SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HU1121, Från lokala naturresurser till global konsumtion, 15,0 högskolepoäng From Local Natural Resources to Global Consumption, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för globala studier. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för Globala studier 2. Inplacering Kursen är en kärnkurs i ämnet humanekologi. Kursen ges som fristående kurs, men ingår också i profilämnet humanekologi inom ramen för Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (SMIL), samt som valbar kurs inom Kandidatprogrammet i globala studier. Huvudområde Humanekologi Miljövetenskap, humanekologi Globala studier Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Kursen ger en grundläggande genomgång av människans och samhällens naturresurstnyttjande i ett lokalt och globalt perspektiv inklusive hur globala processer binder lokalt naturresursutnyttjande till global konsumtion samt vilka miljömässiga och sociala problem detta naturresursutnyttjandet ger upphov till. Kursen består av två moment (men examineras som en helhet) :

2 Moment 1: Introduktion till samhällets naturresursutnyttjande ur ett historiskt samt nutida perspektiv Delmomentet innehåller en grundläggande genomgång av hur människor och samhällen i olika tidsperioder och på olika platser i världen har utnyttjat naturresurser. Genomgången behandlar: dels historiska (inklusive nutida) och geografiska (inklusive globala) perspektiv på naturresursuttnyttjande och konsumtion; dels grundläggande naturvetenskapliga och teknologiska förutsättningar för naturresursutnyttjande; dels politiska, sociala (inklusive genus), ekonomiska och kulturella förutsättningar för och konsekvenser av olika former av naturresursutnyttjande och konsumtion. 2/ 3 Moment 2: Lokala och globala miljöproblem Delmomentet utgår ifrån tematiska studier av aktuella lokala och/eller globala miljöproblem, där studenterna utifrån kurslitteraturen och hänvisningar till utvalda informationskällor på nätet, i grupp ska studera sambandet mellan lokalt naturresursutnyttjande och global konsumtion. De miljöproblem som utgör teman för grupparbeten varierar från termin till termin beroende på dess aktualitet och tillgången till sammanfattad information. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna: Kunskap och förståelse: översiktligt redogöra för hur människor och samhällen i olika tidsperioder och på olika platser i världen har utnyttjat olika typer av naturresurser; redogöra för centrala samhällsvetenskapliga, teknologiska och naturvetenskapliga beskrivningar, förklaringar och perspektiv i samband med lokalt och globalt naturresursutnyttjande och konsumtion; beskriva generella och specifika samband mellan lokalt naturresursutnyttjande och global konsumtion; redogöra för hur föreställningar om genus påverkar naturresursutnyttjande; Färdighet och förmåga: skriftligt och muntligt sammanställa, presentera och diskutera information och kunskap rörande miljöproblem kopplat till lokalt och globalt naturresursutnyttjande och konsumtion med olika grupper; identifera, reflektera och problematisera miljöproblem kopplat till lokalt och globalt naturresursutnyttjande och konsumtion utifrån olika teoretiska perspektiv; Värderingsfömåga och förhällningssätt: kunna reflektera ur rättvisesynpunkt hur såväl positiva som negativa effekter av lokalt och globalt naturresursutnyttjande och konsumtion fördelas globalt. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning

3 Examination av kursen sker: dels genom fyra individuella skriftliga seminarieinlämningar från fyra obiligatoriska seminarier; dels genom aktivt deltagande i grupparbete med tillhörande rapportinlämning, rapportredovisning, rapportopponering, samt inlämning av individuell loggbok kopplad till grupparbete; dels genom individuell hemtentamen i slutet av kursen. 3/ 3 Efter att ha underkänts två gånger på samma examination, har studenten rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt. Begäran om byte av examinator ska vara skriftlig, och ställas till institutionens studierektor. Antal provtillfällen är begränsade till fem. I de fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare upplägg. Särskild hållbarhetsdag för studenter på det samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet (SMIL): För studenter på SMIL-programmet ingår en särskild hållbarhetsdag vilken examineras genom ett skriftligt grupparbete. Programstudenter som ej närvarar på dagen behöver göra en särskild kompletteringsuppgift för att få godkänd på kursen HU Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För att få betyget Godkänd på kursen krävs att man fått betyget Godkänd på samtliga examinationer. För att få betyget Väl Godkänd på kursen krävs att man antingen fått Väl Godkänd på tre av fyra seminarieinlämningar samt Godkänd på resterande seminarienlämning, grupparbetet och hemtentamen eller Väl Godkänd på hemtentamen och Godkänd på alla fyra seminarieinlämningar och grupparbetet. Vid frånvaro på obligatoriska seminarier/gruppredovisning krävs komplettering i form av ytterligare inlämningsuppgifter. Vid betyget Underkänd ges studenten möjlighet att omtentera och/eller komplettera, beroende på hur mycket som saknas för ett godkänt betyg i det enskilda fallet (vid frånvaro vid obligatoriskt seminarium eller gruppdiskussion, eller icke godkänt grupparbete i delmoment 3 krävs komplettering i form av inlämningsuppgift. Vid underkänt betyg på hemtentamen krävs ny tentamen). 9. Kursvärdering Kursansvarig är skyldig att säkerställa att studenterna ges möjlighet att muntligt och skriftligt utvärdera kursen varje gång den ges och att utvärderingen ingår som grund för den kontinuerliga utvecklingen av såväl kursen som dess plats i utbildningssystemet. 10. Övrigt Undervisningsspråk: engelska och svenska. Huvudsaklig undervisningsspråk är svenska. Huvuddelen av kursens litteratur är på engelska.

4 Litteraturlista HU1121, Från lokala naturresurser till global konsumtion, 15 hp Beslut om fastställande: Böcker/rapporter: Hills, C. (2011). Introduction to sustainable resource use. Earthscan Ltd. ISBN Johansson, Birgitta (red) (2007). Konsumera mera: dyrköpt lycka. Forskningsrådet Formas. ISBN Johansson, Birgitta (red) (2005). Bevara arter till vilket pris?. Forskningsrådet Formas. ISBN Lyttkens, Carl Henrik (2012). Människan en ohållbar historia? Möjligheter till en hållbar utveckling ur ett historiskt perspektiv. Lyttkens Förlag. ISBN Marks, Robert B. (2007 ). The origins of the modern world. Fate and fortune in the rise of west. Rowman & Littlefield. ISBN Marten, Gerald G. (2001). Human Ecology. Basic concepts of sustainable development. Earthscan Publications (Boka tillgänglig via nätet: Jackson, Tim (2009). Prosperity without growth. The transition to a sustainable economy. Sustainable Development Commision (Boka tillgänglig via nätet) Fischer-Kowalski, M. & Swilling, M. (eds) (2011). Decoupling natural resource use and environmental impacts from economic growth (A report of the working group on decoupling to the international Resource Panel). UNEP (Rapport tillgänglig via nätet) Gregow, Karin (eds) (2012). The race for land - Landgrabbing, peasant agriculture and human rights. Forum Syd (Rapport finns att köpa på Forum Syd Förlag)

5 Gregow, Karin & Hermele, Kenneth (2011) From curse to blessing? Africa and the raw materials race. Forum Syd (Rapport tillgänglig via nätet). Kapitel i bok: Assadourian, Erik (2010). The rise and fall of consumer cultures. In: State of the world 2010 Transforming cultures. From consumerism to sustainability (s3-20). The Worldwatch Institute. ISBN (Artikel finns i bok som finns på universitetsbiblioteket). Olsson, E. G. A. (2002). Forest and Grasslands as Cradles for Agriculture. In: The Role of Food, Agriculture, Forestry and Fisheries in Human Nutrition. V.R. Squires (ed). Encyclopedia of life support systems. UNESCO (Artikel tillgänglig via nätet). Renner, Michael (2004). Moving toward a less consumptive economy. In: State of the world 2004 the consumer society (s ). WorldWatch Institute. ISBN (Artikel tillgänglig via nätet). Artiklar (tillgängliga via universitetsbibliotekets elektroniska artikeldatabas): Dyson, Jane (2008). Harvesting Identities: Youth, Work, and Gender in the Indian Himalayas. Annals of the Association of American Geographers 98(1) 2008, pp Glover, Jenny D., Cox, Cindy M. and Reganold, John P. (2007). Future farming: A return to roots? Scientific American, volume 297, issue 2, p. 82. Gururani, S. (2002). Forest of pleasure and pain: gendered practices of labour and livelihood in the forest of Kumaon Himalayas, India. Gender, Place and Culture 9: Hornborg, Alf (1998).Towards an ecological theory of unequal exhange: articulating world system theory and ecological economics. Ecological Economics 25 (1998), p Johansson, Seema Arora (2009). Discordant Connections: Discourses on Gender and Grassroots Activism in Two Forest Communities in India and Sweden. Journal of Women in Culture and Society, 2009, vol. 35 no.1, University of Chigago. La Valla. A. (2011). Food security and biodiversity: can we have both? An agroecological analysis. Agricultural and Human Values (2011) 28: Nightingale, Andrea (2006). The nature of gender: work, gender, environment. Environment and Planning D: Society and Space 2006, volume 24, pages Truelove, Y. (2011). Conceptualizing water inequality in Delhi, India through a feminist political ecology framework. Geoforum 42:

6