redan finns infrastruktur och service genom förädling och förtätning. Befintliga områden kan växa genom naturliga årsringar. Målet är att all nybyggnation ska ske inom detaljplanelagt område.

63 Göteborgsregionens kommunalförbund En blandstad är ett genomgående tema i planen. Variation, mångfald och god tillgång till natur, kultur, fritid och rekreation eftersträvas. Närområden med fritids-, rekreations- och kulturvärden planeras är målet att stärka värdena och öka tillgängligheten så att möten mellan människor från olika områden underlättas. I takt med förtätningen av blandstaden ska det underlättas för yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Stråken för alla trafikslag ska göras tydliga för att underlätta ett hållbart resande. Planeringen ska öppna för regionala tvärförbindelser och dessutom föreslås nya infrastrukturstråk skapas. Planering som berör större naturområden och stråk ska ske i överensstämmelse med lokal och regional planering. Verksamhetsbebyggelse med små- och storskalig handel, service, kontor, verksamhetslokaler ska kunna ingå i blandstaden, i överensstämmelse med övrig bebyggelse. Renodlade verksamhets- och industriområden ska samordnas med den regionala planeringen kring stråk och i balans med den lokala och regionala infrastrukturutvecklingen. Tillgänglig kollektivtrafik och god infrastruktur är förutsättningar för utveckling av blandstad och verksamhetsområden. Kommentarer Övergripande Partille kommun presenterar ett genomarbetat och välstrukturerat planförslag. ÖP 2035 följer i stor utsträckning intentionerna i GRs regionala mål- och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. I ÖP 2035 hänvisas inledningsvis till ett flertal mål- och strategidokument, t.ex. kommunens vision. En fördjupning av detta avsnitt skulle ge ytterligare förståelse för bakgrund och sammanhang, t.ex. genom kortare beskrivning av de sex målområdena. För att ytterligare förenkla för läsaren skulle principer och ställningstaganden kring olika områden med fördel kunna lyftas fram redan i del 1. Partilles beskrivning av den önskade utvecklingen genomsyras av goda intentioner och optimism. Emellertid framträder en viss otydlighet och ambivalens när det kommer till hur man har tänkt uppnå målen. Exempelvis fastslås att ny byggnation ska ske genom förädling och förtätning samtidigt som det står att befintliga områden kan växa genom naturliga årsringar. Årsringar kan lätt leda till en utglesning istället för den förtätning som Partille eftersträvar. Plankartan är ett tungt bärande element vilket ställer höga krav på tydlighet. I nuvarande utformning är kartan emellertid svårtydd och

64 Göteborgsregionens kommunalförbund delvis ofullständig vilket skapar stora svårigheter för läsaren att orientera sig. GR ser gärna att plankartan och tillhörande områdeskartor förtydligas, förstoras och kanske även förklaras ytterligare. Kartorna skulle med fördel även kunna kompletteras med ytterligare kartor. Framtagande av Partilles nya översiktsplan har pågått under en längre tid och har skett i flera olika former med en mängd olika aktörer. GR är övertygad om att en sådan genomgripande process ger en god grund för det fortsatta arbetet och främjar en samsyn mellan de parter som kan och vill bidra till Partilles utveckling. GR ser även väldigt positivt på det initiativ till dialog med GR som togs av Partille inför samrådet. Partille en del av Göteborgsregionen Kommunens utveckling är beroende av trender och utveckling såväl globalt som nationellt och regionalt. GR skulle gärna se en beskrivning av Partille i förhållande till sin omvärld. En ökad omvärldsanalys skulle kunna lyfta planförslaget och ta in nya dimensioner. I samrådsförslaget RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) beskrivs på ett konkret sätt hur kommunala översiktsplaner kan hantera mellankommunala frågor. GR ser gärna att Partille inspireras av detta såväl kopplat till översiktsplanen som andra typer av planer genom att t ex: Tydligt precisera de frågor som har mellankommunal räckvidd Inkludera konsekvenser för andra kommuner och regionen i stort Ta upp planförslagets påverkan för andra kommuner och regionen i stort i miljökonsekvensbeskrivningen Samråda om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning med berörda kommuner Från förort till förstad GR är positiv till planens övergripande strategier; förtäta framför att nyexploatera, utgå från befintlig infrastruktur och service samt utgå ifrån den naturliga miljön och dess befintliga värden. Partilles ambition är att gå från förort till förstad genom att skapa en tät och varierad blandstad. Kommunens befintliga områden har olika karaktär och funktion. Blandstad som koncept lämpar sig väl för Partilles centrala delar. GR har emellertid svårt att se hur blandstad som koncept är tillämpbart på områden som domineras av villabebyggelse och efterfrågar ett förtydligande av de kvalitéer som eftersträvas. För att få underlag till en stark kollektivtrafik och service krävs en viss täthet. GR skulle gärna se en utökad analys av vilken täthet som krävs för att utvecklas till den förstad som eftersträvas. GR finns gärna med som samtalspart kring dessa frågor.

65 Göteborgsregionens kommunalförbund Befolkningstillväxt För att Göteborgsregionen ska fortsätta vara en tillväxtregion behöver behovet av bostäder, service, utbildning och infrastruktur tillgodoses. Partille har som mål att ha ca invånare omkring Tillväxten i Göteborgsregionen är hög och bostadsbristen är idag en begränsande faktor. GR ser gärna att kommunen i sin planering tar höjd för att möta ett ökat bostads och servicebehov till följd av bl.a. ökad urbanisering och immigration. Social hållbarhet Partille har i planen haft för avsikt att ha stort fokus på social hållbarhet, vilket GR ser positivt på. Tyvärr framgår det inte hur detta i realiteten påverkat planens utformning. GR saknar en mer nyanserad bild av invånarnas olika behov och vilka sociala utmaningar planen ska svara upp mot. De sociala konsekvenser av planen som beskrivs i del 3 utgår främst ifrån lösningar i form av teknik, infrastruktur och blandstad men utan att koppla det till en beskrivning av vilka utmaningar den är man vill arbeta med. GR vet att Partille genomfört en omfattande medborgardialog vilken med fördel skulle kunna beskrivas i förslaget. Att utgå från resultatet i medborgardialogen och sedan beskriva på vilket sätt resultatet av dialogen möts upp i planen är en bra strategi för att koppla ihop identifierade utmaningar med planens innehåll. Ett bra exempel när detta gjorts är i översiktsplan för Tjörns kommun, Grönstruktur I Delsjön-Härskogenkilen finns mycket höga värden i form av friluftsområden, naturupplevelser, biologisk mångfald och kulturhistoriska miljöer. Samtidigt är Göteborgsregionen en tillväxtregion där konkurrensen om markanvändningen är stor. Därför krävs kunskap och samordning mellan olika intressen för att hitta bra helhetslösningar. GR ser det som mycket viktigt att de svaga samband som idag finns mellan Partille och Mölnlycke, i form av smala gröna korridorer, bevakas och förstärkas i samband med planeringen för att bevara de sammanhängande naturstråken. Vägdragningar och bebyggelse som planeras nära tysta områden behöver uppmärksammas mycket tydligare då det riskerar leda till att tysta områden minskar i utbredning. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Partille har deltagit konstruktivt i det lokala naturvårdsprojektet Delsjön-Härskogenkilen. Rekommendationerna i projektrapporten kan med fördel utgöra ett underlag i kommunens fortsatte arbete.

66 Göteborgsregionens kommunalförbund Mobilitet och nåbarhet Partille ser ett behov av nya infrastrukturlösningar för effektiviserad markanvändning och ökad framkomlighet. I planen lämnas flera förslag på förändringar kopplade till olika länkar och infrastruktur. Exempel på detta är omvandling av Landvettervägen till stadsgata och utveckling av Lexbydalsvägen och Mellbyleden. De senare skulle enligt förslaget på sikt kunna ge regionala kopplingar mellan E20 och väg 190 med syfte att förbättra tillgängligheten inom östra Storgöteborg. GR har i mål- och strategidokument bl a pekat på vikten av förbättrade resor och transporter mellan stråken och att tvärförbindelser är en del i regionens transportsystem. GR ser gärna en fördjupad diskussion kring de föreslagna stråken och tvärförbindelsernas relation till strukturbilden och hur föreslagna stråk och markreserver kan komma att påverka den regionala strukturen och grönstrukturen. I planförslaget har stort fokus lagts på trafikslag och infrastrukturlösningar. Det riskerar att leda till låsningar när man i planeringen utgår från behov av ett visst transportslag istället för att utgå behovet att nå olika områden och målpunkter. En väg att gå är därför att utgå från nåbarhet genom att först kartlägga mobilitetsbehov för att sedan analysera vilka transportslag som kan möta behovet. Längs Landvettervägen förväntas bebyggelsen öka som mest och vägens utveckling till stadsgata är av central betydelse för kommunen. Stråkets regionala funktion som tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 väntas öka. Planförslaget saknar dock en konsekvensanalys av hur utvecklingen skulle påverka såväl Partille som omkringliggande kommuner och regionen över tid. Utredningar pågår kring Jerikolänken, som på sikt kan tänkas underlätta regionala kopplingar mellan E20, riksväg 40 och Landvetter flygplats, samt avlasta Partille stadsbebyggelse. GR har tidigare yttrat sig över förslag till fördjupad översiktsplan Jeriko Jonsered (2011). GR ställer sig fortsatt positiv till kombinationen av verksamhetsutveckling och bostadsbebyggelse. GR vill emellertid understryka vikten av att kollektivtrafikkopplingarna mellan Partille centrum, Jonsered, Jeriko, och på sikt även Råhult, blir attraktiva för såväl boende, verksamma och besökare så att det bidrar till att resandeökningen sker med kollektivtrafik. I förslaget finns en otydlighet kring hur Partille ser på utmaningen att hantera en prognostiserad ökning av biltrafik. GR skulle här gärna se att Partille mer utgick från ett proaktivt förhållningssätt genom en viljestyrd samhällsplanering snarare än en prognosstyrd sådan. Partille har tillsammans med Göteborg, Mölndal och Västra Götalandsregionen tagit fram ett förslag till gemensam målbild för

67 Göteborgsregionens kommunalförbund utvecklingen av stadstrafikens stomnät fram till I målbildens basscenario tar gång, cykel och kollektivtrafik hand om hela ökningen av resandet i storstadsområdet, i målbildens offensiva scenario än mer. Detta ställer höga krav på en samhällsplanering som underlättar en kombinerad mobilitet där kollektivtrafiken länkas samman med goda förutsättningar för t.ex. gång och cykel. I planen berörs även utbyggnad av ytterligare spår på Västra stambanan. Kommunens hållning är att en expansion av tågtrafiken på Västra stambanan inte får föranleda ens marginella försämringar avseende buller, vibrationer, framkomlighet och barriäreffekter. För att minimera negativa effekter krävs såväl ett nytänkande avseende teknik och ekonomi som ett nära samarbete mellan samtliga parter i hela planeringsprocessen. GR deltar gärna i arbetet med att minimera negativa effekter av infrastrukturutbyggnad.

68 ÖVERSIKTSPL AN PA RT I L L E F Ö L J M E D I N I F R A M T I D E N SAMRÅDSHANDLING

69 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun Den består av tre textdokument (del 1, del 2, del 3) och två kartor (bilaga 1, bilaga 2). Del 1 Partille 2035 Mål och visioner Grunden till vår översiktsplan Våra målområden Så tänker vi kring samhällsplanering i Partille Övergripande strategier med hållbarhet i fokus Så planerar vi mark för olika ändamål i Partille Så ska planen genomföras Plankarta för ÖP 2035 så ska mark och vatten användas Så här beskriver vi översiktsplanen på kartan Teckenförklaring på kartan Utveckling av kommundelar och stråk Kommundelarnas utveckling Del 2 Förutsättningar och hänsynstaganden Förutsättningar och hänsynstaganden Partille i dag och framöver Viktiga förutsättningar att ta hänsyn till vid all planering Bebyggelse utanför planlagt område Så skyddas natur och friluftsliv Så skyddas kulturmiljöer, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar Så hanteras vatten och avlopp Så hanteras areella näringar Trygghet och folkhälsa Bostadsförsörjning Näringsliv Kommunikationer och trafikslag Idrott, föreningsliv och besöksnäring Så hanterar vi risker Riksintressen Miljökvalitetsmål, energiplan och miljökvalitetsnormer Regionala och mellankommunala frågor Del 3 Miljökonsekvensbeskrivning Inledning Bakgrund ÖP 2035 Strategier och fokus Avgränsningar och konsekvensbedömning Konsekvenser av nollalternativet jämfört med ÖP 2035 MKN och miljökvalitetsmål Konsekvenser av föreslagen mark- och vattenanvändning och föreslagna utvecklingsstrategier Fördjupningar av översiktsplanen Följ med in i framtiden Partille ligger mitt i den dynamiska och expansiva Göteborgsregionen. Kommunens strategiska läge, där det är nära till allt, gör Partille till en attraktiv plats att växa upp, leva och att arbeta på. Det är stor efterfrågan på både bostäder och mark för företag i kommunen en utmaning som Partille delar med de andra kommunerna i Göteborgsregionen. Samtidigt värderas Partilles naturområden högt och naturliga områden för aktivitet och återhämtning blir allt viktigare. I en tid och i en region där allt snurrar snabbt har Partille ett bra utgångsläge. Genom medveten samhällsplanering har tillgängligheten till service på nära håll och möjligheten att få ihop livspusslet på en plats ökat. Här är det nära till varandra, till beslutsfattare och mötesplatser för alla. Det lockar människor och företag att etablera sig i Partille. Vårt uppdrag är att planera för en samtid och en framtid där alla kan leva mitt i det goda livet i ett hållbart samhälle.

70 Så läser du översiktsplanen Inledningen av översiktsplanen för Partille kommun förklarar vad en översiktsplan (ÖP) är, varför den har arbetats om, vilka syften och mål den har samt sammanfattar det viktigaste innehållet. Avslutningsvis berättar vi om hur vi har tagit fram ÖP För att underlätta läsningen är dokumentet tredelat: Partille 2035, Förutsättningar och hänsynstaganden och Miljökonsekvensbeskrivning. Del 1 Partille 2035 Här redovisar vi kommunens mål och visioner, vad vi ska fokusera på vid all samhällsplanering och hur vi planerar mark för olika ändamål. Vi beskriver hur mark och vatten ska användas och vad som behöver göras för att utveckla kommundelarna och få stråk och funktioner att fungera. Avslutningsvis sammanfattar vi konsekvenserna av genomförandet. Vi beskriver Partille 2035 med hjälp av kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) som visar kommunens intentioner om användningen av mark och vatten. Hur kommundelar och stråk bör utvecklas över tid skildras med hjälp av bokstäverna A-V på kartan, vilka beskrivs i kapitlet Utveckling av kommundelar och stråk (sidan XX). Bokstäverna visar kommundelarnas och stråkens ungefärliga utbredning. Utvecklingsinriktningen ska ske utifrån kartan Användning av mark och vatten och bör ske utan konflikt med den markanvändning som kartans färgraster illustrerar. Del 2 Förutsättningar och hänsynstaganden Här beskriver vi de förutsättningar och hänsynstaganden som måste beaktas när vi prövar att utveckla kommunen enligt plankartan Användning av mark och vatten. Vi inleder med en beskrivning av Partille i dag och förväntningar om framtiden. Utifrån redovisning om de förutsättningar som ska tas hänsyn till vid all planering anger vi kommunens riktlinjer eller rekommendationer. Det kan vara samhälleliga och fysiska förutsättningar och förhållanden som kommunen vill belysa, bevara eller utveckla samt riks- och allmänna intressen, nationella och lokala miljömål och miljökvalitetsnormer. Vi beskriver också hur markanvändningen regleras av lagar och förordnaden, som ÖP 2035 förhåller sig till. Avslutningsvis redogörs för viktiga regionala och mellankommunala frågor och avvägningar. Kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2) redovisar begränsningar och hänsyn som måste beaktas vid användning av mark och vatten och vid prövning av förändringar. Del 3 - Miljökonsekvensbeskrivning Här redovisar vi miljökonsekvensbeskrivningen för översiktsplanen. I vår MKB (miljökonsekvensbeskrivning) görs konsekvensbedömningar med utgångspunkt från den utveckling ÖP 2035 förväntas åstadkomma fram till Vi beskriver de målkonflikter som kan förväntas uppstå som konsekvens av översiktsplaneförslaget. Beskrivningen lyfter fram vilka förslag som kan ge betydande miljöpåverkan och konsekvenserna dessa kan medföra.

71 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanering det är att tänka efter i god tid före. Översiktsplanering är att se till helhet, sammanhang och fysisk struktur, snarare än till enskildheter. Det kan handla om att främja en bättre miljö, enklare vardagsliv och en attraktiv kommun, skapa beredskap för det oplanerade och oväntade, underlätta för detaljplanering, bygglov- och annan tillståndsprövning och främja en god kommunal ekonomi. Översiktsplanen är ett medel för att forma kommunens långsiktiga utveckling på ett hållbart sätt. Den ska både vara strategisk och vägledande för vardagsbesluten i plan- och byggärenden. Planen ska vara tydlig, men inte precis. Översiktsplanen ger också ett underlag för dialog med statliga myndigheter, medborgare och andra berörda. Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ha en stor tyngd som ett strategiskt verktyg för kommunens utveckling. I översiktsplanen ska kommunen visa hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden. Den ska visa hur man tänker ta hänsyn till- och göra avvägningar mellan olika intressen. Det handlar om hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur den fysiska planeringen ska samordnas med nationella och regionala mål, hur allmänna intressen, riksintressen och miljökvalitetsnormer kommer att tillgodoses. Konsekvenserna av planläggningen ska tydligt gå att utläsa i planhandlingarna och en miljökonsekvensbeskrivning är obligatorisk. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är vägledande för kommande planering och beslut som gäller mark- och vattenanvändningen. Med planens hjälp kan kommunen äga initiativet och styra processerna ansvarsfullt med balans mellan olika intressen. Förutom de obligatoriska delarna har kommunen stor frihet att utforma översiktsplanens innehåll. Utöver att redovisa mark- och vattenanvändningen vill Partille kommun fokusera på mänskliga värden som upplevelser, möten, hälsa och välbefinnande- sådant som gör Partille till en bra plats att leva på.

72 Varför behövs en ny översiktsplan? Stora delar av Partilles tidigare översiktsplan ÖP 05 är redan genomförd. Kommunen står inför en ny verklighet på flera plan. Den framtiden behöver vi beskriva i en ny översiktsplan. Ökad efterfrågan i regionen öppnar för nya möjligheter till utveckling. Partille 2016 är präglat av utsikter, optimism och politiska förväntningar på tillväxt. Nya politiska riktlinjer, mål och strategier på såväl nationell, regional som lokal nivå har tillkommit. Som Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR:s) strukturbild och regionens målbild för kollektivtrafiken (K 2020). I dessa sammanhang beskrivs Partille som en del av regionens sammanhängande stadsområde, där centrala Partille såsom kommunens kärna är en regional knutpunkt och regiondelscentrum. Lokalt har en värdegrund för kommunens arbete tagits fram i form av en blomma, med visionen Partille mitt i det goda livet. Läs mer om kommunens visionsarbete på partille.se/vision. I dag fokuserar planeringen i högre utsträckning på att bygga hållbara samhällen. Vi behöver en strategi för att bättre kunna använda infrastruktur och service som redan finns. Stråken för alla trafikslag ska göras tydliga för att underlätta ett hållbart resande. De ska utvecklas tillsammans med den tätnande staden, till exempel genom nya stadsgator med bebyggelse på båda sidor. Nya områden tas endast i anspråk där det krävs för en naturlig utveckling av kommunens bebyggelsestruktur. Större sammanhållna och obebyggda områden ser vi som reserver för framtida byggande på lång sikt. Stora delar av Lexbydal och Råhult är sådana exempel. Samhällsplaneringen i den nya översiktsplanen ska vara ett tydligt medel för att nå de sociala hållbarhetsmålen. I första hand ska vi genom variation och mångfald förtäta, bygga på höjden och komplettera årsringsvis i befintliga lägen samt längs kollektivtrafikstråk. Befintliga och nya områden ska utgöras av blandstad där allt som bidrar till en god livsmiljö finns nära. Det sker genom tydliga kopplingar för alla trafikslag, god kollektivtrafik och en varierad bebyggelse för olika ändamål och i god balans med natur- och kulturvärden. Samhället behöver även tydliga, trevliga och trygga mötesplatser av olika karaktär, inte minst platser där trygghet och integration behöver främjas. Vi ska också verka för tydliga kopplingar i och mellan de olika kommundelarna.

73 Det här är ÖP 2035 Vårt arbetssätt Översiktsplanen (ÖP) illustrerar kommunens inställning till viktiga värden och värdeord. Den beskriver också hur kommunen vill och ska arbeta i all samhällsplanering. Dessa beskrivningar ska ligga till grund för bedömningar och förslag till ställningstaganden kring specifika åtgärder, planer, lov med mera. ÖP med karta visar användningen av mark och vatten samt viktig utveckling, kopplingar och samband som ska främjas vid all planering. Markanvändningen och utvecklingsriktningarna redovisas i stora drag. ÖP visar hur vi vill använda områden i stort, om denna användning efter prövning går att genomföra. Hållbar utveckling Förnyelse, förädling och förvaltning ska ske i jämn och stabil takt. Hållbarhet står i fokus och det gäller såväl ekologisk som ekonomisk och social. Därför utgår vi från den naturliga miljön i samhällsbyggnaden och utvecklar områden utifrån de värden som finns. Vi arbetar alltid med trygghet och tillgänglighet i fokus. Blandstadens utveckling Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. Kommunens olika delar utgörs redan idag av olika grader av blandstad, med varierande karaktärer. Områdena präglas dessutom av olika ambitioner om variationsrikedom. Därför varierar behovet av komplettering och förtätning för de olika områdena och avvägningen sker med olika utgångspunkter. Det är i den befintliga blandstaden som kommunen i första hand ska utvecklas och förtätas, ofta på höjden. En blandstad med variation och mångfald bidrar till tydliga och användbara trygga mötesplatser. Varierad bebyggelse med olika upplåtelseformer förbättrar möjligheterna att bo i området i olika stadier av livet, oavsett social eller ekonomisk situation. Viktiga stråk I översiktsplanen förhåller vi oss till viktiga stråk. Det handlar både om regionala och kommunala stråk och deras funktioner, utveckling och inverkan på Partille kommuns bebyggelseutveckling. Ett exempel är utvecklingen av Landvettervägen som har både kommunal och regional betydelse. För Partilles del betyder det att balansera mellan det regionala behovet av en genomfartsled och Partilles behov av att vägen utvecklas till en stadsgata. Naturliga årsringar I översiktsplanen beskriver vi begreppet kompletterande blandstad som blandstad som tillförs invid befintliga bebyggelseområden. Detta kan beskrivas som naturliga årsringar. I stort ska ingen bebyggelse ske utan koppling till den organiska tillväxten i kommunen. Nav och mötesplatser Utvecklingen ska främja trygga mötesplatser och nav i socialt hållbara miljöer med kopplingar till natur, kultur, fritid och rekreation.

74 Så tog vi fram översiktsplanen Med utgångspunkt från kommunens vision Partille mitt i det goda livet har politiker och tjänstemän ur alla nämnder och förvaltningar samlats för gemensamma diskussioner. Vi har även haft inspirationsföreläsningar och workshops om innehållet och utformningen av översiktsplanen. Fokus har varit att få en bred förankring och samverkan över sektorsgränserna. Under 2012 arbetade vi främst med intern förankring och dialog mellan tjänstemän och politiker för att få in ett brett kunskapsunderlag. Dessutom var det viktigt att ge positiv kreativ kraft i projektet för att i ett tidigt skede få in många olika synpunkter. Under 2013 genomförde vi dialoger med kommunens tjänstemän och politiker som resulterade i ett första utkast till den målbild som ligger till grund för arbete med den nya översiktsplanen. Efter det hade vi en omfattande medborgardialog och resonerade också med olika fokusgrupper där bland annat olika åldersgrupper ingick. Fokus låg på en och samma fråga Vad är viktigt för att Partille ska vara attraktivt i framtiden? Medborgardialogen gjordes under våren 2013 och i den ingick också en turné till kommunens olika delar. I vår ambulerande stuga fördes många samtal om framtidens Partille. Efter dialogerna togs ett sammanfattade dokument fram som användes för att skapa en gemensam målbild för framtidens Partille Utifrån arbetet har sex målområden arbetats fram för att på ett tydligt sätt beskriva kommunens inriktning mot ett hållbart samhälle. Det handlar om att på olika sätt bygga ett samhälle som är ekonomisk, ekologiskt och socialt hållbart. Läs mer om våra målområden på partille.se/malomraden2035 i broschyren Välkommen till Partille 2035 som antogs av kommunfullmäktige Med de sex målområdena som utgångspunkt har vi analyserat kommundelarna, stråk och funktioner. Med hjälp av analyserna har vi kommit fram till vilka utvecklingsbehov som finns och hur kommunen bör planera så att vi bäst utvecklas mot målen. Dessa slutsatser ligger till grund för översiktsplanen, som beskrivs i text och på plankartan. Kommunens olika förvaltningar har slutligen varit engagerade i en diskussion kring planens olika aspekter när det gäller genomförande, tidsperspektiv och konsekvenser. Detta går att läsa mer om under rubriken Så ska planen genomföras i översiktsplanens del 1. VÅ R A 6 M Å L O M R Å D E N N Ä R A S T O R S T A D E N N Ä R A V A R D A G S L I V E T N Ä R A V A R A N D R A N Ä R A N Ä R I N G S L I V E T N Ä R A K U LT U R E N N Ä R A N Ä T U R E N

75 STYRGRUPP Namn Namn Namn ARBETSGRUPP Jörgen Hermansson Maria Gunnarsson Sofia Werdell Ribba FOTON Anna Hult samt Partille kommun KARTOR Partille kommun LAYOUT Sturm & Drang TRYCK Får vi fylla i när vi är i nästa skede Datum för antagande: Xxxxxxxx Diarienummer: Xxxxxxxx

76 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Regeringskansliet, Miljö- och Energidepartementet daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget går att läsa på regeringskansliets hemsida: Ett yttrande har upprättats av GR, daterat Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth, Lars Heineson, Fredrik Seger

77 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Lars Heineson, Fredrik Seger Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Regeringskansliet, Miljö- och Energidepartementet, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund Riksintresseutredningen startade i december 2013 (enligt direktiv 2013:126) och lade fram sin utredning i december 2015: Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling. Utredningsuppdraget från regeringen har varit att göra en översyn av hushållningsbestämmelserna för mark och vatten, att utvärdera 3 kap. miljöbalken, särskilda riksintressen som definieras av 12 statliga myndigheter och områden av riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken (MB). Inom Göteborgsregionen berörs bland annat kustområdet av riksintresse för den så kallade högexploaterade kusten. Därutöver ett särskilt uppdrag att redovisa förslag i fråga om hinder för angeläget bostadsbyggande. Viktigt för utredningen har varit att ta fram förslag som är ändamålsenligt, anpassningsbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov, både aktuella skyddsbehov och samhällets övriga behov, samt inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områden ska användas. Det nya systemet ska vara rättssäkert, enkelt och överskådligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet. Det är vanligt att det finns markanvändningskonflikter mellan kommunala och statliga intressen, i synnerhet inom expansiva områden. Dagens system med riksintressen bygger på ett samspel mellan nationella statliga myndigheter, länsstyrelsen och kommunen. Generellt ska kommunen i sin översiktsplan, efter en dialog med länsstyrelsen, tydliggöra hur riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen lämnar underlag till kommunerna i en sammanfattande redogörelse om statens intressen (minst vart fjärde år). Länsstyrelsen får i sin tur underlag från de 12

78 Göteborgsregionens kommunalförbund nationella myndigheterna (t.ex. försvarsmakten, tillväxtverket, energimyndigheten, naturvårdsverket m.fl.). En samlad bild av hur riksintressen ska prioriteras i de fall de överlappar varandra finns i stort sett endast i kommunernas översiktsplaner. Det är också först i kommunernas översiktsplanering en bild av hur riksintressen och kommunens önskade utveckling klarläggs. I utredningen poängteras att helhetssyn krävs i planeringssammanhang. Arbetet med hållbarhet i mark- och vattenanvändningen behöver innefatta ett brett spektrum av sociala, kulturella, miljö- och socioekonomiska frågor så att god hushållning kan tryggas. Utredningen presenterar ett antal förslag till författningsändringar avseende miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (PBL) (2010:900), ändring i förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden samt plan- och byggförordning (2011:338). Sammanfattning av GRs kommentarer GR ser positivt på översynen av hushållningsbestämmelserna för mark och vatten samt den utvärdering som riksintresseutredningen har gjort. Övergripande är det positivt att andra allmänna intressen än riksintressen lyfts och ges en betydelse i samhällsplaneringen. Nuvarande system har medfört att områden för riksintressen har fått karaktären av restriktioner i planeringen. GR ser förslaget med områden av väsentligt allmänt intresse som intressant och möjligt att utveckla. Införande av begreppet väsentligt allmänt intresse fordrar dock en hel del förtydliganden innan det kan genomföras. Bland annat behöver vad som avses med helhetssyn, beträffande hantering av väsentligt allmänna intressen, utvecklas och tydligt framgå. Det behöver finnas tydliga bedömningsunderlag för hur väsentligt allmänna intressen ska kunna ges företräde framför riksintresse, och förslaget bör testas i försöksverksamhet med forskningsstöd. GR stödjer införande av en definition av och kriterier för vad som menas med områden av riksintressen samt är positiva till enhetliga och precisa värdebeskrivningar för riksintressen. GR är positiva till förslaget att Boverket samordnar myndigheter samt upprättar ett register för områden av riksintresse. GR stödjer utredningens förslag om att införa bestämmelser om aktualitetsprövning av riksintressen. GR betonar att det är viktigt att återfå en fungerande samrådsprocess när det gäller riksintressen, så som en gång den s.k. FRP-ormen (Fysiska

79 Göteborgsregionens kommunalförbund riksplaneringen) fungerade. GR anser att staten behöver prioritera när flera olika riksintressen överlappar varandra. GR anser att tillgodose ett intresse är en bättre formulering än nuvarande formulering skyddas mot påtaglig skada. GR är positiva till utredningens syfte att främja en helhetssyn i den fysiska planeringen. Men utredningen behöver förtydliga hur helhetssynen ska åstadkommas. GR anser att utredningen saknar en analys av det regionala perspektivet, då de regionala utvecklingsfrågorna och rollerna för de instanser som har ansvar för frågorna inte lyfts. Den regionala nivåns roll vid framtagande av väsentligt allmänt intresse och riksintresse behöver klargöras i utredningen. GRs synpunkter på utredningens förslag Införande av väsentligt allmänt intresse Utredningen föreslår att ett nytt begrepp, mark- och vattenområden av väsentligt allmänt intresse, införs och definieras i 3 kap. miljöbalken. Områden av väsentligt allmänt intresse ska enligt förslaget redovisas i kommunens översiktsplan, där det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose intressena. Områden kan vara av väsentligt allmänt intresse ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Ansvariga sektorsmyndigheter kan ange områden ur nationellt och länsstyrelsen ur regionalt perspektiv. Länsstyrelsen redovisar dessa intressen i sin sammanfattande redogörelse till kommunen. Kommunen bedömer vilka områden som den anser vara av väsentligt allmänt intresse ur lokalt perspektiv. Intressena är inte rangordnade och kommunen avgör avvägningar mellan oförenliga väsentliga allmänna intressen. De nuvarande allmänna intressena i 3 kap. MB anges som väsentliga allmänna intressen och kompletteras med följande intressen: värdefulla strukturer för ekologiska samband åtgärdsprogram enligt 5 kap. 4 MB att begränsa klimatpåverkan klimatanpassningsåtgärder dricksvattenförsörjning bostadsförsörjning näringslivsutveckling forskning och innovation regional tillväxt Utredningen föreslår att en bestämmelse införs i 3 kap. MB så att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan besluta att ett mark- och vattenområde får användas för att tillgodose ett väsentligt allmänt intresse framför ett riksintresse.

80 Göteborgsregionens kommunalförbund GR ser förslaget med områden av väsentligt allmänt intresse som intressant och möjligt att utveckla. Övergripande är det positivt att andra allmänna intressen än riksintressen lyfts och ges en betydelse i samhällsplaneringen. Nuvarande system har medfört att områden för riksintressen har fått karaktären av restriktioner i planeringen. Förslag som innebär att väsentligt allmänt intresse kan prioriteras före riksintresse ser GR som positivt. Genomförandet fordrar dock en hel del förtydliganden innan det kan genomföras. Följande kommentarer ser GR som väsentliga att åtgärda innan begreppet väsentligt allmänt intresse kan införas i miljöbalken. Nuvarande system har medfört att sektorsmyndigheter har haft olika bedömningsgrunder och olika bedömningar av riksintresse vilket har direkt motverkat en helhetssyn. För att förslaget ska fungera är därför helhetssyn av största vikt, detta belyses, men inte i tillräcklig omfattning i utredningen. Vad som avses med helhetssyn måste utvecklas och tydligt framgå. Angående förslaget med en bestämmelse som möjliggör att ett väsentligt allmänt intresse kan prioriteras framför ett riksintresse vill GR betona att det behöver finnas tydliga bedömningsunderlag för hur denna bestämmelse ska tillämpas. Det är av stort värde att en helhetssyn lyft fram vid en sådan bedömning och föregås av en fungerande dialog mellan stat och kommun innan beslut fattas. Allmänna intressen behandlas både i PBL och MB. I samband med att väsentligt allmänt intresse föreslås införas bör relationen mellan allmänna intressen i PBL och väsentliga allmänna intressen i MB analyseras och klarläggas. För att få en lika tillämpning i hela landet av väsentligt allmänna intressen, både på riks, regional, och lokal nivå bör det finnas någon form av regelsystem, med kriterier och definitioner m.m. för hur väsentligt allmänt intresse ska utformas. Utpekandet av väsentligt allmänt intresse på de tre nivåerna kräver enhetlighet i analyserna mellan myndigheter, länsstyrelsen och kommunerna. Regionala organ bör dock ha en starkare påverkan på den regionala nivån än vad som föreslås med länsstyrelsen som ansvarig. Utredningen redovisar att förslaget kommer ge mer kunskap hos handläggare och mer underbyggda planeringsunderlag. För att kommunerna ska åstadkomma detta kommer det att krävas mer resurser särskilt i ett inledande skede. Det är viktigt att förbereda kommunerna på denna tröskel, speciellt i kommuner med små planeringsresurser. Bland annat bör det genomföras utbildningar i Boverkets regi. För att uppnå ett gott resultat vid införandet är det viktigt att tidsplanen ger tillräckligt med utrymme för att kommunerna ska ges möjlighet att anpassa sin verksamhet.

81 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslaget innebär en stor förändring och borde först analyseras i fördjupade studier och testas i försöksverksamhet med forskningsstöd. Områden av riksintresse Enligt utredningens förslag är ett område av riksintresse, om området ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv är av stor nationell betydelse och regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har beslutat att området är av riksintresse. Sektorsmyndigheterna föreslås bemyndigas att fatta beslut. Besluten ska aktualitetsprövas minst varannan mandatperiod. Enligt förslaget införs också bestämmelser i Hushållningsförordningen om att regeringen beslutar om kriterier för områden av riksintressen. Beslutet grundas på sektorsmyndigheternas förslag på kriterier. Boverket föreslås enligt utredningen ha ett övergripande och särskilt ansvar för områden enligt kapitel 3 i MB samt att de ska samordna myndigheternas underlag. Beslut om områden av riksintresse föreslås redovisas i ett register hos Boverket. GR stödjer införande av en definition av vad som menas med områden av riksintressen i 3 kap. MB. Samt att regeringen beslutar om särskilda kriterier för olika typer av områden som kan vara av riksintresse. GR stödjer utredningens förslag om att införa bestämmelser om hur ett område av riksintresse ska beskrivas. GR stödjer utredningens förslag om att införa bestämmelser om aktualitetsprövning av beslut om områden av riksintressen GR stödjer förslaget om att införa en förtydligande bestämmelse som klargör att en prövning först görs enligt 4 kap. MB och sedan enligt 3 kap. MB då det föreligger överlappande riksintressen. GR är positiv till att Boverket samordnar myndigheter samt handhar ett register för områden av riksintresse. Beskrivningar av riksintressen från ansvariga sektorsmyndigheter har hittills skiljt sig åt. Detta har försvårat kommunernas arbete med översiktsplanerna, där det ska redovisas hur riksintressena tillgodoses. Förslaget att ge Boverket en samordnande roll stöds därför. Av utredningen framgår att en betydande andel av riksintresseområden är av riksintresse för två eller flera ändamål. Detta medför svårigheter för samhällsplaneringen, vilket utredningen föreslår ska underlättas genom en reducerad utbredning av områden av riksintressen samt ett förtydligande av hushållningsbestämmelsernas tillämpning. GR menar att utöver föreslagna åtgärder behöver även staten inom sig prioritera när flera olika riksintressen sammanfaller, så som avsikten från Havs- och vattenmyndigheten är i den nationella havsplaneprocessen. Nästan hälften av Sveriges land- och vattenareal är av riksintresse. I samband med framtagning av definitioner och kriterier för riksintresse och genomförande av aktualitetsprövningar bör ambitionen vara att den totala ytan av riksintresseområden minskas.

82 Göteborgsregionens kommunalförbund Trots att det i förarbetena i NRL (prop. 1985/86:3) uttalas att det inte är meningen, har det utvecklats influensområden (buffertzoner) i varierande grad i anslutning till riksintresseområde. I samband med översyn av riksintresseområden bör det klarläggas att inga influensområden utanför riksintresseavgränsningen ska finnas. I den fysiska riksplaneringens inledningsskede utvecklades ett samarbete som kallades FRP-ormen, vilket återges i utredningen. Allteftersom åren har gått har detta arbete försämrats och tunnats ut. För att i framtiden återfå en fungerande samrådsprocess mellan stat och kommun angående riksintresse måste ett fungerande kontinuerligt samarbete upprättas. Förslagsvis genom att återinföra FRP-ormen. GR stödjer utredningens förslag att se över utformning och innehåll i bestämmelserna i 4 kap 1-4 miljöbalken. Det finns idag inte några krav i lag- eller förordningstext om att de ansvariga myndigheterna ska utforma värdebeskrivningar för riksintresse eller vad de ska innehålla. Avsaknaden av nationell samordning har medfört att de ansvariga myndigheterna har utvecklat sina egna modeller för att beskriva de värden som de bedömda områdena av riksintresse innehåller. GR stödjer ett arbete för enhetliga och precisa värdebeskrivningar för riksintressen. Detta underlättar för planering, tillståndsgivning med mera och leder till en enhetlig bedömning i landet. Påtaglig skada ersätts av att intresset ska tillgodoses Bestämmelserna i 3 kap. MB anger att intressena ska skyddas mot olika åtgärder som medför påtaglig skada eller motsvarande. Att tillgodose ett intresse är enligt GRs, och utredningens uppfattning en formulering som bättre stämmer överens med bestämmelsernas karaktär av planeringsriktlinjer än den nuvarande formuleringen skyddas mot påtaglig skada eller motsvarande. Formuleringen intresset ska tillgodoses kan enligt utredningens mening bidra till att främja en helhetssyn vid överväganden om användningen av mark- och vattenområden. Begreppet påtaglig skada har sannolikt medverkat till att hushållningsbestämmelserna (3 och 4 kap. MB) successivt utvecklats mot att ses som en skyddslagstiftning. Överföringen från naturresurslagen till miljöbalken har troligen också medverkat till detta. Den ursprungliga tanken har tappats bort. Utredningens direktiv har visat på problemet. Problemet skulle möjligen kunna lösas genom att återigen tydliggöra hur riksintressen skall hanteras. Ett annat, enligt GR bättre, sätt är att införa begreppet tillgodose. Ett begrepp som också används i PBL där det framgår i 3 kap 4 att kommunen i översiktsplanen ska redovisa hur allmänna intressen enligt PBL 2 kap kommer att tillgodoses. Härigenom uppnås ett mer aktivt och planeringsinriktat angreppsätt. Intresset tillgodoses således om värdena

83 Göteborgsregionens kommunalförbund som ligger till grund för intresset kvarstår även vid ett beslut som påverkar markanvändningen. GR anser således att det är bra att plan- och bygglagen och miljöbalken ensas genom att använda samma begrepp i båda lagtexterna. Det regionala perspektivet Kommunerna inom Göteborgsregionen har frivilligt gått samman för att hantera frågor som behöver lösas på regional nivå. Detta arbetssätt innebär en funktionell indelning snarare än en administrativ avgränsning, vilket förenklar samverkan. Plattformen för arbetet är i enlighet med kommunallagen och en förbundsordning är upprättad för att reglera samarbetet. Göteborgsregionens kommunalförbund är i dagsläget Sveriges enda av regeringen utsedda regionplaneorgan enligt PBL. GR har så varit sedan 1988 sedan möjligheten skapades i och med PBLs införande I Göteborgsregionen har sedan 1940-talet regionplanering bedrivits aktivt med formella regionplaner antagna 1944, 1963 och Under senaste 15-årsperioden har regionplaneringsarbetet skett genom en s.k. rådslagsprocess med fokus på process snarare än formell plan. Det regionala perspektivet i riksintresseutredningen är svagt i allmänhet med stort fokus på den nationella nivån genom länsstyrelsen och centrala myndigheter. Rollen för instanserna med regional kunskap och regionalt planeringsarbete är otydlig. I utredningen anges endast att länsstyrelsen ska samråda med regionala organ. GR anser att utredningen saknar en analys av det regionala perspektivet då de regionala utvecklingsfrågorna och rollerna för de instanser som har ansvar för frågorna inte lyfts. Det följer inte upp inriktningen i de utredningar kring planeringssystemet som genomförts de senaste åren. Det tydligaste exemplet är resultaten från den parlamentariska bostadsplaneringskommitténs förslag, som riksintresseutredningen har att ta hänsyn till. GR vill poängtera att bedömningarna av flera av de föreslagna allmänna intressena är mest lämpade att göras på en funktionell regional nivå av organ med regional kunskap och regionalt planeringsarbete. Riksintresseutredningen föreslår att väsentliga samhällsintressen på såväl nationell, regional och lokal nivå bör redovisas i kommunernas översiktsplaner. Den regionala nivån föreslås företrädas av staten genom länsstyrelsen, medan den regionala nivån, med regionalt utvecklingsansvar och regionplaneorganet, endast nämns perifert. Den regionala nivåns roll vid framtagande av väsentligt allmänt intresse och riksintresse behöver klargöras i utredningen. Det handlar inte minst om områden viktiga för bostadsförsörjning, näringslivsutveckling, innovation och forskning samt regional tillväxt. Inom nämnda områden har

84 Göteborgsregionens kommunalförbund regionalt utvecklingsansvarig och regionplaneorganet en tydlig kompetens och ansvar att driva frågorna. Helhetssyn Utredningens förslag syftar till att främja en helhetssyn i den fysiska planeringen. För att främja en helhetssyn föreslår utredningen att en bestämmelse införs i 3 kap. miljöbalken om att överväganden om användning av mark- och vattenområden ska göras utifrån en helhetssyn som främjar att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Utredningen ger ett exempel på förändring som ska underlätta en helhetssyn, det är i samband med att man förändrar begreppet påtaglig skada till tillgodose. Detta menar utredningen kan ge en tydligare riktning mot en helhetssyn. GR är positiva till utredningens syfte att främja en helhetssyn i den fysiska planeringen. GR är positiva till den inledande bestämmelsen i miljöbalken som syftar till att en helhetssyn ska tillämpas. Helhetssyn innebär att alla anspråk och intressen måste vara kända, så att dessa kan vägas mot varandra. GR ser att den regionala nivåns roll är otydlig i utredningen, vilket försvårar utgångspunkten för en helhetssyn i dess rätta bemärkelse. Utredningen behöver förtydliga hur helhetssynen ska åstadkommas. I detta fall bör både fördjupande studier och en försöksverksamhet övervägas, där frågan om helhetssyn utvecklas. Det är också viktigt med förtydligande som underlag för kommande tillståndsprövningar och behandling av överklagade beslut i mark- och miljödomstolen.

85 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag, daterat Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Ett yttrande har tagits fram, daterat Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth, Fredrik Seger

86 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Fredrik Seger Avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Sammanfattning Den gällande regionala infrastrukturplanen ska revideras och kommer att omfatta perioden När en plan utarbetas som kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. I förslaget till avgränsningar ingår en beskrivning av avgränsning i sak, tid, rum och framtagande av alternativ. - När det gäller avgränsning i sak utgår vi från miljökvalitetsmålen och miljöbalkens miljöaspekter. Särskild vikt kommer att läggas vid klimatfaktorer, människors hälsa, naturresurser tillgängliga för människan och landskap. För klimatfaktorerna blir även Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 en viktig utgångspunkt. - Avgränsning i tid utgår från kommande planperiod med en avstämningspunkt 2022 och tendensbedömningar till Avgränsning i rum är i huvudsak Västra Götaland. - När det gäller behov av att ta fram en alternativ plan bedöms det svårt att göra den avvägningen redan nu. När miljöbedömningen har börjat ta form kommer arbetsgruppen göra avvägningen om det behöver tas fram ett klimatalternativ. Ett nollalternativ kommer dock tas fram. Kommentarer GR har inga synpunkter på de avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan som Västra Götalandsregionen föreslår. GR anser däremot att det skulle vara intressant att arbeta fram en modell för en bredare hållbarhetsbedömning, där även den sociala dimensionen ingår.

87 Bilaga 1 Identifiering av bedömningsgrunder Övergripande bedömningsgrunder: Miljökvalitetsmål (har sikte på år 2020) Planens och miljöbedömningens syfte och mål MKN och andra gränsvärden Klimatmål Övriga regionala mål Specifika bedömningsgrunder: Trafikindikatorer (RUS, miljömålsportalen, Naturvårdsverket, Trafikverken m.fl.) Särskilda metoder för analys av miljöaspekter (intrångsanalys, etc.) Målbild Övergripande bedömningsgrunder för en miljömässigt hållbar utveckling (inriktnings- /målfokuserade) 1. Klimat Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö Ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan Miljöaspekter (Miljöbalken 6:12) Bebyggelse* Transportsystemet påverkar bebyggelse, utspridning/ förtätning. Detta har i sin tur betydelse för transporternas energiförbrukning och utsläpp. Klimatfaktorer* Transportsektorn står för en betydande del av energiförbrukninge n och utsläppen av växthusgaser. Specifika bedömningsgrunder (indikatorer att mäta/uppskatta/bedöma utifrån) Bedömning av om, och i vilken grad, planen bidrar till förtätning eller utspridning. Indikatorer: förändrade utsläpp i ton CO 2 enligt objektbeskrivningar Bedömningar av åtgärdsområden o dyl, bl a med stöd av Regionens och Trafikverkets klimatarbete Indikatorer: förändrade utsläpp i ton CO 2 enligt objektbeskrivningar 2. Hälsa Minskat buller Det långsiktiga nationella miljökvalitetsmålet (år 2020) är att ingen skall vara utsatt för bullernivåer utanför sin bostad från vägtrafik, tåg eller flyg som överskrider aktuella riktvärden Miljömål 15. God bebyggd miljö Människors hälsa* Transportsektorn utsätter över 2 miljoner människor i landet för buller och har därmed en stor betydelse för människors hälsa. Indikatorer: Antal bullerstörda över 60 db, riktningsanalys

88 Minskade halter av kvävedioxid och minskade utsläpp av partiklar MKN kvävedioxid 40 µg/m 3 (årsmedelvärde) och partiklar PM10 40 µg/m 3 (årsmedelvärde) Miljömål 2. Frisk luft 3. Landskap Hejdad förlust av biologisk mångfald Miljömål 16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 12. Levande skogar Minskad andel hotade arter Miljömål 16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap 8. Levande sjöar och vattendrag Planering för grön- och vattenområden i tätorter Miljömål 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 13. Ett rikt odlingslandskap Luft* Transportsektorn bidrar till överskridande av miljökvalitetsnorm er i bl a Göteborg. 1. Biologisk mångfald* (barriärintrångseffekter) Transportsystemet tar mark i anspråk, fragmenterar landskapet och orsakar barriärer. Detta påverkar funktioner i landskapet och hela ekosystem. Kumulativa effekter med annan exploatering kan uppstå. Biologisk mångfald ingår därför i miljöbedömningen avseende potentiellt betydande miljöpåverkan för landskap. 2. Djurliv* Transportsystemet innebär för djur förlust av livsmiljöer, barriäreffekter, trafikdödlighet och förorenar och stör samt ger nya livsmiljöer och korridorer. 3. Landskap* Transportsystemet gör intrång i och fragmenterar landskapet och kan därför antas ha Indikatorer: Utsläpp av kväveoxid (ton) och/alt partiklar enligt objektbeskrivningar, partiklar i luft, utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Beakta om det är i storstad, tätort eller landsbygd. Bedömd effekt beträffande halter (NOx) för ev storstadsobjekt Indikatorer: Använd kartläggning över nyckelbiotoper och rödlistade arter för att se om dessa berörs, fragmentering av landskapet. Indikatorer: häckande fåglar i odlingslandskapet, nyckelbiotoper, rödlistade arter, använd Länsstyrelsens kartläggning för att se om dessa berörs Indikatorer: intrång i ny mark, fragmentering av landskapet

89 12. Levande skogar betydande miljöpåverkan i detta skede. Minskade utsläpp av kväveoxider Miljömål 3. Bara naturlig försurning 7. Ingen övergödning 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 16. Ett rikt växt- och djurliv 4 Naturresurser Ökade kvalitetskrav för grundvatten Miljömål 9. Grundvatten av god kvalitet Miljömål 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 5. Växtliv* Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark och vatten och därmed växtlivet. Vatten* Transportsystemet släpper ut till exempel salt och dagvatten som kan påverka grundvattnets kvalitet. 4. Materiella tillgångar* Ny infrastruktur kan ta skogs- och odlingslandskap i anspråk. Indikatorer: Kväveoxidutsläpp, eventuellt svavelutsläpp från sjöfarten Indikatorer: risk för grundvattensänkning vid stora ingrepp i berg. Var uppmärksam på stora projekt Indikatorer: intrång i skogs- och odlingslandskap, GISanalys

90 1 (5) Remisshandling Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sara Eriksson Telefon: E-post: Avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan Sammanfattning Den gällande regionala infrastrukturplanen ska revideras och kommer att omfatta perioden När en plan utarbetas som kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. I förslaget till avgränsningar ingår en beskrivning av avgränsning i sak, tid, rum och framtagande av alternativ. När det gäller avgränsning i sak utgår vi från miljökvalitetsmålen och miljöbalkens miljöaspekter. Särskild vikt kommer att läggas vid klimatfaktorer, människors hälsa, naturresurser tillgängliga för människan och landskap. För klimatfaktorerna blir även Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 en viktig utgångspunkt. Avgränsning i tid utgår från kommande planperiod med en avstämningspunkt 2022 och tendensbedömningar till Avgränsning i rum är i huvudsak Västra Götaland. När det gäller behov av att ta fram en alternativ plan bedöms det svårt att göra den avvägningen redan nu. När miljöbedömningen har börjat ta form kommer arbetsgruppen göra avvägningen om det behöver tas fram ett klimatalternativ. Ett nollalternativ kommer dock tas fram. Bakgrund Den gällande investeringsplanen för transportinfrastrukturen sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att planen förlängs till år När en plan utarbetas som kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. Lagstiftningen innebär både krav på miljöbedömningsprocessen och krav på miljökonsekvensbeskrivning och annan dokumentation. Miljöbedömningens övergripande syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. När planen remitteras ska en miljökonsekvensbeskrivning biläggas. Miljöbedömningen inleds med en avgränsning av dess innehåll. Detta ska ske i samråd med länsstyrelsen och kommuner. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

91 Remiss avgränsning av miljöbedömning av regional infrastrukturplan, (5) Allmänt om avgränsning Avgränsning handlar i första hand om avgränsning i sak, tid, rum och framtagande av alternativ. Här sätts ramarna upp inom vilka miljöbedömningsprocessen i huvudsak ska orienteras. Avgränsningen är inte fastlåst en gång för alla utan det pågår en successiv avgränsningsprocess genom hela miljöbedömningsprocessen. Den regionala infrastrukturplanen omfattar i huvudsak åtgärder på det regionala vägnätet, infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken samt miljö- och trafiksäkerhet i kommuner. Detta innebär att planens miljöeffekter i första hand avgränsas till det som hänger samman med åtgärder inom dessa områden. Den regionala planens omfattning och miljöbedömningens inriktning Den regionala planen får bland annat omfatta följande typer av åtgärder: Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke-statligt finansierande anläggningar Driftbidrag till icke-statliga flygplatser Medfinansiering av vissa regionala kollektivtrafikanläggningar Trafiksäkerhet på det statliga regionala vägnätet Medfinansiering till trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator Investeringar i nationella vägar och järnvägar I det fall den regionala planen innehåller medel, helt eller delvis, till objekt i den nationella planen får samråd ske med Trafikverket om miljöbedömningen. Inte bara planens typ av åtgärder utan också planens karaktär är en viktig utgångspunkt för avgränsningen. Planen syftar å ena sidan till att peka ut prioriteringar på strategisk nivå, vilket gör det svårt att beskriva och bedöma detaljerade effekter. Bedömningarna kommer då främst att handla om att identifiera risker för negativa verkningar och försöka styra om dessa i en mer hållbar riktning i ett så tidigt skede som möjligt. Detsamma gäller för positiva miljöeffekter. Å andra sidan pekar planen ut prioriterade projekt/objekt, vilket gör att tydliga miljöeffekter i viss mån kan identifieras och känsliga landskapsavsnitt kan uppmärksammas. Påverkan kan dock inte anses vara möjlig att beskriva eller bedöma i den grad som kan göras i enskilda projekt. Miljöbedömningen av planen ska vara övergripande och inte innehålla sådana bedömningar som bättre avgörs i kommande skede av planeringen när åtgärder konkretiseras. Fokus för miljöbedömningen under utarbetandet av den regionala infrastrukturplanen bör ligga på frågeställningar som är relevanta att lyfta i ett tidigt skede och som kanske inte kan lösas lika ändamålsenligt senare i det enskilda projektet. Ambitionen är också att kunna bidra i prioriteringsdiskussionerna kring planen med relevant underlag avseende miljöfrågorna, till exempel:

92 Remiss avgränsning av miljöbedömning av regional infrastrukturplan, (5) att identifiera system/strukturpåverkande åtgärder bristområden avseende miljön tillföra underlag vid avvägningen mellan åtgärdsområden tillföra underlag avseende enskilda åtgärder som kan handla om frågor om huruvida en utbyggnad gynnar både bil och kollektivtrafik om en åtgärd är trafikgenererande leder åtgärden i rätt eller fel riktning ur miljösynpunkt om en åtgärd leder i fel riktning men ändå är angelägen så kan utformningen av åtgärden diskuteras Miljöbedömningen ska sammanfattningsvis ge relevant underlag vid utarbetande av planen Miljökonsekvensbeskrivningen ska sammanfattningsvis belysa planens miljökonsekvenser i bilaga till planförslaget Förslag till avgränsning Miljöbedömningen sker parallellt med processen att revidera infrastrukturplanen inför den tredje planperioden. Detta är en process som har utvecklats utifrån de lärdomar som har dragits av tidigare planperioder och framtagandeprocesser. En del av åtgärderna i den nu gällande planen bygger på tidigare överenskommelser och avtal och bedöms som svåra att rucka på. Därför blir det en viktig del av miljöbedömningen att identifiera vad som går att påverka eller inte. Än viktigare blir att identifiera var de strategiska valen i processen med att ta fram infrastrukturplanen görs, som har betydelse för miljön. Och på vilket sätt de har betydelse. Avgränsning i sak - avgränsning av miljöaspekter I miljöbedömningen är följande ramverk vägledande: miljökvalitetsmålen (16 st.) miljöbalkens miljöaspekter (14 st.) Sedan nuvarande plan togs fram har förslaget till det strategiska dokumentet Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 tillkommit. Där anges bland annat att regionala infrastruktursatsningar ska genomsyras av omställningen till fossiloberoende. Detta bör vara vägledande i miljöbedömningen utifrån klimatfaktorerna. I bilaga 1 till denna handling diskuteras och motiveras vilka miljöaspekter där betydande miljöpåverkan kan tänkas uppstå och som dessutom är relevanta för den regionala planen. Miljöaspekterna har grupperats inom fyra fokusområden: klimat, hälsa, naturresurser tillgängliga för människan och landskap. Avgränsning i tid 2022, 2029 och med tendensbedömning mot 2045 Avgränsning i tid bör dels göras till 2022, då nästkommande planperiod förväntas börja, dels i anslutning till planperiodens slutår, i detta fall år Då miljöeffekterna av investeringarna sträcker sig längre än så bör man även verka för en fortsatt hållbar utveckling bortom år I olika typer av diskussioner och

93 Remiss avgränsning av miljöbedömning av regional infrastrukturplan, (5) analyser med fokus på hållbarhet betonas vikten av att i möjligaste mån beakta ett längre tidsperspektiv. Enligt miljömålsberedningens delbetänkande har 2045 satts som målår för när Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Mot denna bakgrund föreslås den tidsmässiga avgränsningen sättas till år 2029 med tendensbedömningar mot Det längre tidsperspektivet förutsätter att lämpligt underlag för långsiktiga bedömningar och avväganden finns tillgängligt. Avgränsning i rum huvudsakligen Västra Götaland Utgångspunkten i den regionala planen är i detta skede Västra Götaland som kan sägas utgöra den primära geografiska avgränsningen. Den rumsliga avgränsningen kommer dock sannolikt att behöva varieras beroende på vilken miljöaspekt som behandlas. Funktionella samband i miljön är inte styrda av administrativa gränser. Den primära avgränsningen kommer att användas vid kvantitativa beräkningar och uppskattningar av till exempel utsläppsmängder. Vidare kommer samråd att hållas med angränsande län i de fall planen bedöms kunna påverka dessa. Det är även möjligt att planen kan medföra viss påverkan i Norge, om än inte i betydande omfattning. I det fallet att sådan påverkan ändå skulle identifieras, bör Trafikverket i samband med samrådsförfarandet avseende den nationella planen också kunna ta med sig eventuella frågor från den regionala planen. Frågor kring sjöfartens och flygets miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen, förutsatt att den regionala planen inte nämnvärt berör dessa transportslag. Framtagande av alternativ Av miljöbalken kap.6 12 framgår att Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. I arbetet med revideringen av gällande plan bör miljökvalitetsmålen och Strategiska vägval för ett gott liv i en fossiloberoende region 2030 vara en viktig del i samtliga prioriteringsdiskussioner och vara integrerade i förslag till revidering. Frågan om alternativ till planen har diskuterats i arbetsgruppen. Eftersom framtagandet av den regionala infrastrukturplanen och miljöbedömningen sker parallellt anser arbetsgruppen det i nuläget vara svårt att bedöma om det finns ett behov av alternativ, utöver planalternativet och nollalternativet. Därför ser arbetsgruppen ett behov av att göra en avvägning av behovet av alternativ när miljöbedömningen har börjat ta form. Ett nollalternativ kommer dock att tas fram. Övrigt Inom den regionala planen inklusive miljöbedömningen behandlas enbart åtgärder som regionen råder över och således inte åtgärder såsom lagar, skatter, bebyggelseplanering, handelsetableringar, drivmedel med mera. Kriterier och mått vid bedömning av betydande miljöpåverkan bör väljas så att man dels kan identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan, dels utröna vilka miljöaspekter som är relevanta i beslutsprocessen för att en hållbar utveckling ska främjas.

94 Remiss avgränsning av miljöbedömning av regional infrastrukturplan, (5) Bedömningen av nuläge och alternativ bör kunna baseras främst på tillgängligt underlag från Länsstyrelsen och Trafikverket. Planens påverkan baseras mycket på effektanalyser från främst Trafikverket. Bedömningarnas kvalitet är beroende på det underlaget som finns tillgänglig.

95 1 (1) Datum: Diarienummer: RS Till Länsstyrelsen i Västra Götaland Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Boråsregionens kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Västra Götalandsregionens miljönämnd Remiss Avgränsningar av miljöbedömning av regional infrastrukturplan Den gällande regionala infrastrukturplanen ska revideras och kommer att omfatta perioden När en plan utarbetas som kan medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. Västra Götalandsregionen har i samverkan med arbetsgruppen för miljöbedömning av regional infrastrukturplan arbetat fram förslag till avgränsningar. Kommunalförbunden ansvarar för vidarebefordran till sina respektive kommuner och för att ta fram ett gemensamt yttrande. Vi önskar få ta del av era remissvar senast den 17 februari Svaren skickas till: regionutveckling@vgregion.se. Ange i ämnesraden: RS remissvar avgränsning av miljöbedömning. Med vänliga hälsningar Ulrika Bokeberg Avdelningschef Avdelning Kollektivtrafik och infrastruktur Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

96 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Paraplyavtal Västsvenska paketet Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag till paraplyavtal för Västsvenska paketet. Förbundsstyrelsen föreslås uppdra åt förbundsdirektören att utse en tjänsteperson att företräda GR i den ledningsgrupp som anges i paraplyavtalet. Utsedd tjänsteperson ges därmed delegation att besluta i frågor som enligt avtalet ankommer på ledningsgruppen. Sammanfattning Projekten inom Västsvenska paketet har reglerats i två separata blockavtal, Block 1 och Block 2. Återstående projekt inom Västsvenska paketet avses att regleras dels genom föreliggande paraplyavtal, dels genom separata projektavtal. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen kommer att beslutas successivt under paketets genomförandetid. Den förändring mot tidigare avtal som bör nämnas är att ledningsgruppens mandat föreslås utökas för att skapa ökad flexibilitet i genomförandet och för att på ett bättre sätt kunna verka för att nå Västsvenska paketets övergripande mål. Ärendet behandlades på sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad , se protokoll. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

97 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Paraplyavtal Västsvenska paketet Bakgrund och syfte Västsvenska paketet innehåller infrastruktursatsningar på kollektivtrafik, järnväg och väg som ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och därmed främja sysselsättning och tillväxt. Satsningar ska även bidra till att minska trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen genom ökad kapacitet. Paketet är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket. De gemensamma målen med Västsvenska paketet är: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Finansiering av Västsvenska paketet Västsvenska paketet är ett samlat paket av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige för att nå de fem gemensamma målen. Paketet beräknas kosta 34 miljarder kronor (2009-års prisnivå) att genomföra. Enligt avtal står staten för hälften av kostnaden (17 miljarder kronor) och den andra hälften (17 miljarder kronor) ska ske i form av lokal och regional medfinansiering. Göteborgsregionens kommunalförbund är part i paketet men medfinansierar inte med kontanta medel. År 2009 fattade förbundsfullmäktige beslut att underteckna Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige.

98 Göteborgsregionens kommunalförbund År 2011 träffade parterna Avtal om genomförande av Block 1 med tillägg till avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige. Beslutet om att underteckna avtalet fattades av förbundsfullmäktige. År 2013 fattade fullmäktige beslut om att förbundsstyrelsen får i uppdrag att besluta om fortsatta avtal inom ramen för tecknat inom ramen för Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige samt att uppdra åt förbundsstyrelsen ordförande att underteckna dessa avtal efter beslut i förbundsstyrelsen År 2013 beslutade förbundsstyrelsen att underteckna Avtal om genomförande av Block 2 samt om förlängning av avtal om genomförande av Block 1 m.m. Paraplyavtalet Utifrån erfarenheterna från tidigare blockavtal har ledningsgruppen enats om att föreslå en annan avtalskonstruktion för färdigställande av Västsvenska paketet. Den nya konstruktionen består av ett övergripande paraplyavtal och underliggande projektavtal. Paraplyavtalet har arbetats fram av parterna och granskats av de finansierande parternas jurister. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Under paraplyavtalet kommer parterna successivt att träffa projektavtal som reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Den förändring mot tidigare avtal som bör nämnas är att ledningsgruppens mandat föreslås utökas för att skapa ökad flexibilitet i genomförandet och för att på ett bättre sätt kunna verka för att nå Västsvenska paketets övergripande mål. I förslag till beslut föreslås förbundsstyrelsen att uppdra åt förbundsdirektören att utse en tjänsteperson att företräda GR i den ledningsgrupp som anges i paraplyavtalet. Utsedd tjänsteperson ges därmed delegation att besluta i frågor som enligt avtalet ankommer på ledningsgruppen.

99 Godkänt av ledningsgruppen för Västsvenska paketet Redaktionella ändringar genomförda Trafikverket och Västra Götalandsregionen och Region Halland och Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund PARAPLYAVTAL FÖR GENOMFÖRANDE AV VÄSTSVENSKA PAKETET

100 2

101 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Definitioner Paraplyavtalets omfattning Organisationen inom Västsvenska paketet Samverkan Samverkansorganisationen Ledningsgruppen för Västsvenska paketet Särskilda mandat för Ledningsgruppen Information, uppföljning och redovisning Projektens genomförande Projektavtalens omfattning Planering och utförande Funktions- och kapacitetskrav samt legala och tekniska krav Ersättningsnormer för Projekten Projektredovisning och uppföljning Fakturering och betalning för Projekt med annan Utförande part än Trafikverket Finansieringen av Västsvenska paketet Övergripande om finansieringen och principer Finansieringen av Projekten i Block 1 och Block Finansieringen av återstående åtgärder i Västsvenska paketet Avtalstid Ändring av avtal Tvistelösning Övergångsbestämmelser

102 Mellan (1) Trafikverket, org.nr , och (2) Västra Götalandsregionen, org.nr , och (3) Region Halland, org.nr , och (4) Göteborgs Stad, org.nr , och (5) Göteborgsregionens kommunalförbund, org.nr har träffats följande PARAPLYAVTAL FÖR GENOMFÖRANDE AV VÄSTSVENSKA PAKETET 4

103 1. Bakgrund och syfte Parterna har tidigare träffat Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige, tecknat i mars 2010, nedan benämnt Medfinansieringsavtalet. Medfinansieringsavtalet gäller genomförandet av de transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder som anges i avtalet och som fått benämningen Västsvenska paketet. Parterna har uppskattat de totala kostnaderna för genomförandet av åtgärderna till cirka 34 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Åtgärderna har planerats att utföras successivt under tidsperioden Parterna har i samverkan enats om gemensamma mål för Västsvenska paketet. Målen finns beskrivna i dokumentet Sammanställning av målen, Västsvenska paketet rapport 2011:1. De fem övergripande målen är: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Efter Medfinansieringsavtalet har Parterna träffat Avtal om genomförande av Block 1 med tillägg till avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige, tecknat i augusti 2011, nedan benämnt Block 1, samt Avtal om genomförande av Block 2 samt om förlängning av avtal om genomförande av Block 1 m.m., tecknat i februari 2014, nedan benämnt Block 2. Block 1 innehåller ett antal Projekt avsedda att genomföras år , enligt omfattning som framgår av avtalet med tillhörande Projektbilagor. Genom Block 2 förlängdes avtalstiden för Block 1. Block 2 innehåller ett antal Projekt som genomförs eller påbörjas år , enligt omfattning som framgår av avtalet med tillhörande Projektbilagor. Avtalstiden för Block 2 är till och med den 31 december 2017 alternativt ett år längre än den planerade färdigställandetiden för Projekt med planerat färdigställande bortom år Sammanlagt omfattar Block 1 och Block 2 31 olika Projekt som genom avtalen tilldelats totalt miljoner kronor från Västsvenska paketet. 5

104 De infrastrukturåtgärder som planeras att genomföras inom ramen för Västsvenska paketet och som efter Block 1 och Block 2 återstår att reglera genomförandet av, befinner sig i olika skeden och har olika planerade påbörjande- och genomförandetider. Det gör det svårt att som tidigare tidsmässigt samordna och reglera genomförandet av Projekten i form av block. Projektavtal som reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder kommer istället att behöva ingås successivt under kommande år. För att skapa enhetlighet och tydlighet träffas detta Paraplyavtal med övergripande bestämmelser för färdigställandet av Västsvenska paketet. Avtalet behåller huvuddelen av de övergripande bestämmelserna i tidigare blockavtal, med vissa justeringar och förtydliganden som en följd av erfarenheter och synpunkter från arbetet inom Västsvenska paketet. 6

105 2. Definitioner I detta avtal har följande begrepp den definition som anges nedan. Anläggning avser väg, gata, järnväg, spårväg eller annat objekt som erfordras för genomförande av infrastrukturåtgärder enligt Projektavtal. Arbetsgrupperna avser arbetsgrupper som beslutas av Ledningsgruppen och som stödjer Ledningsgruppen i dess olika arbetsuppgifter. Block 1 avser Avtal om genomförande av Block 1 med tillägg till avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige, tecknat av Parterna i Västsvenska paketet i augusti 2011 samt ett samlingsnamn för de arbeten som har genomförts eller som pågår inom ramen för detta avtal. Block 2 avser Avtal om genomförande av Block 2 samt om förlängning av avtal om genomförande av Block 1 m.m., tecknat av Parterna i februari 2014 samt ett samlingsnamn för de arbeten som har genomförts eller som pågår inom ramen för detta avtal. Genomförandeplanen avser den övergripande tidplan som redovisar utfall, prognoser och rapportering kring kostnader och genomförandetider för avslutade, pågående och planerade projekt, hel- eller delfinansierade av Västsvenska paketet. Ledningsgruppen beslutar om och uppdaterar regelbundet Genomförandeplanen. Ledningsgruppen avser den särskilt utsedda ledningsgruppen för Västsvenska paketet med tjänstemannarepresentanter från Parterna och Västtrafik AB. Medfinansieringsavtalet avser Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige, tecknat av Parterna i mars Paraplyavtalet avser detta avtal som innehåller övergripande bestämmelser för genomförandet av Västsvenska paketet. I avtalet anges alla belopp i 2009 års prisnivå. Part avser Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund när de benämns var för sig. Parterna avser Trafikverket, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund när de benämns tillsammans. 7

106 Projekt avser mellan Parterna avtalade projekt med hel- eller delfinansiering från Västsvenska paketet. Projektavtal avser avtal mellan Parterna och Utförande part med specifika bestämmelser avseende omfattning, innehåll, kostnader, utföraransvar, framtida ägande av Anläggning, finansiering och genomförandetid av ett eller flera Projekt med hel- eller delfinansiering från Västsvenska paketet. Samverkansorganisationen avser den gemensamma organisationen mellan Parterna i Västsvenska paketet; Styrgruppen, Ledningsgruppen och Arbetsgrupperna. Styrgruppen avser den särskilt utsedda styrgruppen för Västsvenska paketet med tjänstemanna- och/eller politiska representanter från Parterna. Utförande part avser part som i Projektavtal åtar sig ansvar för att utföra eller låta utföra Projekt eller del av Projekt. Västsvenska paketet avser alla de transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder och Projekt som innefattas i Medfinansieringsavtalet eller senare, genom avtal eller beslut, tagits in i paketet. 8

107 3. Paraplyavtalets omfattning 3.1 Paraplyavtalet omfattar bestämmelser för organisation, genomförande och finansiering av Västsvenska paketet. Under Paraplyavtalet kommer Parterna successivt att träffa Projektavtal med specifika bestämmelser för Projekten. 3.2 Paraplyavtalet förlänger avtalstiden för Block 1 och Block 2 samt ersätter vissa bestämmelser avseende Projekt i Block 1 och Block 2 som inte är ekonomiskt slutreglerade vid Paraplyavtalets ikraftträdande. 3.3 Liksom för Block 1 och Block 2 utgör Medfinansieringsavtalet grunden för Paraplyavtalet och kommande Projektavtal. Paraplyavtalet motsvarar de övergripande bestämmelserna i Block 1 och Block 2. De Projektavtal som successivt kommer att träffas motsvarar de projektspecifika bestämmelserna i Block 1 och Block IParaplyavtalet anges alla belopp i 2009 års prisnivå. 9

108 4. Organisationen inom Västsvenska paketet 4.1 Samverkan Genomförandet av Västsvenska paketet ska inom ramen för tillämplig lagstiftning präglas av öppenhet, dialog, samråd och kontinuerligt informationsutbyte mellan Parterna. Ekonomisk redovisning, successiva kalkyler, prognoser och fakturering ska utmärkas av öppenhet beträffande nedlagt arbete, upparbetade timmar och övriga kostnader En nära samverkan mellan Parterna är en förutsättning för att få till ett bra genomförande och ett lyckat resultat av Västsvenska paketet. Part åtar sig att aktivt ta initiativ som gagnar samordning av Västsvenska paketets genomförande som helhet. Parterna är överens om följande beträffande Samverkansorganisationen. 4.2 Samverkansorganisationen Det övergripande målet för Samverkansorganisationen är att skapa förutsättningar för Parternas organisationer att effektivt utföra Västsvenska paketet Ledningsgruppen består av tjänstemannarepresentanter från Parterna samt Västtrafik AB. Se vidare p Arbetsgrupperna är undergrupper till Ledningsgruppen och stödjer Ledningsgruppen i dess olika arbetsuppgifter, se vidare p Trafikverket är huvudman för Västsvenska paketet. 4.3 Ledningsgruppen för Västsvenska paketet Sammansättning Ledningsgruppen utgörs av en representant från respektive Part samt en representant från Västtrafik AB. Eventuella övriga deltagare vid Ledningsgruppens möten utses av respektive Parts representant i Ledningsgruppen. 10

109 4.3.2 Beslutsordning För att beslut i Ledningsgruppen ska vara giltiga krävs att samtliga Parter är eniga i beslutet Arbetsuppgifter Ledningsgruppen har följande arbetsuppgifter: a) löpande planera och bevaka genomförandet av Västsvenska paketet i sin helhet med hänsyn till dess uppställda mål och budget b) besluta om Arbetsgrupperna c) säkerställa att Projekten planeras och utförs inom de ramar som ges av gällande avtal eller beslut d) själv initiera eller ta emot förslag på nya projekt, inom ramen för det Västsvenska paketet, samt behandla och ta ställning till sådana initiativ e) uppdatera och besluta om Genomförandeplanen f) identifiera omvärlds- och affärsstrategiska faktorer och ge Utförande part råd om sådana faktorer g) bistå Utförande part i framtagande av underlag inför beslutsfattande h) följa, stödja och värdera Utförande parts rapportering vad avser kostnader, tidhållning och funktionsuppfyllelse i) bevaka frågor som berör betalstationer och trängselskatt i Göteborg j) besluta i frågor som särskilt anges i Paraplyavtalet k) hålla Styrgruppen informerad i frågor som rör ekonomi och genomförandet av Västsvenska paketet. 11

110 4.4 Särskilda mandat för Ledningsgruppen Ledningsgruppen har inom Västsvenska paketets totala budget om 34 miljarder kronor, följande särskilda mandat: a) besluta om förändringar i Projekt avseende innehåll, omfattning, utföraransvar, genomförandetid och kostnad. Besluten om kostnadsavvikelser får inte göras med mer än sammanlagt 150 miljoner kronor per kalenderår. b) besluta om och teckna Projektavtal. Besluten om Projektavtal får inte göras med mer än sammanlagt 150 miljoner kronor i planerade kostnader per kalenderår. 4.5 Information, uppföljning och redovisning Part åtar sig att så fort det är känt och möjligt informera övriga Parter om beslut och förhållanden som påverkar innehåll eller genomförande av Västsvenska paketet Part ska kostnadsfritt till övriga Parter tillhandahålla information, inklusive dokumentation, och kunskap som Part förfogar över gällande Projekten och som kan ha betydelse för Part eller genomförandet av Projekten. För de produkter som idag är taxebelagda ska dock sedvanlig taxa tas ut Trafikverket ska såsom huvudman för Västsvenska paketet administrera finansiering, Genomförandeplanen, budget, uppföljning, redovisning, ut- och inbetalningar samt tertialvis rapportering och kostnadsprognos till Ledningsgruppen Trafikverket ska efter varje kalenderår för övriga Parter redovisa hur de hittills upparbetade samt de närmaste årens planerade kostnader i Västsvenska paketet belastar olika finansieringskällor Trafikverket åtar sig att tillse att övriga Parter ska få fortlöpande tillgång till uppgifter om trängselskatt och sammanhängande driftkostnader så att det går att bedöma beloppen som ska tillkomma Västsvenska paketet. 12

111 5. Projektens genomförande 5.1 Projektavtalens omfattning Projektavtalen ska omfatta specifika bestämmelser avseende omfattning, innehåll, kostnader, utföraransvar, framtida ägande av Anläggningarna, finansiering och genomförandetid Paraplyavtalet gäller för genomförandet av Projekten, utöver vad som regleras i Projektavtalen. Detta förhållande ska särskilt anges i Projektavtalen I Projektavtalen får avsteg göras från Paraplyavtalet. Avsteg och skäl till det ska i så fall särskilt anges i berört Projektavtal Indexreglering av Projekten ska anges särskilt i Projektavtalen, se p Planering och utförande Utförande part ska genomföra Projekt på sätt som följer av Paraplyavtalet och aktuellt Projektavtal I Utförande parts åtagande ingår nödvändiga delar av planfrågor, erforderliga tillstånd, projektering, marklösen, upphandling, projektledning, byggledning, byggande, kvalitetsuppföljning, omvärldskommunikation och driftsättning Utförande part ska utforma och genomföra Projekt så att avsedd funktion uppnås med högsta kostnadseffektivitet. Stor restriktivitet ska gälla vad avser önskemål om utökad omfattning eller innehåll i Projekten Utförande part ska pröva alla möjligheter att hantera eventuella kostnadsökningar inom Projektets budget genom omprioriteringar inom Projektet. Vid eventuella kostnadsunderskridanden ska motsvarande medel omdisponeras till andra Projekt i Västsvenska paketet Utförande part ska vid planering och genomförande av Projekt ta vederbörlig hänsyn till alla trafikslags framkomlighet under byggtiden med fokus på gångtrafik, cykeltrafik, kollektivtrafik och näringslivets transporter. Särskilda ansträngningar ska göras för att möjliggöra ett bibehållande av en snabb och pålitlig kollektivtrafik med erforderlig kapacitet under byggtiden. 13

112 5.2.6 Utförande part ska tillse att Projekt inkluderar ett aktivt arbete med Mobility Management under byggtiden Utförande part ska aktivt arbeta med att ansöka om EU-bidrag för Projekten enligt p Utförande part ska samråda med Ledningsgruppen innan Utförande part fattar beslut som väsentligt kan inverka på: a) genomförandet av annat projekt inom Västsvenska paketet b) kollektiv-, bil-, cykel- och gångtrafik c) markanvändningen inom berörda kommuner d) Projektets tidhållning, totalkostnad och funktion 5.3 Funktions- och kapacitetskrav samt legala och tekniska krav Utförande part ska tillse att respektive Anläggning utförs i enlighet med den standard som Utförande part normalt tillämpar och vidare tillse att respektive Anläggning uppfyller alla krav som uppställs för att godkännande av ibruktagande ska lämnas av behörig myndighet. 5.4 Ersättningsnormer för Projekten Utförande part är berättigad till ersättning från de finansieringskällor som anges i kap 6 avseende erforderlig kostnad för: a) Trafikförslag/genomförandestudie, vägplan, järnvägsplan, systemhandling, bygghandling, arkeologi, marklösen och byggande b) Projektledning, byggledning och specialister för Projektens genomförande c) Tillstånd och skadestånd, dock inte om Utförande part orsakat skadan genom grov vårdslöshet 14

113 d) Omläggning/flyttning av ledningar nedlagda utanför område för väg, gata, kollektivtrafikanläggning, spårväg eller järnväg e) Omläggning/flyttning av ledningar inom område för gata, kollektivtrafikanläggning, spårväg eller järnväg f) Omläggning/flyttning av ledningar inom område för väg i den omfattningen gällande lagar, regler och praxis medger detta g) Temporära åtgärder för att underlätta för kollektivtrafik eller annan trafik h) Utrustning på hållplatser och pendelparkeringar Utförande part är inte berättigad till ersättning från de finansieringskällor som anges i kap 6 avseende: a) Kostnad för egna personalresurser eller motsvarande köpta resurser som erfordras för medverkan i Styrgruppen, Ledningsgruppen eller Arbetsgrupperna b) Kostnad för detaljplaneläggning c) Kostnad för omläggning/flyttning av ledning i de fall kostnaden för detta täcks av ledningsägare enligt avtal mellan Utförande part och ledningsägaren d) Kostnad för standardförbättring och/eller kapacitetsökning som uppkommer för ledningsägare när dennes ledning permanent måste flyttas/läggas om e) Merkostnader för drift av kollektivtrafik eller annan trafik under byggtiden, som kan uppstå för kollektivtrafikhuvudman eller trafikföretag f) Kostnad som överstiger för Projektet avsatt belopp efter prisomräkning och som inte godkänts efter beslut av Ledningsgruppen 15

114 5.5 Projektredovisning och uppföljning Utförande part ska för varje Projekt efter varje jämn månad rapportera årsfördelad kostnadsprognos till Trafikverket Utförande part ska för varje Projekt tertialvis leverera projektrapport till Trafikverket enligt överenskommen rutin. Denna ska minst redovisa årsfördelad kostnadsprognos, tidplan, förändringar av Projektets omfattning eller innehåll samt risker. Eventuell avvikelse eller risk för avvikelse mot avtalad planerad kostnad ska redovisas särskilt. 5.6 Fakturering och betalning för Projekt med annan Utförande part än Trafikverket Utförande part ska för varje Projekt skicka månatlig samlingsfaktura avseende ersättningsberättigad kostnad till Trafikverket med angivande av Västsvenska paketet som betalningsansvarig Trafikverket ska betala Utförande part senast 30 dagar efter mottagande av ovan månatlig samlingsfaktura Slutlig ekonomisk reglering av respektive Projekt ska ske senast sex månader efter Projektets avslut. Vid avräkning ska årsmedelvärden av aktuellt index användas. För avräkning av sista kalenderårets fakturering används medelvärdet av index för månaderna januari till och med den månad för vilken sista fakturering skett Om Trafikverket motsätter sig att betala fakturerat belopp, ska Trafikverket omgående skriftligen underrätta Utförande part om detta med angivande av skälen. Trafikverket är skyldigt att betala ostridig del av fakturerat belopp. 16

115 6. Finansieringen av Västsvenska Paketet 6.1 Övergripande om finansieringen och principer Enligt Medfinansieringsavtalet gäller som övergripande princip att finansieringen av Västsvenska paketet ska ske med 50 procent genom statliga anslag och 50 procent genom regional/lokal medfinansiering Statliga anslag uppgår till sammanlagt 17 miljarder kronor enligt Medfinansieringsavtalet och tillägg i Block 1. Med statliga anslag avses anslag tilldelade och anvisade Trafikverket i enlighet med nationella planer för transportsystemet Regional/lokal medfinansiering uppgår till sammanlagt 17 miljarder kronor enligt Medfinansieringsavtalet och tillägg i Block 1. Med regional/lokal medfinansiering avses: a) nettointäkter från trängselskatter i Göteborg, sammanlagt 14 miljarder kronor enligt Medfinansieringsavtalet och tillägg i Block 1, b) regionala/lokala bidrag, sammanlagt 2,25 miljarder kronor enligt Medfinansieringsavtalet och c) tillskjutna medel motsvarande marknyttor, sammanlagt 0,75 miljarder kronor enligt Medfinansieringsavtalet Trafikverkets anslag motsvarande nettointäkter från trängselskatter i Göteborg, efter avdrag för kapitalkostnader och kostnader för trängselskattesystemets införskaffande och drift, ska i det Västsvenska paketet enligt ovanstående betraktas som regional/lokal medfinansiering Inriktningen är att finansieringen över tid ska följa den övergripande finansieringsprincipen. När så erfordras tar Trafikverket inom givna låneramar upp lån i Riksgälden motsvarande de framtida intäkterna från trängselskatt 17

116 (medfinansiering). Dessa lån inklusive kapitalkostnader återbetalas senare med intäkterna från trängselskatten när medel för detta finns tillgängliga Den övergripande finansieringsprincipen om 50 procent statliga anslag och 50 procent regional/lokal medfinansiering ska tillämpas även vid förändrade investeringsbelopp på grund av prisomräkning samt vid förändrad planerad kostnad som beslutats av Ledningsgruppen Utförande part ska aktivt arbeta med att ansöka om EU-bidrag för Projekten och övriga Parter ska vid behov bistå i arbetet. Eventuella tilldelade EU-bidrag ska tillföras respektive Projekt. Det minskade behovet av finansiering med medel från det Västsvenska paketet som därvid uppkommer ska tillgodoräknas Parterna, genom att 50 procent av bidragsbeloppen krediteras Trafikverkets ordinarie statliga anslag och 50 procent krediteras trängselskatteanslaget. Samma förfarande ska användas oavsett vilket Projekt som tilldelats EU-bidrag Indexreglering av Projekten ska anges särskilt i Projektavtalen, se p Järnvägs-/spårprojekt regleras med Trafikverkets investeringsindex för banhållning och väg-/gatuprojekt regleras med Trafikverkets investeringsindex för väghållning. Projekt i form av verksamhet i Arbetsgrupperna regleras med konsumentprisindex. Projekt som omfattar en blandning av transportslag eller olika typer av åtgärder, kan regleras med ett sammanvägt index. Eventuella undantag från dessa principer ska särskilt motiveras. Trafikverket åtar sig att för övriga Parter informera om och tillgängliggöra de index som läggs till grund för prisomräkning enligt denna punkt. 6.2 Finansieringen av Projekten i Block 1 och Block 2 Projekten i Block 1 och Block 2 har i avtalen tilldelats totalt miljoner kronor. Av dessa medel har miljoner kronor finansierats genom regionala/lokala bidrag enligt Medfinansieringsavtalet och Block 1. Resterande medel har eller kommer att finansieras genom nettointäkter från trängselskatt i Göteborg och statliga anslag i nationella planer för transportsystemet enligt Medfinansieringsavtalet, Block 1 och Block 2. 18

117 6.3 Finansieringen av återstående åtgärder i Västsvenska paketet Finansieringen av genomförandet av återstående åtgärder i Västsvenska paketet enligt kommande Projektavtal sker genom a) statliga anslag anvisade Trafikverket i enlighet med nationella planer för transportsystemet enligt Medfinansieringsavtalet och tillägg i Block 1, b) nettointäkter från trängselskatter i Göteborg enligt Medfinansieringsavtalet och tillägg i Block 1 samt c) tillskjutna medel motsvarande marknyttor enligt Medfinansieringsavtalet 19

118 7. Avtalstid Paraplyavtalet gäller från och med den dag Parterna har undertecknat avtalet till och med den dag Västsvenska paketet färdigställts i sin helhet och slutlig ekonomisk redovisning har skett. 8. Ändring av avtal Ändringar av Paraplyavtalet och av Projektavtal ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av Parterna. 9. Tvistelösning Tvist i anledning av Paraplyavtalet eller av Projektavtal samt därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas efter gemensamma diskussioner mellan Parterna. I andra hand ska sådan tvist avgöras av svensk allmän domstol. Om Parterna så överenskommer kan skiljeförfarande tillämpas. 10. Övergångsbestämmelser 10.1 Avtalstiden för Block 1 och Block 2 förlängs i enlighet med Paraplyavtalets avtalstid, p 7, och avtalen gäller i sin helhet förutom nedan förändringar Paraplyavtalet ersätter följande bestämmelser i Block 1 och Block 2 avseende Projekt som inte är ekonomiskt slutreglerade vid Paraplyavtalets ikraftträdande. a, Block 1 sista stycket p 3.1, p 3.2.2, p 3.2.3, p 3.3, p 5.2, p 5.3, p 5.4 samt kap 4, 7, 8 och 9. b, Block 2 p 3.3, 3.4, 3.5 samt kap 4, 5, 6, 7, 8 och 9 20

119 Detta Paraplyavtal har upprättats i fem (5) likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Göteborg den Trafikverket Göteborg den Västra Götalandsregionen Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Region Halland Göteborg den Göteborgs Stad Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Göteborgsregionens kommunalförbund Namnförtydligande: 21

120 22

121 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Yttrande över Lokaliseringsutredning Almedal- Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag till yttrande över lokaliseringsutredning Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan, daterat Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket, daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR förordar en dragning via en station i Mölndal (Alternativ M) då bedömningen är att detta alternativ ger de sammantaget regionalt bästa förutsättningarna för en utveckling i enlighet med de politiskt antagna målen. Alternativet gynnar den regionala samhällsutvecklingen i högre grad än alternativet Raka vägen (Alternativ R). Det skapar en högre robusthet i systemet och möjliggör ett mer effektivt resmönster i södra Göteborg, Mölndal och Norra Halland. GR ställer sig kritiska till att den högre investeringskostnaden för dragningen via Mölndal i sin helhet belastar alternativet, kostnaden borde även belasta den framtida utbyggnaden av Västkustbanan. Restiden på sträckan Göteborg-Stockholm beräknas bli 1-1,5 minut längre i alternativ M, men restidskravet på två timmar uppnås ändå med en sträckning via Mölndal. GR bedömer att förlängningen med 1-1,5 minut är fullt försvarbar utifrån de positiva regionala effekterna som uppnås. I fråga om restiden för det regionala resandet så förbättras den väsentligt. Film om lokaliseringsutredningen Länk till utredningen Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

122 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Yttrande över Lokaliseringsutredning Almedal- Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Trafikverket planerar en dubbelspårig järnväg för höghastighetståg och snabba regionaltåg mellan Göteborg och Borås. Sträckningen är en del av en ny stambana mellan Göteborg och Stockholm. Lokaliseringsutredningen syftar till att finna en lokalisering som uppfyller ändamålet och projektmålen på bästa sätt och till en skälig kostnad. Lokaliseringsutredningen belyser alternativa spårdragningar i delen Almedal-Mölnlycke, Raka vägen (Alternativ R) och Mölndal (Alternativ M). Under arbetets gång har utredningen utökats med alternativa sträckningar i såväl Mölndal som i Mölnlycke. Efter sammanställning av inkomna yttrande kommer Trafikverket att göra ett val av korridor som ligger till grund för den fortsatta planeringen i form av järnvägsplan och slutligt genomförande. Kommentarer GR ser positivt på utbyggnaden sträckan Göteborg-Borås. Stråket är Sveriges tredje största pendlingsstråk och utvecklingspotentialen i denna del av arbetsmarknadsregionen är stor. Behovet, och samhällsnyttorna, av en utbyggd kapacitet i stråket Göteborg-Borås har beskrivits i den av förbundsstyrelsen och samtliga kommuner längs stråket beslutade målbilden - Stråket Göteborg-Borås Målbild Utbyggnaden ligger även väl i linje med GRs övriga beslutade mål- och strategidokument.

123 Göteborgsregionens kommunalförbund Samrådshandlingen är väl genomarbetad och konsekvensutredningen belyser ett flertal viktiga aspekter. Miljökonsekvenserna är bedömda ur såväl naturperspektiv som ur buller- och vibrationsperspektiv. De positiva klimateffekterna som kommer av ett ökat resande med tåg kunde har beretts ett större utrymme i utredningen. GR saknar också en mer genomarbetad analys över de alternativa sträckningarnas effekter på samhällsutvecklingen och kopplingen till de regionalpolitiska tillväxtmålen. GR förordar en dragning via en station i Mölndal (Alternativ M). Alternativ M skapar större möjligheter för en mer expansiv samhällsutveckling med ökad bostadsproduktion, mer tillgänglig arbetsmarknad och kortare regionala restider än Alternativ R. En utbyggnad i enlighet med alternativ M ökar den regionala tillgängligheten för resande inom Göteborgsregionen och mellan Göteborgsregionen och region Halland. Alternativ M kommer även att avlasta centrala delar av Göteborg. Vidare skapar Alternativ M bättre förutsättningar i fråga om tillgänglighet till regionens flygplats Landvetter. Alternativet ger också goda samordningseffekter med Västlänk och Västkustbanan och skapar en ökad robusthet i systemet som helhet. Restiden på sträckan Göteborg-Stockholm beräknas bli 1-1,5 minut längre i alternativ M. Restidskravet på två timmar uppnås även med en sträckning via Mölndal. GR bedömer att förlängningen med 1-1,5 minut är fullt försvarbar utifrån de positiva regionala effekterna som uppnås. I fråga om restiden för det regionala resandet så förbättras den väsentligt. För att optimera investeringen och stärka arbetsmarknadsregionen är det viktigt att man tidigt i utbyggnaden uppnår en hög turtäthet i stråket. GR ser gärna att Trafikverket i sitt fortsatta arbete med utbyggnadsordningen tar hänsyn till detta perspektiv. GR ställer sig frågande till att investeringskostnaden avseende fyrspår i Mölndalsån dalgång i sin helhet belastar alternativ M. GR anser att denna investeringskostnad även bör belasta en framtida utbyggnad av Västkustbanan. Alternativen bör således likställas avseende investeringskostnader. GR tar inte ställning till de alternativa sträckningarna i Mölndal eller i Mölnlycke utan överlåter till respektive kommun att göra dessa bedömningar. I Trafikverkets fortsatta arbete med utbyggnad av stråket ser GR gärna att målen i den funktionsutredning som Västra Götalandsregionen antagit uppnås.

124 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Årshjul för förbundsstyrelsen 2017 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna mottagandet av årshjul Sammanfattning Ett förslag till årshjul för förbundsstyrelsen 2017 har tagits fram som underlag för planering av styrelsearbetet under året. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

125 Presidiet 20 NOVEMBER Årshjul för förbundsstyrelsen 2017 Presidiet 23 JANUARI Utseende av stämmoombud Möte med BRGs presidium Förbundsstyrelsen i Mölndal 8 DECEMBER Detaljbudget/verksamhetsplan 2018 Policys och riktlinjer för GR, årlig uppdatering November December Januari Februari Mars Förbundsstyrelsen i Kungälv 10 FEBRUARI Samrådsunderlag/flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2018 Samrådsunderlag revisionsbudget 2018 IK-plan, årlig uppdatering Eus sammanhållningspolitik Infrastruktur Presidiet 2 OKTOBER Förbundsstyrelsen i Lilla Edet 20 OKTOBER Delårsbokslut jan-aug Information om ARC? DKR-möte Oktober September Övrigt att notera: 17 mars - Ägarsamråd Gryning Vård 6 april Årsstämma Gryning Vård 16 maj - Årsstämma ISGR 11 oktober - Presidiet möter övriga storstadsregioner Vux-samarbete på FS i vår INDRA-samarbete KSL i år Maj April Presidiet 13 MARS Möte med ISGRs presidium och VD DKR-frågor Förbundsstyrelsen i Lerum 31 MARS Årsredovisning 2016 Information från Universeum? ISGR Infrastruktur Presidiet 11 SEPTEMBER Avstämning kring samarbetsorganisationer Möte med revisorerna DKR-frågor Styrelsekonferens SEPTEMBER Sammanträdestider 2018 Näringslivstema? Social hållbarhet? Augusti Juli Förbundsfullmäktige 13 JUNI Revisionsberättelse 2016 Flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2018 Årsredovisning 2016 Reglementen och Delegationsordning Bolagsstyrelser Juni Presidium? Extra förbundsstyrelse i Göteborg 13 JUNI Delårsrapport per april 2017 Förslag till regional plan för infra Presidiet 2 MAJ Möte med Grynings presidium och VD Förbundsstyrelsen PÅ TJÖRN 19 MAJ Flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2018 DKR-möte