Val av ny ledamot i utbildningsgruppen efter Linda Ekdahl (M), Stenungsund

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i utbildningsgruppen efter Linda Ekdahl (M), Stenungsund Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att utse Lillemor Arvidsson (M), Stenungsund, till ny ledamot i utbildningsgruppen efter Linda Ekdahl (M), Stenungsund, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Linda Ekdahl (M), Stenungsund, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i utbildningsgruppen. Till ny ledamot i utbildningsgruppen föreslår GR:s valberedning Lillemor Arvidsson (M), Stenungsund. Förbundsfullmäktige har bemyndigat förbundsstyrelsen att vid behov utse ny ledamot i utbildningsgruppen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Jonas Lundgren (SD), Ale Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att utse Kennet Sandow (SD), Ale, till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Jonas Lundgren (SD), Ale, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Jonas Lundgren (SD), Ale, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för social välfärd. Till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd föreslår GR:s valberedning Kennet Sandow (SD), Ale. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot och ordförande i GR:s valberedning efter Ingrid Andreae (S), Göteborg Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås välja Moa-Lisa Fransson (S), Göteborg, till ny ledamot och ordförande i valberedningen efter Ingrid Andreae (S), Göteborg, för återstoden av mandatperioden Valberedningen föreslås adjungera Moa-Lisa Fransson i avvaktan på förbundsfullmäktiges beslut 19 juni Sammanfattning av ärendet Ingrid Andreae (S), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot och ordförande i GR:s valberedning. Till ny ledamot och ordförande i valberedningen föreslår valberedningen Moa-Lisa Fransson (S), Göteborg. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: , Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till val av styrelseledamöter i Gryning Vård AB Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås fastställa val av Eveline Stomvall och Maria Sigroth till GR:s representanter i styrelsen för Gryning Vård AB för återstoden av nuvarande mandatperiod, intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Sammanfattning av ärendet GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Med utgångspunkt från bolagets styrdokument ska GR:s val av styrelseledamöter i Gryning Vård AB ske i förbundsfullmäktige och avse tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. GR:s förbundsdirektör har uppdraget att i samråd med förbundsstyrelsens presidium och förbundsdirektörerna för övriga delägande kommunalförbund bistå GR:s valberedning i nomineringsarbetet inför val till bolaget Gryning Vård AB. Förbundsfullmäktige valde vid sammanträdet Cecilia Bokenstrand, Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman till GR:s representanter i styrelsen för Gryning Vård AB. Under har två av ledamöterna, Jonathan Folkeson Lyons och Cecilia Bokenstrand, avsagt sig sina ledamotskap i styrelsen utsåg GR:s förbundsstyrelse Eveline Stomvall, ekonomichef i Mölndals stad, till GR:s representant i styrelsen för Gryning Vård AB efter Jonathan Folkesson Lyons. Detta antecknades vid en extra bolagstämma Maria Sigroth, avdelningschef GR Miljö och samhällsbyggnad, föreslås nu av förbundsdirektören som ny ledamot efter Cecilia Bokenstrand. Detta förslag tas upp vid en extra bolagsstämma med Gryning Vård AB i april 2018.

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Båda dessa personer bedöms ha mycket god kunskap om såväl bolaget som dess verksamhetsområde och vara goda representanter för GR i bolaget. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsinriktning år samt budget 2019 för GR Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås fastställa föreliggande verksamhetsinriktning för år samt budget 2019 för GR. Förbundsfullmäktige föreslås fastställa kommunernas avgift till GR för år 2019 till 75,52 kr/invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år samt budget 2019 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast Förbundsstyrelsen beslöt även i februari att översända förslag till revisionsbudget för GR år 2019 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast Tio av 13 kommuner har inkommit med beslut angående förslaget. De synpunkter som kommunerna har lämnat sammanfattas och kommenteras i bilaga. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Sammanfattning av medlemskommunernas yttranden i budgetsamrådet inför 2019 Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på verksamhetsinriktning samt budget 2019 Ale kommun Ej svar. Alingsås kommun Förslaget godkänns med tillägg av att kommunfullmäktige vill att GR ska utreda möjligheten att stötta medlemskommunerna för ökad livsmedelsproduktion inklusive kartläggning av jordbruksmark. (KF) Göteborgs stad Kommunen instämmer i GR:s skrivning om vikten av samarbete kring demokrati och EU samt kring livslångt lärande inklusive validering. Vidare lämnas synpunkter vad gäller fortsatt prioritering av regionala bilder och infrastrukturplanering samt hur GR förhåller sig till Målbild Koll2035. Kommenteras även att utvecklingen av samverkan med BRG kring näringslivsutvecklingen bör beskrivas i verksamhetsinriktningen. Kommunen lämnar också synpunkter på att vissa av texterna behöver revideras eller nyanseras, t.ex. vad gäller antalet nyanlända 2018 samt nivån på arbetslösheten för vissa grupper. (KS) Härryda kommun Härryda lämnar inga synpunkter på förslaget. (KS) Kungsbacka kommun Kommunen har inget att erinra mot samrådsunderlaget. (KS) Kungälvs kommun Kommunen lämnar inga synpunkter på förslaget. (KS) Lerums kommun Kommunen konstaterar att synpunkter som tidigare år framförts från Lerum i allt väsentligt har beaktats. Det betonas dock att jämställdhetsperspektivet tydligare bör integreras, att kurs- och konferensavgifter bör hållas nere samt att det bör tydliggöras hur transfererade medel avser att användas. Kommunen betonar även att

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg stödet till Europakorridoren bör omprövas, att Västra Stambanegruppens arbete bör stödjas och att GR ska stötta medlemskommunerna för ökad lokal livsmedelsproduktion. (KS) Lilla Edets kommun Kommunen har inget att erinra mot samrådsunderlaget. (KS) Mölndals stad Förslaget godkänns med tillägget: GR medverkar och stödjer arbetet med att genomföra K2020, Västsvenska paketet och Målbild Koll 2035 (KS) Partille kommun Kommunen har inget att erinra mot förslaget. (KS) Stenungsunds kommun Beslut kommer efter 23 april. Tjörns kommun Tjörns kommun ställer sig bakom förslaget. Tjörns kommun vill särskilt att kultur- och fritidsfrågor ska lyftas fram i verksamhetsinriktningen och att en gemensam grundsyn skapas i kultur- och fritidsfrågorna inom GR. (KS) Öckerö kommun Beslut kommer efter 24 april. Kommentarer från GR med anledning av inkomna synpunkter från kommunerna: Inledningsvis vill vi kommentera att de synpunkter som framförs från medlemskommunerna kommer att beaktas dels i arbetet med verksamhetsplan 2019, som tas fram under hösten 2018, och dels i den process som nu inleds med att ta fram nästa fleråriga verksamhetsinriktning för GR. I båda dessa processer kommer förbundsstyrelse och styrgrupper att vara involverade och få möjlighet att ge inspel. Mer specifikt kommenterar vi de inkomna synpunkterna på samrådsunderlaget 2019 i det följande:

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg - Stöd för ökad livsmedelsproduktion och utveckling av jordbruksmark Länsstyrelsen gör regelbundna kartläggningar av jordbruksmark i regionen. Inom ramen för GR:s arbete med de gröna kilarna kommer GR att hantera frågan om jordbruksmark som regional resurs. - Regionala bilder och infrastruktur GR håller på med ett arbete med att ta fram gemensamma regionala bilder över framtida utmaningar kopplade till infrastruktur och bostadsbyggande. Kartläggningen genomförs i nära samarbete medlemskommunerna. - K2020, Västsvenska paketet och Målbild Koll2035 GR beaktar förslaget till tillägg från Mölndal - GR medverkar och stödjer arbetet med att genomföra K2020, Västsvenska paketet och MålbildKoll 2035 i arbetet med verksamhetsplan I mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt finns tydligt angivet att GR ska arbeta för att stärka kärnan. Målbild Koll2035 är en del i det arbetet. Målbild Koll2035 har ej varit föremål för en formell remiss varför ett särskilt ställningstagande saknas. - Stöd till Europakorridoren Förslag till förändrat stöd till Europakorridoren beslutas vid förbundsstyrelsens sammanträde 4 maj Samarbete kring demokrati och EU kan ytterligare stärkas Arbetet inom detta område har fått ytterligare utrymme under 2018 och inför kommande år 2019 ser GR vikten av att fortsätta stärka och utveckla arbetet. Än mer finns anledning att fördjupa dessa insatser i samband med arbetet med nästa fleråriga verksamhetsinriktning Det under 2017 genomförda EU-handslaget innebär ett åtagande inför valet till EU-parlamentet Konsekvenserna av EU:s långtidsbudget efter 2020 och utvecklingen av sammanhållningspolitiken kommer också att följas av GR. - Näringslivsutvecklingen och transfereringen till BRG Ett starkt näringsliv är en förutsättning för det goda livet för oss alla, skriver vi inledningsvis i verksamhetsinriktningen. Under 2018 tecknade GR och BRG ett fördjupat samverkansavtal och i verksamhetsplan 2019 kommer beskrivningen av näringslivssamarbetet med BRG att fördjupas.

10 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Än mer finns anledning att fördjupa beskrivningen av detta samarbete i samband med arbetet med nästa fleråriga verksamhetsinriktning Samverkansavtalet avser att tydliggöra den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och BRG inom ramen för de 20 mkr som avsatts för det regionala arbetet. Parterna är eniga om att samverkan ställer krav på löpande rapportering och uppföljning. Utgångspunkten för den löpande rapporteringen ska vara den som sker genom BRG:s styrelsemöten. Dessutom initieras en årlig Näringslivsdag, som ska genomföras under årets första hälft. Läs samverkansavtalet här - Kultur- och fritidsfrågor Under de senaste åren är det ett par GR-kommuner som vid några tillfällen i samband med samrådsunderlag inför budget har framfört önskemål om att GR ska samverka kring kultur- och fritidsfrågor. I dagsläget har medlemskommunerna inte gett GR i uppdrag att samverka kring kultur- och fritidsfrågor. Dock finns det möjlighet för GR att diskutera strategiska kulturfrågor i Västra Götaland inom ramen för GR:s deltagande i BHU (beredningen för hållbar utveckling) som bereder frågor till kulturnämnden i VGR. I GR:s förbundsordning 3 listas GR:s huvudsakliga uppgifter och det slås fast att medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka även inom andra områden. - Jämställdhetsperspektivet bör integreras tydligare i verksamhetsinriktningen Jämställdhetsfrågorna ska genomsyra GR:s verksamhet. Ett övergripande mål är att bidra till att skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. GR ska arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. - Uppdaterade uppgifter kring nyanlända och arbetslöshet Göteborg stad har framhållit att vissa av texterna är i behov av revidering, bland annat gällande antalet mottagna nyanlända och beskrivningen av arbetslöshetens nivå. GR har uppdaterat uppgifterna gällande mottagandet av nyanlända, vilket framgår på sidan 4 respektive sidan 12. Vad gäller arbetslösheten menar vi att även om arbetslösheten har sjunkit så är den fortfarande på en hög nivå, bland vissa grupper och i vissa områden samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens.

11 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg - Kurs- och konferensavgifter GR:s uppdrag är att stötta kommunerna med kompetensutveckling av hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det finns inga incitament att ta ut högre avgifter än nödvändigt. I sammanhanget bör nämnas att GR erbjuder betydande kompetensutvecklingsinsatser som möjliggörs genom externa medel som söks i konkurrens.

12 Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2019 för Göteborgsregionens kommunalförbund Uppdaterad april

13 2

14 Verksamhetsinriktning lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är måloch strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GR:s verksam hetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GR:s medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

15 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna och Future Skills ( besök 2017). FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GR:s gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för nyanlända. Under 2017 deltog personer. Det är cirka personer fler än under 2015 och cirka 600 fler än under Ökningen beror på att fler nyanlända tagits emot i kommunerna i GR jämfört med tidigare år. Cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv och GR arbetar utifrån en regional vattenförsörjningsplan för att möta gemensamma utmaningar för vattenförsörjning. GR Läromedel förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt titlar som når 680 skolor samt 800 förskolor och vuxenutbildningar. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. GR är en av 24 västsvenska aktörer som 2017 startade forsknings-, utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub. Verksamheten ska främja tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett ålder och funktionsvariation ska kunna leva självständiga och trygga liv. under 2017 erbjöd GR-kommunerna feriejobb. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser i regionen. under påbörjade drygt elever en utbildning inom yrkesvux via GRvux. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till 18. GR driver ett antal projekt för att få fler elever att fullfölja sina studier. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. Göteborgsregionens kustlinje är km lång och att det nu pågår ett projekt där GR:s kustkommuner samt Orust och Uddevalla samverkar för en hållbar utveckling i kustzonen. GR samordnar infrastrukturen i Göteborgsregionen och medverkar i Västsvenska paketet som har en total budget på 34 miljarder. GR genom projektet På rätt plats bidrar till att nyanlända får inträde på arbetsmarknaden samtidigt som det stärker kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. GR anordnar sedan 16 år Mötesplatser inom olika verksamhetsområden med fokus på det kollegiala utbytet. 4

16 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta målinriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GR:s medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknadsregionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd inklusive hälso- och sjukvård, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman för att uppnå hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. GR bidrar till att förverkliga regionutvecklingsstra tegin för Västra Götaland VG2020. Utifrån strategins fem rekommendationer med särskilt fokus, ligger fyra väl i linje med GR:s åtta utmaningar. Öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov GR bidrar med starkt fokus på utbildning från förskola till vuxenutbildning, strategisk kompetensförsörjning, mottagandet av nyanlända och omställning till förnybar energi. Inom den femte rekommendationen, Satsning på västsvenska styrkeområden med internationell lyskraft, bidrar GR genom nära samverkan med BRG och Göteborg & Co. Hur vi lyckas med mottagandet av nyanlända och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Mottagandet av nyanlända i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 5

17 GR arenan som gör samverkan möjlig GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GR:s verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (V GR:s) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

18 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevak 7

19 ning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter som EU:s fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GR:s arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GR:s olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professions inriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels exempelvis på grund av en åldrande befolkning, brist på arbetskraft och teknikutveckling. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de knappt 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2017 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EUprojekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EU:s fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansiering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

20 9

21 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GR:s roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

22 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att skapa ett bra mottagande för barn som anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktions- och fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

23 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Mottagandet av nyanlända är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgsregionen har de senaste åren haft ett ökat mottagande av nyanlända. Under perioden förväntas mottagandet minska något gentemot Men kommuntalen för anvisning är fortsatt relativt höga inom Göteborgsregionen. Under 2018 ska nyanlända med uppehållstillstånd tas emot via anvisning, därtill tillkommer de som bosätter sig på egen hand. Det finns ett stort behov av att arbeta för en långsiktig etablering för de nyanlända som kommit och kommer till Göteborgsregionen. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

24 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

25 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostads planering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

26 En fungerande arbetsmarknad Även om arbetslösheten har sjunkit så är den fortfarande på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

27 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimatförändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvali teter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

28 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GR:s arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet. 17

29 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvalt ningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldig heter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

30 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GR:s medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. 19

31 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GR:s arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GR:s samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

32 Så här är vi organiserade GR:s ORGANISATION Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Förbundsfullmäk ge - Förbundsstyrelsen Arbetsmarknad Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad Avdelning Arbetsmarknad och social välfärd Avdelning Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstepersoner i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GR:s högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdagsoch kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GR:s förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

33 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanländas etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Social välfärd: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GR:s verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöverskridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GR:s regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 22

34 Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GR:s verksamhet 23

35 24

36 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudget för 2018 budgeterat med ett positivt resultat på 250 tkr. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 1/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Definitiv årsavgift för 2019 baseras sedan på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2019 i detta underlag ska därför ses som preliminär. Årsavgiften utgör knappt 20 procent av GR:s beräknade omsättning. Resterande del av omsättningen (80 %) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2018 är 250 tkr och +200 tkr för Resultatbudgeten nedan visar budgeterade intäkter, budgeterade kostnader samt budgeterat resultat för fastställd budget 2018 samt prognos Resultatbudget 2018 samt prognos 2019, tkr. GR:s budgetram beslutas i juni av förbundsfullmäktige efter det att samrådsunderlaget beretts. GR arbetar sedan under hösten fram detaljbudget för det kommande året och i december månad fastställer förbundsstyrelsen GR:s detaljbudget inför kommande verksamhetsår. Resultatbudgeten är en sammanställning över de kostnader och intäkter GR räknar med under kommande verksamhetsår. Den beräkningen leder fram till ett budgeterat resultat för 2018 uppgående till +250 tkr samt ett budgeterat prognosticerat resultat för 2019 på +200 tkr. RESULTATBUDGET GR Budget 2018 Budget 2019 VERKSAMHETENS BUDGETERADE INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GR:s verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter VERKSAMHETENS BUDGETERADE KOSTNADER Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella poster ÅRETS BUDGETERADE RESULTAT GR 25

37 Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Likviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget 2018 och prognos Balansbudget 2019, tkr. BALANSBUDGET TILLGÅNGAR Budget GR Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 28% 28% Likviditet 106% 107% Medlems kommunernas årsavgifter GR:s årsavgift låg still mellan åren 2002 och 2017 förutom själva indexeringen i form av befolkningstillväxten uppgick avgiften till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2012 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare vilken sedan gällt fram till och med Inför 2018 höjdes däremot årsavgiften med 1,41 kr per invånare till 75,52 kronor per invånare till följd av nya uppdrag som GR tagit på sig i form av samordningsansvar kring kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt för beredningsansvaret för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR). Av den totala årsavgiften beräknas effekten av befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen ge GR en ökning av den totala årsavgiften på 1,5 procent för 2018 och 1,3 procent för Av den sammanlagda års avgiften från medlemskommunerna beräknas sedan 38 procent eller 28,78 kronor per kommun 2018 samt förslag Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommuninvånare att transfere 2019, (tkr) ras vidare till andra regionala organisationer. Hur dessa Alingsås Ale fördelar sig för Göteborg framgår av tabell på sidan 27. Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa

38 GR transfererar till följande organisationer Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Den totala årsavgiften till GR för 2018 uppgår till tkr. Av den sammanlagda årsavgiften beräknas sedan 38 procent eller 28,78 kronor per kommuninvånare att transfereras vidare till andra regionala organisationer. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät för tåg med Europas. GU Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Göteborg & Co är ett aktiebolag helägt av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Tabell: Transfereringar 2018, (tkr) Organisation Budget 2018 ARC 63 BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren 359 GU Reväst 60 Göteborg & Co ISGR Mistra 400 Västkom Västkuststiftelsen Totalt Internationella Skolan Göteborgsregionen (ISGR) är ett av GR helägt aktiebolag. ISGR har Göteborgsregionen som upptagningsområde. ISGR startades 1997 utifrån ett långtgående behov av en internationell skola och i samverkan med de 13 medlemskommunerna, regionens näringsliv och universitetsverksamhet. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. 27

39 Bilaga 1 GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 28

40 29

41 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka en miljon invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 30

42 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till revisionsbudget för GR 2019 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning av ärendet Förbundsfullmäktiges presidium föreslår förbundsfullmäktige att fastställa föreliggande förslag revisionsbudget för GR 2019, varav ett anslag på 180 tkr för fördjupade granskningar. Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). Inför 2019 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium, om sammanlagt tkr varav 750 tkr till fördjupade granskningar. Förbundsfullmäktiges presidium har berett budgetäskandet och föreslår för 2019 ett revisionsanslag om sammanlagt 519 tkr varav 180 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 30 tkr jämfört med Förslaget har varit ute på samråd med medlemskommunerna och enligt inkomna beslut från kommunerna, vilka redovisas nedan, tillstyrks förslaget. Revisionsbudget 2019 behandlas av förbundsfullmäktige den 19 juni Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet svarar fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser för att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån

43 Göteborgsregionens kommunalförbund lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för övriga verksamheter. Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen. Inför 2016 framförde de förtroendevalda revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2015 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. För åren 2017 och 2018 äskades medel till riktade granskningar om 600 tkr årligen. Efter samråd med medlemskommunerna blev förbundsfullmäktiges beslut utöver den grundläggande granskningen en budget för fördjupade granskningar om 100 tkr för 2017 och 150 tkr för Detaljbudget 2018 för revisionen framgår av tabell nedan. Detaljbudget för revisionen 2018 efter indexuppräkning Grupp Konto Budget 2018 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda Fast arvode kr/person 7131 Styrelsearvode revisorer (2017) Förtroendevalda Förrättningsarvode 8 möten, 5 pers, 7131 Styrelsearvode revisorer halvdag 785 kr Förtroendevalda Förlorad arbetsinkomst & 7131 Styrelsearvode revisorer reseersättning Förtroendevalda 9410 Tjänster & revisorer Produkter internt Fika 7 möten 11 personer Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Förtroendevalda Fördjupade revisorer granskningar Fördjupade granskningar Förtroendevalda Sakkunnigt biträde revisorer förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Förtroendevalda Sakkunnigt biträde revisorer redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Summa

44 Göteborgsregionens kommunalförbund Äskande av revision 2019 Inför 2019 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna under 2017 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Utifrån dessa riskområden har revisorerna beslutat att under 2017 genomföra en fördjupad granskning vad gäller styrning och uppföljning. Under 2018 planeras ytterligare en fördjupad granskning efter prioriteringar utifrån genomförd riskanalys. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning har GR:s förtroendevalda revisorer äskat revisionsbudget för 2019 enligt följande: tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2018 (exklusive fördjupade granskningar à 150 tkr) tkr för att genomföra 5 fördjupade granskningar utifrån identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt. Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2019 blir därmed tkr. Jämförelser med andra organisationer Inför beredningen av revisionsbudget för GR 2017 gjordes jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som då lämnade följande information om sin revisionsbudget: Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr. Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för revision (350 tkr). Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där

45 Göteborgsregionens kommunalförbund förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser. Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får då sedan en redogörelse för hur det har sett ut. SKL (Sveriges kommuner och landsting): En avstämning gjordes inför 2017 även med SKL kring principer för revision av kommunalförbund och sammanfattningsvis sades då följande: Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille. Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig från en kommun på olika sätt. För har revisorernas budget tydliggjorts inom GR. Det är svårt att höja anslagen för mycket på en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid. Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar tilldelade medel utvärderas. Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till beslut angående rambudget för revision 2019 Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande och kommenterar som följer. Det är positivt att rutiner för revision har tydliggjorts och stärkts samt att budgetberedningen har tydliggjorts och sker utifrån fullmäktiges uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden för fördjupade granskningar identifierats. Presidiet finner äskandet om 339 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2018 rimligt. Vad gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas hela äskande i dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till GR samt att GR:s verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig höjning av revisionsanslaget. Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2019 ett anslag om 180 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 30 tkr jämfört med Detta innebär en sammanlagd revisionsbudget på 519 tkr.

46 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på rambudget för revision 2019 Alingsås, Lerums, Lilla Edets, Partille och Tjörns kommuner godkänner förslaget. Härryda och Kungälvs kommuner lämnar inga synpunkter på förslaget. Kungsbacka kommun har inget att erinra mot förslag till rambudget under förutsättning att den finansieras inom GR:s ram. Ale, Göteborg, Mölndal, Stenungsund och Öckerö har inte inkommit med beslut angående förslaget. Göteborg Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande /Gunnel Rydberg

47 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2019/ /2023 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal. Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att besluta enligt förslaget, som ska vara GR tillhanda senast Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Samverkansavtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i Skollagen (2010:800), Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144), och Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) vilka reglerar; dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar, dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen, dels möjlighet/skyldighet att erbjuda och ta emot elever inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet antingen i hemkommunen, via detta samverkansavtal eller genom enskilda avtal kring introduktionsprogram som inte ingår i avtalet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser ska så långt som möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Utbildningschefsnätverket ställde sig bakom avtalsförslaget Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Fredrik Zeybrandt

48 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Samverkansavtal för gymnasieskolan i Göteborgsregionen år 2019/ / Bakgrund och motiv Bakgrund och motiv till avtalet återfinns i bilaga 1, vilken även innehåller förklaringar och förtydliganden jämte referenser till Utbildningsgruppens styrdokument bland annat de regionalpolitiska utbildningsmålen och beskrivning av fördelarna med ett öppet utbildningslandskap. I bilaga 2 finns etiska regler kopplade till gymnasieantagningen. I bilaga 3 anges tidplanen för utbildningar inom samverkansavtalet. I bilaga 4 finns policy för Gymnasiedagarna och i bilaga 5 gemensamt regelverk för elevavstämning inom GR. 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde. 3. Avtalets innehåll Parterna enas om att avtalskommunerna utgör samverkansområde vad avser antagning till samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får enligt Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039, 2 ) börja i år 1. Övriga inriktningar får börja år 2 eller år 3. Samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. En lärlingsutbildning får utformas så att inriktningen startar redan i år 1. Efter att elev antagits till ett nationellt program via Gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller år 3 och rapporterar efter antagningens slut dessa elever i det regionala IT-systemet för gymnasiesamverkan/uppföljning. En kommun kan besluta om och meddela Gymnasieantagningen om rätt att senare antas till en viss önskad inriktning ska gälla (Skollagen 16 kap. 12 ). Det betyder att Gymnasieantagningen antar en elev till programmet och att kommunen samtidigt meddelar att denna elev, när den i ett senare skede väljer inriktning inför år 2 eller 3, garanteras en plats på en viss önskad inriktning via kommunens antagning. Det fjärde året på teknikprogrammet är riksrekryterande. Ansökan görs via Gymnasieantagningen och elev antas av anordnande kommun. Specialklasser som inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen ingår även i avtalet. Överenskommelse om interkommunal ersättning ska göras mellan hemkommun och anordnarkommun i god tid innan utbildningen börjar. 1

49 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val (IMPRO) och inom yrkesintroduktion (IMYRK), som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Nationellt godkänd idrottsutbildning Nationella idrottsutbildningar (NIU) godkända av Statens skolverk och tillstyrkta av ett specialidrottsförbund omfattas av samverkansavtalet om anordnande skolenhet finns inom Göteborgsregionen. Urval till utbildningen regleras i Gymnasieförordningen 5 kap. 30. Urval till programmet regleras i 7 kap. Samverkansavtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i Skollagen (2010:800), Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144), och Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) vilka reglerar; dels elevernas rättigheter att erbjudas utbildning på de nationella programmen, dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar, dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella programmen, dels möjlighet/skyldighet att erbjuda och ta emot elever inom programinriktat individuellt val och inom yrkesintroduktion. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet antingen i hemkommunen, via detta samverkansavtal eller genom enskilda avtal kring introduktionsprogram som inte ingår i avtalet. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser ska så långt som möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Rapportering om elevförändringar Så snart förändring sker för elev som går en gymnasieutbildning inom GR ska detta rapporteras till GR:s gemensamma IT-system, så att hemkommunen kan hållas informerad och fullgöra sitt aktivitetsansvar. Med förändring avses elev som byter studieväg, årskurs, avbryter studierna, gör ett studieuppehåll eller ett skolbyte eller att eleven påtagligt avviker från normal studietakt. På samma sätt ska även uppgifter om elevs utfärdade gymnasieexamen eller studiebevis inrapporteras till IT-systemet enligt GR:s tidplan och principer. Ändring i gällande avtal Innehållet i och formen för samverkan i detta avtal kan komma att ändras med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Övriga samverkansavtal på gymnasieskolenivå Gymnasiesärskolan regleras i separat avtal mellan kommunerna och GR. Gymnasieskolans naturbruksprogram kan också regleras genom särskilt samverkansavtal. Utbildning på entreprenad Utbildning på entreprenad förekommer inom samverkansavtalet gällande ämnen och kurser inom det så kallade Gemensamma gymnasiet, där kurser kan studeras under kvällstid med elever från olika kommuner och skolor samlade i en grupp under ledning av en lärare. Denna verksamhet kan inom avtalet användas för att erbjuda t ex individuella val eller andra ämnen och kurser som ingår i elevens studieplan. Utbildning som inte omfattas av samverkansavtalet Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen kan bygga på separata avtal mellan berörda kommuner. I dessa avtal ska ingå överenskommelse om interkommunal ersättning, plan 2

50 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 för utbildningen och individuell studieplan (skollagen 17 kap. 7 ). Det kan vara IMindividuellt alternativ och IM Språkintroduktion liksom IM Yrkesintroduktion med individuellt upplägg. Även om dessa utbildningar inte ingår i samverkansavtalet använder kommunerna det regiongemensamma IT-systemet vid placering enligt elevs intresseanmälan till år 1 i respektive introduktionsprogram. Enda möjligheten att ha samverkansavtal med annan region/kommun utanför GR För nationellt godkänd idrottsutbildning utanför GR äger GR-kommun rätt att sluta särskilt samverkansavtal om sådan utbildning, utan påverkan på detta samverkansavtal. (Se SKL:s cirkulär 11:22). 4. Samverkansformer Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasieutbudet. Samverkan sker genom samråd i Utbildningsgruppen och i de GR-nätverk som etablerats för ändamålet. Samarbetet omfattar antagning av elever inom det gemensamma antagningsområdet och regleras i GR:s Förbundsordning. Dimensionering För förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GR:s politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Gymnasieskolans roll för nationell och regional kompetensförsörjning regleras i skollagen. Utbildningsgruppen ska långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens, arbetsmarknadens såväl som samhällets behov. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen/elevutvecklingen. I det arbetet används till exempel regionala statistikverktyg för analys och uppföljning. I samband med den avstämning, som sker årligen den 1 april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Utbildningsgruppen får därefter ett förslag som presenterar planerat utbildningsutbud med hänsyn till den demografiska utvecklingen och till arbetsmarknadens prognostiserade utveckling. GR:s förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsnätverket, samråder varje år i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning. GR:s digitala statistikverktyg ger underlag för lokal och regional utbildningsplanering när det gäller platser och dimensionering inför kommande antagning. Justering av organisationen och nedläggning av utbildning ska ske i enlighet med GR:s tidplan för gymnasieantagning. Under avtalsperioden förväntas ökande elevkullar, vilket ska tas med som en utgångspunkt vid dimensioneringen. Elevens förstahandsval ska enligt skollagen, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses när det gäller val av program. 3

51 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Samråd med fristående huvudmän För att den regionala dimensioneringen ska kunna säkra att elevens förstahandsval kan tillgodoses, bör samråd i olika former ske med fristående huvudmän. Det kan ske på lokal nivå inom kommunen, på regional nivå genom att regional statistik redovisas vid tillståndsgivning och genom regionala samråd mellan representanter för kommunala och fristående huvudmän. Samråd med berörda parter på arbetsmarknaden Varje kommun ansvarar för att samråd sker enligt lag och förordning med berörda arbetsmarknadsparter i de lokala programråden och lärlingsråden. Vid behov sker också regionala samråd med berörda arbetsmarknadsparter, särskilt för att säkerställa att kravet på arbetsplatsförlagt lärande (apl), kan uppfyllas inom den regionala arbetsmarknaden. Regionala IT-verktyg finns och de kan användas för att skapa överblick, underlätta anskaffning av apl-platser och för att möta arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknadens parter kan också informera om arbetsmarknadsläget, t ex i form av regionalt organiserade aktiviteter som Future Skills. Utbildningsutbud Förändringar som berör en eller flera kommuner i samverkansområdet, ska i god tid, senast den 1 april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs, föregås av information till och samråd med Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Syftet är att ge kommunerna i samverkansområdet möjlighet att via Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv, förbinder sig den kommun där förändring föreslås, att ge Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse. Planeringshorisonten bör sträcka sig över en treårsperiod för att säkerställa en långsiktighet i utbildningsutbudet både när det gäller utökning/nystart och neddragning/nedläggning. GR bidrar till samrådet med en årlig rapport om det regionala utbildningsutbudet. Introduktionsprogram Alla platser inom introduktionsprogrammet programinriktat individuellt val (IMPRO) är gruppbaserade och regionalt sökbara. Medlemskommuner kan årligen anmäla platser på gruppbaserade utbildningsvägar inom introduktionsprogrammet yrkesintroduktion (IMYRK) som regionalt sökbara inom samverkansavtalet. Kommunen ska då ge tydlig information om hur utbildningsplanen ser ut och hur många utbildningsplatser som är regionalt sökbara. Interkommunal ersättning erläggs enligt GR:s modell med programpris, schablontillägg samt index. Antagning till gymnasieskolan Antagningsorganisationen till år 1 inom samverkansområdet är gemensam för de kommuner som ingår i samverkansområdet och Göteborgsregionens kommunalförbund ansvarar för antagningen. Kommunerna ansvarar för att elevuppgifter till antagningssystemet är korrekta och uppdaterade. Det kan till exempel vara personuppgifter och betygsuppdateringar. Antagning genomförs i det regiongemensamma IT-baserade antagningssystemet. Beslut om antagning fattas av Utbildningsgruppen, som är regional antagningsnämnd. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet. Samråd sker också vid andra tillfällen när det behövs. Det finns etiska regler för gymnasieantagningens olika skeden, vilka ska följas. I dessa regleras bland annat sena starter och avvecklingar av utbildningar. Se bilaga 2 4

52 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Eleven söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte antas till valt program och skola, prövas eleven på nästa val i ordningen. Omvalsperiod tillämpas inte inom GR. Mottagande i andra hand Via det nationella frisökssystemet med andrahandsmottagning kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år 1 såväl som till år 2 och år 3. För antagning till år 1 gäller fastställt datum för reservantagning. Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som ingår i avtalet. Information ges kommunalt, regionalt och nationellt via tryckta och digitalt baserade medier, utbildningsmässan Gymnasiedagarna, Öppna hus samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 andra stycket kommunallagen (2017:725). För Gymnasiedagarna finns en regional policy för hur man uppträder som utställare. Se bilaga 4. Öppet hus får endast anordnas fram till att ansökningsperioden för elev har avslutats (i inledningen av februari månad). Enstaka besök för enskild elev kan anordnas även efter detta. Vägledning Vägledningen, som har sin utgångspunkt i en stödprocess till individen, ska vara neutral och oberoende av olika valalternativ och huvudman. Marknadsföring Marknadsföring är ett led i en utbildningsanordnares erbjudande. Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring utformas enligt god marknadsföringssed. I de fall marknadsföringen mot unga utgörs av reklam ska detta vara möjligt att identifiera. Reklamen ska vara vederhäftig, sann och utformas med socialt ansvar. Vilseledande reklam får inte förekomma och jämförande reklam får endast ske på det sätt som regleras i marknadsföringslagen. 5. Utbildningarnas kvalitet Underlag för regionalt samråd Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas eller avvecklas ska uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsnätverket. Dessa uppgifter är sammanställda i en matris. Uppgifterna ska redovisas till GR senast den 1 april året innan utbildningen startar eller avvecklas. Underlaget kan bygga på preliminära planer och kan därför korrigeras i en version 2 senast 31 maj året innan utbildningen planeras starta. Vissa avvecklingsbeslut medger inte framförhållningstid senast 1 april året innan. Överlämning Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och introduktionsprogram till nationellt program samt vid övergång mellan program i gymnasieskola. Hemkommunen ansvarar, med iakttagande av sekretesslagstiftningen, för att mottagande skola får nödvändig information. Överlämning kan ske på många sätt såväl i blankettform som genom dialog mellan avlämnande och mottagande enhets personal. För de enheter som inte har en egen överlämningsblankett 5

53 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 finns en gemensamt framtagen blankett. Kontaktperson för frågor kring överlämning ska för varje enhet anges i GR:s gemensamma IT-system för antagning. Genom en väl genomförd överlämning ska eleven ges goda möjligheter att fullfölja sin utbildning. I det gemensamma antagningsverktyget finns också möjlighet att markera att det finns överlämningsinformation till mottagande skola. Regional uppföljning/utvärdering/utveckling Samverkansavtalet för gymnasieskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GR:s webbsida. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Lokal uppföljning/utvärdering Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år Ungdomar som är folkbokförda i kommunen, inte längre är skolpliktiga, inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ingår i kommunernas aktivitetsansvar. Kommunen är skyldig att löpande under året hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta. Inom ramen för ansvaret har hemkommunen också uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder och dokumentera sina insatser på adekvat sätt. Därutöver ska kommunen samla in uppgifter om och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. Enligt Skollagen (SFS 2014:1002) ska elevs hemkommun snarast meddelas när en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar finns regiongemensamma rutiner och ett gemensamt IT-system. Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner, rapportera elevförändringar till IT-systemet och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör på samma sätt. För att samarbetet ska fungera fullt ut krävs att skolorna och kommunerna inom GR uppfyller sina åtaganden gentemot ungdomarna och mot sina samarbetsparter. Varje kommun ansvarar för att utse olika behörigheter såsom registreringsansvarig för respektive skola, administratör/ekonom på kommun och handläggare och registeransvarig för det kommunala aktivitetsansvaret, det vill säga de som för skola och kommun svarar för rapportering till det regionala IT-systemet. Information om utsedda kontaktpersoner ska rapporteras till Gymnasieantagningen via elevinformation@grkom.se. Rätten att fullfölja utbildningen Elevens rätt att fullfölja den påbörjade utbildningen på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant hos huvudmannen eller inom samverkansområdet regleras i Skollagen 16 kap Däremot anges inte hur detta ska gå till i detalj och hur ansvaret ser ut vid akut och oplanerad nedläggning. Motsvarande rätt finns för elev som påbörjat ett Introduktionsprogram enligt Skollagen 17 kap.15. 6

54 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Om en situation uppstår i form av att en utbildning akut och oplanerat riskerar att läggas ner i GR-kommun och det finns elev som då inte kan fullfölja sin gymnasieutbildning ska anordnarkommunen i första hand lösa denna situation själv och då hålla elevs hemkommun informerad, i andra hand genomföra dialog med övriga medlemskommuner för en lösning till elevens bästa. Hemkommunens ansvar för eleven regleras i skollagen. 6. Ekonomiska förutsättningar Prislista Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för GR gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar interkommunal ersättning även för särskilda varianter som inte regleras nationellt, några profileringar samt för vissa utbildningar inom introduktionsprogrammen. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven börjar utbildningen. Prislistan löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras. Nationellt godkänd idrottsutbildning Extra kostnader för sådan idrottsutbildning utgår inom GR med ett schablonbelopp samt index. Beloppet framgår av den interkommunala prislistan och kan revideras över tid. För nationellt godkänd idrottsutbildning utanför GR äger GR-kommun rätt att sluta särskilt samverkansavtal om sådan utbildning, utan påverkan på detta samverkansavtal. (Se SKL:s cirkulär 11:22). Överenskommelse om ersättning ska då göras i varje enskilt fall. Avstämningsdatum Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering med utgångspunkt i månadsvis avstämning den 15 dagen i månaden. Underlag för avstämning hämtas från det regionala IT-systemet ELIN. I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta vilken skola en elev kommer att tillhöra. Därför är eventuell fakturering som sker i juli och augusti preliminär och korrigeras utifrån avstämning den 15 september. Den kommun där eleven går den 15 september har rätt till ersättning för eleven för juli och augusti från den kommun där eleven var folkbokförd i juli och augusti. Utökat program Anordnarkommun som erbjuder utökat program och beviljar enskild elev sådan utökning tar på sig samtliga kostnader för utökningen av programmet t ex för utökad garanterad rätt till undervisningstid. Reducerat program Hemkommunen ersätter anordnarkommunen för det pris som gäller för det program där en elev antas även om eleven följer ett reducerat program enligt sin individuella studieplan och inom ett åtgärdsprogram. Om reduceringen omfattar minst 50 % av utbildningen ska anordnarkommunen kontakta hemkommunen. Förlängd undervisning I normalfallet ersätter hemkommunen anordnarkommunen för utbildning under tre år för ett fullständigt gymnasieprogram. Om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl till förlängd undervisning kan hemkommun och anordnarkommun avtala om eleversättning för förlängd undervisning. Detta senast 1 april det tredje året. I avtalet framgår hur anordnarkommunen ska ersättas. I normalfallet utgår ersättning med pris per poäng i förhållande till programkostnaden för aktuellt program. Om det finns synnerliga skäl kan överläggning inledas även efter 1 april. 7

55 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Varje kommun utser person/er som äger rätt att sluta avtal om ersättning för förlängd undervisning och informerar övriga kommuner om vem/vilka dessa är. Programinriktat individuellt val Ersättningen består av ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot och ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Ersättning enligt denna punkt ska utgå under högst ett år. För den sistnämnda delen finns ett interkommunalt schablonbelopp som anges i den interkommunala prislistan. Yrkesintroduktion Yrkesintroduktionsutbildning som är utformad för en grupp elever ersätts med det pris som gäller för det yrkesprogram som ligger närmast det grupputformade yrkesintroduktionsprogrammet. Ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven behöver för att genomföra sin studieplan utgår enligt ett interkommunalt schablonbelopp som anges i den interkommunala prislistan. Preparandutbildning Erbjudande om preparandutbildning regleras i skollagen. En kommun som på preparandutbildning har tagit emot en elev som inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun. Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för preparandutbildning. (Skollagen 2010: kap. 22 ) Resor Elevs hemkommun svarar för kostnaden för dagliga resor mellan bostad och skola eller eventuellt inackorderingstillägg. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnande kommun. Hantering av skolkort eller motsvarande regleras utanför avtalet. Extra anpassningar och särskilt stöd Skollagen reglerar i kapitel 3 stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Ersättning för modersmålsundervisning Ersättning för modersmålsundervisning och studiehandledning ingår i den interkommunala ersättningen. Reglering av ansvar när utredning krävs gällande elevs tillhörighet till gymnasiesärskolan Om någon uppmärksammar att det kan finnas skäl för att en elev, som antagits till utbildning/placerats på utbildning inom gymnasieskolan, hör till målgruppen för gymnasiesärskolan ska hemkommunen skyndsamt informeras om detta. Hemkommunen ska skyndsamt se till att en utredning, vilken ska innehålla en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och social bedömning, om målgruppstillhörighet görs. Hemkommunen kan välja vem som ska göra denna utredning. Om hemkommunen gör utredningen tar hemkommunen sina faktiska kostnader. Om hemkommunen avtalar med skolkommunen att göra utredningen ersätter hemkommunen skolkommunen för denna kostnad enligt skolkommunens faktiska kostnader. Ansvarsförsäkring Kostnader för reguljär ansvarsförsäkring hanteras så att utbildarkommun tecknar ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning. 8

56 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Investeringar För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun. 7. Regional garanti Medlemskommunerna garanterar gemensamt vissa regionalt strategiska utbildningars genomförande. GR:s Utbildningsgrupp beslutar om regionalt ekonomiskt åtagande, s k regional garanti, avseende vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Vidare ska utbildningen vara unik i så motto att den endast anordnas på en skola i Göteborgsregionen. Regional garanti kan också beviljas om en utbildning är under uppbyggnad och har en tydlig profilering mot lokal/regional avnämare. Samtliga medlemskommuner ska bedöma utbildningen som strategiskt viktig. Huvudmannen står då för investeringar. Kommuner som bedriver utbildningar av ovan nämnt slag och som önskar regional garanti för dessa ska senast den 1 april året innan den regionala garantin önskas träda i kraft ansöka om regional garanti för dessa utbildningar. Ansökan ställs till GR:s Utbildningsgrupp och ska innehålla uppgift om antal platser, kostnad per plats, gjorda informations- och marknadsföringsinsatser. Utbildningen har krav på återkommande investeringar och har ett dokumenterat väl utvecklat samarbete med lokalt/regionalt näringsliv. För att öka elevantalet ska utbildningen kontinuerligt marknadsföras och informeras om. Kostnadsfördelningsprincipen är den att medlemskommunerna gemensamt beslutar om gruppstorlek för den berörda utbildningen. Kostnadstäckning ges för icke belagda platser enligt GR:s vedertagen fördelningsmodell baserad på kommunernas folkmängd. Beviljande av regional garanti gäller på årsbasis för varje utbildningsomgång och omprövas årligen utifrån de kriterier som gäller enligt ovan. Elev, som tagits in på inriktning som omfattas av regional garanti, garanteras att slutföra sin utbildning inom vald inriktning. Beviljande av regional garanti föregås av en presentation av en prognos från utbildarkommunen i god tid innan utbildningen startar. Utbildningschefsnätverket bereder ansökan om regional garanti och rekommenderar eller rekommenderar inte att Utbildningsgruppen fattar beslut om att bevilja regional garanti för en utbildning. Avstämningar sker som för andra utbildningar. För planerad ny utbildning med regional garanti gäller att utbildarkommunen lägger fram förslag kring utbildning senast 1 april året innan utbildningen planeras starta. Underlaget ska kompletteras med uttalande från berörd branschorganisation eller liknande. Om inte samtliga medlemskommuner är eniga om att bevilja regional garanti kan utbildarkommunen ändå starta utbildningen, men då med egen finansiering. 9

57 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / / Särskilda verksamheter reglerade genom detta avtal Gemensamma Gymnasiet (gemensamt kursutbud) I syfte att underlätta för elev att erhålla individuella val och i de fall ämne/kurs inte anordnas i hemkommunen erbjuds möjlighet för eleven att välja ur ett gemensamt kursutbud. Varje gymnasieskola kan vara anordnare av sådana kurser och har formellt ansvar för planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnadsprincip. Gemensam kurs ska förläggas på central plats i samverkansområdet under kvällstid, helger och/eller ferier om inte andra omständigheter talar för en för eleven bättre lösning. Kurser kan även erbjudas med inslag av distansstudier. 9. Idé- och erfarenhetsutbyte för skolans personal Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom gymnasieskolan främjas detta genom gemensam kompetensutveckling och projektutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, internationalisering, avbrottsprevention, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Sambruk inom det gemensamma gymnasiet, bidrar till att personal i annan kommun kan anlitas för utbildningar av längre eller kortare karaktär. 10. Formalia Avtalsperiod Avtalet avser verksamheten 2019/ /2023, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. En elevs rätt att fullfölja påbörjad utbildning gäller även efter avtalsperiodens slut. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom GR. Force majeure Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig m.m. är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Godkännande Föreliggande avtal ska efter godkännande i kommunen, undertecknat och tillsammans med kopia av beslut i nämnd/styrelse, senast 31 augusti 2018 vara GR tillhanda. 10

58 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Ingående parters beslut För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande 11

59 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 12

60 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasieskolan / /2023 Bilaga 1 Bakgrund och motiv 1. Syfte med samarbetet GR:s Utbildningsgrupp har sedan GR bildades 1995 verkat för ett fördjupat samarbete på skol- och utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barns och ungdomars behov, förutsättningar och önskemål har steg i denna riktning tagits. Inför avtalsåren 2002/ /2006 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels gällande samlade volymer, dels avseende kvaliteten på utbudet. Satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen. Ett unikt utbud av utbildningar erbjuds eleverna, vilket medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrenskraft. Få elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Samverkansavtalet för gymnasieskolan innehåller regionala styrinstrument med koppling till elevens fria val. Dessa är till exempel statistik, information, data om elevens preferenser vid val, uppföljning/utvärdering, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning. Avtalet är ett strategiskt styrinstrument för GR:s Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet utan att större administrativa resurser behövt skapas och utan att ytterligare arbetsgivaransvar har behövt tas av GR. Strukturen är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i GR. 2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud Alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan bedriver sin verksamhet. År 2000 fattade GR:s medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. För ungdomarna spelar det inte någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Ungdomarna kan välja utbildning vid drygt 70 gymnasieskolor inom GR. Andra fördelar med det öppna utbildningslandskapet är att jämförelser skolor emellan ökar. Man lär av varandra och reflekterar runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen. Nya mötesplatser skapas och segregationen kan minskas. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Andelen har stadigt ökat sedan frisöket infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. 3. Regionalpolitiska utbildningsmål Samarbetet på gymnasieområdet harmonierar väl med de av Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 2001 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formulerades ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av till exempel geografisk, administrativ, social och kulturell art. Utbildningsgruppens styrdokument verkar i denna riktning. 1

61 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasieskolan / /2023 Bilaga 2 Etiska regler kring gymnasieantagningen Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen Marknadsföring Det är inte tillåtet att skicka ut information eller på annat sätt kontakta elever i anslutning till perioderna för preliminär- och slutantagningen. Perioderna avser två veckor inför preliminärantagningen och tre veckor innan ansökan stängs inför slutantagningen. Efter slutantagningen får skolan endast kontakta elever som är antagna på den egna skolan. Organisation Sista dag att ändra gymnasieorganisation inför slutantagningen i juni fastställs årligen till ett visst datum. Undantag kan finnas för kommun om Utbildningschefsnätverket finner det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan - allt enligt kommunernas aktivitetsansvar. Sista dag att lägga ner en utbildning fastställs också årligen. Information om dessa datum ges alla organisationsansvariga på respektive gymnasieskola. Ansökan Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra eller på GR:s ansökningsblankett. Skolan får inte använda egna ansökningsblanketter. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas från elevens hemkommun till GR:s gymnasieantagning som registrerar eleven och dess val. Antagning Resultatet av preliminär- eller slutantagningen får inte delges eleverna förrän GR:s Utbildningsgrupp (antagningsnämnd) fastställt antagningen för de kommunala skolorna. De fristående gymnasieskolorna godkänner föreslagna elever via antagningssystemet Indra2. GR:s gymnasieantagning informerar antagningsresultatet till samtliga sökande. Sena omval Omval till kommunala- och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför slutantagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har. De sena omvalen sorteras omvalskön utifrån poäng. Upprättning vid felaktighet Felaktigheter som sökande själv inte har orsakat och som medverkat till felaktigt beslut ska snarast upprättas. Det är huvudmannens ansvar att tillse upprättning. Reservantagning I början av augusti börjar reservantagningen och den håller på tills antagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GR:s gymnasieantagning att anta reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas sena omval in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista.

62 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasieskolan / /2023 Bilaga 2 Information till hemkommun När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen, enligt Skollagen 15 kap. 15. Inom Göteborgsregionen åvilar det varje gymnasieskola att löpande rapportera detta via regiongemensamt IT-system. Med förändring avses elev som byter studieväg, årskurs, avbryter studierna, gör ett studieuppehåll, ett skolbyte eller att eleven påtagligt avviker från normal studietakt. Även uppgifter om elevs utfärdade gymnasieexamen, studiebevis och gymnasieintyg inrapporteras till IT-systemet, enligt av GR upprättad tidplan. Antagningens avslutande Antagningen avslutas vid fastställt datum för samtliga gymnasieskolor. Via ett fastställt gemensamt avslutningsdatum kan antagningsresultatet överföras till regiongemensamt IT-system med elevinformation, i syfte att tillhandahålla underlag till det kommunala aktivitetsansvaret. *Antagningsperiod = Den period då antagningssystemet Indra2 är öppet för inloggning.

63 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasieskolan / /2023 Bilaga 3 Informationscykel tidplan I det följande redovisas tidpunkterna under året när beslut ska vara fattade och nödvändiga åtgärder ska vara vidtagna. UC står för GR:s Utbildningschefsnätverk och UG står för GR:s politiskt sammansatta Utbildningsgrupp. 1:e april året innan start UC informerar och samråder om nytt utbud enligt matris, samt diskuterar elevutvecklingen för kommande år och därtill eventuellt förslag till åtgärder med anledning av den förmodade utvecklingen mitten av april april - maj april - augusti september oktober november - januari december februari februari - september april juni senast 1:e juli UG informerar och samråder om nytt utbud enligt matris Beslut om eventuell regional garanti Prislista med belopp för interkommunal ersättning tas fram Underlag kring utbildningsutbud produceras Information om utbildningsutbudet distribueras Vägledningsarbetet inleds Regional mässa (Gymnasiedagarna) kring utbildningsutbudet Avstämning av demografisk utveckling och dimensioneringsdiskussion Öppna Hus på gymnasieskolorna Antagningssystemet öppnar för valprocessen Grundskolornas höstterminsbetyg lämnas till GR:s gymnasieantagning Sista datum för ansökan till gymnasieskolan Vägledningsarbetet fortsätter. Sökande elev med behov av att göra omval eller nyval får stöd och hjälp av sin studie- och yrkesvägledare Preliminärt antagningsbesked lämnas Grundskolornas slutbetyg lämnas in Slutantagningen antagningsbesked lämnas. 1

64 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna regionens mötesplats för att förbereda elevers gymnasieval Gymnasiedagarna är en årligt återkommande mässa för elever som står inför sitt gymnasieval. Här ges de möjlighet att möta såväl regionens skolor som skolor med riksintag. På plats finns också studie- och yrkesvägledare och företrädare för arbetslivet, allt för att hjälpa ungdomarna att göra välgrundade studie- och yrkesval. Som utgångspunkt för denna policy ligger befintliga samverkansavtal om gymnasieskola och gymnasiesärskola inom Göteborgsregionen samt etiska regler för gymnasieantagning, se utdrag nedan. För ytterligare information, läs gärna överenskommelsen mellan SKL och fristående skolor rörande marknadsföring av gymnasieutbildning, kapitel 3: Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som ingår i avtalet. Information ges kommunalt, regionalt och nationellt via tryckta och digitalt baserade medier, utbildningsmässan Gymnasiedagarna, Öppna hus samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 andra stycket kommunallagen (2017:725). För Gymnasiedagarna finns en regional policy för hur man uppträder som utställare. Se bilaga 4. Öppet hus får endast anordnas fram till att ansökningsperioden för elev har avslutats (i inledningen av februari månad). Enstaka besök för enskild elev kan anordnas även efter detta. Vägledning Vägledningen, som har sin utgångspunkt i en stödprocess till individen, ska vara neutral och oberoende av olika valalternativ och huvudman. Marknadsföring Marknadsföring är ett led i en utbildningsanordnares erbjudande. Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring utformas enligt god marknadsföringssed. I de fall marknadsföringen mot unga utgörs av reklam ska detta vara möjligt att identifiera. Reklamen ska vara vederhäftig, sann och utformas med socialt ansvar. Vilseledande reklam får inte förekomma och jämförande reklam får endast ske på det sätt som regleras i marknadsföringslagen. (Ur samverkansavtal för gymnasieskolan 2019/ )

65 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Vidare i dokumentet följer information inför deltagandet och under genomförandet av Gymnasiedagarna. Inför utställares deltagande vid Gymnasiedagarna: Anmälningsförfarande placering sker efter inkommen anmälan (datum) och önskemål. Information om anmälan finns på webbplatsen gymnasiedagarna.se, anmälan är bindande och vid avbokning står bokaren för hela priset för monterytan, gruppbokningar är möjligt att göra, men varje deltagande aktör måste sedan inkomma med sina specifika önskemål. Målgrupper för informationen under Gymnasiedagarna elever som står inför ett gymnasieval och deras anhöriga. Medverkande I första hand består mässan av utställare från: gymnasieskolor inom Göteborgsregionens samverkansområde, fristående gymnasieskolor i hela landet med godkänt tillstånd att bedriva verksamhet, gymnasieskolor som erbjuder riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter eller liknande utbildningar med godkänt tillstånd att bedriva verksamhet. I mån av plats finns även möjlighet för andra intressenter att medverka: myndigheter och statliga verk, övriga gymnasieskolor, aktörer som riktar sig mot unga med koppling till hälsa och välmående (offentliga, ideella organisationer, t.ex. ungdomsmottagning). Skola-arbetslivskontakter Mässan syftar till att skapa goda förutsättningar för unga i Göteborgsregionen att göra välgrundade studie- och yrkesval. När Göteborgsregionens kommunalförbund arrangerar information/aktiviteter kopplat till arbetsmarknad genom exempelvis seminarier, utställning och prova-på-aktiviteter upprättas en projektplan som tydligt beskriver dess mål och syfte, samt riktlinjer för medverkande aktörer. Ytan för denna aktivitet ska vara markerad så att det tydligt framgår att det är aktivitet utöver själva mässan. Syfte och inriktning stäms av med Utbildningschefsnätverket. Under genomförandet av Gymnasiedagarna Som utställare, tänk på att: 1. Samtal och utdelning av material får endast göras i sin egna monter. 2. Allt material ska ha en mottagare (hållbarhet). 3. Montern får aldrig lämnas tom utan ska bemannas under hela mässans öppettider. 4. Utflyttning får absolut inte ske före stängning av mässan. 5. Tala väl om den egna skolan och dess verksamhet, elever, personal mm utan att tala illa om andra skolor.

66 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Under Gymnasiedagarna behandlar vi andra skolor och deras monterpersonal på samma sätt som du själv vill bli behandlad. 7. Ljudnivån i montern får inte vara sådan att den stör omkringliggande montrar. 8. Matlagning och annan osande verksamhet i montrarna noga överväges. Notera särskilt matallergier och utgå från EU:s regelverk gällande allergener. 9. Pälsdjur får inte vistas på Gymnasiedagarna pga. allergier. 10. Extraordinära aktiviteter/inredning som skiljer sig mycket från tidigare år stäms av med projektledare för Gymnasiedagarna i god tid innan. 11. All rökning hänvisas till annan plats än precis utanför entréerna. Vilken image för skolan vill du bidra med? 12. Utställarnas resp. kontaktperson (den som står på anmälan) inför Gymnasiedagarna är ansvarig för att alla som arbetar i montern får ta del av denna information. Kontaktpersonen är även den som vi kontaktar om man överskrider någon av punkterna. 13. Ni tagit del av och utgår från Svenska Mässans säkerhetsbestämmelser för det ni avser att göra i er monter. /Utbildningschefsnätverket 3 mars 2017

67 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal för gymnasieskolan / /2023 Bilaga 5 Gemensamt regelverk Gemensamt regelverk för elevavstämning inom GR. Inom GR finns också en upplysningsskyldighet från skolorna till hemkommunen. Utbildningschefsnätverket fattade beslut om reglerna Månadsavstämning förutsätter korrekt elevunderlag. När en elev är inskriven på flera skolor samtidigt kommer den inte med i månadsavstämningen för aktuell månad. Ansvariga skolhuvudmän löser konflikten och elevens hemkommun hålls underrättad. 2. Den dag som är elevens sista schemalagda dag på avlämnande skola, är slutdatum. 3. Den dag som är elevens första schemalagda dag på mottagande skola, är startdatum. 4. Information till ELIN kan av gymnasieskola rapporteras på fyra olika sätt: a. Daglig automatisk överföring av utbildningshändelser (avbrott, antagen, studievägsbyten, förlängd studietid) från sitt elevregistreringssystem till IT-systemet genom den utökade CSN-filen, nedan kallad ELIN-fil. Detta rapporteringssätt förordas eftersom det säkerställer daglig rapportering. b. Finns ingen automatisk överföring, skall ELIN-filen läsas in i IT-systemet så fort en utbildningshändelse har uppkommit. c. Finns ingen möjlighet till att skapa en ELIN-fil, men skolan kan skapa en CSN-fil, skall CSN-filen läsas över och kompletteras manuellt med de fält som finns i ELIN-filen så fort utbildningshändelsen uppkommit. d. Finns ingen möjlighet att skapa en ELIN-fil eller CSN-fil skall utbildningshändelsen registreras manuellt i IT-systemet när utbildningshändelsen har uppkommit. e. Gymnasiesärskolebevis ska läsas över om det är aktuellt. 5. Under reservantagningen till årskurs 1 till gymnasiet (juli-aug) ska skolornas elevregistreringssystem uppdatera de elever som tillkommer och avgår, för att återspegla de förändringar som sker i gymnasieantagningen. 6. Avstämningsdag sker per den 15e varje månad, inklusive sommarmånaderna. Om avstämningsdag infaller på icke-schemalagd dag anses eleven inskriven på avlämnande skola. 7. Vid planerat studieuppehåll för studier utomlands, har skolan dialog med eleven till dess att eleven är åter från planerat studieuppehåll*. 8. Vid annan form av studieuppehåll än studier utomlands skall avbrott registreras. Principer som regleras i Skollagen och är särskilt tillämpbara i ELIN Hemkommun ansvarar för uppföljning och rapportering inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (regleras i Skollagen 29 kap 9 ). * Detta gäller studier på utlandsskolor som inte tillhör de skolor som är godkända av Skolverket för utbetalning av statsbidrag, t.ex. USA. Studier på svenska utlandsskolor godkända av Skolverket för utbetalning av statsbidrag hanteras som skolbyte.

68 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen år 2019/ /2023 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande förslag till samverkansavtal. Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att besluta enligt förslaget, som ska vara GR tillhanda senast Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Parterna enas om att varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och specialutformade program, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar och samtliga fyra år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen

69 Göteborgsregionens kommunalförbund Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasiesärskoleutbildning av god kvalitet antingen i hemkommunen eller via detta samverkansavtal. Utbildningschefsnätverket ställde sig bakom avtalsförslaget Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Fredrik Zeybrandt

70 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2019/ / Bakgrund och syfte Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen. 3. Avtalets innehåll Parterna enas om att varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och specialutformade program, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar och samtliga fyra år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot och antas till ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Hemkommunen registrerar elever som den tar emot på ett individuellt program i det regionala systemet för antagning. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen. Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasiesärskoleutbildning av god kvalitet antingen i hemkommunen eller via detta samverkansavtal. 1

71 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Rapportering om elevförändringar Så snart förändring sker för elev som går en gymnasiesärskoleutbildning inom GR ska detta rapporteras till GR:s gemensamma IT-system, så att hemkommunen kan hållas informerad och fullgöra sitt aktivitetsansvar. Med förändring avses elev som byter studieväg, årskurs, avbryter studierna, gör ett studieuppehåll eller ett skolbyte eller att eleven påtagligt avviker från normal studietakt. På samma sätt ska även uppgifter om elevs utfärdade gymnasieexamen eller studiebevis inrapporteras till IT-systemet enligt GR:s tidplan och principer. Ändring i gällande avtal Innehållet i och formen för samverkan i detta avtal kan komma att ändras med anledning av eventuella nationella förändringar i tillämpliga lagar och förordningar. Utbildning som inte omfattas av samverkansavtalet Utbildning på individuellt program omfattas inte av avtalet utan bygger på separata överenskommelser mellan kommunerna om enskild elevs utbildning. 4. Samverkansformer Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå t ex via särskolenätverket. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärskolans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet. Utbildningsutbud Förändringar som berör en eller flera kommuner i samverkansområdet, ska i god tid, senast den 1 april året innan utbildningen startar, innan de beslutas och genomförs, föregås av information till och samråd i med Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Syftet är att ge kommunerna i samverkansområdet möjlighet att via Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om Utbildningsgruppen finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv, förbinder sig den kommun där förändring föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse. Planeringshorisonten bör sträcka sig över en treårsperiod för att säkerställa en långsiktighet i utbildningsutbudet både då det gäller utökning/nystart och neddragning/nedläggning. GR bidrar till samrådet med en årlig rapport om det regionala utbildningsutbudet. Dimensionering För förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Huvudmannen beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GR:s politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Utbildningsgruppen ska, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till. 2

72 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens, arbetsmarknadens och samhällets behov. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen/elevutvecklingen. I det arbetet används till exempel regionala statistikverktyg för analys och uppföljning. I samband med den avstämning som sker årligen 1 april, ska demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras.utbildningsgruppen får därefter ett förslag som presenterar planerat utbildningsutbud för gymnasiesärskolan med hänsyn till denna demografiska utveckling. GR:s förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsnätverket, samråder varje år i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning. GR:s digitala statistikverktyg ger underlag för lokal och regional utbildningsplanering när det gäller platser och dimensionering inför kommande antagning. Justering av organisationen gör huvudmannen i enlighet med fastlagd tidplan för antagningen till gymnasiesärskolan. Under avtalsperioden förväntas ökande elevkullar, vilket ska tas med som en utgångspunkt vid dimensioneringen. Elevens förstahandsval ska enligt skollagen, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses när det gäller val av program. Samråd med berörda parter på arbetsmarknaden Varje kommun ansvarar för att samråd sker enligt lag och förordning med berörda arbetsmarknadsparter t ex i lokala programråd och lärlingsråd. Vid behov sker också regionala samråd med berörda arbetsmarknadsparter, särskilt för att säkerställa att kravet på arbetsplatsförlagt lärande (apl), kan uppfyllas inom den regionala arbetsmarknaden. Regionala IT-verktyg finns och de kan användas för att skapa överblick, underlätta anskaffning av apl-platser och för att möta arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknadens parter kan också informera om arbetsmarknadsläget, t ex i form av regionalt organiserade aktiviteter som Future Skills. Mottagande och antagning till gymnasiesärskoleutbildning Hemkommunen beslutar om eleven har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan genom att hemkommunen prövar frågan om den sökande tillhör målgruppen (Skollagen 2010: kap. 5 ). Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket i Skollagen ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Vägledningsarbetet genomförs i hemkommunen och/eller i skolkommunen. Eleven och elevens vårdnadshavare ansöker om önskad skola och utbildning i form av 1. ett nationellt program, 2. en särskild variant, eller 3. ett individuellt program. 3

73 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Ansökan till det fritt regionalt sökbara utbudet av nationella gymnasiesärskoleprogram registreras i GR:s antagningsdatabas. För gymnasiesärskolans individuella program träffas överenskommelse mellan hemkommunen och skolkommunen beträffande skolplacering och ersättning eftersom detta samverkansavtal inte gäller för elev på individuellt program. Vid beslutet om antagning till individuellt program ska särskilt beaktas hemkommunens yttrande angående förväntade kostnader förknippade med elevens utbildning. Kommunernas antagning till gymnasiesärskolan Antagningsarbetet ska genomföras gemensamt mellan berörda kommuners företrädare till exempel när urval kan behöva tillämpas. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Avlämnande kommuner (personer som känner elevens bakgrund och behov) och mottagande kommuner bedömer sedan gemensamt vilka elever som har bäst behov av utbildningen om en urvalssituation uppkommer. Eleven prövas på sina olika valalternativ om det inte går att uppfylla elevens förstahandsval. Antagande kommun fattar beslut om antagning. Resultatet av kommunens antagning ska registreras i det regionala IT-systemet för antagning inför slutantagningen. Mottagande och antagning genomförs i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och vårdnadshavare samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Information ges kommunalt, regionalt och nationellt via tryckta och digitalt baserade medier. Utbildningsmässan Gymnasiedagarna, Öppna hus samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 andra stycket kommunallagen (2017:725). För Gymnasiedagarna finns en regional policy för hur man uppträder som utställare. Se bilaga. Vägledning Vägledning, som har sin utgångspunkt i en stödprocess till individen, ska vara neutral och oberoende av olika valalternativ och huvudman. Marknadsföring Marknadsföring är ett led i en utbildningsanordnares erbjudande. Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring utformas enligt god marknadsföringssed. I de fall marknadsföringen mot unga utgörs av reklam ska detta vara möjligt att identifiera. Reklam ska vara vederhäftig, sann och utformas med socialt ansvar. Vilseledande reklam får inte förekomma och jämförande reklam får endast ske på det som regleras i marknadsföringslagen. 4

74 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Mottagande i andra hand Via det nationella frisökssystemet med andrahandskottagning kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år 1, 2, 3 och Utbildningarnas kvalitet Underlag för regionalt samråd Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas eller avvecklas ska uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningsgruppen och Utbildningschefsnätverket. Dessa uppgifter är sammanställda i en matris. Uppgifterna ska redovisas till GR senast den 1 april året innan utbildningen startar eller avvecklas. Underlaget kan bygga på preliminära planer och kan därför korrigeras i en version 2 senast 31 maj året innan utbildningen planeras starta. Vissa avvecklingsbeslut medger inte framförhållningstid senast 1 april året innan. Överlämning Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och grundsärskola till gymnasiesärskola. Hemkommunen ansvarar, med iakttagande av sekretesslagstiftning, för att mottagande skola får nödvändig information. Överlämning kan ske på många sätt såväl i blankettform som genom dialog mellan avlämnande och mottagande enhets personal. Kontaktperson för frågor kring överlämning ska för varje enhet anges i GR:s gemensamma IT-system. Genom en väl genomförd överlämning ska eleven ges goda möjligheter att fullfölja sin utbildning. Regional uppföljning/utvärdering/utveckling Samverkansavtalet för gymnasiesärskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras bland annat via GR:s webbsida, Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Lokal uppföljning/utvärdering Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år - Ungdomar som är folkbokförda i kommunen, inte längre är skolpliktiga, inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationellt program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning ingår i kommunernas aktivitetsansvar. Kommunen är skyldig att löpande under året hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta. Inom ramen för ansvaret har hemkommunen också uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder och dokumentera sina insatser på adekvat 5

75 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 sätt. Därutöver ska kommunen samla in uppgifter om och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. - Enligt Skollagen (SFS 2014:1002) ska elevs hemkommun snarast meddelas när en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen. För att kommunerna ska kunna fullgöra sitt ansvar finns regiongemensamma rutiner och ett gemensamt IT-system. Kommunerna förbinder sig att följa dessa rutiner, rapportera elevförändringar till IT-systemet och att verka för att fristående gymnasieskolor inom den egna kommunen gör på samma sätt. - För att samarbetet ska fungera fullt ut krävs att skolorna och kommunerna inom GR uppfyller sina åtaganden gentemot ungdomarna och mot sina samarbetsparter. Varje kommun ansvarar för att utse olika behörigheter såsom registreringsansvarig för respektive skola, administratör/ekonom på kommun och handläggare och registeransvarig för det kommunala aktivitetsansvaret, det vill säga de som för skola och kommun svarar för rapportering till det regionala IT-systemet. Information om utsedda kontaktpersoner ska rapporteras till Gymnasieantagningen via elevinformation@grkom.se. 6. Ekonomiska förutsättningar Prislista Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för Göteborgsregionen gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar inte interkommunal ersättning för särskilda varianter eftersom de regleras nationellt. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven börjar utbildningen. Prislistan löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras. Avstämningsdatum Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering med utgångspunkt i månadsvis avstämning den 15 dagen i månaden. Underlag för avstämning hämtas från det regionala IT-systemet ELIN. I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta vilken skola en elev kommer att tillhöra. Därför är eventuell fakturering som sker i juli och augusti preliminär och korrigeras utifrån avstämning den 15 september. Den kommun där eleven går den 15 september har rätt till ersättning för eleven för juli och augusti från den kommun där eleven var folkbokförd i juli och augusti. Resor Elevs hemkommun svarar för kostnaden för skolskjuts eller resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg för elev som omfattas av avtalet. Med detta menas en resa direkt från bostaden till skolan och en resa direkt till bostaden från skolan per skoldag. Hantering av skolkort eller motsvarande regleras utanför avtalet. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola är skyldig att så långt som möjligt organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgång. Även i övrigt ska vid utformningen av 6

76 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna. I lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Elever med specifika, individuella behov Särskilt stöd regleras i Skollagen 3 kapitlet 7-9. Elev- och ansvarsförsäkring Kostnader för reguljär elev- och ansvarsförsäkring hanteras så att skolkommun tecknar elev- och ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning. Investeringar För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun. 7. Idé och erfarenhetsutbyte för personal inom gymnasiesärskolan. Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom gymnasiesärskolan främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. Idé- och erfarenhetsutbytet omfattar även utbildning på individuella program inom gymnasiesärskolan. 8. Formalia Avtalsperiod Avtalet avser verksamheten läsåren 2019/2020till och med 2022/2023, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Force majeure Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig mm är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Tvist Samråd före beslut, med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller motsvarande eller av dessa förvaltningschefer utsedda, sker då behov av överläggningar finns. 7

77 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Ingående parters beslut För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun 8

78 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtal Gymnasiesärskolan / /2023 Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 9

79 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna regionens mötesplats för att förbereda elevers gymnasieval Gymnasiedagarna är en årligt återkommande mässa för elever som står inför sitt gymnasieval. Här ges de möjlighet att möta såväl regionens skolor som skolor med riksintag. På plats finns också studie- och yrkesvägledare och företrädare för arbetslivet, allt för att hjälpa ungdomarna att göra välgrundade studie- och yrkesval. Som utgångspunkt för denna policy ligger befintliga samverkansavtal om gymnasieskola och gymnasiesärskola inom Göteborgsregionen samt etiska regler för gymnasieantagning, se utdrag nedan. För ytterligare information, läs gärna överenskommelsen mellan SKL och fristående skolor rörande marknadsföring av gymnasieutbildning, kapitel 3: Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som ingår i avtalet. Information ges kommunalt, regionalt och nationellt via tryckta och digitalt baserade medier, utbildningsmässan Gymnasiedagarna, Öppna hus samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Informationen ska utformas enligt 8 kap. 18 andra stycket kommunallagen (2017:725). För Gymnasiedagarna finns en regional policy för hur man uppträder som utställare. Se bilaga 4. Öppet hus får endast anordnas fram till att ansökningsperioden för elev har avslutats (i inledningen av februari månad). Enstaka besök för enskild elev kan anordnas även efter detta. Vägledning Vägledningen, som har sin utgångspunkt i en stödprocess till individen, ska vara neutral och oberoende av olika valalternativ och huvudman. Marknadsföring Marknadsföring är ett led i en utbildningsanordnares erbjudande. Enligt marknadsföringslagen ska all marknadsföring utformas enligt god marknadsföringssed. I de fall marknadsföringen mot unga utgörs av reklam ska detta vara möjligt att identifiera. Reklamen ska vara vederhäftig, sann och utformas med socialt ansvar. Vilseledande reklam får inte förekomma och jämförande reklam får endast ske på det sätt som regleras i marknadsföringslagen. (Ur samverkansavtal för gymnasieskolan 2019/ )

80 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Vidare i dokumentet följer information inför deltagandet och under genomförandet av Gymnasiedagarna. Inför utställares deltagande vid Gymnasiedagarna: Anmälningsförfarande placering sker efter inkommen anmälan (datum) och önskemål. Information om anmälan finns på webbplatsen gymnasiedagarna.se, anmälan är bindande och vid avbokning står bokaren för hela priset för monterytan, gruppbokningar är möjligt att göra, men varje deltagande aktör måste sedan inkomma med sina specifika önskemål. Målgrupper för informationen under Gymnasiedagarna elever som står inför ett gymnasieval och deras anhöriga. Medverkande I första hand består mässan av utställare från: gymnasieskolor inom Göteborgsregionens samverkansområde, fristående gymnasieskolor i hela landet med godkänt tillstånd att bedriva verksamhet, gymnasieskolor som erbjuder riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter eller liknande utbildningar med godkänt tillstånd att bedriva verksamhet. I mån av plats finns även möjlighet för andra intressenter att medverka: myndigheter och statliga verk, övriga gymnasieskolor, aktörer som riktar sig mot unga med koppling till hälsa och välmående (offentliga, ideella organisationer, t.ex. ungdomsmottagning). Skola-arbetslivskontakter Mässan syftar till att skapa goda förutsättningar för unga i Göteborgsregionen att göra välgrundade studie- och yrkesval. När Göteborgsregionens kommunalförbund arrangerar information/aktiviteter kopplat till arbetsmarknad genom exempelvis seminarier, utställning och prova-på-aktiviteter upprättas en projektplan som tydligt beskriver dess mål och syfte, samt riktlinjer för medverkande aktörer. Ytan för denna aktivitet ska vara markerad så att det tydligt framgår att det är aktivitet utöver själva mässan. Syfte och inriktning stäms av med Utbildningschefsnätverket. Under genomförandet av Gymnasiedagarna Som utställare, tänk på att: 1. Samtal och utdelning av material får endast göras i sin egna monter. 2. Allt material ska ha en mottagare (hållbarhet). 3. Montern får aldrig lämnas tom utan ska bemannas under hela mässans öppettider. 4. Utflyttning får absolut inte ske före stängning av mässan. 5. Tala väl om den egna skolan och dess verksamhet, elever, personal mm utan att tala illa om andra skolor.

81 Göteborgsregionens kommunalförbund Riktlinjer för medverkande utställare på Gymnasiedagarna Uppdaterad Reviderad med text i nytt avtal Under Gymnasiedagarna behandlar vi andra skolor och deras monterpersonal på samma sätt som du själv vill bli behandlad. 7. Ljudnivån i montern får inte vara sådan att den stör omkringliggande montrar. 8. Matlagning och annan osande verksamhet i montrarna noga överväges. Notera särskilt matallergier och utgå från EU:s regelverk gällande allergener. 9. Pälsdjur får inte vistas på Gymnasiedagarna pga. allergier. 10. Extraordinära aktiviteter/inredning som skiljer sig mycket från tidigare år stäms av med projektledare för Gymnasiedagarna i god tid innan. 11. All rökning hänvisas till annan plats än precis utanför entréerna. Vilken image för skolan vill du bidra med? 12. Utställarnas resp. kontaktperson (den som står på anmälan) inför Gymnasiedagarna är ansvarig för att alla som arbetar i montern får ta del av denna information. Kontaktpersonen är även den som vi kontaktar om man överskrider någon av punkterna. 13. Ni tagit del av och utgår från Svenska Mässans säkerhetsbestämmelser för det ni avser att göra i er monter. /Utbildningschefsnätverket 3 mars 2017

82 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Utträde ur Europakorridoren Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att begära utträde ur föreningen Europakorridoren från och med år Sammanfattning I samband med den årliga översynen av ekonomi och transfereringar görs en genomgång av GR:s engagemang i olika sammanhang. Inför budget 2019 har särskilt fokus riktats mot engagemang i organisationer med internationell anknytning. Föreningen Europakorridorens syfte är att verka för att Europakorridoren byggs ut så att Sverige får ett modernt, effektivt, miljöanpassat och långsiktigt hållbart trafiksystem. Länk till hemsidan. GR är sedan 2001 medlem i föreningen Europakorridoren. Den årliga kostnaden för medlemskapet uppgår till ca 350 tkr/år. För en fortsatt utveckling i linje med GR:s övergripande mål och strategidokument behövs en god spårbunden koppling till såväl Skandinavien och övriga Europa. GR:s bedömning av föreningen Europakorridorens verksamhet är att de nu avsatta medlem kan nyttjas på ett mer effektivt sätt för att uppnå målen med ett väl utbyggt trafiksystem som gynnar regionens utveckling. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

83 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Fastställande av tid för förbundsfullmäktiges sammanträden 2019 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fullmäktiges sammanträde 2019 äger rum tisdagen den 18 juni. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

84 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Information och lägesrapport efter årsstämma i Gryning Vård AB Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna informationen. Sammanfattning Följande information ges i samtliga kommunalförbund. Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (54%), Fyrbodals kommunalförbund (17%), Skaraborgs Kommunalförbund (17%) och Boråsregionens Kommunalförbund (12%). Ordinarie årsstämma för bolaget hölls Information om verksamhetsåret 2017 i Gryning Vård AB återfinns i Bilaga 1 - Årsredovisning 2017, Bilaga 2 - Uppdragsdirektiv till EKAN management, Bilaga 3 - Konsekvensutredning In House samt Bilaga 4 - Information till ägarkommunerna. Av årsredovisningen framgår att det gångna verksamhetsåret i bolaget i hög utsträckning präglats av omställningsarbete som ett resultat av förändrad efterfrågan från medlemskommunerna, se bilaga 1. Ur ett ägarperspektiv har fokus under verksamhetsåret varit att bolaget ska klara verksamhetskriteriet kopplat till lagen om offentlig upphandling, dvs. att den externa försäljningen av tjänster utanför ägarkretsen inte ska överstiga 20 procent under ett rullande 36 månaders intervall. Ägarna har gjort bedömningen att det är angeläget att underlätta för medlemskommunerna att kunna upphandla bolagets tjänster inom ramen för det så kallade In house-undantaget och därmed inte behöva göra ett upphandlingsförfarande. Ett antal ägarsamråd och dialogmöten mellan ägare och styrelse har genomförts under året i syfte att ägarna ska kunna följa utvecklingen i bolaget såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Under första kvartalet 2018 konstaterades att verksamhetskriteriet inte uppfylldes och vid ägarsamrådet den 22 februari 2018 gav ägarna styrelsen i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att beskriva

85 Göteborgsregionens kommunalförbund konsekvenserna av att avskilja de delar av bolagets verksamhet som har en hög andel extern försäljning, se bilaga 2. Konsekvensutredningen, se bilaga 3, lyfter fram ett antal negativa konsekvenser, såväl verksamhetsmässiga som finansiella, när det gäller att avskilja den del av verksamheten som uppvisar störst andel extern försäljning. Utredningen föreslår ett antal åtgärder: a. Pröva om de högspecialiserade verksamheterna, främst skyddsverksamheten, är verksamhet av särskild beskaffenhet och därmed inte behöver inberäknas vid beräkning av försäljningsfördelning. Det är en möjlighet som framhålls av EU men där det ännu saknas prejudicerande rättsfall i Sverige. b. Undersök möjligheterna att utöka ägarkretsen till de kommuner eller kommunförbund som har liknande verksamhet som Gryning Vård AB för att på så sätt hamna i en In house-situation tillsammans med ökade möjligheter att hitta skalfördelar och placeringar utanför ägarkommunerna. c. Arbeta aktivt med att sälja platser till ägarkommunerna genom att utveckla de dialoger som redan pågår. Detta kommer troligtvis ta längst tid och lösningen kräver en tydligare bild av medlemskommunernas behov och ett aktivt arbete från såväl ägare som bolag med att öka varumärkeskännedomen. Vid ägarsamrådet som hölls i samband med att utredningen presenterades, konstaterade ägarna samfällt att arbetet under det kommande året kommer att präglas av det faktum att verksamhetskriteriet för närvarande inte kan uppfyllas inom ramen för de förutsättningar som just nu råder i bolaget. Information om detta har gått ut via bolaget till ägarkommunerna, se Bilaga 4. Ägarna konstaterade att det är angeläget att gå vidare med förslaget a, som innebär att fördjupa kunskapen om huruvida de högspecialiserade verksamheterna, främst skyddsverksamheten, är verksamhet av särskild beskaffenhet och därmed inte behöver inberäknas vid beräkning av försäljningsfördelning. Detta arbete kan med fördel göras i samverkan med andra aktörer som bedriver samma typ av verksamhet. I detta sammanhang bör också proposition/2018/03/prop om utökad avtalssamverkan beaktas. Arbetet i ägarkretsen omfattas redan idag av den insats som utredningen lyfter fram i punkt c. Ägarkonstellation med indirekt ägande av kommunerna genom kommunalförbunden ger en komplexitet i det här avseendet och rollfördelning och ansvar behöver ytterligare förtydligas i dialog mellan ägare och styrelse.

86 Göteborgsregionens kommunalförbund Vidare behöver ägarna tillsammans med medlemskommunerna värdera vilken tyngd in houseundantaget, och möjligheten att avropa tjänster utan upphandling direkt av bolaget, ska ges i styrningen av bolaget och dess verksamhetsinriktning. Göteborg 6 april 2018 Helena Söderbäck

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133 Konsekvensutredning In house-undantaget Gryning Vård Rapport Ekan AB

134 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 2 av 14 Knut Fahlén Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Mål med uppdraget Metod och genomförande Analys av konsekvenser Verksamhetsmässiga konsekvenser Gryning Vård Konsekvenser för kunderbjudandet Konsekvenser för varumärket Finansiella konsekvenser Gryning Vård Högre finansiell risk Minskade skalfördelar Verksamhetsmässiga konsekvenser EHRV Finansiella konsekvenser EHRV Slutsatser och rekommendationer Utgångspunkter Alternativa lösningar Pröva särskild beskaffenhet Utvidga ägarkretsen Öka den interna försäljningen Rekommendationer Göteborg Stockholm

135 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 3 av 14 Knut Fahlén 1. Sammanfattning Gryning Vårds omsättning uppfyllde inte verksamhetskriteriet i månadsskiftet februari/mars Bolagets ägare gav därför styrelsen i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att beskriva konsekvenserna av att avskilja de delar av bolagets verksamhet (från Gryning Vård AB), som har en betydande andel extern försäljning, och avser enheten för hedersrelaterat våld (EHRV). Ekan Management har anlitats som extern resurs för genomförandet av utredningen. Utredningen ska omfatta verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenser för såväl Gryning Vård AB, efter ett potentiellt avskiljande av verksamhet, som konsekvenser för den potentiellt avskilda verksamheten med syfte att bolaget ska kunna uppfylla verksamhetskriteriet och därmed bedriva sin verksamhet inom ramen för In house-undantaget i relation till ägarnas medlemskommuner. Målgrupp för denna utredningsrapport är ägarföreträdare vid Grynings Vårds ägarsamråd samt bolagets styrelse, bolagsledning och revisorer. Utifrån de stora negativa verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenser som ett avskiljande av EHRV riskerar att medföra, såväl för kvarvarande bolag som den avskilda verksamheten, kan vi ej rekommendera denna lösning för att uppfylla verksamhetskriteriet. Ett avskiljande av EHRV innebär sannolikt en värdeförstörelse och nedmontering av en verksamhet som i huvudsak uppfyller syfte och ändamål med bolaget enligt ägardirektiv. Vi rekommenderar istället alternativa lösningar för att uppfylla verksamhetskriteriet för tillämpning av in house. De negativa verksamhetsmässiga konsekvenserna för Gryning Vård AB handlar framförallt om: A. Försämrat kunderbjudande genom att man ej längre kan tillhandahålla placering och vård av klienter med hedersproblematik. Det innebär att kommunerna behöver vända sig till andra aktörer då de baserat på problematikens art ej har möjlighet att erbjuda skyddade boenden inom den egna kommunen. Gryning Vårds uppdrag att tillhandahålla ett brett och specialiserat vård-, omsorgs- och behandlingsutbud som tillgodoser kommunernas behov kommer inte kunna uppfyllas på samma sätt som nu. B. Försämring av varumärkets styrka baserat på att EHRV-verksamheten har ett gott renommé och besitter en kompetens som gynnar förståelsen för problematiken även inom Gryning Vårds övriga verksamheter. De finansiella konsekvenserna för Gryning Vård handlar framförallt om: A. Högre finansiell risk och affärsrisk eftersom intäktssidan i hög utsträckning är oförutsägbar och starkt beroende av kommunernas ekonomiska situation. Kostnadssidan däremot är svår att anpassa på kort sikt pga. en stor andel fasta kostnaderna i framförallt lokaler och personal samt långa processer för erhållande av nya tillstånd av IVO vid utveckling och anpassning av verksamheter B. Minskade skalfördelar för bland annat IT, inköp, ekonomi och utvecklingsresurser. En minskad omsättning innebär en reducering av de centrala resurserna med uppskattningsvis 3-4 miljoner kronor (cirka 4 personer). En sådan minskning riskerar att märkbart försämra bolagets förmåga Göteborg Stockholm

136 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 4 av 14 Knut Fahlén att leva upp till ägarnas direktiv om att Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde, vilket i sin tur påverkar arbetsgivarvarumärket. Konsekvenserna för EHRV av att avskiljas från Gryning Vård innebär kortfattat: A. Negativa konsekvenser för verksamheten i och med att den verksamhetsmässiga symbios som finns med Gryning Vård som bolag, reduceras/försvinner. För EHRV blir det mycket svårt att upprätthålla skyddet för sina klienter om verksamheten enbart hade de två egna enheterna att tillgå för placering. Därtill reduceras kapaciteten med ca 50 procent. B. Att antalet omhändertagna klienter skulle behöva minskas med minskade intäkter som följd då skydd troligtvis inte kan garanteras. De finansiella konsekvenserna för EHRV om verksamheten skulle fungera som en separat enhet handlar även om högre kostnader för centrala stab och stödfunktioner samt en högre finansiell risk, vilket troligtvis innebär högre priser för medlemskommunerna. De vi föreslår istället är följande: a. Pröva om de högspecialiserade verksamheterna, främst skyddsverksamheten, är verksamhet av särskild beskaffenhet och därmed inte behöver inberäknas vid beräkning av försäljningsfördelning. Det är en möjlighet som framhålls av EU men där det ännu saknas prejudicerande rättsfall i Sverige. b. Undersök möjligheterna att utöka ägarkretsen till de kommuner eller kommunförbund som har liknande verksamhet som Gryning Vård AB för att på så sätt hamna i en In house-situation tillsammans med ökade möjligheter att hitta skalfördelar och placeringar utanför ägarkommunerna. c. Arbeta aktivt med att sälja platser till ägarkommunerna genom att utveckla de dialoger som redan pågår. Detta kommer troligtvis ta längst tid och lösning kräver en tydligare bild av medlemskommunernas behov och ett aktivt arbete från såväl ägare som bolag med att öka varumärkeskännedomen. Göteborg Stockholm

137 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 5 av 14 Knut Fahlén 2. Bakgrund och syfte Från och med 2013 finns i lagen om offentlig upphandling (LOU) möjligheten att göra undantag från upphandlingsskyldigheten, det så kallade in house-undantaget. Undantaget tillåter en upphandlande myndighet att tilldela kontrakt till en fristående enhet utan att konkurrensutsättning sker. Två kriterier måste vara uppfyllda för att kunna tillämpa In house-undantaget; kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll över den fristående enheten, kontrollen ska motsvara den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Med anledning av kontrollkriteriet har en översyn och anpassningar gjorts av Grynings bolagsordning, konsortialavtal och ägardirektiv, för att säkra att dessa tillgodoser kontrollkravet. De nya ägardokumenten fastställdes vid en extra stämma i december Verksamhetskriteriet innebär att den fristående enheten ska bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som enskilt eller tillsammans äger andelar i den fristående enheten. Enligt EU-direktiv får max 20 procent av verksamheten vara riktad till den öppna marknaden. Beräkningen av försäljningsfördelningen kan ske utifrån de senaste tre årens försäljning. För Grynings del innebär verksamhetskriteriet att minst 80 procent av försäljningen ska komma från kommunerna inom Västra Götalands län (ägarkommunerna) och maximalt 20 procent kan komma från kommuner utanför regionen (övriga). Så som Gryning Vårds omsättning ser ut i nuläget uppfylls ej verksamhetskriteriet. Bolagets ägare gav därför styrelsen i uppdrag (vid ägarsamråden den 22 februari) att genomföra en utredning med syfte att beskriva konsekvenserna av att avskilja de delar av bolagets verksamhet (från Gryning Vård AB), som har en betydande andel extern försäljning. Den externa försäljning som särskiljer sig som betydande är inom enheten för hedersrelaterat våld (EHRV). Extern försäljning finns också via ramavtal med t ex SKL Kommentus men är fördelad på flera områden. Den försäljning som går via SKL Kommentus är också till nytta för medlemskommunerna och beaktas därför inte i utredningen. Ekan Management har anlitats som extern resurs för genomförandet av utredningen. Utredningen ska omfatta konsekvenserna för såväl Gryning Vård AB, efter ett potentiellt avskiljande av verksamhet, som konsekvenser för den potentiellt avskilda verksamheten. 3. Mål med uppdraget Att redovisa konsekvenserna* av att avskilja de delar av bolagets verksamhet som har en betydande andel extern försäljning. Detta i syfte att bolaget ska kunna bedriva sin verksamhet inom ramen för In house-reglerna i relation till ägarnas medlemskommuner. *Här avses verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenser för såväl Gryning Vård AB, efter ett potentiellt avskiljande av verksamhet, som konsekvenser för den potentiellt avskilda verksamheten. Konsekvensbeskrivningen ska användas som underlag för ett inriktningsbeslut. Göteborg Stockholm

138 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 6 av 14 Knut Fahlén 4. Metod och genomförande Uppdraget inleddes vecka 9 och slutförs vecka 14. Uppdraget har genomförts genom inläsning av material, intervjuer med bolagets styrelse och representanter från bolagsledningen och verksamheten. Möte har även hållits med ägarföreträdare samt intervjuer med extern jurist och företrädare för lekmannarevisionen. 5. Analys av konsekvenser 5.1. Verksamhetsmässiga konsekvenser Gryning Vård Vid analys av de verksamhetsmässiga konsekvenserna har vi utgått ifrån ägardirektiv, vision och verksamhetsidé. Utifrån dessa har vi sedan tittat på de risker och möjligheter som ett potentiellt avskiljande av EHRV innebär för den kvarvarande verksamheten. Vad gäller verksamhetsmässiga konsekvenser ser vi framförallt att det rör sig om två områden: A. Kunderbjudande B. Varumärkets styrka Konsekvenser för kunderbjudandet Vad gäller kunderbjudandet innebär ett avskiljande per automatik ett smalare utbud för Gryning Vård AB genom att man ej längre kan tillhandahålla placering och vård av klienter med hedersproblematik. Det innebär också att kommunerna behöver vända sig till andra aktörer då de baserat på problematikens art ej har möjlighet att erbjuda skyddade boenden inom den egna kommunen. Då samhällsutvecklingen gör det troligt att antalet individer med behov inom området ökar kan man ifrågasätta om ett avskiljande är förenligt med Gryning Vårds uppdrag att tillhandahålla ett brett och specialiserat vård-, omsorgsoch behandlingsutbud som tillgodoser kommunernas behov. Att det finns ett behov innebär dock inte per automatik en ökad efterfrågan för Gryning Vård. I dagsläget finns som exempel ingen från Göteborgs Stad placerad på EHRV, vilket i sin tur pekar på tjänstens särskilda förutsättningar i att en klient inte blir placerad i närmiljön där det våld man försöker undkomma finns. Det saknas en klar bild kring det faktiska behovet men inom området pågår för närvarande åtminstone ett par initiativ för att kartlägga problematikens storlek. Bland annat den kartläggning som Liberalerna i Göteborg har initierat och som ska delrapporteras nu i april. I genomsnitt har Gryning 70 placeringar inom EHRV varav 50 procent finns på andra enheter inom Gryning. Möjligheten att placera dessa unga kommer minska och troligtvis halveras om EHRV avskiljs från Gryning Vård AB Konsekvenser för varumärket Att bedöma styrkan och värdet som ligger i ett varumärke är ingen enkel sak. Utan en kvantitativ undersökning blir vår analys således enbart ett resonemang utifrån de intervjuer som genomförts inom ramen för denna utredning. Av dessa kan vi konstatera att Gryning Vårds EHRV-verksamhet har ett gott Göteborg Stockholm

139 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 7 av 14 Knut Fahlén renommé och besitter en kompetens som gynnar förståelsen för problematiken även inom Gryning Vårds övriga verksamheter. Att Gryning Vårds interna och externa varumärke långsiktigt skulle komma att påverkas på något vis av ett avskiljande är högst troligt. Vilka konsekvenser en sådan påverkan skulle få i praktiken är dock svårare att sia om. Den mest allvarliga risken bedömer vi vara ett försämrat arbetsgivarvarumärke, dels på grund av avskiljandet av en framgångsrik verksamhet men kanske framförallt på grund av konsekvenserna som kan komma att följa av en minskad bolagsstorlek och därmed försämrad förmåga att genomföra uppdraget på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Bolaget har utvecklats från en blandning av entreprenörsdrivna enheter till ett mer enhetligt bolag. Ett avskiljande av EHRV bedöms leda till försämrade utvecklingsmöjligheter vilket riskerar utarma bolaget på nödvändig kompetens och personal. En sådan utarmning försämrar inte bara arbetsgivarvarumärket utan leder även till negativa finansiella konsekvenser Finansiella konsekvenser Gryning Vård De finansiella konsekvenserna av ett potentiellt avskiljande av EHRV för Gryning Vård handlar framförallt om två delar: A. Högre finansiell risk B. Minskade skalfördelar Högre finansiell risk Gryning Vård befinner sig på en volatil marknad och har en relativt hög finansiell risk inbyggt i affärslogiken. Intäktssidan är i hög utsträckning oförutsägbar och starkt beroende av kommunernas ekonomiska situation. Kostnadssidan däremot är svår att anpassa på kort sikt pga. en stor andel fasta kostnaderna i framförallt lokaler och personal samt långa processer för erhållande av nya tillstånd av IVO vid utveckling och anpassning av verksamheter. När oförutsägbara intäkter möter trögrörliga kostnader uppstår en hög finansiell och affärsmässig risk. För att minska denna risk gynnas bolaget av att rymma en bred portfölj av verksamheter där minskad efterfrågan (och därmed intäkter) inom ett område kan vägas upp av större efterfrågan inom ett annat. Så visade sig bland annat vara fallet under 2013 då EHRV verksamheten hjälpte upp verksamheterna Ungdom samt Barn och Familj inom Gryning. I fallet med EHRVs och Grynings övriga verksamheter finns därtill en ytterligare verksamhetsmässig och finansiell symbios då EHRV i många fall använder Grynings övriga boenden för placering av sina klienter. Detta genererar idag cirka 30 miljoner kronor i intäkter för dessa verksamheter. Det finns därför en överhängande risk att ett avskiljande av EHRV dessutom riskerar en minskning inom andra verksamhetsområden. Minskning av dessa verksamheter riskerar på kort sikt ytterligare nedmontering av Grynings verksamhet, alternativt att priserna på Grynings tjänster måste höjas. Göteborg Stockholm

140 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 8 av 14 Knut Fahlén Minskade skalfördelar Gryning Vård avsätter idag cirka 5,5 procent av intäkterna till det gemensamma bolagskontoret omfattande ledning, stab och stödfunktioner. Här inkluderas bland annat IT, inköp, ekonomi och utvecklingsresurser. En minskad omsättning med 50 miljoner, och potentiellt med ytterligare ca 30 miljoner* skulle således kräva en reducering av de centrala resurserna med 3 miljoner kronor eller tom 4 miljoner kronor. Det innebär en minskning med 3 4 personer av bolagskontorets medarbetare. En sådan minskning riskerar att märkbart försämra bolagets förmåga att leva upp till ägarnas direktiv om att Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde Verksamhetsmässiga konsekvenser EHRV De verksamhetsmässiga konsekvenserna för EHRV av att avskiljas från Gryning Vård är givetvis beroende av om verksamheten antas fungera som en separat verksamhet eller om den infogas i ett annat sammanhang. Vi kommer därför att kort beröra bägge scenarierna. Som EHRV är uppbyggt idag så finns ett starkt beroende till Gryning Vård som bolag. Det handlar dels om det gemensamma bolagskontoret med dess funktioner och kompetenser och dels om beroendet som EHRV har av Gryning Vårds övriga boenden för en säker placering av sina klienter. Ca 35 klienter i månaden är idag placerade på Gryning Vårds andra enheter. Därtill finns ett kontinuerligt behov av att flytta runt EHRVs klienter i geografin då det ingår i klientgruppens problematik att man avslöjar sig för hotet. Dessa omplaceringar sker idag 1-3 gånger per månad i snitt. Det ger sammantaget att det är mycket svårt att upprätthålla skyddet för EHRVs klienter om verksamheten enbart hade de två egna enheterna att tillgå för placering. Antalet omhändertagna klienter skulle därtill behöva minskas (se figur nedan). Ca 35 placerade utanför EHRV 35 Totalt Totalt EHRV EHRV EHRV EHRV EHRV EHRV Klient i behov av skydd 1/ 3 leder till placering Förändrat skyddsbehov 1 till 3 klienter omplaceras per månad Om EHRV skulle infogas i en större verksamhet liknande Gryning Vård skulle en motsvarande symbios kunna uppstå. Här ligger svårigheten framförallt i att värdera och flytta en verksamhet där värdet till övervägande delen ligger i de erfarenheter, förmågor och kunskaper som de enskilda medarbetarna besitter. Ytterligare ett övervägande är huruvida skyddet på kort sikt kan garanteras hos en potentiell samarbetspart som inte har den kompetens och de rutiner som EHRV har bidragit till att bygga upp hos övriga enheter inom Gryning Vård AB. Sådan kompetens och rutin kommer inte på ett enkelt sätt kunna skapas för att behövligt skydd ska kunna ges klienterna i behov. Göteborg Stockholm

141 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 9 av 14 Knut Fahlén 5.4. Finansiella konsekvenser EHRV De finansiella konsekvenserna för EHRV om verksamheten skulle fungera som en separat enhet handlar framförallt om högre kostnader för centrala stab och stödfunktioner samt en högre finansiell och affärsmässig risk var det första året som EHRV gick runt ekonomiskt efter en rad förlustår. Det beror bland annat på att EHRV enbart tar ut en mycket liten marginal för de klientintäkter som erhålls där klienten placeras inom Grynings övriga enheter. De insatser som EHRV erbjuder kommunerna upplevs redan idag som dyra lösningar vilket blir fallet med den höga säkerhetsnivån som erfordras när man arbetar med klienter som valt att bryta med sina familjer. Om EHRV skulle stå på egna ben och via affärsmässiga samarbeten tillhandahålla boenden för sina klienter skulle det med hög sannolikhet innebära höjda priser till kund för att klara uppbyggnad av egna stab och stödfunktioner. Det i sig kommer reducera EHRVs konkurrenskraft. Om EHRV skulle infogas i en större verksamhet liknande Gryning Vård skulle en motsvarande finansiell symbios kunna uppstå. Här ligger svårigheten framförallt i att värdera och flytta en verksamhet där värdet till övervägande delen ligger i de erfarenheter, förmågor och kunskaper som de enskilda medarbetarna besitter vilket nämndes i föregående avsnitt. 6. Slutsatser och rekommendationer 6.1. Utgångspunkter Av såväl Gryning Vårds ägare som styrelse framgår med tydlighet att In house-undantaget är något eftersträvansvärt då det kan underlätta betydligt för kommunerna. Därtill finns inbyggt som en del av ägaridén att Verksamheten syftar till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare. Därigenom skulle man kunna hävda att en stor andel extern försäljning frångår detta syfte. Å andra sidan står också i ägardirektivet att Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra ett komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna. I detta perspektiv utgör EHRVs verksamhet ett väldigt tydligt komplement då denna verksamhet till sin karaktär ej går att ombesörja inom den egna kommunen till skillnad från andra områden där hemmaplanslösningar utgör ett alternativ. Ytterligare ett komplement är extern försäljning då efterfrågan på platser från medlemskommuner inte är konstant och förutsägbart. Idag finns inte några heltäckande kvantitativa undersökningar som visar på medlemskommunernas och dess invånares faktiska behov. Vi kan dock konstatera att medlemskommunerna i liten utsträckning väljer Gryning Vård för sina externa placeringar. Det väcker i huvudsak två frågor. Dels i vilken mån Gryning Vårds erbjudande stämmer överens med vad kommunerna eftersöker. Dels vad syftet är med ett kommunalägt bolag om nyttjandegraden är så pass låg som den är. Göteborg Stockholm

142 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 10 av 14 Knut Fahlén Gryning Vård, och liknande organisationer, har en ständig utmaning i att hantera den relativt höga affärsrisk som oförutsägbarhet i intäkter i kombination med stora fasta kostnader innebär. I det fall Gryning Vård av sina medlemskommuner ska betraktas som vilken extern aktör som helst blir det därmed problematiskt att hämma bolagets konkurrensförmåga genom att begränsa marknaden. Detta då det riskerar direkta effekter i form av tomma platser och i förlängningen ekonomiska förluster som följd. Utifrån de stora negativa verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenser som ett avskiljande av EHRV riskerar att medföra, såväl för kvarvarande bolag som den avskilda verksamheten, kan vi ej rekommendera denna lösning för att uppfylla verksamhetskriteriet. Då det finns en enighet hos såväl ägare som styrelse om att In house-undantaget är eftersträvansvärt för bolaget lyfter vi istället fram tre lösningsalternativ enligt följande avsnitt. Oavsett alternativ menar vi därtill att ägarnas syfte med bolaget bör tydliggöras för att kunna vägleda styrelsen och bolagsledningen i framtida strategiska beslut Alternativa lösningar Pröva särskild beskaffenhet Den lösning som skulle ge snabbast resultat på verksamhetskriteriet vore att betrakta de högspecialiserade verksamheterna, främst skyddsverksamheten, som verksamhet av särskild beskaffenhet och som därmed inte behöver inberäknas vid beräkning av försäljningsfördelning. Det är en möjlighet som framhålls av EU men där det ännu saknas prejudicerande rättsfall i Sverige. Risken för medlemskommunerna är att det kan uppstå en upphandlingsskadeavgift om beslutet prövas i domstol. Denna risk måste å andra sidan ställas mot risken för värdeförstörelse och utarmning av Gryning Vård som förväntas uppstå om Gryning Vård och EHRV verksamheten separeras från varandra Utvidga ägarkretsen För att uppfylla verksamhetskriteriet enligt In house skulle den externa försäljningen behöva minska med cirka 20 Mkr (givet nuvarande omsättningstal). Detta är en försäljning som motsvarar Gryning Vårds tre största externa kunder. Dessa är i dagsläget Växjö, Örebro och Kalmar som står för drygt 23 Mkr av intäkterna. För att vara på den säkra sidan skulle målet kunna sättas till procent av de externa intäkterna och då komplettera med ytterligare några kommuner. Att utvidga ägarkretsen med ytterligare kommunalförbund eller kommuner skulle därmed vara en möjlighet att på relativt kort tid uppnå verksamhetskriteriet för In house-undantaget. Flera av de kommuner som köper mycket från Gryning i dag återfinns i VoB Syd vars ägare är kommunalförbundet VoB Kronoberg och Kommunförbundet Skåne och därigenom indirekt samtliga kommuner i Kronoberg och Skåne. VoB Syd driver behandlingshem, utredningshem (HVB), jourhem och familjehem som tar emot akuta och planerade uppdrag från socialtjänsten (SOL och LVU) gällande skydd och stöd, utredning, behandling, integration och konsultationer. VoB Syd drivs på samhällsnyttig grund utan vinstsyfte och omsätter knappt 200 Mkr. Göteborg Stockholm

143 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 11 av 14 Knut Fahlén Motsvarande verksamhet finns också i Vårljus som är Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet. Deras uppdrag är att tillgodose kranskommunernas behov av institutionsvård för barn, ungdomar och familjer med psykosociala problem. De har ingen EHRV verksamhet och omsätter drygt 300 Mkr. Vi menar att Gryning Vård och medlemskommunerna har mer att vinna genom att pröva detta alternativ istället för att nedmontera verksamheten Öka den interna försäljningen Ett alternativ för att nå verksamhetskriteriet för In house-undantaget är att öka försäljningen till medlemskommunerna. Gryning Vård har under senare år inlett en dialog med ett 25-tal av de medlemskommuner som köper mycket externt men ej av Gryning samt kommuner där Gryning ser en minskad försäljning. Av dessa dialoger framkommer i huvudsak tre anledningar till att inte välja Gryning trots att man indirekt är ägare av verksamheten: - Gryning upplevs dyrare än andra aktörer, även om detta inte är entydigt - Gryning är förstaval men har varit fullbelagt vid förfrågan om placering - Okunskap om att Gryning ägs av kommunerna, och att få känner till In house-begreppet Av en översiktlig summering kring medlemskommunernas köp från Gryning 2016 framgår att andelen av medlemskommunernas köpta placeringar som utgörs av Gryning varierar mellan 0 till 100 procent, med ett oviktat medelvärde på 27 procent och en median på 19 procent. Siffrorna är inte fullständiga, och de är påverkade av stora köp för EKB, men de indikerar att det finns en potential att andelen köpt vård av Gryning från medlemskommunerna av den totala andelen köpt vård kan öka. De kommuner som 2016 köpte mindre än fem procent av totalt antal köpt vård är t ex: Hjo, Tranemo, Skövde, Skara och Tidaholm (se tabell nedan). Åtta kommuner köper mer än hälften av sin köpta vård från Gryning och övriga 40 kommuner således mellan 5-50 procent av sina köpta vård. Sammantaget bör det finnas stora möjligheter att öka Grynings marknadsandel hos medlemskommunerna. Den percentil av medlemskommuner som köper MINST andel av totalt köpt vård inom IFO barn och unga (tusen kronor). Kommun Kommnförbund Totalt köp IFO (tkr) Köp av GrynGryning % Hjo Skaraborg % Tranemo Sjuhärad % Skövde Skaraborg % Skara Skaraborg % Tidaholm Skaraborg % Göteborg Stockholm

144 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 12 av 14 Knut Fahlén Den percentil av medlemskommuner som köper MEST andel av totalt köpt vård inom IFO barn och unga (tusen kronor). Kommun Kommnförbund Totalt köp IFO (tkr) Köp av GrynGryning % Töreboda Skaraborg % Alingsås GR % Karlsborg Skaraborg % Bollebygd Sjuhärad % Mariestad Skaraborg % Av figurerna ovan ser vi att Törebodas siffra för 2016 inte stämmer. Törebodas siffor liksom de höga talen för Alingsås och Mariestad beror till största del på köp av EKB-tjänster. Nu när dessa köp minskat och närmar sig noll är det rimligt att tro att fördelningen förändrats. Vi avser förtydliga bilden genom att även se på 2014 års statistik samt se på 2017 år statistik som ännu inte är klar. Utifrån medlemskommunernas totala köp av externa IFO-tjänster kan vi göra en enkel beräkning med antagandet att Gryning hade en marknadsandel på 40 procent hos samtliga medlemskommuner. Då framgår volymer per kommunalförbund i nedanstående figur. Göteborg Stockholm

145 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 13 av 14 Knut Fahlén Dessa simulerade volymer skulle ge en extern försäljning på 10 % baserat på 2016 års utfall, vilket är klart godkänd gräns för verksamhetskriteriet och tillämpning av in house. Dessa siffror är givetvis fiktiva då en sådan stor volymökning skulle kräva en stor utökning av antalet enheter inom Gryning. Högst troligt är också att en ökad intern efterfrågan dessutom skulle minska den externa försäljningen då Gryning ej skulle ha utrymme att ta emot klienter från externa kunder. Detta skulle således ytterligare minska andelen extern försäljning. Här menar vi även att Grynings initiativ till differentierad prissättning baserat på klientens vårdbehov är en viktig del för att kunna konkurrera med lågprisaktörer på marknaden. Även inom EHRV finns en möjlighet att öka den interna försäljningen då placeringar inom regionen i många fall är möjliga. Exempelvis ser verksamheten EHRV att andelen förfrågningar från Göteborg är betydligt lägre än vad behovet förväntas vara. Här pågår just nu en gemensam kartläggning av behovet i de tre storstadsregionerna Göteborg, Stockholm och Malmö initierad av Liberalerna. Den kvalitativa delen av kartläggningen förväntas vara klar i april. Under 2017 hade EHRV ej möjlighet att tillhandahålla skyddat boende för totalt 11 klienter då de orter som erbjuds ej fungerar utifrån säkerhetsskäl. Här är även ett möjligt alternativ att etablera en filial utanför VGR eller att köpa platser från en annan aktör. Att öka den interna försäljningen är ett långsiktigt arbete som vi menar bör ske genom en aktiv dialog med kommunerna. Att aktivt försäljningsstyra menar vi inte är en hållbar väg att gå då det är problematiskt utifrån ett etiskt perspektiv samt för att det riskerar leda till tomma platser som kommunerna sannolikt inte är beredda att betala för genom högre priser. Med en högre efterfrågan på EHRV från de egna medlemskommunerna skulle en prioritering dock vara möjlig genom att ge företrädesrätt när två klienter står mot varandra. Genom den samverkan som EHRV har med Grynings enheter finns även en potential att ta emot ytterligare klienter i behov av skydd. Detta givet att efterfrågan på placeringar inom andra Gryning enheter går ner när kommunerna i högre grad väljer hemmaplanslösningar där så är möjligt. Detta alternativ till ökad intern försäljning är mest realistiskt, men tar också längst tid enligt vår bedömning. Det kräver också att Gryning Vård kompletterar och utvecklar sin upphandlingskompetens som säljare. Kostnaderna för denna administration riskerar minska kostnadsmassan som läggs på produktion och riskerar därmed fördyra Gryning Vårds tjänster Rekommendationer Det finns i huvudsak tre handlingsalternativ med olika tidsperspektiv. A. Överväg möjligheterna att tillämpa principer kring särskild beskaffenhet och fastställ att merparten av EHRV-verksamheten är av denna art med argumentet att det ofta är svårt att bedriva denna typ av särskilda skyddsboende på hemmaplan. B. Undersök möjligheterna att utöka ägarkretsen till de kommuner eller kommunförbund som har liknande verksamhet som Gryning Vård AB för att på så sätt hamna i en In house-situation tillsammans med ökade möjligheter att hitta skalfördelar och placeringar utanför Göteborg Stockholm

146 Dokument Författare Ansvarig Version Sida Rapport Malin Wennebro och Knut Fahlén Sida 14 av 14 Knut Fahlén ägarkommunerna. Detta handlingsalternativ skulle troligtvis gynna såväl verksamheten som kommunerna utan att för den skull vara hämmande för privata aktörer. C. Arbeta aktivt med att sälja platser till ägarkommunerna genom att utveckla de dialoger som redan pågår. Detta kommer troligtvis ta längst tid, givet krav på 36-månaders utfall. Denna lösning menar vi kräver en tydligare bild av medlemskommunernas behov och ett aktivt arbete från såväl ägare som bolag med att öka varumärkeskännedomen. Därtill kan en differentierad prissättning hjälpa till att stärka konkurrenskraften i erbjudandet gentemot externa aktörer. Det finns möjligen ett fjärde alternativ som är att sälja verksamheten i sin helhet. Vad värdet av detta blir och om det går att få ut verksamhetens rätta värde är dock svårt att bedöma. Detta alternativ kommer dessutom inte leda till målet att tillämpa In house-kriteriet. Av dessa skäl har vi valt att inte rekommendera avyttring som alternativ. Ägarna behöver som vi tidigare nämnt även förtydliga sitt syfte med ägandet av Gryning Vård AB. Göteborg Stockholm

147 ATTENTION Kommunchef Socialchef eller motsvarande Upphandlingsenhet Göteborg i mars 2018 Information om inköp av Grynings tjänster Grynings ägarkommuner har under 2017 kunnat köpa bolagets tjänster utan föregående upphandling med stöd av det så kallade inhouse-undantaget. Undantaget förutsätter att ägaren har kontroll över bolaget motsvarande den ägaren har över sin egen förvaltning (kontrollkriteriet) och att bolaget har 80 procent eller mer av sin omsättning från sina ägarkommuner (verksamhetskriteriet). Gryning har numera strax under 80 procent av omsättningen från interna köp, eftersom ägarkommunernas köp har minskat väsentligt. Även om ägarna fortfarande kontrollerar bolaget fullt ut, så kan undantaget inte längre åberopas. DET FINNS FLERA SÄTT ATT KÖPA GRYNINGS TJÄNSTER: 1. Befintliga ramavtal Befintliga ramavtal gäller och kommuner som har ramavtal med Gryning kan fortsätta avropa på dem. 2. Befintliga abonnemangsavtal Befintliga abonnemangsavtal gäller och kommuner som har abonnemangsavtal kan fortsätta avropa från dem. 3. Direktupphandling Direktupphandling kan ske enligt respektive kommuns riktlinjer för direktupphandling. Vi har en särställning som det största kommunalägda bolaget inom vård och omsorg som innebär goda förutsättningar att i dialog med ägarna utveckla verksamheten efter både behov och önskemål. Återkom gärna till någon av oss för en dialog om vilka behov er kommun har och hur inköp av våra tjänster kan ske så enkelt som möjligt. Elisabeth Skarnehall, verksamhetschef tel eller e-post elisabeth.skarnehall@gryning.se alternativt Peter Nilsson, verksamhetschef tel eller e-post peter.nilsson@gryning.se Det går också bra att kontakta undertecknad direkt, tel eller e-post katarina.ahlqvist@gryning.se Med vänliga hälsningar Katarina Ahlqvist vd Gryning pua Gryning Vårds styrelse Gryning Vård Post Box 5154, Göteborg Besök Kålltorpsgatan 2, Göteborg Växel info@gryning.se

148 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Visuell identitet för GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning GR håller på att utveckla sin kommunikation och i samband med detta tas bland annat en kommunikationsstrategi fram. Syftet är att öka GR:s tydlighet. I strategin ingår att ta fram en visuell identitet, ett arbete som nu är i slutfasen. I bifogade tjänsteutlåtande presenteras bakgrund, syfte samt de vägval som har gjorts under processens gång. Göteborg Helena Söderbäck /Eva-Lena Hedvall

149 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Eva-Lena Hedvall Visuell identitet för GR Arbetet med att ta fram en visuell identitet för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är nu i slutfasen. Här följer en rapport om bakgrund, syfte samt de vägval som har gjorts under processens gång. Se även bilaga: Visuell identitet för GR Bakgrund och syfte GR arbetar med att utveckla sin kommunikation och i samband med detta tas en kommunikationsstrategi fram. Idag kommuniceras delar av verksamheten på ett ambitiöst sätt, men ett grepp om helheten behövs. Detta för att GR ska bli tydligare gentemot medlemskommunerna, men också när storstadsregionens frågor lyfts såväl i Västra Götalandsregionen som nationellt och internationellt, liksom gentemot finansiärer och samarbetspartners gjordes ett gemensamt värdegrundsarbete på GR. I samband med detta togs tre kärnvärden fram lyhördhet, handlingskraft och utveckling. Dessa ska fungera som en kompass i arbetet, inom ramen för förbundsordning, verksamhetsinriktning och andra styrande dokument rekryterades även en kommunikationsstrateg som idag arbetar 75 procent med övergripande kommunikation, direkt under förbundsdirektören. I slutet av 2017 startades ett nätverk för kommunikationschefer i GRkommunerna på begäran av kommuncheferna. Nätverkets uppdrag är att lyfta upp de regionala frågorna på lokal nivå, samt att vara ett strategiskt stöd till kommuncheferna i prioriterade frågor. Nätverket leds av GR:s kommunikationsstrateg och deltar gör även GR:s förbundssekreterare. Arbetet med att ta fram en visuell identitet inleddes 2017, något som var efterfrågat i organisationen, eftersom det i dagsläget inte finns någon sådan. Framöver kommer GR att utveckla kommunikationen ytterligare, bland annat genom en översyn av webbsidan.

150 Göteborgsregionens kommunalförbund Om visuell identitet En visuell identitet är riktlinjer för logotyp, teckensnitt, färger, dekorelement, bilder och grafik. Syftet är att underlätta för mottagaren att identifiera vem som är avsändare i det allt mer intensiva informationsflödet. Idag har GR ingen visuell identitet, vilket har lett till att det finns en uppsjö av logotyper och grafiska utseenden. Detta ger en otydlighet eftersom intrycket blir spretigt och rörigt. Förutom att öka tydligheten är syftet med riktlinjerna också att spara resurser. Initialt är det en kostnad förenad med att ta fram en visuell identitet, men i det långa loppet blir verksamheten mer effektiv när inte hjulet behöver uppfinnas på nytt varje gång ett informationsmaterial ska produceras. Framtagandet av den visuella identiteten ryms inom befintlig budget. Visuella riktlinjer ska spegla en organisations identitet. Arbetet tar därför avstamp i GR:s vision, uppdrag, mål samt kärnvärden. Den visuella identiteten ska signalera att GR har hög kompetens och lång erfarenhet, men också är en spännande och kreativ utvecklingsorganisation. Den ska fungera för olika målgrupper och ändamål, alltifrån formella till mer lekfulla. En visuell identitet behöver omsorg och underhåll. Utvecklingen inom kommunikation går snabbt och identiteten behöver därför uppdateras med jämna mellanrum för att kännas tidsenlig. Ibland behövs större förändringar, men när GR väl har en modern visuell identitet på plats handlar det om mindre justeringar, till exempel i form av att se över färger och mönster. I arbetet med att ta fram en visuell identitet utgår vi från riktlinjerna från Myndigheten för delaktighet om tillgänglig formgivning (sid 39): aterial/2015/ riktlinjer-for-tillganglighet.pdf Om processen GR har arbetat tillsammans med en extern byrå, Aoki, för att ta fram den visuella identiteten. GR:s kommunikationsstrateg har lett projektet och haft regelbundna avstämningar med en arbetsgrupp bestående av medarbetare med kompetens inom formgivning och layout. GR:s chefsgrupp har varit ett viktigt forum för att stämma av strategiska frågor och en referensgrupp, med medarbetare på GR som arbetar med kommunikation, har bidragit med värdefulla inspel.

151 Göteborgsregionens kommunalförbund Vid två tillfällen har den visuella identiteten presenterats för medarbetare och fått ett positivt mottagande. Arbetet har också förankrats med fackliga företrädare. Den visuella identiteten har visats för kommunchefsgruppen samt på förbundsstyrelsens sammanträde i form av en utställning. Vägval Under processens gång har andra frågor, kopplade till kommunikation, uppstått. Namnet Göteborgsregionens kommunalförbund GR är stolt över det förtroende som kommunerna har gett oss genom förbundsordningen. Samtidigt märker vi att ordet kommunalförbund är ett kommunikativt hinder. Vi får ofta börja med att förklara vad ett kommunalförbund är innan vi kan berätta om vad GR faktiskt gör. GR sammanblandas också ofta med den fackliga organisationen Kommunal. Därför förkortar vi namnet i kommunikativa sammanhang och använder enbart Göteborgsregionen. Det juridiska namnet är även fortsättningsvis Göteborgsregionens kommunalförbund. Det finns vissa utmaningar även med det förkortade namnet, framför allt eftersom Göteborgsregionen också är ett begrepp för det geografiska området. För att undvika sammanblandning används den inarbetade förkortningen GR när det finns risk för missförstånd. Det ska dock alltid framgå vad förkortningen GR står för, så att det blir tydligt även för personer som inte känner till organisationen sedan tidigare. En annan utmaning är att regionbegreppet används för att beskriva olika organisatoriska och geografiska nivåer. Det finns storstadsregioner och regioner i form av län och landsting. Internationellt finns även begreppet megaregioner, bland annat i OECD:s studie Megaregion of Western Scandinavia För att tydliggöra GR:s roll kopplar vi ett budskap, i form av en kortare informationstext eller mening, till den visuella identiteten så att det framgår att GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner. Framöver kommer troligtvis risken att sammanblandas med Västra Götalandsregionen (VGR) minska. Som en del av VGR:s pågående arbete med varumärkesplattform finns ett förslag som innefattar en namnjustering till Region Västra Götaland. Beslut väntas fattas av regionfullmäktige den 29 maj. Namnjusteringen är även i linje med Indelningskommitténs slutbetänkande som föreslår att alla landsting/regioner benämns på samma sätt och att beteckningen blir region där regionbegreppet sätts först.

152 Göteborgsregionens kommunalförbund I samband med att den visuella identiteten lanseras byter GR också domännamn, så att webbadressen blir E-postadresser kommer att ha Detta ökar tydligheten ytterligare. Det nuvarande domännamnet, leder till missförstånd eftersom det blandas ihop med adressen Logotypen GR:s nuvarande logotyp har funnits i 22 år och är därför inarbetad, men frågan är om den ger rätt intryck. Vi får ofta frågor om vad pricken i logotypen betyder, vilket innebär att den inte är helt tydlig. Att behålla den nuvarande logotypen kan dessutom ge signaler om att organisationen inte har förändrats på flera år, vilket den har. GR är en organisation som ständigt arbetar med utveckling för att kunna svara upp mot de nya behov som uppstår i medlemskommunerna i ett samhälle som både är komplext och snabbt föränderligt. Vi har därför tagit fram en ny logotyp som speglar att GR är en modern utvecklingsorganisation. Visuell identitet för GR Den framtagna visuella identiteten tar fasta på att GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. I logotypen är G:et och R:et sammanlänkande för att signalera samverkan. Den innehåller både runda och raka former, för att ge en känsla både av kreativitet och handlingskraft. I den visuella identiteten används också en befintlig karta över medlemskommunerna. Kartan har dock utvecklats och blivit mjukare i formerna för att signalera öppenhet mellan kommunerna. I den gamla kartan var gränserna skarpare och mer markerade. Utifrån kartan har ett antal mönster tagits fram. Mönstren visar områdena mellan kommunerna och symboliserar de flöden och strömningar som uppstår när människor möts, utbyter idéer och hittar lösningar på gemensamma utmaningar. Något som i förlängningen leder till nytta och mervärde för medlemskommunerna och utgör grunden i GR:s uppdrag.

153 Visuell identitet för Göteborgsregionens kommunalförbund 1Aoki / 2018

154 Den nya logotypen utgår från GRs gamla logotyp som består av en cirkel med bokstäverna i. 7Aoki / 2018

155 Ny logotyp: Primär GÖTEBORGS REGIONEN Aoki /

156 Ny logotyp: Fylld GÖTEBORGS REGIONEN Aoki /

157 Ny logotyp: Fylld, negativ GÖTEBORGS REGIONEN Aoki /

158 Ny logotyp: Liggande GÖTEBORGS REGIONEN Aoki /

159 GR har idag en illustration med en karta över alla medlemskommuner i Göteborgsregionen. Denna karta har moderniserats och förtydligats. Aoki /

160 Aoki /

161 GR är en stor organisation som kommer att göra ett mycket stort antal publikationer. Därför är det bra med större antal färger än vad som finns i dag. 8 färger har tagits fram i en färgskala som ska kännas varm, inbjudande, men också seriös. Aoki /

162 Aoki /

163 Ett antal mönster har tagits fram utifrån kartan och de 8 färgerna. Dessa kommer att kunna användas i kommunikation och på olika enheter då det inte alltid finns tillräckligt bildmaterial. I mönsterna har de skarpa kommungränserna tagits bort. Istället finns en känsla av strömningar och flöden som på ett mer organiskt sätt symboliserar samarbetena mellan kommunerna. Aoki /

164 Aoki /

165 Aoki /

166 Exempel på användning av de grafiska elementen: Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning REGIONEN REGIONEN REGIONEN Framtidens ledare Framtidens ledare Framtidens ledare Framtidens ledare ledare GÖTEBORGS REGIONEN Dus am, sit deruptatiae sequi dolu. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Dus am, sit deruptatiae y sequi dolu tem aliand. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Dus am, sit deruptatiae y sequi dolu tem aliand. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Gymnasiedagarna Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Aoki /

167 Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning GÖTEBORGS Skola och utbildning REGIONEN REGIONEN REGIONEN Framtidens ledare Framtidens ledare Framtidens ledare Framtidens ledare GÖTEBORGS REGIONEN Dus am, sit deruptatiae sequi dolu. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Dus am, sit deruptatiae y sequi dolu tem aliand. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Dus am, sit deruptatiae y sequi dolu tem aliand. Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Utvecklande ledarskap Pita vid quam hit lant omniend estrum n atia aut labo. Aoki /

168 Huvudtypsnittet kommer att vara samma som finns i logotypen, nämligen ITC Conduit. Det är ett typsnitt som känns modernt, seriöst och tryggt, samtidigt som det känns vänligt och inbjudande. Typsnittet fungerar både i tryck och på webben och har mycket bra läsbarhet. Aoki /

169 Realigned equestrian Hari occulpa nulparchitio ipsam aqui conet, sed ma nimpossit res dolo rum volupta sincid ut estiasp. Temporem aut ameniendae pro officiet doluptam re estincillam autemquas quate natibusae volo quatium idio. Itas quiae sitatibea vendite ndaectem am ut prem fuga. Ore perspe explia si ommo blaut eliquae re que ma alit quiaspiendi andenihit omnim eaquianda il inverch illuptate inverit earchiliquam diti commodi il iur. Ferorum enis et aliquis quam dis sit qui cullacc atempor ehendi ariorem laborit que porersp eriatur? Qui conseca estesciisti odissi blab idescius exerit quist, esci a is si ad mi, quid quas eiur si dolupta tatibus nulpa qui cus. ITC Conduit Riorum ab in pelitium fuga. Namusapero omnis re senis enias voloribere lanimaxim vente volupta tioribus, sum etur sam arum quoditat et abo. Alibus sandandis accusam quaspe veliquis et pernatur rest apisci nonsecabo. Nequidus antur, cus, idit pro del in res doluptibusam quiam que plant quas mincto molenimet quiandipisci suntur? Onsenis nis everrupta anitatiatur. Ullor rehenis nemposandit que quatessi dicipsam, quam eumquid et ea seque sit esti dem Ciisi te prate core vene aut molo ereium et ipsum nis sum susam reruntum ipsaped eos veliquis quas dolo blaceperrum cusapidio. Nameni cum corerum quat quid quatur mo modi cus aut demporro ipiducium faccae. Neque sus, expere, solupta ipsunto. Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö ?!&%#,(...)+* Aoki /

170 ITC Conduit kompletteras med två andra typsnitt för att det enklare ska gå att skapa typografiska hierarkier i trycksaker. De kompletterande typsnitten är Garamond, som är ett standard typsnitt som lämpar sig bra för längre texter, och Space Mono, som kommer att användas till exempelvis bildtexter och faktarutor. Aoki /

171 Garamond Space Mono Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö ?!&%#,(...)+* Aa Bb Cc Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Pp Qq Rr Ss Tt Uu Vv Ww Xx Yy Zz Åå Ää Öö ?!&%#,(...)+* Aoki /

172 Exempel på användning av ITC Conduit: 3.2 Ekosystemtjänster ur ett kilperspektiv Obitibusant. Ficim abo. Ut autatiis que odio blabo. ANDUS ESSIT RERUM SUS archita sperum quaescidus dolorecus es ent labore, officil lacessint, illabor poritat doluptas id quam di optae net ipiendantet modiorio. Itas ma comnis renimpo ribus, et quasperovit in ea di re natia volum faceriam, etur adis am vit laudae velestem quod molupti aturibus quaeperunt es eaque veniatquatia coriam fugiatur mosam, sitas mint, temquo maiosam iliam id que velibustota necaectur? Ata volupta sperundio delit quidiossunto int accupturibus ex excescienis arum qui berrore conseri orehendi aspedip sundest vendam et mos molorior si optur mos quoditate lacculliae et et a sin nesto officium at latur miligentur sum el id ute nobit, niae vollis qui aditis diti re doluptae explaut eseque nis aciaspe lectatiatquo doluptibus dolorestrum volupta voluptio et la alistiis molenim illaborae repedist, cus sentiuntur sandero. 34 Aoki /

173 Exempel på komplettering med Garamond och Space Mono: Obitibusant. Ficim abo. Ut autatiis que odio blabo. ANDUS ESSIT RERUM SUS archita sperum quaescidus dolorecus es ent labore, officil lacessint, illabor poritat doluptas id quam di optae net ipiendantet modiorio. Itas ma comnis renimpo ribus, et quasperovit in ea di re natia volum faceriam, etur adis am vit laudae velestem quod molupti aturibus quaeperunt es eaque veniatquatia coriam fugiatur mosam, sitas mint, temquo maiosam iliam id que velibustota necaectur? Ata volupta sperundio delit quidiossunto int accupturibus ex excescienis arum qui berrore conseri orehendi aspedip sundest vendam et mos molorior si optur mos quoditate lacculliae et et a sin nesto officium at latur miligentur sum el id ute nobit, niae vollis qui aditis diti re doluptae explaut eseque nis aciaspe lectatiatquo doluptibus dolorestrum volupta voluptio et la alistiis molenim illaborae repedist, cus sentiuntur sandero. Re nonsenihicto et res assi doluptati natempos audistiam, sint as voluptas mi, vidici tectum deriatia con rero quamet qui de pa everum volupici quodit quasperovid ut autemque reprerum fugiati asperum sum qui quatemp oreptatem is sitaturi bla dolenderum errum sum litat aliqui blam, tori blandi dollabo. Ne eos senimos ende volectotaspe sunda sit, opta pore, estis consed eium veles is doluptatia dolorendi ut aceatet imperfe rehenis del etur, sus. Est adit, tet pe consequ amenda corro opta denimus, aut maios voluptam nem is nonsed eaturer iberchit, sollabori omnime perchicae. Udi ut am renim doloremost, volum as desciusdaero vendi officia voles net poria quam qui cusandam ipiciae inis desto officil igenien ditiistrum nest, consequas es volupienis eiuscit, ut as dolorendunti con poreratur? Rorem nam eos vollacit lia voles esto qui dolupta quidit por sunti quam alit quo quiam in cum aliaspiet fugitatios quia vellores as moluptaquunt plab inissit ligendu ntibustorum diam verro et quist, sanderro volorpor si dolor. Il est, tem ra cusam que veniae maxim essitat od qui quianda nimagni dolorit iisquatis samus dolupta in nimodi alia vel. Minctatur omnihit aut voluptas escimus damus, seque venturi dolupid endam et magnis quiatum asperum voles vendant. Ehent am del iliti non rem nonem veniasi dis as ium int pores estiatis sae eum qui re ma culloreped ea conessi nveribus solores equam, vid min rehent, as re nustem eosam recus mil magnimoditae volorum volut laceari bearum facestio. Abore pratetur re pratur aborestiae. Sed qui arumquiae nosam quidellitat ium res dolupta tibusdae nobit et voloritiamus rem est autae ditate que ne. Rorro et liquas aut acestin cillaccum as aut ommolupta sam ipsus, solupta dunt. Equias doluptae voloriorere, conseque ni conem re, aut que sim etur, sita nis et aditium et, sectet, excepre ctatquo beaquam quam quam. Apeliqua temporestion eveliqu idebit aut quas sinveli genderum qui illendite voluptatem aliquam, untem et re, quistor ionsed et porepedici. FAKTA: Icium ipit antur, escimaximus et, tore natem assimo tempore periae labo. Tentur, conse dioreium ditae susdam in rat. Um volupic ipiende eatur minihit quasitate. Od quae nos nis aut facipsa perio. Ihilitem quis rat laut ipsum nobist volenec tiasper. 39 Aoki /