Möte mellan Alingsås kommunstyrelse och GRs förbundsstyrelse

Transkript

1 Göteborg Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare i Alingsås Möte mellan Alingsås kommunstyrelse och GRs förbundsstyrelse Ledamöter och ersättare i Alingsås kommunstyrelse inbjuds att delta i GRs förbundsstyrelses sammanträde i Alingsås, fredagen 12 februari Kommunstyrelsen inbjuds att närvara under hela förmiddagen. Sammanträdet inleds med information från Alingsås kommun med särskilt besök av infrastrukturminister Anna Johansson som ger sin bild av trafikverkets uppdrag som samhällsbyggare. Därefter följer lägesrapporter om naturbruksgymnasierna i Västra Götaland samt samarbetet kring mottagandet av nyanlända. Sammanträdet fortsätter med gruppmöten och styrelseärenden samt avslutas med lunch kl. 12. Varmt välkomna! Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Jonas Ransgård Ordförande Enligt uppdrag Helena Söderbäck Förbundsdirektör Gunnel Rydberg Förbundssekreterare Vid förhinder, var vänlig meddela Gunnel Rydberg, gunnel.rydberg@grkom.se tel: , senast tisdag 9 februari. Lokaler: Grand Hotel, Bankgatan 1, Alingsås

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ombud till Göteborg & Co:s, Göteborgsregionens Internationella Skola AB:s (ISGR) och Gryning Vård AB:s bolagsstämmor 2016 Förbundsstyrelsens presidium har uppdraget att föreslå stämmoombud till bolagsstämmor i hel- och delägda bolag för Förslag till beslut Att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Göteborg & Co:s bolagsstämma 4 mars 2016 utse Hans Bergfelt (M), Mölndal. Att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGRs bolagsstämma 3 maj 2016 utse Lisbeth Boëthius (M), Göteborg. Att till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vårds bolagsstämma 7 april 2016 utse Bo Pettersson (S), Stenungsund. Att uppdra åt presidiet att vid behov utse ersättare för dessa ombud. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR 2017 Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år. Under arbetet med samrådsunderlag inför budget 2015 startade en diskussion kring behov av att fr.o.m ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för GR som åtföljs av en årligen framtagen rambudget. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. En flerårig verksamhetsinriktning anger huvuddragen för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor och områden. Årliga verksamhetsprioriteringar styr medlemskommunernas behov av regionalt samarbete samt ger ekonomiska förutsättningar. I slutet av varje budgetår föreslås därför att den övergripande verksamhetsinriktningen och gällande rambudget, på styrgruppsnivå kompletteras med en mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår. Inför 2016 antog förbundsfullmäktige för första gången en långsiktig verksamhetsinriktning för GR med sikte mot att den från och med kommande år, 2017, skulle bli flerårig. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning bygger alltså på verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen kommer tillsammans med rambudget 2017 att behandlas av förbundsstyrelsen den 13 maj och av förbundsfullmäktige den 14 juni Förslag till beslut Att översända föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt budget 2017 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april 2016.

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

5 Samrådsunderlag Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

6 2

7 Verksamhetsinriktning lyfter medlems kommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksamhetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

8 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna som brukar ha drygt besökare varje år. FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GRs gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för alla nyanlända som deltar i etableringsreformen. Under året 2015 deltog 1412 personer. Det är ett lägre antal jämfört med året innan. Detta beroende på att antalet kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd också är lägre. cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. GRs mediebibliotek har omkring artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt elever har registrerat sig för användning av medietjänsten. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. I samarbete med 11 medlemskommuner samt Senior Göteborg, Västra Götalandsregionen, Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park, forskningsmiljöerna AgeCap och GPCC vid Göteborgs universitet, CVA vid Chalmers tekniska högskola, MedTech West, pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna samt fastighetskoncernen Framtiden AB undersöker GR förutsättningarna för att etablera ett utvecklings- och innovationscenter kring tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknologi i Göteborg. under 2015 erbjöd GR-kommunerna feriejobb till närmare 5900 ungdomar. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring 4000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser. omkring 3000 ansökningar görs varje år till de regionalt sökbara yrkesutbildningarna för vuxna, som erbjuds via GRvux.se. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till åtta. GR är en av åtta regioner i landet som medverkar i Plug In, Sveriges största projekt för att få fler unga att fullfölja gymnasieskolan. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. 4

9 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta målinriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknadsregionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som vår växande storstadsregion står inför. En sådan utmaning är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5

10 GR arenan som gör samverkan möjlig uppgift är att verka för samarbete över GR kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

11 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevakning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter 7

12 som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2015 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

13 9

14 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

15 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktionsoch fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

16 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som arbetsförmedlingen, migrationsverket och länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgs regionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända vuxna asylsökande, ensamkommande barn samt en betydande anhöriginvandring. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

17 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

18 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostadsplanering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

19 En fungerande arbetsmarknad Arbetslösheten har under en längre tid legat på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

20 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimat förändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvaliteter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

21 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till byggoch anläggningsverksamhet. 17

22 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvaltningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

23 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. 19

24 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

25 Så här är vi organiserade Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

26 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöver- Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

27 skridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

28 24

29 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudgeten för 2016 budgeterat med ett nollresultat. Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 31/ uppgår antalet invånare i Göteborgsregionen till st vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2017 ska därmed ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudget 2017 är ett nollresultat. Budgetöversikten nedan visar horisontellt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (medlemsavgift). Vertikalt är indelningen för respektive år budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 25

30 Tabell sammanställning budget VERKSAMHET STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 Budget - erat Budgeterade Budget - erade Budget - erat Budgeterade Budget - erade resultat intäkter kostnader resultat intäkter kostnader Budget - erade kostnader Budget -erat resultat Sociala området varav årsavgi Arbetsmarknad varav årsavgi Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgi Utbildningsgruppen varav årsavgi Styrgruppernas verksamh. totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgi Transfereringar varav årsavgi Poli sk organisa on varav årsavgi Övrig verksamh. totalt Verksamhet totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. 26

31 Budget Budget Budget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,1 4,8 2,9 Finansiella anläggningstillgångar 17,6 17,6 18,8 Summa anläggningstillgångar 24,7 22,4 21,7 Omsättningstillgångar Varulager m.m. 8,0 8,1 8,0 Kortfristiga fordringar 43,4 45,9 46,4 Likvida medel 68,6 68,7 69,4 Summa omsättningstillgångar 120,0 122,6 123,7 SUMMA TILLGÅNGAR 144,7 145,0 145,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 40,6 40,6 40,6 därav årets resultat -4,4 0,0 0 Avsättningar 0,0 0,0 0 Kortfristiga skulder 104,1 104,4 104,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 144,7 145,0 145,4 Soliditet 28,1% 28,0% 27,9% Likviditet 115% 115% 118% Eget kapital För att säkerställa god ekonomisk hushållning har GR tagit fram en beräkningsmodell som identifierar GRs behov av eget kapital i riskhänseende specifikt för varje år. GR har ett preliminärt eget kapital per på 44,7 mkr.* GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms vara ca 35 mkr. GR har ett tillräckligt stort eget kapital i riskhänseende och är därmed väl konsoliderat. * Årsresultatet för 2015 är ej fastställt och revision är ej genomförd. 27

32 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna år 2017 beräknas cirka 38 procent eller 28,10 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer (se tabell Transfereringar år 2017). Årsavgiftens fördelning Utbildningsgruppen 33% Miljö och samhällsbyggnad 19% Gemensam verksamhet och politik 26% Styrgruppen för sociala området 14% Arbetsmarknad 8% Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun (kkr) Kr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 74,11 Årsavgiften 2017 är beräknad utifrån SCB:s befolkningsdata per den 30/ Avgiften skall baseras på befolkningstal per 31/ , och skall därför ses som preliminär. GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp. Årsavgiften till GR beräknas uppgå till 72,6 mkr år Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag med Göteborgs stad som huvudägare. GR äger 15 procent. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. 28

33 Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. 29

34 Bilaga GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. VG EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 30

35 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 31

36 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 32

37 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende rambudget för revision av GR 2017 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 svarar fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för övriga verksamheter. Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen. Inför 2016 framförde revisorerna för första gången ett äskande till förbundsfullmäktige om 700 tkr för riktade granskningar, utöver förslag till budgetram för Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2016 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. Detaljbudget 2016 för revisionen framgår av tabell nedan.

38 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till detaljbudget 2016 Konto Budget 2016 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Förtroendevalda revisorer 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Förtroendevalda revisorer Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Äskande av revision 2017 Inför 2017 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna inför 2017 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Dessa framgår av bilagan. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar GRs förtroendevalda revisorer revisionsbudget för 2017 enligt följande: tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2016 (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr) tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt. Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 910 tkr.

39 Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till beslut angående rambudget för revision 2017 Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande och kommenterar enligt nedan. Det är positivt att rutiner för revision tydliggörs och stärks samt att budgetberedningen blir tydliggjord och sker utifrån fullmäktiges uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden för fördjupade granskningar identifierats. Jämförelser med andra kommunförbund Inför beredningen av revisionsbudget för GR, som nu görs för första gången, har jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som lämnar följande information: Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr. Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för revision (350 tkr). Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser. Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får då sedan en redogörelse för hur det har sett ut. Avstämning med Sveriges kommuner och landsting En avstämning har även gjort med SKL (Sveriges kommuner och landsting) kring principer för revision av kommunalförbund och sammanfattningsvis kan sägas följande: Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille. Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig från en kommun på olika sätt.

40 Göteborgsregionens kommunalförbund GR har under 2015 inte haft någon tydliggjord budget för den grundläggande granskningen och ingen alls för fördjupad granskning. För 2016 är budgeten nu tydliggjord och summan 80 tkr för fördjupade granskningar är beslutad. Det är svårt att höja anslagen för mycket på en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid. Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar tilldelade medel utvärderas. Kommentarer från förbundsfullmäktiges presidium Presidiet finner äskandet om 310 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2016 rimligt. Vad gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas äskande i dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till GR samt att GRs verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig höjning av revisionsanslaget. Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2017 ett anslag om 100 tkr för fördjupade granskningar. Inför budget 2018 kommer förbundsfullmäktiges presidium att initiera en diskussion med förbundsstyrelsen kring nivån på revisionsbudgeten inom GR. Under 2016 och 2017 finns också möjlighet för fullmäktiges presidium att utvärdera den stegvisa utvecklingen av revisionen och hur revisorerna förvaltar de tilldelade medlen. Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 14 juni Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för rambudget för revision 2017 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Göteborg Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande /Gunnel Rydberg

41 Till förbundsfullmäktiges presidium Äskande av budget för revision av GR 2017 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorerna och lekmannarevisorerna. För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Före 2016 fanns inga särskilda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade revisorerna behovet av särskilda rutiner för revisionens budgetberedning. Inför 2016 framförde revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2016 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. Detaljbudget 2016 för revisionen framgår av tabell nedan: Förslag till detaljbudget 2016 Konto Budget 2016 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Förtroendevalda revisorer 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Förtroendevalda revisorer Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y

42 Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer förbundsfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Vi menar att den grundläggande basgranskningen inte är tillräcklig för att vi ska kunna uttala oss i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna inför 2017 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Följande områden har preliminärt identifierats: Projektstyrning Förbundsstyrelse styrgrupper - bolag. Styrning och uppföljning. Ärendehantering. Delegation Uppföljning av projektredovisningen enligt E&Y-rapport identifierade brister, åtgärder Målstyrning kontra förtydligade målsättningar 2016 GRs rapportering till medlemskommunerna och vice versa IT-säkerheten behörigheter när folk slutar, tillgång till program, sekretess, fasta data Hantering av personuppgifter i förhållande till nytt regelverk (PUL) Attestordning Avtalshantering samt inköpsrutiner Läromedel in house, kontrollkriteriet Arvoden till förtroendevalda Styrande dokument och policys samt deras efterlevnad. Äskande av revisionsbudget 2017 Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar vi revisionsbudget för 2017 enligt följande: För den grundläggande granskningen äskar vi 310 tkr, med utgångspunkt från detaljbudget 2016 i tabell ovan (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr) För att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån ovanstående identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt, äskar vi 600 tkr. Vårt sammanlagda äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 910 tkr.

43 Göteborg GRs förtroendevalda revisorer Genom Thomas Svensson, ordförande Christina Carlsson, vice ordförande

44 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2016 Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen - verksamhetsinriktning och budget 2016 antogs av förbundsfullmäktige i juni Verksamhetsinriktning och budget 2016 lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom GR. Utgångspunkten är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksamhetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. Det är första gången förbundsstyrelsen föreläggs ett ärende med en övergripande verksamhetsinriktning kompletterad med en ettårig verksamhetsplan och detaljbudget. Processen för arbetet är ny och arbetssättet kommer att utvecklas och justeras utifrån de erfarenheter som görs under arbetets gång. Föreliggande verksamhetsplan utgörs av underlag framtagna per styrgrupp och redovisar prioriteringar för 2016, inom ramen för de strategiska områden som anges i verksamhetsinriktningen. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering av verksamheten, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som här lyfts fram. Underlagen från styrgrupperna kompletteras med ett inledande avsnitt om vilka prioriterade områden som gäller för förbundsledningens övergripande arbete under Sist i dokumentet redovisas detaljbudget för 2016.

45 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anta verksamhetsplan och detaljbudget 2016 som komplement till verksamhetsinriktning och budget Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

46 Verksamhetsplan och detaljbudget för GR

47 2

48 Verksamhetsplan för GR 2016 Det här verkar vi särskilt för under året Verksamhetsplan och detaljbudget 2016 är ett komplement till den strategiska och långsiktiga verksamhetsinriktningen för GR som förbundsfullmäktige har antagit. Verksamhetsinriktningen Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen tar sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet inom Göteborgsregionen genom GR. Från 2017 blir verksamhetsinriktningen flerårig. Här poängteras vikten av långsiktighet i det arbete som bedrivs inom GR, liksom värdet av ett gemensamt och tydligt målinriktat arbete för att möta framtidens utmaningar. Åtta utmaningar och strategier lyfts fram som särskilt angelägna när det gäller att stödja medlemskommunerna och att vara en resurs för dem i deras arbete. Vi ska bidra till det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livs villkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder Fungerande arbetsmarknad Hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi 2016 är det första året som vi med utgångspunkt från den övergripande verksamhetsinriktningen kompletterar med en ettårig verksamhetsplan och detaljbudget. Processen för arbetet är ny, och arbetssättet kommer att utvecklas och justeras utifrån de erfarenheter vi bygger. Verksamhetsplanen utgörs av underlag framtagna per styrgrupp och anger prioriteringar för 2016 inom ramen för de strategiska områden som anges i verksamhetsinriktningen. Planen beskriver inte all verksamhet som bedrivs inom GR utan fokuserar på de områden som sannolikt kommer att kräva de största resurserna. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering av verksamheten, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som lyfts fram i planen. Förbundsledningens prioriterade frågor 2016 Under 2015 har flyktingtillströmningen till Sverige uppnått en omfattning som kommer att påverka kommunerna ur flera perspektiv, i hög utsträckning och under lång tid. Eftersom GRs uppdrag styrs av medlemskommunernas efterfrågan på stöd och insatser innebär det att inriktningen på arbetet inom GR under 2016 kommer att präglas av den uppkomna situationen. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet. Hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. För att genom kunskap om våra respektive insatser bättre hantera utmaningarna ur ett helhetsperspektiv ska vi fortsätta att utveckla det tvärsektoriella arbetet samt öka interaktionen 3

49 mellan styrgrupper och mellan avdelningar. Den ettåriga verksamhetsplanen är ett verktyg i den processen. Förutom det löpande arbetet att på uppdrag från förbundsstyrelsen att styra, leda och utveckla GR som organisation kommer följande områden att prioriteras under 2016; alfabetisk ordning: Dotterbolag: ISGR AB och Gryning Vård AB Fortsätta att utveckla ägarstyrningen av bolagen genom systematiskt arbete med ägardialoger samt möten mellan GR och bolagen utifrån verksamhetsperspektivet. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen Stödja medlemskommunerna i deras arbete med flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både på lång och kort sikt. Fördjupa och utveckla samarbetet med involverade aktörer; Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen. Framtida former för samarbete mellan GR och Göteborg & Co avseende destinationsutveckling och besöksnäring Förändrade legala förutsättningar och bolagsöversynen i Göteborgs Stad har medfört att formerna för samverkan mellan GR och Göteborgs Stad genom Göteborg & Co behöver uppdateras. Framtida former för näringslivsutveckling inom GR BRG samt Närings livsgruppen inom Göteborg & Co. Fördjupa den strategiska dialogen mellan medlemskommunerna för att stärka det regionala perspektivet och utveckla den regionala ansatsen och involveringen i näringslivsutvecklingen. Konsekvenserna av förbundsstyrelsens beslut gällande GRs uppdrag avseende kommunernas samordnade agerande när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor Om GR ges uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande på delregional nivå, i de frågor där de finner det lämpligt, ska strukturer och arbetssätt etableras. Om uppdraget inte ges till GR ska Västkom-samarbetet justeras utifrån nya förutsättningar. Regionutveckling via arbetet i Beredningen för Hållbar utveckling BHU BHU är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling. Här diskuteras transportinfrastruktur, kollektivtrafik, kultur, miljö och andra frågor som är strategiskt viktiga för hållbar utveckling. Tjänstemannaberedning sker i Västgruppen. 4

50 Samordning av EU-frågorna inom GR men också med andra aktörer; Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet samt bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperiod Västkom-samarbetet, dvs. samarbetet med kommunalförbunden i Västra Götaland avseende regional utveckling, e-samhället samt hälso och sjukvård 3R/108 K Framtidens Vårdinformationsmiljö Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Uppföljning av hjälpmedelsavtalet Styrgruppernas prioriterade frågor under 2016 Sammanställningen på följande sidor visar styrgruppernas prioriterade frågor för 2016, med utgångspunkt för de åtta områden som definierats i verksamhetssinriktningen. Styrelseuppdrag Universeum AB, Göteborg & Co Träffpunkt AB, Mistra Urban Futures konsortieråd, Gryning Vård AB, Reväst. VG2020; Bidra till regionutvecklingsplanen med särskilt fokus på de av BHU antagna rekommendationerna Genomföra insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Underlätta ungdomars och nyanländas insteg på arbetsmarknaden. Skapa förutsättningar för bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov. Bli föregångare i omställningen från fossil till förnybar energi. 5

51 Verksamhetsplan för GR 2016 Utmaningar och strategier Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Under året ska GR särskilt verka för Att tillvarata och utveckla regionens grön- och blåstruktur Att begränsa klimatpåverkan En långsiktigt hållbar materialförsörjning Ungdomars etablering på arbetsmarknaden ska underlättas. Att stärka ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Att samverkan mellan utbildning och arbetsliv stärks. Att stärka utvecklingssatsningar i utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning. Att ensamkommande barn och unga ska få goda möjligheter att etablera sig i samhället med fokus på att Utveckla kunskapen kring landskapskonventionen, ekosystemtjänster, stad och land och andra perspektiv som kan komma att påverka planeringsprocessen Skapa en samsyn och ett gemensamt regionalt ställningstagande i syfte att säkra tysta områden som identifieras i GRs och länsstyrelsens kartläggning Utveckla strukturbilden med avseende på kustzonen och utveckla en samsyn i regionen kring kustzonsplanering Utveckla GRs roll i klimatarbetet och identifiera delregionala aspekter i klimatfrågan i en regional klimatstrategi Utreda hur materialförsörjningsfrågan kan hanteras för att ge stöd i kommunernas översiktsplanearbete Bidra till att skapa arenor för möten och utbyte mellan GR-kommunerna och arbetsförmedlingen. Stödja GR-kommunernas arbete så att fler ungdomar kan erbjudas en första introduktion i arbetslivet genom feriejobb. Skapa förutsättningar för att ungdomar som har svårt att nå arbetsmarknaden ska erbjudas olika former av ungdomsanställningar. Driva projekt genom hela utbildningskedjan från förskola till vuxenutbildning för att minska studieavbrott och få fler ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning. Anordna yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för unga vuxna. Satsa på utveckling av studie- och yrkesvägledning, den digitala plattformen Syvonline och entreprenörskap. Vidareutveckla anskaffning, kvalitetssäkring och samordning av praktikplatser inom medlemskretsen och med andra samverkansaktörer. Identifiera och stimulera former för samverkan i gränssnittet mellan utbildning, kommun och arbetsliv. Stödja kommunernas mottagande gällande nyanlända med fokus på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i både det korta och långa perspektivet. Genomföra metod-, kompetens- och organisationsutveckling inom alla utbildningsformer. Utveckla miljöer för lärande. Bidra till utveckling av regionala yrkesutbildningar. Utveckla och kvalitetssäkra det gemensamma arbetet med det regionala utbildningsutbudet. Utveckla boendeformer Stödja mellankommunal samverkan som rör boende för ensamkommande. Stärka samverkan kring barns hälsa Bidra till kompetensutveckling i kommunerna och hos samverkansaktörerna. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 6

52 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Att skillnader i hälsa och livsvillkor ska minska Samverkan mellan olika samhällsaktörer för barn och unga i utsatta situationer Tidiga och förebyggande insatser Unga människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och vara delaktiga i samhället Minskade risker för ungas missbruk Att stärka regionens attraktivitet Ett förbättrat mottagande för nyanlända flyktingar. En arbetsmarknad för alla Att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Att stärka mottagandet av nyanlända i skolan Genomföra analyser av barns hälsa och livsvillkor. Synliggöra och stärka samverkansperspektivet, särskilt i fråga om skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, i alla GR-frågor som rör barn och unga. Stärka kompetensen för föräldrastödsinsatser. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser Medverka i att utveckla delaktighetsskapande insatser. Ta utgångspunkten i och tillämpa nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendeområdet. Samordna bostads- och infrastrukturplaneringen. Öka kunskapen kring stadsbyggandet och infrastrukturens betydelse för social hållbarhet Den kommungemensamma plattformen för nyanlända stärks. GR stödjer kommunerna och ger möjlighet till samverkan och samnyttjande vid ett ökat mottagande. Samtliga nyanlända ska erbjudas samhällsorientering. Samarbeta inom GR för att tillvarata engagemang hos volontärer och ideella sektor. Stödja kommunerna i arbetet med att ställa sociala kriterier vid upphandling som ett arbetsmarknadsverktyg. Samarbeta med sociala företag så att fler långtidsarbetslösa ges möjlighet till egen försörjning genom arbete. Bidra med kunskap om de möjligheter som finns vad gäller subventionerade anställningar. Ta fram en gemensam strategi för hur arbetslösa oavsett försörjningskälla ska ges möjlighet att närma sig arbetsmarknaden inom regionen. Stödja och bidra till kvalitetssäkring i kommunernas arbete med sfi. Vidareutveckla regional samverkan kring yrkesutbildningar med språkstöd. Mot bakgrund av den kartläggning som gjordes i GR Utbildnings nätverk och grupper, samt enligt inriktningsdokument för det fortsatta GR-gemensamma arbetet av flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, prioritera och påbörja insatser på kort, medel och lång sikt. Utveckla antagningsarbetet för elever som söker till gymnasiet med utländska betyg och att arbeta med frågan om hur värdering av kunskap sker hos dessa elever. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 7

53 Livslångt lärande Att människor med funktionsnedsättningar i alla åldrar ska bli delaktiga i samhället Att motverka ekonomisk utsatthet Äldres och anhörigas engagemang och delaktighet i samhället Äldres hälsa Sammanhållen vård och omsorg Att stärka kompetensförsörjningen i medlemskommunerna Fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. Att individer som har en reell kunskap som inte är dokumenterad får den synliggjort. Att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens i hela utbildningskedjan. Bidra till att stärka barns och ungas inflytande, brukares delaktighet samt systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet. Stödja kommunernas arbete med handlingsplanen för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd. Bidra till kunskaps- och kompetensutveckling när det gäller mötesplatser och träffpunkter och generationsöverskridande möten. Utveckla metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser utifrån äldres behov. Skapa kunskap och öka kompetensen kring övergångar i vården, vårdens organisering samt samverkan mellan olika vårdgivare. Unga vuxnas psykiska hälsa synliggörs. Öka kompetensen för hur äldres psykiska hälsa och missbruk kan mötas. Vården blir värdebaserad (personcentrerad). Skapa förutsättningar för integration av nyanlända Öka samarbetet mellan de verksamheter som arbetar med utbildning och arbetsmarknad. Validering Väst bidrar till ökad kunskap och kompetens inom valideringsområdet. Valdering Väst fungerar som stödstruktur för de verksamheter som arbetar med validering. Tillgängliggöra lärverktyg i syfte att tillgodose varje skolas och elevs unika behov med fokus på lärstilar och lärmiljöer. Utveckla kompetens samt stöd till skolor gällande olika individers lärstilar och behov. Ställa krav i samband med avrop på hur det pedagogiska upplägget skall vara för att svara mot vuxnas behov, vilket bidrar till kvalitetssäkring av utbildningsutbudet. Utveckla metoder och erbjuda kompetensutveckling för alla aktörer inom utbildningslandskapet i regionen. Utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i regionen med våra kommuner, med högskolor och universitet och andra aktörer på nationell och internationell nivå. Utveckla regionala valideringsinsatser mellan vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen. Genomföra kompetensutvecklingsinsatser för arbetslivet för praktik, exempelvis handledarutbildningar. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 8

54 Boende och bostäder Att bibehålla och utveckla det öppna utbildningslandskapet. Att stärka arbetet med ledarskapsfrågor. Att barn och unga ges förutsättningar att lyckas i skolan Kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Kommunernas samverkan med gymnasium, universitet och högskola Att tydliggöra regionen som en funktionell bostadsmarknad med ett ökat och varierat bostadsutbud Att bidra till en medveten utbyggnad och förbättrade byggprocesser som skapar effektivare bostadsmarknader En samsyn genom regional boendeplanering Fler boenden för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. Utveckla den regionala samverkan kring gymnasieantagning inom GR och med andra aktörer. Kontinuerligt vidareutveckla samverkansavtal. Fortsätta att utveckla regiongemensam statistik som beslutsunderlag för insatser och uppföljning av genomförda insatser. Vidareutveckla Gymnasiedagarna, en årlig mässa inför gymnasievalet. Fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Utveckla antagningsarbetet till gymnasiesärskolan. Genomföra utvecklingsprogram för ledare på olika nivåer och göra särskilda satsningar på skolledare. Skräddarsy satsningar inom ledarförsörjning för chefer, arbets- och ledningsgrupper inom regionens förvaltningar och kommunala bolag. Stärka kunskap och kompetens för hur samverkan mellan skola och socialtjänst kan motverka frånvaro. Ta vara på och fortsätta det goda arbete som påbörjats inom ramen för överenskommelsen om EBP, till exempel öppna jämförelser och Äldres behov i centrum (ÄBIC) Utveckla metoder för innovation. Medverka i regionala och nationella sammanhang för kunskapsstyrning. Underlätta samverkan om vård- och omsorgscollege. Fortsätta att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen. Föra en dialog med universitetet om utbildningarnas innehåll. Bidra till kompetensutveckling för att möta kommunernas kompetensoch personalförsörjningsbehov. Skapa förutsättningar för de grupper i samhället som inte själva kan realisera önskat boende samt initiera en diskussion i förbundsstyrelsen för att nyanländas behov av bostäder ska synliggöras i kommunernas bostadsförsörjningsprogram Ta fram en analys som underlag för en regional handlingsplan rörande vad det är som skapar effektivitet i bostadsbyggandet för att skapa underlag för åtgärder Etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer I samverkan ta fram en boendestrategi som särskilt beaktar de grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 9

55 En fungerande arbetsmarknad Boendelösningar för personer med svag förankring på bostadsmarknaden Strategisk bostadsplanering och tillgänglighet i boendet Kvarboende i ordinärt boende Att skapa förståelse för befolkningstillväxten och den förändrade demografins utmaningar En bättre balans mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden En ökad jämställdhet i arbetslivet. Ett förbättrat samarbete med andra myndigheter vad gäller arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetsmarknadsinsatserna utformas utifrån lokala behov och med en hög kvalité GR-kommunerna upplevs som attraktiva arbetsgivare Nyanlända flyktingars och ensamkommande barns och ungas behov uppmärksammas. Skapa kunskap kring goda boendemiljöer för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Utveckla metoder för dialog med invånare. Bidra till innovationer som kan underlätta kvarboende för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ta fram en konsekvensanalys över ökad befolkningstillväxt som underlag för att förstå de sektorsövergripande utmaningarna och som underlag för en regional handlingsplan. Synliggöra rekryteringsbehov inom de branscher som har en bristsituation. Identifiera hur generationsskiftet påverkar arbetsmarknaden i regionen. Initiera samarbete med BRG och näringslivsorganisationer kring inkludering på arbetsmarknaden Synliggöra skillnader och likheter som påverkar kvinnors och mäns olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Stödja kommunernas arbete med överenskommelserna mellan kommunerna och arbetsförmedlingen. Den gemensamma FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet bidrar till kunskapsutveckling och forskning inom området. Stödja kommunerna i uppföljningsarbetet vad gäller de kommunala arbetsmarknadsverksamheternas resultat. Gemensamt arbeta med att marknadsföra och informera om arbetsmarknaden inom välfärdssektorn för presumtiva arbetstagare. I samarbete, särskilt arbeta med identifierade utmaningar inom personalområdet vad gäller strategisk kompetensförsörjning och ett hållbart arbetsliv. Ta fram underlag för analys kring kommunanställdas hälsa och ohälsa. Ta fram personalbehovsprognoser inom kommunala yrken och verksamheter i GR-regionen. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 10

56 En hållbar livsmiljö Att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Människors tillträde till arbetsmarknaden Kompetens- och personalförsörjning som möter kommunernas behov inom det sociala området Ren luft Friskt vatten En hållbar avfallshantering Ny bebyggelse som stärker en hållbar regionstruktur Att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringarna Att utveckla arbetet kring hållbar utveckling i utbildningslandskapet. Att det sociala perspektivet för en hållbar tillväxt stärks Genomföra insatser i nära samarbete med branscher och företag. Stärka collegekonceptet i regionen, både inom befintliga college och nya samverkansformer. Fokusera på områden som kompetensförsörjning och matchning mellan utbildning och arbetsliv. Arbeta för att öka intresset för yrkesprogrammen. Anordna träffar med branscher samt delta i mässor och konferenser på relevanta arenor och med relevanta aktörer. Genomföra traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare. Genomföra dialoger med företrädare för arbetslivet. Öka kunskapen kring hur personer psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning kan få arbete och sysselsättning. Bidra till en GR-gemensam kompetensmodell och gemensamma titulaturer inom äldreomsorgen. Genomföra kompetensinsatser för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården kopplad till den gemensamma handlingsplanen. Ta fram prognoser för underlag till kommunernas kompetens- och personalförsörjning. Utveckla nya metoder för kompetensutveckling. Göra en översyn av luftvårdsprogrammets syfte och uppdrag för att utveckla luftvårdsprogrammet Säkra upp VA-kompetens i regionen Regionalt samordna dagvattenhantering och effektiv avloppsrening Stödja kommunerna i deras arbete med åtgärdsprogrammet för Västerhavet Skapa nya och utveckla befintliga överenskommelser som bidrar till minskade avfallsmängder och ökad återvinning I tidigt skede på ett tydligare sätt synliggöra det regionala perspektivet för att stödja kommunerna i lokaliering av bostäder enligt strukturbilden Skapa en samsyn kring regional och lokal klimatanpassning som underlag för en regional handlingsplan. Genomföra kompetens- och metodutveckling inom hållbar utveckling. Genomföra projekt, kartlägga och utveckla nya samverkansformer och satsningar med utbildningar som arbetar med hållbar livsmiljö. Samordna praktikplatser med fokus på miljöfrågor och hållbar utveckling. Bidra till att det sociala perspektivet på samhällsbyggnadsfrågor stärks. Samordning och genomföra statistikuttag för att kommunerna ska få tillförlitliga beslutsunderlag. MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET 11

57 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi Ett långsiktigt hållbart transportsystem Att utveckla Mobility management Att stärka och utveckla digitala system/verktyg som stödjer ett progressivt utbildningslandskap. Att stärka den digitala utvecklingen i skolan samt öka kunskapen om medier och dess användning. Tekniska lösningar för ett självständigt liv Att främja utveckling av digitalisering bland kommuner i GR Samverkan av kommunala resurser och kompetenser Att öka kompetensen inom digitalisering inom kommuner i GR Ta fram en gemensam bild av hur transportsystemet i regionen behöver stärkas samt främja en hållbar mobilitet Genomföra ett pilotprojekt om regionala stomcykelstråk Tillsammans med andra aktörer utveckla lättillgängliga digitala tjänster Fortsatt utveckla digitalt stöd för antagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med fokus på Indra 2.0. Fortsätta utveckla det digitala verktyget praktikplatsen.se för att även kunna erbjuda fler samverkansformer än praktik. Vidareutveckla systemet REKAS som stärker regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande. Vidareutveckla ett regiongemensamt system för det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Utveckla ett nytt IT-system med elevinformation som tillhandahåller underlag för hantering av interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor. Fortsatt utveckla arbetet med statistik, analyser och verktyg i syfte att möjliggöra interkommunala jämförelser och analys som beslutsunderlag till regionens kommuner och skolor. Fortsätta arbetet med att tillgängliggöra information och data som är väsentlig för GRs medlemskommuner genom utveckling av datalager och öppen data. Bedriva kompetens- och skolutveckling gällande digitalt lärande och programmering, samt genomföra annan digital metodutveckling. Skapa en effektivare läromedelsförsörjning genom att bland annat möta kommunernas ökande behov av digitala tjänster för skolan. Få till stånd en regional plattform för välfärdsteknologi med aktörer från verksamhet, forskning, företag och brukarorganisationer. Utveckla kunskapen kring kommunikationshjälpmedel. Bidra till länsgemensamma satsningar för utveckling av ehälsa. Stötta kommunledning och politisk ledning vid beslut inom utveckling av kommunens digitalisering Etablera samverkansstrukturer utifrån ledning och profession genom att skapa och utvärdera ett så kallat eråd för GR. Skapa en naturlig digital mötesplats för kommunernas medarbetare gällande samverkan inom digitalisering MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET IT 12

58 Att inspirera kommuner i GR till att använda nya digitala arbetssätt Att skapa ökad förståelse för kommunernas arbete och utmaningar inom digitalisering för GR, näringsliv och akademin. Samordna kommunernas planering och arbete för att möjliggöra gemensam dialog med leverantörer och gemensamma projekt. Erbjuda relevanta utbildningar utifrån genomförd inventering Erbjuda distansmötesteknik på alla gemensamma möten och nätverk Öka kompetens och användning av distansmötesteknik inom GR Synliggöra pågående arbete delregionalt via personliga möten Öka digitalt utbyte och samverkan inom kommunen MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD ARBETSMARKNAD UTBILDNING SOCIALA OMRÅDET IT 13

59 Detaljbudget för GR 2016 har för verksamhetsåret 2016 planerat för en budget i balans. GR Omsättningen är budgeterad till tkr, varav tkr är finansiering från medlemskommunerna i form av årsavgift och resterande del är alternativfinansiering. Av årsavgiften från kommunerna på tkr transfererar GR tkr vidare till andra organisationer, enligt sammanställning nedan. Transfereringar (kr) Organisa on Budget 2016 ARC BRG Europa Direkt Europakorridoren GU Reväst Göteborg & Co LTS Mistra VG Miljösamverkan Västkom Västkusts elsen Totalt Väsentliga händelser I detaljbudgeten för 2016 har GR hanterat avskrivningskostnader som uppgår till tkr. Detta är en markant ökning från tidigare år där merparten av avskrivningskostnaderna tillkommer från och med Avskrivningskostnaderna som tillkommer i budget 2016 är hänförbara till kostnader i samband med flytt till nya kontorslokaler. GR har genom ett styrelsebeslut fått beviljat att ianspråkta tkr av eget kapital 2016 för att underlätta kommunernas arbete avseende behovet av ökat flyktingmottagande. I detaljbudgeten för 2016 är budgeten i balans men osäkerheten kring omfattning och finansiering för att underlätta kommunernas arbete avseende behovet av flyktingmottagande kan medföra att GR kommer att behöva ianspråkta tkr av eget kapital om finansiering inte kan ordnas enligt plan. 14

60 Sammanställning VERKSAMHET STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter ÅR 2016 Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Sociala området varav årsavgi Arbetsmarknad varav årsavgi Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgi Utbildningsgruppen varav årsavgi Styrgruppernas verksamh. totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgi Transfereringar varav årsavgi Poli sk organisa on varav årsavgi 0 Övrig verksamh. totalt Verksamhet totalt

61 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 16

62 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal utvecklingsplan LAB190 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tillsammans med VGR (Västarvet), samt Alingsås, Essunga, Göteborgs och Lerums kommuner deltagit i samverkansprocessen kring LAB190 som pågått sedan hösten 2013 och som nu resulterat i en Interkommunal utvecklingsplan för fortsatt samverkan i området. Planen bifogas handlingarna. Sammanfattning Det geografiska område som omfattas av LAB190 utgör del av Vättlefjäll-Risveden-kilen i GRs strukturbild, och följer väg 190 som går genom tre av GRs medlemskommuner, och vidare till Essunga. Målet med planen är att skapa ett modellområde för hållbar utveckling, och processen grundar sig i den Europeiska landskapskonventionen. Interkommunal utvecklingsplan LAB190 innehåller en handlingsplan för fortsatt arbete 2016, samt förslag på organisation och finansiering för fortsatt samverkan: LAB 190 föreslås ledas av en styrgrupp bestående av förtroendevalda från samverkande organisationer. Det praktiska arbetet drivs av en samordningsgrupp av tjänstemän som rapporterar till styrgruppen. Samordningsgruppen kan bilda arbetsgrupper för drift av delprojekt. Respektive organisation föreslås bidra med kronor vardera för omkostnader för processen. I handlingsplanen föreslås insatser för att tydliggöra områdets värden, stärka social hållbarhet och öka delaktighet i planering, öka sysselsättning och entreprenörskap, utveckla hållbara transporter, samt samverka med forskning. GR pekas ut som huvudansvarig för insatser kring hållbara transporter inom området.

63 Göteborgsregionens kommunalförbund GRs medverkan i processen Tjänstemän från GR har deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram förslag till Interkommunal utvecklingsplan LAB190. Politiker från GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad har deltagit vid ett seminarium där förslaget har diskuterats. Målet med processen sammanfaller med intentionerna i GRs måldokument Hållbar tillväxt och med det pågående arbetet att utveckla GRs strukturbild med avseende på de gröna kilarna. GR avser fortsatt delta på tjänstemannasidan i den samordningsgrupp som driver den fortsatta processen inom LAB190. Beslut om GRs deltagande i olika insatser och delprojekt tas från gång till gång. När det gäller frågan om huvudansvar för insatser kring hållbara transporter inom området, så kan GR bidra med erfarenheter från pågående arbete inom frågan och med de nätverk som finns etablerade. I övrigt adresseras frågan till Västra Götalandsregionen och det arbete som pågår där med att bygga upp en kompetens- och projektplattform för hållbart resande. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade vid sammanträde att för egen del ställa sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter, och rekommenderar förbundsstyrelsen att göra detsamma, samt föreslår att styrgruppens presidium får i uppdrag att utse GRs representant i styrgruppen för LAB190. Förslag till beslut Att ställa sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter. Att ge styrgruppen för miljö och samhällsbyggnads presidium i uppdrag att utse GRs representant i styrgruppen för LAB190. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

64 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 7) från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokollsutdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Interkommunal utvecklingsplan LAB190 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tillsammans med VGR (Västarvet), samt Alingsås, Essunga, Göteborgs och Lerums kommuner deltagit i samverkansprocessen kring LAB190 som pågått sedan hösten 2013 och som nu resulterat i en Interkommunal utvecklingsplan för fortsatt samverkan i området. Beslut Styrgruppen ställer sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter. Styrgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att ställa sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter. Styrgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att ge MOS presidium i uppdrag att utse GRs representant i styrgruppen för LAB190. Vid protokollet Joanna Friberg Justeras: Mikael Berglund Niclas Ylander 1(1)

65 LAB190 Interkommunal utvecklingsplan LAB190 Underlag för beslut 2015

66

67 Inledning Landskapet längs väg 190 skär genom fyra kommuner. Det ingår i en av de gröna kilar som i Strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är den gröna kilen med störst sammanhållen jordbruksmark och utgör en levande landsbygd i direkt kontakt med storstaden. Väg 190 är ett stråk som inte utgör ett huvudstråk i Göteborgsregionens strukturbild men där det skett/sker/planeras exploatering. Stråket har både funktion som pendlingsstråk och att tillgängliggöra den gröna kilen samt möter i den norra delen strukturbilden för Skaraborg. Området utgörs av landskapet längs väg 190 från Göta älv till Nossebro och är cirka 7 mil långt. En gräns för kartläggningsområdet har dragits 4 km ut från vägen i varje riktning men en absolut gräns för området har inte varit fruktbart att definiera. Under processen har vi följt arbetet med strukturbilderna för Göteborgsregionen och Skaraborg. LAB190 innebär ett intressant möte mellan dess bilder. Arbetet med LAB190 grundar sig också i den Europeiska landskapskonventionen och intentionerna i den. LAB 190 är en långsiktig samverkansplattform. Parter är Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västarvet/VGR, BRG samt Länsstyrelsen. Samverkan initierades av Västarvet hösten 2013 och inleddes med en studieresa i längs väg 190 samt ett uppföljande seminarium. Vid det senare enades deltagarna om att MAT, TURISM och INFRASTRUKTUR var tre angelägna teman att inleda samverkan kring. Arbetet har sedan drivits i en arbetsgrupp med representanter från parterna. Viljeinriktningen har förankrats genom ett samverkansavtal. Under 2014 har en kartläggning av området genomförts utifrån ovanstående tre teman. Kartläggningen har utgått från dialogmöten med aktörer i området. Dessa har följts upp med projektverkstäder där flera utvecklingsförslag framkommit. Därutöver har enkät till nästan 450 markägare har genomförts för att få en bild av de gröna näringarnas villkor. Arbetsgruppen har tagit fram förslaget till denna interkommunala utvecklingsplan som 2016 skall ersätta den nuvarande samverkansavtalet. Planen har bearbetas på ett seminarium den 13 oktober där politiker och tjänstemän deltog. Dokumentet är ett inriktningsdokument med handlingsplan.

68 Gemensam målbild En utgångspunkt för arbetet är en vision om att området skulle kunna fungera som ett modellområde för hållbar utveckling. I ett sådant område är det viktigt att affärsutveckling, biologisk mångfald och socialt välmående går hand i hand. Att koppla ihop frågor som berör både stad och land är centralt. Arbetet är också ett sätt att pröva nya arbetssätt inför kommande samhällsutmaningar som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. På så sätt blir processen med LAB190 en gemensam angelägenhet för utveckling och förvaltning av landskapet. Området kanske kan bli ett framtida Biosfärsområde. I Västra Götaland finns för närvarande ett Biosfärsområde, Vänerskärgården och Kinnekulle. Strävan är att området uppfattas som ett landskap där det finns kanaler till det offentliga och möjlighet att påverka utvecklingen mot välstånd och ökad livskvalitet. Vi ska leva gott inom planetens gränser och det betyder att området kan svara för lokala lösningar på globala problem. Parterna i LAB 190 ska gå före och vara spets i frågor om hållbar samhällsutveckling. LAB190-området ska vara ett område där insikten om ekosystemens tjänster och värde uppmärksammas och värnas samtidigt. Tillsammans skall vi hejda förlusten av biologisk mångfald och bidra till minskad klimatpåverkan genom effektiva och medvetna beslut. Området har med sin stadsnära landsbygd unika möjligheter att utveckla gröna näringar och hållbara besöksnäring. Denna sektor behöver stärkas och utvecklas. LAB190 skall också medverka till att bryta segregationen mellan stad och land. Landskapets aktörer ska kunna vara en resurs för unga invånare för att skapa förståelse för den resursgrund som hela vårt samhälle bygger på. Landskapet är en utmärkt arena för utbyte mellan exempelvis skola och lokalsamhälle. LAB190 är en laborativ miljö, en långsiktig lär- och utvecklingsprocess där frågor om hållbarhet ska ingå som en självklar del. Uppfinningsrikedom och samverkan där man kan vara trygg med att göra misstag är vägledande begrepp. Att prova och sedan förkasta eller implementera nya kunskaper är en del i den processen. Målet för planen är att mobilisera olika aktörer som kan bidra till en hållbar utveckling. Hur samverkan mellan dessa skapar handlingskraft och innovation är en viktig fråga att lösa. Förhållningssätt Utvecklingsplanen siktar mot att genom samverkan mellan den offentliga sfären, näringsliv och civilsamhälle utveckla området kring väg 190 till ett modellområde för hållbar utveckling. För att klara detta på ett effektivt sätt måste rollfördelningen mellan offentligt och civilt vara tydlig. En effektiv samverkan förutsätter förståelse för deltagarnas olika roller. Ansvar och rollfördelning Utvecklingsplanen reglerar offentliga aktörers åtaganden men bygger på tät samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Näringsliv, föreningar, och enskilda i området driver och utvecklar de företagsidéer som kommer fram i processen. Den offentliga sidan tar ansvar för att återkommande skapa mötesplatser för enskilda, företag, med flera som har idéer om områdets utveckling. Även finansiellt stöd till företagande kan vid rätt förutsättningar förmedlas av de offentliga parterna i samarbetet (kommuner, länsstyrelse och VGR och BRG). Den offentliga sidan tar även ansvar för utveckling av infrastruktur som t ex kommunikationer; forskning kring modellområdets utveckling; marknadsföring och spridning av det som sker inom området som helhet. Marknadsföring av enskilda företagsidéer sköts av det aktuella företaget. Gränsdragning mellan olika ansvarsområden behöver utvecklas och underhållas. Processen behöver organiseras så att alla parter kan delta och så att mandat finns att fatta gemensamma beslut.

69 Handlingsplan Följande handlingsplan pekar ut specifika insatser för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Insatserna skall påbörjas under Tydliggör områdets värden avseende landskap, kulturmiljöer, ekosystem och biologisk mångfald - Ta fram en gemensam målbild och långsiktig plan utifrån områdets värden. Huvudansvar: Västarvet Samverkansparter: Kommunerna, GR, Skaraborgs Kommunalförbund Påbörjas: Första halvåret Genomföra en kartläggning för att öka kunskapen om områdets ekosystemtjänster. Huvudansvar: Västarvet Samverkansparter: Kommunerna, Länsstyrelsen Påbörjas: Öka medvetenheten om ekosystemtjänster hos kommunerna samt aktörer i området. Huvudansvar: Länsstyrelsen Samverkansparter: Kommunerna, SLU, Västarvet Påbörjas: 2016 Stärka social hållbarhet och öka delaktigheten i planeringen - Ta initiativ för att skapa nya och stärka befintliga lokala utvecklingsgrupper för att erbjuda möjlighet till medskapande i områdets utveckling. Huvudansvar:Kommunerna Samverkansparter: LLU-grupper Påbörjas: hösten Utveckla forum där unga från området får bidra med framtidsbilder och utvecklingsförslag. Huvudansvar: Västarvet och kommunerna Samverkansparter: Påbörjas: Våren 2016

70 Öka sysselsättning och entreprenörskap. - Genomföra gemensamma aktiviteter med aktörer inom gröna näringar och hållbar besöksnäring med syfte att fånga upp behov, samordna/stödja initiativ och inspirera till innovation och nytänkande. Huvudansvar: Kommunerna Samverkansparter: BRG, SLU Påbörjas: Ta fram förslag till åtgärder för att långsiktigt utveckla matturismen i området i samarbete med berörda näringar och aktörer. Huvudansvar: BRG Samverkansparter: Kommunerna, Västarvet Påbörjas: Identifiera och synliggör aktörerna inom besöksnäringen. Huvudansvar: Kommunerna Samverkansparter: Göteborg o Co, Turistrådet Västsverige Påbörjas: Våren Stärka samverkan mellan aktörerna genom att arrangera en gemensam festival i området. Huvudansvar: Västarvet Samverkansparter: Kommunerna När: 2016 Utvecklade hållbara transporter och kommunikationer inom området - Skapa en tankesmedja för innovativa lösningar för områdets kollektivtrafik och klimatsmart närlogistik.. Huvudansvar: GR Samverkansparter: Kommunerna, Västtrafik, Mistra Urban future Påbörjas: 2016 Tät samverkan med forskning och utbyte med omvärlden - Knyt forskning till utvecklingsarbetet för att hitta nya arbetssätt inför kommande samhällsutmaningar. Huvudansvar: Västarvet Samarbetspartners: Mistra Urban futures, SLU Påbörjas: Genomföra en regional konferens på temat Stad Land i området som ett erfarenhetsutbyte. Huvudansvar: Västarvet Samarbetsparter: Mistra Urban future, Kommunerna, Kommunalförbunden Påbörjas: Hösten 2016

71 Organisation LAB 190 leds av en styrgrupp av förtroendevalda. Styrgruppen har till uppgift att koppla LAB190 till parternas strategiska utvecklingsarbete. Ytterst avgörs styrgruppens sammansättning av parterna men förslag är att den utgörs av en förtoendevald från Göteborg/SDF Angered, Lerums kommun, Alingsås kommun, Essunga kommun, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Västarvet/VGR. BRG samt Länsstyrelsen kan ingå eller adjungeras. Det praktiska arbetet drivs av en samordningsgrupp av tjänstemän som rapporterar till styrgruppen. Samordningsgruppen kan bilda arbetsgrupper för drift av delprojekt. Finansiering LAB190 skall samordna utvecklingsprojekt i området och hjälpa fram projektansökningar i de ordinarie stödsystemen. Vid behov kan organisationen för LAB190 stå som sökande för egna initierade utvecklingsprojekt. Respektive kommun, GR samt Västarvet bidrar med kronor vardera för omkostnader för processen. Revidering av utvecklingsplanen Denna plan revideras efter ett år.

72 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Förbundsstyrelsen uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören att initiera en utredning där GR:s roll och uppdrag som stöd i socialtjänstsamt hälso- och sjukvårdsfrågor kunde klargöras. I denna utredning konstaterades bland annat att behov fanns av att förtydliga GR:s uppdrag inom ramen för VästKom-samarbetet. Den 18 september 2015 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GR:s uppdrag bör förtydligas och uppdrog åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till hur ett förtydligat uppdrag att samordna medlemskommunernas gemensamma agerande i hälsooch sjukvårdfrågor skulle kunna utformas. Det framtagna förslaget innehåller följande fyra förändringar i GR:s arbetssätt och styrdokument: 1) medlemskommunerna använder sociala styrgruppen som arena för delregional mellankommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor, 2) medlemskommunerna ger GR möjlighet att anställa en planeringsledare för hälso- och sjukvårdfrågor, 3) medlemskommunerna ger GR i uppdrag att skapa ett nytt nätverk för tjänstemän ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor och 4) medlemskommunerna godkänner ett tillägg till förbundsordningen där hälso- och sjukvård på delregional nivå läggs till samordningsområdet Social välfärd i 3. Vid förbundsstyrelsens sammanträde presenterades förslaget som ett informationsärende, för att ge möjlighet att informera KS-presidierna om GRs tidplan. Förbundsstyrelsen bekräftade genomförandet av ett seminarium kring hälso- och sjukvårdsfrågor för berörda politiker och tjänstemän samt beslöt att KSpresidierna ska informeras om GRs tidplan inför beslut i förbundsstyrelsen

73 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Att rekommendera medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Att föreslå GRs förbundsfullmäktige att vid sitt sammanträde fastställa ovan nämnda förtydligande i förbundsordningen, under förutsättning att det godkänns av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast Att denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Cornelia Björk

74 Göteborgsregionens kommunalförbund Tjänsteskrivelse Cornelia Björk Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Hälso- och sjukvårdsinsatser - en framtida utmaning för kommunerna På Sveriges kommuner åligger det att tillhandahålla sina invånare en god hälso- och sjukvård. I Västra Götaland är det således inte enbart Västra Götalandsregionen som är ansvarig för hälso- och sjukvården, utan länets 49 kommuner har också de ett stort ansvar. I diskussioner om framtidens hälso- och sjukvård är det därför av stor vikt att kommunala företrädare finns med. Vidare finns anledning att tro att behovet av resurser för att axla detta ansvar kommer att vara större i framtiden än vad det är idag. Två faktorer lyfts ofta fram som orsaken till denna kostnadsökning, dels den demografiska utvecklingen, dels teknikutvecklingen inom vården. 1 Den demografiska utvecklingen handlar om att den stora generation av personer födda på fyrtiotalet snart kommer nå en ålder då de blir alltmer vårdkrävande. Samtidigt sjunker andelen i arbetsför ålder som ska betala för den kostnadsökning som förväntas följa av en mer vårdkrävande befolkning. Detta sägs komma att skapa ekonomiska påfrestningar för samhället. Teknikutveckling handlar om att vården av alltfler patienter, trots komplicerade vårdbehov, kan ske i hemmiljön. Att fler vårdas i hemmet kan vara en stor vinst för individerna, men det innebär också ökade krav på kommunerna att leva upp till sitt ansvar. I Göteborgsregionen pågår på flera håll ett viktigt och framgångsrikt arbete för att kunna möta dessa utmaningar. Vissa kommuner har en etablerad plattform för att både på politisk nivå och på tjänstemannanivå kunna arbeta samordnat med frågorna. Men delregionens kommuner har kommit olika långt i sitt arbete. Eftersom framtida utmaningar kan komma att innebära kostnadsökningar, och därmed skapa behov av tuffare prioriteringar, bedöms det vara av särskild vikt att medlemskommunernas ansvariga politiker är 1 Framtidens utmaning Välfärdens långsiktiga finansiering, Programberedningen för välfärdsfinansiering, Sveriges kommuner och landsting (2010)

75 Göteborgsregionens kommunalförbund involverade i samtalet om hur dessa utmaningar ska mötas. Här finns idag utrymme för förbättringar. Eftersom GR för närvarande inte uppfattas ha ett samordningsuppdrag inom hälso- och sjukvårdsfrågor kan inte kommunalförbundets arenor användas fullt ut för att stötta medlemmarna i detta viktiga arbete. Syftet med föreliggande beslutsunderlag är att erbjuda kommunerna en sådan arena. Det som här föreslås skulle, givet att beslut fattas, inte revolutionera arbetet, men det skulle innebära att kommunerna, precis som när det gäller andra viktiga samhällsfrågor kan använda sitt kommunalförbund för att driva sakfrågor inom hälso- och sjukvård framåt och samordnat möta en viktig utmaning. Ett glapp i strukturen för samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor Under 2015 genomfördes en utredning av vilket uppdrag GR har när det kommer till kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen i dessa frågor 2. I utredningen konstateras att GR en gång i tiden gavs ett formellt uppdrag att samordna kommunerna i frågor som rör gränssnittet till Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsorganisation, men att detta uppdrag aldrig fullt ut lyftes in i organisationen. Idag finns en uppfattning att GR har uppdrag när det gäller kompetensutveckling och FoU-stöd för den kommunala vård/omsorgen och angränsande hälso- och sjukvård, men att uppdrag saknas när det gäller samordning av det gemensamma agerandet inom ramen för VästKom-samarbetet. Att det saknas en aktör med ett samordnande uppdrag på delregional nivå skapar enligt utredaren problem. Vårdsamverkansstrukturerna, som på lokal nivå i de konkreta verksamheterna arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen med att förbättra vårdkedjorna, har utvecklats frikopplade från kommunalförbundet. Samtidigt har kommunalförbundet som en av fyra medlemmar i VästKom på den regionövergripande nivån ett uppdrag att utgöra ett av fyra ben i den struktur som finns för att möta Västra Götalandsregionen. Uppfattningen att GR saknar mandat att samordna medlemskommunerna har gjort att speciallösningar krävts för att lappa ihop den regionövergripande logiken (dvs. kommunalförbundslogiken) med den lokala logiken (dvs. vårdsamverkanslogiken). Speciallösningarna har lett till ojämlika villkor för GR:s medlemskommuner i den regionövergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vissa kommuner har idag en direkt tillgång till de 2 Dnr:

76 Göteborgsregionens kommunalförbund regionövergripande diskussionerna medan andra kommuner istället saknar fungerande kanaler för förankring och dialog. Den 18/ ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GR:s uppdrag bör förtydligas och gav förbundsdirektören i uppgift att ta fram förslag på hur ett sådant uppdrag skulle formuleras. I detta underlag beskrivs detta förslag. Om behovet av ett tydliggörande Såsom gjordes tydligt i utredningen har GR:s medlemskommuner olika behov av en delregional aktör som samordnar dem i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vissa uttrycker att behov finns och andra uttrycker att de inte har behov av en sådan samordnande aktör. Man skulle kunna argumentera att det därmed inte är en fråga för GR att hantera. Anledningen till att frågan ändå utreds och att medlemskommunerna ombeds ta ställning till GR:s uppdrag är att kommunalförbundet utgör en av fyra medlemmar i samarbetsorganisationen VästKom. Om GR inte har medlemskommunernas uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor, och bära in frågor i det regionövergripande samarbetet, blir det svårare för VästKomsamarbetet att fungera. Om GR:s medlemskommuner inte bemyndigar GR att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor blir det svårt för GR att bemyndiga VästKom att verka för medlemskommuneras intressen i mötet med Västra Götalandsregionen. Ett ställningstagande ifråga om GR:s roll i VästKomsamarbetet när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor är således nödvändigt. Detta har gjorts Under framtagandet av förslaget har undertecknad mött sammanlagt elva politiska företrädare från åtta av GR:s medlemskommuner samt en politisk representant för vårdsamverkan i SIMBA-området. Förutom dessa möten har även möten genomförts med politiska företrädare för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt en politisk representant för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3 Syftet med dessa möten har varit att föra samtal med utgångspunkt i utredningens slutsatser och ge möjlighet för politikerna att framföra sina tankar om ett eventuellt uppdrag för GR att samordna kommunernas gemensamma agerande. Parallellt med möten med de politiska företrädarna har också dialog förts med tjänstemannaorganisationerna i vårdsamverkansstrukturerna, VästKom och Göteborgs Stad. 3 Ett möte med ordförande i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden var inplanerat med fick i sista stund ställas in.

77 Göteborgsregionens kommunalförbund Med utgångspunkt i dessa samtal har ett förslag utarbetats som ger GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälsooch sjukvårdsfrågor inom ramen för VästKom-samarbetet. Nedan tydliggörs vilka konsekvenser detta förslag bär med sig. Om nuvarande situation Som belystes i utredningen är den aktuella delregionen komplex med stora skillnader i storlek mellan de ingående kommunerna och kommunernas engagemang i vårdsamverkansstrukturerna ser olika ut. Långt ifrån alla medlemskommuner ingår i en vårdsamverkan som både på politisk och tjänstemannanivå är etablerad och välfungerande. De genomförda mötena med politiska representanter har gjort detta än mer tydligt. I syfte att ge en kort beskrivning av nuvarande situation redovisas nedan hur GR:s medlemskommuner ingår i vårdsamverkansstrukturerna och hur dessa förhåller sig till Västra Götalandsregionens nya struktur för hälso- och sjukvårdsnämnder. Kommuner som ingår i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Om vi undantar Kungsbacka och Göteborgs stad så tillhör alla GRkommuner idag Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessa elva kommuner bildar dock ingen gemensam vårdsamverkansstruktur utan ingår i olika sammanhang vilka beskrivs nedan. Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn (SIMBA) Dessa fyra GR-kommuner ingår i samverkan i Södra Bohuslän och Ale (SIMBA). I SIMBA-området finns en sedan flera decennier lång samverkan på både den politiska nivån och bland tjänstemännen. Många av de politiker som undertecknad mött lyfter fram SIMBA-kommunernas samarbete som välfungerande och det framhålls som ett modellsamarbete för andra att ta efter. De ingående parterna gör många gånger tydligt att de är måna om att bevara denna samverkan. Kommunerna representeras i den politiska samrådsgruppen av presidierna i socialnämnderna (eller motsvarande) och på tjänstemannanivå finns tre utvecklingsgrupper inom områdena psykiatri, barn och unga samt äldre. Vidare finns också närområdesgrupper i varje kommun. Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö Dessa fyra GR-kommuner ingår idag i vårdsamverkan på tjänstemannanivå tillsammans med Göteborgs stad (Kommun och sjukvård i samverkan Göteborgsområdet). Dock finns idag ingen fungerande arena för politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågorna. Innevarande mandatperiod har i skrivande stund ingen politisk grupp utsetts och under den förra mandatperioden

78 Göteborgsregionens kommunalförbund beskrivs den då utsedda politiska grupperingen ha varit relativt inaktiv. På tjänstemannanivå finns en ledningsgrupp utsedd (LGS) och under den arbetar fyra temagrupper med områdena äldre, psykiatri, funktionshinder samt barn och unga. Vidare finns 13 stycken närvårdssamverkansgrupper som samverkar inom ett mindre geografiskt område, exempelvis Angered eller Mölndal. Alingsås, Lerum och Lilla Edet Dessa tre GR-kommuner grupperas här tillsammans eftersom alla ingår eller har ingått i vårdsamverkanstrukturer i andra kommunalförbundsområden och därmed enligt strukturen som finns på plats har eller har haft en form av tillhörighet enligt VästKomsamarbetets logik (via GR in i det regionövergripande samtalet) och en annan tillhörighet enligt vårdsamverkanslogiken (med kommuner som ingår i ett annat kommunalförbund). Dessa tre kommuner har inte haft samma möjlighet som övriga kommuner i Göteborgsregionen att lyfta frågor från lokal nivå till den regionövergripande nivån inom VästKomsamarbetet så länge som GR saknat uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor. Lilla Edet har löst detta genom att också ingå i Fyrbodals kommunalförbund och delta i de nätverk som där tillhandhålls för att diskutera hälso- och sjukvårdsfrågorna. För Alingsås och Lerum har förutsättningarna nyligen ändrats. Dessa kommuner ingår inte längre i vårdsamverkan i Södra Älvsborg utan har istället påbörjat ett arbete med att etablera en ny vårdsamverkansstruktur. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborgs stad Då återstår endast en kommun som samtidigt är den överlägset största. Det tål att upprepas att Göteborgs stad är, när det gäller den kommunala hälso- och sjukvårdsstrukturen, att betrakta som tio kommuner. Det gör att Göteborg har ett mycket större behov av intern samordning inför mötet med Västra Götalandsregionen än vad övriga kommuner har. Göteborgs stads storlek handlar dock inte enbart om att antalet invånare är större. Göteborgs stad har också fler ansvarsenheter involverade än en mindre kommun. Det är de tio stadsdelarna som inom sina geografiska områden har ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser till sina invånare. Som nämns ovan samverkar Göteborgs stad med kranskommunerna i en övergripande vårdsamverkansstruktur som kallas för Kommun och sjukvård i samverkan Göteborgsområdet. Stadsdelarna ingår i det som kallas för närområdessamverkan och i temagrupperna. Det regionövergripande samarbetet i hälso- och sjukvårdsfrågor

79 Göteborgsregionens kommunalförbund Det är nödvändigt att också sätta in föreliggande förslag till beslut i de processer som pågår i den regionövergripande strukturen för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor (som på kommunsidan organiseras av VästKom). Under 2014 genomfördes en utvärdering av den regionövergripande samverkan. Där konstateras att strukturen för samverkan på regional nivå är nödvändig med svårgripbar. Efter utvärderingen har VästKom tillsammans med Västra Götalandsregionens Koncernstab hälso- och sjukvård fört dialog med vårdsamverkansgrupperna och med grund i detta tagit fram ett förslag på hur den regionövergripande samverkan ska omorganiseras. Enligt förslaget ska dagens regionövergripande tjänstemannagrupp (LiSA-gruppen) omvandlas till en grupp som ska kallas för Vårdsamverkan Västra Götaland. Denna grupp ska utgöras av representanter från de befintliga vårdsamverkansorganisationer som finns i Västra Götaland, och kompletteras med representanter från VästKom och Västra Götalandsregionens koncernkontor. Tanken är att denna grupp ska hantera frågor som vårdsamverkansorganisationerna bedömer som regionövergripande frågor, och frågor som huvudmännen, via VästKom och koncernkontoret definierar som samverkansfrågor. Beredningen till denna grupp är enligt förslaget tänkt att ske via Koncernstab hälso- och sjukvård och VästKom vilka ska sortera ut de regionövergripande frågor som ska hanteras av Vårdsamverkan Västra Götaland. De frågor som bedöms vara partsfrågor ska istället behandlas av varje huvudman för sig. Sammanfattningsvis Vad vi står inför är alltså behov att ett stort engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågor bland Sveriges kommuner. Samtidigt använder Göteborgsregionens kommuner inte en central del av den etablerade strukturen för samverkan i frågorna. Nedan presenteras ett förslag på hur kommunalförbundet kan ges möjlighet att verka på avsett vis inom den etablerade strukturen. Förslag: Medlemskommunerna ger GR ett förtydligat uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Enligt förslaget ges GR uppdraget att i de frågor där kommunerna finner det lämpligt samordna deras gemensamma agerande på delregional nivå. Syftet är att stärka kommunerna och det kommunala perspektivet i överläggningar och samverkan med regionala och nationella aktörer. Nedan kommer innehållet i detta förslag att preciseras och vilka

80 Göteborgsregionens kommunalförbund konsekvenser som det får. Det är dock relevant att redan nu tydliggöra vilka konsekvenser som detta förslag inte får. Förslaget handlar om att tillhandhålla en arena för mellankommunal samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Det innebär inte att kommunalförbundet ges makt över hur vårdsamverkan mellan huvudmännen på lokal nivå organiseras. Det är och förblir kommunernas uppdrag och ansvar att utforma vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen på lokal nivå på det vis medlemskommunerna finner mest lämpligt givet de lokala förutsättningarna. Förhoppningen är dock att ett uppdrag för kommunalförbundet ska kunna leda till att de vårdsamverkansstrukturer som medlemskommunerna väljer att verka inom ska kunna ges relevant stöd när det kommer till exempelvis utvärderings-, forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta förslag tar inte heller ifrån kommunerna något mandat i hälsooch sjukvårdsfrågor. Det är varken möjligt eller önskvärt för en samordnande aktör som GR. Tvärtom är det kommunalförbundets uppdrag att stärka sina medlemskommuners självstyre. Det förslaget syftar till är endast att låta de strukturer som medlemskommunerna genom sitt kommunalförbund redan tillskapat kunna användas av kommunerna för att arbeta aktivt med förankring och dialog även när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Förslaget skulle i huvudsak kräva fyra förändringar i GR:s arbetssätt och styrdokument. Dels behövs en fungerande arena för delregional politisk beredning och ett mindre tillägg i GR:s förbundsordning, dels behövs på tjänstemannanivå en verksam planeringsledare och ett nytt nätverk av personer ansvariga för frågorna bland GR:s medlemskommuner. Nedan beskrivs varje förändring för sig. Förändring A: Medlemskommunerna använder GR som en arena för delregional mellankommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor VästKom-samarbetets logik bygger på kommunalförbundsstrukturen. Idag finns i GR-området ingen arena för kommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor som täcker hela kommunalförbundsområdet, och det är endast kommunerna Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn som har en etablerad politisk plattform för hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta skapar olika förutsättningar för GR:s medlemskommuner och gör att VästKom-samarbetet inte kan fungera som det är tänkt. När kommunalförbundet inte har uppdraget finns ingen politisk arena där frågor kan lyftas upp från den lokala till den regionala nivån. Därmed saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring.

81 Göteborgsregionens kommunalförbund I syfte att hantera detta problem kan GR erbjuda sina medlemskommuner en sådan arena. Enligt förslaget ges den sociala styrgruppen i uppdrag att, utöver nuvarande uppgifter, även utgöra en arena för medlemskommunernas politiska beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. De frågor som ska behandlas i detta forum är inte operativa eller de som berör det konkreta vårdkedjearbetet. Istället betraktas som en typisk fråga för denna politiska gruppering beredningen av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal. De frågor som här ska hanteras är de som medlemskommunerna finner relevanta att driva i det regionövergripande samarbetet. I huvudsak handlar det alltså om partsfrågor som ska beredas i denna gruppering. Förändring B: Medlemskommunerna ger GR möjlighet att anställa en planeringsledare För att GR ska kunna utgöra en delregional aktör i hälso- och sjukvårdsfrågor behöver det finnas en koppling och en större närhet till vårdsamverkansstrukturerna än vad som finns idag. Därför anställs en planeringsledare vars uppdrag bland annat blir att följa arbetet som utförs i de vårdsamverkansstrukturer som medlemskommunerna väljer att ingå i. Denna planeringsledares uppdrag är att bevaka de sakpolitiska områden där kommunerna har att tjäna på ett gemensamt agerande och lyfta dem till beredning på delregional nivå. Förändring C: Medlemskommunerna ger GR i uppdrag att skapa ett nytt nätverk för tjänstemän som är ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor Det finns behov av att också skapa en arena på tjänstemannanivå för att diskutera den kommunala hälso- och sjukvården ur ett delregionalt perspektiv. Därför ska GR ges i uppdrag att skapa ett nytt nätverk som har fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor och som kan komplettera nuvarande socialchefsnätverk. Nätverket ska ledas av ovan nämnda planeringsledare som ska stötta nätverket att lyfta de sakpolitiska områden där det finns ett behov att ha ett flerkommunperspektiv på frågorna. Detta nätverk ska, för att underlätta för kommunernas tjänstemän, samordnas med andra nätverk. Förändring D: Medlemskommunerna godkänner ett tillägg till förbundsordningen Idag står i förbundsordningens ändamålsparagraf att ett av förbundets två funktioner är att verka som samordningsorgan inom fem specifika områden. Ett av dessa områden är social välfärd. I syfte att förtydliga att detta även framgent ska inkludera hälso- och sjukvårdsfrågor ska ett tillägg göras till förbundsordningens 3 som visar att

82 Göteborgsregionens kommunalförbund kommunalförbundet även arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillägget presenteras nedan understruket och markerat med fetstil: Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd samt hälso- och sjukvård på delregional nivå Utbildning Näringsliv Konsekvenser av förslaget De fyra förändringar i styrdokument och arbetssätt som beskrivs ovan får vissa följder vilka tydliggörs nedan. Det handlar dels om ekonomiska konsekvenser, dels om konsekvenser för den regionövergripande samverkan som organiseras genom VästKom. Konsekvenser för den regionövergripande strukturen för hanteringen av hälso- och sjukvårdfrågor Det finns anledning att i konsekvensbeskrivningen lyfta följande tre delar av den regionövergripande strukturen för hantering av hälso- och sjukvårdfrågor. Regionövergripande vårdsamverkan - Vårdsamverkan Västra Götaland Det finns inget i förslaget som påverkar villkoren för den föreslagna gruppen Vårdsamverkan Västra Götaland. Dock är det relevant att påpeka att det i Göteborgsregionen inte finns en vårdsamverkansgrupp som täcker hela delregionen. Det är därför ur ett GR-perspektiv viktigt att poängtera att alla kommuner bör ges möjlighet att bli representerade i den föreslagna regionövergripande gruppen på det sätt som de önskar. Regionövergripande partsfrågor Partsfrågorna (det vill säga avtal, överenskommelser och gränssnitt) ska enligt liggande förslag från VästKom och Koncernkontoret hädanefter hanteras i de två huvudmannaleden. På kommunsidan innebär det att kommunalförbundsstrukturen (som via VästKom samlar regionens 49 kommuner) ska användas. Förslaget om ett förtydligat uppdrag för GR innebär att när kommunalförbunden genom VästKom-samarbetet möter Västra Götalandsregionen i frågor som rör hälso- och sjukvård ska GR:s medlemkommuner representeras av GR tillsammans med Göteborgs Stad. Elva av GR:s medlemskommuner ska representeras av personer

83 Göteborgsregionens kommunalförbund som utses via kommunalförbundets arenor. Göteborgs stad ska representeras av personer som utses via Göteborgs stad egna arenor. Tjänstemannaberedningen av mellankommunala frågor på regional nivå - socialhandläggargruppen Beredningen av huvudmannafrågor på den kommunala sidan sker enligt den etablerade strukturen i det som kallas för socialhandhandläggargruppen. Här representeras varje delregion (enligt kommunalförbundslogiken) av en utsedd socialhandläggare. Gruppen arbetar på uppdrag av VästKoms ledningsgrupp med att bereda frågor som ska hanteras i VästKoms ledningsgrupp och lämnar förslag till beslut/åtgärd. Tidigare fanns även ett uppdrag att bereda de frågor som berörde samverkan med Västra Götalandsregionen och som skulle behandlas i Lisa-gruppen. Givet att beslut fattas om att bilda Vårdsamverkan Västra Götaland faller uppdraget att bereda dessa samverkansfrågor. Föreliggande förslag innebär att kommunalförbundet hädanefter när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor representerar sina medlemskommuner i VästKoms socialhandläggargrupp genom ovan beskrivna planeringsledarfunktion. Förutom detta ska Göteborgs Stad avgöra på vilket sätt de tio stadsdelarna ska representeras i denna grupp. Ekonomiska konsekvenser Förslaget för med sig två kostnadsökningar, dels en kostnad för en planeringsledartjänst, dels en kostnad för att driva ytterligare ett nätverk. Löne- och personalomkostnader för en planeringsledare enligt ovanstående beskrivning beräknas motsvara kronor per månad. Detta skulle ge en årlig kostnad på kronor. Omkostnaderna för att driva ytterligare ett nätverk beräknas uppgå till kronor per år. Konsekvenser om medlemskommunerna inte ger GR ett förtydligat uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå Som redan antytts ovan, och i tidigare genomförda utredning, kan inte GR bemyndiga VästKom att representera kommunalförbundets medlemmar om inte kommunerna i Göteborgsregionen bemyndigar sitt kommunalförbund att arbeta med frågorna. Om medlemskommunerna inte ger GR ett uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå måste VästKoms nuvarande uppdrag ändras och de frågor som handlar om hälso- och

84 Göteborgsregionens kommunalförbund sjukvård kopplade till Göteborgsregionen lyftas bort. Göteborgsregionens kommunalförbund kommer därmed att enbart verka inom VästKom-samarbetet i de frågor som inte berör hälso- och sjukvård. Göteborgsregionens medlemskommuner får istället finna andra former för sin mellankommunala samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor.

85 Göteborgsregionens kommunalförbund UTREDNING OM OMFATTNINGEN AV GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUNDS UPPDRAG INOM DET SOCIALA OMRÅDET - UPPDRAGET SOM FÖRSVANN

86 Sammanfattning Denna utredning studerar Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR:s) uppdrag inom det sociala området eftersom en otydlighet finns när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågorna. Utredningen konstaterar först att GR tidigare hade ett formellt uppdrag när det handlar om både kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Kommunerna i länet byggde i början på 2000-talet en struktur för hantering av hälso- och sjukvårdsfrågor på regional nivå. Västsvenska kommunalförbundens samarbetsorganisation (VästKom) skapades med uppdrag att företräda kommunalförbunden, bland annat i mötet med Västra Götalandsregionen. Kommunalförbunden blev på så vis grundpelare i strukturen för att hantera länets samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vid denna tid ansökte också GR om och fick status som regionalt kommunförbund hos dåvarande Svenska Kommunförbundet. Detta innebar ett mandat att företräda kommunerna på regional nivå gentemot landstingsorganisationen. Det är alltså svårt att säga annat än att ett uppdrag i hälso-och sjukvårdsfrågor en gång i tiden existerade för GR, i alla fall formellt sett. Samtidigt visar intervjuer att en uppfattning hela tiden funnits att GR inte har något sådant uppdrag. Vad som skapat denna situation är svårt att svara på. En förklaring handlar om att stora skillnader finns i storlek mellan medlemskommunerna, vilket skapar olika förutsättningar för och behov av att ingå i samverkan med andra kommuner. Göteborgs Stad är på flera sätt olik övriga medlemskommuner och det framstår i utredningsmaterialet som att den stora kommunens avsaknad av behov av externt stöd när det kommer till samordning i hälso- och sjukvårdsfrågor har blivit styrande för vilka behov GR som organisation förväntas möta. När sedan statliga stimulansmedel för en kunskapsbaserad socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård, med ökade krav på samverkan mellan huvudmännen, delades ut till länet via den etablerade strukturen för samverkan skapades tillitsproblem och GR:s roll blev ifrågasatt. Utredningens nulägesanalys visar att det idag finns en skillnad mellan hur medlemskommunerna förstår GR:s uppdrag och hur praxis av nödvändighet ser ut. GR är idag involverat i hälso- och sjukvårdsfrågor i gränslandet till Västra Götalandsregionen vare sig organisationen eller övriga aktörer uppfattar att ett uppdrag finns, eftersom den utgör en central del av strukturen för samverkan. Utredningen menar att problemet dock inte handlar om att GR saknar ett uppdrag. Istället är problemet att Göteborgsregionens kommuner saknar en aktör med det uttalade uppdraget att verka för samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta bedöms inte gynna kommunkollektivet i mötet med Västra Götalandsregionen och i förlängningen inte medborgarnas rätt till vård på lika villkor. Situation hanteras idag genom speciallösningar för att möta medlemskommunernas intressen och behov. Genom detta uppstår dock nya problem där bland annat kommunikationen blir svårare att hantera och ojämlika villkor skapas för medlemskommunerna. För att diskutera hur dessa utmaningar kan hanteras belyser utredningen tre möjliga handlingsalternativ. Det alternativ som konstateras bäst tillvarata kommunernas intresse är att GR ges i uppdrag att samordna kommunkollektivets agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå och genom VästKom på regional nivå. Det är viktigt att detta uppdrag på intet sätt påverkar Göteborgs Stads behov av en särställning i den delregionala och regionövergripande samverkan, men det bedöms samtidigt vara viktigt att den stora kommunens behov inte hindrar GR att möta övriga kommuners behov av en samordnande aktör. 2

87 Innehåll Inledning... 4 Varför utredningen genomförs... 4 Intressenter i utredningen... 4 Utredningens frågeställningar och genomförande... 4 Resultat... 6 Del 1 Uppdraget som försvann... 6 En tillbakablick i diariet 1990-talet... 6 En tillbakablick i diariet 2000-talet... 7 En tillbakablick i diariet 2010-talet... 8 Vad sägs i intervjuerna?... 9 Kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationerna... 9 Göteborgs Stad och de övriga kommunerna den stora och de mindre...11 Grunden för samverkan mellan huvudmännen...12 Olika bilder skapas av vilket uppdrag GR har...12 Den statliga inblandningen skapar oro...13 Hanteringen av de statliga medlen leder till att tilliten påverkas...14 Slutsatser och diskussion...15 Del 2 Problemet som skapades...17 a) Styrdokumentens formulering av uppdraget...17 b) Medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdrag...18 c) GR:s praktiserande av uppdraget...19 Formuleringen av ett problem...20 Problemets olika delar...22 Omvärldsfaktorer...25 Slutsatser och diskussion...26 Del 3 Förslag på lösning...29 Möjliga handlingsalternativ...29 Vilket handlingsalternativ tillvaratar bäst medlemskommunernas intressen?...30 Slutsatser och diskussion...31 Referenslista...33 Bilaga 1: Metod, material och metoddiskussion

88 Inledning Under hösten 2014 initierades ett utredningsarbete på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utredningen handlar om GR:s uppdrag att samordna och stötta medlemskommunerna inom det sociala området med särskilt fokus på det som handlar om kommunernas hälso- och sjukvårdsarbete samt gränssnittet mot Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Varför utredningen genomförs Utredningen genomförs på uppdrag av GR:s förbundsstyrelse efter det att sociala styrgruppen identifierat ett behov av att förtydliga GR:s uppdrag. 1 I februari 2015 påbörjades utredningsarbetet av tjänstemän på GR och i denna rapport redovisas resultatet. Rapportens främsta syfte är att fungera som ett diskussions- och beslutsunderlag för politiker och tjänstemän inom det sociala området och stötta GR och medlemskommunerna i förtydligandet av GR:s uppdrag. Intressenter i utredningen Förbundsstyrelsen är den formella beställaren av utredningsarbetet. Genom förbundsstyrelsens grunduppdrag är dock andra aktörer att betrakta som utredningens huvudsakliga intressenter. Det är GR:s medlemskommuners behov som ska styra vilka uppdrag GR utför. Därför betraktas medlemskommunerna som de främsta intressenterna i denna utrednings utformning, genomförande och resultat. Ansträngningar har därför gjorts att formulera problem och frågeställningar med utgångspunkt i medlemskommunernas intressen och att skapa delaktighet genom utredningens faser. Politiker och medarbetare inom det sociala området på GR är de som på ett konkret vis kommer att kunna omsätta och använda utredningens resultat. Även dessa ska därför betraktas som viktiga intressenter. Det finns också ett antal aktörer vilka indirekt påverkas av utredningsarbetet. Det handlar om de aktörer med vilka GR samarbetar i de delregionala eller regionala frågorna såsom Västsvenska kommunalförbundens samarbetsorganisation (VästKom), övriga kommunalförbund i Västra Götaland, vårdsamverkansorganisationer och Västra Götalandsregionen. Utredningens frågeställningar och genomförande Det problem som ska utredas handlar om att GR:s uppdrag uppfattas vara otydligt när det kommer till det sociala området. Representanter för GR:s medlemskommuner och GR-medarbetare upplever att det finns en otydlighet dels ifråga om hälso- och sjukvårdsfrågor och dels ifråga om gränssnittet gentemot Västra Götalandsregionen (se tabell 1). 1 Diarienummer

89 Tabell 1 Avgränsning av utredningens problem Aktuellt arbetsområde Delar som kan ingå i detta område Socialtjänst Uppdragets tydlighet Tydlighet uppfattas finnas i uppdraget Problem som ska utredas Det sociala området Kommunal hälsooch sjukvård Gränssnitt till Västra Götalandsregionen när det gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård Otydlighet uppfattas finnas i uppdraget GR:s medarbetare uppfattar att det finns en otydlighet i uppdraget när det kommer till kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet mot Västra Götalandsregionen För att kunna utreda detta problem formuleras tre frågor vilka besvaras i rapporten. De tre frågorna motsvarar en betraktelse av GR:s uppdrag i tre kronologiska faser. Den första frågan handlar om dåtid. Frågan ställs i syfte att skapa en gemensam förståelse för hur GR:s uppdrag sett ut och förändrats fram till idag. Den andra frågan handlar om nutid och syftar till att tydliggöra hur olika aktörer förstår GR:s uppdrag, på vilket sätt GR:s uppdrag är otydligt och vilka konsekvenser detta får. Den tredje frågan handlar om framtiden. Denna fråga berör vilket uppdrag GR bör ha med syfte att tydliggöra vilka handlingsalternativ som finns och om möjligt lyfta fram det eller de alternativ som bäst tillvaratar medlemskommunernas intressen. 1. Vilket uppdrag har GR tidigare haft inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen? 2. Hur ser GRs uppdrag ut idag inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen? a. Hur är uppdraget formulerat i styrdokumenten? b. Vilket uppdrag uppfattar medlemskommunerna att GR har? c. Hur agerar GR i förhållande till uppdraget? 3. Vilket uppdrag bör GR ha inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen? a. Vilka handlingsalternativ finns? b. Vilket handlingsalternativ förefaller bäst kunna tillvarata medlemskommunernas intressen? Utredningen genomförs som en dokument- och intervjustudie där 43 personer, huvudsakligen tjänstemän från GR:s medlemskommuner, intervjuas och hundratals dokument analyseras. En detaljerad beskrivning av, samt diskussion om metoden och det material som används i utredningen, finns i bilaga 1. 5

90 Resultat Nedan redovisas resultatet av utredningsarbetet. Redovisningen sker genom att de tre frågorna besvaras i kronologisk ordning. Först följer en bakgrundsbeskrivning, sedan en presentation av nuläget och slutligen förs en diskussion när det gäller framtida handlingsalternativ. Del 1 Uppdraget som försvann Den första fråga som ska besvaras är vilket uppdrag GR tidigare haft inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Genom en tillbakablick i GR:s diarium, och genom intervjuer med personer som varit med och arbetat med dessa frågor under en längre tid, växer följande bild fram: För cirka femton år sedan byggde länets 49 kommuner en struktur för att hantera hälso- och sjukvårdsfrågor i gränssnittet till Västra Götalandsregionen, i vilken kommunalförbunden var tänkta att spela en central roll. I Göteborgsregionen har dock kommunalförbundets funktion i denna struktur från början varit otydlig, vilket lett fram till behovet av att genomföra denna utredning. En tillbakablick i diariet 1990-talet GR bildades i sin nuvarande form Samtidigt pågick i organisationens närhet förändringar som skulle komma att påverka förutsättningarna för kommunerna och därmed kommunalförbundet. De tidigare tre länen Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län slogs ihop och bildade det nya och betydligt större Västra Götalands län. 3 När det nya storlänet bildades den första januari 1998, innefattade det totalt 49 kommuner med knappt 1,5 miljon invånare och blev därmed, sett till antal kommuner, det största länet i Sverige. Ytterligare ett år senare bildade de tidigare landstingsorganisationerna i närområdet Västra Götalandsregionen som gavs ansvar för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. I och med bildandet av Västra Götalandsregionen flyttades sjukvård och annan landstingsverksamhet från Göteborgs Stad, som ditintills varit sjukvårdshuvudman, till den nya regionorganisationen och ett antal sociala institutioner flyttades ut från de tidigare landstingen till kommunerna. 4 Samtidigt med bildandet av det nya länet och den nya sjukvårdsorganisationen pågick en diskussion mellan länets kommuner om hur den kommunala samverkan skulle se ut, givet de nya geografiska och organisatoriska gränserna. Frågan utreddes och de två huvudalternativ som diskuterades var att antingen bilda ett gemensamt förbund för länets 49 kommuner eller fyra mindre delregionala förbund. 5 Det förslag som kommunerna enades om var att bilda fyra delregionala förbund och att dessa tillsammans skulle skapa en gemensam paraplyorganisation för att bland annat hantera regionövergripande frågor i mötet med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsorganisation. Av GR:s medlemskommuner stöttade alla utom en detta förslag. Beslutsunderlaget visar att många kommuner tyckte det var viktigt med ett starkt organ som kunde företräda kommunerna gentemot Västra Götalands länsmyndigheter och den nybildade regionen. 2 Förbundets bildades genom en sammanslagning av ett tidigare kommunalförbund med samma namn och den ideella föreningen Göteborgs Förorters Förbund. 3 I och med ombildningen av länen valde dock Mullsjö och Habo att istället ingå i Jönköpings län. 4 Leffler M. 1998; Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län. 5 Leffler M. 1998; Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län. 6

91 En tillbakablick i diariet 2000-talet De fyra delregionala förbunden, som tillsammans samlar länets 49 kommuner, bildade 2001 Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). Denna organisation fick juridisk status som ideell organisation med de fyra delregionala förbunden som medlemmar. Enligt organisationens stadgar skulle den företräda medlemmarna i länsgemensamma samverkansfrågor i relation till Västra Götalandsregionen, biträda medlemmarna i förhandlingar gentemot Västra Götalandsregionen och utgöra en arena för kommunal samverkan. Vid ungefär samma tid påbörjade GR en process att ansöka hos dåvarande Svenska Kommunförbundet 6 om status som regionalt kommunförbund 7. Vid denna tid hade Svenska Kommunförbundet ett krav att dess medlemmar också skulle vara anslutna till en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning inom ett län eller/ /annan region. Status som regionalt kommunförbund innebar ett särskilt ansvar att leda och samordna kommungemensamma frågor, ofta gentemot en tredje part, exempelvis landstinget. Svenska Kommunförbundet hade också som krav att detta beslut skulle vara förankrat i varje medlemskommun. Därför fattades även beslut i varje fullmäktigeförsamling i Göteborgsregionen att ge GR status som regionalt kommunförbund. I beslutsunderlaget tydliggörs att denna förändring handlar om ett särskilt ansvar i förhållande till Västra Götalandsregionen. Under rubriken Tillkommande uppgifter som regionalt kommunförbund står: Den stora förändringen är kopplingen till Västra Götalandsregionen (VG). Den gemensamma uppgiften för VG och kommunerna är att tillhandahålla en bra, sammanhållen sjukvård och omsorg. (Diarienummer 02/00/185, GR som regionalt kommunförbund Starttidpunkt) Under de följande åtta åren anges i GR:s budget att organisationen ska engagera sig via VästKom i frågor som gäller samarbete och gränssnitt mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Under dessa år är alltså det regionövergripande samarbetet som organiseras via VästKom synligt i GR:s styrdokument. I diariet syns inte något som tyder på att det under denna period pågick en diskussion runt GR:s uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågorna eller gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Första gången som diskussionen kring GR:s uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor syns i diariet är Inför formuleringen av verksamhetsinriktningen för 2009 uttryckte Göteborgs Stad och Partille en önskan att under kommande verksamhetsår föra en diskussion om GR:s mandat och uppdrag samt hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer kommun, kommunalförbund, region och stat. 8 Dåvarande förbundsdirektören gavs därför i uppdrag att genomföra en seminarieserie på temat. Under 2009 genomfördes fem träffar med ett 30-tal deltagare från medlemskommunernas styrelser. 9 Till dessa seminarier var även forskare och representanter för andra offentliga organ inbjudna för att delta i diskussionen. Det är i dokumentationen 6 Svenska Kommunförbundet var den organisation som tillsammans med Landstingsförbundet bildade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år Regionalt kommunförbund kallades också för länsförbund. 8 Minnesanteckningar 9/ De teman som berördes var 1. GR och flernivådemokratin i ett svenskt och ett europeiskt perspektiv, 2. GR och utvecklingsuppdraget, 3. GR och välfärdsuppdraget, 4. GR och framtiden samt 5. GR i regionen. 7

92 från denna seminarieserie som det för första gången syns i diariet att GR inte uppfattas ha ett uppdrag inom hälsoområdet. I en minnesanteckning från samtal under ett av seminarierna står: Det konstaterades att GR idag inte har uttalade uppgifter att hantera hälsa och kulturfrågor. (Diarienummer ) En tillbakablick i diariet 2010-talet I början på 2010-talet initierades ett arbete med att revidera GR:s förbundsordning. Med utgångspunkt i de genomförda politikerseminarierna togs ett förslag fram som gick ut på remiss till medlemskommunerna. I svaren kan man se att ett par kommuner ansåg att en av paragraferna i förslaget behövde förtydligas. Det handlade om formuleringen att GR skulle utgöra navet för samverkan mellan kommunerna samt regionala och nationella organ. Flera kommuner pekar på behovet av att förtydliga vilka områden som avses och vilket mandat som medföljer en sådan formulering. Denna remissrunda leder till att formuleringen tas bort och inte blir en del av den reviderade förbundsordningen. I remissrundan lyfts fram att gränssnittet mellan VästKom, GR och vårdsamverkansorganisationerna behöver belysas. 10 Det som också händer under 2010-talet är att överenskommelser skapas mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att utveckla evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten och angränsande verksamhetsområden. Dessa satsningar ska komma att få stor betydelse för diskussionen om GR:s uppdrag inom det sociala området de kommande åren. Bakgrunden till satsningarna var en utredning som konstaterade att socialtjänsten i högre grad behöver använda kunskap om effekterna av sina insatser. Staten identifierar i samband med detta ett behov av ett stöd på regional nivå för att kunna realisera sina ambitioner. Det konstateras att: En förutsättning för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer/nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. De nätverk som finns på länsnivå blir i detta sammanhang en viktig partner mellan den nationella nivån och den lokala operativa verksamheten. Huvudmännen behöver ett regionalt utvecklingsstöd för implementering av nationella riktlinjer, ny kunskap och nya metoder. (Protokoll III:8 vid regeringssammanträde S2009/4028/ST (delvis)) Här föds begreppet regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling vilka sägs vara viktiga för att tillhandhålla handledning och metodstöd för verksamheterna och utgöra en kanal mellan den lokala och den nationella nivån. När det gäller socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård blir det i Västra Götalands län de fyra delregionala kommunalförbunden som via VästKom går samman med Västra Götalandsregionen och ansöker om att få utgöra dessa stödstrukturer. 11 Under dessa år sker också en del förändringar i den regionövergripande strukturen för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. De regionala stödstrukturerna är tänkta att tillhandahålla en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg 12 samt att förmå den lokala, den regionala och den nationella 10 Protokoll förbundsstyrelsen 8/ SKL:s diarienummer 10/ Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Regionala strukturer för kunskapsutveckling Delrapport om arbetet i län/regionen

93 nivån att verka mot samma mål 13. I syfte att möta krav från SKL undertecknar VästKom och Västra Götalandsregionen 2011 en handlingsplan om Stöd för långsiktigt hållbar struktur för samverkan. På politisk nivå fanns sedan tidigare ett gemensamt samverkansorgan för huvudmännen men inget motsvarande hade funnits på tjänstemannanivå. Därför skapar VästKom och Västra Götalandsregionen vad de kallar för Ledningsgrupp i samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och VGR (LiSA). Denna grupp var tänkt att samla representanter från den högsta tjänstemannanivån i Västra Götalandsregionen och kommunkollektivet. Som det framstår i diariet verkar denna ledningsgrupp för samverkan ställa frågan om GR:s uppdrag inom hälso- och sjukvård och i gränslandet till Västra Götalandsregionen på sin spets. När beslut ska fattas görs klart att GR inte kan företräda kommunkollektivet i LiSA-gruppen. I beslutsunderlaget står: GR har för närvarande inget formellt uppdrag att företräda medlemskommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor eller i frågor som hanteras i olika vårdsamverkansgrupper som LGS och SIMBA (Diarienummer: ) För att hantera uppfattningen att GR saknar uppdrag representeras GR:s medlemskommuner både av företrädare för vårdsamverkansorganisationerna och av GR:s förbundsdirektör i LiSA-gruppen. Under hösten 2014 utvärderades den uppbyggda regionövergripande strukturen för samverkan. I utvärderingen konstaterades att så gott som alla intervjuade lyfte upp de specifika förutsättningarna i Göteborgsregionen som en försvårande faktor. Att denna del av länet saknar en aktör med det uttalade uppdraget att företräda kommunerna menade man försvårade den regionövergripande samverkan. I oktober samma år fattas beslut om att initiera en utredning om GR:s uppdrag, vilket för oss fram till dags dato och föreliggande rapport. Vad sägs i intervjuerna? I utredningens intervjumaterial går att urskilja ett antal återkommande teman som är viktiga att beakta för den som vill förstå bakgrunden och hur GR:s uppdrag tidigare har sett ut. Ett av de viktigaste temana är Göteborgsregionens komplexitet som bland annat handlar om att kommunalförbundsområdet täcker många vårdsamverkansstrukturer och att området utgörs av kommuner vilka är olika till sin storlek och därmed har olika intressen och behov. Men det handlar också om hur de statliga stimulansmedlen fördelades mellan Göteborgsregionens kommuner på ett sätt som inte uppskattades av alla medlemskommuner. Detta födde frågor om vem som sitter på vilket mandat och skapade en situation där tilliten i den mellankommunala samverkan fick sig en törn. Kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationerna Komplexiteten i Göteborgsregionen handlar bland annat om att kommunalförbundets geografiska gränser inte överensstämmer med den logik på vilken man har byggt upp vårdsamverkansorganisationerna. Kommunalförbundslogiken handlar om att geografiskt näraliggande kommuner finner det lämpligt att samverka i specifika frågor. Vårdsamverkanslogiken handlar istället om att kommuner runt ett sjukhus finner det lämpligt att samverka med sjukhuset eftersom invånarna rör sig mellan huvudmännens 13 Statskontorets rapport 2014:18. 9

94 vård- och omsorgsinsatser. Idag sträcker sig Göteborgsregionens geografiska område över hela eller delar av sammanlagt fyra vårdsamverkansstrukturer, se figur 1. Figur 1 Illustration av hur GR:s medlemskommuner ingår i vårdsamverkan Två vårdsamverkansstrukturer ingår helt i GR:s kommunalförbundsområde. Den ena utgörs av Ale, Stenungssund, Kungälv och Tjörn som sedan mitten av 90-talet samverkar med Västra Götalandsregionen kring de patientströmmar som finns runt Kungälvs sjukhus. Denna samverkan går under namnet SIMBA. 14 Den andra utgörs av Göteborg, Partille, Härryda, Öckerö och Mölndal som samarbetar kring de brukare som vänder sig till Sahlgrenskas universitetssjukhus. Denna samverkan går under namnet Kommun och sjukvård i samverkan Göteborgsområdet. I sin nuvarande form har denna samverkan funnits sedan mitten på 00-talet. 15 GR-kommunerna Lilla Edet, Alingsås och Lerum har invånare som rör sig till sjukvårdsinstanser som ligger i andra kommunalförbundsområden (dvs. NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus) vilket gör att Lilla Edet väljer att ingå i den struktur som finns för vårdsamverkan i Fyrbodal medan Alingsås och Lerum av samma skäl ingår i närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Slutligen ska också sägas att GR-kommunen Kungsbacka 14 Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Göteborgsregionen har dock haft samverkan med Sahlgrenska sedan mitten av 90-talet. 10

95 ingår i ett annat landstingsområde och därför har en annan huvudman att samverka med. Vårdsamverkansstrukturerna består av lednings- och samordningsgrupper med tjänstemän från de båda huvudmännen, anställda processledare som arbetar med att samla parterna samt politiska samrådsgrupper som också de representerar de båda huvudmännen. I tre av länets delregioner finns idag en koppling mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansstrukturen. Det handlar om att kommunalförbundet både på politisk nivå och på tjänstemannanivå är representerat i vårdsamverkansstrukturens styrande grupper. När det gäller Göteborgsregionen finns idag inte motsvarande kopplingar. Denna utredning har inte i uppdrag att studera hur vårdsamverkan fungerar. Men det är för utredningens vidkommande intressant att konstatera att intervjumaterialet indikerar stora skillnader när det gäller de två vårdsamverkansstrukturer som ingår i Göteborgsregionen. SIMBA-områdets vårdsamverkansstruktur beskrivs som liten och välfungerande med fyra små kommuner som är sammansvetsade och har ett aktivt politiskt samråd. Göteborgsområdets politiska samråd sägs ha varit mer inaktivt och samverkan inom ramen för denna vårdsamverkansstruktur beskrivs som mer komplext, givet skillnaderna i kommunernas storlek och det stora antalet invånare som ingår i området. Att Göteborgsregionens medlemskommuner samverkar med Västra Götalandsregionen i fyra olika samverkansstrukturer är förstås en helt annan situation än den som gäller för övriga kommunalförbundsområden där de flesta medlemskommunerna i kommunalförbundet ingår i en och samma vårdsamverkansstruktur. 16 Situationen i Göteborgsområdet är således ur detta perspektiv mer komplext. Att vårdsamverkansstrukturerna utvecklats frikopplade från kommunalförbundsstrukturerna i denna del av länet bidrar också det till att öka komplexiteten. Göteborgs Stad och de övriga kommunerna den stora och de mindre Ytterligare en aspekt som lyfts fram som central för att förstå Göteborgsregionens särart är att den innehåller en storstadskommun och ett antal mindre kommuner. I dagsläget utgör Göteborgs Stad en tredjedel av det sammanlagda invånarantalet i länets 49 kommuner och drygt 56 procent av GR-kommunernas invånarantal. 17 Detta gör att Göteborgs behov och resurser skiljer sig på flera sätt från övriga GR-kommuner. Göteborgs Stad sägs till exempel på grund av sin storlek ha ett större behov av intern samordning. Kommunen har idag tio stadsdelar 18 vilka är ansvariga för den kommunala hälso- och sjukvården inom sitt geografiska område. Det betyder att Göteborg är i behov av ett mer omfattande samordningsarbete innan de möter Västra Götalandsregionen eller kommunkollektivet. Varje kommun måste naturligtvis samordna sig internt men förutsättningarna för att göra detta ser antagligen olika ut beroende på kommunernas storlek. I detta avseende är Göteborgs Stad på ett väsentligt sätt olik Göteborgsregionens övriga kommuner. 16 Fyrbodals medlemskommuner ingår i en vårdsamverkansstruktur som rör NU-sjukvården, Skaraborgs medlemskommuner ingår i vårdsamverkan kring Skaraborgs olika sjukhus och Södra Älvsborgs medlemskommuner samverkan i en vårdsamverkansstruktur som rör Södra Älvsborgs sjukhus. 17 Enligt SCB:s siffror per Även fast det inte omnämns i intervjuerna är det värt att notera att innan den 1/ fanns det i Göteborgs stad 20 stadsdelar. Under den tidsperiod då frågan om GR:s uppdrag i förhållande till hälso- och sjukvårdsfrågor diskuterats har alltså ett stort förändringsarbete skett internt i Göteborgs Stad. 11

96 Göteborgs Stad har också, enligt intervjupersoner, mer resurser och kontaktnät och därmed större möjligheter att föra dialog direkt med Västra Götalandsregionen än vad en liten kommun har. Detta gör att behoven av stöd från en samordnande part ser olika ut bland Göteborgsregionens medlemskommuner. De mindre kommunerna kan antas ha ett större behov av att ha en part som samordnar dem i dialogen med Västra Götalandsregionen än vad Göteborgs Stad har. Grunden för samverkan mellan huvudmännen Ett annat viktigt tema i intervjumaterialet är behovet av att beakta själva grunderna för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. Det handlar dels om de ekonomiska överenskommelser som är gjorda mellan parterna, dels om Västra Götalandsregionens krav på att tillhandhålla jämlik vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Flera intervjupersoner lyfter fram att ekonomiska överenskommelser är centrala för att förstå logiken bakom denna samverkan. Vid de organisatoriska och geografiska förändringar som skedde i slutet på 1990-talet förflyttades verksamheter från en huvudman till en annan. För att dessa förändringar skulle vara skatteneutrala för medborgarna (vilka inte skulle få någon förändring av innehållet i den offentliga tjänsten) krävdes överenskommelser om att skatterna höjdes hos en part med lika mycket som de sänktes hos den andra parten. Sedan krävdes också överenskommelser mellan kommunkollektivets medlemmar om hur dessa kostnader, eller intäkter, skulle fördelas inom kommunkollektivet, eftersom överflyttningen av verksamheter påverkade kommunerna på olika sätt. För att hantera denna typ av angelägenheter, menar intervjupersonerna, krävs en mellankommunal arena där överenskommelser är möjliga att skapa. Intervjupersonerna poängterar att VästKom skapades just för att hantera denna typ av angelägenheter. Partsfrågorna, dom måste lösas i kommunalförbunden och via VästKom. Regionen kan inte ha olika avtal beroende på var kommunen ligger, utan dom har samma skatteuttag utav en göteborgare som de har av en i Dals-Ed. Så regionen måste ha samma avtal med alla. Därför bildades Västkom, där de fyra kommunalförbunden sitter som en förhandlingsgrupp gentemot regionen. (Intervju med VästKom-medarbetare) En annan viktig faktor för samverkan mellan huvudmännen som framhålls i intervjuerna är att Västra Götalandsregionen har i uppdrag att tillhandhålla en jämlik vård. Medborgarna i Västra Götalands län har rätt till samma vård oavsett vilken kommun de bor i. För att kunna nå detta mål krävs att samma grundavtal gäller för medborgarna oavsett kommuntillhörighet. Även detta beskrivs som en grundläggande faktor för att förstå behoven av samverkan mellan huvudmännen. Olika bilder skapas av vilket uppdrag GR har Som genomgången av diariet visar byggdes en struktur för att hantera hälso- och sjukvårdsfrågorna där kommunalförbunden utgör en grundpelare. Samtidigt visar samma genomgång att detta uppdrag aldrig antogs fullt ut av GR. Hur kom denna situation att uppstå? Intervjuer med GR-medarbetare, VästKom-medarbetare och kommunala tjänstemän ger inte en helt samstämmig bild över vad det var som hände. Men de förklaringar som lämnas kretsar i första hand kring Göteborgs Stad. En förklaring handlar om Göteborgs Stads bakgrund som sjukvårdshuvudman. Fram till bildandet av Västra Götalandsregionen låg hälso- och sjukvårdsansvaret inte i en separat landstingsorganisation utan i den kommunala organisationen. Att GR:s största medlems- 12

97 kommun tidigare haft stort ansvar för frågorna menar intervjupersonerna skulle kunna förklara varför det blir svårare att lämna över samordningsansvaret till en annan aktör. En annan förklaring handlar om att Göteborgs Stad och GR-kommunerna har olika politisk majoritet vilket antas påverka samarbetet. Under GR:s första tio år satt den dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborgs Stad som ordförande i GR:s förbundsstyrelse. Det gjorde att samma politiska block hade de högsta politiska posterna både i den största GR-kommunen och i GR:s organisation. I och med valet 2006 fanns en tydlig borgerlig majoritet i GR:s medlemskommuner vilket gjorde att vid fullmäktigemötet i februari 2007 valdes till ordförandeposten i GR:s förbundsstyrelse en politiker från ett annat politiskt block än det som hade majoritet i Göteborgs Stad. Dock indikerar intervjuer att det redan innan 2006 fanns en uppfattning att GR inte hade något uppdrag rörande hälso- och sjukvårdsfrågor. Ytterligare en förklaring handlar om att Göteborgs Stads behov och tillgång till resurser har gjort att de själva velat och kunnat jobba aktivt i gränssnittsfrågorna gentemot Västra Götalandsregionen vilket har begränsat GR:s handlingsutrymme i frågan. Intervjupersonerna menar att när Göteborgs Stad signalerar att de inte vill bli företrädda av GR i frågor som rör hälso- och sjukvård har det skapat en förståelse bland medlemskommunerna och internt på GR, att GR inte har något uppdrag alls när det kommer till hälso- och sjukvård. Den stora kommunens avsaknad av behov av externt stöd när det gäller samordning i frågorna har alltså blivit styrande för vilka behov GR som organisation förväntas möta. Utredningen värderar inte dessa förklaringar men konstaterar att nyckeln till att förstå hur otydligheten i uppdraget har kommit att uppstå verkar ligga i Göteborgs Stads förhållningssätt till frågan och hur GR hanterar att Göteborgs Stad inte vill bli företrädda. Den statliga inblandningen skapar oro Intervjupersoner beskriver att otydligheten i GR:s uppdrag ställdes på sin spets när staten via stimulansmedel ökade kraven på samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Som genomgången av GR:s diarium visade förutsatte tilldelning av de ekonomiska medlen att stödstrukturer etablerades mellan huvudmännen. Det fanns krav på den här länsgemensamma strukturen, och det var två grundkrav i den här överenskommelsen. Fanns det ingen sån länsgemensam grundstruktur, och fanns det ingen sån här länsgemensam handlingsplan mellan huvudmännen, så får man överhuvudtaget inte ta del av de här prestationsbaserade bidragen som ska gå ut till kommun och landsting. Så vi var på nåt sätt tvingade från statligt håll att skapa en sån struktur. (Intervju med GR-medarbetare) Intervjupersoner beskriver hur överenskommelsen om en Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utgjorde en brytpunkt. I denna del av den statliga satsningen lyftes de delar som riktade sig mot målgruppen äldre ut i en särskild satsning och det ställdes tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting. Satsningen handlade om frågor som främst hanterades i vårdsamverkan mellan huvudmännen. I länets övriga tre delregioner organiserades denna satsning av kommunalförbunden och vissa delar lades över på vårdsamverkansorganisationerna. I Göteborgsregionen fanns inte strukturer för dialog och samarbete mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationerna och därför förlades, efter diskussion mellan 13

98 vårdsamverkansorganisationerna och GR, hela satsningen på de två vårdsamverkansorganisationerna. Den stödstruktur som skapades på länsnivå i Västra Götaland blev utvärderad under 2014 med slutsatsen att den uppfattades som nödvändig men svårgripbar. Utvärderingen värderade strukturen utifrån hur de intervjuade tjänstemännen uppfattade att den fungerar och kom fram till att den hade stöd i tre delregioner men inte i den fjärde. I Göteborgsregionen konstaterades det finnas legitimitetsproblem. 19 Uppdraget här är inte att återigen utvärdera stödstrukturen. Men i syfte att kvalificera diskussionen om legitimitetsproblemen i Göteborgsregionens vill utredningen peka på behovet av att lyfta fram vad den regionala stödstrukturen var tänkt att åstadkomma. Den skulle tillhandahålla en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg samt förmå den lokala, den regionala och den nationella nivån att verka mot samma mål. Utredningens material indikerar att själva grundidén för dessa stödstrukturer riskerar att sätta kommunalförbundet i en svår sist. Ambitionen att få den lokala, den regionala och den nationella nivån att anamma samma mål verkar skapa utmaningar för kommunalförbunden. Flera av utredningens intervjupersoner pekar på att en statlig styrning som innebär att kommunalförbunden ges ansvar för att på länsnivå samordna arbetet och möta nationella krav kan föda frågor om på vems uppdrag förbunden egentligen verkar. Vem är det som har makt att påverka vem? Det intervjupersonerna menar är att det finns en risk att kommunalförbunden i och med dessa stimulansmedel betraktas gå statens ärenden och bli implementerare av en statlig politik snarare än att vara medlemskommunernas egna organ. Där förutsatte staten och SKL gemensamt att kommunalförbunden skulle vara deras förlängda arm. Med andra ord skulle vi administrera nånting, i värsta fall på tvärs mot vad våra ägare vill, och det är ju livsfarligt, som organisation. (Intervju med GR-medarbetare) Det som i utvärderingen av samverkansstrukturen kallades gnissel i Göteborgsregionen kan alltså kanske inte bara förklaras av faktorer som ligger inom delregionen utan bör också förstås mot bakgrund av den statliga styrningens utformning. Hanteringen av de statliga medlen leder till att tilliten påverkas Ett näraliggande tema i intervjuerna handlar om de tillitsbrister som uppstod i och med stimulansmedlen. Det finns i intervjumaterialet några återkommande berättelser som indikerar att hanteringen av de statliga medlen skapat en situation där tilliten mellan medlemskommunerna och GR samt mellan medlemskommunerna och VästKom har skadats något. Antagligen är frågan om tillit i den delregionala och den regionövergripande samverkan mer komplex och har fler bottnar än vad som kan fångas i en enkel berättelse. Men i syfte att konkretisera diskussionen om tillit redogörs nedan för en specifik händelse som flera intervjupersoner återkommit till. Den aktuella händelsen berör en beräkningsnyckel som användes vid fördelningen av de statliga medlen och de upplevda konsekvenserna av detta beslut för enskilda kommuner. Det som skedde var att beslut fattades om att de tilldelade medlen först skulle delas i fem delar där tre delregioner fick var sin femtedel och Göteborgsregionen på grund av sin relativt stora befolkningsmängd fick två femtedelar. Ett par år in i arbetet ändras 19 Boijs A

99 inriktningen på överenskommelserna mellan staten och SKL med ett starkare fokus mot hälso- och sjukvård. I samband med detta bestäms att utvecklingsmedlen fortsättningsvis bör hanteras av vårdsamverkansgrupperingarna (dåvarande LGS och SIMBA). Vidare bestämdes att fördelningen dem emellan skulle ske utifrån invånarantal. 20 Detta menar vissa intervjupersoner gjorde att utfallet för kommunerna inom SIMBA-området blev oproportionerligt lågt eftersom pengarna inte räckte till att anställa någon personal. Både medlemskommunernas och GR:s medarbetare beskriver att frågan om fördelning av de ekonomiska medlen ledde till många diskussioner mellan vissa medlemskommuner och GR. Men då blev det väldigt tydligt, för då kom plötsligt mycket nationella medel för att utveckla områden / /och för första gången så började jag tänka att vad kan vi göra med de medlen i SIMBA./ / Där har det varit mycket diskussioner, och vi har inte varit ense i det. (Intervju med anställd i en medlemskommun) Det har varit väldigt många turer och diskussioner fram och tillbaka (Intervju med GR-medarbetare) En analys av utredningsmaterialet visar att det finns olika bilder och tolkningar av vem som fattat vilket beslut när det gäller fördelningen av de ekonomiska medlen. Det viktiga i denna utredning är inte att redogöra för sakförhållandena i det specifika fallet. Det viktiga är att istället peka på vad som kan antas vara orsaken till att oklarheterna uppstår. Som visas i utredningens andra del finns ett strukturellt problem vilket försvårar den mellankommunala dialogen när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Att det saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring bedömer utredningen ha haft en negativ påverkan på samverkan och att det skadat förtroendet och tilliten mellan samverkansaktörerna. Utredningens material pekar alltså på att de statliga medlen skapade utmaningar för samverkan och skadade, i alla fall tillfälligt, förtroendet för samverkan i Göteborgsregionen. Slutsatser och diskussion De slutsatser som går att dra av utredningsarbetet så här långt är att GR tidigare fått ett formellt uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor och i gränslandet till Västra Götalandsregionen. Det är svårt att säga annat än att en struktur en gång byggdes för att hantera gränssnittet mot Västra Götalandsregionen i dessa frågor, och att kommunalförbundet utgör en del av denna struktur. I diariet finns dokumenterat från 2009 att detta uppdrag inte var självklart i Göteborgsregionen, men intervjuerna pekar mot att den allmänna bilden även längre tillbaka var att GR inte hade något uppdrag när det kommer till hälsooch sjukvårdsfrågor. Det är svårt att exakt säga vad som skapat denna situation. Men klart är att vårdsamverkansorganisationerna i Göteborgsregionen utvecklats frikopplade från kommunalförbunden och att förväntningarna på samverkan mellan huvudmännen verkar 20 Överläggningar med anledning av 2012 års överenskommelse kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan regeringen och SKL - Minneanteckningar

100 ha ökat under den aktuella tidsperioden. När statliga stimulansmedel, som rör hela socialtjänsten och de delar som angränsar till hälso- och sjukvård, landar i kommunalförbundens regi skapar det frågeställningar. GR uppfattas inte ha uppdrag att arbeta med det som angränsar till hälso- och sjukvård, och vårdsamverkansorganisationerna arbetar inte med hela socialtjänsten. I tre av fyra delregioner kan detta hanteras eftersom där finns en koppling mellan kommunalförbunden och vårdsamverkansorganisationerna. Men i Göteborgsregionen ställer det istället frågor om makt och mandat på sin spets. Vem har egentligen mandat att göra vad och ska verkligen GR som kommunalförbund vara inblandat i dessa frågor? Utredningen bedömer att den uppfattade orättvisa fördelningen av ekonomiska medel inte är problemet i sig utan istället symptom på något annat. Oklarheterna när det gäller fördelningen av medlen skapas eftersom det saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring. Under de 15 år som passerat sedan strukturen för den regionövergripande samverkan (dvs. fyra förbund och en paraplyorganisation) skapades har de nationella intresseorganens organisering och styrning förändrats. I och med att Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet påbörjade sin sammanslagning 2004 verkar synen på behovet av att påverka den regionala organiseringen ha ändrats. Kravet på dubbelt medlemskap togs bort i och med formuleringen av SKL:s stadgar 2004 och begreppet regional sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning fanns inte längre kvar. Detta skulle kunna beskrivas som en minskad styrning av hur samverkan mellan kommunerna och landstinget ska se ut på regional nivå. Samtidigt innebär de överenskommelser som SKL några år senare gör med staten om en plattform för evidensbaserad socialtjänst en utveckling i motsatt riktning, med en ökad involvering i den regionala samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. Denna utrednings resultat indikerar att kommunalförbundet på så vis kan hamna i en svår sits. Det tidigare uppdraget som regionalt kommunförbund gav ett mandat att agera i hälso- och sjukvårdsfrågorna på medlemskommunernas uppdrag medan stimulansmedlen gav kommunalförbundet viss makt att agera på statens uppdrag. Utredningens analys av bakgrunden pekar på att två olika problem verkar ha funnits i förhållande till GR:s uppdrag inom hälso- och sjukvårdsfrågorna. Det ena handlar om kommunerna i SIMBA-området, det andra handlar om Göteborgs Stad. I genomgången av utredningsmaterialet framstår det som att diskussionen om GR:s uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor leder till att SIMBA-kommunerna blir oroliga att deras uppbyggda vårdsamverkansstruktur ska försvinna eller på något sätt ta skada. Det finns tendenser hos några intervjupersoner att tänka antingen kommunalförbundet eller vårdsamverkansorganisationen. Ett närmande dem emellan verkar uppfattas som ett hot, snarare än en möjlighet. Utredningen kan konstatera att det inte finns något i detta utredningsmaterial som indikerar att en sådan oro skulle vara befogad. Utredningen konstaterar också att det antagligen finns anledning att fortsätta diskutera hur förtroendet kan stärkas för den delregionala och regionövergripande samverkan. SIMBA-kommunernas representanter upplever sig ha en välfungerande vårdsamverkan på lokal nivå. Men givet målet om en vård på lika villkor oavsett var i länet som medborgaren bor behöver det också finnas en fungerande samverkan på delregional och regionövergripande nivå. Hur denna ska byggas bedöms kräva fortsatt dialog. När det gäller Göteborgs Stad visar utredningen att kommunen historiskt sett haft en särställning i den regionövergripande mellankommunala samverkan och samverkan med Västra Götalandsregionen. Både företrädare för Göteborgs Stad och företrädare för de 16

101 andra medlemskommunerna uttrycker att denna särställning är självklar. Analysen av diariet och intervjumaterialet pekar mot att arbetet under många år fungerade bra och att Göteborgs Stads behov verkar ha tillgodosetts, exempelvis genom direkt eller extra representation in i olika arbetsgrupper. Ett undantag har således alltid funnits i den regionövergripande samverkan för Göteborgs Stad. Det som skett skulle kunna beskrivas som att undantaget har kommit att gälla allt fler medlemskommuner. Det framstår som att Göteborgs Stads behov av en särställning i samverkan med Västra Götalandsregionen har utvidgats till ett allmänt ifrågasättande av kommunalförbundets uppdrag att samordna kommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vad detta mer konkret innebär återkommer utredningen till i nästa del som handlar om nuläget och de utmaningar som kommunkollektivet i Göteborgsregionens idag kan sägas stå inför. Del 2 Problemet som skapades Utredningens andra fråga är: Hur ser GR:s uppdrag ut när det gäller kommunal hälsooch sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen? Som vi ska se går inte GR:s uppdrag att beskriva enhetligt. Det finns alltså inte ett korrekt svar på den fråga som ställs. Beroende på vem som besvarar frågan och vilka dokument man utgår ifrån kan olika slutsatser dras om hur uppdraget ser ut. Svaret kommer därför att bestå i vissa förtydliganden men det kommer också visa på brokigheten i uppdragets formulering. Frågan kommer att besvaras genom att GR:s uppdrag diskuteras med utgångspunkt i (a) GR:s styrdokument, (b) medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdrag och (c) praxis i organisationen. Ett antagande görs i utredningen att det underlättar för en organisation att hantera sina uppdrag om dessa tre delar harmonierar med varandra, se figur 2. Nedan diskuteras dessa tre delar var för sig. Figur 2 Verktyg för att analysera GR:s uppdrag a) Styrdokumentens formulering av uppdraget Antagande görs att överensstämmelse bör råda mellan a), b) och c) b) Hur medlemskommunerna uppfattar uppdraget c) Hur uppdraget praktiseras a) Styrdokumentens formulering av uppdraget GR:s uppdrag har hittills i huvudsak formaliserats i två typer av dokument. Det ena är förbundsordningen som fastställer det grundläggande uppdraget samt organisationens 17

102 juridiska status och grundläggande arbetssätt. Det andra är den verksamhetsbudget som tas fram i samråd med medlemskommunerna inför ett nytt verksamhetsår. 21 I skrivande stund har en ny förbundsordning just antagits i GR:s förbundsfullmäktige. Men eftersom analysen handlar om nuvarande situation bedöms det mer relevant att titta på den förbundsordning som styrt verksamheten fram till dags dato. När det gäller den gamla förbundsordningen sägs i det som kallas för ändamålsparagrafen att GR syftar till att tillvarata medlemskommunernas intressen, främja deras samverkan och ge dem service. 22 Bland annat listas följande uppdrag: - att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen - att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning samt för erfarenhetsutbyte - att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna. I anslutning till den sista punkten listas ett stort antal områden där GR ska verka för samordning. Det sociala området är ett av dessa men det avgränsas eller specificeras inte ytterligare. När det gäller frågan om GR:s uppdrag inom den kommunal hälso- och sjukvården och gränssnittet till Västra Götalandsregionen står inget i förbundsordningen som talar varken för eller emot att detta skulle kunna vara en del av uppdraget. Tolkningen av formuleringarna är beroende av om vi tänker att det sociala området kan innefatta hälso- och sjukvårdsfrågor eller inte. I verksamhetsbudgeten för 2015 anges under rubriken Sociala styrgruppen att det sociala området innefattar både socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor. Den kommunala hälso- och sjukvården är alltså i detta dokument tydligt formulerad som en del av GR:s uppdrag. Dock är gränssnittet till Västra Götalandsregionen mer osynligt. Det sägs att GR utgör en plattform för gemensamt agerande i förhållande till olika aktörer, men utan att någon särskild aktör specificeras. Här får vi således en tydlighet i att den kommunala hälso- och sjukvården är en del av uppdraget, medan oklarheter fortfarande finns huruvida det gemensamma agerandet kan handla om gränssnittet till Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor eller inte. Det finns alltså ingenting inom ramen för dessa styrdokument som tydligt avgränsar GR från att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågor och inte heller något som tydligt anger att man ska verka i gränslandet gentemot Västra Götalandsregionen. Ett uppdrag att jobba med den kommunala hälso- och sjukvården finns dock i budgettexten. b) Medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdrag Om vi går över och tittar på vad representanter för medlemskommunerna säger i intervjuerna pekar materialet mot att det finns en utbredd uppfattning att GR saknar 21 En ändring sker dock från och med 2016 i de styrande dokumenten. Från och med detta år beslutas istället om en flerårig verksamhetsinriktning och budget med årliga verksamhetsplaner. 22 Förbundsordning antagen den

103 uppdrag i förhållande till hälso- och sjukvårdsfrågor. 23 Följande citat är representativt för vad många uttrycker: Sen har ju inte GR hälso- sjukvårdsuppdraget, det har de inte. (Intervju med anställd i en medlemskommun) En nödvändig uppgift för denna utredning är att ringa in hur denna avsaknad av uppdrag ser ut. Vad är det medlemskommunerna uppfattar att GR inte ska göra? Till att börja med kan konstateras att intervjumaterialet pekar mot att kommunrepresentanterna inte uppfattar det som problematiskt att GR arbetar med kunskapsoch kompetensutveckling när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Utsagor som GR har inte ett hälso- och sjukvårdsuppdrag verkar alltså inte innebära att GR inte skulle kunna bedriva exempelvis utbildning för MAS:ar om det finns ett behov att utbilda denna yrkesgrupp, eller att GR inte skulle kunna bedriva följeforskning av den kommunala hälso- och sjukvården eller verksamheter som befinner sig i gränssnittet mot VGR, ifall kommunerna uttrycker ett behov av detta. Det uppdrag som intervjupersonerna istället menar att GR inte har associeras till företrädarskap inom ramen för den delregionala eller regionövergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Det uppdrag som saknas handlar alltså om att representera kommunerna i grupper som ska arbeta med mellankommunal samverkan eller samverkan med Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Det talas om att GR inte kan tala för kommunernas räkning i dessa frågor. I formuleringen företrädarskap inom ramen för delregional samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor ligger kommunernas engagemang i vårdsamverkansstrukturerna. Eftersom bakgrundsanalysen indikerar att det finns en oro för att ett närmande mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansstrukturerna skulle hota vårdsamverkan är det viktigt att poängtera att stor samstämmighet råder när det gäller att GR inte har, och heller inte bör få, uppdraget att arbeta med den konkreta och verksamhetsnära vårdsamverkan mellan huvudmännen. Detta gäller representanter både för GR och för medlemskommunerna. Vårdsamverkan förutsätter makt över och kunskap om de konkreta verksamheterna vilket kräver att man själv är en utförarorganisation. Samstämmigheten är stor att detta inte är eller bör vara en del av GR:s uppdrag. För att ytterst kunna rama in vad det är som medlemskommunerna uppfattar att GR inte ska göra krävs en mer kvalificerad diskussion om vad som ligger i begreppen företrädarskap och representation. Detta återkommer utredningen till nedan i stycket Slutsatser och diskussion. Så här långt kan konstateras att otydligheten i GR:s uppdrag reducerats något. Denna analys visar att medlemskommunerna uppfattar att GR har ett uppdrag när det gäller kompetens- och kunskapsutveckling av den kommunala hälso- och sjukvården men att uppdraget är ifrågasatt när det gäller gränssnittet mot Västra Götalandsregionen. c) GR:s praktiserande av uppdraget Vi har då sett att det inte finns någon avgränsning i GR:s styrdokument mot hälso- och sjukvårdsfrågor och vi har sett att det finns en utbredd uppfattning att GR inte har i upp- 23 Analysen skulle kunna kvalificeras ytterligare genom en studie av hur olika aktörer uppfattar uppdraget. Här väljs att enbart utgå från det medlemskommunernas representanter säger eftersom de ska betraktas som GR:s uppdragsgivare. 19

104 drag att företräda medlemskommunerna i samverkan som gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Hur går då den praktiska hanteringen av gränssnittsfrågorna idag till? Som gjorts tydligt ovan i bakgrundsbeskrivningen är en struktur byggd kring fyra kommunalförbund och en paraplyorganisation. Intervjuerna visar att den mellankommunala samverkan och samverkan på en regionövergripande nivå i gränssnittsfrågor mot Västra Götalandsregionen i dagsläget är beroende av kommunalförbundets och VästKoms kanaler för dialog och förankring. Det handlar framförallt om kommunalförbundens olika nätverk (exempelvis socialchefsnätverk) och den grupp där VästKom samlar kommunalförbundens handläggare inom det sociala området (socialhandläggargruppen) samt särskilt sammansatta grupper för att lösa en specifik fråga (som exempelvis skedde under 2014 inför formuleringen av det nya hjälpmedelsavtalet). I och med att strukturen är byggd med kommunalförbunden som grundpelare är GR som aktör involverad, vare sig organisationen (eller andra aktörer) tycker att det finns ett uppdrag eller inte. Hittills har situationen hanterats genom att olika speciallösningar skapats i dialog med medlemskommunerna. Genomgången av diariet synliggjorde hur LiSA-gruppens sammansättning krävde speciallösningar med direktrepresentation av kommunala representanter från vårdsamverkansorganisationerna. En annan viktig förändring i kanaler för dialog och förankring är att GR:s socialhandläggare inte går ensam till möten med VästKom och de andra kommunalförbundens socialhandläggare. Med sig har personen idag hälso- och sjukvårdsutbildade personer som representerar SIMBAkommunerna och de kommuner som ingår i Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Detta betyder att GR:s tjänstemän på en mycket konkret nivå är involverade i själva hanterandet av ett uppdrag som GR inte uppfattas ha. En av GR-medarbetarna beskriver hur detta ibland leder till ett ifrågasättande. Alla formella ärenden från VästKom skickar jag ut. Men den frågan har jag ju fått, varför gör ni det på GR när ni inte har hälso- och sjukvårdsuppdraget? Och då är ju svaret att vi är språkröret för VästKom och tvärtom så att säga, det är därför. (Intervju med GR-medarbetare) Vad detta får för konsekvenser för samverkan mellan GR och medlemskommunerna redogörs för nedan men det ska först konstateras att analysen pekar mot att det kan antas vara svårt för GR att hantera sitt uppdrag effektivt. Slutsatsen av ovanstående analys är att det finns en skillnad mellan hur aktörerna uppfattar GR:s uppdrag och hur praxis i organisationen ser ut. Formuleringen av ett problem Att GR inte uppfattas ha ett uppdrag att företräda kommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor samtidigt som strukturen är byggd runt kommunalförbunden skapar ett glapp i hanteringen av hälso- och sjukvårdsfrågor i Västra Götalands län. I syfte att förtydliga vad detta glapp får för konsekvenser visas i figur 3 nedan, något förenklat, hur 20

105 kommunerna, vårdsamverkansorganisationerna, kommunalförbunden och VästKom förhåller sig till varandra. 24 Figur 3 Relationerna mellan aktörerna Förankringsarenor tjänstemannanivå: Organisationen gör: Den förväntade effekten: Chefsnätverk Ledningsgrupper Kommunerna Tillhandahåller invånarna vård- och omsorgsinsatser utifrån behov Vårdsamverkansorganisationerna Samverkar med Västra Götalandsregionen för att utveckla vårdkedjorna. Invånaren får tillgång till den vård och omsorg som den behöver Vård- och omsorgsinsatserna förbättras Ledningsgrupp Västra Götalands kommuner (VGK) och socialhandläggargruppen Kommunalförbundet Bedriver gemensam omvärlds- och intressebevakning Bedriver gemensam kunskapsutveckling Bedriver gemensam kompetensutveckling Samordnar gemensamt agerande VästKom Företräder medlemmarna i länsgemensamma samverkansfrågor med VGR Biträder medlemmarna i förhandlingar gentemot VGR Utgör en arena för kommunal samverkan Samordningsvinster för förbundets kommuner när det gäller: Intresse- och omvärldsbevakning Kunskapsutveckling Kompetensutveckling Gemensamt agerande Samordningsvinster för 49 kommuner när det gäller länsgemensamma frågor Till vänster anges de förankringsarenor som finns på tjänstemannanivå, i mitten anges vad organisationerna gör och till höger formuleras de mest grundläggande effekterna som förväntas av varje organisations arbete. De viktigaste aktörerna i detta schema är kommunerna. De ska tillhandahålla vård- och omsorgsinsatser som möter invånarnas behov. Kommunerna ingår sedan dels i vårdsamverkansstrukturer tillsammans med Västra Götalandsregionen, dels i kommunalförbund tillsammans med andra kommuner. Vårdsamverkansstrukturernas arbete handlar om att förbättra vårdkedjan i samverkan med den andra huvudmannen och kommunalförbundets arbete handlar om att uppnå samordningsvinster för förbundets kommuner i de frågor som kommunerna valt att samverka kring. Kommunalförbundets uppgifter kan, när det gäller det sociala området, beskrivas vara fyra; bedriva gemensam 24 Illustrationen av förhållandena mellan aktörerna i figur 3 hämtar inspiration från ett programteoretiskt tänkande. Genom att synliggöra underliggande grundläggande antaganden om vad verksamhet x, y eller z gör och är tänkt att åstadkomma förbättras möjligheten att diskutera och utvärdera dessa antaganden. (Se Exempelvis Funnell & Rogers 2011) 21

106 intresse- och omvärldsbevakning; bedriva gemensam kunskapsutveckling; bedriva gemensam kompetensutveckling och samordna gemensamt agerande. 25 Sedan äger de fyra kommunalförbunden VästKom som enligt stadgarna har i uppdrag att företräda sina medlemmar, dvs. kommunalförbunden, i länsgemensamma frågor med Västra Götalandsregionen, biträda medlemmarna i förhandlingar gentemot Västra Götalandsregionen och utgöra en arena för kommunal samverkan. På en mycket övergripande nivå handlar det om att de 49 kommunerna som ingår i Västra Götalands län kan nå samordningsvinster genom att samarbeta på detta sätt. Utredningen har tidigare visat att medlemskommunernas representanter uppfattar att GR inte kan företräda dem i hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta får konsekvenser vilka illustreras med röd färg, streckade linjer och kursiv text i bilden ovan. Det innebär att kommunerna egentligen inte bemyndigar kommunalförbundet att arbeta med att samordna gemensamt agerande i dessa frågor vilket i sin tur betyder att kommunalförbundet egentligen inte kan bemyndiga VästKom att arbeta med att företräda medlemmarna eller att biträda medlemmarna i förhandlingar. Det är viktigt att konstatera att problemet som illustreras i bilden ovan inte är att kommunalförbundet eller VästKom saknar vissa uppdrag. Dessa organisationer har inget egenvärde. Det är vad organisationerna åstadkommer för samhällelig nytta eller nytta för medborgarna som bör användas som måttstock på deras värde. Det som är problematiskt är att GR:s avsaknad av uppdrag riskerar att påverka samordningsvinsterna för både Göteborgsregionens kommuner och i viss utsträckning även övriga kommuner i länet. Mot bakgrund av denna analys bedöms följande formulering rama in nuläget på ett lämpligt sätt: GR:s medlemskommuner saknar en aktör med det uttalade uppdraget att samordna det gemensamma agerandet när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor i det delregionala och det regionövergripande samarbetet. Det är viktigt att vara tydlig med att denna problemformulering inte är resultatet av en sammanvägning av hela intervjumaterialet. Vissa kommuner har idag en fungerande dialog med Västra Götalandsregionen eller en ingång i den regionövergripande samverkansstrukturen som gör att de inte uttrycker, eller ens kanske ser, detta problem. Problemet är istället formulerat med utgångspunkt i vad vissa kommunrepresentanter, GR-medarbetare och VästKom-medarbetare ger uttryck för. En värdering görs här att det som sägs är så pass viktigt att det är relevant som problemformulering för kommunkollektivet som grupp, även om problemet inte upplevs av alla. Problemets olika delar En analys har gjorts av vilka konsekvenser det får att GR:s medlemskommuner saknar en aktör med uppdraget att företräda dem. Som illustreras i figur 4 finns i intervjumaterialet beskrivet fem olika konsekvenser av grundproblemet och det faktum att speciallösningar varit nödvändiga i GR:s och VästKoms arbetssätt. Det handlar om administrativa problem för de aktuella handläggarna, det handlar om kommunikationsproblem i samverkan och att speciallösningarna skapar likvärdighetsproblem mellan GR:s 25 Eftersom analysen handlar om kommunalförbundets uppdrag är denna organisation mer detaljerat beskriven än exempelvis vårdsamverkansorganisationerna. 22

107 medlemskommuner. Det handlar också om att förankringen fungerar sämre och att resurserna inte används på ett effektivt sätt. Nedan diskuteras varje del för sig. Figur 4 Problemträd Ett av delproblemen handlar om att intervjupersonerna beskriver en knöligare arbetssituation för de tjänstemän som ska jobba inom den delregionala och den regionövergripande samverkansstrukturen. Eftersom strukturen saknar en central pusselbit uppstår ibland oklarheter om var en fråga ska hanteras. Intervjuerna pekar på att det finns risk att merarbete skapas eftersom det tar onödigt lång tid att förstå i vilka forum en fråga ska diskuteras och av vem. Ett exempel som nämndes i många intervjuer handlar om en önskan hos några GR-kommuner att se över kommunernas och Västra Götalandsregionens överenskommelse om ungdomsmottagningar. I och med att GR inte uppfattas ha hälso- och sjukvårdsuppdraget uppstod oklarheter om hur frågan skulle hanteras och vad GR kunde göra. Men där är ju inte GR heller med. Jag tror aldrig de har varit med i den frågan. Och då vet inte jag, bör de vara det, eller ska de inte vara det, eller ska de hjälpa till i det? Nu ska det ju vara en arbetsgrupp kring detta och då har GR skickat ut frågor om vilka som vill vara med i den arbetsgruppen. Men jag har ju inte upplevt att GR haft nån roll tidigare. (Intervju med anställd i en medlemskommun) Ett annat delproblem är att speciallösningarna i VästKoms och GR:s förankringsytor gör att kommunikationen blir svårare att hantera effektivt. VästKoms socialhandläggargrupp, som är tänkt att bland annat fungera som avstämningsyta mellan VästKom och kommunalförbunden innan dess att information skickas ut till länets 49 kommuner, har i dagsläget direktrepresentation av kommunerna i Göteborgsområdet och kommunerna i SIMBA-området. Detta gör att information kan spridas, dels via dessa kommunrepresentanter in i vårdsamverkansstrukturen och dels via socialhandläggarna in i 23

108 kommunalförbundsstrukturen. Flera kommunrepresentanter beskriver hur de uppfattar att det finns dubbla spår. Vad som varit jobbigt kring det där, det är ju att det finns ju sammanhang där jag tycker att vi pratar om samma saker, eller får samma information från två håll, från GR kanske, via VästKom, och sen från SIMBA också. (Intervju med anställd i en medlemskommun) Ytterligare ett delproblem är att speciallösningarna leder till ojämlika villkor för länets kommuner. Speciallösningarna i avstämningsytorna utgår från en vårdsamverkanslogik vilket skapar olika förutsättningar för medlemskommunerna när denna logik möter kommunalförbundslogiken. Konkret innebär det att de GR-kommuner som ingår i vårdsamverkansstrukturer i andra kommunalförbundsområden antingen måste betala medlemskap i två kommunalförbund och delta i nätverk i båda de geografiska områdena för att täcka in hälso- och sjukvårdsfrågorna, eller att i realiteten sakna en formell aktör som samordnar dem i den regionövergripande mellankommunala samverkan och dialogen med Västra Götalandsregionen. En intervjuperson som arbetar i en kommun som drabbas när kommunalförbundslogiken möter vårdsamverkanslogiken ger i nedanstående citat uttryck för att hen saknar just den regionövergripande mellankommunala arenan för att driva sina frågor. Alltså jag skulle må gott av att ha ett forum där jag kunde lyfta saker. / / Att det finns ett forum att lyfta det i, där man inte bara lyfter det till ett lite större sjukhusområde utan till beställarnivå och till kontrollnivå, när man känner att det inte fungerar. Eller till att påverka riktlinjer och rutiner och sånt som tas centralt. / / Och då skulle jag känna att det hade varit skönt att ha ett antal kommuner där man kunde processa de här frågorna. För ibland är man lite osäker, är det bara hos oss det är såhär? (Intervju med anställd i en medlemskommun) Denna intervjupersons situation ska jämföras med att motsvarande tjänstemän i andra GR-kommuner har direktrepresentation både in i det regionövergripande forumet för samverkan mellan parterna (LiSA-gruppen) och den regionövergripande arenan för mellankommunal samverkan (socialhandläggargruppen). Vidare kan också sägas att den nuvarande ordningen, med en avsaknad av aktör med uppdrag att samordna det gemensamma agerandet, skapar en situation i Göteborgsregionen som påverkar möjligheterna att förankra frågor i kommunkollektivet. När en fråga, som exempelvis ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal, ska diskuteras i kommunkollektivet är bilden i dagsläget att GR:s kanaler och resurser inte kan användas. GR vore ännu skarpare på hälso- sjukvårdsfrågor om man hade ett bredare, eller nån slags bättre beskriven eller ordnad beredning kring hälsosjukvårdsfrågor. För hälso- sjukvårdsfrågorna hamnar nog lite här och var tror jag nu./ /Ibland hamnar det i socialchefsnätverket, ibland trycks det ner till äldreomsorgschefsnätverket. Men det finns inte självklart att man säkrar att det finns hälso- sjukvårdskompetens där eller där. Utan det är i kraft av uppdragen liksom. (Intervju med anställd i en medlemskommun) En verksamhetschef med inriktning mot hälso- och sjukvård ger också uttryck för hur bilden att GR inte har ett hälso- och sjukvårdsuppdrag påverkar medlemskommunernas användning av GR:s resurser. Intervjupersonen beskriver hur hen blivit inbjuden till GR:s 24

109 äldrechefsnätverk men att incitamentet att närvara är litet eftersom bilden är att GR inte har något hälso- och sjukvårdsuppdrag. Resultatet av detta menar intervjupersonen blir att cheferna inte bidrar till att spela in hälso- och sjukvårdsfrågorna i nätverket. Jag blev medbjuden när jag kom hit, men det är klart att jag ska vara med och bevaka hälso- sjukvårdsfrågor. Men så märker jag att det inte är några hälso- sjukvårdsfrågor där. Och det kanske egentligen beror på att jag inte går dit och tar ansvar för det, att lyfta dit de frågorna, och det gör inte mina kollegor heller. Så det är klart att det faller tillbaka till oss. Men vi har ändå den grunden att GR jobbar inte med hälso- och sjukvård. Alltså kommer de frågorna kanske automatiskt inte landa bra på GR, för ingen kan göra nåt åt dem där, eller det finns inte någon som kan hjälpa oss att bereda frågorna. (Intervju med anställd i en medlemskommun) Flera intervjupersoner pekar också på att Göteborgsregionens avsaknad av en aktör som samordnar dem i hälso- och sjukvårdsfrågor kan leda till negativa konsekvenser på sikt. Det handlar bland annat om att kommunkollektivet antas bli en sämre part i mötet med Västra Götalandsregionen. Jag tror att vi får sämre kraft som kommuner. Den kraft som vi skulle kunna ha av att jobba ihop som kommuner, för att tydligare samordna eller beskriva eller ställa krav på VGR. / / Vi skulle kunna bli en mycket skickligare part, tror jag, mycket skickligare. Och vi skulle antagligen kunna ge mer stöd till de lokala vårdsamverkansgrupperna, så att inte var och en måste uppfinna sitt hjul på alla ställen. / / Eftersom alla kommuner utom Göteborg är ganska små och har begränsade resurser så behöver vi ju arbetsdela. (Intervju med anställd i en medlemskommun) Omvärldsfaktorer Nödvändigt för en analys av nuläget är också att beakta vilka omvärldsfaktorer som kan spela roll i diskussionen om uppdraget att samordna kommunerna när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Intervjupersonerna lyfter fram några faktorer som kan vara relevanta att ta hänsyn till. Bland annat diskuteras den nyligen genomförda omorganisationen av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder. Från och med 1 januari 2015 finns istället för tolv nu endast fem nämnder. Invånarna i Göteborgsregionens kommuner representeras idag inom Västra Götalandsregionen av Västra hälso- och sjukvårdsnämnden (som täcker in Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) samt Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (som täcker in Göteborg). I intervjumaterialet finns, i den mån det överhuvudtaget uttrycks, främst de som menar att denna förändring inte på ett väsentligt sätt kommer att påverka samverkan mellan huvudmännen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Argumenten handlar om att kommunernas vårdsamverkan främst sker med aktörer på utförarsidan inom Västra Götalandsregionen. En förändring av de nämnder som beställer hälso- och sjukvård kommer därför inte att påverka hur vårdsamverkan i praktiken går till. Dock kan konstateras att förändringen antagligen kan ha större påverkan för den vårdsamverkan som har en aktiv politisk samrådsgrupp än den som inte har det eftersom representation i dessa i så fall ska ske utifrån ett befolkningsansvar vilken inte överensstämmer med den logik på vilken vårdsamverkan är uppbyggd. Som tidigare konstaterats finns stora skillnader mellan Göteborgsregionens vårdsamverkansstrukturer när det gäller den politiska nivån och de 25

110 kan därför komma att dra olika slutsatser om nämndförändringens konsekvenser. Utredningen nöjer sig här med att påpeka vikten av att låta nämndförändringen finnas med i det fortsatta samtalet kring uppdraget att samordna Göteborgsregionens kommuner i hälso- och sjukvårdfrågor. Vidare talar intervjupersonerna om hur den demografiska utvecklingen med ett större antal äldre kommer att innebära ökade krav på hälso- och sjukvården, oavsett huvudman. På förslag finns därför inom Västra Götalandsregionen att utveckla det som kallas för närsjukvårdscentrum. 26 Ambitionen är att dessa centra i framtiden ska möta cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdsbehov. Det handlar främst om det som rör stora patientgrupper och de mest vanligt förekommande sjukvårdsinsatserna. Dessa centra antas förbättra tillgängligheten men också innebära att vissa planerade ingrepp istället koncentreras till färre sjukhus. Vad detta kommer att innebära för vårdsamverkan är inte möjligt att inom denna utredning svara på, men det kan konstateras att även utvecklingen av Västra Götalandsregionens utförarorganisation är relevant att ta i beaktande i diskussionen om uppdraget att samordna kommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor. Slutligen bör nämnas den utveckling i många delar av samhället som går mot att se hälso- och sjukvård och socialtjänst som mer av ett och samma verksamhetsområde. Flera intervjupersoner lyfter att uppdelningen mellan områdena är en konstruktion som inte gynnar individen i behov av vård och omsorg och att en utveckling av lagstiftning och insatser går mot ett närmande områdena emellan. Utredningen menar att i ett sådant perspektiv kan uppdelningen av de samordnande aktörerna till att antingen ansvara för socialtjänst eller hälso- och sjukvårdsfrågor sägas vara otidsenlig. Slutsatser och diskussion Utredningens nulägesanalys visar att det finns ett glapp i strukturen för hur hälso- och sjukvårdsfrågor hanteras av kommunerna i Västra Götalands län. Detta skapar ett behov av speciallösningar vilka i sin tur får konsekvenser för Göteborgsregionens möjligheter att kommunicera och bereda frågor som handlar om hälso- och sjukvård. Problemet med detta handlar inte om negativa konsekvenser för GR som organisation utan om att Göteborgsregionens kommuner därmed saknar en aktör med uppdrag att verka för samordnat agerande inom hälso- och sjukvårdsfrågor. Det är relevant att lyfta upp till diskussion hur den strukturella utmaningen som beskrivs i ovanstående nulägesanalys förhåller sig till de utmaningar i fråga om tillit som beskrivits i bakgrundsavsnittet. Även om utredningen inte kan dra några slutsatser om hur orsakssambanden mellan dessa utmaningar ser ut är det intressant att reflektera över om det finns strukturproblem eftersom det finns tillitsproblem i denna del av regionen, eller om det finns tillitsproblem eftersom det finns en struktur som inte är ändamålsenlig. Det kan i alla fall sägas att ovan beskrivna strukturella glapp sannolikt inte gynnar tilliten i samverkan. Utredningen gör en prioritering när det kommer till vilken utmaning som analyseras på djupet. Det bedöms vara mer brådskande, och inom ramen för denna utredning enklare, att diskutera den strukturella utmaningen. Förhoppningen är att om det strukturella problemet åtgärdas så förbättras förutsättningarna för att på sikt skapa en bättre tillit i den mellankommunala samverkan i Göteborgsregionen. 26 Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen (Hälso- och sjukvårdsutskottets protokoll ). 26

111 En slutsats som utredningen drar är att diskussionen om GR:s uppdrag måste utgå från den regionövergripande samverkansstrukturen som kommunerna i Västra Götalands län en gång i tiden byggde, och den roll kommunalförbunden är tänkta att spela däri. Det finns en struktur där kommunalförbundet ska verka för samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor och vara en länk mellan den lokala och den regionala nivån. GR:s uppdrag, eller frånvaro av uppdrag, måste ställas i relation till syftet med den struktur som är uppbyggd. Om ett uppdrag ska finnas är det inom ramen för denna struktur som detta uppdrag existerar. Om ett uppdrag inte ska finnas så får det konsekvenser för hur den regionövergripande samverkansstrukturen kan fungera. För att kvalificera diskussionen om GR:s uppdrag behöver tjänstemän och politiker i GR:s medlemskommuner diskutera vilken betydelse de lägger i formuleringen samordna gemensamt agerande inom ramen för den regionövergripande samverkansstrukturen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Det framstår i intervjumaterialet som att tolkningen av denna formulering kan skilja sig mycket mellan olika intervjupersoner, vilket antas försvåra formuleringen av GR:s uppdrag. 27 Å ena sidan kan formuleringen tolkas som ett företrädarskap med rätt att teckna avtal för kommunerna. I andra änden kan formuleringen förstås betyda en form av maktlöst stöd som enkom samlar kommunkollektivet innan mötet med den andra huvudmannen. Utredningen antar att kommunkollektivets behov ligger någonstans däremellan. Ett fullt företrädarskap är aldrig aktuellt eftersom den enda beslutsföra enheten i sammanhanget är den kommunala organisationen. En samordnande aktör är alltså inte beslutsför utan beslut fattas alltid i den kommunala organisationen. Att endast erbjuda kommunerna en fysisk mötesarena bedöms inte heller ligga i kommunernas intresse. I Göteborgsregionen finns kommuner som har olika behov, resurser och intresse. Visst handlingsutrymme bör en samordnande part ha för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det som då bedöms vara viktigt är att det finns förtroende och legitimitet för samverkansformerna och de arenor och kanaler som aktören tillhandahåller och att medlemskommunerna känner att de har möjlighet att påverka dessa. Och här återvänder resonemanget till frågan om tillit. Det antas inte räcka med att bygga en struktur för hantering av frågorna. För att samverkan ska fungera krävs också att medlemskommunerna har förtroende för strukturen. Slutsatsen som dras av detta resonemang är att en samordnande aktör i den regionövergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor bör lyda under kommunerna men samtidigt vara en aktör som kan använda sina resurser och äga ett visst handlingsutrymme. För att denna aktör ska kunna verka krävs att kanaler och arenor fungerar och att medlemskommunerna har tillit till och förtroende för aktörens hantering av uppdraget. En annan slutsats är att det finns behov av att förtydliga logiken i den regionövergripande samverkan. Intervjumaterialet indikerar att många saknar en förståelse för hur det är tänkt att fungera och att detta leder till viss frustration och försvårar diskussionen om GR:s uppdrag. I syfte att bidra till denna diskussion har figur 5 skapats. Den illustrerar några distinktioner som kan vara viktiga att ha med i samtalet. Samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor i Västra Götalands län kan variera beroende på om det rör lokala, regionala eller nationella frågor. En lokal fråga berör en eller några få 27 Exempel på begrepp som förekommer i intervjumaterialet är; representera; mäkla; företräda; teckna avtal; kratta i manegen; samla; förankra; fördela medel; stötta; samverka; rekommendera. 27

112 kommuner, en delregional fråga berör kommunalförbundets medlemskommuner medan de regionala och nationella frågorna berör länets samtliga 49 kommuner. En typisk lokal fråga är hur hemtagning av brukaren på bästa sätt ska lösas mellan sjukhuset och kringliggande kommuner medan en typisk regional fråga är hur ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal ska utformas. Samverkan kan också variera beroende på om mötet mellan huvudmännen har karaktären av samtal mellan parter (samverkansfokus) eller om det handlar om ett möte mellan två avtalande parter (partsfokus). Figur 5 Modell för att diskutera variationer av samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor Involverar länets 49 kommuner och rör regionala eller nationella frågor Samverkansfokus (två samtalande parter) Partsfokus (två avtalande parter) Involverar få kommuner och rör lokala frågor I denna bild kan kommunalförbundens uppdrag placeras längs med den horisontella axeln. Det var utifrån behovet av en mellankommunal arena för partsfrågor som samverkansstrukturen kring hälso- och sjukvårdsfrågorna skapades (dvs. på axelns högra del). Kommunalförbundens kunskaps- och kompetensutvecklingsuppdrag kan sägas utföras med ett samverkansfokus (dvs. på axelns vänstra del). VästKoms uppdrag befinner sig långt upp på den vertikala axeln med ett uppdrag som spänner över samtliga fyra kommunalförbund och 49 stycken kommuner. Vårdsamverkansstrukturernas uppdrag befinner sig huvudsakligen till vänster om mitten på den horisontella axeln. De utgör arenor för i första hand samverkan mellan huvudmännen. I Göteborgsregionen befinner sig vårdsamverkansstrukturerna långt ned på den vertikala axeln eftersom de endast involverar några få kommuner. Här är situationen annorlunda jämfört med länets övriga delregioner där kommunalförbundets medlemskommuner är mer överensstämmande med kommunerna som ingår i vårdsamverkansstrukturen. Utredningen bedömer att problemet i den regionövergripande samverkan, och utmaningen med en otydlighet i GR:s uppdrag, uppstår någonstans i mitten, där de två axlarna möts. Utmaningen uppstår när det krävs en dialog mellan den lokala och den 28

113 regionala nivån (exempelvis när beslut fattas om hur statliga medel ska fördelas) eller när det inte är glasklart huruvida en fråga ska hanteras som en samverkansfråga eller en partsfråga. Eftersom Göteborgsregionens medlemskommuner är splittrade på fyra vårdsamverkansstrukturer ökar svårigheterna eftersom fungerande samverkan skulle kräva samordning mellan åtminstone två olika aktörer. 28 När kommunalförbundet inte uppfattas ha uppdraget att samordna kommunerna fungerar inte den tänkta länken mellan den lokala och den regionala nivån. Mot bakgrund av detta resonemang kan man konstatera att det inte alls är konstigt att det uppstår gnissel i denna del av länet. Del 3 Förslag på lösning Den tredje och sista fråga som utredningen ska besvara är vilket uppdrag som GR bör ha inom det sociala området när det kommer till hälso- och sjukvård. Denna fråga besvaras genom att först belysa de handlingsalternativ som står till buds för GR:s uppdragsgivare. Sedan analyseras hur dessa handlingsalternativ kan tänkas påverka medlemskommunerna och slutligen lyfter utredningen fram det alternativ som bedöms bäst tillvarata medlemskommunernas intressen. Möjliga handlingsalternativ Beroende på hur man ser på saken menar utredningen att det antingen finns två eller tre möjliga handlingsalternativ för GR:s uppdragsgivare. Handlingsalternativ 1 Formuleringen av GR:s uppdrag förblir oförändrad Ett handlingsalternativ, som i alla fall vore teoretiskt möjligt, är att inte ändra något i uppdragets formulering. Anledningen till att detta endast beskrivs som ett teoretiskt möjligt handlingsalternativ är att det i utredningens material och analys finns mycket som pekar mot att det vore en olämplig väg att välja. Intervjuerna indikerar att många önskar en förändring. Den uppbyggda strukturen används inte på det sätt som det var tänkt, vilket skapar merarbete och det verkar vara ett ineffektivt sätt att arbeta. Ur ett medlemskommunsperspektiv är bristen på lika möjligheter för kommunerna att bli företrädda i dialog och förhandling med Västra Götalandsregionen (och vilka konsekvenser detta kan få för invånarna) det starkaste argumentet för en förändring. Handlingsalternativ 2 GR ges ett tydligt uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor Det andra handlingsalternativet är att GR, utöver uppdraget att arbeta med omvärldsoch intressebevakning samt kunskaps- och kompetensutveckling, också ges ett tydligare uppdrag att arbeta med att samordna ett gemensamt agerande för Göteborgsregionens medlemskommuner när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor inom ramen för den delregionala och genom VästKom den regionövergripande samverkan. Det skulle kräva två huvudsakliga förändringar. Dels behöver kopplingen mellan GR och åtminstone de två vårdsamverkansorganisationer som finns inom kommunalförbundets geografiska gränser göras starkare. Uppdraget att samordna det gemensamma agerandet i hälsooch sjukvårdsfrågor bedöms kräva en större närhet till vårdsamverkan än vad som finns idag. Dels behöver GR:s uppdrag tillåta att organisationens kanaler och resurser används för att förankra och föra dialog om hälso- och sjukvårdsfrågor när så krävs. Uppdraget 28 Det vill säga i det fall vi kan utgå från att de tre kommuner som ingår i de två andra vårdsamverkansstrukturer ingår i de motsvarande kommunalförbundens uppdrag. 29

114 att samordna det gemensamma agerandet i hälso- och sjukvårdsfrågor bedöms kräva fungerande kanaler för förankring och kommunikation. Handlingsalternativ 3 GR:s uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor avgränsas Det tredje handlingsalternativet är att GR:s uppdrag begränsas så att det framgår att samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor inte är en del av uppdraget. Detta skulle kräva en förändring i VästKoms arbetssätt och uppdrag samt betyda att kommunerna i Västra Götalands län måste hitta nya vägar för att hantera den mellankommunala samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor samt nya former för den regionövergripande samverkan med Västra Götalandsregionen. Om GR inte har uppdraget att arbeta med samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor kan inte kommunerna sägas bemyndiga GR vilket i sin tur gör det svårt för GR att bemyndiga VästKom. Vilket handlingsalternativ tillvaratar bäst medlemskommunernas intressen? Som anges ovan skulle ett oförändrat uppdrag vara negativt för medlemskommunerna eftersom nuvarande arbetssätt skapar ojämlika villkor i samverkan. GR:s medlemskommuners behov och intressen är, som utredningen påpekat vid ett flertal tillfällen, olika. Vissa kommuner har idag kanaler in i den regionövergripande samverkan medan andra saknar dessa. Därför är det inte säkert att alla kommuner upplever nuvarande situation som problematisk. Ur ett kommunkollektivsperspektiv bedöms det dock vara olämpligt att fortsätta utan förändring. Som utredningen visar verkar nuvarande arbetssätt slita på relationerna mellan medlemskommunerna och de samordnande aktörerna (GR och VästKom). Otydligheten skapar en situation där tilliten mellan aktörerna riskerar att skadas. Eftersom en förändring efterfrågas lämnas vi med endast två alternativ att diskutera vidare. Att ge GR ett förtydligat uppdrag skulle innebära att fullt ut implementera den struktur för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor som en gång i tiden skapades av GR:s medlemskommuner. Som antyds ovan behöver GR få tillgång till de i delregionen ingående ledningsstrukturerna för vårdsamverkan samt att GR:s kanaler och nätverk tillåts användas för att bereda frågor som handlar om hälso- och sjukvård. I detta skede bedöms det vara tillräckligt för GR att ingå i två vårdsamverkansstrukturer för att kunna utgöra den nödvändiga länken mellan den lokala och den regionala nivån. 29 Antagligen behöver resurser avsättas på GR för att hantera ett sådant uppdrag. Omfattningen av dessa resurser bedöms inte här utan utredningen nöjer sig med att rekommendera en särskild analys av resursbehov ifall detta handlingsalternativ väljs. Utredningen kan konstatera att det på tjänstemannanivå verkar finnas ganska stort stöd för ett förtydligat uppdrag. Det går att dela in intervjuerna med de kommunala tjänstemännen i tre olika grupper. Två av dessa uttrycker sig i intervjuerna mer eller mindre positivt till att ge GR ett förtydligat uppdrag och dessa utgör en överväldigande majoritet av de intervjuade. Den ena gruppen, som utgör ungefär hälften av de 22 intervjupersonerna, menar att det är självklart att GR bör ha uppdraget. Dessa personer finns företrädesvis i Göteborgs kranskommuner eller i de kommuner som idag befinner sig i vårdsamverkansstrukturer i andra kommunalförbundsområden. Den andra gruppen, som 29 De kommuner som finns i någon av de andra två vårdsamverkansstrukturerna kan med ett förtydligat uppdrag för GR använda sig av GR:s nätverk och kanaler, vilket är en förbättring i jämförelse med nuvarande situation. Det bedöms vidare inte finnas tillräckligt mycket att vinna på att lägga tid på att delta i ytterligare två vårdsamverkansstrukturer. 30

115 företrädesvis befinner sig i SIMBA-området, är mer skeptiska men uttrycker många gånger ändå ett värde av GR som aktör när det kommer till det regionala perspektivet, partsfrågor eller kunskapsutvecklingsfrågor. Som utredningen tidigare poängterat finns här mer problem när det gäller tilliten samt en upplevelse av en välfungerande vårdsamverkan vilket skulle kunna förklara varför de inte lika självklart uttrycker behovet av GR som samordnande aktör. Den tredje gruppen (tre personer) är vid intervjutillfället tydligt negativa till att ge GR ett utvidgat mandat. Här finns företrädesvis representanter för Göteborgs Stad. Men som diskuterats tidigare måste tas i beaktande att Göteborgs Stad har andra behov och andra resurser. De har inte lika mycket att vinna på att det finns en samordnande aktör, eftersom de i dagsläget har kanaler för dialog med Västra Götalandsregionen. Men utredningen bedömer det som viktigt att Göteborgs Stads avsaknad av behov av en extern aktör med samordnaruppdrag inte hindrar GR:s möjligheter att möta andra kommuners behov. Det sista handlingsalternativet bedöms i dagsläget vara sämre för kommunkollektivet. Det är fullt möjligt att tänka sig en mer omfattande förändring där en grundläggande fråga om hur samverkan ska ske på regionövergripande nivå i hälso- och sjukvårdsfrågor ställs till länets 49 kommuner. Men eftersom nuvarande struktur, som det verkar, aldrig implementerats fullt ut i Göteborgsregionen bedöms det som mer lämpligt att faktiskt försöka samarbeta på avsett vis inom den skapade strukturen. Det är först när man arbetat i enlighet med denna struktur som det är möjligt att utvärdera och förkasta den. Där, bedömer utredningen, är vi inte idag. Slutsatser och diskussion En av utredningens slutsatser är att det på tjänstemannanivå verkar finnas stöd för att ge GR ett förtydligat uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor. Utredningen har svårare att säga något om hur stödet ser ut på den politiska nivån. En av de politiker som intervjuades inom ramen för utredningsarbetet menade att det saknas en gemensam tydlig målformulering för kommunernas politiska representanter när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor och att detta kanske kan förklara varför utmaningar uppstått när det gäller samverkan i dessa frågor. Utredningen kan inte säga något om huruvida detta stämmer eller inte. Men det bedöms vara fullt möjligt att formulera en sådan gemensam målbild. Västra Götalandsregionens mål om en vård på lika villkor oavsett vem man är eller var man bor borde kunna fungera lika väl för kommunens ambitioner som för landstingsorganisationen. Denna ambition kommer också till uttryck både i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. Avsikten att uppfylla dessa lagkrav skulle kunna fungera som utgångspunkt för diskussionen om hur den mellankommunala samverkan ska se ut i Göteborgsregionen och hur kommunkollektivet tillsammans med länets övriga kommuner vid behov ska kunna bli, såväl en samstämmig samverkanspart, som en jämbördig förhandlingspart, till Västra Götalandsregionen. Vidare ska också sägas att den potentiella målkonflikt som finns mellan det kommunala självstyret och medborgarnas rätt till jämlik vård existerar oavsett om den regionövergripande samverkansstrukturen organiseras via kommunalförbunden eller på något annat sätt. Det kommunala självstyret kommer ibland att ställas mot invånarnas rätt till en jämlik vård. Det som gynnar en enskild kommun är inte alltid det som gynnar likvärdighetsprincipen inom vården. Detta kan vara värt att ta i beaktande i diskussionen om den mellankommunala samverkan i gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Det är 31

116 sannolikt så att dessa politiska avvägningar blir nödvändiga, alldeles oavsett hur samverkansstrukturen är organiserad. Mot bakgrund av detta konstateras att utredningens slutsats är att det vore olämpligt att döma ut den struktur för samverkan som skapats i Västra Götalands län innan den har implementerats fullt ut. Det handlingsalternativ som utredningen menar bäst tillvaratar kommunernas intresse är att GR, utöver existerande uppdrag, även ges i uppdrag att samordna kommunkollektivets agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå och genom VästKom på regional nivå. Detta uppdrag bör formuleras så att det på intet sätt påverkar Göteborgs Stads behov av en särställning i samverkan kring hälso- och sjukvårdsfrågor. En fortsatt dialog mellan GR och Göteborgs Stad bedöms vara viktig för att etablera formerna för att säkerställa denna särställning. 32

117 Referenslista Böcker och utredningar Boijs A. (2014) Tillit och förtroende skapar samverkan - Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland Funnels S. & Rogers P. (2011) Purposeful Program Theory: Effective Use of Theories of Change and Logic Models, San Francisco: Jossey-Bass/Wiley Leffner M. (1998) Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län Övriga rapporter Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Delrapport om arbetet i län/regionen 2012, Evidensbaserad praktik inom socialtjänstenen, Regionala strukturer för kunskapsutveckling Statskontorets rapport 2014:18, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Slutrapport GR:s dokument Diarienummer Diarienummer: Diarienummer Diarienummer 02/00/185, GR som regionalt kommunförbund - Starttidpunkt Protokoll förbundsstyrelsen, den 8/ Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsordning, antagen den Överläggningar med anledning av 2012 års överenskommelse kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan regeringen och SKL - Minneanteckningar Övriga dokument Protokoll III:8 vid regeringssammanträde S2009/4028/ST (delvis) Avsiktsförklaring, Program för en god äldreomsorg i Västra Götaland, SKLs diarienummer 10/0570 Hälso- och sjukvårdsutskottets protokoll , Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen 33

118 Bilaga 1: Metod, material och metoddiskussion Om utredaren Det mesta av arbetet i denna utredning har utförts av Cornelia Björk som är anställd på GR och därmed att betrakta som en intern utredare, men samtidigt helt ny i organisationen och därför inte bärare av någon förförståelse kring GR:s uppdrag inom det sociala området. Utredaren har en samhällsvetenskaplig examen på magisternivå med inriktning mot förvaltningsteori och utvärderings- och utredningsmetodik från Förvaltningshögskolan vilket färgar hur utredningsarbetet har genomförts. Om tolkningen av uppdraget och studieobjektet Uppdraget avgränsas inledningsvis genom att definiera att utredningens problemområde handlar om kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. På så vis skiljer sig tolkningen av utredningsuppdraget något mot den formulering som görs i det politiska beslutsunderlaget. I beslutsunderlaget anges att utredningen ska analysera GR:s uppdrag och roll som stöd i socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor. Vid de inledande intervjuerna med tjänstemän på GR framgick dock att otydligheten i GR:s uppdrag inte rör socialtjänstfrågorna utan att problemet uppstår när det kommer till det som handlar om kommunal hälso- och sjukvård samt det som rör gränssnittfrågorna mot Västra Götalandsregionen. Vidare utesluts begreppet roll ur tolkningen av uppdraget. Det som studeras är GR:s uppdrag. Ordet roll bedöms inte tillföra något till förståelsen av studieobjektet. Det som studeras är organisationen GR:s uppdrag inom det sociala området med särskilt fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor och gränssnittet mot Västra Götalandsregionen. Om utredningens övergripande upplägg (design) Utredningen studerar GR:s uppdrag med utgångspunkt i tre kronologiska faser (dåtid, nutid, framtid) och frågorna samt rapportens disposition följer samma logik. Till att börja med görs en analys av vilket uppdrag GR tidigare har haft inom det sociala området när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Sedan görs en analys av vilket uppdrag GR kan sägas ha idag. Slutligen diskuteras vilken roll som GR bör ha i framtiden. Valet av detta upplägg görs eftersom formuleringen av GR:s uppdrag kräver att många aktörer samlas kring en gemensam bild av både bakgrund och nuläge. Att analysen börjar med en ordentlig bakgrundsbeskrivning anses gynna skapandet av en gemensam förståelse av problemet. En gemensam förståelse för bakgrunden och problemet bedöms förbättra förutsättningarna att samla aktörerna kring ett lämpligt handlingsalternativ. Frågorna i de första två faserna är deskriptiva (beskrivande) medan frågan i den sista fasen är normativ (värderande). Det betyder att de första två frågorna kan besvaras genom att analysera de berättelser som intervjupersonerna delar med sig av och den information som finns i dokumenten för att finna svaret på hur GR:s uppdrag sett ut tidigare och hur det ser ut idag. Den tredje och sista frågan kräver dock en värdering för att vara möjlig att besvara. Denna värdering görs genom att först tydliggöra vilka olika handlingsalternativ som står till buds. Sedan värderas dessa handlingsalternativ med grund i det som framkommit i de tidigare delarna av analysen. Här finns inget rätt svar på frågan, eller rätt sätt att värdera, men så långt som det är möjligt tydliggörs i analysen på vilka grunder en värdering görs. 34

119 Om dialogen med medlemskommunerna Inledningsvis gjorde GR-medarbetare tydligt att medlemskommunernas syn på utredningens utformning och genomförande var av central vikt. Därför började utredningsarbetet med en avstämning med representanter för kommunerna i både SIMBA- och Göteborgsområdet kring utredningens genomförande. En bit in i arbetet efterfrågade chefer i SIMBA-kommunerna ett extra möte där ett förtydligande gjordes kring utredningens syfte och genomförande. Efter detta möte lades också fler intervjuer med socialchefer till än vad som inledningsvis var planerat. När cirka två tredjedelar av utredningstiden passerat bjöds medlemskommunernas representanter via kommunchefsnätverk, socialchefsnätverk och äldrechefsnätverk in till en dialog om de preliminära slutsatserna. Vid detta tillfälle presenterades först de preliminära slutsatserna i utredningens första (dåtid) och andra (nutid) del. Med utgångspunkt i dessa slutsatser fördes sedan en dialog kring svaret på frågan om vad GR bör ha för roll i framtiden. Sammanlagt närvarade 12 representanter för sju medlemskommuner vid detta tillfälle. Även fyra processledare i vårdsamverkan deltog i dialogen samt fyra medarbetare från GR. Vidare utgör kommunernas representanter mer än hälften av intervjupersonerna. Information om utredningens genomförande har också skickats ut via de aktuella GRnätverken och de personer som velat ställa upp på en intervju har via dessa kanaler getts möjlighet att göra det. Om utredningens material Materialet består av inspelade och i de flesta fall transkriberade intervjuer med representanter för politiker och tjänstemän samt ett urval av de dokument som finns i GR:s diarium. Dokumenten är i huvudsak hämtade från GR:s diarium. En manuell genomgång gjordes av sociala styrgruppens och förbundsstyrelsens protokoll och underliggande protokoll samt socialchefsnätverkets anteckningar. Sammanlagt rör det sig om flera hundra sidor utredningsmaterial, mötesprotokoll och mötesanteckningar. Materialet består också av styrdokument i form av nuvarande och tidigare förbundsordningar och budgettexter för GR samt styrdokument för VästKom, vårdsamverkansgrupperingar och regionens övriga kommunalförbund. Intervjumaterialet består av totalt 43 intervjuer som är genomförda med politiker och tjänstemän. Hur dessa fördelar sig mellan olika organisationer och mellan olika kommuner redovisas i tabell 2 och 3 nedan. Tabell 2 Spridning intervjupersoner, organisation och funktion Kategori av personer Kommunrepresentanter Antal 22 Varav kommunchefer 2 Varav socialchefer 9 Varav äldre-/hälso- och sjukvårdschefer 7 Varav MAS/MAR 3 Övriga tjänstemän 1 35

120 Processledare vårdsamverkan 4 VästKom tjänstemän 2 GR tjänstemän 5 GR politiker (presidiet) 4 Övriga kommunalförbund 3 Västra Götalandsregionen 2 Summa 43 Tabell 3 Spridning intervjupersoner, medlemskommun Medlemskommun Antal intervjuade tjänstemän Ale 2 Alingsås 2 Göteborg 3 Härryda 3 Kungsbacka 0 Kungälv 1 Lerum 1 Lilla Edet 1 Mölndal 3 Partille 1 Stenungssund 3 Tjörn 1 Öckerö 1 Summa 22 Urvalet av intervjupersoner är gjort med ambitionen att täcka in samtliga GR-kommuner (Kungsbacka undantaget) och att de olika funktionerna ska vara representerade i både SIMBA-kommuner, kommuner i Göteborgsområdet samt minst en av de övriga tre kommuner som ingår i andra vårdsamverkansstrukturer. I huvudsak är denna spridning på intervjupersonerna uppnådd. Efter det att SIMBA-kommunerna efterfrågade att fler socialchefer skulle intervjuas lades några intervjuer till och någon planerad intervju plockades bort. Intervjuerna har inte genomförts med en strukturerad intervjuteknik. På grund av utredningens tidsplan krävdes att intervjuerna sattes igång relativt omgående när utredningsarbetet initierats. På grund av utredarens avsaknad av förförståelse var det inte möjligt att veta på förhand exakt vilka frågor som skulle behöva ställas. Intervjuerna har istället haft karaktären av samtal som har fått ta lång tid. Intervjuerna har varierat i tid men i huvudsak pågått mellan 40 och 90 minuter. De allra flesta har genomförts på intervjupersonens arbetsplats och en diktafon har använts under samtalet för att spela in det som sägs. 36

121 Intervjuerna har handlat om intervjupersonens syn på GR:s uppdrag i dåtid, nutid och framtid. Sedan har intervjupersonernas svar fått styra vilka följdfrågor som ställts. Intervjupersonerna har haft väldigt olika förkunskaper om GR och de har haft olika roller och funktioner i sina hemmaorganisationer. Stor anpassning av intervjufrågorna har därför krävts vid varje enskilt intervjutillfälle. Analys av materialet Allt det material som funnits i elektronisk form har laddats upp i analysprogrammet NVivo. Av intervjumaterialet är det fråga om sammanlagt 35 intervjuer som har transkriberats i sin helhet. Inledningsvis gjordes en grov sortering av intervjupersonernas utsagor i de tre kronologiska faserna, dåtid, nutid och framtid. Sedan har varje område analyserats tentativt och de teman som framkommit vid genomläsning har bildat underkategorier till de olika områdena. Sammanlagt har textmaterialet kodats i 18 olika koder enligt det kodschema som illustreras i tabell 4. Tabell 4 Kodschema för intervjumaterialet Huvudkategorier Dåtid Nutid Framtid Övrigt Underkategorier Göteborgs Stads inställning SIMBA-kommunernas inställning Regionalt kommunförbund Den regionövergripande samverkan VGR Statlig styrning Fördelning av medel Hälso- och sjukvårdsavtalet Gränsen mellan hälso- och sjukvård och omsorg Andra kommunalförbund Syn på GR och företrädarskap Syn på GR och kompetensutveckling Syn på GR och kunskapsutveckling Förståelse av problemet Ungdomsmottagningarna Utvecklingen framöver Handlingsalternativ Om utredningen Omvärlden externa faktorer Utredningens första fråga besvaras via en genomgång av diariet samt genom analys av vad intervjupersonerna berättar om hur GR:s uppdrag tidigare sett ut. Denna del av utredningen syftar till att försöka skapa en berättelse för att politiker och tjänstemän ska få en gemensam bild av bakgrunden. Presentationen följer därför delvis en kronologisk ordning där de viktigaste delarna i varje decennium lyfts fram och sätts i relation till varandra. Denna del av utredningen har karaktären av en berättelse. Den andra frågan besvaras genom analys av studieobjektet med hjälp av en analysram som bryter ned GR:s uppdrag i tre delar; styrdokumentens formulering; aktörernas uppfattningar och organisationens praxis. Ett antagande görs att dessa tre bör harmoniera med varandra för att ett uppdrag ska kunna hanteras effektivt inom en organisation. Med utgångspunkt i denna analys definieras sedan problemet och 37

122 analyseras vidare genom en eftersökning i intervjumaterialet av vilka konsekvenser som problemet kan sägas få. Den tredje och sista frågan besvaras genom att potentiella handlingsalternativ utkristalliseras och genom att de konsekvenser som enligt utredningens analys är förknippade med de olika alternativen synliggörs. Om begränsningar i utredningens metod Utredningen är ett internt genomfört arbete. Det innebär att den initieras och genomförs inom GR. Fördelen med det är att utredaren lätt får tillgång till relevant material och lättare en insikt i problemet som ska utredas. Nackdelen är att närheten kan göra att utredningen förlorar i saklighet och att utredarens egenintresse kan påverka resultatet. En medvetenhet om riskerna bedöms dock som tillräckligt för att resultatet inte ska styras på otillbörligt vis. I denna utredning har aktiva steg tagits för att vinnlägga sig om att det är medlemskommunerna och inte GR som är beställarna vars intressen ska ställas i förgrunden. Ytterligare en begräsning med utredningens metod är att det kan ha uppstått intervjuareffekter på grund av att intervjutekniken inte kunnat vara systematisk. Sannolikt har helt andra frågor ställts i slutet av utredningsfasen än i början. Risken med detta är att utredaren missat att ställa vissa relevanta frågor i början. Men det bedöms ändå inte påverka resultatet på ett väsentligt sätt eftersom möjlighet funnits, och utnyttjats, att ställa följdfrågor till de personer som intervjuades i början. Eftersom analysen heller inte är kvantitativ i bemärkelsen att den summerar utsagor är risken med dessa intervjuareffekter mindre. I analysarbetet har hänsyn kunnat tas till eventuella intervjuareffekter. 38

123 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

124 Gäller fr.o.m Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Boråsregionen/ Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). 2

125 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgs regionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljö mässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL. Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 3

126 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. 4

127 Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i över läggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 5

128 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång 6

129 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 7

130 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 8

131 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

132 Gäller fr.o.m Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad. 2 Medlemskommuner Kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbundsfullmäktige. Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen. Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Boråsregionen/ Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). 2

133 3 Ändamål och verksamhet Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgs regionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljö mässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Förbundet har två funktioner: 1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden: Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL. Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal. o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för gällande skollag och förordning. 2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå Utbildning Näringsliv Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden. 3

134 4 Organisation och befogenheter 4.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en. Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäktige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige. 4.2 Förbundsstyrelse och Antagningsnämnd I förbundet ska finnas en förbundsstyrelse I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att: Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning. Ta upp lån och teckna borgen för lån. Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och förbundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor. Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göteborgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner. Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns. I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. 4.3 Styrgrupper Förbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, 3. Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp. 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer Förbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelägenhet som anges i 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse. 4

135 Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt 3. Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom 3. Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer. Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksamhet. 4.5 Förbundssekretariat Förbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. 4.6 Tillkännagivanden Tillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sammanträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla. 5 Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Förbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verksamhet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i över läggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 och KL 4 kap 23. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 och KL 5 kap Finansiering 6.1 Lån och borgen Förbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäktige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy. 6.2 Fördelning av förbundets kostnader Den del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas. Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna. 5

136 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräkning av medlemmarnas andelar. 6.4 Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsavgifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna. 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet. 7 Revision 7.1 Revisorer De nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revisorer utses för en period om fyra år. 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelser Det åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 8 Tvister Uppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i överläggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. 9 Utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år. Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny förbundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång 6

137 10 Likvidation Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer. 7

138 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 8

139 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Svar på yrkande om radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism David Lega (KD) har lämnat ett yrkande till förbundsstyrelsen med ett förslag att GR inrättar en enhet som arbetar emot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism. Förbundsstyrelsen fattade beslutet att uppdra åt sociala styrgruppen att bereda förslaget och att därefter återkomma till förbundsstyrelsen. Sociala styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde att ställa sig bakom ett förslag till svar till förbundsstyrelsen enligt tjänsteutlåtande Förslag till beslut Att GR arbetar vidare med frågorna i den riktning som beskrivs i svar på yrkande, daterat Att därmed anse yrkandet besvarat. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer

140 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Elisabeth Beijer Svar på yrkande om radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism David Lega (KD) har lämnat ett yrkande till förbundsstyrelsen med ett förslag att GR inrättar en enhet som arbetar emot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism. Förbundsstyrelsen fattade beslutet att uppdra åt sociala styrgruppen att bereda förslaget och att därefter återkomma till förbundsstyrelsen. Bakgrund och syfte Yrkandet beskriver problemet med att personer från Göteborgsregionens kommuner reser till Syrien och Irak för att ansluta sig till terrorgruper. Förslaget är att GR inrättar en tidsbegränsad enhet som arbetar mot rekrytering och radikalisering. Tanken är insatser för kommunerna i samarbete med andra myndigheter kring exempelvis lägesbilder, spridning av information och utbildning. Enhetens arbete föreslås mynna ut i en konkret åtgärds- och krishanteringsplan. Aktuellt i frågan Göteborg Göteborgs Stad bildade våren 2015 ett team för samordning mot våldsbejakande extremism vid Social resursförvaltning i Göteborgs Stad. Läs mer i bifogad länk: Länk Teamets uppgift är att bedriva Samverkan med andra aktörer Utbildning till medarbetare i Göteborgs Stad Stöd till anhöriga Stöd till berörda verksamheter Stadens kontakt nationellt och internationellt Metodutveckling Teamet blir ofta tillfrågat om att delta i olika sammanhang, bland annat möter teamet en stor mängd personalgrupper. Även kranskommunerna till Göteborg vänder sig till teamet med frågor. Det finns kontaktpersoner utsedda i samtliga kommuner. En situation man ser i

141 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg är tendenser till social oro i stadsdelarna med koppling till dessa frågor där ett mobiliserande motkraftsarbete i civilsamhället är nödvändigt. Tillsammans med tre andra kommuner i landet och med den nationella samordnaren kommer Göteborgs Stad att ingå i en ny satsning med så kallade kunskapshus mot våldsbejakande extremism. En viktig del i arbetet kommer att handla om att skapa lokala expertteam med sakkunniga från polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. De som arbetar i kunskapshusen ska också: Samordna kommunens förebyggande resurser för att tillgodose behovet av stöd för anhöriga och avhoppare. Identifiera och nå ut med riktade insatser tillsammans med civilsamhället. Ta emot samtal som kommit till den nationella stödtelefonen och som behöver slussas vidare till olika kommunala verksamheter. Samordna omvärldsbevakning, utbildning och kunskapsutveckling för alla former av våldsbejakande miljöer. Främja lokalt demokratiarbete med exempelvis medborgardialog, temadagar eller föräldramöten. Göteborgs Stad arbetar också genom Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tillsammans med 10 statliga myndigheter mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum tar initiativ till, samt stödjer och driver nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder. Bland annat bedrivs stöd till personer som vill lämna organiserad brottslighet. Nationellt Det finns en nationell samordnare emot våldsbejakande extremism utsedd med ett uppdrag som sträcker sig fram till Uppdraget för samordnaren är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder. Läs mer i bifogad länk: Länk En person med kompetens från Göteborg är knuten till den nationella samordnaren. Hon får också frågor från GR:s kranskommuner och bidrar i mån av tid till exempelvis dialogträffar. Den nationella samordnaren rekommenderar bland annat att lokala handlingsplaner upprättas i kommunerna och har tagit fram ett material som stöd för detta. Samordnaren anser att strategiska insatser bör byggas in i naturliga samverkansstrukturer som exempelvis brottsförebyggande råd eller motsvarande.

142 Göteborgsregionens kommunalförbund GR GR har i sitt grunduppdrag att bland annat bedriva kompetensutveckling, FoU-stöd och att verka för gemensamt agerande i regionala utvecklingsfrågor. FoU i Väst/GR bedriver sedan lång tid kunskapsinsatser inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande området. Bland annat följer FoU i Väst/GR en långsiktig satsning i stadsdelsförvaltningen Angered med mobiliserande trygghetsarbete. Kunskap sprids till samtliga medlemskommuner genom rapporter, presentationer och kompetensutvecklingstillfällen. Förbundsstyrelsen har tidigare uttryckt intresse för en samverkan mellan kranskommunerna och Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad. Beskedet från Göteborg är att frågan ligger vilande i avvaktan på intern översyn. Kommentarer Kranskommunerna vänder sig idag till Göteborgs Stad och den nationella samordnaren med frågor om radikalisering och våldsbejakande extremism. Det finns ett behov av stöd för att förstå vad som händer och vad som bör göras. En möjlighet till utveckling för GR-området är att kommunerna träffas i ett nätverk. Genom nätverket får frågorna och samarbetet ett sammanhang. Nya idéer till kompetensinsatser, FoU-stöd och utvecklingsinsatser i övrigt kan lyftas och tas vidare. Social resursförvaltning i Göteborgs Stad är vidtalad och frågan kan diskuteras vidare. Den nationella samordnarens Göteborgsrepresentant är också villig att delta med sina erfarenheter under den tid den nationella samordningen pågår. Det finns också en kontakt etablerad med Segerstedts-institutet vid Göteborgs universitet, som har ett uppdrag att bidra till kunskapsutveckling kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer.

143 Yrkande: KD GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkande om att inrätta en enhet som arbetar mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism Säkerhetspolisen beräknar att omkring 300 personer har rest från Sverige för att kriga i Mellanöstern. Siffran ökar snabbt. Redan 2012 reste personer från Göteborgsregionen till Irak och Syrien och anslöt sig till jihadistiska grupper som sedan blev delar i Islamiska staten, IS. Det här problemet berör hela Göteborgsregionen. GR bör inrätta en tidsbegränsad enhet som arbetar mot rekrytering och radikalisering. Enheten ska i nära samarbete med GR:s medlemskommuner arbeta med tydliga och mätbara verksamhetsmål, kring exempelvis antalet resande till Syrien, rekrytering och spridning av information. Tanken med verksamheten är att den ska sträva efter att upprätta och regelbundet uppdatera en lägesbild i samråd med andra myndigheter och aktörer som är avgörande för kommunernas verksamheter. Lägesbilden ska sedan tjäna som utgångspunkt för vilka åtgärder/insatser som kan och bör genomföras. Verksamheten bör säkerställa att medlemskommunerna har de kontaktytor som krävs och samarbetar. De bör stödja utbildning av de som möter ungdomar i riskzonen i vardagen, såsom lärare, socialtjänst, kuratorer och de ideella organisationer som arbetar med ungdomarna. De ska ta fram en konkret åtgärdsplan och en krishanteringsplan som kan användas vid behov. Verksamheten ska sedan avsluta sitt arbete med en lägesrapport följt av rekommendationer till kommuner och stadsdelar kring hur man bör arbeta vidare med dessa frågor. Yrkande Att inrätta en gemensam enhet inom Göteborgsregionen som arbetar mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska grupper, enligt yrkandets intentioner David Lega (KD)

144 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förteckning över beslut fattade av GRs styrgrupper under tiden juni december 2015 Sammanträde i styrgruppen för arbetsmarknad 10 september Valideringens utmaningar - Återkoppling från sammanträdet den 16 april Styrgruppen för Arbetsmarknad föreslås besluta, Att ge GR i uppdrag att tillsammans med Validering Väst och GR Vux definiera de mest centrala utmaningarna med validering till nästa sammanträde. Styrgruppen tar då ställning till vilka myndigheter och departement som bör uppmärksammas på dessa. 7. Verksamhetsplan 2016 styrgruppens uppdrag Styrgruppen för arbetsmarknad föreslås besluta, att anteckna informationen och ge presidiet i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram förslag till en verksamhetsplan för Övriga frågor Gemensam konferens med arbetsförmedlingen angående samarbete mellan kommun och arbetsförmedling Styrgruppen ställer sig positiv till att anordna en konferens gemensamt med arbetsförmedlingen. 9. Förslag på mötestider 2016 Följande tider godkänns av styrgruppen som mötestider för 2016: 28 jan, 7 april, 3 juni, 8 sep, 27 okt, 8 dec Sammanträde i styrgruppen för arbetsmarknad 5 juni Verksamhetsinriktning 2015, styrgruppen för arbetsmarknad 1

145 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrgruppen för Arbetsmarknad beslutar, att presidiet får i uppdrag att summera dagens diskussion och återkomma på nästa sammanträde om verksamhetsplan Överenskommelser mellan kommunerna och arbetsförmedlingen avseende arbetslösa ungdomar Styrgruppen för Arbetsmarknad beslutar, - att följa GR-kommunernas arbete med överenskommelserna och inhämta dem till styrgruppen och att i verksamhetsplanen för 2016 ange att de kan bli vägledande för delar av styrgruppens handlingsplan. - att med Arbetsförmedlingen pröva möjligheten att teckna en regional överenskommelse. - att inventera antalet praktikplatser i GRs medlemskommuner Sammanträde i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 10 december Verksamhetsplan 2016 Beslut Styrgruppen ställer sig bakom förslaget till verksamhetsplan 2016 för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, som ett underlag till beslut i förbundsstyrelsen om verksamhetsplan för GR Trafikförsörjningsprogram Halland Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Paragrafen justeras omedelbart. 7 Interkommunal utvecklingsplan LAB190 Beslut Styrgruppen ställer sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter. Styrgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att ställa sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara transporter. 2

146 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att ge MOS presidium i uppdrag att utse GRs representant i styrgruppen för LAB190. Sammanträde i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 6 november FÖP Nödinge 2030, samråd Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Yrkande från Jöran Fagerlund och Fredrik Hansson GR vill betona vikten av laddinfrastruktur för bilar och cykel i anslutning till pendelstationen. godkänns. 6 EU och kommunernas bostadspolitik, SOU 2015:58 Beslut Diskussionen antecknas. Avdelningschefen ges i uppdrag att återkomma med ett beslutsunderlag till nästkommande styrgruppsmöte. Sammanträde i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 8 oktober Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram ett dialogunderlag Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat VGR uppmanas att i den kommande remissutgåvan av trafikförsörjningsprogrammet konsekvensbeskriver effekter av de valda strategiska inriktningarna. Paragrafen justeras omedelbart. Jöran Fagerlund lämnade en protokollsanteckning: Jag anser att svaret är rimligt utifrån K2020 samtidigt som Vänsterpartiet hela tiden har ansett att ambitionerna i K2020 är för låga. 3

147 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanträde i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 9 september Detaljplan för Kållereds köpstad, samråd Beslut Förslag till yttrande daterat , godkänns. Paragrafen justeras omedelbart. 6 Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat Paragrafen justeras omedelbart. Sammanträde i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 12 juni Bostadsförsörjningsprogram , Härryda Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Förbundsstyrelsen rekommenderas godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanträde i sociala styrgruppen 10 december Verksamhetsplan 2016 Sociala styrgruppen beslutar att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsplan för sociala styrgruppen 2016 som ett underlag till beslut i förbundsstyrelsen om verksamhetsplan och detaljbudget för GR Våldsbejakande extremism Sociala styrgruppen beslutar 4

148 Göteborgsregionens kommunalförbund att ställa sig bakom förslaget till svar till förbundsstyrelsen. Sammanträde i sociala styrgruppen 13 november Flyktingfrågan Sociala styrgruppen beslutar att anteckna informationen samt att följa upp frågor som rör flyktingsituationen kontinuerligt. Sammanträde i sociala styrgruppen 10 september Fråga om besök i kommunernas socialnämnder eller motsvarande Sociala styrgruppen beslutar att ställa sig bakom förslaget att kansliet besöker de sociala nämnderna i GR-kommunerna. Sammanträde i Utbildningsgruppen 5 november Förslag till återcertifiering av Teknikcollege Utbildningsgruppen beslöt att ansöka om att återcertifieras som Teknikcollegeregion under perioden , samt att uppdra åt utbildningschefen att verka för att en regional ansökan om återcertifiering kommer till stånd. Sammanträde i Utbildningsgruppen 10 september 41 Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR för år 2016 Utbildningsgruppen beslöt att föreslå att förbundsstyrelsen rekommenderar medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i prislista daterad , samt att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november

149 Göteborgsregionens kommunalförbund 42 Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2016 Utbildningsgruppen beslöt att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat , samt att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast Förslag till interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare för år 2016 Utbildningsgruppen beslöt att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme samt att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Förslag till regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg Utbildningsgruppen beslöt att en regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg ska genomföras. 45 Förslag till Utbildningsgruppens sammanträdestider 2016 Utbildningsgruppen beslöt att Utbildningsgruppen beslutar om sammanträdestider 2016 den 16 september Naturbruk Utbildningsgruppen beslöt att uppdra åt Utbildningsgruppens ordförande och GRs utbildningschef att skicka in en skrivelse till VGR där budskapet är att det finns mer att diskutera kring Naturbruk. 6

150 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Att anteckna anmälningsärendena. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 7

151 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Anmälningsärenden från presidiet Från sammanträde Universeum till förbundsstyrelsen Presidiet beslöt att inbjuda Universeum till förbundsstyrelsen under början av Förslag till omfördelning vad gäller finansiering av Europakorridoren och 8-million-city Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till fördelning av medel vad gäller finansiering av Europakorridoren och 8-million-city. 119 Datum för presidiesammanträden 2016 Presidiet beslöt att sammanträdet den 25 januari flyttas till den 27 januari kl samt att sammanträdet inför förbundsstyrelsens oktobermöte fastställs till den 30 september kl Uppsiktsplikt över kommunala bolag Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att utreda GRs uppsiktsplikt över kommunala bolag utifrån vad kommunallagen stipulerar och därefter återkomma till förbundsstyrelsens presidium. 121 ISGR Presidiet beslöt att förbundsstyrelsen får i uppdrag att återkomma med begärd information kring ISGRs planer att bedriva 50 procent av undervisningen på engelska. 122 Transfereringar Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att beakta årlig genomgång av GRs vidaretransfereringar i årshjul för förbundsstyrelsen. 123 Delregional klimatstrategi Presidiet beslöt att frågan hanteras vidare inom styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad.

152 Göteborgsregionens kommunalförbund Från sammanträde Former för dialog mellan GRs förbundsstyrelse och förtroendevalda revisorer Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att inför revisorernas äskande av budget för 2017 bistå förbundsfullmäktiges presidium i budgetberedningen, med utgångpunkt från rutiner i liknande organisationer. 93 Uppföljning av arbetsmarknadsregiondagen 27 mars 2015 Presidiet beslöt att förbundsdirektören får i uppdrag att tillskriva styrgrupperna med syftet att de ska bjuda in sina kontakter inom arbetsmarknadsregionen till ett kommande möte. Förslag till beslut Att anteckna anmälningsärendena. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

153 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende övrigt ärende Till förbundsstyrelsen Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad Henrik Hallgren (M), Stenungsund, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Till ny ledamot i styrgruppen föreslår GRs valberedning Gunnar Lidén (M), Stenungsund. Förslag till beslut Att välja Gunnar Lidén (M), Stenungsund, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Henrik Hallgren (M), Stenungsund, för återstoden av mandatperioden Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

154 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende övrigt ärende Till förbundsstyrelsen Förslag till ny ledamot i Utbildningsgruppen Mikael Grönlund (M), Lilla Edet, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Utbildningsgruppen. Till ny ledamot i styrgruppen föreslår GRs valberedning Camilla Olofsson (M), Lilla Edet. Förbundsfullmäktige har bemyndigat förbundsstyrelsen att vid behov utse ny ledamot i utbildningsgruppen/antagningsnämnden. Förslag till beslut Att välja Camilla Olofsson (M), Lilla Edet, till ny ledamot i Utbildningsgruppen efter Mikael Grönlund (M), Lilla Edet, för återstoden av mandatperioden Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

155 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Anmälningsärende - Yttrande från Göteborgsregionens kommunalförbund angående förslag till beslut om naturbruksutbildning inom Västra Götalands läns ansvarsområde GRs Utbildningsgrupp har den 14 september översänt rubricerat yttrande till Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland, se bilaga. Yttrandet har tagits fram mot bakgrund av Västra Götalandsregionens förslag, daterat , rörande en långsiktig hållbar naturbruksorganisation. I utredningen tas bland annat upp att ungdomsgymnasiet skulle koncentreras till två skolor. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Förbundsstyrelsen föreslås få en fördjupad information om processen inför nytt samarbetsavtal mellan VGR och kommunerna kring naturbruksutbildningar. Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén 1

156 Göteborgsregionens kommunalförbund Till Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland Göteborg 14 september 2015 Yttrande från Göteborgsregionens kommunalförbund angående förslag till beslut om naturbruksutbildning inom Västra Götalands läns ansvarsområde Sammanfattning - GR anser att utredningen inte belyser alla faktorer som krävs för att kunna gå till beslut. - Vidare anser GR att beslut om framtida organisation och reviderat samverkansavtal är två olika frågor och bör behandlas var för sig. - Gällande organisationsförslaget saknas konsekvensanalys avseende effekter för elever och föräldrar som blir påverkande av föreslagen organisationsförändring. - Gällande ett kommande samverkansavtal finns ett flertal tungt vägande aspekter gällande juridiska och ekonomiska perspektiv som måste utredas vidare innan det är möjligt att ta fram adekvat underlag för ett samverkansavtal. - I den fortsatta processen krävs tidsplan och representation av och dialog med GRkommunerna innan ett reviderat förslag till beslut tas fram. Bakgrund Västra Götalandsregionen redovisade ett tjänstemannaförslag rörande långsiktig hållbar naturbruksorganisation. I utredningen tas bland annat upp att ungdomsgymnasiet skulle koncentreras till två skolor: - Sötåsen med inriktningarna lantbruk, djur och trädgård samt särskola, - Svenljunga med inriktningen skog (skog, jakt och naturturism). Nuvarande förslag behöver ses över, synpunkter och effekter i korta drag nedan: - Elever tvingas byta skolan mitt i ett läsår. Detta ger särskilt stark påverkan för de elever som gymnasiesärskolan och där särskilt avtal har upprättats mellan hemkommunen och Västra Götalandsregionen. - Utredningen är otydlig då den blandar de olika skolformerna och dess konsekvenser. - Beslutet bör ta hänsyn till statens yrkesprogramsutredning som lämnar sitt slutbetänkande den 30 september 2015 och eventuellt även till statens utredning avseende En attraktiv gymnasieutbildning som lämnar sitt slutbetänkande den 30 juni Finansieringsförslagen i utredning har en juridisk komplexitet som kräver vidare utredning då den inte är tillfredställande utifrån vad som är tillämpbart. Detta gäller även ekonomiska perspektiv såsom skolindex och interkommunal ersättning med mera.

157 Göteborgsregionens kommunalförbund - Utredning saknar också ersättningsprinciper och konsekvenser till kommunerna gällande fristående skolor. - Förslaget i utredningen om att utvidga utbudet i naturbruksskolorna med fler nationella program ställer vi oss tveksamma till gällande nationellt regelverk för vilka utbildningar ett landsting får bedriva samt med den konstruktion som finns inom GR där kommunerna som har tecknat ett samverkansavtal om samtliga nationella program utom naturbruksprogrammet. - De delar i utredningen som berör vuxenutbildning behöver tydliggöras gällande förordningar som styr vuxenutbildning. Avslutningsvis vill GR poängtera att vi ser positivt på att utredningen görs och att förvaltningen redogör för tydligare insatser kring målgruppsanalys, värdegrundsarbete och kompetensutveckling av personal. Det är också viktigt att poängtera att efterfrågan av utbildningar möter utbud, att kvalité av utbildning är god och att ekonomin är i balans. De gröna näringarna är ett viktigt utvecklingsområde och det finns anledning att stärka samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Med vänlig hälsning Helene Odenjung Utbildningsgruppen i GR /Bengt Randén Utbildningschef GR Utbildning /Margaretha Allen Regional samordnare GR Utbildning

158 Göteborg den 14 september 2015 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingsnämnden Naturbruksutbildning i Västra Götaland Styrelsen för VästKom har diskuterat rubricerade fråga vid sitt möte den 8 september 2015 och vill här redovisa den position/diskussion kommunerna har i dessa frågor. 1. Kommunernas medverkan och insyn i VGR:s omorganisering och omorientering av naturbruksutbildningen har varit i stort sett obefintlig. Kommunerna har erbjudits att delta i s.k. dialogdagar när inga förslag fanns utarbetade. En mer generell problembild tecknades vid dessa tillfällen. Vissa kontakter har sedan också tagits direkt med de kommuner som har skolor som kan komma att bli berörda av förändringar. 2. Tidplanen för eventuella förändringar är för snäv. Ett förslag presenterades den 18 augusti 2015 och detta ska behandlas av RUN den 17 september. Kommunerna kan omöjligt förankra och hantera frågan på så kort tid. Styrelsen menar att samråd om eventuellt förändrat utbildningsutbud ska enligt samverkansavtalet ske under tiden oktober december året före kommande läsår. Styrelsen menar att VGR bör följa detta så att alla intressenter såsom elever, föräldrar, personal och kommuner är informerade i god tid. 3. Styrelsen menar att VGR måste skilja på frågan om omorganisationen av sin verk samhet och frågan om nytt samarbetsavtal med kommunerna. VästKom har heller inte medlemmarnas mandat att företräda kommunerna vid kontakter med VGR kring förändrad organisation och utbud av utbildningar. Förhandlingar kring ett nytt samarbetsavtal däremot ingår i VästKoms uppdrag. 4. VGR:s roll och ansvar måste klargöras. Styrelsen menar att VGR har ett s.k. befolkningsansvar efter den partiella skatteväxling som gjordes vilket innebär att de ska ta detta ansvar fullt ut, innebärande bl.a. kostnadsansvar fullt ut för alla naturbrukselever som är folkbokförda i VG, vare sig de går i våra egna skolor i länet, i friskolor eller på andra platser i landet. Det kan inte vara så att VGR endast kan betraktas som leverantör av utbildning vilken som helst. De utgör skolhuvudman i skollagens mening. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, Göteborg Besök: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: E-post: info@vastkom.se Organisationsnummer: