UTFODRINGSSYSTEM FÖR GRISAR PÅ BETE

Transkript

1 UTFODRINGSSYSTEM FÖR GRISAR PÅ BETE En inventering av befintlig teknik 2002 Författare: Peder Schiöler, Maria Alarik Uppsala län Box Uppsala Tel

2 2

3 Förord Utfodringsteknik i ekogrisproduktion ställer särskilda krav då grisarna går ute på sommaren. Under betessäsongen vistas grisarna någonstans på gårdens åkerareal på varierande av stånd från gårdscentrum. Oftast innebär det att utfodringen också flyttas ut i fält, men det förekommer också att utfodringen av slaktsvin sker i stallet året om och betet anordnas i anslutning till gården. Utfodring av slaktsvinen är den del av skötseln som ställer störst krav på skötaren och tekniken för att resultatet ska bli bra, ekonomin god och näringsförlusterna minimerade. Utfodringsteknik under betessäsongen till slaktsvin är det i huvudsak som denna skrift tar upp. Vi har gjort en genomgång av utfodringsteknik vid ekogrisproduktion med en beskrivning av särskilda anpassningar som görs för utfodring i fält av både blöt- och torrfodersystem. I huvudsak berörs svenska fall och lösningar men även utländska erfarenheter är med i den mån de är jämförbara. Tre gårdsbesök är gjorda där olika praktiska lösningar används. Olika lösningar som finns är beskrivna med eventuella för och nackdelar kommenterade. Ett varmt tack till de lantbrukare som vänligt ställt upp med sitt kunnande och sina praktiska erfarenheter vid sammanställningen av denna skrift. Det är av stor vikt att sådana fältstudier kan göras inom ett så nytt och outforskat område, och vi hoppas resultatet ska ge ett bidrag till utveckling av produktionstekniken i ekogrisproduktionen. Uppsala december 2002 Maria Alarik Ekokött ek för Box Uppsala Materialet har producerats av ekokött ek för, Sveriges Ekologiska Köttproducenter, med medel från programmet för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet, av svenska staten och EU gemensamt. 3

4 4

5 INNEHÅLL FÖRORD...3 INNEHÅLL...5 INLEDNING...7 KRAV- REGLER FÖR EKOGRISAR...7 VANLIGA UTFODRINGSSYSTEM I SVENSK EKOGRISHÅLLNING...7 FODERSPILL OCH ARBETSFÖRBRUKNING VID UTEGRISHÅLLNING...8 UTLÄNDSKA ERFARENHETER AV GRISUTFODRING I FÄLT...9 GÅRDSEXEMPEL...11 Gård A...11 Beskrivning av teknik och system...11 Hur fungerar det?...13 Produktionsresultat...13 Gård B...13 Beskrivning av teknik och system...13 Hur fungerar det?...17 Produktionsresultat...18 Gård C...18 Beskrivning av teknik och system...18 Hur fungerar det?...20 Produktionsresultat...20 TÄNKBARA FÖRBÄTTRINGAR AV SYSTEM FÖR UTFODRING I FÄLT...21 Torrfoder...21 Blötfoder...21 DISKUSSION...22 LITTERATUR

6 6

7 Inledning Ekologisk grisproduktion innebär bland annat att grisarna hålls ute på bete under sommaren. Vid betesdrift ställs nya krav på effektiv utfodringsteknik och inom detta område saknas både kunskap och erfarenhet. Utfodring är dels en fråga om arbetsförbrukning och arbetsmiljö men också om foderstyrning och spill som är viktiga att beakta. Höga produktionskostnader och onödigt växtnäringsläckage blir följden om man lyckas dåligt med att utfodra rätt mängd till olika griskategorier och inte lyckas minimera spillet. En god foderstyrning krävs för att kunna hålla rätt fettansättning och tillväxt på grisarna som därmed ger ett bra pris vid slakt. Detta är nödvändigt för en lönande och uthållig produktion av ekogrisar. Om man hittar en bra teknisk lösning på fodertilldelning i fält kan man minska spillet, korta arbetstiden och få ett effektivare utfodringsarbete där man undviker det tunga manuella arbetet som det ofta blir vid utfodringen idag. Det kostar alltid att utveckla nya lösningar men det är viktigt att ta vara på vad som finns idag och utveckla de bäst fungerande systemen utan att kostnaden blir för stor. KRAV- regler för ekogrisar Valda delar ur KRAV:s regler som direkt påverkar djurmiljö och ekogrisuppfödningen redovisas här. För fullständiga regler se Regler för KRAV-godkänd produktion januari Allmänt under KRAV:s regler om djurhållning står det: Djurhållningen enligt KRAV:s regler ska främja djurens fysiologiska och etologiska behov. Alla djur ska hållas i sådan miljö och skötas på ett sådant sätt att djurens hälsa och välfärd främjas. All KRAVgodkänd djurhållning ska kännetecknas av en mycket god djuromsorg och ett gott djurskydd. Uppfödningen bör vara integrerad men inköp av KRAV-godkända djur kan tillåtas efter prövning. Detta kräver samarbetsavtal mellan uppfödare och köpare. Vidare ser man helst att djuren köps in från endast en gård, men inköp från upp till tre besättningar under en tolvmånadersperiod godkänns. Smågrisar från olika besättningar eller av olika ålder får ej blandas. Djuren skall få utlopp för ett normalt socialt beteende. Grisarna ska kunna böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom bete vid exempelvis vallbrott eller träda under sommarbetesperioden från maj till september. Under vintern skall djuren ha tillgång till djup ströbädd av halm att böka i. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller liknande vattensvalka. Grisarna ska kunna vistas ute under större delen av dygnet under betesperioden samt ha möjlighet till utevistelse under stallperioden. De kan hållas inne en be gränsad period vid extrem väderlek, sjukdom, betäckning/seminering mm. Fri tillgång till grovfoder ska finnas. Vanliga utfodringssystem i svensk ekogrishållning Utfodringssystem för grisar kan delas upp i två huvudgrupper, torrutfodring och blötutfodring. Torrutfodring innebär att torrt malet foder portioneras ut till grisarna. Företrädesvis används detta system av mindre ekologiska grisproducenter. Man mal upp den mängd foder som krävs säckvis, i lådor eller på kärra per omgång grisar som går i en grupp. Detta system är arbetskrävande och ofta tungt samt ger en ökad risk för 7

8 foderspill när man utfodrar ute. Det kräver dock en lägre investering och är ett icke köldkänsligt system. Vid utfodring så länge grisarna skall få fri tillgång på foder är det också enkelt att hålla exempelvis foderautomater fyllda utan att äventyra foderhygienen. Några större ekogrisproducenter finns som mekaniserat delar av arbetet med utfodringen och fått ett rationellt torrfodersystem. Risken för spill anses av många som större i torrfodersystem. Blötutfodring används av många större ekologiska grisproducenter, det kräver en större investering men blir ett rationellt system där utfodringen sker automatiskt. Foderspillet och arbetsförbrukningen kan minimeras. Eftersom systemet är frostkänsligt isoleras foderledningarna i stallet så att de ej fryser på vintern. Sommar utfodring med blötfoder sker framförallt hos dem som har slaktsvinen kvar i vinterstallet på sommaren och öppnar till beteshagar runt stallet. Grisarna får då gå in i stallet vid utfodringstillfällena. Om grisarna går ute på bete i fållor längre bort från stallet fungerar det inte att ha kvar utfodringen i stallet utan man får flytta utfodringen till fält. En del går här över på torrutfodring i automater eller på marken under sommaren, medan andra löser det med hemmabyggen i form av tankvagnar för blötutfodring i fält. Vid utfodring av större grupper ger blötutfodringen goda möjligheter till en jämn och restriktiv tilldelning av foder per djur. En restriktiv tilldelning är viktigt vid slutgödningen av slaktsvinen för att få en jämnare tillväxttakt och bättre klassning hos hela gruppen. Foderspill och arbetsförbrukning vid utegrishållning Det finns inga bra studier på hur mycket foderspill det uppstår vid utfodring av ekogrisar. Generellt ger torrfoder mer spill än blötfoder på grund av: Grisarna bökar ut fodret ur tråget Vinden blåser bort fodret Fodret blandas med jord och försvinner Regn förstör foderrester som inte äts upp direkt När foderspillet är under 10% ser man det knappast, men har man synligt foderspill rör det sig om minst 10% vilket förekommer i torrfoderutfodring. 10% spill ger 10% högre foderförbrukning som direkt påverkar det ekonomiska resultatet. Utfodring på mark med mjölfoder ger högre spill än i tråg. Enligt en dansk undersökning kan man minska foderspillet med 5-10% genom att ha foderautomater istället för utfodring direkt på marken under digivningsperioden, (Meddelelse nr.386, Den rullende Afprövning). Spillet hänger dock i hög grad ihop med markförhållande och väder. Torrutfodring på mark under betesperioden användes av ett par uppfödare som vi varit i kontakt med. Båda angav att vid torr väderlek blir det minimalt med spill men regnar det måste foderkrubbor eller skivor på marken användas för att spillet inte skall bli för stort. Arbetsförbrukningen med torrutfodring blir ofta större under betesperioden beroende av mekaniseringsgrad. Mindre gårdar där det sker helt manuellt blir den avsevärt större och det är svårt att i större grupper ge en samtidig, restriktiv giva torrfoder mot slutet av slaktsvinsperioden. Det finns också ett arbetarskyddsproblem med manuell fodring i grupper av större slaktsvin. Hungriga grisar kan lätt springa omkull en skötare i ivern att komma först till maten. Blötfoder ger mindre spill, man räknar med ca 3-5 % spill beroende på vilken teknik som används. Flertalet uppfödare med blötutfodring under betesperioden utfodrar grisarna i vinterstallet där de har sommarbetesfållorna i anslutning till byggnaden. Därmed blir utfodringen lika rationell och kräver lika lite arbetstid som på vintern. Arbetstid med 8

9 utfodring blir en eventuell justering av foderstaterna i datorn och ca en halv timmes tillsyn av djuren som bäst görs i samband med utfodringen. Detta är samma moment som när djuren vistas på stall vintertid, oberoende av antal utfodringstillfällen. Foderspillet blir också minimalt. Problemet här är att få in grisarnas betesfålla i växtföljden och att inte återkomma oftare än vart tredje år då endast marken runt vinterbyggnaden rent praktiskt kan utnyttjas. Orsaken till att grisbetet bör rotera mellan 3 skiften är dels en växtnäringsfråga, men framförallt mot spolmasksmittan. Spolmaskens ägg är extremt tåliga och här behövs mer kunskap om deras överlevnad i fält. En lantbrukare använde blötutfodring i fält där flyttbara foderkrubbor användes, utfodringen utfördes med en hemmabyggd vagn med fyra tankar och en kobrapump för att pumpa ut fodret. Spillet blir fortfarande mycket litet och man får in betet i växtföljden. Gårdsexemplet återkommer mer detaljerat senare. När man släpper ut grisarna på bete i växtföljden under sommaren medför det merarbete. Arbetstiden ökar som följd av transporter av foder, vatten och tillsyn. Utländska erfarenheter av grisutfodring i fält Utländska erfarenheter vad gäller utfodring av grisar på bete är mycket begränsade, eftersom liknande krav på slaktsvins bete i större skala inte finns. EU:s regler för ekologiska slaktsvin kräver endast möjlighet att gå ut på hårdgjord yta och därmed behövs inga särskilda system för utfodring på bete. Det finns eko-grisar i Danmark som går ute på bete, de utfodras antingen på mark med stora foderpellets vilket minskar spillet, eller i foderautomater. I ett produkttest av foderautomater för torrfoder eller pelleterat foder, har sex olika automater testats i fält, både funktion och handhavande. Här har man jämfört automaterna och beskrivit dess olika för och nackdelar. Variationen mellan automaterna var stor så det lönar sig att syna alternativen. (Landsudvalget for svin, den rullende afprövning, nr 9911.) Generellt har man i undersökningen kommit fram till några viktiga punkter att tänka på när man väljer foderautomat, kompletterat med ett par egna synpunkter. Att konstruktionen är sådan att det inte kan komma in regnvatten i fodret eller risk för kondens, då foderhygien och foder tillrinnelse kan försämras av fukt och väta. Tillräckligt antal foderautomater/ätplatser för antalet djur, det finns olika utföranden med en till flera ätplatser per foderautomat. Automaten bör ha tillräckligt stor kapacitet. Man skall inte behöva fylla på foderautomaterna oftare än 1-2 gånger per vecka så länge grisarna får fri tillgång på foder. Det skall vara lätt att fylla på foderautomaterna och helst vara möjligt att fylla dem med exempelvis fodervagnen i gårdsexempel C. Det är också en fördel om man kan se på håll om foderautomaten behöver fyllas på. Foderautomaterna bör ha doseringsmekanism som är enkelt ställbar. Foderautomaterna skall vara lätta att rengöra. Man bör kunna flytta foderautomaterna enkelt med lastare eller dylikt. Det finns en dansk fodervagn för utfodring av torrfoder som används på en svensk gård i södra Sverige. Den består av en ficka med skruv i botten som står på en vagn med dator som sköter tilldelningen volymstyrd. I och med att tilldelningen är volymstyrd krävs 9

10 kalibrering efter fodersort och ett homogent foder. Brukaren hade i detta fall mjölfoder och fick den inte att fungera tillfredsställande, mjölfodret hänger sig i behållaren och den tappar i precision. Det skall dock fungera bättre på pelleterat foder som vagnen är tänkt för. Vagnen är därmed mindre lämpad för KRAV-grisproducenter i Sverige. Här används i huvudsak egenproducerad spannmål som mals ned och blandas med en mindre del inköpt koncentrat. Viktutfodring är att rekommendera då det blir mer exakt, vagnen skulle därför fungera bättre om den förses med vågceller. 10

11 Gårdsexempel Gård A Beskrivning av teknik och system Första gården omfattar ca 300 ha åker varav 150 ha är omställd för ekologisk drift, mestadels mullfattig mjäla och lättlera. Gården har även konventionell slaktsvinsproduktion. Här kommer den ekologiska sidan av produktionen att tas upp. Ett nybyggt slaktsvinsstall med blötutfodring är uppfört med 600 slaktsvinsplatser för ekogrisar och togs i drift 2001 (bild 1). Djurproduktionen är externintegrerad med plats för 4 omgångar à 150 slaktsvin, varje omgång delas in i tre grupper. Mellangårdsavtal finns med en ekologisk smågrisproducent i närområdet. Omgångstiden är ca 18 veckor och nya 12 veckors grisar (vikt ca 30 kg) sätts in var 6:e vecka. Tiden från insättning till slakt varierar mellan veckor och ca 1800 ekologiska slaktsvin produceras per år. Bild 1, nybyggt slaktsvinsstall. Varje grupp har tillgång till liggyta/ströbädd, spaltgång och ätyta med långtråg i huset samt rastgård utanför husets långsidor. Rastgården av betong skrapas ren från gödsel mot mitten där en tvärkulvert finns. Huset är isolerat med väggar av betongelement, ventilationen är balanserad så kallad neutraltrycksventilation. Ätplats vid långtråget är 0,32 m/gris. Sommarbeteshagarna ligger i anslutning till huset utanför rastgården på husets båda långsidor (bild 2) vilket innebär att grisarna utfodras inne året runt (bild 3). 11

12 Bild 2, rastgård, beteshagar. Bild 3, ätyta, långtråg. 12

13 Blötfoderblandaren står i anslutning till gårdens konventionella slaktsvinsstall 50m från eko-grisstallet och försörjer båda stallen med foder. Utfodring sker automatiskt tre gånger per dag. Fodret pumpas till det nybyggda stallet via en ringledning under mark mellan stallen, som därmed har en total längd av ca 290m. Spannmålen är hemmaproducerad och ekologisk, koncentrat samt vassle köps in. Koncentratet är Svenska Foders ekokoncentrat Slakt Grön. Spannmålen males i hammarkvarn till en foderficka per sort och vägs in i blötfoderblandaren med koncentrat och vassle. Slaktsvinen får samma fodermix från insättning till slakt och 12-27v ålder. Allt utfodringsarbete sköts vid datorn där eventuella ändringar läggs in. I övrigt består arbetet med utfodringen i daglig tillsyn av djuren och kontroll att de ätit upp, sommar som vinter. Utfodringsmängden styrs av SLU-kurvan. Hur fungerar det? Systemet är lika sommar som vinter, det är effektivt och rationellt. Utfodring sker tre gånger om dagen och man har ändå kort arbetstid för utfodring eftersom den sker automatiskt. Tillsyn av grisarna samt kontroll av att de äter upp kan göras när det passar. Endast vid byte eller ändring av foderstat behöver man gå in på datorn och eventuellt göra justeringar. Det nybyggda stallet för slaktsvinen med blötfoderanläggning utnyttjas året om. Nackdelar finns även med systemet. Det kräver en stor investering i hus och utfodringsanläggning. Möjligheten att få in grisarna i växtföljden är högst begränsade om man skall utnyttja investeringen i huset med dess fördelar året runt. Endast de närmaste åkrarna är realistiskt att utnyttja för att inte grisarna skall få för långt avstånd mellan betet och huset. Detta gör att det kan bli svårt att få en betesrotation som man inte återkommer till mer än var tredje år. Produktionsresultat Gården ifråga har en foderförbrukning på ca 2,84 kg foder/kg tillväxt, eller ca 35,2 MJ/kg tillväxt. Grovfoder ej medtaget. Slaktvikten år 2002, i medeltal är ca 85 kg/slaktsvin med en medelköttprocent på 56,8%. Gård B Beskrivning av teknik och system Denna Gård omfattar ca 260 ha åker varav 240 ha är omställd för ekologisk drift, mestadels mellanlera till styv lera. På gården bedrivs integrerad slaktsvinsproduktion. Besättningen består av ca 80 suggor uppdelade på fyra grupper, varje sugga får ca 19,2 smågrisar per år, avvänjningsåldern är 7 veckor. Detta ger ca 180 slaktsvin per omgång uppdelade i fyra grupper om vardera 45 grisar. Rekryteringen består av inköpta gyltor per år. Ålder vid slakt varierar mellan 5,5-6,5 mån och ca slaktsvin produceras per år. Suggorna grisar ute i hyddor året om (bild 4), vid avvänjning flyttas suggorna hem till en kall lösdrift med betesfållor i anslutning till huset, samt hårdgjord rastgård för vinterbruk. Smågrisarna går kvar i grisningsfållan tills de är veckor gamla för att sedan delas i 4 grupper om ca 45 grisar. Vintertid flyttas de till en slaktsvinsavdelning inomhus med rastgård utanför. (bild 5). 13

14 Bild 4, grisningshyddor. Bild 5, slaktsvinsavdelning vintertid. Sommartid går de ute i betesfållor på åkermarken under betesperioden (bild 6). På gården finns en datastyrd kvarnanläggning och foderblandare på vågceller för både torrt och blött foder, varje foderslag vägs in. Man har därmed möjlighet att utfodra både torrfoder och blötfoderblandningar. Fodret består av gårdens egen spannmål, inköpt koncentrat från lantmännen samt vatten. Fodertillredningen sköts automatiskt och endast kontroll samt ändringar av 14

15 foderstaten behöver göras vid datorn, utfodring sker två gånger per dag. Vintertid får både slaktsvin och sinsuggor blötfoder då djuren befinner sig i de stationära stallarna. För utfodring i fält har en vagn byggts (bild 6&7). Den består av fyra behållare på ca 1 m 3 /st, två för vatten och två för blötfoder. Bild 6, Hemmabyggd vagn för blötutfodring på bete, beteshagar för slaktsvin. Bild 7, Utfodring av slaktsvin på bete. 15

16 Bild 8, Hemmabyggd vagn samt foderberedning. Vagnen står parkerad i den oisolerade ladan där den fylls på 2 gånger dagligen automatiskt. Blötfoderblandaren står i ett isolerat rum intill, blötfodret pumpas till vagnens tankar via två slangar i taket (bild 8). På traktorns frontlastare finns två baljor där smågrisfoder respektive suggfoder i form av torrfoderblandningar tas med. Sedan kör man runt till betesfållorna två gånger om dagen, fyller på foder, vatten och ser till djuren. Till slaktsvinen hålls en slang med plaströr intill fodertrågets påfyllnadsrör, (bild 7). Blötfodret pumpas runt med en cobrapump, blandas och fylls på i foderkrubban. Fodertråget är av egen konstruktion med rör monterat för påfyllning. Röret mynnar i tråget som är fastgjutet i en betongsockel med ätplatser från bägge sidor, (bild 7). De är flyttbara med lastmaskin. Två fodertråg är utplacerade per slaktsvinsgrupp om ca 45 grisar. Ätplatsen är ca 0,30m per gris. Samma fodertråg flyttas med in i stallet och används på vintern. Suggorna ute har självstängande ätbås i betesfållan (bild 4), och får torrfoder där man tillsätter vatten i foderkrubban direkt vid utfodringen som sker manuellt med hink. Smågrisarna får torrfoder i början, även de får sitt foder i flyttbara fodertråg (bild 9) för att sedan gå över på blötfoder vid veckors ålder. Vid all utfodring behöver man gå ur traktorn en gång per grupp. Dels för att röra om och sköta kranar till foder och vatten, eller fylla på torrfoder med hink och därefter vatten. 16

17 Bild 9, Utfodring av smågrisar med torrfoder efter avvänjning. Hur fungerar det? Man utfodrar två gånger om dagen och det tar ca 4-6 h för en person. I denna tid ingår all utfodring och påfyllning av vatten för gårdens suggor, slaktsvin, smågrisar samt även tillsyn av hyddor med smågrisar. Slaktsvinen tar mindre än hälften av denna tid, ca 1-2 h/dag. Fodertillredningen är rationell och endast vid byte eller ändring av foderstat behöver man gå in på datorn och göra eventuella justeringar. Gårdens system får blötfodrets fördelar med foderfördelning vid samtidig utfodring och lite spill. På sikt skall även suggorna ges blötfoder ute. Grisarna med sina beteshagar är med i växtföljden och i detta fall roterar betena på de 140 ha som är närmast gården. Arbetstiden för transporter av fodret och tillsyn av djuren är svår att minska. Arbetstiden med själva utfodringen skulle däremot kunna minskas om man löste problemen med detta system. Ett problem är att fodret separerar i behållaren och behöver blandas ordentligt innan det skall utfodras. För närvarande pumpas fodret runt innan utfodring för att få ett homogent foder, detta tar tid och kräver viss manuell omrörningshjälp för tillfället. Dessutom skulle det öppna nya möjligheter om man kunde väga ut fodret. Vid framtida blötutfodring till suggorna ute i fält är det flera grupper som skall ha sin tilldelning. För att kunna ha en tank till alla suggor och en tank till alla slaktsvin behöver fodret dels vara blandat/homogent och dels kunna vägas ut i portioner för en suggrupp eller slaktsvinsgrupp. Då skulle den totala utfodringstiden minska, även om tillsyn och transporter tar samma tid. Utfodringen av suggorna och av smågrisarna efter avvänjning skulle bli rationellare och snabbare samt ge en bättre fördelning mellan djuren med mindre spill om man använde blötfoder. Vid all utfodring måste man gå ur traktorn, detta moment skulle vara bra att rationalisera bort men det kräver någon typ av dockning eller tratt på krubborna. 17

18 Produktionsresultat Gården ifråga har en foderförbrukning på ca 3,2 kg torrfoder /kg tillväxt, eller ca 40 MJ/kg tillväxt. Grovfoder ej medtaget. Slaktvikten för grisar slaktade under 2002 är ca 85,0 kg/slaktsvin med en medelköttprocent på 57,8 %. Gård C Beskrivning av teknik och system Den tredje gården omfattar ca 250 ha åker, blandade jordarter av mo, mjäla och lättlera. På gården bedrivs integrerad slaktsvinsproduktion. Ca suggor uppdelad på åtta grupper, varje sugga får ca 20 smågrisar per år. Detta ger ca 80 slaktsvin per omgång. Avvänjningsåldern är 7 veckor. Ålder vid slakt varierar mellan 6-8 mån och ca 1200 slaktsvin produceras per år. Man har egen rekrytering på 30-35%, ca 20 gyltor per år. Suggorna grisar ute i hyddor året om. Smågrisarna går kvar på bete till de är veckor. Då flyttas de vintertid till en slaktsvinsavdelning inomhus, med rastgård utanför (bild 10). Sommartid går de ute i betesfållor som roteras i växtföljden under betesperioden maj till september. Bild 10, slaktsvinsstall vinter. Gården använder enbart torrfoder, foderblandning sker på gården med egen spannmål och inköpt ekokoncentrat Futurex. Fodertillredningen är datastyrd där varje foderslag vägs in till kvarnen. Därefter hamnar fodret i en stående blandare. Från blandaren skruvas fodret till traktorvagnen (bild 11), som är hemmabyggd. 18

19 Bild 11, utfodringsvagn för torrfoder. Behållaren står på vågceller och man har displayen där antal kilo visas i traktorn, det är manuellt till/frånslag av skruven. Suggorna med kultingar utfodras manuellt i krubbor, med foder som transporteras i traktorskopan, utfodring sker en gång per dag. Vatten fylls på med en tankvagn efter traktorn en gång om dagen. Utfodring till slaktsvinen sker i paxautomater, fri tillgång upp till 60 kg för att sedan begränsas med samtidig utfodring på marken (bild 12). Vid blöt väderlek läggs skivor ut som grisarna äter på. Vid utfodring av slaktsvinen behöver traktorföraren inte hoppa ur traktorn utan kan köra in i hagen, starta skruven och mata ut en fodersträng tills rätt mängd visas på displayen, 19

20 Bild 12, utfodring av slaktsvin. Hur fungerar det? Arbetet med själva utfodringen tar ca 1 timme, tid för tillsyn och att fylla på vattenkaren hos grisarna tillkommer. Utslaget på året är den totala arbetstiden ca 4h/dag med slaktsvinen. Frågan är hur stor spillet är vid denna typ av utfodring? Enligt brukaren själv är spillet försumbart så länge som det är torrt väder och hårt i marken. Att utfodra på marken är sämre vid regn och på mjuk mark. Då ökar risken för att grisarna trampar ner en del foder och spillet kan öka avsevärt. I dagsläget lägger man ut skivor på marken eller långa tråg av betong ute för att minska spillet vid blöt väderlek. Precisionen är idag ganska god vid utvägningen men kalibreringen felar ca 10% som traktorföraren behöver ta hänsyn till. Utfodringen i en lång sträng gör att den blir i stort sett samtidig för de större djuren som får begränsad giva. Det är en rationell utfodring av slaktsvinen där man inte behöver gå ur traktorn. Suggor och smågrisar utfodras manuellt, där man får hoppa ur traktorn och utfodra med skyffel. Produktionsresultat Gårdens foderförbrukning är svår att skatta, man räknar grovt med en foderförbrukning på ca 3,5 kg torrfoder /kg tillväxt, eller ca 42 MJ/kg tillväxt. Grovfoder ej medtaget. Medelslaktvikten för i år är ca 84 kg hittills i år med en köttprocent på 56,8 %. 20

21 Tänkbara förbättringar av system för utfodring i fält Torrfoder Torrfodervagnen i gård C:s modell med vågceller fungerar bra, det finns däremot förbättringar att göra som skulle underlätta och förkorta utfodringsarbetet. Två till tre olika fack i behållaren med möjlighet att öppna/stänga de olika facken från traktorn skulle ge möjligheten att ge en mix till slaktsvinen, en mix till suggorna samt eventuellt en startmix för smågrisar på samma runda, allt betjänat inifrån traktorn. Vattning av djuren görs idag på en egen runda. Med en vattentank på vagnen kunde man vattna alla djuren på samma runda och man sparade in en runda för traktorförare och traktor. Då skulle man få ned den totala arbetstiden för utfodring ytterligare. Spillet är svårare att komma till rätta med, men det skulle vara en fördel att kalibrera utvägningen ytterligare för större säkerhet i utfodringsmängden. Spillet i samband med utfodringen skulle kunna minskas med en typ av längsgående krubba som i gård B, där man skulle kunna göra en längsgående tratt i plyfa så att grisarna inte står i vägen för fodret innan det kommit ned i krubban. Detta skulle kunna minska risken för spill och göra systemet mindre känsligt för dåligt väder. Lite spill blir det alltid då grisarna bökar ut torrfodret ur krubban. Om krubban utformas med en inåtböjd kant minskas även den risken. Blötfoder Utfodringen i exemplet på gård B skulle kunna utvecklas om man kunde väga ut ett homogent blötfoder i fält. En vagn med två tankar en för varje foderblandning med en rundad form lik en mjölktank för att underlätta blandningen placeras på vågceller. Då kan man kan hålla fodret väl blandat och med en exakt pump väga ut det individuellt för varje grupp, en mix för slaktsvin och en mix för suggorna. Det skulle minska arbetstiden genom snabbare utfodring, minska spillet genom att man ger även suggorna blötfoder, öka precisionen i givan till grisarna genom bättre möjligheter till samtidig utfodring av styrd giva/gris av en homogen foderblandning. Någon typ av dockningssystem vore bra i fält så att man kan sköta utfodringen inifrån traktorn genom att docka på slangen på trågets rör eller tratt. De som har produktionen lika gård A har idag ett effektivt utfodringssystem med låg arbetstid och lite spill. Problemet på sikt för detta system kan bli kraven på betesrotation samt att inte återkomma för ofta till samma bete. Det blir svårt att rotera betet i växtföljden på gården om man samtidigt skall utnyttja de i flera fall nybyggda stallarna för slaktsvinen. Betesdriften fungerar inte om avståndet mellan betena och stallet där grisarna utfodras blir för långt. För att lösa detta delvis kan man tänka sig tankvagnen i föregående exempel. Det blir förvisso en extra investering i transportabla krubbor och tankvagn. Alternativ till detta är ringledning till beten runt stallet så att fodret pumpas ut till respektive krubba/grupp. Här handlar det om en extra investering i transportabla krubbor och ledningsrör. Då måste självklart betena närmast ladugården utnyttjas till bete för att klara av kravet på att återkomma till samma bete tidigast vart tredje år. Det är inte realistiskt att bygga ut med ledningar på detta sätt någon längre sträcka från stallet. 21

22 Diskussion Målet med att förbättra befintliga utfodringssystem och att hitta nya praktiska lösningar för grisarnas betessäsong är bland annat att arbetsbelastningen inte skall öka under sommaren. Nuvarande regler skall kunna följas utan att det blir ett avbräck i produktionen under sommaren. Meningen är att grisarnas bete skall in i växtföljden så långt det går. De får inte heller återkomma till samma bete för ofta på grund av parasittrycket samt risken för växtnäringsläckage. Detta skall vara möjligt samtidigt som man vill ha jämna grisar med god klassning även under betessäsongen utan att arbetsbelastningen och spillet ökar. Avgörande för en god klassning av grisarna är att kunna utfodra grisarna restriktivt och samtidigt under sista perioden före slakt. Betalningssystemet för KRAV-godkända grisar hänger starkt ihop med slaktvikter och köttprocent som man måste lyckas hålla, annars finns det inte ekonomi till att fortsätta med produktionen. Med sjunkande betalning till producenter av ekogriskött har marginalerna krympt ytterligare och varje möjlighet till effektivisering och kostnadsreducering är viktig. Att lösa utfodringstekniken rent tekniskt går men det kostar också, det är än så länge en liten marknad som ekoproducenterna jobbar med. En liten marknad hämmar i viss mån utvecklingen av ny teknik på området, det blir framförallt upp till brukaren att lösa problemen själv vilket många i och för sig är duktiga på. Då lönsamheten sviktar kan det vara svårt för brukarna själva att satsa pengar och utveckla tekniken på området. Det finns mycket att göra inom rationaliseringen av utfodring på bete. Vid torrutfodring ute med grisar i större grupper på ca 50 slaktsvin och restriktiv tilldelning blir det däremot mer spill och svårare att lösa en samtidig utfodring än vid alternativet med blötutfodring. Därför kan man rekommendera större besättningar att satsa på blötutfodring där bättre förutsättningar finns för en lönsam produktion, även om en större investering och uppfinningsrikedom krävs. Samtidigt får inte grisarnas möjligheter till att utöva sitt naturliga beteende och bibehålla sin goda hälsa äventyras. Detta är grunden för svensk ekologisk produktion och här ligger Sverige före många andra länder. Det är viktigt att slå vakt om dessa värden i svensk ekogrisproduktion. Litteratur Danmark, Landsudvalget for svin, den rullende afprövning, nr Produkttest af foderautomater til diegivende soer på friland Jos Botermans, JBT/SLU. Svensk Gris nr 9 & Regler för KRAV-godkänd produktion januari

23 Adress: Box 412, UPPSALA Telefon: Hemsida e-post: