RAPPORT SÖDRA CELL MÖNSTERÅS SÖDRA CELL AB VA-SYSTEM 1233 DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON LINNEA LARSSON

Transkript

1 AB MÖNSTERÅS UPPDRAGSNUMMER DAGVATTENUTREDNING VA-SYSTEM 1233 ERIK MAGNUSSON LINNEA LARSSON 14

2 14 Sweco Östra Vittusgatan 34 SE Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Linnea Larsson Telefon direkt +46 (0)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte 1 2 Förutsättningar Detaljplan Topografi Geotekniska förutsättningar Diken Miljökvalitetsnormer Vattensalamander 5 3 Utformning av dagvattensystemet Flödesberäkningar Dagvattenåtgärder Rening av dagvatten Flytt av vattensalamander Succesiv exploatering Drift och underhåll 12 4 Slutsatser och rekommendationer 13

4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det berörda området är beläget söder om Södra Cell Mönsterås. Området är utpekat för industri i kommunens översiktsplan och det håller nu på att planläggas för att möjliggöra utbyggnad av kompletterande industri. Utbyggnad kommer att ske succesivt. Användningen av marken kommer att förändras från naturmark till mark för industri. Omläggning av diken inom området i kombination med att åker- och skogsmark ersätts av hårdgjorda ytor medför att avrinningen från området förväntas öka påtagligt. I och med det förväntas även en ökad negativ påverkan på recipienten Ödänglaområdet som är ett kustvatten. Därför måste flödesreducerande och renande åtgärder vidtas. Ytterligare en faktor som spelar in är att både större och mindre vattensalamander har påträffats i de dammar inom planområdet som kommer att läggas igen. Dessa arter är fridlysta. Det är viktigt att se till att återskapa en likvärdig miljö där vattensalamandern kan etablera sig innan befintliga vattenmiljöer försvinner. 1.2 Syfte Denna dagvattenutredning ska redovisa metodval för den avledning, fördröjning och rening som blir en konsekvens av exploateringen inom planområdet. Stor hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna för vatten samt förekomst av större vattensalamander.

6 2 Förutsättningar 2.1 Detaljplan Plankarta över området kan ses i Figur 1. I planområdets södra del närmast Svartövägen samt i de västra delarna har områden avsatts med användningen natur. Landskapet med skogspartier och öppen jordbruksmark ska bevaras i dessa delar. Inom naturområdet avsätts ytor för fördröjningsdammar. Figur 1: Plankarta över området. Inom den gröna ytan (naturmark) ska dagvattendammar placeras. Den blå ytan är avsedd för industri och lager.

7 I Figur 2 visas en illustrationskarta över den del av området som avsatts som naturområde. I illustrationskartan visas de tänkta dagvattendammarnas placering. Utformningen är principiell. Figur 2: Illustrationskarta över naturområdet där dagvattendammarnas placering visas med ljusblå färg. 2.2 Topografi Marknivån varierar mellan cirka +1 m i de södra delarna och +14 m längst norrut. Inom områdets lägre belägna partier utgörs marken mestadels av åker- och ängsmark. 2.3 Geotekniska förutsättningar Enligt den översiktliga geotekniska utredningen utgörs jordlagren inom stora delar av planområdet av friktionsjord, morän, sten, grus och sand. Över friktionsjorden påträffas vegetation- och växtjord och silt ned till cirka 0,5 m under markytan. I de lägre partierna påträffas lösa jordlager. Någon geohydrologisk undersökning är inte utförd. Generellt är vattennivån inom lågområdet (där djupet till fast jord är större än 1 m) belägen i markytan eller strax under. Vid snösmältning och i tider med riklig nederbörd är vattennivån sannolikt över markytan. Inom område med friktionsjord bedöms grundvattennivån vara belägen på större djup.

8 2.4 Diken Planområdet genomkorsas idag av flera öppna diken som avvattnar den nuvarande åkermarken och mynnar i Kalmarsund. Dikena ingår inte i något dikningsföretag. Det stora diket längst i väster (Figur 3) är beläget inom naturområdet och kommer att vara kvar vid exploateringen. Övriga diken kommer att behöva läggas igen för att möjliggöra större sammanhängande ytor för industrier. Figur 3: Befintligt dike som ska vara kvar efter exploateringen 1. I den norra delen av naturområdet är bottennivån i diket ca -0,1 m och i den södra delen varierar bottennivån mellan ca +0,2 m och +0,4 m. Allra längst söderut, intill Svartövägen, är nivån ca -0,2 m. 2.5 Miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer för vatten ska beaktas vid bedömning av hur dagvattenhanteringen inom området ska utformas. Utgångspunkten är att varken dagvattenflödet eller mängden föroreningar ut från området ska öka efter exploateringen. Det är av stor vikt att den planerade exploateringen inte försämrar förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormer i berörda recipienter. Recipienterna beskrivs nedan. 1 Foto: Mårten Mogren, Mönsterås kommun.

9 2.5.1 Kustvatten Planen berör kustvattenförekomsten Ödänglaområdet (SE ) 2. Vattenförekomsten har problem med övergödning och syrefattiga förhållanden samt miljögifter (kvicksilver och kvicksilverföreningar). Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status (klassad 2009). Kvalitetskravet är god ekologisk status Miljökvalitetsnormerna håller dock på att uppdateras och förslag till ny miljökvalitetsnorm är god ekologisk status Vattenförekomsten uppnår god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Grundvatten Grundvattenförekomsten Kalmarkustens sandstensformation (SE ) 3 är en stor sedimentär bergförekomst som 2009 klassades med god kemisk och kvantitativ status. Vattenförvaltningen gör bedömningen att det inte finns någon risk att kemisk och kvantitativ status inte uppnås år Detaljplaneområdet bedöms inte påverka grundvattenförekomsten. 2.6 Vattensalamander Under 2015 utfördes en artinventering varvid både större (Figur 4) och mindre vattensalamander påträffades i två mindre dammar centralt i detaljplaneområdet. Dessa dammar behöver fyllas igen för att möjliggöra exploatering. Figur 4: Större vattensalamander. 4 2 VISS (2016). Ödänglaområdet sek namn. Hämtad från 3 VISS (2016). Kalmarkustens sandstensformation. Hämtad från 4 Foto: Andreas Aronsson, Sweco.

10 Både den större och den mindre vattensalamandern är fridlysta. Vattensalamandrar är beroende av ett flertal olika livsmiljöer, där lämpliga lekvatten är den enskilt viktigaste. Vid anläggande av groddjursdammar ska man sträva efter att ha en djupare del som garanterar att dammen håller vatten året runt, samt grundare områden som värms upp tidigt på våren. Bra groddjursdammar har också rikligt med vattenvegetation. Etablering av vegetation brukar ske spontant inom ett par år efter anläggandet, men inplantering kan påskynda processessen om tiden är en kritisk faktor. För att skapa ytterligare habitat för t.ex. sjöfåglar kan en ö konstrueras i en grundare del av dammen. I Figur 5 nedan visas ett exempel på en nyanlagd dagvattendamm med grunda partier och en ö i mitten. Dammen fick så småningom ett rikt djurliv. Figur 5: En nyanlagd dagvattendamm vid Sörviks Herrgård i Söråker. 5 Det är fullt möjligt att kombinera en groddjursdamm med en damm för fördröjning av dagvatten. Som ett exempel kan nämnas en inventering 6 som utfördes i Falkenberg där den större vattensalamandern påträffades. Ett antal nyanlagda dagvattendammar studerades för att följa utvecklingen de första åren. Inventeringen visar att det kan utvecklas artrika miljöer även i dagvattendammar och att det också kan påträffas rödlistade och ovanligare arter. Många av dammarna hade ett rikt liv av ryggradslösa djur, amfibier och även fåglar. 5 Foto: Andreas Aronsson, Sweco. 6 BioDivers Naturvårdskonsult (2004). Flora- och faunautveckling i Falkenbergs dagvattendammar.

11 3 Utformning av dagvattensystemet 3.1 Flödesberäkningar Utredningen för dagvattenhanteringen baseras på Svenskt Vattens publikation P105. Flödesberäkningarna har utförts med hjälp av en beräkningsmodell som är baserad på regnintensitet och andelen hårdgjorda ytor enligt P104. Området är ca 54 ha stort. Den tänkta markanvändningen enligt plankartan har använts som utgångspunkt vid bedömningen av andelen hårdgjorda ytor. Eftersom det rör sig om industrimark används avrinningskoefficienten 0,9 för hårdgjorda ytor. 80 % av marken bedöms bestå av hårdgjorda ytor och resterande mark av lättgenomträngliga gröna ytor med avrinningskoefficienten 0,1. I Tabell 1 visas flöden vid olika återkomsttider vid varaktigheten 20 min med en klimatfaktor på 1,2. Tabell 1: Dagvattenflöden enligt P104. Dimensionerande regn 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn Flöde 7400 l/s 9300 l/s l/s Det är inte rimligt att dimensionera ett dagvattensystem för ett 100-årsregn. Däremot är det viktigt att se till att det finns stråk där stora regn kan avledas ytledes. Området bör höjdsättas så att byggnader inte tar skada ens vid extrem nederbörd. Mark vid hus bör vara minst 30 cm högre än intilliggande väg. 3.2 Dagvattenåtgärder Dagvattnet från området är inte mer förorenat än vanligt vägdagvatten. För rening och fördröjning föreslås att dagvattnet samlas upp och renas i svackdiken inne på området varvid det transporteras vidare till två större dammar med permanent vattenspegel. Där fördröjs och renas vattnet ytterligare innan det släpps ut i dikessystemet. Eftersom grundvattennivån är hög i området behöver botten av dammen inte tätas för att uppnå en permanent vattenspegel. Allt vatten från kör- och parkeringsytor ska ledas till oljeavskiljare innan det släpps till fördröjningsdammarna med hänsyn till vattensalamandrarna och övrigt akvatiskt liv. Ett kompletterande alternativ som skulle vara lämpligt inom området är genomsläppliga beläggningar och grön takbeläggning. Särskild hänsyn måste tas till vattensalamandrarna. Läs mer om vilka funktionskrav detta medför för dagvattendammarna i kapitel 3.4.

12 3.2.1 Dimensionering av dagvattendammar Dammvolymerna är beräknade enligt P90 med Dahlströms formel från 1979 eftersom den fungerar bättre än den nya formeln vid magasinsberäkningar för långa regn. Formlerna ger i princip samma flöde men vid magasinsberäkningar konvergerar inte Dahlströms nya formel för långa regn och ger därför orimliga resultat. Alltså har just magasinsberäkningarna utförts med Dahlströms formel från 1979 (med klimatfaktor på 1,2). Dammarna dimensioneras för ett utgående flöde av 1,5 l/s per ansluten hektar mark vilket motsvarar naturlig avrinning från ej exploaterad mark. En flödesregulator med bräddavlopp föreslås i utloppsbrunnen vid utgående ledning på dammen. Skillnaden mellan volymen vatten som rinner in och den som rinner ut under den mest kritiska tidsperioden ger den volym som fördröjningsåtgärderna behöver ha. Dagvattenmagasinen dimensioneras för regn med en återkomsttid på 10 år eftersom det rör sig om ett icke-instängt område. Intensitet, maxflöde och magasinsvolym beräknas för varaktigheter från 10 min till 48 h. Den maximala magasinsvolymen under detta tidsspann väljs sedan som dimensionerande. Resultatet kan ses i Tabell 2. Tabell 2: Erforderlig magasinsvolym enligt P90 vid ett 10-årsregn. Dimensionerande regn Erforderlig volym 10-årsregn m 3 Den erforderliga volymen kan fördelas på två (eller fler) dagvattendammar samt i svackdiken. Fördelningen bör ske så att dammen längst norrut blir större, eftersom den tänkta höjdsättningen medför att större ytor avvattnas hit. Dessutom finns mer plats där. Släntlutningen bör ej överstiga 1:4 med hänsyn till säkerhetsaspekter. Två dammar med erforderlig volym bör få plats inom naturområdet. Dammarnas tänkta placering framgår av illustrationskartan Svackdiken Svackdiken medför trög avledning, infiltration och rening. Svackdiken bör placeras inom industriområdet så att de integreras med verksamheten på lämpligt sätt. Det är omöjligt att redan nu bestämma svackdikenas placering eftersom det ännu är oklart hur bebyggelsen inom området kommer att se ut. Lämpligen utformas svackdikena som gräsbeklädda diken med en dräneringsledning i botten, se Figur 6. Parallellt med svackdiket bör en uppsamlande ledning finnas som kan samla upp vatten från svackdiket i ett antal punkter innan det transporteras till dagvattendammarna.

13 Figur 6: Principskiss svackdike. En viss volym dagvatten fördröjs i svackdiket. Om diket exempelvis utformas så att det är ca 1 m djupt och 2 m brett rymmer det ca 1,5 m 3 /längdmeter. Om det utformas med etapper så att flödet stoppas med jämna mellanrum kan ungefär hälften av denna volym tillgodoräknas som fördröjande volym Övriga åtgärder Ett kompletterande alternativ som skulle vara lämpligt inom området är genomsläppliga beläggningar (Figur 7). Detta passar bra på parkeringar. Figur 7: Genomsläppliga beläggningar. 7 Även grön takbeläggning (Figur 8) kan vara ytterligare ett alternativ som passar bra på mindre byggnader såsom servicebyggnader. 7 Sweco (2010). Att forma med dagvatten.

14 Figur 8: Grön takbeläggning på cykelställ Rening av dagvatten Dagvatten som inte fördröjs och renas kan medföra förorening samt påverka flödet i recipienten negativt då det kan bidra till höga flödestoppar. De vanligaste föroreningarna i dagvatten är olja, metaller och näringsämnen i form av kväve och fosfor. Enligt Trafikverket 9 har både dagvattendammar och gräsklädda diken god förmåga att rena dagvatten. Se Tabell 3 för reningsgrad av olika ämnen. Tabell 3: Schablonvärden för reduktion av föroreningar i svackdiken och dammar, totalhalter avses 9. Ämne Svackdiken - Föroreningsreduktion (%) Suspenderat material Zink Koppar Bly Kväve (total) Fosfor (total) Kadmium Dammar - Föroreningsreduktion (%) Det är viktigt att skötselplaner för magasin och svackdiken upprättas för att reningen ska fungera optimalt. Om lämpliga växter planteras i grunda zoner eller i anslutning till dammarna ökas reningsgraden ytterligare. Reningen i svackdiken fungerar bäst om diket är minst m långt. 8 Welandutemiljö.se (2012). Sedumtak. Hämtad från 9 Trafikverket (2011). Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd.

15 Eftersom alla föreslagna åtgärder medför öppna dagvattenlösningar finns det goda möjligheter till provtagning för att kunna följa upp reningsgraden. 3.4 Flytt av vattensalamander Kompensationsåtgärder Som kompensation för bortfallet av de två dammarna där större vattensalamander påträffats föreslås två nya dammar att anläggas i området som på detaljplankartan benämns naturområde. Dessa dammar kommer även fungera som dagvattendammar. En fördel med detta är att vatten kommer att avledas från en relativt stor yta för fördröjning i dessa dammar, vilket säkerställer att det kommer att finnas vatten i dammarna i stort sett året runt. Åtminstone ska det finnas vatten i dem under sommarperioden, eftersom salamandrarna först leker där på vår/försommar och sedan utvecklas larverna under ett antal veckor under sommaren. Eftersom grundvattennivån är hög i området krävs ingen tätning för att hålla kvar vattnet i dammen. Risken för att dammen blir torrlagd på grund av avdunstning är inte större än risken är i de dammar som i dagsläget hyser större vattensalamander. Alltså skapas en damm med likvärdiga förutsättningar. Eftersom dammarna förutom att ha en funktion som magasinering och fördröjning av dagvatten även kommer att utgöra kompensation för bortfallet av salamandrarnas vattenhabitat i det andra området, är utformning och säkerställande av funktion av största vikt. Projektering och anläggande av dammarna bör göras i nära samarbete med biologisk expertis på området. Det kommer också att vara nödvändigt att ha ett program för uppföljning av åtgärden för att se att den får eftersträvad funktion. Följande funktionskrav ställs på dagvattendammarna: De nya dammarna måste ha varierande djup; ett antal djupare partier samt grunda områden i söderlägen som kan bli vegetationsrika. Det måste säkerställas att vatten finns under hela sommarhalvåret (normalår). Rovfisk och kräftor får inte ges tillgång till dammarna. Detta säkerställs genom att utloppet från dammen utformas på ett sådant sätt att det inte finns någon permanent vattenkontakt mellan damm och dike. Växtlighet kommer att behöva introduceras både på land och i vatten. En kompensationsåtgärd av det här slaget ska normalt vara helt färdigställd och dess funktion bedömd som fullgod innan en verksamhet etableras eller exploatering kan utföras. I föreliggande fall medför detta att dammarna måste färdigställas minst 1-2 år före området med dammarna som idag hyser vattensalamandrar kan tas i anspråk Etablering För att säkerställa att salamanderpopulationen verkligen etablerar sig i de nya dammarna ska larver flyttas (juvenila salamandrar) från de nuvarande dammarna till de nya under sommaren. Detta är under förutsättning att de nya dammarna är färdigställda och

16 framförallt har en tillfredställande vattenvegetation som de unga djuren kan gömma sig i. Först när en etablering av salamandrar kan konstateras i de nya dammarna (eller i en av dessa) bör det vara tillåtet att ta de andra två (inklusive omgivande landområden) i anspråk, och detta bör göras vintertid när risken för att groddjur ska vistas i vatten är som lägst. Detta är en viktig skadeförebyggande åtgärd för att begränsa den effekt som ingreppet kommer att få i området. 3.5 Succesiv exploatering Troligtvis kommer området exploateras succesivt med start i områdets norra del. Succesiv utbyggnad brukar normalt sett innebära att även dammarna kan byggas ut allt eftersom, men med hänsyn till vattensalamandrarna är detta ej möjligt. Det skulle innebära en alltför stor risk. Däremot är det möjligt att i ett första skede endast bygga den norra dammen för att senare utöka med ytterligare en damm. 3.6 Drift och underhåll Drift och underhåll av dagvattendammar kommer att beskrivas i en separat skötselplan för hela naturområdet.

17 4 Slutsatser och rekommendationer För att lösa dagvattenhanteringen rekommenderas följande: Svackdiken med uppsamlande ledning inom industriområdet. Oljeavskiljare för samtliga körytor och parkeringar. Två dagvattendammar som förutom att magasinera och fördröja dagvatten även kommer att utgöra kompensation för bortfallet av salamandrarnas vattenhabitat. Genomsläppliga beläggningar på exempelvis parkeringsytor. Gröna tak på mindre byggnader. Dagvattendammarna måste utföras så som beskrivs i kapitel 3.4 för att salamandrarna ska få ett likvärdigt habitat. Viktigt att beakta är att dammarna måste färdigställas minst 1-2 år före området med dammarna som idag hyser vattensalamandrar kan tas i anspråk. Dagvattnet från området är inte mer förorenat än vanligt vägdagvatten och kan därför renas med hjälp av oljeavskiljare och svackdiken. När vattnet sedan når dagvattendammarna förväntas det vara av tillräckligt hög kvalitet för att kunna utgöra en bra livsmiljö för vattensalamandrarna och övriga vattenlevande djur och växter. Inventeringen av dagvattendammar som utfördes i Falkenberg (se kapitel 2.5.2) visar att artrika miljöer kan utvecklas i dagvattendammar. I Falkenberg påträffades större vattensalamander i flera dagvattendammar. Initialt innehåller dagvattnet inte några större mängder föroreningar eftersom det rör sig om vägdagvatten. Olja avlägsnas med hjälp av oljeavskiljare. Resterande föroreningar beräknas reduceras till en mycket låg nivå i och med den dubbla säkerheten i form av både svackdiken och dammar som båda har god förmåga att rena dagvatten. Därmed minimeras risken att förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsnormer försämras. Inte heller dagvattenflödet beräknas öka i och med de fördröjande dagvattendammarna.