Val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås välja Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet, till ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet, för återstoden av mandatperioden Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet, till förbundsstyrelsen i avvaktan på att val sker i förbundsfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet, har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i förbundsstyrelsen. Till ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Ingemar Ottosson (S), Lilla Edet, föreslår GRs valberedning Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i utbildningsgruppen efter Solveig Hallin (S), Mölndal Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Tomas Angervik (S), Mölndal, till ny ledamot i utbildningsgruppen efter Solveig Hallin (S), Mölndal, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Solveig Hallin (S), Mölndal, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i utbildningsgruppen. Till ny ledamot i utbildningsgruppen efter Solveig Hallin (S), Mölndal, föreslår GRs valberedning Tomas Angervik (S), Mölndal. Förbundsfullmäktige har bemyndigat förbundsstyrelsen att vid behov utse ny ledamot i utbildningsgruppen/antagningsnämnden. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Mohamed Hama Ali (S), Kungälv Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Mona Haugland (S), Kungälv, till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Mohamed Hama Ali (S), Kungälv, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Mohamed Hama Ali (S), Kungälv, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för social välfärd. Till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Mohamed Hama Ali (S), Kungälv, föreslår GRs valberedning Mona Haugland (S), Kungälv. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsinriktning år samt budget 2018 för GR Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås fastställa föreliggande verksamhetsinriktning för år samt budget 2018 för GR. Förbundsfullmäktige föreslås fastställa kommunernas avgift till GR för år 2018 till 75,52 kr/invånare, med fördelning på kommunerna i förhållande till befolkningsunderlaget per Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde att översända förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år samt budget 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast För att möta beslutade tillkommande uppdrag avseende hälso- och sjukvård på delregional nivå samt delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) föreslås en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare att gälla fr.o.m Årsavgiften höjs därmed från 74,11 till 75,52 kr/invånare, baserat på befolkningsmängden per Förbundsstyrelsen beslöt även i februari att översända förslag till revisionsbudget för GR år 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast Kommunernas synpunkter på revisionsbudget ingår även i bifogade samrådsredogörelse. Förslag till revisionsbudget går direkt till förbundsfullmäktige för beslut, då detta bereds av förbundsfullmäktiges presidium. Alla kommuner har inkommit med svar. Några kommuner lämnar synpunkter, som sammanfattas och kommenteras som följer samt i bilaga.

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanfattande kommentarer från GR Verksamhetsinriktning år samt budget 2018 för GR Alla GR-kommuner har inkommit med svar på verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR. Av de svarande ställer sig nio bakom eller har inget att erinra mot föreslagen höjning av årsavgiften till GR med 1,41 kr/invånare för att möta tillkommande uppdrag avseende hälso- och sjukvård på delregional nivå samt delregionalt kollektivtrafikråd (DKR). Fyra kommuner (Kungsbacka, Mölndal, Stenungsund och Öckerö) menar att en avgiftshöjning bör anstå till dess den beslutade översynen av transfereringar till andra organisationer samt utredning av en eventuellt ny princip för beräkning av årsavgiften har genomförts. GR konstaterar att majoriteten av de svarande är positiva till en avgiftshöjning, inklusive den största medlemskommunen Göteborg. Förslaget till en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare ligger därmed fast. Lämnade synpunkter från kommunerna kommenteras enligt följande: - Stötta medlemskommunerna för ökad lokal livsmedelsproduktion: Här önskar GR mer information från kommunerna Alingsås och Lerum innan kommentar kan lämnas. - Samarbete kring demokrati och EU kan ytterligare stärkas: Arbetet inom detta område föreslås få mer utrymme under 2018 och inför kommande år 2019 ser GR vikten av att fortsätta stärka och utveckla arbetet. - Kompetensutveckling, livslångt lärande, rekrytering och fortbildning kan få ytterligare utrymme i GRs verksamhetsinriktning: Arbetet inom detta område föreslås få utrymme under 2018 och inför kommande år 2019 ser GR vikten av att fortsätta stärka och utveckla arbetet. - Samarbetat kring kollektivtrafikfrågor och infrastruktur kan utökas inklusive att initiera en revidering av K2020. Arbetet inom detta område föreslås få utrymme under 2018 och inför kommande år 2019 ser GR vikten av att fortsätta stärka och utveckla arbetet. - Jämställdhetsperspektivet bör integreras tydligare i verksamhetsinriktningen:

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Jämställdhetsfrågorna ska genomsyra GRs verksamhet. Ett övergripande mål är att bidra till att skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. GR ska arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. - Kurs- och konferensavgifter bör hållas nere: GR strävar alltid efter att ha ett för medlemskommunerna prisvärt och relevant kursutbud med hög kvalitet. - Tydliggörande av hur transfererade medel till BRG m.fl. ska användas. GR har ett uppdrag att inför budget 2019 göra en översyn av transfereringarna till andra organisationer. - Ompröva stöd till Europakorridoren till förmån för Västra Stambanegruppen: GR har ett uppdrag att inför budget 2019 göra en översyn av transfereringarna till andra organisationer. Då kommer även denna synpunkt att beaktas. Rambudget för revision av GR 2018 Åtta GR-kommuner har inkommit med svar. Sju av dessa stödjer det föreliggande förslaget till rambudget för revision av GR Öckerö kommun har behandlat revisionens budget som en del av GRs totala budget och kommenterar inte särskilt revisionsbudgeten. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Sammanfattning av medlemskommunernas yttranden i budgetsamrådet inför 2018 Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på verksamhetsinriktning samt budget 2018 Ale kommun Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget. Kommentar från förvaltningen: Förslag till ökad utdebitering kan accepteras i avvaktan på utredning om nya principer för beräkning av årsavgift. På sikt bör de utökade uppdragen rymmas inom nuvarande ram genom fokusering och effektivisering av verksamheten. Alingsås kommun Förslaget godkänns med tillägget att GR ska utreda möjligheten att stötta medlemskommunerna för ökad lokal livsmedelsproduktion. (KS) Göteborgs stad Göteborgs stad tillstyrker föreslagen avgiftshöjning med 1,41 kr per invånare. Kommunen kommenterar att samarbete kring demokrati och EU ytterligare kan stärkas, att kompetensutveckling, livslångt lärande, rekrytering och fortbildning kan få ytterligare utrymme i GRs verksamhetsinriktning, att samarbetat kring kollektivtrafikfrågor och infrastruktur kan utökas inklusive att initiera en revidering av K2020.(KS) Härryda kommun Lämnar inga synpunkter på förslaget.(ks) Kungsbacka kommun Kommunen anser inte att avgiften ska höjas innan förbundsdirektören är klar med översynen av transfereringar till andra organisationer samt översynen av en ny princip för beräkning av årsavgiften. (KS) Kungälvs kommun Kommunen lämnar inga synpunkter på förslag till verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR. Förvaltningen kommenterar att avgiftshöjningen är motiverad med utökat uppdrag. (KS) Lerums kommun

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Kommunen bedömer att förslaget till väsentliga delar är väl formulerat med bra innehåll samt att tidigare år lämnande synpunkter har beaktats av GR. Höjningen av årsavgift kan motiveras av tillkommande uppdrag. Kommunen lämnar synpunkter som sammanfattas enligt följande: - Jämställdhetsperspektivet bör integreras tydligare i verksamhetsinriktningen. - Kurs- och konferensavgifter bör hållas nere. - Tydliggörande av hur transfererade medel till BRG m.fl. ska användas. - Ompröva stöd till Europakorridoren till förmån för Västra Stambanegruppen. - Stötta medlemskommunerna för ökad lokal livsmedelsproduktion. (KS) Lilla Edets kommun Kommunen har inget att erinra mot föreliggande förslag. (KS) Mölndals stad Kommunstyrelsen ställer sig tveksam till att årsavgiften ska höjas innan översynen av transfereringar till andra organisationer samt ny princip för beräkning av årsavgiften är klar. (KS) Partille kommun Kommunen har inget att erinra mot förslag till verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR (KS). Stenungsunds kommun Kommunstyrelsen avslår höjning av årsavgift och anser att man ska invänta översyn av transfereringar samt översyn av ny princip för beräkning av årsavgift. (KS) Tjörns kommun Kommunen ställer sig bakom förslag till verksamhetsinriktning och budget 2018 för GR (KS) Öckerö kommun Kommunen anser inte att avgiften ska höjas innan översyn av transfereringar samt översyn av ny princip för beräkning av årsavgift är klar. KS föreslår en oförändrad utdebitering för 2018 samt att de extra kostnaderna tas inom befintlig ram (KS).

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på rambudget för revision 2018 Ale kommun Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget. Kommentar från förvaltningen: Det bör utredas hur uppföljning och revision av den externfinansierade verksamheten ska finansieras i framtiden. Alingsås kommun Förslaget godkänns (KS) Göteborgs stad Svar ej lämnat. Härryda kommun Svar ej lämnat. Kungsbacka kommun Har inget att erinra mot förslag till rambudget för revision 2018 under förutsättning att den finansieras inom GRs ram. (KS) Kungälvs kommun Svar ej lämnat. Lerums kommun Svar ej lämnat. Lilla Edets kommun Kommunen har inget att erinra mot föreliggande förslag. (KS) Mölndals stad Kommunstyrelsen ställer sig tveksam till höjning av anslaget till revisorerna men är ändå beredd att följa förslaget. (KS) Partille kommun Kommunen ställer sig bakom förslaget. (KS) Stenungsunds kommun

10 Göteborgsregionens kommunalförbund Gunnel Rydberg Svar ej lämnat. Tjörns kommun Kommunen ställer sig bakom förslaget till revisionsbudget för år (KS). Öckerö kommun Kommunen anser inte att avgiften ska höjas innan översyn av transfereringar samt översyn av ny princip för beräkning av årsavgift är klar. KS föreslår en oförändrad utdebitering för 2018 samt att de extra kostnaderna tas inom befintlig ram (KS).

11 Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2018 för Göteborgsregionens kommunalförbund Uppdaterad april

12 2

13 Verksamhetsinriktning lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är måloch strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksam hetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

14 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna som brukar ha drygt besökare varje år. FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GRs gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för nyanlända. Under 2016 deltog personer. Det är 700 personer fler än under Ökningen beror på att fler nyanlända tagits emot i kommunerna i GR jämfört med tidigare år. cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. GR Läromedel förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt titlar som når 680 skolor samt 800 förskolor och vuxenutbildningar. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. GR är en av 24 västsvenska aktörer som 2017 startade forsknings-, utvecklings- och innovationscentret AllAgeHub. Verksamheten ska främja tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett ålder och funktionsvariation ska kunna leva självständiga och trygga liv. under 2016 erbjöd GR-kommunerna feriejobb. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser. under påbörjade ca individer en utbildning inom yrkesvux via GRvux. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till 17. GR är en av åtta regioner i landet som medverkar i Plug In 2.0, Sveriges största projekt för att få fler unga att fullfölja gymnasieskolan. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. Göteborgsregionens kustlinje är km lång och att det nu pågår ett projekt där GRs kustkommuner samt Orust och Uddevalla samverkar för en hållbar utveckling i kustzonen. GR samordnar infrastrukturen i Göteborgsregionen och medverkar i Västsvenska paketet som har en total budget på 34 miljarder. GR genom projektet På rätt plats bidrar till att nyanlända får inträde på arbetsmarknaden samtidigt som det stärker kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. GR projektleder en dialog med hushåll som ska bidra till att förändra våra resvanor i vardagen. GR anordnar sedan 15 år Mötesplatser inom olika verksamhetsområden för kommunanställda med syfte att möjliggöra kollegialt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. 4

15 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta mål inriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknads regionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgs regionen. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de över gripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som vår växande storstadsregion står inför. En sådan utmaning är att skapa förutsättningar för nyanlända som fått uppehållstillstånd att etablera sig i våra kommuner. År 2016 tog kommunerna i GR emot många fler nyanlända än tidigare år. Hur vi lyckas med mottagandet av nyanlända och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Mottagandet av nyanlända i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5

16 GR arenan som gör samverkan möjlig GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

17 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevak 7

18 ning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professions inriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels exempelvis på grund av en åldrande befolkning, brist på arbetskraft och teknikutveckling. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2016 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EUprojekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

19 9

20 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

21 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att skapa ett bra mottagande för barn som anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktions- och fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

22 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Mottagandet av nyanlända är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgs regionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända som fått uppehållstillstånd. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

23 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

24 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostads planering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

25 En fungerande arbetsmarknad Även om arbetslösheten har sjunkit så är den fortfarande på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

26 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimatförändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvali teter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

27 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggningsverksamhet. 17

28 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvalt ningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldig heter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

29 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram. 19

30 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

31 Så här är vi organiserade GRs ORGANISATION Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Social välfärd Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

32 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanländas etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

33 Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöverskridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

34 24

35 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudget för 2017 budgeterat med ett positivt resultat på 150 tkr. Detaljbudgeten är i ekonomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för God ekonomisk hushållning. Det finns dock några åtaganden i budgeteringen som kan komma att kräva insatser 2017 för att möta en viss ekonomisk risk. Samordnarfunktion i arbetet med nyanlända. GR bär även under 2017 kostnaden för samordnarrollen på 20 procent av heltid som inrättades under 2016 för att underlätta samordningen av kommunernas arbete kring mottagandet av nyanlända. Utökat uppdrag. GR är i och med fullmäktigebeslut i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Inga resurser har tillkommit från medlemskommunerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Resterande del av omsättningen (80 %) består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för detaljbudget 2017 är 150 tkr. Budgetöversikten på nästa sida visar vertikalt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna. Horisontellt beskrivs budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat för fastställd budget 2017 samt prognos 2018 med hänsyn till ökad årsavgift. Kvarvarande avskrivningskostnad för antagningssystemet Indra. Enligt SCBs befolkningsstatistik per den 1/ uppgick antalet invånare i Göteborgsregionen till vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2018 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2018 i detta underlag ska därför ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av GRs beräknade omsättning

36 Tabell: Sammanställning budget 2017 och Prognos 2018, tkr. VERKSAMHET ÅR 2017 ÅR 2018 STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Budgeterade intäkter Budgeterade kostnader Budgeterat resultat Sociala området varav årsavgift Arbetsmarknad varav årsavgift Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgift Utbildningsgruppen varav årsavgift Styrgruppernas verksamhet totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgift Transfereringar varav årsavgift Övrig verksamhet totalt Verksamhet GR, totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga vilken beredskap som finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Likviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Tabell: Balansbudget 2017 och Prognos Balansbudget 2018, tkr. BALANSBUDGET GR TILLGÅNGAR Budget Budget Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Soliditet 32% 32% Likviditet 111% 117% 26

37 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2012 som 74,11 kronor per kommuninvånare och är oförändrad även år Årsavgiften till GR har som tidigare nämnts legat still sedan 2002 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av års avgiften med 4 kronor genomfördes 2012 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, vilket också är dagens nivå. För 2018, i tabellen till höger, grundar sig årsavgiftens beräkning och fördelning per kommun på SCBs befolkningsstatistik per 1 november 2016 samt på föreslagen höjning på 1,41 kronor. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge GR en ökning av den totala årsavgiften på 1,2 procent för 2017 och ungefär lika mycket för Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna 2017 beräknas att 37,6 procent eller 27,85 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer. Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun 2017 samt förslag 2018, (tkr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa Årsavgiftens fördelning. Utbildningsgruppen 32% Gemensam verksamhet och politik 23% Miljö och samhällsbyggnad 19% Arbetsmarknad 8% Styrgruppen för sociala området 18% 27

38 GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Trans fereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp tkr för 2017 och föreslås också vara oförändrad för Den samlade årsavgiften till GR för 2017 uppgår till tkr. Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag som ägs av Göteborgs Stad. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälso skyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Tabell: Transfereringar 2017, (tkr) Organisation Budget 2017 ARC 63 BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren 355 GU Reväst 50 Göteborg & Co 800 LTS 35 Mistra 400 VG Miljösamverkan 114 Västkom Västkuststiftelsen Totalt

39 Bilaga 1 GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 29

40 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 30

41 31

42 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka en miljon invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 32

43 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att anta förslag till revisionsreglemente för GR att gälla från 1 juli 2017 och till dess förbundsfullmäktige fattar annat beslut. Sammanfattning Kap 9, 18 i Kommunallagen anger att Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Dessa föreskrifter meddelas i ett revisionsreglemente, som alltså reglerar relationen mellan GRs förbundsfullmäktige och deras revisorer. En revidering har gjorts av revisionsreglemente för GR som antogs av förbundsfullmäktige Revisionsreglementet har tagits fram i samarbete med GRs förtroendevalda revisorer. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

44 1 Revisionsreglemente för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Detta revisionsreglemente speglar relationen mellan Göteborgsregionens kommunalförbunds förtroendevalda revisorer (nedan benämnda revisorer) och Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsfullmäktige (nedan benämnt GR). Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som GR ansvarar för. Revisionen kan skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring och utveckling. Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer förbundsfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Att vara revisor och lekmannarevisor är ett uppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Revisionens formella reglering 2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed samt detta reglemente. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 9. Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen, kapitel 10. Förbundsordningen i GR ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella uppdraget. God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i GR och dess företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala sektorns

45 2 förhållanden. Revisionsarbetet i GR ska bedrivas med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges Kommuner och Landsting). När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet tryckfrihetsförordning, offentlighets- och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag, lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer från förbundsfullmäktige. Revisorernas antal och organisation 3 GR har fem revisorer som efter allmänna val utses av förbundsfullmäktige för en mandatperiod. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar förbundsfullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 4 Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 5 Bland revisorerna utser förbundsfullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till aktiebolag i det antal och enligt de regler för val av lekmannarevisorer som har fastställts för varje enskilt företag. 6 Förbundsfullmäktige väljer för den tid som förbundsfullmäktige bestämmer en ordförande för revisionen. Uppdraget är att vara sammankallande och leda gemensamma sammankomster och sammanträden. Revisorerna har vid behov själva att utse en vice ordförande. 7 Förbundsfullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer.

46 3 Revisorernas uppgifter 8 I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i förbundsfullmäktige. 9 GRs revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade revisorer till GRs företag. Samråd skall ske med förbundsfullmäktiges presidium i egenskap av representant för ägare samt avseende delägda företag representanter för övriga ägare och deras revisorer. Revisorernas ekonomi och förvaltning 10 För beredning av budget till revisorerna och lekmannarevisorerna ansvarar förbundsfullmäktiges presidium. För delägda företag skall presidiet samråda med andra ägare. Kostnaderna för lekmannarevision inklusive biträde belastar respektive företag inom GR-koncernen. 11 För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. Revisorernas sakkunniga biträden 12 Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas GRs upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 13 Bestämmelserna i kommunallagen och aktiebolagslagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och lekmannarevisorerna.

47 4 Revisorernas arbetsformer 14 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa sammankomster. 15 Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 16 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 17 En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av den som revisorerna utser. Revisorernas rapportering 18 Revisionsberättelsen lämnas till förbundsfullmäktige vid den tidpunkt som förbundsfullmäktige bestämmer. Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till förbundsfullmäktige vid den tidpunkt som förbundsfullmäktige bestämmer. 19 Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till förbundsfullmäktige. De sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs förbundsfullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till förbundsfullmäktiges alla ledamöter. Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

48 5 Revisorerna och fullmäktige 20 Revisorerna och förbundsfullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst en gång varje år. 21 Revisorerna kan initiera ärende i förbundsfullmäktige med anledning av sin granskning och om sin förvaltning, när de bedömer att så behövs. Förbundsfullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning skett. Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt. Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om att brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning har skett. Revisorernas arkiv 22 För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av förbundsfullmäktige fastställt arkivreglemente. Reglementets giltighet 23 Reglementet gäller från 1 juli 2017 till dess förbundsfullmäktige fattar annat beslut.

49 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till instruktion för valberedningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås anta förslag till instruktion för valberedningen inom GR. Sammanfattning Ett förslag till instruktion för GRs valberedning har tagits fram, enligt bilaga. Förslaget bygger till viss del på dokumentet Balans i regionala organ som från 1994 och med flera revideringar sedan dess legat till grund för valberedningens arbete. Behov har identifierats av att ytterligare tydliggöra valberedningens arbete i form av en instruktion som beskriver principer och utgångspunkter samt uppgifter och ansvar. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

50 Göteborgsregionens kommunalförbund Instruktion för valberedningen inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs förbundsfullmäktige väljer vid första sammanträdet inför ny mandatperiod en valberedning för mandatperioden. Principer och utgångspunkter 1. Valberedningen ska utgöras av nio ledamöter och nio ersättare. Om mandatfördelningen inom Göteborgsregionen efter valet leder till att fler än nio partier ingår i förbundsstyrelsen, ska antalet ledamöter och ersättare i valberedningen utökas så att alla partier med mandat i förbundsstyrelsen ingår. Göteborgs stad innehar ordförandeposten. Ledamöter och ersättare bör ha ett stort regionalt engagemang och god kännedom om regionala förhållanden. 2. Tre perspektiv ska bevakas i valberedningens arbete: politisk representation, kommunal förankring och könsfördelning. a. Politisk representation: De 13 kommunerna i Göteborgsregionenen utgör ett gemensamt valområde, och det sammanlagda röstetalet i kommunerna ligger till grund för mandatfördelningen i GRs politiska grupper samt styrelserna i helägda bolag.1 b. Kommunal förankring: Alla 13 kommuner ska vara representerade i förbundsstyrelse och styrgrupper. Förbundsstyrelsens ledamöter och ersättare ska i första hand rekryteras ur kommunernas presidier, så långt det är möjligt med hänsyn till mandatfördelningen efter valet. Styrgruppernas presidier, ordförande och vice ordförande, bör i första hand utgöras av medlemskommunernas ordförande och vice ordförande, i andra hand av representanter i kommunal nämnd inom relevant sakpolitiskt område. Styrgruppernas ledamöter bör, för att säkra kommunal förankring, utgöras av representanter i kommunal nämnd 1 För det av GR majoritetsägda bolaget Gryning Vård AB ansvarar kommunalförbunden i Västra Götaland för valberedningsarbetet. Styrelsen tillsätts ej politiskt.

51 Göteborgsregionens kommunalförbund inom relevant sakpolitiskt område. Styrgruppernas presidier, ordförande och vice ordförande, adjungeras till styrelsen för hela mandatperioden. c. Könsfördelning: Jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid tillsättande av representanter i GRs organ. Ett riktmärke är att det för varje position som ska tillsättas inom GR ska finnas en man och en kvinna att välja mellan. Strävan är att inget kön ska ha en större andel än 60 procent av styrelsens/gruppens mandat. Partierna på det lokala planet i medlemskommunerna bör i nomineringsarbetet till GR beakta dessa tre perspektiv. Uppgifter och ansvar 3. Valberedningen har i uppdrag att verka som valberedning vad gäller: a. Förbundsfullmäktiges 2 politiskt tillsatta nämnder och beredningar inklusive förbundsstyrelsen och dess arbetsutskott. i. Styrelsen består av 22 ledamöter och 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bosatta i Göteborgs stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs stad men inom förbundets medlemskommuner. ii. De valda 11 ersättarna ska vid förfall för ordinarie ledamot inträda i tjänstgöring i den ordning i vilken de blivit valda, dock med iakttagande av att vid förfall för ordinarie ledamot ska i dennes ställe i första hand inträda ersättare vald för samma politiska parti som ledamoten. iii. Vid fyllnadsval beaktas att ledande politiker som sitter i kommunernas styrelser även bör ingå i styrelsen. iv. Fullmäktige utser ordförande och tre vice ordföranden i styrelsen. Dessa utgör styrelsens presidium som tillika är arbetsutskott. b. Förbundsstyrelsens politiskt tillsatta styrgrupper. 2 Förbundsfullmäktiges ledamöter och ersättare väljs av respektive kommuns fullmäktige utifrån valresultat i kommunen.

52 Göteborgsregionens kommunalförbund i. Utbildningsgruppen består av 16 ledamöter. Övriga styrgrupper består av 15 ledamöter. Av ledamöterna bör fyra i utbildningsgruppen och tre i övriga styrgrupper vara bosatta i Göteborgs stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs stad men inom förbundets medlemskommuner. c. Styrelse samt lekmannarevisorer för det av GR helägda regionala bolaget Göteborgsregionens internationella skola ABs (ISGR). d. GRs representanter i det av Göteborgs stads helägda bolag Business Region Göteborg AB (BRG). e. GRs representanter i styrelsen för Stiftelsen för Västsvenska Fritidsområden (Västkuststiftelsen) f. Övriga representanter för GR i organ såsom Europakorridoren, Stiftelsen Korsvägen, Västkoms årsstämma, Airport Regions Conference (ARC) osv. g. I samband med val vara behjälplig i valberedningsarbetet inom de regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab. 4. Valberedningen bör tidsmässigt samordna sitt arbete med valberedningsarbetet inom de organ till vilka GR har i uppgift att nominera representanter.

53 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Revisionsberättelse angående förbundsstyrelsens räkenskaper och förvaltning för år 2016 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås anteckna mottagandet av revisionsberättelse angående förbundsstyrelsens räkenskaper och förvaltning för år Sammanfattning av ärendet GRs förtroendevalda revisorer har till förbundsfullmäktige överlämnat bifogade revisionsberättelse angående förbundsstyrelsens räkenskaper och förvaltning för år Följande bilagor åtföljer revisionsberättelsen: Bilaga 1: Revisionsrapport Ernst & Young Bilaga 2: Revisionsrapport PWC Bilaga 3: Revisionsrapport om grundläggande granskning av ITsäkerheten inom GR Bilaga 4: Verksamhetsberättelse för revisionen av GR 2016 Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

54 Göteborgsregionens Revisorerna i Göteborgsre gionens kommunalfiirbund Organisationsnummer Till ftirbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalftirbund Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i Göteborgsregionens kommunalfìirbund. Förbundsstyrelsen ansvarar fìir att verksamheten bedrivs enligt gällande måi, beslut och riktlinjer samt de fijreskrifter som gäller for verksamheten. De ansvarar också fiir att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intem kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och ftireskrifter som gäller für verksamheten. Granskningen har med begränsad omfatbring utftirts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har, beträffande räkenskaperna, genomftirts med den inriktning och omfattning som krävs ftir att ge rimlig grund for bedömning och ansvarsprövning. Avseende övrig granskning av verksamhetens ändamålsenlighet och interna kontroll har medel saknats fìir att utftira en revision i enlighet med kommunallag och god revisionssed. Måluppfyllelse - God ekonomisk hushållning I årsredovisningen fìirs ett resonemang om att god ekonomisk hushållning innebär att balanskravet uppnås och att verksamheterna ska utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. För att säkerställa god ekonomisk hushållning har fìirbwrdet vidare beräknat sitt långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. Uttalade finansiella mål for samt definition av god ekonomisk hushållning saknas dock i budget och årsredovisning Göteborgsregionens kommunalfìirbund har i verksamhetsplan for 20L6 faststâllt övergripande strategier och utmaningar. Till strategiområdena kopplas prioriteringar och fokusområden, som kan jämfìiras med verksamhetsmåi. I årsredovisningen redovisas aktiviteter som genomftirts inom respektive fokusområde. Utifrån redovisningen framgår att aktiviteterna är fiirenliga med de uppsatta målen. Det görs dock ingen uttalad redogörelse frir måluppfullelse. Förbundet lämnar inte heller någon prognos fijr huruvida de verksamhetsmässiga målen fìirväntas uppnås under Vidare kan konstateras att det saknas indikatorer och mätetal fiir att kunna fülja måluppfyllelsen.

55 Göteborgsregionens kommunalfü Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalfürbund Organisationsnummer Vi bedömer sammantaget, beaktat granskningens begränsade omfattning, att styrelsen i Göteborgsregionens kommunalfürbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens interna kontroll, beaktat granskningens begränsade omfathring,har varit tillräcklig. Vi bedömero beaktat ovan nämnda iakttagelser avseende god ekonomisk hushållning, att resultatet enligt årsredovisningen är fìirenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas och vi rekommenderar Göteborgsregionens kommunalfiirbund att fastställa en definition av god ekonomisk hushållning samt vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som är specifrkt kopplade till detta. Vi tillstyrker att förbundsfullmäktige beviljar ledamöterna Í färbundsstyrelsen, utbildningsgruppen och skolnämnd für ISGR ansvarsfrihet fär verksamhetsåret Vi tillstyrker att förbundsfullmäktige godkänner årsredovisníng fiir GR Göteborg dent apnl2017 Thomas Svensson Christina Carlsson Lars Bergsten ãø* /&tu*/ Irene Hellekant tor^îer",rl aott{"-- Lars-Gunnar Landin?L

56 GR Göteborgsregionens Kommunalförbund Årsbokslut mars 2017

57 Agenda 1 Status och kvarstående åtgärder 2 Riskbedömning och fokusområde 3 Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet 4 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter 5 God ekonomisk hushållning 6 Samlad bedömning Sida 2

58 Status och kvarstående åtgärder Genomförda och återstående aktiviteter Vi har genomfört merparten av vår granskning i enlighet med tidigare kommunicerad revisionsplan. Fortfarande kvarstår ett antal aktiviteter innan revisionen är avslutad: Följa upp väsentliga händelser efter balansdagen Läsa och granska innehållet i slutlig version av årsredovisningen Inhämta uttalande från ledningen ( letter of representation ) Sida 3

59 Riskbedömning och fokusområde Översikt av 2016 års revision Översiktlig granskning av delårsbokslut i augusti Granskning av intern kontroll och rutiner Revisionens omfattning Granskning av årsbokslut Väsentliga områden Intern kontroll och rutiner Bokslutsprocessen Löneprocessen Inköpsprocessen Intäktsprocessen Projektredovisning Väsentliga årsbokslutsfrågor Intäktsredovisning Pågående projekt Immateriella anläggningstillgångar Sida 4

60 Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet Område Iakttagelse och kommentar Kommunalförbundets kommentar Projekt Vi kan konstatera att projektprocessen synes fungera väl. I samband med granskning av årsbokslut kan vi konstatera att kommunalförbundet har upprättat en sammanställning/ projektrapport där uppgifter om projektnamn, kostnader, erhållna medel, nettot samt datum för slutdatum för respektive projekt framgår. Erhållen rapport inkluderar inte uppgift om budget eller prognos. Uppgiften om slutdatum i projektrapporten hade inte uppdaterats för ett par projekt som förlängts. Vi rekommenderar att kommunalförbundet även under 2017 upprättar en projektrapport per verksamhet vid delår- och årsbokslut där ovanstående uppgifter framgår tillsammans med en dokumenterad bedömning av eventuella risker i projekten såsom förlustrisk. GR har under året arbetat fram förslag på projektrapport utifrån tidigare synpunkter från EY samt utifrån de verksamhetsbehov vi själva har utifrån projektuppföljning. Ett första utkast presenterades i samband med delårsrapport per augusti GR anser att den framtagna projektrapporten ger en sammanställd bild över projekten. Det enda som saknas är projekt-budget utifrån de synpunkter vi fått från EY och den hanteras sidoordnat. Många projekt startar också efter det att budgetprocessen är avslutad och vissa projekt tillkommer även under löpande år. GR ändrar inte i några formella budgetar under löpande år. Viktigast förutom själva uppföljningen är att på ett enkelt sammanfattande sätt visa att projekten är aktiva under året. Sida 5

61 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av förbundsledningens bedömningar. Bedömningspost Aktier i dotterbolag Kommentar Aktier i dotterbolag uppgår till 18,7 mnkr per balansdagen. Eget kapital i respektive bolag överstiger bokfört värde. Största innehavet avser aktier i Gryning Vård AB som har ett bokfört värde på 14,1 mnkr. Vi har noterat att kommunalförbundet saknar aktiebreven i original för Gryning Vård AB. Vi rekommenderar kommunalförbundet att utreda var dessa kan finnas. Immateriella tillgångar / Programvara Under året har kommunalförbundets immateriella tillgång avseende programvaran INDRA (gymnasieintag) skrivits ner med 1,8 mnkr, och posten har ett totalt bokfört värde per balansdagen som uppgår till 1,028 tkr. Vi har tagit del av kommunalförbundets motivering till nedskrivningen av utgifter och har inte noterat någon avvikelse mot gällande redovisningsrekommendationer. Pågående arbete och pågående projekt Kommunalförbundet har per pågående projekt netto på sammanlagt 22,3 mnkr (15,5 mnkr). Kommunalförbundets pågående projekt har delats upp på projekt där nerlagda kostnader överstiger erhållna intäkter med 15,5 mnkr, vilka presenteras som en fordran i årsredovisningen, och på projekt där erhållna intäkter överstiger nerlagda kostnader med 37,8 mnkr, vilka presenteras som en skuld i årsredovisningen. Vår bedömning är att det inte är några väsentliga förlustrisker i projekten. Sida 6

62 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av företagsledningens bedömningar. Bedömningspost Kommentar Intäkter Intäkter uppgår totalt till 424,8 mnkr för 2016 vilket är en ökning med 56,3 mnkr jämfört med föregående år. Främst är det stadsbidrag för vuxenutbildning samt ökad försäljning av läromedel under Kostnader Personalkostnader uppgår till 100,2 mnkr vilket är en ökning med ca 5,2 mnkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av att kommunalförbundet har ökat antalet anställda jämfört med föregående år samt att årets lönerevision ökat lönekostnaderna. Övriga kostnader har ökat med ca 47,5 mnkr jämfört med föregående år De ökade kostnaderna avser främst kostnader för utbildningsplatser och konsultkostnader hänförliga till vuxenutbildningen. Kommunalförbundets kostnader för inköp av läromedel har kopplat till den högre försäljningen också ökat mot föregående år Finansiella intäkter och kostnader har ökat med ca 0,5 mnkr vilket till största delen beror på försäljningen av andelarna i Göteborg & Co. Sida 7

63 Måluppfyllelse: God ekonomisk hushållning Vidareutvecklad beskrivning av god ekonomisk hushållning under 2016, men definition av god ekonomisk hushållning har ej fastställts I utkast till årsredovisning anges att god ekonomisk hushållning föreligger när balanskravet uppnås och verksamheten bedrivs ändamålsenligt Mål kopplade till god ekonomisk hushållning har fastställts inför 2017 och redovisas även i utkast till årsredovisning för 2016 Finansiella mål Finansiella mål har fastställts inför Utfallet för respektive mål redovisas även i utkast till årsredovisning Verksamhetsmål Övergripande utmaningar samt därtill kopplade prioriteringar och fokusområden i verksamhetsplan. Genomförda aktiviteter för respektive prioritering/fokusområde redovisas, men det görs ingen uttalad redovisning av måluppfyllelse avseende verksamhetsmålen. Sida 8

64 Samlad bedömning Vi bedömer, beaktat ovan nämnda iakttagelser, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas. Vi rekommenderar Göteborgsregionens kommunalförbund att fastställa en definition av god ekonomisk hushållning samt vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som är specifikt kopplade till detta. Sida 9

65 EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se

66 PM Göteborgsregionens kommunalförbund 2016 Uppdrag och avgränsning PwC har i uppdrag att biträda revisorerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) deras granskning av förbundets verksamhet (sakkunnigt biträde). Särskilt biträde (EY) har upphandlats för granskning av kommunalförbundets räkenskaper. Uppdragets omfattning har närmre specificerats i lämnad offert till GR. Omfattning och inriktning i den grundläggande granskningen av förbundet har inte närmare specificerats av GR varför uppdraget har genomförts i enlighet med av PwC avlämnad offert. Granskningsåtgärder 2016 Under året har revisorerna arbetat i enlighet med tidigare års rutin/praxis inom GR. Detta har bland annat inneburit regelbundna överläggningar med förbundsledning, att löpande ta del av protokoll och förbundets internkontrollplan. Särskild överläggning har skett med förbundsstyrelsens presidium. Verksamhetsinformation har erhållits fortlöpande. Revisionens resurser och därmed möjlighet att leva upp till sitt uppdrag i enlighet med kommunallagens 9 kapitel har varit föremål för särskild prövning och diskussion under året. Detta har skett i samråd med fullmäktiges presidium. Revisorerna har upprättat planeringsunderlag för fördjupade granskningsinsatser under året (risk- och väsentlighetsanalys). Under året har en fördjupad granskning avseende översiktlig granskning av IT-säkerheten genomförts vilken har avrapporterats den 27 februari 2017 till revisorerna. Granskningen har därefter skickats till förbundsstyrelsen för kännedom och åtgärd. Revisorernas iakttagelser har fortlöpande noterats i minnesanteckningar vilka utgör grund för revisionens bedömningar nedan. Iakttagelser och bedömning Förbundsordningen bedöms ha efterlevts under Reglementet för skolnämnden bedöms ha efterlevts. GR har upprättad internkontrollplan för Förbundets arbete med intern kontroll bedöms ske på strukturerat sätt. 1

67 Göteborgsregionens kommunalförbund Grundläggande granskning av IT-säkerheten Redovisning av väsentliga iakttagelser och rekommendationer Februari 2017

68 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Revisionsfrågor 3. Metod för granskning 4. Sammanfattning 5. Detaljerad analys Iakttagelser och rekommendationer PwC 2

69 1. Bakgrund till granskningen Bakgrund Hanteringen av risker inom IT-området får allt större betydelse då verksamheter blir allt mer beroende av stöd från IT-system och där en effektiv och framgångsrik riskhantering avseende förändringshantering, IT-drift och administration av behörigheter bidrar till en ökad intern kontroll. Mot bakgrund av ovan har revisorerna i kommunalförbundet identifierat ett behov av att genomföra en grundläggande granskning av IT-säkerheten inom kommunalförbundet (hädanefter benämnt GR ). Syftet med granskningen är att pröva om styrelsen upprätthåller en rimlig IT-säkerhetsnivå i verksamheten. Våra bedömningar och rekommendationer avser styrelsen inom GR. PwC 3

70 2. Revisionsfrågor Revisionsfråga Följande revisionsfråga ska besvaras inom ramen för granskningen av GR: - Har förbundsstyrelsen säkerställt att det finns ändamålsenliga IT-kontroller och processer på plats för att uppnå och vidmakthålla en rimlig säkerhetsnivå på IT-verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund? Kontrollmål Den övergripande granskningen av IT-verksamheten är översiktlig och utgår ifrån nedanstående kontrollmål: IT-organisation och säkerhetsansvar, efterlevnad av styrande dokument inom IT-området Drift och underhåll Systemutveckling/-underhåll/-test med fokus på utvald IT-miljö Skydd mot obehörig åtkomst till program och data Fysiskt skydd av maskinutrustning och lokaler PwC 4

71 3. Metod för granskning och revisionskriterier Granskningen genomförs genom översyn av IT-säkerheten på GR och baseras primärt på intervjuer med nyckelpersoner inom IT. Granskningen är gjord utifrån den metodik PwC tillämpar vid granskning av IT-säkerhet. Metodiken har sin grund i flera ramverk inom intern kontroll och IT-säkerhet, såsom COSO, ITIL och ISACA. Det granskningsprogram som använts innehåller relevanta frågor och god praxis för generell IT-verksamhet inom områdena IT-organisation och styrning, Drift och underhåll, Systemutveckling/programändringar, Åtkomst samt Fysisk säkerhet (se tabell nedan). IT-organisation och styrning Förståelse för hur IT-organisationen och IT-säkerhetsansvaret är uppbyggt samt inhämtning och genomgång av styrande dokument inom IT och IT-säkerhetsområdet. Exempel på styrande dokument är: IT-policy, ITsäkerhetspolicy, riskanalyser etc. Drift och underhåll Genomgång av hur den kontinuerliga driften upprätthålls samt möter de krav som ställs från verksamheten. Granskningen utgår från genomgång av rutiner samt inhämtning av relevanta dokument, exempelvis SLA, backuprutiner, kontinuitets-/avbrottsplan och rutiner för virus- och brandväggshantering. Systemutveckling/ programändringar Under denna punkt kommer vi att titta närmare på rutiner för initiering, testning och godkännande vid programutveckling, programförändring, uppgraderingar samt även rutiner för patchning av servrar. Åtkomst Fysisk säkerhet Genomgång av processer för behörighetshantering, periodiska genomgångar av behörigheter i system och applikationer. Rutiner för hur GR lägger till, tar bort, förändrar och följer upp behörigheter till kritiska system/applikationer. Även översyn av inloggningsskydd och loggning av känslig data. Utgår från datahall, UPS, brandsläckning, larm etc. Genomgång av den fysiska säkerheten till kontorsbyggnader och datahall(ar). Vår övergripande genomgång skall ej ses som en fullständig genomlysning av GR:s IT-säkerhet, varför det kan finnas områden med brister som ej identifierats. För sammanfattande slutsats och detaljerade kommentarer per område, se efterföljande sidor. PwC 5

72 3. Metod för granskning, forts. Granskningen har utförts genom intervjuer med följande personer inom GR samt genomgång av relevant material. Sammanlagt har två representanter inom GR deltagit vid intervjuer (se tabell nedan). SLA har även inhämtas från gymnasievalsenheten då antagningssystemet Indra ligger under Intraservice drift. Namn Funktion/Roll Avdelning Malin Olsson IT-controller Administrativa avdelningen Anette Arnell Administrativ chef Administrativa avdelningen Från PwC:s sida har Anton Runesson & Eric Colliander deltagit vid intervjuerna. Förberedande arbete och kvalitetssäkring av resultatet har gjorts av Patrik Åkerblad och Fredrik Carlsson. Avgränsningar För att få en förståelse för hur GR:s IT-miljö ser ut har det system som bäst representerar GR:s IT-miljö valts ut i samråd med ovan representanter. Systemet som valts är Sitevision som likt de flesta andra av GR:s system är kopplat mot Active Directory. Vi har även valt att inkludera ekonomisystemet Raindance i granskningen då systemet är viktigt för den finansiella rapporteringen och skiljer sig mot övriga system då det ej är integrerat mot Active Directory. PwC 6

73 4. Sammanfattning IT-organisation och styrning GR har byggt upp en liten men väl fungerande IT-organisation där det finns tydligt definierade ansvarsområden från ledningsnivå ner till operativ nivå. Det finns väl utformade styrande dokument som täcker in relevanta delar såsom IT-säkerhet, användarinstruktioner och risk-och sårbarhetsanalys. Styrande dokument revideras dessutom löpande och uppdateras vid behov. Det finns därutöver dokumenterade rutiner och policys som berör flera områden som ingått i granskningen (exempelvis rutiner för beställning av behörigheter och backuphantering). Det finns dock utrymme för att ytterligare formalisera sina rutiner inom nedan områden och för att stärka sin interna kontroll inom IT rekommenderar vi GR att utforma ett intern kontroll-ramverk som definierar tydliga kontrollmål och kontrollägare. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att IT styrs på ett ändamålsenligt sätt men att kontrollmiljön skulle kunna stärkas genom ytterligare formalisering. Drift och underhåll Vår bedömning är att förbundet byggt en stabil och säker driftmiljö som möjliggör en kontinuerlig drift för GR:s applikationer och infrastruktur. Driften möjliggörs av en modern servermiljö med virtuella servrar och ett nära samarbete med Office IT-partner som tillhandahåller support både för klienter och nätverksinfrastruktur. Det som bedöms vara den mest verksamhetskritiska tjänsten är e-posten. Den har sedan juni 2016 flyttats till Office 365, vilket minskar risken för otillgänglighet vid händelse av ett avbrott i övrig nätverksmiljö. Det finns även formaliserade rutiner kring hantering av backuper, brandväggar och virusskydd vilket i sin tur säkerställer att IT-miljön är skyddad mot extern åtkomst och dataförlust. Avseende Gymnasieantagnings-systemet, INDRA som ställer krav på hög tillgänglighet finns det SLA:er upprättade som behandlar ansvarsförhållanden och garantier för tillgänglighet gentemot outsourcing-leverantören, Intraservice. Det finns även en god medvetenhet kring hur eventuella avbrott ska hanteras med återläsningar av backuper och möjligheten att kunna nyttja Office IT-partners servrar vid händelse av en katastrof. Vi anser dock att rutinerna för att hantera avbrott och katastrofer ytterligare kan stärkas och formaliseras genom upprättandet av en kontinuitets/avbrottsplan som har en tydlig koppling till arbetet med att identifiera och hantera risker inom såväl IT som i verksamheten. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa den kontinuerliga driften av verksamheten. Vi ser dock att kontrollmiljön kan stärkas ytterligare genom upprättandet av en avbrottsplan/kontinuitetsplan. PwC 7

74 4. Sammanfattning Systemutveckling/programändringar GR använder sig i stor utsträckning av standardsystem varpå utveckling och ändring av systemens funktionalitet således utförs av leverantörer. Det finns ingen dokumenterad rutin för programändringsprocessen men det finns en informell rutin som säkerställer att förändringar som ska införas initieras och testas av behöriga personer innan ändringarna implementeras i GR:s driftmiljö. Enligt gällande rutin implementeras inga förändringar utan att ett testfall har dokumenterats och skriftligt godkännande från GR har getts till leverantören. Som en ytterligare säkerhetskontroll har GR tillsett att leverantörerna har en begränsad åtkomst till GR:s system och behöver tilldelas en temporär access när ändringarna ska implementeras. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att säkerställa att programförändringar initieras, testas och implementeras på ett tillfredsställande sätt. Vi rekommenderar dock att rutinen dokumenteras ner i en policy för att tydliggöra ansvarsområden och säkerställa att rutinen efterlevs, och för att underlätta fortsatt efterlevnad i händelse av exempelvis personalförändringar och omorganisationer. Åtkomst Inom området för åtkomst har rutiner och befintliga lösningar för behörighetsadministration, inloggningsskydd, loggning av känslig data samt tillträdesskydd täckts in i granskningen. GR har formaliserade rutiner för tilldelning, ändring och borttag av behörigheter vilket bidrar till att risken för att användare tilldelas felaktiga behörigheter eller att behörigheter ej tas bort i tid minskar. Det finns även ett starkt inloggningsskydd till Active Directory (och indirekt majoriteten av GR:s system) som inbegriper bland annat komplexitetskrav och tvingande lösenordsbyten. Även fysisk åtkomst till serverutrymmen är begränsad till ett fåtal personer och det finns flera skyddsnivåer en person behöver komma igenom för att ta sig in till serverrummet. Vi bedömer att GR har goda rutiner på plats för att begränsa åtkomst för obehöriga personer. De delar vi anser att GR ytterligare kan stärka sin interna kontroll inom är främst genom att integrera Raindance i Active Directory för att stärka lösenordskraven till systemet. Idag ställs det i princip inte några krav på lösenordens utformning vilket ej är i linje med IT-policyn. GR kommer dock under våren att integrera Raindanceinloggningen med AD då offertförfrågan om sådan integration redan har ställts till CGI, leverantörerna av Raindance. Därtill rekommenderar vi att GR formaliserar och dokumenterar de periodiska genomgångar som görs av IT-controllern för att säkerställa att användarnas behörighetsnivåer i systemet överensstämmer med deras faktiska arbetsuppgifter. PwC 8

75 4. Sammanfattning Fysisk säkerhet Nivån på det fysiska skyddet av utrustning bedöms som god då det finns skalskydd och larmövervakning kopplat till Securitas dygnet runt. Utrustningen i serverutrymmet skyddas även av temperaturlarm, rökdetektorer, kylaggregat samt upphöjda serverracks. Det finns även tillgång till koldioxidsläckare i händelse av brand. Strömtillförseln är skyddad genom anslutning på tre olika faser samt UPS som testas regelbundet varje månad. Vi bedömer att GR har ett bra fysiskt skydd av sin utrustning och ser inga behov av att göra några förändringar på befintliga skyddsmekanismer. Åtkomst PwC 9

76 4. Sammanfattning forts. Granskningen har resulterat i ett antal detaljerade iakttagelser med tillhörande rekommendationer kring direkta åtgärder som vi anser kan stärka den interna kontrollen inom GR:s IT-miljö ytterligare. Tabellen visar iakttagelserna i sammanställd form sorterade per område och prioritet. För detaljer kring iakttagelserna och rekommendationer, se avsnitt 5. Ref Iakttagelse Område Prioritet (Låg, Medel, Hög) Avsaknad av intern kontroll-ramverk IT-organisation och styrning Låg Kontinuitetsplanering och fullständiga återläsningstest Drift och underhåll Medel Inloggningsskydd Åtkomst Medel Formalisering av behörighetsgenomgångar Åtkomst Låg Arbetsfördelning i Raindance Åtkomst Låg Loggning av ändring av känslig data i Raindance Åtkomst Låg Programändringsrutin Systemutveckling/programän dringar Låg Förklaring avseende prioriteringsskalan Respektive iakttagelse har fått en prioritet enligt skalan Låg, Medel respektive Hög enligt tabellen ovan. Hög Prioritet betyder att vi har identifierat enligt vår uppfattning avvikelser som förbundet bör åtgärdas relativt omgående då det kan innebära ett hot för förbundet. Det kan även vara områden där vi bedömer att det finns en risk för att tillförlitligheten och tillgängligheten i IT-miljön äventyras. Medel Prioritet betyder att åtgärd bör genomföras på medellång sikt, t.ex. inom ett år, men där konsekvenserna av risken inte utgör ett direkt hot mot verksamheten. Låg Prioritet innebär att området bör bevakas och åtgärd initieras på längre sikt. Detta kan vara områden där vi identifierat att en ytterligare formalisering skulle kunna stärka den interna kontrollmiljön inom IT. PwC 10

77 5. Detaljerad analys 5.1 IT-organisation och styrning Iakttagelser och rekommendationer Avsaknad av intern kontroll-ramverk Det finns i dagsläget en blandning av formella och informella rutiner på plats för att hantera IT-säkerheten och den interna kontrollen för IT inom GR. Den övergripande nivån och ansvarsfördelningen inom IT-säkerhetsarbetet anges i den fastställda ITpolicyn som därefter pekar på ytterligare policys och riktlinjer. Vi har dock noterat att det inte finns några formella kontroller och dokumenterade kontrollaktiviteter som kan binda samman utförandet och efterlevnaden av befintliga rutiner och policys gentemot de övergripande krav som definieras i IT-policyn. Rekommendation Vi rekommenderar GR att utforma ett intern kontroll- ramverk med syfte att stärka den interna kontrollen och säkerheten i GR:s IT-miljö. Ramverket bör som ett minimum inkludera kontroller inom områdena Åtkomst, Programändringar och IT-drift. För respektive kontroll bör följande punkter ingå: Kontrollmål Kontrollägare Vilken risk kontrollen ska minimera Frekvens för utförande av kontroll Automationsnivå (manuell eller automatisk kontroll) Kontrollaktiviteter: Vem är ansvarig för att utföra kontrollen Varför ska kontrollen utföras Vad är det för aktivitet som ska utföras Hur ska aktiviteten utföras När ska aktiviteten utföras PwC 11

78 5. Detaljerad analys 5.2 Drift och underhåll Iakttagelser och rekommendationer Kontinuitetsplanering och fullständiga återläsningstest Vår uppfattning är att IT-organisationen inom GR har god medvetenhet över vilka åtgärder som bör vidtas för att säkra den kontinuerliga driften av GRs system i händelse av ett avbrott. Vi ser dock en risk att avsaknad av en formaliserad kontinuitetsplanering kan medföra att det skapas ett personberoende till nyckelpersoner och att verksamheten riskerar att blir utan systemstöd längre än nödvändigt i händelse av ett systembortfall. Som en del i återställningen efter ett avbrott är det viktigt att backuper som kan behöva återläsas fungerar på ett tillfredsställande sätt. Även om återläsning av filer eller kataloger sker på löpande basis är det viktigt att som en del av avbrottsplaneringen säkerställa att hela system kan återläsas på ett tillfredsställande vis. Rekommendation Vi rekommenderar att förbundet i sin risk- och sårbarhetsanalys tydligare adresserar risken för avbrott och katastrofsituationer. I utvärderingen bör befintliga IT-system prioriteras baserat på verksamhetens risker och behov av systemstöd. Baserat på denna utvärdering bör en dokumenterad kontinuitetsplan (katastrof- och avbrottsplan) för verksamheten samt kritiska system upprättas. En katastrof- och avbrottsplan inkluderar områden som dokumentation av IT-miljön, kontaktpersoner, eskaleringsrutiner, förebyggande åtgärder, prioritering av system samt detaljerad aktivitetsplan för att återskapa verksamheten/systemet efter katastrof/avbrott. Avbrottsplanen skall testas och implementeras i verksamheten och personal skall utbildas i rutinerna. Vi rekommenderar även att GR inför en återläsningsrutin för kritiska applikationer med syfte att säkerställa att backuper fungerar och för att få en förståelse för tidsåtgång innan produktionen är fullt återställd. Resultatet av återläsningstesten bör dokumenteras för att kunna användas som en checklista i en verklig nödsituation. PwC 12

79 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Svaga lösenordskrav i Raindance Raindance är i nuläget inte integrerat mot Active Directory och autentisering sker därmed mot andra säkerhetsparametrar än för övriga system. Lösenordskravet för Raindance är idag 4 tecken, utan krav på komplexitet eller byte. Starka lösenordsparametrar är viktigt för att skydda systemet mot obehörig åtkomst, särskilt när Raindance Portalen kan kommas åt från en vanlig webbläsare. Det finns inte heller någon rutin för att periodiskt stämma av att lösenordssättningarna i Active Directory och Raindance stämmer överens med definierade lösenordskrav i IT-policyn. Det finns redan långt gående planer på att införa inloggning i Raindance genom AD under våren 2017 men vid rapportskrivning är datum ännu inte satt. Rekommendation Vår rekommendation är att minimumkraven för inloggning till Raindance stärks till en nivå som är i linje med de krav som ledningen definierat i Riktlinjerna till GR:S IT-policy. Ett alternativ är att även Raindance kopplas ihop med Active Directory så autentisering därmed görs i Windows-inloggningen. För att säkerställa att nivån på lösenord möter de definierade lösenordskraven i IT-policyn rekommenderar vi att GR skapar en rutin för att verifiera att gällande lösenordssättningar ej har ändrats. Kontrollen bör som ett minimum utföras på en årlig basis. PwC 13

80 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Formalisering av behörighetsgenomgångar Formella rutiner för regelbunden uppföljning av tilldelade behörigheter är viktigt för att säkerställa att användarnas behörigheter är aktuella och i linje med användarnas arbetsuppgifter. På GR sker det periodvis genomgångar av behörighetsnivåer där behörigheter korrigeras eller tas bort efter behov. Det sparas dock inga underlag av dessa genomgångar vilket minskar spårbarheten i de utförda kontrollerna. Rekommendation Vi rekommenderar att GR dokumenterar sina genomgångar av faktiska behörigheter i väsentliga system för att säkerställa att endast behöriga användare är registrerade i företagets IT-system samt att de har behörigheter som överensstämmer med deras faktiska arbetsuppgifter. Tillvägagångssättet för genomgången bör dokumenteras i en rutinbeskrivning för att säkerställa att kontrollen kan utföras fullt ut av olika personer om det skulle bli nödvändigt. PwC 14

81 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Arbetsfördelning i Raindance Vi har noterat att det finns starka rutiner kring attestförfarande i GR:s arbetssätt. Exempelvis för leverantörsfakturor, tidrapportering och utbetalningar finns en fastställd attestordning som uppdateras löpande vid förändringar. Vi har även förstått att det finns förslag om en rutin för att säkerställa att manuella bokföringsordrar med resultatpåverkan över SEK ej får göras utan attest av behörig person. Rutinen är dock ej formellt fastställd än vilket kan öka risken för att otillåtna bokföringsordrar genomförs i Raindance. Vi ser dock risken som låg då GR enligt uppgift redan arbetar enligt den föreslagna rutinen. Rekommendation Vi rekommenderar att förbundsstyrelsen fattar beslut om att implementera den föreslagna rutinen avseende attestering av manuella bokföringsorders. PwC 15

82 5. Detaljerad analys 5.3 Åtkomst Iakttagelser och rekommendationer Loggning av ändring av känslig data i Raindance Enligt uppgift från GR är det endast ett fåtal personer som har tillgång till att göra ändringar av data som bedöms som känslig i Raindance. Det finns loggning påslagen för dessa ändringar men det saknas en kontroll för att kontinuerligt följa upp och stämma av riktigheten i dessa ändringar. Rekommendation För att ytterligare stärka sin interna kontroll rekommenderar vi att GR utifrån sin verksamhet definierar vilka användaraktiviteter som är känsliga, säkerställer att det finns loggning för dessa och därefter inför en rutin för att regelbundet följa upp loggarna. PwC 16

83 5. Detaljerad analys 5.4 Programförändringar Iakttagelser och rekommendationer Programändringsrutin Vi har noterat att det finns en väl utformad rutin för att hantera godkännande, testning och implementering av programändringar i GR:s system. Rutinen finns dock inte dokumenterad och tydliggjord i form av en kontroll vilket ökar risken för att arbetet vid programändringar inte följer den arbetsgång och de krav som angetts i den informella rutinen. Även om GR använder sig av standardsystem är det viktigt att tillse att uppgraderingar och ändringar som implementeras är noggrant testade och godkända innan de implementeras för att minimera risken för att felaktiga förändringar får oönskad påverkan på system och IT-miljö. Rekommendation Vi rekommenderar GR att upprätta en formell kontroll för införande av programändringar i GR:s system. Förändringskontrollen bör innehålla: Formellt godkännande av förändringen Definierade testkrav Formellt godkännande av testresultat samt innan driftsättning Reservrutin om ändringen misslyckas Dokumentationskrav Rutinen bör hantera alla typer av förändringar. PwC 17

84 Avslutningsvis Vid frågor och förtydliganden, vänligen kontakta; Patrik Åkerblad Anton Runesson Göteborg den 9 februari 2017 Patrik Åkerblad Projektledare Fredrik Carlsson Certifierad kommunal revisor

85 Verksamhetsberättelse revisionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) 2016 Revisorernas uppdrag Revisionens uppdrag är att följa Kommunallagens regler och leva upp till god revisionssed som den formuleras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Revisorerna arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag och är till funktion och organisation ett fristående kommunalt organ. Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed den verksamhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden. Anpassning till nya rekommendationer och praxis avseende god revisionssed sker successivt. Avtal med sakkunniga biträden finns för den finansiella revisionen och den verksamhetsmässiga revisionen fördelat på två olika revisionsbyråer. Under året har avtalsförlängning skett för den verksamhetsmässiga revisionen med ett år. Avtalet för den finansiella revisionen löper till och med utgången av år Viktiga händelser under året Revisorerna har under mandatperioden successivt strukturerat sitt arbete i enlighet med god revisionssed. Ett viktigt mål att skapa tillräckliga ekonomiska resurser för att säkerställa att god revisionssed kan efterlevas. För att tydliggöra resursbehovet har riskoch väsentlighetsanalys upprättats både för såväl den finansiella som den verksamhetsmässiga revisionen. Budgetäskande för innevarande och kommande år framöver har lämnats. Revisionen har fortlöpande dialog med förbundsfullmäktiges presidium kring resursfrågan utifrån den revisionsplan som har upprättas. Årets granskningsarbete Granskningsarbetet har huvudsakligen skett enligt årets revisionsplan med beaktande av händelseutvecklingen under året. Till följd av revisionens begränsade resurser har endast en fördjupad (översiktlig) granskning inletts gällande förbundets IT-säkerhet. Rapportering av denna granskning sker i inledningen av år Utöver detta har en grundläggande granskning av verksamheten genomförts i form av dokumentstudier samt dialog med verksamhetsföreträdare. Överläggningar har även skett med förbundsstyrelsens presidium vid ett tillfälle. Revisorerna har haft regelbundna överläggningar under året (6 tillfällen). Mötesnoteringar har upprättats av administrativt stöd från förbundet. Informationsutbyte med lekmannarevisorerna i det helägda och det delägda dotterbolaget har skett fortlöpande. Den finansiella revisionen har genomförts enligt plan och omfattar delårsrapport, prövning av intern kontroll i väsentliga rutiner samt granskning av årsredovisningen. Rapportering har skett till förbundsstyrelse och

86 förbundsfullmäktige. Ekonomiskt utfall Revisionens budget för 2016 uppgick till 390 tkr. Utfallet för 2016 uppgår till 378 tkr (ss tkr år 2015). Utfallet fördelas på 162 tkr i arvoden åt revisorerna medan 156 tkr avser arvoden åt sakkunniga biträden. Budget och utfall i detalj redovisas nedan. Kostnader för revisionen på GR, helår 2016 Arvoden Utfall Budget Avvikelse Arvoden till revisorer , ,00 Sociala avgifter , ,00 Summa arvoden inkl sociala , ,00-479,82 Lokalhyra och fika , , ,00 Ersättning PwC sakkunnigt biträde , , ,00 Ersättning EY räkenskapsrevision , ,00 - Fördjupad granskning, IT-säkerhet , , ,00 SUMMA, TOTALT: , , ,18

87 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Bestämmande av tid för förbundsfullmäktiges sammanträden 2018 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fullmäktiges sammanträden 2018 äger rum tisdagen den 19 juni (godkännande av verksamhetsinriktning och budget samt årsredovisning) samt tisdagen den 11 december (förrättning av val för åren ) Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

88 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Kungörelse av förbundsfullmäktiges sammanträden 2018 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fullmäktiges sammanträden 2018 ska kungöras i Göteborgs-Posten och Metro. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

89 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Redovisningshandling och revisionsberättelse avseende Stiftelsen för västsvenska fritidsområden (Västkuststiftelsen) samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för år 2016 Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att för GRs del bevilja styrelseledamöterna i Västkuststiftelsen ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning. Förbundsfullmäktige föreslås anteckna mottagandet av årsredovisningen och revisionsberättelsen för Västkuststiftelsen för år Sammanfattning av ärendet Årsredovisning inklusive revisionsberättelse för Västkuststiftelsen för år 2016 har överlämnats till GR. Årsredovisningen kommer att kompletteras med verksamhetsberättelsen för året och översändas till förbundsstyrelsen inför sammanträdet 19 maj Enligt stiftelsens stadgar, beslutade av Stiftelsens huvudmän, ska ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning prövas av huvudmännen, vilka utgörs av Västra Götalandsregionen, Region Halland och GR. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen förslås besluta att avge yttrande avseende Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030, i enlighet med bifogat tjänsteutlåtande. Förbundsstyrelsen förslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborg & Co Träffpunkt AB, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Göteborgs Stads program för besöksnäringen tar sin utgångspunkt i Målbilden för Destinationen Göteborg: 2030 har turismen till Göteborg fördubblats. Utöver generella kommentarer på programmet som helhet lyfter GR i remissvaret fram två fokusområden kopplade till det föreslagna programmet: Det regionala perspektivet en sjätte strategi? Gemensamma utmaningar för Göteborgsregionens kommuner kopplade till besöksnäringen Göteborg Helena Söderbäck

104 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Helena Söderbäck Förslag till yttrande över Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborg & Co Träffpunkt AB, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Göteborgs Stads program för besöksnäringen tar sin utgångspunkt i Målbilden för Destinationen Göteborg: 2030 har turismen till Göteborg fördubblats. Remisshandlingen består av ett sammanfattande TU, förslag till Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 samt en fördjupningsdel. I remisshandlingen beskrivs målbilden, ett antal kvantitativa mål, ett antal ambitioner för Göteborgs Stad för att stödja målbilden samt fem strategier som bedöms vara särskilt viktiga för att nå målsättningen. Inom Göteborgs Stad har en tjänstemannaremiss av underlaget genomförts under januari Styrelsen för Göteborg & Co fattade beslut om att skicka programmet på remiss till berörda styrelser, nämnder och övriga intressenter. Programmet ska efter denna remissrunda och bearbetning av synpunkter skickas till kommunfullmäktige för ställningstagande. Samverkan med kommunerna i GR, näringslivet, akademin och Swedavia med flera aktörer lyfts fram som en viktig framgångsfaktor för den positiva utvecklingen av besöksnäringen och destinationen som skett i Göteborgsregionen under senare år. GR arbetar sedan många år tillsammans med Göteborg & Co Träffpunkt AB när det gäller utveckling av besöksnäringen och destinationen Göteborg. Fram till i januari 2016 var GR delägare i bolaget Göteborg & Co Träffpunkt AB med 15 procent. I samband med Göteborgs Stads genomlysning av den interna bolagsstrukturen ändrades förutsättningarna för delägarskapet, och GRs aktier avyttrades. Idag är samverkan formaliserad genom förbundsdirektörens adjungering till styrelsen samt genom nätverket för tjänstepersonerna som ansvarar för besöksnäring och destinationsutveckling i GRs medlemskommuner. Nätverket leds av en tjänsteperson inom Göteborg & Co Träffpunkt AB.

105 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanfattning av remissen Målbilden för Destinationen Göteborg är: 2030 har turismen till Göteborg fördubblats. De kvantitativa mål som är uppsatta för perioden är följande: 1. Antalet kommersiella gästnätter totalt ökar från 4,5 miljoner till 9 miljoner. 2. Tillväxten i gästnätter per år är ca 4,5 procent. 3. De internationella gästnätterna ökar från 1,35 miljoner till 3,6 miljoner nya jobb på hel- eller deltid skapas (8 500 årsarbeten). Programmet beskriver ett antal övergripande ambitioner som Göteborgs Stad förväntas ställa sig bakom för att nå målbilden. Dessa är: 1. Besöksnäringen utgör en basnäring och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget mot att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Staden ska verka på nationell nivå för att skapa bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Staden har ambitionen att stå värd för världsevenemang med jämna mellanrum. För att nå målsättningarna har fem strategiska områden identifierats som avgörande. De är beroende av varandra och bygger gemensamt mot den övergripande målbilden; 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Kommentarer från GR Det kan konstateras att målbilden för Destinationen Göteborg: 2030 har turismen till Göteborg fördubblats är utmanande och ambitiös.

106 Göteborgsregionens kommunalförbund Invånarna i Göteborgsregionen lever, bor och verkar i en tillväxtregion, numera en miljonregion. Besöksnäringen och destinationsutvecklingen ska ses i den kontexten och det innebär, precis som underlaget beskriver, att det finns både möjligheter och utmaningar att hantera. Ur GRs förbundsordning: Förbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Med utgångspunkt från förbundsordningens ändamålsparagraf väljer GR att kommentera strategierna 3 och 5, med fokus på två aspekter: 1. Det regionala perspektivet en sjätte strategi? Remissen avser Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 och det är en angelägenhet för staden att hantera. I underlaget konstateras dock att Destinationen Göteborg är ett samlande begrepp för resmålet Göteborg, som förutom staden geografiskt består av kranskommunerna inom Göteborgsregionen. Intressenterna inom destinationen är samtliga kommuner, akademin främst genom Göteborgs Universitet och Chalmers, Swedavia, samt framförallt alla de stora och små näringsidkare som verkar inom besöksnäringen; exempelvis hotell, restauranger, persontransportörer, arrangörer, attraktioner och shopping. Strategi nr 3 - Göteborgs stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi - beaktar stadens interna samverkan. Kommunerna i Göteborgsregionen arbetar med besöksnäringen på olika sätt och i olika omfattning. I många kommuner ingår besöksnäringen som en tydlig och viktig del av näringslivsutvecklingen i kommunen. I syfte att driva utvecklingen framåt tas lokala initiativ. Samarbetskonstellationer uppstår, och utvecklingen av besöksnäringen som en basnäring, och därmed som en angelägen del av kommunens lokala arbetsmarknad, är viktig. Många turistattraktioner och besöksmål ligger i kranskommunerna eller i någon av övriga kommuner i Västsverige inklusive Halland. Inom Västsverige har vi också tillgång till hela utvecklingspotentialen mellan stadens utbud och de alltmer uppskattade och efterfrågade naturupplevelserna som finns i det omgivande territoriet. Kommunerna i Göteborgsregionen har mycket att bidra med i utvecklingen av Destination Göteborg.

107 Göteborgsregionens kommunalförbund För att ge tyngd och mandat till de frågor inom besöksnäringen som vinner på att hanteras i samverkan, anser GR att det regionala samarbetet i dess olika dimensioner bör lyftas fram tydligare och mer samlat i underlaget. Göteborgs Stads ställningstagande för ökad regional samverkan skulle förstärka incitamenten att utveckla samverkansformer och samarbeten över kommungränserna när det gäller besöksnäring och utveckling av destinationen. GR föreslår att det regionala samarbetet lyfts fram som en sjätte strategi. I underlaget finns också exempel på områden där gemensamt agerade från flera aktörer kan gynna påverkan på nationell nivå avseende besöksnäringens utveckling. Exempel som lyfts fram är infrastruktur, forskning och innovation, arbetsmarknadspolitik och integration. 2. Gemensamma utmaningar för Göteborgsregionens kommuner kopplade till besöksnäringen Strategi nr 5 - Göteborgs stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. Business Region Göteborg AB (BRG) arbetar tillsammans med GRs näringslivschefer när det gäller näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Besöksnäringen som del av näringslivsutvecklingen är angelägen, inte minst ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Kompetensförsörjning Besöksnäringen är en basnäring i svensk ekonomi sedan ett antal år tillbaka och utgör en viktig del av Göteborgsregionens strategier för hållbar tillväxt och attraktivitet. Avseende sysselsättning är besöksnäringen en speciellt viktig bransch när det gäller så kallade instegsjobb, det vill säga det första riktiga och viktiga jobbet man får när man ska träda in på arbetsmarknaden. Enligt den beskrivna målbilden är ett av de kvantitativa målen att skapa nya jobb på hel-eller deltid, motsvarande nya årsarbeten, vilket innebär en ökning med 50 procent fram till I remissunderlaget lyfts kompetensutvecklingen fram som en utmaning att hantera. Strategisk kompetensförsörjning innebär att arbeta systematiskt och kvalitetssäkrat med kompetensförsörjningsprocessen. I ett regionalt perspektiv handlar det bland annat om att balansera och matcha utbildningsutbudet med arbetslivets efterfrågan av kompetens. Syftet med strategisk kompetensförsörjning är att säkerhetsställa att organisationer och/eller region har rätt kompetens för att utföra sitt uppdrag och nå sina mål vilket ska bidra till god välfärd och hållbar

108 Göteborgsregionens kommunalförbund tillväxt. Det innebär en analytisk fortlöpande process samt planering med genomförande och utvärdering som ska gynna både individ och organisation på både kort och lång sikt. Kompetensförsörjning är således ett samlingsbegrepp för hur man utvecklar och säkerhetsställer medarbetarens förmåga att lösa de arbetsuppgifter de ställs inför, och som ytterst ska bidra till att uppnå verksamhetens mål. Definition av kompetens enligt svensk standard är förmågan och viljan att utföra en eller flera uppgifter genom att tillämpa kunskaper och färdigheter (SS ). Globala utmaningar såsom migration, allt tätare konjunktursvängningar, den tekniska utvecklingen, urbanisering och demografi är alla exempel på företeelser som ger effekter på nationell, regional och lokal nivå. Det pågår en strukturomvandling i samhället som medför stort fokus på strategisk kompetensförsörjning. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar nästan studerande i alla åldrar, uppemot lärare, drygt skolledare och cirka skolor, fristående såväl som kommunala. GR arbetar systematiskt med hela utbildningslandskapet och samarbetet skola/ arbetsliv både inom offentlig och privat sektor. GR Utbildning och BRG har under innevarande år fördjupat samarbetet kring strategisk kompetensförsörjning och kopplingen mellan skola och arbetsliv. Enligt Göteborgs Stads budget för 2017 ska Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning (NAV) och BRG ta fram en kompetensförsörjningsplan för att stärka matchningen på arbetsmarknaden. Utgångspunkten i de föreslagna insatserna är en modell som NAV arbetat fram Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet som syftar till att underlätta att få det första viktiga riktiga jobbet. Besöksnäringen och handeln är i denna modell utvalda branscher just därför att de bland annat skapar många möjligheter för unga och nyanlända att få ett arbete och kunna utvecklas vidare. I kompetensförsörjningsplanen som nu arbetas fram finns förslag som innebär att NAV, BRG och GR Utbildning tillsammans med andra berörda aktörer ska bilda ett branschråd/kompetensråd på regional nivå för att gemensamt identifiera näringens behov, insatser och åtaganden. Ett embryo har startats upp där representanter från Föreningen Storhotellgruppen, Föreningen Göteborgshotellen, Göteborgs Restaurangförening, Visita, GR Utbildning, Utbildningsförvaltningen och NAV från Göteborgs Stad ingår. Motsvarande branschråd/kompetensråd planeras också för handeln. BRG och GR ser gärna ett närmare samarbete med Göteborg & Co i dessa frågor.

109 Göteborgsregionens kommunalförbund Miljöaspekter GR anser att det är positivt att de målkonflikter som finns när det gäller ambitionen för besöksnäringens utveckling fram till 2030 gällande miljö och ekologisk hållbarhet lyfts fram i konsekvensanalysen avseende destinationens målbild och stadens mål, exempelvis: Transporter Energiförbrukning Biologisk mångfald Avfallshantering Naturturismens påverkan på landskapet Dessa målkonflikter är gemensamma för Göteborgsregionens kommuner. Det stärker GRs uppfattning att det är nödvändigt att arbeta mer gemensamt och gränsöverskridande i den framtida utvecklingen av besöksnäringen. I underlaget beskrivs ett antal planerade insatser för att möta utmaningarna. GR anser att miljöaspekterna på besöksnäringens utveckling måste följas noggrant samt att kopplingen till akademin och de kunskapscentrum som finns inom området i Göteborgsregionen är en tillgång som borde lyftas fram. GR kan bidra bland annat genom arbetet med den tätortsnära grönstrukturen (GRs Gröna kilar) och engagemanget i kustzonsplaneringen där besöksnäringen är en viktig parameter Helena Söderbäck Förbundsdirektör

110 Sida 1 Dnr: 0113/17 Remiss - Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till 2030 Göteborg & Co har i sitt ägardirektiv i uppdrag att formulera Stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur och evenemang, samt möten/kongresser/ konferenser. Detta arbete har under 2016 genomförts i bred dialog med berörda intressenter. Utifrån ambitioner i föreslagen målbild beskrivs Göteborgs Stads insatser och strategier för att bidra till föreslagen målbild i det underlag som benämnts Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Remisshandlingarnas disposition utgår från beslutad riktlinje för styrande dokument. Remisshandlingen består av tre delar: tjänsteutlåtande (TU), program samt en fördjupningsbilaga till TU. I TU ges en sammanfattande beskrivning av bakgrunden till programmet, en beskrivning av besöksnäringen och dess utmaningar, en kort beskrivning av mål och strategier samt en avslutande konsekvensanalys. I programmet ligger fokus på målbild för besöksnäringen, vilka ambitioner som krävs för att nå målet, en fördjupad beskrivning av Göteborgs Stads strategier samt en beskrivning av fortsatt arbete. I bilagan ges bakgrundsfakta och en fördjupning av vad besöksnäringen är och i vilken kontext den verkar samt trender och utmaningar för näringen. En tjänstemannaremiss av underlaget inom Göteborgs Stad har genomförts under januari Styrelsen för Göteborg & Co fattade den 10 mars 2017 beslut om att skicka programmet på remiss till berörda styrelser, nämnder och övriga intressenter. Programmet ska efter denna remissrunda och bearbetning av synpunkter, skickas till kommunfullmäktige för ställningstagande. Vi önskar svar på remissen senast den 29 maj Svaren skickas i wordformat via mejl till diariet@goteborg.com märkt med diarienummer 0113/17. Vid frågor, kontakta Anders Söderberg, anders.soderberg@goteborg.com, I ert svar önskar vi att fokus ligger på själva programskrivningen och i förekommande fall en beskrivning av följande: Eventuella målkonflikter. Konsekvenser för berörd organisation/intressentgrupp Ekonomiska konsekvenser. Vad organisationen/intressentgruppen kan bidra med för att uppfylla målen. Vi ser fram emot att ta del av era remissvar! Med vänlig hälsning Camilla Nyman VD Göteborg & Co

111 Sida 2 Sändlista Byggnadsnämnden Trafiknämnden Fastighetsnämnden Kulturnämnden Idrott & Föreningsnämnden Park och Naturnämnden Arbetsmarknads & Vuxenutbildningsnämnden Utbildningsnämnden Miljönämnden Social Resursnämnden SDN Centrum SDN Majorna Linne SDN Nordost Styrelsen Näringslivsgruppen Svenska Mässans Stiftelse Föreningen Göteborgshotellen Storhotellgruppen i Göteborg Göteborgs Restaurangförening Göteborgs Köpmannaförbund Stena Line Scandinavia Strömma Turism & Sjöfart Nordstans Marknadsledning HB MCI Nordic Gothia Cup Pustervik Förvaltnings AB Framtiden Göteborg Energi AB Göteborgs Hamn AB Higab AB Göteborgs Spårvägar AB Business Region Göteborg AB Renova AB Göteborgsregionens Kommunalförbund Regionala utvecklingsnämnden, VGR Länsstyrelsen Turistrådet Västsverige Visit Sweden Visita Västra Swedavia SJ Göteborgssymfonikerna Göteborgsoperan Universeum Västsvenska Handelskammaren Svensk Handel Göteborg Göteborgs Fastighetsägarförening Chalmers Tekniska Högskola Göteborgs Universitet

112 Bilaga 11 Sida 1 Styrelsen Diarienummer: 0113/17 Handläggare: Camilla Nyman Tel: E-post: camilla.nyman@goteborg.com Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling fram till Förslag till beslut i styrelsen för Göteborg & Co Kommunintressent AB Styrelsen föreslås besluta 1) [formuleras efter remissbehandling och inför beslut att hemställa till Kommunfullmäktige för antagande] Sammanfattning. Göteborg & Co har i sitt ägardirektiv i uppdrag att formulera Stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur och evenemang, samt möte/kongresser/konferenser. Detta arbete har under 2016 genomförts i bred dialog med berörda intressenter där cirka 150 av besöksnäringens intressenter deltagit i olika dialogmöten. Resultatet av dessa dialoger blev den gemensamma målbilden: 2030 har turismen till Göteborg fördubblats. (Med Göteborg avses i sammanhanget destinationen Göteborg som geografiskt omfattar Göteborgsregionen) Den övergripande målbilden har brutits ned i kvantitativa mål. Fördubbling av antalet kommersiella gästnätter till 9 miljoner nya jobb på hel- eller deltid, motsvarande nya årsverken, vilket innebär en ökning med 50 %. Målbilden kompletteras med ett antal kvantitativa mål gällande attraktivitet ur olika perspektiv. En framgångsrik besöksnäring skapar flera positiva effekter. Besöksnäringen skapar jobb, bidrar till attraktivitet för både boende och besökare och bidrar positivt till den ekonomiska utvecklingen. Men näringen står också inför utmaningar som behöver hanteras. Några av dessa är den ökade globala konkurrensen om turismen, vilket i sin tur kan påverka jobben, en ökad konkurrens om evenemang och möten, förmåga till innovation, förmåga att erhålla investeringar osv. Det finns också utmaningar att hantera inom social och ekologisk hållbarhet, även om det till största delen är områden där besöksnäringen inom destinationen arbetar på ett framgångsrikt och målmedvetet sätt.

113 2 För att nå målbilden och verka för en framgångsrik besöksnäring, behöver destinationen även fortsättningsvis vara attraktiv att besöka, leva och bo i. Det innebär att det finns ett attraktivt innehåll såsom kultur, sport, natur, skärgård, stadsliv osv. Det kräver också långsiktiga och hållbara lösningar för finansiering och löpande investeringar i turistisk infrastruktur såsom boendekapacitet, infrastruktur och anläggningar. Samverkan mellan olika kommunala aktörer, näringsliv, akademi och andra intressenter är en grundförutsättning. Stadens ambitioner, insatser och strategier som bedöms som nödvändiga för att bidra till föreslagen målbild beskrivs i det underlag som benämnts Stadens program för besöksnäringens utveckling fram till Programmet ska ligga till grund för arbetet med att utveckla destinationen som besöksmål men också för att nå fullmäktiges mål om att öka göteborgarnas möjligheter att turista i sin egen stad. Programmet beskriver ett antal övergripande ambitioner som staden behöver ställa sig bakom för att nå målbilden. Dessa är: 1. Besöksnäringen utgör en basnäring och kommer att ha stor betydelse för det framtida samhällsbygget med att utveckla ett jämlikt Göteborg. 2. Staden ska verka på nationell nivå för att ska bästa förutsättningar för besöksnäringens utveckling. 3. Staden har ambitionen att stå värd för världsevenemang med jämna mellanrum. Fem strategier bedöms vara särskilt viktiga för att nå målsättningen. Strategierna innefattar områden som staden har rådighet över och där staden i vissa fall har ett avgörande eller stort inflytande. Strategierna utan inbördes ordning är 1. Göteborgs Stad ska verka för att säkerställa investeringar i de verksamheter som utgör motorer för besöksnäringens utveckling. 2. Göteborgs Stad ska utarbeta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för åtgärder som syftar till att utveckla destinationen och staden. 3. Göteborgs Stad ska utveckla samverkansformerna för hållbar destinationsutveckling mellan såväl stadens olika delar som med näringsliv och akademi. 4. Göteborgs Stad ska i stadsplaneringen beakta besöksnäringens behov. 5. Göteborgs Stad ska aktivt verka för ett gynnsamt näringslivsklimat och en tryggad kompetensförsörjning. I arbetet med programmet har en analys gjorts av eventuella målkonflikter med andra av stadens program och målsättningar. Det finns en målkonflikt inom klimatområdet då målbildens besökstillväxt bygger på en god tillgänglighet vilket under planeringsperioden är beroende av flygtransporter Stadens program för besöksnäringen syftar till att uppnå stadens övergripande mål om hållbar tillväxt och en ökad livskvalitet för alla invånare. För att det ska vara möjligt att nå målet om en

114 3 fördubbling av turismen så krävs att många faktorer samverkar. Både sådana som staden kontrollerar och sådana som ligger utanför stadens kontroll. Strategierna som beskrivs i programmet är tvärfunktionella, det vill säga de berör flera av stadens verksamheter i förvaltningar och bolag som en del i deras ordinarie uppdrag. Var och en av dem har ett ansvar att föra in programmets strategier i sina respektive planer och strategier. Destinationens övergripande affärsplan löper på en period om tre år och är central för arbetet för att nå målbilden. I den redovisas konkreta strategier, övergripande mål och detaljerade mål för besöksnäringens intressenter, Göteborg & Co samt bolagen i klustret. Affärsplanen är ett av de viktigaste dokumenten som styr mot den övergripande målbilden i programmet. Göteborg & Co ansvarar för att initiera att handlingsplaner tas fram i samverkan med besöksnäringens intressenter genom den regelbundna uppdateringen av Destinationens affärsplan. Uppföljning sker löpande och rapporteras till styrelsen för Göteborg & Co. Ekonomiska konsekvenser På samhällsekonomisk nivå innebär Destination Göteborgs målbild att den turismomsättningen under perioden beräknas öka från 24 miljarder till 40 miljarder och innebära ca nya arbetstillfällen (8 500 helårsanställda). Målbilden kräver investeringar från staden och från andra aktörer. Stadens långsiktiga investeringsåtagande bestäms av former för finansiering och driftsformer. Det som ur ett destinationsutvecklingsperspektiv förväntas innebära kostnadsökningar jämfört dagens nivåer är två områden; digitalisering samt rättighetskostnader för möten och evenemang. Kostnaden för ökad digitalisering kan delvis mötas av nuvarande kostnader för trycksaksproduktion, traditionell annonsering m.m. Potentiella investeringar i evenemang och möten ska noggrant värderas utifrån stadens övergripande mål och särskild strävan ska vara att leverera långsiktiga effekter. Staden har en lång tradition av samfinansiering. Nämnder och styrelser har aktiverats och inom sitt ordinarie uppdrag bidragit till en bättre totalupplevelse genom sitt ansvar, engagemang och finansiella åtagande. Denna samverkans- och finansieringsmodell har bidragit till den positiva utvecklingen av besöksnäringen. Väljer staden en annan finansieringsmodell bör staden samlat säkerställa ambitionen om minst samma finansieringsnivå för staden som helhet. Olika Perspektiv Barnperspektivet En stor del av infrastrukturen och utbudet inom besöksnäringen är riktat mot barn. Några exempel är Liseberg, som genom årtionden varit ett uppskattat besöksmål för barn och unga och flera idrottsanläggningar, vilka nyttjas för barn- och ungdomsevenemang som anordnas i Stadens regi, i samverkan med andra aktörer. Mycket av de investeringar som görs idag inom besöksnäringen, kommer dessutom att komma framtida generationer till del, både i form av

115 4 möjligheten till egna upplevelser och i form av ökad attraktivitet för besökare, både barn och vuxna. Jämställdhetsperspektivet Besöksnäringen innefattar många olika delar och hur jämställdhetsperspektivet beaktas och tillämpas ser olika ut inom olika områden. I en internationell kontext har Sverige kommit långt avseende jämställdhet. I denna kontext kan staden och övriga aktörer inom besöksnäringen, i de fall man äger frågan, utveckla metoder och fatta beslut som främjar jämställdhet liksom att föregå med goda exempel utifrån normer och värderingar inom jämställdhetsområdet. Inom flera verksamhetsområden finns det en hög medvetenhet, vilket också speglas i utbudet. Målsättningen bör vara att de upplevelser och aktiviteter som näringen ansvarar för, upplevs som tillgängliga för alla, oavsett kön. Mångfaldsperspektivet Mångfald handlar om att det finns utrymme för, och tillåtelse till, olikheter t.ex. avseende etnicitet, kultur, sexuell läggning, utbildning, familjeförhållande, intressen, erfarenheter och så vidare. En destination som tillåter mångfald, blir också en attraktiv destination. Mångfald bidrar till en kreativ och tillåtande miljö, och som verkar välkomnande för alla individer, såväl besökare som kommuninvånare. Men mångfald kan också innebära utmaningar som, om de inte hanteras, kan skapa motsättningar och klyftor i ett samhälle. Besöksnäringen kan här spela en viktig roll t.ex. genom dess möjlighet att tillhandahålla arbetstillfällen för grupper som riskerar att hamna utanför samhället men också genom att överbrygga hinder, skapa möten och gemensamma upplevelser. Miljöperspektivet Det uppsatta målet för besöksnäringen är ambitiöst och kommer generellt att innebär en positiv utveckling för regionen. Men målsättningen bidrar också ökade påfrestningar på både miljö och på klimat. Det finns utmaningar i relationen mellan stadens övergripande miljömål och målet om ökad tillväxt inom besöksnäringen. För att nå det satta målet är tillgänglighet till destinationen en förutsättning. En del av denna tillgänglighet innebär att antalet flyglinjer behöver breddas. Trots att flygbranschen arbetar kontinuerligt för att ta fram teknik för miljövänligare flyg, sker denna utveckling i något långsammare takt än efterfrågan på flygresor. Samtidigt görs det stora insatser för ökad hållbarhet inom flera andra områden inom besöksnäringen. Omvärldsperspektivet Göteborg har varit en föregångare inom destinationsutveckling och har en bättre marknadsposition än vad man kan förvänta av en andra-stad i norra Europa. Programmet syftar till att utveckla den positionen ytterligare. Stadens mål för besöksnäringen innebär en kvantitativ ökning av antalet gästnätter; en fördubbling de kommande 15 åren och en ökning av sysselsättningen med 50%.

116 5 En viktig del under arbetet med formuleringen av målbild och programmet har handlat om att identifiera vilka trender och tendenser i omvärlden som påverkar utvecklingen av besöksnäringen kommande år. Omvärldsperspektivet löper därför som en röd tråd genom programmet, men beskrivs också mer ingående i både förslag till strategier och i beskrivningen av omvärldstrender. Bakgrund Göteborg & Co Träffpunkt AB är sedan 1991 stadens bolag för att samordna och strukturera arbetet med att utveckla besöksnäringen i Göteborgsregionen. Uppdraget är att marknadsföra och medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes- och evenemangsstad. Fram till 2015 var bolaget till 50 % ägt av besöksnäringens intressenter (35% näringslivs-intressenter och 15% Göteborgsregionens kommunalförbund) vilket var grunden för den samverkan som varit en av framgångsfaktorerna för utvecklingen i Göteborgsregionen. Efter kommunfullmäktiges beslut i december 2015 att, på grund av stärkt upphandlingslagstiftning, förvärva näringslivets och Göteborgs Kommunalförbunds aktier har i stort sett samtliga aktier förvärvats. Bolaget förväntas vara 100%-igt ägt under första kvartalet En grundläggande del i samverkan har varit den gemensamma treåriga affärsplan för destinationen Göteborg som i olika form tagits fram sedan början av 1990-talet där samtliga besöksnäringens intressenter såväl offentliga, privata och akademi varit delaktiga. De mål och strategier som beskrivs i affärsplanerna har i regel ett destinationsperspektiv och pekar inte ut mål och strategier för enskilda aktörer. Övergripande mål i destinationens affärsplan har, i den styr- och ledningskontext den historiskt verkat i, även uppfattats som stadens mål för besöksnäringen. I Stadsledningskontorets bolagsutredning från 2013 sammanfattar utredaren följande efter att ha intervjuat ett flertal samverkansparter. Stadsledningskontorets bedömning är att det ur ett övergripande politiskt perspektiv finns ett stort behov av att formulera mål och strategier för besöksnäringen som ger en samlad bild av stadens ambitionsnivå och förutsättningar. I efterhand går det att se att Stadsledningskontorets bild till del är färgad av en turbulent tid för bolaget. I det affärsplanearbete som mynnade ut i destinationens affärsplan för skapades en trygghet för alla parter genom målbilder och strategier som mötte samtliga intressenters behov av tydlighet i ett medellångt perspektiv med sikte på Bolagsutredningen ledde bland annat fram till att klustret Turism, Kultur och Evenemang bildades i januari Ett nytt ägardirektiv togs fram för det nya moderbolaget Göteborg & Co Kommunintressent AB. I beslutsunderlaget för ägardirektivet skriver Göteborgs Stadshus AB bland annat att Ägardirektivets huvudbudskap är att tydliggöra och renodla den politiska plattformen med målet att stärka besöksnäringen och att detta ska se i nära samverkan med destinationsnäringens intressenter och berörda kommunala bolag och nämnder. Av ägardirektivet framgår bland annat att Moderbolaget ska utarbeta förslag om stadens mål för besöksnäringen inom turism, kultur och evenemang samt möte/kongresser/konferenser. Målet ska fastställas av Kommunfullmäktige.

117 6 I kommunfullmäktiges budget 2016 och 2017 är ett av de prioriterade målen att öka göteborgarnas möjlighet att turista i sin egen stad. Kommunfullmäktige beslutade i december 2015 att genom en omvänd fusion sammanlägga Göteborg & Co Kommunintressent AB och Göteborg & Co Träffpunkt AB där det senare blir moderbolag i klustret Turism, Kultur & Evenemang. Göteborgs Stadshus fick vid samma beslutstillfälle bland annat i uppdrag att ta fram ett nytt ägardirektiv för det sammanslagna bolaget. Göteborg & Co förutsätter att det sammanslagna bolaget kommer att tilldelas ett motsvarande uppdrag i det nya ägardirektivet. Under 2016 har Göteborg & Co drivit ett arbete med att ta fram Göteborgs Stads program för besöksnäringens utveckling. I processen att utveckla stadens mål har 150 av besöksnäringens intressenter deltagit i dialogmöten med syfte att skapa en gemensam målbild. Hela processen beskrivs översiktligt i ett senare avsnitt. Läsanvisning Programmet (bilaga 1) är uppbyggt enligt bilden till vänster. I inledningen beskrivs kort programmets syfte, målgrupper, relationer till andra styrande dokument m.m. Därefter följer en programbakgrund som kort beskriver besöksnäringens roll och varför besöksnäringen är viktig för göteborgaren. Vidare beskrivs begreppet destination Göteborg och visionen. Avsnittet Destinationens målbild skapar ramverket för det efterföljande avsnittet stadens mål och ambitioner vilka i sin tur leder fram till en beskrivning av stadens strategier för att bidra till besöksnäringens utveckling. ansvar och roller. Avslutningsvis beskrivs fortsatt arbete med handlingsplaner samt Detta tjänsteutlåtande tillsammans med bilagor syftar till att fördjupa programinnehållet genom att i ärendet beskriva besöksnäringen och dess roll samt besöksnäringens utmaningar. Vidare ges en fördjupande bakgrund till målbild och mål. Utifrån målbilden och stadens mål redovisas en konsekvensanalys och rimlighetsbedömning utifrån olika perspektiv. Konsekvensanalysen innehåller också ett avsnitt som beskriver hållbarhetsperspektiven och ekonomiska konsekvenser. Därefter följer en beskrivning av de ambitioner som kortfattat listas i programmet och ett kort avsnitt som ger en inledning till programmets strategier. Avslutningsvis redovisas en sammanfattande analys av kopplingar till andra styrande dokument och Göteborg & Co roll.