Konkurrenskraft på företagsnivå

Transkript

1 Industrirådets projekt Konkurrenskraft på företagsnivå Presskonferens

2 Projektets organisation Konkurrenskraft på företagsnivå Industrirådets projekt Konkurrenskraft på företagsnivå Styrgrupp: Industrins förhandlingsråd Projektgrupp: Ola Asplund IF Metall Maja-Malin Ekelöf IF Metall Mats Kinnwall Industriarbetsgivarna/Skogsindustrierna Robert Tenselius Teknikföretagen Jon Tillegård Unionen

3 Uppgiften: Arbetsgruppen ska studera följande: Hur konkurrenskraftiga är svenska anläggningar för produktion och FoU, relativt motsvarande anläggningar i andra länder? Vilka faktorer avgör konkurrenskraften i svenska anläggningar relativt anläggningar i andra länder?

4 Företagen - studiebesök Teknikföretag SKF Atlas Copco Scania AB Volvo Trelleborg Ericsson Volvo Cars Dellner AQ Group LEAX Group Sverige, Kina, USA Sverige, Kina Sverige, Nederländerna Sverige, Belgien Sverige, Kina, USA Sverige, Estland, Kina, USA Sverige, Belgien, Kina Sverige Sverige, Estland Sverige, Lettland Basindustri Holmen Paper Sandvik Boliden SSAB Livsmedelsindustri Arla Foods Sverige Sverige, USA Sverige (enbart förstudie) Sverige Kemi och läkemedel Borealis Astra Zeneca Sverige Sverige, USA

5 Företagen - studiebesök Belgien/Nederländerna Kina USA Estland/Lettland

6 Konkurrenskraft bortom det mätbara Det mätbara Produktivitetens betydelse, utveckling och problem Hur företagen gör jämförelser Produktivitet och kostnad per enhet i Sverige och utomlands -> vad säger enkäterna? och det omätbara Lokaliseringsbeslut och strategier i en globaliserad värld Konkurrensförutsättningar i ett svenskt perspektiv Verksamhet och strategier i olika regioner/världsdelar

7 Jämföra produktivitet Alla företag mäter produktivitet, men på olika sätt och med en definition som skiljer sig från den nationalekonomiska För FoU finns inga tydliga kvantitativa mått Svårt att göra jämförelser mellan branscher, men också svårt att hitta jämförbara anläggningar inom samma företag

8 Företagens olika mätmetoder Ett antal olika produktivitetsmått inom olika branscher * Observera att detta förädlingsvärde som företagen använder på anläggningsnivå inte räknas fram baserat på intäkter så som är fallet i makroekonomisk statistik utan utgörs av en summering av produktionskostnader exklusive kostnaderna för direkt insatsförbrukning.

9 Index Sverige = 100 Några av slutsatserna - Produktivitet och jämförelser Produktivitetsnivå anläggningar i Sverige jämfört med i övriga Västeuropa Uppgifter från AB Volvo, AstraZeneca, Boliden, Holmen Paper, Scania och Volvo Cars Alla företag Motorfordonsindustrin 200 Sverige 200 Sverige 150 Västeuropa (ej Sverige) 150 Västeuropa (ej Sverige) Produktivitetsnivå Storlek på produktion 0 Produktivitetsnivå Storlek på produktion Källa: Insamlat datamaterial, uppgifterna har aggregerats * Se rapportens fjärde kapitel för en närmare metodbeskrivning och problematisering. Uppgifterna bör problematiseras utifrån ett antal perspektiv. Skalfaktorn är mest central, men jämförbarheten påverkas även av mixen mellan egenförädling/inköp, typ av produkter och produktion, roll i koncernen etc.

10 Några av slutsatserna Beslutsgång vid lokalisering av verksamhet

11 Några av slutsatserna Lokalisering av verksamhet Historiska skäl genomförda investeringar har stor styreffekt på nya investeringar men strategiska överväganden kan åsidosätta sådana argument Globala företag prioriterar ofta närvaro på marknader framför rena kostnadsfaktorer Politiska krav på lokalt innehåll, närhet till strategiska partners, kluster, kundkännedom, transporter och ledtider etc. Kostnadsmotiv främst av vikt inom en och samma marknad

12 Några av slutsatserna Lokalisering transportkostnader delar in världen

13 Enkätsammanställning Faktorer av betydelse vid lokalisering Enkätfråga: Vid beslut om förändrad produktion (exempelvis investering/nyetablering), vilken betydelse för utfallet har följande faktorer? (1 = utan betydelse, 9 = mycket stor betydelse, ej aktuellt = X)* Arbetskraften, organisering och flexibilitet Betydelse (1-9) Välfungerande samverkan mellan ledning och arbetstagare 7,5 Flexibilitet 2: att kunna variera skalan på produktionen genom att ändra antalet tillsvidareanställda 7,5 Flexibilitet 3: att kunna variera skalan genom möjlighet till tidsbegränsade anställningar och inhyrd personal 7,4 Förutsättningar för en effektiv organisering av arbetet 7,2 Nivå på total arbetskraftskostnad för kvalificerad produktionsarbetskraft 7,1 Flexibilitet 1: att kunna variera skalan på produktionen med befintliga anställda (t.ex. arbetstidsbanker) 7,0 Tillgång till kvalificerad produktionsarbetskraft 6,9 Tillgång till högutbildad arbetskraft t ex ingenjörer 6,5 Flexibilitet 4: att kunna variera skalan på produktionen m.h.a. offentligfinansierade permitteringssystem 5,9 Nivå på total arbetskraftskostnad för högutbildad arbetskraft 5,6 Faktorer på makronivå avseende landet/regionen Betydelse (1-9) Rättssäkerhet (skydd av äganderätt/investeringar, grad av korruption) 7,9 Infrastruktur för logistik 7,3 Kostnad för och pålitlig tillgång till energi/el 7,1 Makroekonomisk stabilitet 7,1 IT-infrastruktur (täckning, pålitlighet och hastighet på uppkoppling) 6,9 Sammantagen nivå på företagsskatter 6,5 Offentligfinansierade stöd/subventioner för etablering/utökad verksamhet 5,0 * Se rapporten för exakt frågeformulering samt för utformning av enkäten.

14 Enkätsammanställning Samverkan och effektivitet Flexibilitet

15 Enkätsammanställning Kompetens/utbildning Arbetskraftskostnad

16 Sverige som investeringsland (företagens syn)

17 Tre viktiga slutsatser Tecken på högre produktivitet i övriga Västeuropa än i Sverige, delvis pga. större volymer. Regionindelningen svenska jobb konkurrerar i huvudsak med Västoch Östeuropa. Förbättrade konkurrensförutsättningar (en korg med olika faktorer) behövs som kompenserar våra tillkortakommanden. Flexibilitet (förmågan att anpassa insatta resurser till förändringar i efterfrågan) blir viktigare med ökad konkurrens. Flexibilitet kan uppnås med flera olika varandra kompletterande medel. Kompetens, energi/el, kostnadsläge, samverkan etc.