Orsaker till dentala extraktioner på St. Eriks Akuttandvård - en enkätstudie
|
|
- Solveig Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orsaker till dentala extraktioner på St. Eriks Akuttandvård - en enkätstudie Boel Hynning och Chrissanthi Papoutsi Tandläkarhögskolan, Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Målet med denna enkätstudie var att undersöka indikationer för akuta extraktioner på Stockholms största akuttandvårdsklinik. I studien deltog tandläkare och patienter anonymt och frivilligt. Detta resulterade i 56 enkäter, varav 7 behövde exkluderas pga. att de var ofullständigt ifyllda. Majoriteten av patienterna utgjordes av medelålders män som kunde indelas i socioekonomiskt stark bostadsområde. Den vanligaste besöksorsaken som föranledde extraktion var värk primärt orsakat av karies. De flesta extraherade tänderna i studien ansågs av behandlande akuttandläkare som i övrigt odontologiskt obehandlingsbara, dvs. enda aktuella terapin var extraktion. Svaret kan möjligt finnas i de tandvårdstaxor som debiteras vid akuta tandvårdsbesök är relativt höga. Summary The aim with this study was to find reasons for acute dental extractions at the largest acute dental clinic in Stockholm. In this study dentists and patients were asked to fill out a survey anonymously. This resulted in 56 formulas, 7 of them had to be excluded due to inadequate answers. The majority of the patients where middle aged men living in a socioeconomic strong area in Stockholm. The most common reason for a visit to the acute dental clinic was pain, originating from caries. Most of the extracted teeth in the study where considered as impossible to treat in any other way than by extraction. This might be due to the high fees for an acute dental treatment. 1
2 Introduktion Syftet med studien är att undersöka indikation för akuta extraktioner vid den landstingsägda tandvårdsakuten i Stockholm. Indikation för dentala extraktioner skiljer sig mellan olika läroböcker. Enligt Contemporary Oral and Maxillofacial Surgery, Peterson et. al (1) är de vanligaste extraktionsindikationerna: 1. Grav karies 2. Necrosis pulpae / irreversibel pulpit 3. Gravt parodontalt skadad tand 4. Rotfraktur 5. Tand associerad med patologisk lesion 6. Ekonomi 7. Felpositionerad tand som leder till traumatisering av mjukvävnad. 8. Extraktion inför strålningsbehandling 9. Tand involverad i käkfraktur 10. Retinerad tand 11. Övertalig tand 12. Preprotetisk extraktion 13. Estetik 14. Ortodonti Vissa av de indikationer som här tas upp här blir av naturliga skäl aldrig en faktisk indikation vid en akutklinik såsom punkt 10-12, punkt 6 är inte ensam en indikation utan måste samverka med en odontologisk diagnos. En studie kring extraktioner av visdomständer i Jordanien, Reasons for Third Molar Teeth Extraction in Jordanian Adults, Al-Hadi Hamasha A et. al (2) tar upp att ställningstagande kring terapi är beroende av flera variabler, frånsett faktisk diagnos, såsom tandvårdsbesök, vanor och socioekonomiskt status hos patienten. I en studie av extraktionsindikationer från Storbritannien, Reasons for tooth extraction in four general dental practices in South Wales, Richards W et. al. (3) beskrivs hur terapival vid extraktioner kan indelas i tre nivåer: Micro; Individnivå, hänsyn tas till patientens behov/önskemål och terapin blir i enlighet med detta. Meso; Organisation, behandlaren erbjuder behandling som är i enlighet med den organisation som denne arbetar inom. Macro; Popluationsnivå, demografiska variabler inkluderande ålder, besöksmönster, oro/ångest och socioekonomiskt status är associerade med extraktioner. Exempel på detta kan även ges från den svenska tandvården även om man i detta land i möjligaste mån söker jobba med konserverande/restaurativa terapier. Den rådande svenska tandvårdspolitiken ger en svängning i terapivalen mot den brittiska behandlingskulturen. Följande frågor önskade vi belysa: o Varför sökte patienten akut hjälp? o Vad var den subjektiva orsaken till önskemålet/ samtycket av extraktionen? o Vad var den vanligaste odontologiska indikationen för akut extraktion? o Hade det ur odontologisk synvinkel varit möjligt att utföra annan terapi? 2
3 Vår hypotes var att det var vanligare att patienter söker sig till akuttandvården med värk och att den aktuella tanden då inte är odontologiskt behandlingsbar annat än genom extraktion. Material och metoder Undersökningen genomfördes som enkätstudie vid S:t Eriks Akuttandvård i Stockholm under februari till april Detta är Stockholms största akuttandvårdsklinik, och drivs av det landstingsägda företaget Folktandvården AB. På kliniken arbetar 4 tandläkare i 2 skift dagligen. Kliniken är öppen samtliga dagar i veckan mellan kl och behandling ges efter drop-in. Upptagningsområdet utgörs av hela stor-stockholm. Kliniken fungerar även som rådgivningscentral för sjukvårdsupplysningen kvällar och helger. Patienterna som besöker kliniken är välkomna oavsett om de i vanliga fall går på folktandvården, privattandläkare eller saknar ordinarie tandläkare. Vi har tagit hjälp av tandläkare på St. Eriks akuttandvård som blivit införstådda med syftet till studien. Enkäten har tilldelats patienterna vid de tillfällen då behandlingen utgjorts av extraktion, behandlande tandläkare har sedan besvarat frågor riktade till odontologer. Enkäten baserades på frivilligt deltagande och deltagarna var anonyma. Enkäten bestod av två delar, en för patienten och en för behandlande tandläkare. Patientdelen bestod av sex frågor (bilaga 1). Den information som söktes var: 1:1 Kön. Man/Kvinna 1:2 Ålder. Indelades senare i åldersintervall 1:3 Postort. De angivna orterna indelades senare i socioekonomiskt svaga respektive starka områden. 1:4 Anledning till dagens besök? Där utgörs alternativen av värk, svullnad eller att ordinarie tandläkare inte hade möjlighet att ta emot patienten samma dag. 1:5 Har du någon ordinarie tandläkare? Ja/Nej 1:6 Sista frågan till patienten berör varför denna önskar extrahera tanden. Svarsalternativen är att patienten önskar extraktion alt inte vill rotbehandla tanden, detta är ett mått på patientens behandlingsintresse. Nästkommande alternativ är att patienten inte har råd att rotbehandla tanden och således väljer att extrahera den. Det sista alternativet är annat. Detta är ett alternativ för patienten att fylla i om ovanstående alternativ inte överrensstämmer med patientens uppfattning till varför dennes tand skall extraheras. Enkätdelen till behandlande akuttandläkare utgörs av fyra frågor (bilaga 2). Den information som eftersöktes var: 2:1 Tand. Gällande permanenta tänder, fritt svarsalternativ. 3
4 2:2 Diagnos. Fritt svarsalternativ. 2:3 Anledning till extraktion? Där kan tandläkaren välja mellan odontologiskt obehandlingsbar samt att patienten önskar extraktion trots information att tanden kan behållas i bettet. Det sista alternativet utgörs av annat, detta för att behandlande tandläkare skall kunna välja om ovanstående val ej överrensstämmer med de två föregående alternativen. 2:4 Bedömde behandlande kliniker att annat terapival varit möjligt? Ja/Nej Resultat 56 enkäter samlades in varav 7 var ofullständigt ifyllda och diskvalificerades därför. Patientdel: Könsfördelning Kvinnor 43% Män 57% Diagram 1:1 Könsfördelning i %. Könsfördelningen mellan män och kvinnor som uppsöker akuttandvården i Stockholm är relativt jämnt fördelat. Patienterna i studien utgjordes av 57% män och 43% kvinnor. 4
5 Åldersintervall Diagram 1:2 Antal patienter i respektive 10-årsintervall. Den yngsta deltagaren i studien var 22 år och den äldsta 65 år, medelåldern var 40 år. Socioekonomi Antal (st) Procent (%) Starkt Svagt Utland Tabell 1:1 Patienter indelat efter socioekonomiskt område i Stockholm. Patienterna angav i enkäten vilken postort de tillhörde, dessa delades senare in i socioekonomiskt svaga alternativt starka områden. Indelningen baseras på klassindelningen vid FTV Stockholm. Besöksorsak Antal (st) Procent (%) Värk Svullnad Ord. tdl hade ej möjlighet att ta emot Annat Tabell 1:2 Besöksorsak som föranlett extraktion. Det övervägande skälet till akutbesöket var värk. 5
6 Antal patienter i % med ordinarie behandlande tandläkare Nej 35% Ja 65% Diagram 1:3 Antal patienter med ordinarie behandlande tandläkare redovisat i %. 32 (65%) av patienterna var kopplade till en ansvarig tandläkare medan 17 (35%) patienter saknade dito. Åskådliggjort genom diagram 1:3. Varför önskas extraktion? Antal (st) Procent (%) Vill ta bort tanden / önskar ej rotbehandla Har ej råd att rotbehandla 0 0 tanden Annat Tabell 1:3 Anledning till att patienten önskar extraktion. Den subjektiva orsaken till extraktion är i 57.1% av fallen att patienten inte vill rotbehandla tanden. Ingen i patientunderlaget valde/ samtyckte till extraktion p.g.a bristande ekonomiska förutsättningar. Resultat av akuttandläkarens bedömning: Typ av tand Antal (st) Procent (%) Incisiv 0 0 Canin 0 0 Premolar Molar Tredje molar Tabell 2.1 Antal extraherade tänder uppdelat efter typ av tand. Hela 57.1% av samtliga extraherade tänder i studien var visdomständer, molarer kom därefter och sist premolarer. Inga av patienterna i undersökningen har genomgått akut extraktion av fronttänder. 6
7 Diagnos Antal (st) Procent (%) Karies Parodontit Apikal infektion Pericoronit Fraktur Tabell 2:2 Diagnos på tand som extraherades Mer än hälften av de akuta extraktionerna gjordes med karies som indikation. Parodontit och pericoronit utgjorde ungefär en femtedel var. (Tabell 2:2) 71.4% av tänderna ansågs av akuttandläkaren ej som behandlingsbara. I 10.2% av fallen valde patienten att extrahera tanden trots att denne informerats om att det var möjligt att behandla restaurativt. (Tabell 2:3) I 9 av fallen utfördes extraktioner trots att tandläkaren bedömde att annat behandlingsalternativ varit möjligt. (Diagram 2:4) Extraktionsorsak Antal (st) Procent (%) Odontologiskt obehandlingsbar Patienten önskar extraktion trots information att tanden kunde bevaras i bettet Annat Tabell 2:3 Extraktionsorsak enligt behandlande akuttandläkare. Kunde annat behadlingsalternativ väljas istället för extraktion Ja 18% Nej 82% Diagram 2:4 Om behandlande akuttandläkare tyckte att annat behandlingsalternativ kunde valts istället för extraktion, redovisat i %. 7
8 Diskussion Akuta extraktioner relaterat till socioekonomi. Övervägande del av de patienter som deltog i studien tillhörde socioekonomiskt starka områden, detta kan tyckas som ett förvånande resultat då individer tillhörande sociokonomiskt svaga grupper generellt är större vårdkonsumenter än de från starka grupper. Svaret kan möjligt finnas i de tandvårdstaxor som debiteras vid akuta tandvårdsbesök är relativt höga. Vardagar debiteras kr för ett akutbesök och under kvällar efter 19 samt helger debiteras kr. Då en extraktion alternativt endodontisk behandling utförs debiteras generellt den förhöjda taxan. Orsaker till besöket Tre av fyra som behandlades akut med extraktion hade sökt p.g.a. värk, resultatet stämde väl med förväntningarna. Odontologiska tillstånd är sällan att betrakta som livshotande och smärta blir då det mest akuta symptomet. En av fem sökte p.g.a. annat, i denna grupp räknas även orsaker som oro samt akutremiss från allmänläkare. Tandgrupper. Övervägande del av extraktionerna utfördes på visdomständer. Anledningen till detta är möjligen att tandläkare väljer bort extraktionsterapier som ju i högsta grad är irreversibla i ett akut skede. Det kan vara olämpligt att fatta ett beslut kring extraktion då patienten är smärtpåverkad, speciellt då den aktuella tanden är i ett högestetiskt område. En sådan extraktion kan få omfattande konsekvenser socialt då ingen planerad ersättning finns. I det akuta skedet är det i dessa fall ofta indicerat att häva värken med lokalanestesi samt analgetikum. Ingen av de extraherade tänderna i denna studie befann sig medialt om första premolarerna. Indikation för akut extraktion. Karies utgjorde majoriteten av de diagnoser/indikationer som angavs i enkäten, se tabell 2:2, detta korrelerar väl med en studie från södra Wales (3) där man fann att karieslesioner var incitament i 59% av fallen vid extraktion. Kariessjukdomen leder ju i långt framskridet stadium till pulpainvolvering vilket ofta genererar värk. Orsak till terapival Här var övervägande skälet att tanden ifråga bedömdes som omöjlig att behandla på annat sätt än genom extraktion (tabell 2:3). Sålunda kunde ej annan terapi väljas annat än i 18% fallen. Resultatet här kan säkerligen diskuteras då många svenska tandläkare kan se det som en sämre behandling med extraktion om restaurativ terapi kunnat genomföras. Patientens subjektiva orsak till extraktion vid besökstillfället. Den vanligaste orsaken som patienter uppgav var att de önskade extraktion/ville ej rotbehandla tanden (tabell 1:3). Anledningen till detta kan bero på patientens behandlingsintresse för den aktuella tanden, speciellt rörande tredje molaren. En orsak kan vara att patienten fick fylla i enkäten efter att undersökning, diagnos samt terapival har diskuterats med tandläkaren så kan man i en del fall kan misstänka att en del patienter omedvetet alt medvetet svarat att de önskar extraktion eftersom de i diskussion med tandläkare blivit informerade om att tanden ej går att behålla i bettet. I de flesta fall korrelerar önskan om extraktion samt odontologiskt obehandlingsbar tand (tabell 1:3, tabell 2:3). 8
9 Patientens önskan att extrahera en tand akut kan även ha andra bakomliggande orsaker så som tandvårdsrädsla, någonting som författarna i The reason for the extraction of various types in Scotland: a 15-year follow up, McCaul L.K et. al (4) även belyst. Dock skulle en annan utformning av studien och enkäten behöva göras för att bevisa detta argument. Den studie som genomförts är i avsaknad av variabler som skulle behöva undersökas för att få en tydligare bild av huruvida extraktioner som terapival är associerat med socioekonomi för en mer komplex bild. Vilka tider/dagar patienterna uppsökt kliniken framgår ej heller av enkäten, detta har sannolikt betydelse för vilken patientkategori som söker. Vidare är denna studie gjord i en så ringa omfattning att inga egentliga slutsatser kan dras, utformningen av studien hade varit mer relevant om även tänder vilka ej extraherades akut ingick, varvid en tydligare bild av beslutet och vad som föregick detsamma kunde ges. Anledning till det lilla undersökningsmaterialet kan bero på att undersöknignen genomfördes på frivillig basis. Både patienter och tandläkare fick välja om de ville delta i studien. Konklusion o Könsfördelningen hos patienter på S:t Eriks Akuttandvård är män 57%, kvinnor 43%. o Medelåldern för patient som uppsöker tandläkare akut i denna studie var 40år. o Vanligaste patienten på S:t Eriks Akuttandvård tillhörde socioekonomiskt starkt området i stor-stockholm enligt FTV indelning. o Vanligaste besöksorsaken var värk (75.5%) föranlett av karies (51%). I 71.4% av fallen ansåg behandlande akuttandläkare att den aktuella tanden var odontologiskt obehandlingsbar annat än genom extraktion. o Tredje molarer utgjorde merparten (57.1%) av de extraherade tänderna i studien. Tack Vi skulle vilja tacka vår handledare Anders Heimdahl vid avdelningen för käkkirurgi, KI i Huddinge. Tack även till Elisabet Gertell, klinikchef vid S:t Eriks Akuttandvård samt tandläkare på S:t Erik som hjälp till, i synnerhet tandläkare Katina Stenström. Referenser 1. Peterson, Ellis, Hupp, Tucker. Contemporary Oral and Maxillofacial Surgery, fourth edt. St. Louis, Missouri: Mosby; Al-Hadi Hamasha A, Al Qudah M, Bataineh A.B, Safadi R.A. Reasons for Third Molar Teeth Extraction in Jordanian Adults. The Journal of Contemporary Dental Practice: Volume 7, No 5, November 1, Richards W, Ameen J, Coll A.M, Higgs G. Reasons for tooth extraction in four general dental practices in South Wales. British Dental Journal: Volume 198, No. 5, March McCaul L.K, Jenkins W.M.M, Kay E.J. The reason for the extraction of various types in Scotland: a 15-year follow up. Journal of Dentistry: Volume 29, s , Aida J. Reasons for Permanent Tooth Extraction in Japan. Journal of Epidemiology: Volume 16, No5, September
10 Bilaga 1 ENKÄTSTUDIE TILL PATIENT 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder 3. Postort: 4. Anledning till besök idag Värk Svullnad Min ordinarie tandläkare hade ej möjlighet att ta emot mig. Annat 5. Har du någon ordinarie tandläkare? JA NEJ 6. Varför önskar jag att tanden skall extraheras? Vill ta bort tanden/vill ej rotfylla. Har ej råd att rotbehandla tanden. Annat Tack för din medverkan, tandläkarstud. Chrissanthi & Boel 10
11 Bilaga 2 1. Vilken tand extraherades idag? 2. Diagnos? Behandlande akuttandläkare 3. Anledning till extrakion? Odontologiskt obehandlingsbar. Patienten önskade extraktion trots info tanden kunde bevaras i bettet. Annat 4. Kunde annat behandlingsalternativ väljas? JA NEJ 11
Avsaknad av permanenta tänder
Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström
Tidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD
ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6
NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st
VUX-prov 2 Övning NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st ANAMNES ALLMÄN: Patienten är en 62-årig man. Han söker vård
Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet
Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt
Nödvändig tandvård (N)
2019-01-04 1(5) Nödvändig tandvård (N) Tandvårdsstödet Nödvändig tandvård, innebär att de personer som omfattas av tandvårdsstödet, kan få tandvård för en patientavgift, som motsvaras av patientavgiften
Mineraliseringsstörningar
Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska
Vecka 47-studie inom tandvården i Stockholms län 2013
Vecka 47-studie inom tandvården i Stockholms län 213 Strama Stockholm strama@sll.se Resultat 528 registrerade infektionspatienter varav 398 från Folktandvården 99 deltagande enheter 229 antibiotikabehandlade
Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Målgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Barntandvårdsprogram LOV 2017
RIKTLINJE 1 (6) VÅRDPROGRAM Barn och ungdomstandvård ska utföras i enlighet med lagar och förordningar. Målet för barn och ungdomstandvården är enligt Tandvårdslagen(185:125) en god tandhälsa och tandvård
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och
Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?
Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!!
Institutionen för odontologi Namn: Kod: VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!! Lycka till! VUX övningsfall (15) 1 VUXPROV Svarsformulär s 13 Konstruktionsritning s 14 Förkortningar s 15 Bilagor: OPG +hst Klin foto 6
Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård
Regional medicinsk riktlinje Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 47-2014) giltigt till september 2016 Utarbetad av Sektorsrådet i odontologi Huvudbudskap Riktlinjen beskriver vilken vård
Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner
Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi
FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009
SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET
SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET Bakgrund & Genomförande BAKGRUND & SYFTE Syftet med undersökningen är att kartlägga landets tandläkare och vårdgivare bedömer att tandvårdsstödet fungerar idag,
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Retinerade och infraockluderade permanenta och primära tänder
Retinerade och infraockluderade permanenta KRISTER BJERKLIN Retinerade tänder När man talar om retinerade tänder hos ungdomar tänker man i första hand på retinerade och ektopiskt placerade överkäkshörntänder.
En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning)
En undersökning om vårdnadshavares kunskaper om barnets vuxenkindtänder och förebyggande fissurförsegling (plastning) EN ENKÄTSTUDIE Studie 2017-05-09 Pia Borgenstedt och Camilla Andersson, leg. tandhygienister
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Riskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Tandvård för asylsökande barn och unga 0-17 år i Västra Götalandsregionen under åren , Analysrapport
Tandvård för asylsökande barn och unga -17 år i Västra Götalandsregionen under åren 12-16, Analysrapport Definitionen av behandlingsåtgärder och vårdkonsumtion följer HSLF-FS 16:49 Föreskrifter om ändring
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med
Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2018 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård
Tack vare journalgranskning har dokumentationen förbättrats, undersökningarna standardiserats och medvetenheten ökat.
Tack vare journalgranskning har dokumentationen förbättrats, undersökningarna standardiserats och medvetenheten ökat. Distriktstandvårdens patientsäkerhetsarbete med fokus på journalgranskning. Louise
Remissflödet till specialistkliniker för pedodonti, oral protetik och käkkirurgi i Stockholms län
Accepterad för publicering den 28 mars 2000 Remissflödet till specialistkliniker för pedodonti, oral och käkkirurgi i Stockholms län Johan Mårtensson Remissflödet till specialistklinikerna vid folktandvården
LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER. Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö
LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö BAKGRUND När vi som tandhygienister är ute och gör munhälsobedömningar
Angle Klass I. Termin 7
Angle Klass I Termin 7 Klass I Neutralbett med: Trångställning Korsbett-Saxbett Glesställning-Luckbett Ektopisk eruption Retinerade tänder Prevalens Normal ocklusion 7 % Klass I (Neutralt bett) 60-65 %
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna
Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna Allmänt Barn och ungdomar samt unga vuxna 3-20 år som är folkbokförda i Sörmland kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget
Arbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi
Käkkirurgiska kliniken, KKK Mars 2004 Universitetssjukhuset Örebro, USÖ Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi VID OKLARHET OM HANDLÄGGNING AV ENSKILDA PATIENTFALL KONTAKTA GÄRNA KKKJOUR
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Mineraliseringsstörningar
Specialistkliniken för Pedodonti, Umeå 20160701-20181231 Styrgruppen 3.1 Riktlinjer Mineraliseringsstörningar Orsak till mineraliseringsstörningar Orsaken till defekter i de hårda tandvävnaderna kan vara
Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie
Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie Thomas Modéer Januari 2013 2 (19) Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Uppdraget... 5 Metod... 6 Resultat... 6 Examensår...
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland. Rapport Tandvårdsenheten.
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2016 - Tandvårdsenheten www.regionostergotland.se SAMMANFATTNING Region Östergötland har ansvar för planeringen av all tandvård inom regionens område.
Barntandvårdsprogram 2015
www.ltv.se RIKTLINJE 1 (10) VALET Sedan 1 juli 2000 har barn och ungdomar, 3 19 år, möjligheten att välja mellan folktandvård och privattandvård. Patienten ska erbjudas fullständig allmäntandvård i enlighet
Passen är obligatoriska.
Institutionen för odontologi Vuxenkliniken INSKRIVNINGEN / ORAL DIAGNOSTIK HT-15, VT-16 Passen är obligatoriska. Varje grupp har 3 pass på HT-15 och 3 pass på VT-16. Vid sjukdom eller annat giltig frånvaro
Riskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan
Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland
Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.
Vårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård
REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig
Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.
Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik
Framtidens tandläkare. En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare
Framtidens tandläkare En enkät om grundutbildningen till 709 nyutexaminerade tandläkare Inledning Sveriges Tandläkarförbund genomförde under våren 2016 en enkätundersökning som omfattar tandläkare som
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder
Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder
Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet
Early childhood caries (ECC)
Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig
Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. Indikatorer
Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 Indikatorer 2 Innehåll Metoder för beteendepåverkan 5 1.1 Utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling (U) 5 1.2 Rökande patienter med parodontit
Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård
Folktandvården Dalarna Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård Reviderad 2016-04-05 Innehåll Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård 2 Syfte Remiss Ansvar Beskrivning av
Tandvård för papperslösa. Tandläkare: Sara Rangmar & Shiva Raoufi
Tandvård för papperslösa Tandläkare: Sara Rangmar & Shiva Raoufi Regler för papperslösa inom folktandvården Fri och regelbunden tandvård för patienter under 18 års ålder på samma sätt som det gäller för
Vuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24)
Vuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24) OPUS-journal och arbetskort skall föras för varje patient som behandlas på Vuxenkliniken. Arbetskortet är en kompletterande journalhandling som gör
TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR
20110120/kp Sida 1 av 5 TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR Barn har i enlighet med FN:s Barnkonvention 1989, Artikel 24, rätt till hälso -sjuk och tandvård. Barn med
Så kan patienten behandlas
När är det lämpligt att Amanda kallas till tandvården igen? Till vem ska hon kallas? Vad ska man göra med 85 och 75? Figur 1 Figur 2 Varför vill inte Amanda laga 75? När är det lämpligt att Amanda kallas
Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Rutiner. över det delningen.
19: Ortodonti Den ortodontiska vården skötss i samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård. Det är viktigt att det görs en kontroll av bettutvecklingen i samband med dee regelbundna revisionsundersökningarna
Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010
Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning
Särskild behörighet. Mål. Kursplan för Käkkirurgi, 4.5 hp Oral Surgery, 4.5 credits
Kursplan för Käkkirurgi, 4.5 hp Oral Surgery, 4.5 credits Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2018. Observera att kursplanen finns i följande versioner: HT11, HT14, HT15, HT16, HT17, HT18 Kurskod
Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård
Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård Örebro Läns Landsting Huvudhandledare Maria Holmgren Övertandläkare Legitimation 1989 Certifieringskompetens
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING
Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,
Anvisningar Nödvändig tandvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdens ledningsstöd 2 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Agne Nihlson Cheftandläkare Lars Gohde Enhetschef
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.
Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården
Seminar i barnetannpleie
Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.
Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI
Mikael Silfverberg Specialist i Endodonti Institutionen för Odontologi KI Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom(anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk
Primärtandstrauma. Disposition. Obligatorisk kurslitteratur. Traumatic Dental Injuries: A manual Eds. JO Andreasen, FM Andreasen Munksgaard, 1999
Primärtandstrauma Monica Barr Agholme T-7 2011 Obligatorisk kurslitteratur Traumatic Dental Injuries: A manual Eds. JO Andreasen, FM Andreasen Munksgaard, 1999 Namn Efternamn 7 oktober 2011 2 Disposition
Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år
1 (5) Särskilda Vårdfrågor Tandvård RUTIN UTEBLIVANDE BARN Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år Innehåll Barns rätt till tandvård... 1 Orosanmälan till socialtjänsten...
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti
Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test
Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen
Tandvård för papperslösa Rosengrenska stiftelsen Bakgrund Examensarbetet Vad vi gör Verksamhetens barndom Frivilliga tandläkare från folk- och privattandvården behandlade. Papperslös,men inte tandlös -
SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4
Kvalitetsprogram INLEDNING...2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRDEN...2 ALLMÄNNA KRAV ANSVAR... 2 FÖRFATTNINGSREGLERADE KRAV... 2 VÅRDENS INRIKTNING OCH INNEHÅLL... 2 TILLGÄNGLIGHET... 2 PSYKOLOGISKT
Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.
Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet
Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie
Journalföring. Vad ska en journalanteckning innehålla?
Vad ska en journalanteckning innehålla? Skyldighet att föra journal Tandvårdslagen (SFS 1985:125) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Patientdatalagen (2008:355) 3 kap. 1 SOSFS 2008:14 SOSFS 2005:12 Framställning
Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna
Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Brukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Antibiotikaförskrivning inom tandvården en studie på Tandvårdshögskolan i Malmö
Antibiotikaförskrivning inom tandvården en studie på Tandvårdshögskolan i Malmö Philip Arneryd Annika Kindblom Handledare: Bengt Götrick och Kerstin Knutsson Examensarbete 15 hp Tandläkarprogrammet Februari
PREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
2013-09-06. Barn- och ungdomstandvårdens
Välkomna till kursen i barn- och ungdomstandvård - pedodonti Fredag 6 september 2013 Göran Dahllöf Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Barn- och ungdomstandvårdens mål Förebygga och behandla
Jobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Vet personer som besöker en folktandvårdsklinik vad en tandhygienist gör?
Sektionen för hälsa och samhälle Tandhygienistprogrammet 180 högskolepoäng OH8361 Examensarbete i Oral hälsa Grundnivå, 15 högskolepoäng Essay in Oral Health, 15 ECTS credit points Vet personer som besöker
Ortodontiska konsultationer inom allmäntandvården Barntandvårdsprogram
RIKTLINJE 1 (6) ANSVARIGA: Kjell Enberg och Tine Mollerup, Landstinget Västmanland Specialisttandvården KONSULTATIONER Målsättningen med de ortodontiska konsultationerna är att ge bästa möjliga omhändertagande
XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Vad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice
Smärta vid tandbehandling stort problem Smärtlindring i barn- och ungdomstandvården best practice Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Division of Pediatric Dentistry, Stockholm, Sweden Det mest
Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012
Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012 Thomas Modéer Januari 2013 2 (17) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget... 6 Metod...
Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne
Enheten för tandvård Datum 2012-10-22 Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne (innehållet uppdaterat 2012-10-03 och kompletterat med innehåll från det tidigare dokumentet Vårdstandard
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer