RAPPORT. Dagvatten Björnhovda 4:12 UPPDRAGSNUMMER MÖRBYLÅNGA KOMMUN VA-SYSTEM 1233 DAGVATTENUTREDNING

Transkript

1 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Dagvatten Björnhovda 4:12 UPPDRAGSNUMMER DAGVATTENUTREDNING VA-SYSTEM 1233 LINNEA LARSSON GRANSKAD AV ERIK MAGNUSSON repo001.docx

2 repo001.docx Sweco Östra Vittusgatan 34 SE Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Linnea Larsson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte 1 2 Förutsättningar Planprogram Topografi Geotekniska förutsättningar Dikningsföretag Befintligt VA Recipient 5 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer Delområden och markanvändning Dagvattenflöden Höjdsättning Erforderlig utjämningsvolym 8 4 Fördröjningsåtgärder Dagvattendammar Översvämningsytor Regnbäddar Svackdiken Öppna diken och rännor Genomsläpplig beläggning Gröna tak 14 5 Rening av dagvatten 15 6 Principförslag till dagvattenåtgärder U-område Område Område Område Område Område Dagvattenhantering i hela programområdet 18 repo001.docx

4 8 Referenser 19 Bilagor Bilaga 1 Skiss över föreslagna dagvattenåtgärder repo001.docx

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett planprogram har tagits fram för Björnhovda 2:135 m.fl. Programområdet är beläget i östra delen av Färjestadens samhälle och omfattar 32 ha. Denna utredning omfattar ett område där det nu håller på att tas fram en detaljplan. Planområdet utgör ca 3,5 ha av programområdet. Det är beläget öster om Mölltorpsgatan och väster om Åkervägen (rödmarkerat i Figur 1). Användningen av marken kommer att förändras från naturmark till kvartersmark. Ytor kommer att bebyggas och hårdgöras. I samband med denna exploatering behöver dagvattensituationen utredas. Figur 1: Hela programområdet visas med rosa markering. Det röda inringade området är planområdet, alltså den del som omfattas av denna dagvattenutredning. 1.2 Syfte Denna dagvattenutredning redovisar metodval för den avledning, fördröjning och rening som blir en konsekvens av exploateringen inom planområdet. Utredningen skall ge underlag för att jämföra och värdera olika handlingsalternativ med avseende på dagvattenhantering. 1 (20) repo001.docx

6 2 Förutsättningar 2.1 Planprogram Planprogrammets syfte är att möjliggöra byggande av flerbostadshus, bereda för verksamheter, skola och enbostadshus. Vidare är syftet att skapa en sammanhängande grönstruktur i form av ett grönt stråk i kombination med en öppen dagvattenhantering. Målet för dagvattenhanteringen innebär att verka för en öppen dagvattenhantering som utgör attraktiva värden i den fysiska miljön. Målen uppfylls genom: Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs genom att synliggöras för att öka de pedagogiska och estetiska värdena samt öka värdet för naturvården. Kombinera den öppna dagvattenhanteringen med de gröna stråken. 2.2 Topografi Höjdskillnaderna i området är små. Befintlig marknivå varierar mellan +10,3 m och +12,7 m. 2.3 Geotekniska förutsättningar Enligt SGUs jordartskarta (Figur 2) utgörs jordarten i planområdet av sandig morän och postglacial finsand. Sand har en hög infiltrationskapacitet (permeabilitet m/s) vilket passar bra vid eventuell infiltration av dagvatten. Enligt jorddjupskartan varierar djupet till berggrunden mellan 3-10 m (SGU, u.d.). 2 (20) Figur 2: Jordartskarta över planområdet (SGU, u.d.) repo001.docx

7 Grundvattennivån är viktig vid anläggning av dagvattendammar. SGU har utfört grundvattenmätningar i två brunnar (brunns-id och ) i bostadsområdet öster om Mölltorpsgatan (Figur 3). Mätningarna visar att grundvattennivån ligger ca 3 m under marknivån men det saknas mätningsdatum. Brunnarna har ett placeringsfel på ca 100 m (SGU, u.d.). Figur 3: Brunnar för mätning av grundvattennivåer (SGU, u.d.). 3 (20) repo001.docx

8 2.4 Dikningsföretag Dikningsföretaget Björnhovda torrläggningsföretag är blåmarkerat i Figur 4. Befintligt dike genom planområdet ska kulverteras vid exploatering. Figur 4: Dikningsföretaget Björnhovda torrläggningsföretag (Länsstyrelsen, u.d.). 2.5 Befintligt VA Ett befintligt dagvattensystem finns väster om området. Härifrån leds dagvattnet mot Dämmet där dagvattnet renas innan det släpps ut i Kalmarsund. Planområdet ska kopplas på detta nät. Anslutningspunkten för dagvatten finns markerad i Figur 5. Genom planområdet går befintliga spill- och vattenledningar (även de markerade i Figur 5). Dessa ska läggas om i och med att området exploateras. Ledningarna ska förläggas i det nya u-området för ledningar. 4 (20) repo001.docx

9 Figur 5: Befintliga ledningar inom planområdet Vattengångar Vattengång för anslutningspunkten för dagvatten saknas, men nivån i en brunn på andra sidan Mölltorpsvägen (bara ett fåtal meter nedströms) är +7,85 m. Dimensionen är inledningsvis 800 mm (trumma under vägen) för att sedan övergå i 225 mm. Vattengångar för befintliga vatten- och spillvattenledningar visas i Tabell 1. Tabell 1: Nivåer befintligt VA. Vattenledning Spillvattenledning Väster om planområdet +7,64 m +6,93 m Öster om planområdet +7,51 m Ca +8 m Troligen behöver samtliga nivåer mätas in igen eftersom det kan ha skett förändringar som inte är dokumenterade. 2.6 Recipient Vattenförekomsten Ö s Kalmarsunds kustvatten har fått statusklassningen måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Kvalitetskravet är god ekologisk status 2021 (VISS, 2016). 5 (20) repo001.docx

10 3 Beräkning av flöden och utjämningsvolymer Utredningen för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikationer P105 och P110. Principerna för en hållbar dagvattenhantering styr valet av lösningar inom området. En av grundprinciperna är att dagvattnets estetiska utformning ska ses som en resurs där dagvattenanläggningarna bidrar till en lekinspirerad miljö inom skolområdet. Dock är det viktigt att säkerhetsaspekten beaktas. 3.1 Delområden och markanvändning Området är ca 3,6 ha stort. I denna dagvattenutredning delas planområdet in i fem delområden enligt Figur 6 nedan. Figur 6: Planområdets delområden. Den tänkta markanvändningen enligt plankartan har använts som utgångspunkt vid bedömningen av andelen hårdgjorda ytor. Enligt planbestämmelserna måste minst 60 % av kvartersmarken vara genomsläpplig. För att dimensionera för det värsta tänkbara scenariot har därför antagandet gjorts att 40 % av marken är hårdgjord. Resten av ytorna antas vara genomsläppliga med en kombination av mycket genomsläppliga och delvis genomsläppliga ytor. I Tabell 2 nedan redovisas de antaganden som gjorts för de olika delområdena. 6 (20) repo001.docx

11 Tabell 2: Översikt över de olika delområdena. Användningsområde Area [m 2 ] Antagen andel hårdgjorda ytor (tak och asfalt) [%] Hårdgjord areal [m 2 ] Hela området Område 1 Parkering Område 2 Skola Område 3 Skola/kultur och fritid/bostäder Område 4 Skola/kultur och fritid Område 5 Lokaltrafik och natur För tak används avrinningskoefficienten 0,9 och för asfalt 0,8. För gröna ytor används avrinningskoefficienten 0,1 och för ytor som består av en kombination av plattor och gräs används avrinningskoefficienten 0, Dagvattenflöden Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt Svenskt Vattens publikation P104. En klimatfaktor på 1,2 har lagts till flödena. I Tabell 3 visas flöden vid olika återkomsttider vid varaktigheten 20 min. Tabell 3: Dagvattenflöden enligt P104 (varaktighet 20 min). Flöde [l/s] 2-årsregn 10-årsregn 100-årsregn Hela området Område Område Område Område Område Dagvattensystemet i sin helhet dimensioneras för ett 10-årsregn. 7 (20) repo001.docx

12 3.3 Höjdsättning Det är inte rimligt att dimensionera ett dagvattensystem för ett 100-årsregn. Däremot är det viktigt att se till att det finns stråk där stora regn kan avledas ytledes. Området bör höjdsättas så att byggnader inte tar skada ens vid extrem nederbörd. Mark vid hus bör därför vara minst 30 cm högre än intilliggande väg. Instängda områden bör undvikas. I dagsläget finns några lågpunkter som bör höjas upp vid exploatering, exempelvis i de sydöstra delarna av både område 1 och 4. I några av övriga lågpunkter föreslås dagvattenanläggningar i form av dammar eller översvämningsytor. I Bilaga 1 redovisas förslag på dagvattenåtgärder. Önskvärd flödesriktning framgår av pilar. Området bör höjdsättas i enlighet med detta. 3.4 Erforderlig utjämningsvolym Fördröjningsåtgärderna är dimensionerade för ett utgående flöde av 1,5 l/s per ansluten hektar mark vilket motsvarar naturlig avrinning från ej exploaterad mark. Skillnaden mellan volymen vatten som rinner in och den som rinner ut under den mest kritiska tidsperioden ger den volym som fördröjningsåtgärderna behöver ha. Dagvattendammarna dimensioneras för regn med en återkomsttid på 10 år. Erforderlig utjämningsvolym för beräknade flöden vid ett 10-årsregn kan ses i Tabell 4. Tabell 4: Erforderlig utjämningsvolym. Utjämningsvolym 10-årsregn [m 3 ] Område Område Område 3 60 Område Område (20) repo001.docx

13 4 Fördröjningsåtgärder 4.1 Dagvattendammar Dagvattendammar hjälper till att avlasta dagvattenledningar genom att ta hand om regnvatten och fördröja det. Dagvattendammar har dessutom god förmåga att rena dagvatten (se avsnitt 5). En dagvattendamm kan utföras som en torr damm eller med en permanent vattenspegel. En permanent vattenspegel kräver att botten är relativt tät. För att höja dammens estetiska värde samt för att öka reningsgraden kan lämpliga växter planteras i grunda zoner eller i anslutning till dammen. Ett exempel på hur stenar kan placeras ut visas i Figur 7. Figur 7: Dagvattendamm med vattenspegel (Rent Dagvatten, 2015). För att vattnet ska magasineras i dammen behövs en regulator som begränsar utflödet. Flödesregulatorn föreslås i utloppsbrunnen vid utgående ledning på dammen. Utloppsbrunnen förses med ett bräddavlopp som ser till att vattnet bräddar över när dammens maximala nivå är nådd. Släntlutningen på dagvattendammarna får ej överstiga 1:5 med hänsyn till säkerhetsaspekter då planområdet kommer att bli en skolmiljö. Om slänterna är brantare bör dammen hägnas in. 4.2 Översvämningsytor En översvämningsyta är en yta som tillåts översvämmas vid kraftiga regn. Det kan exempelvis vara en park eller lekyta som utöver att vara en översvämningsyta ger mervärde för området. Ett exempel på detta visas i Figur 8. Översvämningsytan bör förses med dräneringsledningar i botten för att undvika att vatten blir stående vid torrväder. 9 (20) repo001.docx

14 Figur 8: En park som används både som fotbollsplan samt som översvämningsyta vid stora regn (NSVA, 2014). 4.3 Regnbäddar En regnbädd (Figur 9) är en genomsläpplig växtbädd som används för att rena, reducera och fördröja dagvatten från hårdgjorda ytor. En regnbädd har utöver sin funktion ett högt estetiskt värde och höjer rekreationsvärdet i ett område. Figur 9: Regnbädd på Monbijougatan i Malmö (Bara Mineraler, u.d.). Regnbäddar dimensioneras vanligen för 2-årsregn och dimensioneras inte för att ta upp volymer för större regn. Det maximala djupet för växtskiktet i en regnbädd ligger på 0,2 m. Större djup medför fara vid höga vattennivåer. Vid marknivån anläggs kupolsilar som fungerar som bräddar. repo001.docx (20) Djupet på regnbädden under växtskiktet ligger vanligtvis på ca 0,5 m. Beroende på typ av växtlighet som önskas varierar material och djup på regnbädden. Exempelvis om träd planteras på regnbädden behövs en djupare grop än om perenner planteras. Och beroende på infiltrationskapacitet i fyllnadsmaterial blir regnbädden olika torr vilket kan

15 passa bra eller mindre bra för olika växter. Längst underst läggs, om marken inte klarar att infiltrera, ett dränlager som leder vattnet vidare från regnbädden. 4.4 Svackdiken Svackdiken är grunda, breda kanaler med svagt sluttande grästäckta sidor. Svackdiken medför trög avledning, infiltration och rening och är därför att föredra framför konventionella system med ledningar och brunnar. Lämpligen utformas svackdiken som gräsbeklädda diken med en dräneringsledning i botten, se Figur 10. Svackdiket kan ha ett trapetsformat eller ett paraboliskt tvärsnitt. Det bör ha en bottenbredd på 0,5-3 m, släntlutning 1:4-5, längslutning 0,2-1 % och vattendjupet bör vara max 0,1 m (Larm, 2000). Figur 10: Principskiss svackdike. 4.5 Öppna diken och rännor Öppna diken är diken med relativt kraftig släntlutning ( 1:3). Öppna diken används dels för att avleda dagvatten till recipient och dels för att infiltrera dagvatten i marken om det anläggs i en genomsläpplig jord med en viss vegetation på insidan diket. Ett exempel på ett öppet dike visas i Figur 11. Bottenbredden bör vara 0,5-3 m. Ju bredare diket är desto bättre, eftersom stor bredd ger låg vattenhastighet. En typisk längslutning för öppna diken är 2 %. Om längslutningen är större än 2 % bör åtgärder tas för att minska vattenhastigheten. Ett öppet dike bör en ha ett vattendjup på max 0,9 m (Larm, 2000). 11 (20) repo001.docx

16 Figur 11: Sektion över öppet dike (ej skalenlig) (Larm, 2000). Olika typer av ytliga rännor är ett alternativ till öppna diken. Dessa kan utformas på en mängd olika sätt som är estetiskt tilltalande. Några exempel på smala öppna rännor visas i Figur 12 och i Figur 13. Figur 12: Öppna dagvattenrännor (Sweco, 2010). 12 (20) repo001.docx

17 Figur 13: Öppen dagvattenränna (Sweco, 2010). Några lite bredare öppna system visas i Figur 14. Viktigt är att de utformas som mycket grunda system av säkerhetsskäl då barn kommer att befinna sig i området. Figur 14: Öppna dagvattensystem (Sweco, 2010). 4.6 Genomsläpplig beläggning En genomsläpplig beläggning är en gatu-, väg- och golvbeläggning med inbyggda nätverk av hålrum där vatten och luft kan passera (Ritzman, 2013). Syftet med genomsläppliga beläggningar är fördröja dagvatten. Genomsläpplig beläggning är ett alternativ till täta asfaltytor, som passar bra på parkeringar och gångstråk. Exempel på utformning visas i Figur (20) repo001.docx

18 Figur 15: Genomsläppliga beläggningar (Sweco, 2010). 4.7 Gröna tak Gröna tak är ett samlingsnamn för levande växtlighet på tak. Gröna tak skapar inte bara en mer naturlig stadsmiljö utan har en fördröjande effekt på mindre regn. Vanligtvis läggs tunna gröna tak och i genomsnitt ger dessa en avrinningskoefficient på 0,5 (Svenskt vatten, 2011) till skillnad från vanliga tak som har en avrinningskoefficient på 0,9 (Svenskt Vatten, 2016). Grön takbeläggning kan passa bra på mindre byggnader så som servicebyggnader och cykelställ. Ett exempel visas i Figur 16 nedan. Figur 16: Grön takbeläggning på cykelställ (Welandutemiljö.se, 2012). 14 (20) repo001.docx

19 5 Rening av dagvatten Dagvatten som inte fördröjs och renas kan medföra förorening samt påverka flödet i recipienten negativt då det kan bidra till höga flödestoppar. De vanligaste föroreningarna i dagvatten är olja, metaller och näringsämnen i form av kväve och fosfor. Enligt Trafikverket (2011) har både dagvattendammar och gräsklädda diken god förmåga att rena dagvatten. Se Tabell 5 för reningsgrad av olika ämnen. Tabell 5: Schablonvärden för reduktion av föroreningar i dammar, totalhalter avses (Trafikverket, 2011). Ämne Svackdiken - Föroreningsreduktion (%) Suspenderat material Zink Koppar Bly Kväve (total) Fosfor (total) Kadmium Dammar - Föroreningsreduktion (%) Det är viktigt att skötselplaner för magasin och svackdiken upprättas för att reningen ska fungera optimalt. Om lämpliga växter, t.ex. gräs, planteras i grunda zoner eller i anslutning till dammarna ökas reningsgraden ytterligare. Reningen i svackdiken fungerar bäst om diket är minst m långt. Eftersom alla föreslagna åtgärder medför öppna dagvattenlösningar finns det goda möjligheter till provtagning för att kunna följa upp reningsgraden. 15 (20) repo001.docx

20 6 Principförslag till dagvattenåtgärder 16 (20) En dagvattenlösning har tagits fram för respektive delområde (för områdesindelning, se Figur 6). I Bilaga 1 redovisas föreslagna åtgärder på plankartan. 6.1 U-område I u-området ska det befintliga diket kulverteras. Detta föreslås samla upp dagvatten från dammar och översvämningsytor för att sedan transporteras till anslutningspunkten. I u-området föreslås även någon typ av dike som samlar upp dagvatten från område 2 (läs mer i avsnitt 0). Enligt de uppgifter som finns att tillgå angående de befintliga VAledningarna ligger de tillräckligt djupt för att ett grunt dike ska kunna anläggas i närheten av eller delvis ovanpå dessa. 6.2 Område 1 Område 1, som ska användas som parkering, är det område som beräknas få den högsta andelen hårdgjorda ytor inom exploateringsområdet. Här föreslås en dagvattendamm i områdets sydvästra del. Denna bör kompletteras med diken eller svackdiken som leder vattnet till dammen. Någon typ av genomsläpplig beläggning är att föredra inom detta område. Eftersom ytan ska användas som parkering bör en oljeavskiljare anläggas. Dammen i Bilaga 1 är ca 420 m 2 stor, ca 1 m djup och har en kapacitet på 190 m 3. Släntlutningen är 1:7. Från dammen leds vattnet till anslutningspunkten, antingen via en ledning eller via ett något djupare dike. Naturområdet som ligger i anslutning till område 1 ligger högre än parkeringen och därför antas inget vatten från parkeringen ledas hit. Likaså antas inga större mängder vatten från naturområdet ledas till parkeringen utan naturområdet antas avvattna sig självt. 6.3 Område 2 Här föreslås vattnet ledas till en dagvattendamm i område 4, eftersom det finns begränsat med plats i område 2. All avrinning mot dammen sker ytligt. Stuprännor förses med utkastare som leder dagvattnet vidare i öppna system som kan utformas på ett flertal sätt (olika alternativ redovisas i avsnitt 4.4 och 4.5). I dammen renas och fördröjs dagvattnet innan det leds vidare via ledning i u-området. Från dammen bör det finnas ett bräddavlopp till översvämningsytan i område Område 3 I område 3 planeras ett äldreboende. Troligtvis kommer området till stor del bestå av genomsläppliga ytor förutom takytorna. Här föreslås regnbäddar som en renande och fördröjande åtgärd. Även här föreslås gröna tak på mindre byggnader. Utifrån givna förutsättningar behövs en yta på ca 200 m 2 för att regnbädden ska kunna magasinera ett 2-årsregn (Tabell 6). Den totala ytan för regnbädden kan delas upp i flera regnbäddar som är sammankopplade. repo001.docx

21 Tabell 6: Beräkning av dimension på regnbädd för område 3. 2-årsregn med klimatfaktor 1,2 [mm] Hårdgjord yta [m 2 ] Volym som fördröjs [m 3 ] Behov av yta (0,2 m djupt växtskikt) [m 2 ] Den utjämningsvolym som behövs för område 3 vid ett 10-årsregn på 60 m 3 (Tabell 4) kan vid anläggning av regnbäddar reduceras till 20 m 3. Övrigt vatten som inte kan tas upp av regnbädden leds vidare till översvämningsytan i område 4. Markhöjden i område 3 ligger på ca +10,5 m och den öppna fördjupningen i område 4 har en bottennivå på ca +10 m (0,5 m under befintlig marknivå) vilket möjliggör överföring av vatten från regnbädden till översvämningsytan. 6.5 Område 4 I område 4 planeras en sporthall med tillhörande parkering. Här föreslås en dagvattendamm som hanterar dagvatten både från område 2 och område 4. Dammen i Bilaga 1 är ca 850 m 2 stor, 1 m djup, har en släntlutning 1:5 och rymmer ca 550 m 3. I område 4 föreslås även en grund gräsbeklädd fördjupning i marken med flacka slänter som fungerar som översvämningsyta. Översvämningsytan i Bilaga 1 har en yta på ca 650 m 2, släntlutningen 1:7, ett djup på 0,5 m och får då en kapacitet på ca 200 m 3. Ytan bör förses med dränledningar som ansluter till ledningen i u-området. All avrinning sker ytligt på samma sätt som till dammen i område Område 5 Område 5 består av en lokalgata, en gång- och cykelväg samt naturmark. Avvattning av vägen kommer troligtvis att ske via rännstensbrunnar och ledningar eftersom det finns begränsat med plats för ett dike längs vägen. Med hänsyn till befintliga höjder är det svårt att leda vattnet till dagvattendammen i område 2. I så fall måste dammen göras djupare och något större. Det kan bli nödvändigt att stängsla in dammen. Det alternativ som föreslås är att leda vattnet via ledningar och en oljeavskiljare till anslutningspunkten. 17 (20) repo001.docx

22 7 Dagvattenhantering i hela programområdet Denna utredning omfattar endast en liten del av programområdet (se Figur 1). Vid exploatering av resterande del bör dagvattensituationen utredas vidare. De dagvattenflöden som uppstår bör hanteras inom respektive planområde, så nära källan som möjligt. Detta för att uppnå en så hållbar dagvattensituation som möjligt. 18 (20) repo001.docx

23 8 Referenser Bara Mineraler, u.d. Dagvattenhantering med regnbädd. [Online] Available at: [Använd ]. Larm, T., VA-forsk rapport : Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Länsstyrelsen, u.d. Länsstyrelsens WebbGIS. [Online] Available at: [Använd ]. Movium, SLU, [Online] Available at: df [Använd ]. NSVA, Dagvattenpolicy Bjuv. [Online] Available at: [Använd ]. Rent Dagvatten, Olle Burman, Novamark. [Online] Available at: dagvattetaevlingens-bidrag [Använd ]. Ritzman, A., Genomsläpplig beläggning, Alnarp: SLU. SGU, u.d. Kartvisaren "Jordarter 1: : ". [Online] Available at: [Använd ]. SGU, u.d. Kartvisaren "Brunnar". [Online] Available at: [Använd ]. Sweco, Att forma med dagvatten. Växjö: u.n. 19 (20) repo001.docx

24 Svenskt vatten, Publikation P105: Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Svenskt Vatten, Publikation P110: Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten AB. Trafikverket, Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd, u.o.: u.n. Welandutemiljö.se, Sedumtak. [Online] Available at: [Använd ]. VISS, Ö s Kalmarsunds kustvatten. [Online] Available at: [Använd 21 06]. 20 (20) repo001.docx

25 \\sefskna0001\projekt\1233\ _dagvatten_björnhovda_4_12\000_dagvatten_björnhovda_4_12\15 Arbetsmtrl_ritn\Rit\Dagvatten_Björnhovda_arbetsmaterial.dwg, :14:02, DWG To PDF.pc3 NATUR 9:69 9:100 3:61 3:20 9:76 9:65 9:101 7:6 Nässelvägen 9:74 9:70 9:75 Tistelvägen 9:66 4:10 Tistelvägen LOKALGATA 4:12 2:135 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Björnhovda 4:12 m. fl SWECO Environment AB Drottningtorget 14, Box 286, Malmö VX Org.nr , säte Stockholm 31:1 UPPDRAGSNUMMER RITAD/KONSTR AV GRANSKAD AV DATUM ANSVARIG AKBA & NEAN EKMA Föreslagen dagvattenhantering EKMA A1 1:500 A3 1:1000 Bilaga 1 SKALA RITNINGSNUMMER BET