L ikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 L ikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Östra Fjälkinge skola Åk. 4 9 Skolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och förhindra fortsatta kränkningar. Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Planerna gäller för läsåret:16/17 Ansvarig för planerna: Rektor Ola Axelsson

2 Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen 2 Vision för skolan/skolområdet 3 Övergripande mål för skolan/skolområdet 4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen 5 Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling 6 Kartläggning 7 Framtagande av planerna 8 Skolans förankringsarbete 9 Skolans arbete med främjande insatser 10 Skolans arbete med förebyggande insatser 11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier 12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling 13 Utvärdering och uppföljning 14Ansvarsfördelning 15 Arbetsgång vid incidenter 16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev 17 Dokumentation diskriminering och trakasserier/kränkande behandling

3 1 Lagstiftningen Den 1 januari 2009 ersattes barn och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en enda lag. Den andra är skollagens kapitel 6 som innehåller regler som avser kränkande behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen Barn och elevombudet (BEO). 2 Vision för skolan/skolområdet Grunden för allt lärande är en trygg lärandemiljö. På Fjälkinge skola ska alla, både elever och personal ska kunna vara sig själva och känna sig trygga och respekterade. Alla elever ska bli uppmärksammade och känna att jag duger. Alla ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi på Fjälkinge skola vill ha ett vänligt tillåtande och accepterande klimat utan våld, kränkande språk och handlingar. Alla, både barn och vuxna, har rätt att mötas med respekt. 3 Övergripande mål för skolan/skolområdet På Fjälkinge skola ska varje barn/ungdom efter sina förutsättningar få känna tillfredställelse i att lyckas, få ett växande självförtroende och tilltro till sin egen förmåga. När de går vidare från våra verksamheter ska det vara med fortsatt nyfikenhet och lust att lära i bagaget. 4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen 4.1 Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrund kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Exempel på trakasserier kan vara: utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.

4 Exempel på sexuella trakasserier kan vara: sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm Diskrimineringsgrund funktionshinder Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos Diskrimineringsgrund sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homooch bisexuella människor Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

5 4.1.7 Diskrimineringsgrund ålder Ålder, dvs uppnådd levnadslängd. Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 4.2 Trakasserier Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 5 Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling 5.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning. Kränkande behandling kan vara: fysisk (bli utsatt för slag och knuffar) verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord) psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text och bildburen (klotter, brev, e post, sms/mms)

6 6 Kartläggning Skolan kartlägger nuläget på skolan med hjälp av kommunens Trygghet och Trivsel enkät, incidentrapporter, kamratstödjare, klassråd, elevråd och elevskyddsombud. Kartläggning sker även vid mentorstid där det ges möjlighet för mentorn att möta sina elever och få en bild av hur alla i klassen har det. Skolans Elevhälsoteam har en stående punkt där kränkningsrapporter gås igenom. Underlagen analyseras av personal och elevråd på skolan. Utifrån kartläggningen arbetar vi fram kort och långsiktiga åtgärder och mål. Elever och pedagoger undersöker om det finns speciella platser på skolan där man lättare bli utsatt för kränkning. Utifrån elevenkäter konstaterar vi var dessa platser finns. Även kamratstödjarna lyfter dessa frågar samt att varje mentor lyfter det på klassråd eller andra liknande situationer samt i det dagliga arbetet. Vi dokumenterar incidenter som rör någon form av kränkande behandling på avsedd blankett. 7 Framtagande av planerna Planen är en utveckling av den tidigare likabehandlingsplanen som reviderats varje år Eleverna är med och utvecklar likabehandlingsplanen under EQ tillfällen samt vid klassråd. Pedagoger och skolledare utvärderar och utvecklar den vid varje läsår. Planen tas upp vid föräldrarådets möten så att även föräldrarna kan vara med och påverka planen. 8 Skolans förankringsarbete Vid varje läsårsstart gås likabehandlingsplanen igenom tillsammans av personal. Förankring sker även genom pedagogisk afton och diskussioner på arbetsplatsträffar. Planerna presenteras och diskuteras klassvis. De finns att tillgå på elevernas ikon på BUF och även på skolans hemsida. Delar utav Likabehandlingsplanen presenteras och diskuteras vid föräldramöte. 9 Skolans arbete med främjande insatser Genom det främjande arbetet vill vi stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Alla vuxna Vi vuxna är barnens förebilder och barnen är observanta på våra attityder och vårt handlande. I det förebyggande arbetet mot mobbning arbetar vi alla för en trygg och trivsam inne och utemiljö där vuxna är närvarande. Vuxna ska finnas i närheten hela dagen, föregå med gott exempel och ställa tydliga krav. Pedagogen Den absolut viktigaste personen i det förebyggande arbetet är läraren. Vi vuxna är barnens förebilder och genom vårt sätt att möte dem, våra normer och attityder, vårt sätt att organisera arbetet i klassen, vår förmåga att skapa gemenskap och sammanhållning, sätter vi prägel på deras sätt att fungera tillsammans. Vi är klassens ledare och den respekt vi kräver grundas på den respekt vi visar.

7 Klassråd Klassråd fungerar som ett forum där barnen lär sig ta upp och lösa konflikter av allmän art. Där kan de även tillsammans med sina lärare diskutera sig fram till en arbetsorganisation och till normer och regler som möjliggör arbetet och gemenskap. Vi anser att detta är ett viktigt verktyg i vårt arbete för att göra våra barn till starka, frimodiga människor som klarar att ta ansvar efter sin förmåga. Klassrådsrepresentanter från varje klass för klassens synpunkter vidare till elevråd, matråd och skyddsombud. Kamratstödjare På skolan finns elever som ingår i två kamratstödjarteam, ett för de yngre och ett för de äldre. Kuratorn tillsammans med en pedagog leder kamratstödjarteamen. Syftet med kamratstödjarna är att de ska vara uppmärksamma på om någon elev blir mobbad eller mår dåligt av någon orsak. Elevråd På skolan har vi ett elevråd som träffas regelbundet. Detta leds av rektor samt en pedagog. Där värnar vi om elevinflytande och demokratiska beslutsprocesser. 10 Skolans arbete med förebyggande insatser Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Alla vuxna som bevittnar något otillåtet stannar upp och samtalar med berörd/ berörda elever. Den vuxne stannar tills händelsen är utredd och därefter överlämnar den vuxne information om händelsen till ansvarig mentor som har ansvar att följa upp och anmäla vid kränkande behandling Skolan har rastvakt matvakt och bussvakts pass inlagda på schema. Vid varje läsårsstart skickas skolans regler hem till vårdnadshavare som kan komma med synpunkter och därefter godkänna genom underteckning. Samarbete med vårdnadshavare är en viktig del i det förebyggande arbetet. Detta sköts främst av mentorerna. Se främjande insatser under punkt 10

8 11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier 11.1 Diskrimineringsgrund kön Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Sexuella trakasserier /könsdiskriminerin g förekommer bland elever Flickor och Värderingsövningar pojkar ska ha Diskussioner i olika samma grupperingar. möjligheter Förebyggande och bemötas arbete med på ett bemötandet. likvärdigt sätt. Inga elever ska använda sig av ord så som hora, bög etc. Läsåret 16/17 3. Rektor Analys av elevenkäter. 2. Undervisande och Arbete med SKA/Busk övrig personal I åk 9 fortlöpande diskussioner om hur vi bemöter varandra. Vi har inte haft några trakasserier utifrån kön Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning

9 Viss främlingsfientligh et förekommer bland elever på skolan. Alla ska mötas med respekt. Skapa kunskap om varandras kulturer. FN dagen uppmärksamma s. Arbete kring Förintelsen och modern historia. Resa till Berlin för elever i åk. 9 Samarbete med Din bror i åk. 8. lläsåret 16/17 1. Rektor 2. pedagoger Utvärdering i slutet av olika projekt. Utställningar i skola och bibliotek om Förintelsen och modern historia. Uppföljning i enskilda samtal. Stor oro inför FBK utfrån de tankar elever uttryckt. Vi fick klargöra att det inte är tillåtet att uttrycka sig hur man vill. Vi samt Ola talade väldigt tydligt med eleverna om detta att skolan byggar på demokratiska värderingar. Med FBK på plats har attityden förändrats och inte genomsyrats av det vi befarade utan tvärtom. En elev från FBK har berättat om sin resa för en av åk9 klasserna. Alla elever har läst boken om det var krig i norden samt bearbetat denna text. Demokratiresan till Berlin genomfördes och gav eleverna många insikter på olika områden såsom själva lägret men även om Berlins och Europas historia Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Representatio n av andra religioner är liten. Att få en ökad förståelse för olika trosuppfattningar Alla elever ska Läsåret få kunskap om 16/17 andra religioner i den ordinarie undervisningen. 1. Rektor 2. Pedagoger Återkommande samtal i olika elevgrupper. SKA/Busk Vi tror att eleverna har upptäckt att skillnaderna inte är så stora oavsett religion. I undervisningen har de fått kunskap om alla världsreligioner Diskrimineringsgrund funktionsnedsättning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning

10 Eleverna har olika förutsättningar att lyckas med skolarbetet. Skolan är handikappanpassa d. Skolan har eget resurscentra upp till åk. 6 Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas oberoende av olika funktionsnedsättnin g. Stöd av eget resurscentra samt stöd i EHT Läsåret 16/17 1. Rektor 2. All personal Återkommande möten med personal i resurscentrat. Årlig skyddsrond. SAM 11.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning Nedvärderande språk förekommer bland elever. Viss attityd förekommer mot annan sexuell läggning än hetero. Ingen ska känna sig utsatt oavsett sexuell läggning. Alla ska behandlas lika. Korrekt språk. Skapa kunskap och Läsåret förståelse om olika typer 16/17 av sexuell läggning. Sex och samlevnadsundervisning för elever i åk 7 9 Årliga besök på ungdomsmottagningen. Besök av RFSL Sexualitet ingår som en del av undervisningen i biologi i åk 7 9. Kärlek är ett återkommande tema inom SV 1. Rektor 2. Skolsköterska, Diskussion med pedagoger i och pedagoger. klassen. I åk 9 fortlöpande diskussioner om hur vi bemöter varandra. Har varit på ungdomsmottagningen dock ej haft besök av RFSL men diskuterat och arbetet med dessa frågor. 12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling Skolan arbetar utifrån Likabehandlingsplanens intentioner. Ordningsregler har utarbetats tillsammans med elever med godkännande av vårdnadshavare för att förbättra klimatet på skolan Kränkande behandling Nuläge Mål Åtgärd Tidsplan Ansvar 1. Ytterst 2. Operativt Uppföljning

11 Verbala kränkningar förekommer. Viss fysisk kränkning förekommer bland eleverna. Inga kränkningar ska förekomma. Alla ska gå till skolan och känna sig trygga. Regelbundna träffar för kamratstödjargrupper för yngre och äldre elever. Regelbundna mentorsträffar. Mentorsbok. Samtal kring kränkande behandling är en naturlig punkt som återkommer på mentorstid och eq tid. Samarbete med fältare och kurator för att förebygga kränkningar och stärka sammanhållningen. Dagar då vi samarbetar över årskursgränserna. Elevmedverkan i skolans cafeteria. Arbete med Lugn och ro projekt i skolan Läsåret 16/17 1. Rektor 2.Pedagogisk och övrig personal. SKA/Busk Revidering av likabehandlingsplan. Dokumentering i Flexite. Uppföljning av sociogram. 13 Utvärdering och uppföljning 13.1 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Det är av vikt för oss att arbetet med likabehandling genomsyrar vår verksamhet. I de fall där kränkande behandling kommit till vår kännedom har handlingsplanen följts. Uppföljning har skett i form av samtal med berörda elever, kurator, pedagoger, rektor och i vissa fall vårdnadshavare. De åtgärder vi har satt upp är till stor del genomförda. Många av åtgärderna kommer att vara återkommande i verksamheten. Åtgärder Diskrimineringsgrund kön samt förebyggande arbete i frågor kring kränkande behandling är till viss del genomförda genom samarbete mellan Fältgrupp och Kurator. Efterföljande enkät visar på att eleverna varit nöjda med insatsen. Kamratstödjarna Åk.4 6 har arbetat med förebyggande frågor kring kränkande behandling genom bland annat filmvisning och forumteater i åk. F 6. Detta har i efterföljande utvärderingssamtal med pedagoger visat på ett gott resultat. Åk 4 har arbetat mycket och målmedvetet med de mjuka värdena genom såväl diskussioner, konflikthantering samt lugn och ro. Många gemensamma aktiviteter (som t.ex. Schack4an och batterijakten) har hjälpt till att foga samman klassen. Åk 5 är i grunden en otroligt välfungerande klass med elever som är mycket ansvarsfulla och omtänksamma. Efter jul kom det två nya flickor i åk 5 vilket gjorde att grupp sammansättningen ändrades. Det sociala samspelet ruckades lite för att sedan efter diskussioner landa igen.

12 Överlag har det sociala samspelet fungerat bra i åk 6 men det har varit en del konflikter både bland killar och tjejer. Det finns även många elever som både är ansvarsfulla och omtänksamma. Trygghet och trivselenkäten visar på att de flesta elever känner sig trygga och trivs i skolan, men vi pedagoger ser i åk 7 j att det finns elever som inte gör det och som inte har någon tillhörighet i gruppen. Det finns utanförskap hos några elever och en stor oro/osäkerhet kring hur man kan vara med varandra på ett bra sätt. Observationer och samtal med elever gör detta tydligt. Det som eleverna många gånger tycker är ett okej beteende är inte okej för oss vuxna. Vi har gjort ett idogt arbete i mindre grupperingar under ett antal veckor under läsåret där rektor, kurator, skolsköterska fritidsledare och förstelärare hade gruppsamtal med eleverna kring hur vi tillsammans skulle kunna skapa mer studiero. Utöver detta har det gjorts enskilda samtal, samtal i gruppen, regelbunden massage under vårterminen har lett till det resultat vi har. Att vända trenden som funnits i gruppen tar tid och måste få fortsätta. Elevmedverkan i cafét för Åk.7 9 visar på att eleverna fått ta ansvar och känna delaktighet i caféet. Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet, religionsuppfattning och sexuell läggning är till viss del genomförd genom samarbete med Din Bror från Arbete & Välfärdsförvaltningen. Utvärdering i åk 8a visar på ett positivt intryck där elever och pedagoger kan se att sammanhållningen i gruppen blivit bättre och eleverna har ökad medvetenhet om sig själva och andra.i 8b ser vi dock ej samma positiva resultat. Pojkarna har uppskattat mötena med Din bror men ej förankrat tankarna i sitt beteende eller bemötande. Flickor i 8b har haft DISA under vt 16, där några enstaka valt att ej deltaga.under dessa möten upptäcktes stora motsättningar mellan flickorna i gruppen. Mötesledarna var under utbildning och tyckte därför att det var svårt att bemöta motsättningarna. Resultatet blev därför ej tydligt positivt utan vi märkte snarare att motsättningarna blev tydligare. Dock ser vi ändå något positivt i detta, det blev lyft till ytan och vi vet vad vi behöver arbeta med till hösten. I Åk. 9 har det arbetats kring förintelsen med en avslutande resa till koncentrationsläger i Berlin, vilket visar på en för eleverna större förståelse och en djupare kunskap i ämnet. De andra årskurserna kommer att kunna ta del av en mindre utställning som åk 9 genomfört. Åk 8 hade i år ej besök på ungdomsmottagningen. I den ordinarie undervisningen ingår diskussioner om de olika världsreligionerna, kring sex och samlevnad samt tema om kärlek. Vi i åk 8 hade däremot besök av författare. Inför uppstart utav FBK klass i januari 2016 så arbetade åk 7 9 förberedande i form utav att eleverna fick skriva ner frågor och funderingar kring de nya eleverna. Dessa sammanställdes och besvarades i form utav klassdiskussion med respektive mentor.för att integrera FBK elever i klasserna har de närvarat vid mentorstide och fördjupning. De har även stått i caféet tillsammans med sin ordinarie klass. De elever som tagit ansvar för FBK elev i caféet har fått extra arbetsuppgifter i form utav att introducera spel eller lekar (pingis, biljard t ex) och även förklara och översätta svåra saker. De har i gengäld fått en extra dag att stå i caféet (som

13 vanligt). FBK eleverna i åk 8 var även med 8a och 8b på Klassens dag som tillbringades på Kiaby badplats där vi umgicks, badade, spelade spel och grillade. Dagen blev mycket positiv! 13.2 Utvärdering av innevarande läsårs likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Uppföljning ska ske löpande under läsåret genom samtal i elevgrupper och bland personal. Trivselenkät genomförs en gång om året och Elevskyddsombuden får genom klassråd information om hur arbetsmiljön för eleverna upplevs. Likabehandlingsplanen utvärderas även i arbetslagen terminsvis med hjälp av underlag från medarbetare och elever. 14 Ansvarsfördelning Följande ansvarsfördelning gäller: Skolchef ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller trakasserier, samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn och utbildningsnämnden. Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen introduceras hos nyanställd personal ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas varje år, hålls aktuell och följs upp. ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering eller kränkande behandling sparas/arkiveras. ansvarar för att åtgärdsplan upprättas. ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen. kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och eller trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken. ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då incidenten faller under allmänt åtal. kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärdsprogram upprättas. Elevhälsan Personal i elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot uppkomna incidenter. Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling. Mentor/ansvarig pedagog har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor.

14 informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Arbetslaget skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera situationer med anknytning till handlingsplanen. eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett. informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor. arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående arbetsgång Elever skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling. har ansvar för att informera vuxen på skolan om du själv eller andra på skolan blir utsatta för kränkande behandling. 15 Arbetsgång vid misstanke om mobbing. Mobbning innebär att ett barn eller en vuxen under längre tid av en eller flera personer utsätts för någon form av förtryck fysiskt eller psykiskt. Fysiskt förtryck kan innebära knuffar, slag, sparkar etc. medan psykiskt förtryck kan ta sig uttryck såsom avståndstagande, eller uteslutning ur gemenskapen. Mobbning är ofta ett dolt problem och är därför mycket svår att upptäcka. Den kan därför sträcka sig över en tidsperiod från några veckor till flera år. Vision: Vi strävar efter att ha en mobbningsfri skola. Mål: Lösa de uppkomna fallen så snabbt som möjligt enligt arbetsgången Arbetsgång: Under hela arbetsgången finns elevhälsoteamet att tillgå för att hjälpa till att kartlägga, observera och utreda. Alla bör dokumentera (egna minnesanteckningar) de konflikter som sker. Vid misstanke om mobbning har alla ansvar att börja utreda och dokumentera, detta ska göras skyndsamt och helst inom 24 timmar. 1. Skaffa dig en bild av händelsen genom samtal med: den mobbade den misstänkta mobbaren de misstänkta medlöparna 2. Dokumentera på därför avsedd blankett. 3. Kontakta mentor och rektor 4. Mentor kontaktar vårdnadshavare till de inblandade. 5. Mentor följer upp med fortsatta samtal med elever samt vårdnadshavare med eventuellt stöd från EHT 6. Uppföljning

15 Rektor anmäler till huvudman. Utifrån det specifika ärendet så väljer man om det ska genomföras samtal med vårdnadshavare, elev och rektor. Alternativet är att genomföra täta, ca 1 gång/vecka, uppföljningssamtal med eleverna och eventuellt vårdnadshavare dessutom fortsätta informera vårdnadshavare och rektor. Även skolans elevhälsoteam informeras. Om mobbningen inte upphör vidtar rektor ytterligare åtgärder. Tillfällig omplacering Skriftlig varning Förflyttning till annan skola 16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev Vad är en kränkning? Kränkande behandling är handlingar som kränker barn eller elevers värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar. Kränkningar kan även bestå av utfrysning eller hot. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. Om en person kränks vid upprepade tillfällen är det mobbing. Alla kränkande handlingar ska anmälas på en kränkningsblankett. Arbetsgång: Det kommer till personals kännedom att elev har blivit kränkt. Personal som fått kännedom om händelsen samlar tillsammans med mentor fakta från inblandade elever, samt skriver tillsammans en kränkningsanmälan på därpå avsedd blankett. Mentor underrättar rektor som anmäler till huvudman. Mentor och rektor kallar den utsatte elevens vårdnadshavare för samtal kring det inträffade tillsammans med elev Mentor och rektor kallar de elever som kränker samt deras vårdnadshavare för enskilda samtal omkring det inträffade. Mentor/rektor kontaktar den utsattes vårdnadshavare och informerar om vad som framkommit vid samtal med de som kränker. Uppföljning för att se hur det går för de inblandade eleverna genom samtal. Uppföljning med de inblandade elevernas vårdnadshavare. Vid behov fler uppföljningar Avsluta ärendet och anmäl på Flexite.