Kommerskollegium, Februari ISBN:

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Kommerskollegium, Februari ISBN:

3 Förord Inre marknaden 20-årsjubilerade under året. Det har varit 20 år med enorma framsteg för den ekonomiska integrationen och för handeln inom EU. Ändå rymmer inre marknaden fortfarande en stor ekonomisk potential en potential för ökad tillväxt. Den inre marknaden för varor fungerar nu relativt väl, men för personer, för arbetskraft, är potentialen dåligt utnyttjad. Större rörlighet på arbetsmarknaden skulle vara särskilt välkommet i den ekonomiska situation som EU för närvarande befinner sig, med bl. a. stor arbetslöshet. Även tjänstehandeln har en stor outnyttjad potential. Karaktären på den internationella handeln har under inre marknadens 20-åriga existens förändrats markant. Världshandeln ändras ständigt, till följd av utveckling av ekonomi och teknik. Nya handelsmönster, tjänstehandel, globala värdekedjor, e-handelns framväxt och frihandelsavtal i olika konstellationer är några förändringar som kollegiet analyserar. Allteftersom samhället och omvärlden förändras måste också inre marknaden utvecklas. Det kanske allra viktigaste för inre marknadens möjlighet att bidra till tillväxt är just rörelse. Att inte stå still. Att inte stagnera. Men samtidigt som den inre marknaden måste utvecklas i takt med tiden, borde insikten om inre marknadens nytta i större utsträckning appliceras på den externa handelspolitiken. Den helt övervägande delen av tillväxten i världen sker utanför EU. Genom liberaliseringar av handelspolitiken skulle EU kunna dra större nytta av handelns potential även externt och därmed också av den snabba tillväxten i omvärlden. Lena Johansson, Generaldirektör 1

4 Innehållsförteckning GD:s förord Målen för kollegiets verksamhet Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad Sammanfattning av kollegiets insatser på inre marknadsområdet Analys- och utredningsverksamhet, remissvar, m.m Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning av anmälningsprocedurerna och arbetet inom 98/34 och WTO/TBT Anmälningsproceduren enligt tjänstedirektivet Varuförordningen 764/2008/EG Solvit-nätverkets arbete Kollegiets bidrag till en öppen handelspolitik samt ett öppet och starkt multilateralt handelssystem Pågående förhandlingsprocesser Analyser och utredningar per expertområde Handelspolitiska skyddsinstrument Handel och hållbar utveckling Effekter av ursprungsregler på handel Immaterialrätt och handel Offentlig upphandling Övriga verksamheter yttre handelspolitik Tullsuspensionsärenden Licensärenden Ryska exporttullkvoter för virke Råvaror och energi Handelshinder och marknadstillträde Jordbruk och SPS-åtgärder Internationellt regulativt samarbete Handelsprocedurer Internationellt samarbete Handelsutvecklingen Analyser och utredningar E-handel Globala värdekedjor Tjänstehandel Summering av årets kommunikationsinsatser Open Trade Gate Sweden (OTGS) Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Internationella sanktioner Redovisning av kompetensförsörjning Bilaga: Publikationer Tabeller och finansiell redovisning

5 1. Målen för kollegiets verksamhet Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet ska verka för frihandel samt för: en väl fungerande inre marknad - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, att EU:s gemensamma handelspolitik bygger på frihandel, handelspolitiska liberaliseringar och att det multilaterala handelssystemet är öppet och starkt. Kommerskollegium ska alltså bidra till fri rörlighet på EU:s inre marknad samt till liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Denna strävan efter goda handelsmöjligheter är utgångspunkten i allt arbete för kollegiet. Vårt sätt att bidra till frihandel och fri rörlighet på inre marknaden är genomgående indirekt. Vi förser regeringen med underlag och analyser inom våra expertområden, inför olika former av förhandlingar och ställningstaganden. Vi analyserar hur man kan gå till väga för att förbättra den fria rörligheten eller nå mesta möjliga handelsöppning. Vi försöker öka medvetenheten om den fria rörligheten och de möjligheter som företag och privatpersoner har på den inre marknaden. Vi sprider också kunskap om nyttan med att ytterligare underlätta rörligheten på den inre marknaden samt med handel och frihandel. Vi gör utredningar som visar och problematiserar kring detta. Samlad bedömning av resultatet av verksamheten Den ekonomiska krisen i Europa gör att inre marknadens och handelns betydelse för tillväxten har uppmärksammats allt mer den senaste tiden. Även i Europa 2020, som är EUs tillväxtstrategi för det innevarande decenniet, framhölls såväl inre marknaden som handeln med tredje land som betydelsefulla för tillväxt och konkurrenskraft. Handelspolitiken och goda möjligheter för handel med tredje land lyfts fram i en särskild rapport, där även betydelsen av kopplingar mellan inre marknaden och den yttre handelspolitiken betonas. Den svåra ekonomiska situationen har än mer satt tillväxtåtgärder i politiskt fokus under året. En väl fungerande inre marknad är en kärna i EU-samarbetet och en nödvändighet för en positiv ekonomisk utveckling, vilket i hög grad har lyfts fram i EU under året. Även vikten av att utnyttja de möjligheter som liberaliseringar av den externa handeln skulle ge har uppmärksammats. Samtidigt ser vi tecken på att den ekonomiska situationen också föder ny protektionism. Kommerskollegium har under några år gjort ett antal analyser som är användbara i det arbete som pågår inom EU. Under 2012 kunde vi knyta ihop olika analysspår till samlade policyslutsatser på områden som är relevanta i det pågående arbetet med tillväxts- och konkurrensfrågor. 3

6 Vi har analyserat tendenser och trender i den internationella handelsutvecklingen och bedömer att det finns allt mer att vinna på handelsliberaliseringar även ensidiga. Under år 2012 gjorde vi en studie som särskilt belyser hur handelspolitiken behöver följa med i utvecklingen. Vi har analyserat tjänsternas ökande roll i en världshandel som till stora delar bygger på fragmentering och globala värdekedjor. Vi har studerat e-handelns möjligheter och handel med avancerade tjänster i det s.k. Molnet. Under året har vi också presenterat ett antal förslag om hur den inre marknaden kan utvecklas. Förslagen berör aspekter på den inre marknaden av mycket olika karaktär, allt ifrån hur möjligheten till personers och tjänsters rörlighet kan ökas, till hur implementeringen av redan beslutade system kan förbättras. Allt detta är exempel på insatser som kollegiet har gjort under år 2012 som vi bedömer har varit till nytta i det svenska arbetet inom EU. Intrycket är också att analyserna har varit relevanta och användbara i regeringens arbete. Vårt arbete har också uppmärksammats och kommit till användning internationellt. Det ansluter väl till inriktningen i såväl OECDs som WTOs arbete när det gäller handelstendenser. De analyser kollegiet har gjort av globala värdekedjor i världshandeln samt av handelsaspekter på tjänsteanvändningens ökande roll i tillverkningsindustrin, är exempel på arbete som ligger helt rätt i tiden i förhållande till den diskussion som nu förs. Vi bedömer att kollegiet ligger väl framme i detta arbete internationellt. Det faktum att vi efterfrågas för att presentera våra analyser eller delta i diskussioner talar också för detta. Vi har sedan några år arbetat med att koppla inre marknadsfrågor och yttre handelspolitiska frågor närmare varandra. I början av år 2012 publicerade vi en analys av hur det inre och yttre perspektivet kan berika varandra (Internal Market in a Global Context). Vi ombads med anledning av det att ta en särskild roll i en konferens som Kommissionen ordnade med detta tema i början av år Vi bedömer att kollegiet ligger långt framme i arbetet med detta synsätt, som även uppmärksammas utifrån ett tillväxtperspektiv i Europa Ett exempel på ett sakområde där vi i vårt eget arbete tydligt kopplar perspektiven inre marknad och yttre handelspolitik är offentlig upphandling. Vi arbetar samlat med EUs yttre perspektiv på offentlig upphandling, EUs interna regelverk samt med svenska regler och svensk tillämpning. Frågan har varit mycket aktuell på alla tre nivåerna under året. Förslag om såväl det externa som det interna regelverket är under behandling, samtidigt som ett antal utredningar pågår eller har presenterats om offentlig upphandling i Sverige. Samtidigt har debatten tidvis varit intensiv om hur regelverket ska tillämpas i de konkreta upphandlingssituationerna i framförallt kommuner. Under år 2012 har vi ägnat dessa frågor stor uppmärksamhet. Vi har deltagit i seminarier och debatter för att förklara syftet med upphandlingsreglerna och nyttan med öppenhet och konkurrens i upphandlingen. Vi har också haft möjlighet att utveckla dessa resonemang i ett flertal remissyttranden under året. En del av kollegiets arbete med offentlig upphandling handlar som nämnts om att förklara nyttan med handel och konkurrens, dvs. vårt grunduppdrag att verka för frihandel. Oftast innebär detta uppdrag att våra analyser och resonemang är 4

7 underlag för olika internationella förhandlingar. En del i vårt uppdrag är dock att mer generellt förklara nyttan med frihandel samt påminna om dess betydelse för Sveriges välstånd. Detta behöver vi göra i de diskussioner och situationer som är relevanta i den svenska debatten. Offentlig upphandling är ett område där vi har anledning att påminna om poängen med handel. Ett annat område är närproducerat, transporter, miljö och klimat. Det är intuitivt lätt att tro att närproducerade varor genomgående är att föredra, eftersom de transporter som internationell handel förutsätter då undviks. Särskilt för livsmedel förefaller en vanlig föreställning vara att man genom att välja närproducerade varor gör klimatet en tjänst. Vi har därför gjort en grundlig genomgång av hur sambanden ser ut avseende klimataspekter på handel och transporter. Under år 2012 presenterade vi resultatet av detta arbete som rönte stort intresse. Vi konstaterar i rapporten att den vanliga bilden av fördelarna med närproducerat är kraftigt förenklad ibland är den korrekt, ibland är den helt felaktig. I en annan publikation under året fördjupar vi oss särskilt i närproducerade livsmedel. Vi belyser diskussionen om närproducerade livsmedel ur ett handelsperspektiv. Vi har nu under ett par år haft särskild fokus på inre marknaden. Under år 2012 har vi lagt stor vikt vid såväl analyser, implementering som information. Ett stort arbete lades på analyser av hur inre marknaden kan fördjupas och moderniseras. Vi presenterade konkreta förslag på en rad områden, från implementering till att verkligen utveckla och förnya inre marknaden. Vi framhåller bland annat att det finns en outnyttjad tillväxtpotential i att förbättra den fria rörligheten för personer, den av de fyra friheterna på den inre marknaden som är minst utvecklad, samt i att lösa problem för e-handel över landgränser. Vi har också fördjupat samarbetet med kommuner och statliga myndigheter, när det gäller deras roll och förståelse för den inre marknaden. Sist men inte minst har det under året handlat mycket om information och kunskapsspridning, inte minst med anledning av att inre marknaden firade 20 år. Vi bedömer att våra förslag och analyser om inre marknaden har tagits väl emot både i Sverige och i Bryssel; vi bedömer också att de har gett avtryck. Även våra kontakter med kommunsektorn och statliga myndigheter bedömer vi ger ett gott resultat. Vi möter stor förståelse och ett påtagligt intresse för samarbetet. När det gäller EUs förhandlingar om liberaliseringar i handeln med tredje land, så ligger WTO-arbetet självklart lågt, medan den helt dominerande delen av våra insatser under året avser analyser och expertunderlag till de olika förhandlingarna av frihandelsavtal. Det ökande antalet pågående frihandelsförhandlingar har höjt aktiviteten successivt under de senaste åren. Vi bedömer att vi avsevärt har ökat både kvaliteten och relevansen i vårt arbete under de här åren. Arbetet har hittat en struktur som vi bedömer förbättrat både effektivitet och resultat. Under året har vi också gjort en kvantitativ analys av ett tänkbart resultat av ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och USA. Under år 2012 kom vi, efter ett par års förberedelser, överens med Sida och regeringen i Liberia att starta ett samarbetsprojekt om Liberias WTO-anslutning. De formella överenskommelserna återstår visserligen, men projektet tar snabbt form. Organisationen på kollegiet har funnit sin form, samtidigt som rekrytering 5

8 av personal med placering i Monrovia pågår. Kollegiets engagemang sträcker sig över 5 år och projektet är därmed det ojämförligt största biståndsprojekt som vi har gått in i. Sammantaget bedömer vi att såväl vårt underlag till aktuella processer som våra analyser av handel och handelspolitik samt av inre marknaden har kommit till stor användning under året. Det gäller inte minst i den prioritering som tillväxtfrågor har haft. Vi bedömer också att vi ligger långt framme i ett antal aktuella handelsfrågor, vilket gör att vi har haft ett inflytande på den handelspolitiska diskussionen i ett antal centrala frågor. Vi bedömer att vårt arbete har avsett genomslag. Av stor betydelse är att analyserna bygger på sakkunskap och verklighetsförankring, samtidigt som de har haft en relevans genom att komma rätt i tiden. Vi bedömer därför att vi har nått ut med information och haft ett sakligt inflytande på debatten i enlighet med vårt uppdrag. 6

9 2. Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad 2.1 Sammanfattning av kollegiets insatser på inre marknadsområdet Viktigare tendenser avseende den fria rörligheten inom EU Arbetet med att förbättra och fördjupa den inre marknaden är sedan lång tid en pågående process, som på senare år har kopplats till EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren (Europa 2020). På ett övergripande plan utgör, enligt kollegiet, den inre marknaden basen för arbetet att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling. Trots den positiva utvecklingen av den fria rörligheten på den inre marknaden finns stora möjligheter att utredas ytterligare. Detta gäller särskilt den fria rörligheten för personer och tjänster, som är de minst integrerade av de fyra friheterna. Även kunskapen om den inre marknaden och dess möjligheter är bristfällig. Vi gjorde 2011 en enkätundersökning som visade att svenska företag har dålig kunskap om sina rättigheter på den inre marknaden. Undersökningen visar även brister i privatpersoners kunskap om sina rättigheter och möjligheter. Just 2012 präglades av högtidlighållandet av att den inre marknaden fyllde 20 år. Detta uppmärksammades med bland annat informationskampanjer och seminarier från både medlemsländer och från den centrala EU-administrationen i Bryssel. Inom ramen för EU:s arbete med att förbättra den inre marknaden bör givetvis Europeiska kommissionens förslag till inremarknadsakt (Single Market Act, SMA) lyftas fram. I detta fokuserar kommissionen på tolv områden där ny lagstiftning behövs för att stärka den inre marknaden och öka rörligheten över gränserna för varor, tjänster, personer och kapital. Arbetet med förslagen föregicks av omfattande konsultationer med olika intressenter och kollegiet har varit en aktiv part i samarbete med UD. Kommerskollegium har under året fortsatt arbeta med SMA, bland annat genom att ta fram förslag på åtgärder för, i stort sett alla, aktuella inre marknadsfrågor av relevans för kollegiets verksamhet. De frågor som vi tar upp berör EU-rättens tillämpning i medlemsländerna, den fria rörligheten för personer och tjänster, e-handel, immaterialrätt samt offentlig upphandling. En sammanfattande bedömning av tjänstedirektivets tillämpning Enligt kollegiets mening är det fortfarande för tidigt att utvärdera tjänstedirektivets effekter på den fria rörligheten. Dock har direktivet goda förutsättningar att underlätta för tjänstehandeln. Detta framkommer bl.a. av kollegiets utredning om möjliga effekter av tjänstedirektivet. Denna visar att tjänstehandeln skulle öka med två tredjedelar om tre av de regleringstyper som direktivet syftar till att minska försvann helt. Se mer nedan. Vad gäller medlemsstaternas arbete med kontaktpunkterna presenterade Deloitte i mars 2012 en rapport om medlemsstaternas kontaktpunkter. Estland ansågs ha den bästa kontaktpunkten och Sverige kom på sjunde plats. Rapporten bygger på fakta 7

10 från sommaren 2011 och det kan konstateras att det under resterade delen av 2011 och 2012 skett kontinuerlig utveckling av kontaktpunkterna. Detta gäller inte minst beträffande översättning av informationen till engelska. Den främsta utmaningen för kontaktpunkterna är fortfarande att lösa problematiken kring erkännande av andra medlemsländers e-signaturer och e-legitimationer. Kollegiet kan i samband med handläggning av anmälningsärendena konstatera att det fortfarande råder osäkerhet bland myndigheterna kring tjänstedirektivets tillämpning. Vi ser det som en viktig roll att informera myndigheterna, främst genom telefonsamtal men även genom besök hos dem. Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kollegiet hade 2012 uppdraget att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten om den inre marknaden bland medborgare, näringsliv och myndigheter. Specifikt för året var den inre marknadens 20-årsjubileum, som kollegiet uppdrogs att genomföra informationsinsatser kring. Flera aktiviteter kopplades till jubileet: Vi deltog vid ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv i Bryssel. Ett seminarium genomfördes i samarbete med EU-kommissionen om angelägna inremarknadsfrågor, fem dagars utställning i Gallerian kring medborgares och företags möjligheter på den inre marknaden, utställning på mässan Eget Företag under tre dagar och genomförandet av SME Week, riktat till små och medelstora företag, på sex orter i Sverige. Vi har under året lagt särskild vikt vid informationsinsatser riktade till kommuner och vi har haft ett givande samarbete med EU-upplysningen och Europa Direktkontoren runt om i landet kring detta. Detta i kombination med de informationsinsatser som kontinuerligt görs med anledning av kollegiets uppgifter på tjänstedirektivets och varuförordningens områden är ett inslag i kollegiets prioritering av informationsarbetet under 2012, liksom under Solvit och anmälningsprocedurerna Inom problemlösningsnätverket Solvit har ärendetillströmningen ökat något under Liksom under 2011 var enskilda personers problem med rörligheten över gränserna fortsatt störst i kategorin inkomna ärenden under I detta hänseende var anmälningar som rörde problem med socialförsäkringar, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer samt uppehållstillstånd flest till antalet. En stor del ärenden har också avsett problem med erhållande av personnummer. Genom EU:s och WTO:s anmälningsprocedurer för tekniska regler är kollegiet kontaktpunkt i arbetet med att förebygga handelshinder genom den obligatoriska förhandsgranskningen av vissa nya regler. Antalet anmälningar av tekniska regler 2012 har ökat i jämförelse med 2011 men å andra sidan har antalet s.k. TBTanmälningar minskat markant. Anmälningar enligt tjänstedirektivet har minskat marginellt. 8

11 Kostnaderna för kollegiets samlade insatser inom området den inre marknaden uppgick till 29,5 mkr vilket är en ökning med ca 3 % jämfört med föregående år, se tabell nedan mkr andel mkr andel mkr andel I. Inre marknaden 29,5 30,8% 28,6 32,2% 23,1 25,9% Analys- och utredningsverksamhet, remisser, m.m. 12,9 13,5% 9,4 10,6% 5,2 5,8% - Analyser och utredningar 9,7 10,1% 6,7 7,5% - Svar på remisser, SOU, Ds m.m. 1,9 2,0% 1,8 2,0% - Svar på remisser från myndigheter och organisationer 1,3 1,4% 0,9 1,0% Kontaktpunkterna för tjänster och varor 3,7 3,9% 3,4 3,8% 2,8 3,1% Internal Market Information system (IMI) 1,2 1,3% 0,9 1,0% 0,6 0,7% Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd 3,8 4,0% 5,2 5,9% 4,5 5,0% Anmälningsprocedurerna 3,5 3,6% 4,3 4,8% 4,5 5,0% SOLVIT 4,4 4,6% 5,4 6,1% 5,5 6,2% Anm. Andelsprocenten i tabellen ovan avser verksamhetens andel av kollegiets totala kostnader, se även bilagd Tabell 1. Kollegiet gör i de följande avsnitten, , en mer detaljerad genomgång av sina insatser inom området den inre marknaden. 2.2 Analys- och utredningsverksamhet, remissvar, m.m. Analyser och remissvar Single Market Act 2 Bland viktigare analyser kan nämnas en omfattande utredning som kollegiet tog fram under våren för UD:s räkning innehållande en stor mängd förslag till åtgärder som kan ingå i SMA2. En förkortad sammanfattande version har också publicerats och översatts till engelska. Notervärt är även att UD, kommissionen och Svenskt Näringsliv har tagit intryck av flera av våra förslag i sina egna yttranden och inspel rörande SMA2. I SMA2- utredningen presenterar kollegiet flera förslag till åtgärder för att förbättra den fria rörligheten, inte minst för personer. Kollegiet har yttrat sig över förslag inom ramen för SMA1 som rör fri rörlighet för personer, såsom förslaget om utstationering och revidering av yrkeskvalifikationsdirektivet. Offentlig upphandling Vi har under året haft fortsatt hög prioritet inom arbetet med offentlig upphandling. Exempelvis har kollegiet ingått i Socialdepartementets referensgrupp för nya upphandlingsdirektiv. Kollegiet har även medverkat i Trafikverkets regeringsuppdrag om innovationsupphandling samråd om innovationsupphandling som redskap för att driva på utveckling av effektivare processer och teknik. Kollegiet har ökat aktiviteten inom upphandlingsområdet på EU:s inre marknad. Arbetet med moderniseringen av EU:s upphandlingsregelverk har fortsatt under året och kollegiet har deltagit aktivt i det arbetet. 9

12 Socialdepartementets remisser gällande översynen har besvarats. Vidare har flera av Miljöstyrningsrådets remisser innehållande förslag till upphandlingskriterier besvarats under året. Kollegiet har även besvarat andra remisser (SOU) under året. Vidare har kollegiet under året genom olika utåtriktade insatser slagit vakt om att handelsaspekterna inte kommer i skymundan i offentlig upphandling. I det syftet har kollegiet medverkat vid seminarier/paneldebatter om offentlig upphandling i olika fora, nämligen: Almedalsveckan samt seminarierna Inre marknaden 20 år, Framtidsforum. Kollegiet har även fortsatt sina kontakter med andra viktiga aktörer på upphandlingsområdet under året, exempelvis Upphandlingsutredningen 2010, Miljöstyrningsrådet och Konkurrensverket. Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EU-rätten - Konsekvenser för myndigheter och kommuner Kollegiet presenterade även en utredning om på vilket sätt EU:s regler om fri rörlighet kan påverka myndigheters och kommuners icke-bindande åtgärder, till exempel information på en webbplats, pressmeddelanden, policy- och vägledningsdokument. Enligt vår mening är det viktigt att myndigheter och kommuner inte glömmer att göra en EU-rättslig bedömning av effekten av sina åtgärder, oavsett form. Utredning om tjänstedirektivets effekter Kollegiet har under året gjort en utredning om möjliga effekter av tjänstedirektivet. Den baseras på data från Eurostat, OECD och företagsdatabasen. Utredningen undersöker hur tre av de regleringar som direktivet syftar till att minska förekomsten av påverkar handeln med bygg-, juridiska, redovisnings- och tekniska tjänster gällande gränsöverskridande handel och försäljning genom utländsk etablering. Resultatet kan sammanfattas med att handeln ökar avsevärt om regleringar minskar. Enbart inom de fyra studerade branscherna skulle tjänstehandeln kunna öka med två tredjedelar om de regleringar som studien tittar på försvann helt. Utredningen har bl.a. uppmärksammats vid en internationell konferens vid Chatham House i London om Europas framtid. Vidare har utredningen lagts upp av kommissionen på dess hemsida. Immaterialrätt Kollegiet har under året, som en del av en större utredning, sammanställt vad som är harmoniserat på den inre marknaden vad gäller immaterialrätt. Sammanställningen översändes till Regeringskansliet i slutet av Kollegiet har också besvarat tre remisser på immaterialrättsområdet; patentspråksutredningens betänkande Nationella patent på engelska?, kollektiv rättighetsförvaltning och förlängd skyddstid för musik. Remisser I vår roll som remissinstans har vi fått genomslag för remissvaret om visstidsanställningar, där den remitterade promemorian (Ds 2011:22) först föreslog att ansvaret för direktivets genomförande skulle läggas på domstolarna. 10

13 Detta kritiserade vi, vilket avspeglas i att en ny Ds (2012:25) togs fram som i stället innehåller konkreta författningsförslag. (dnr: 2011/01055 samt 2012/00906/). Tabellen nedan visar utvecklingen av antalet avslutade ärenden i form av Analyser och utredningar samt svar på remisser inom inre marknaden: I Inre marknaden Analyser och utredningar Svar på remisser, SOU, Ds m.m Svar på remisser från myndigheter och organisationer EU:s standardiseringspolitik Ett av kollegiets uppdrag är att i samarbete med svenska intressenter följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och hålla regeringen underrättad om viktiga skeenden och utvecklingstendenser inom standardiseringen som är av betydelse för svensk ekonomi. Utgångspunkten är att standarder som tas fram enligt grundprinciperna enhetlighet, insyn, öppenhet, samförstånd, frivillighet, oberoende i förhållande till särintressen och effektivitet ska kunna användas för att stimulera företagens konkurrenskraft. Som ett led i detta arbete gör kollegiet analyser av olika aspekter inom standardisering och bidrar med underlag inför och deltar i möten inom EU. Under 2012 har vi deltagit i två möten med SOGS (Senior Officials Group for Standardization and Conformity Assessment Policy). Under året har kollegiet rapporterat om arbetet med standardiseringsfrågor inom EU och internationellt till en bred krets av myndigheter, näringslivs- och branschorganisationer. Detta har bl.a. gjorts under möten med Kommerskollegiums kontaktgrupp för tekniska regler och handelshinder (KTH-gruppen) som anordnats tre gånger under 2012 samt på Marknadskontrollrådets möten vid Swedac. Kollegiet har kontinuerligt bidragit med synpunkter inför förhandlingarna och deltagit i rådsarbetsgruppens möten i arbetet med den nya standardiseringsförordningen. I oktober 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk standardisering, 1025/2012. Den trädde i kraft 1 januari 2013 och blev direkt gällande som svensk lagstiftning. Frågan var dock om detta kunde leda till krav på svenska följdändringar. Kollegiet har efter förfrågan lämnat underlag till UD att inga krav på följdändringar avseende det svenska regelverket har framkommit. Kollegiet har under året remitterat 33 mandatförslag till europeiska standarder till svenska intressenter. Bl.a. har förslag beträffande flygledning och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE-direktivet) kommenterats. De flesta mandatförslagen har behandlats genom skriftliga procedurer. Ett fåtal förslag har varit aktuella vid möten med 98/34-kommittéen och kollegiet har då kallat till förmöte. 11

14 Kollegiet har haft ett löpande utbyte av kunskap och erfarenheter med SIS (Swedish Standards Institute) vid informella träffar för att underlätta fortsatt kunskapsförmedling i vidare kretsar. Kollegiet deltog även i det s.k. kreativa möte som UD höll om Standardisering för innovation och konkurrenskraft med bl.a. statssekreterare Gunnar Oom som talare och det blev ett aktivt deltagande av samtliga inbjudna. Syftet med mötet var att samla standardiseringens aktörer i Sverige för att beskriva arbetet idag och att diskutera prioriteringar för framtiden. Koppling mellan EU:s inre marknad och EU:s yttre handelspolitik Kommerskollegium presenterade utredningen The internal market in a global context Externalising the four freedoms vid ett seminarium arrangerat av kommissionen i januari. Utredning syftade till att belysa de vinster som EU kan uppnå genom ökad samstämmighet mellan inre och yttre policies och presenterade en rad konkreta förslag på åtgärder. Utredningen har också presenterats för utrikeshandelsrådet (UrH) och på ett möte med den brittiska delegaten till TPC Titulär. Vid presentationen för UrH beslutades att en arbetsgrupp på UD skulle identifiera vilka åtgärder från utredningen som har potential till störst ekonomisk påverkan och som Sverige bör driva i EU i ett kortare tidperspektiv. Kommerskollegium lämnade en skriftlig input till UD:s arbetsgrupp. Kollegiet har också tagit fram en publikation baserat på utredningen Kostnaderna för kollegiets arbete med analyser/utredningar och remissvar, m.m. inom inremarknadsområdet uppgick till ca 12,9 miljoner kronor vilket är en ökning med ca 37 % jämfört med föregående år. Detta förklaras främst av ökade analys- och utredningsinsatser. Ett exempel är ovan refererade utredning om Single Market Act Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m. Kommerskollegium har i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor. Anslagsutrymmet för de svenska kontaktpunkterna för tjänster och varor ökade för kollegiets del från tkr år 2011 till tkr år Kontaktpunkten för tjänster Enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska det i varje medlemsstat finnas en eller flera elektroniska kontaktpunkter. Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium samarbetar inom ramen för kontaktpunkten, där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet samordnar de tre myndigheternas arbete, bl.a. genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Tillväxtverket har under året fortsatt att utveckla webbplatsen verksamt.se, i vilken kontaktpunkten är en del. Genom funktionen Hitta tillstånd kan tjänsteföretagare söka fram och ansöka om tillstånd. Under 2012 inkom 315 ansökningar via kontaktpunkten, varav 7 härrörde från andra länder. Det totala 12

15 antalet är mer än en fördubbling från Därutöver har det registrerats nybildningar av företag i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se. Vidare kan nämnas att Tillväxtverket varit ansvarigt för arbetet att ta fram en svensk valideringslösning för erkännande av utländska e-legitimationer. Denna testas för närvarande av ett antal kommuner. Konsumentverkets främsta uppgift är att informera konsumenter om t.ex. krav som ställs i andra länder i EU/EES har verket haft 25 ärenden relaterade till tjänstedirektivet. Det är en marginell minskning jämfört med föregående år. Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2012 besvarat 76 förfrågningar. 42 av dessa inkom via e-post, resten per telefon. Drygt 85 procent av frågorna avser etablering eller tillfälligt utövande av tjänsteverksamheter i Sverige där frågeställaren vill veta vilka regler som gäller för verksamheten, inte minst hur man startar ett företag. Endast en handfull frågor avser tjänstedirektivet i sig, vilket också varit fallet tidigare år. Förfrågningarna till service-funktionen har ökat i förhållande till 2011 (då totalt 44 förfrågningar inkom). Antal inkomna frågor till kontaktpunkten för tjänster På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och utvärdera kontaktpunkterna inom ramen för EUGO-nätverket. Detta nätverk har träffats i Bryssel två gånger under En uppgift under året har varit att ta fram kriterier för ny utvärdering av kontaktpunkterna. I detta sammanhang har frågan diskuterats i vilken utsträckning områden som faller utanför tjänstedirektivet ska omfattas av utvärderingen. Från svensk sida organiserades den 31 maj en heldagsworkshop om e-procedurer inom ramen för EUGO-nätverket. Under denna presenterade olika medlemsstater sina nationella lösningar inom områdena e-signatures, e-identity och e- Delivery. Vi hade 56 besökare från 22 EU-länder, 2 EES-länder och kommissionen. Vi har även deltagit i en EUGO-workshop organiserad av Frankrike och Polen i samarbete med kommissionen, med temat Standardisering av information. Kontaktpunkten för varor varuförordningen 764/2008 Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EU-förordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige för en viss produkt. Vidare informeras om principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten. Frågeställaren kan också få upplysningar om kontaktuppgifter till kontaktpunkter i andra EU/EES-länder. 13

16 Under 2012 ökade antalet frågor till kontaktpunkten för varor markant. Utöver arbetet med att besvara de inkomna frågorna har kontaktpunkten även deltagit i ett antal informationsinsatser främst riktade mot företag. Antal inkomna frågor till kontaktpunkten för varor procent av frågorna som inkommit under 2012 kom från företag. Majoriteten av dessa frågor kom från företag som är baserade i en annan medlemsstat och som önskar sälja sina produkter i Sverige. Ett antal frågor kom från företag i Sverige, vilka avser importera produkter till den svenska marknaden. Endast en handfull frågor ställdes av svenska företag som ville ha information om regler som gäller för en viss produkt i ett annat EU land till vilket de avsåg exportera produkten. I dessa fall inhämtade kontaktpunkten för varor svaret från den relevanta utländska kontaktpunkten för varor. Drygt en fjärdedel av frågorna kom från nationella myndigheter i andra EU länder. Syftet med frågorna var att inhämta information om svenska regler gällande vissa produkter eller att utreda hur Sverige implementerade ett visst direktiv i nationell rätt. De inkomna frågorna har nästan alltid kunnat besvaras inom tidsfristen om 15 arbetsdagar. Vidare har kollegiet deltagit i en workshop för kontaktpunkterna för varor som ägde rum vid kommittémötet om ömsesidigt erkännande i december Frågor som Sverige skickat till kommissionen inom ramen för samarbetet inom Östersjöstrategin diskuterades vid workshopen. Östersjöstrategin Kollegiet har till uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom Solvitnätverket. Under 2012 arrangerade kollegiet ett möte i Stockholm. Återrapportering till Utrikesdepartementet har skett i enlighet med det uppdrag kollegiet fått. Kostnaderna för kollegiets insatser för kontaktpunkterna för tjänster och varor, inklusive vårt arbete med Östersjöstrategin uppgick till ca 3,7 miljoner kronor vilket är en ökning med ca 9 % jämfört med föregående år. 2.4 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Europeiska kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte (IMI). Kollegiet är nationell IMIsamordnare för myndighetssamarbetet enligt tjänstedirektivet, yrkeskvalifikationsdirektivet och utstationeringsdirektivet. Samordningsfunktionen handlar främst om att utbilda och registrera svenska 14

17 myndigheter och kommuner i systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet fungerar här som kontakten mellan svenska myndigheter och kommissionen. Totalt har kollegiet registrerat 43 myndigheter som användare i systemet varav 6 kommuner och tre länsstyrelser. Förhandlingar om en IMI-förordning slutfördes under 2012 och förordningen trädde ikraft i december. Kollegiet bistod UD vid förhandlingarna. EUförordningen ger IMI-systemet en stabilare rättslig grund, speciellt vad gäller skyddet för personuppgifter och klargör rollerna mellan kommissionen och medlemsstaterna. Tanken är att IMI ska kunna tillämpas på fler rättsakter än de nuvarande. Samarbetet ska utökas till anmälningar på tjänsteområdet, licenser för yrkesmässig gränsöverskridande vägtransporter av kontanter i euro mellan medlemmarna i euroområdet (s.k. cash-in-transit, CIT), patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-och sjukvård, anmälningar enligt e-handelsdirektivet och Solvit. Ytterligare områden som kommissionen har undersökt är den fria rörligheten för offentliga dokument och återlämnande av kulturföremål. Andra utökningar av samarbetet finns inom området för direktivet om offentlig upphandling, yrkeskvalifikationsdirektivet och utstationeringsdirektivet. Dessa direktiv är för tillfället föremål för revideringar. Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till ca 1,2 miljoner kronor vilket är en ökning med drygt 30 % jämfört med föregående år. 2.5 Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kollegiet hade 2012 uppdraget att genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten om den inre marknaden bland medborgare, näringsliv och myndigheter. Specifikt för året var den inre marknadens 20-årsjubileum, som kollegiet uppdrogs att genomföra informationsinsatser kring. Inre marknaden 20 år Inom hela EU genomfördes på inremarknadskommissionär Barniers uppmuntran aktiviteter med anledning av inre marknadens 20-årsjubileum. Vårt SMA-arbete har presenterats vid ett flertal informationsinsatser i Sverige, bl.a. i Hässleholm, Almedalen samt i Stockholm vid ett seminarium under inre markandsveckan i oktober. Vår rapport presenterades även vid ett seminarium i Bryssel anordnat av Svenskt Näringsliv. På IMCO:s ordförande Malcolm Harbours förslag har rapporten skickats till alla IMCO-ledamöter i Europaparlamentet. I Sverige genomförde Kommerskollegium, i samverkan med flera aktörer, ett stort antal informationsinsatser i samband med inre marknadens 20-årsjubileum: Seminarium den 17 oktober Tre paneler med experter från näringsliv, universitet, institutioner och myndigheter diskuterade frågorna: Kan den inre marknaden hjälpa Europa ur den ekonomiska krisen? Och hur är det egentligen ställt med den fria rörligheten för arbetstagare? Vart är den offentliga upphandlingen på väg? 15

18 Utställning i Gallerian, Stockholm, oktober Allmänheten bjöds in att ta reda på vad den fria rörligheten ger för möjligheter. Vi var flera myndigheter och organisationer på plats som berättade om möjligheterna inom EU och svarar på dina frågor och funderingar. Medverkande: Arbetsförmedlingen, Centrala Studiestödsnämnden, Enterprise Europe Network, Europaparlamentets informationskontor i Sverige, Försäkringskassan, Högskoleverket, Internationella programkontoret, Konsumentverket, Ungdomsstyrelsen. Arrangörer: Europeiska kommissionen och Kommerskollegium. SME Week på sex orter i Sverige, 2-18 oktober Under ett frukost- eller lunchmöte fick företag träffa sju organisationer och få information om vilken hjälp dessa organisationer kan erbjuda företag som vill växa. Totalt kom omkring 350 företagare till evenemangen. En film med olika företagsexempel togs fram för evenemanget där en företagare berättade om vilken hjälp han har fått från Kommerskollegium och Solvit. Medverkande: Almi, Enterprise Europe Network, Exportrådet, Företagarna, Kommerskollegium, Tillväxtverket (arrangör) och Vinnova. Monter och seminarium på Eget-företag-mässan, Stockholmsmässan, oktober Företag som funderade på import och export fick tips och råd i montern som UD satt upp: Gränslösa affärer. Förutom Kommerskollegium medverkade Exportrådet och Enterprise Europe Network. Kommerskollegium genomförde ett seminarium på Eget-företag-mässan om hjälpmedel och informationskanaler som gör handeln inom EU enklare. Övriga informationsinsatser speciellt riktade mot företag Vi genomförde en informationsinsats till Exportrådets 18 exportrådgivare i Sverige, viktiga vidareinformatörer, angående kontaktpunkterna för varor och tjänster samt Solvit. Vi har informerat om kontaktpunkterna för tjänster respektive varor samt Solvit vid Europaforum i Hässleholm, Värmlands Handelskammares Tulldag samt vid Mässan Eget Företag och därmed exponerat oss för omkring företag. På mässan genomförde vi ett 30-minuters seminarium där vi berättade om vilken hjälp företag kan få av kontaktpunkterna för varor respektive tjänster samt Solvit och vi hade personliga kontakter med nära 200 företagare. Vi har presenterat hur den inre marknaden kan, samt kontaktpunkterna, Solvit och webbportalen Your Europe vid ett egetinitierat informationsmöte på temat European Business Exporting to Sweden (follow-up), då ett 30-tal personer deltog, främst från EU/EES-ambassaderna i Stockholm. Vi bevakar och ser till att information på andras webbplatser om Kommerskollegiums inre-marknads-verktyg är uppdaterade och att länkar fungerar, bland annat på Exportrådets, Svenskt näringslivs, Företagarnas, verksamt.se:s, EU-upplysningens och ud.se:s webbplatser. För att ytterligare öka vår exponering gentemot små- och medelstora företag annonserade vi under hösten i magasinen Företagaren och Entreprenör, bilagan till SVD Entreprenören och bilagan till Dagens Industri Internationella Affärer. 16

19 Målsättningen med annonseringen är att öka kunskapen om kontaktpunkterna för varor och tjänster samt Solvit. Informationsinsatser speciellt riktade mot myndigheter Kommerskollegium ger fortlöpande EU-rättsligt stöd till svenska myndigheter och kommuner som efterfrågar det. Vi arbetar också med att göra vår EU-helpdesk, där tjänstemän och handläggare kan få hjälp med EU-rättsliga frågor, mer känd. Ett flertal särskilda informationsinsatser för myndigheter som målgrupp har genomförts. Vi mötte omkring 100 tjänstemän från 26 myndigheter då vi medverkade i Tillväxtverkets föreskriftsutbildning, där vi talade om reglerna kring EU-direktivet 98/34, fri varurörlighet, WTO:s TBT-avtal, varuförordningen och tjänstedirektivet. Vi hade även möten med myndigheter som speciellt efterfrågat det. Det har bland annat gällt Transportstyrelsen (98/34, varuförordningen och tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande) och Jordbruksverket (yrkeskvalifikationsdirektivet, tjänstedirektivet). Informationsinsatser speciellt riktade mot kommuner I början av året skickade vi våra vägledningar Inremarknadsguide för kommuner, Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och kommuner och Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet till både kommunchefer och kommunjurister i landets 290 kommuner. Med detta följde också information om vår EU-helpdesk, som tjänstemän och politiker vid myndigheter och kommuner är välkomna att kontakta för att diskutera en fråga med EU-rättslig bäring. Vi erbjöd oss också att komma och föreläsa i EU-rätt eller andra av våra mer specifika ansvarsområden inom EU-rätten. Detta erbjudande upprepades när vi i slutet av året skickade ut Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EUrätten till samma målgrupp. Åtminstone två seminarier har tillkommit med anledning av dessa utskick: i Örnsköldsvik (med angränsande kommuner) och i Strängnäs (för nätverk av chefsjurister i Mälardalskommunerna). Vi genomförde de sista två av totalt fyra seminarier med anledning av de tre första skrifterna ovan i Göteborg och Malmö i början av året. Vi fick också möjlighet att berätta om EU-rätt/Inremarknadsguide för kommuner vid SKL:s internationella dag, dit 150 internationellt aktiva kommun-, landstings- och regionpolitiker och - tjänstemän från hela landet deltog. Under resten av året medverkade vi i olika typer av evenemang riktade till kommuner, i samarbete med EU-upplysningen, Europa Direkt-kontoren eller direkt med kommun. Tillsammans med de två seminarierna nämnda i föregående stycke, träffade vi under året omkring 200 politiker och tjänstemän från ett 70-tal kommuner vid 8 olika tillfällen. Informationsinsatser riktade mot elever och studenter Vi har tagit emot studenter från Södertörns högskola, Stockholms universitet samt besökt konferenstolkutbildningen vid Stockholms universitet och berättat om den inre marknaden, Solvit, tjänstedirektivet, 98/34-direktivet samt varuförordningen. Informationsinsatser för utländska aktörer Vid flera tillfällen under året har vi diskuterat inremarknadsfrågor och hur vi arbetar med dessa frågor, med utländska aktörer. I februari hade vi två seminarier 17

20 i Bryssel, vid dels EU-kommissionen, dels Europaparlamentet, angående rapporterna Internal Market in a Global Context samt Kartläggning av e- handelshinder inom EU, Vad hindrar Sveriges utrikeshandel? och Crossborder procurement an EU perspective. Inom ramen för vårt arbete med tjänstedirektivet arrangerade kollegiet i maj en konferens i Stockholm för alla medlemsstater avseende de tekniska signeringslösningarna kring kontaktpunkten för tjänster (se även avsnittet om tjänstedirektivet). Vi presenterade vidare den svenska kontaktpunkten för tjänster vid en konferens i Berlin för omkring 130 personer verksamma vid tyska kontaktpunkter. Under tre dagar i november arrangerade vi ett program för och tog emot tjänstemän från Lettlands näringsdepartement då inremarknadsfrågor diskuterades ur olika perspektiv. Informationsmaterial och rapporter med inremarknadsbäring 2012: Solvits årsrapport 2011 Många reaktioner på varuregler inom kemikalie- och livsmedelsområdet (årsrapport för 98/34-proceduren) Åtgärder för en förbättrad inre marknad Measures for a better functioning internal market Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EU-rätten Möjliga effekter av tjänstedirektivet Faktablad om varukontaktpunkten kombinerat med varuförordningen Inre marknaden på Kommerskollegiums webb Alla inremarknadssidor på webben gicks under året igenom och uppdaterades. 21 nyheter med inremarknadsbäring publicerades. Den del av webben som handlar om inre marknadsfrågor för privatpersoner och företag har publicerats på engelska. Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder (KTH) För att utbyta information och samla in synpunkter inom tekniska regelområdet (tekniska föreskrifter, standarder och bedömning av överensstämmelse) träffar kollegiet andra berörda intressenter i Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder (KTH). Syftet med gruppen är att informera och samråda om utvecklingen i EU och globalt i det som gäller ordningar på tekniska regelområdet, d.v.s. tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse. Under 2012 anordnades tre möten som behandlade t.ex. myndigheters arbete inom standardisering, aktuellt föreskrifts och regelarbete, handelshinderfall inom MAAC (Market Access Advisory Committee) och Kommittén om tekniska handelshinder (TBT-Kommitten) samt den sjätte treårsöversynen av WTO:s avtal om tekniska handelshinder. Arbetsgruppen har under 2012 utökats med fler företagsrepresentanter. Marknadskontrollrådet Kommerskollegium har under 2012 deltagit som expertmyndighet i Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 18

21 (Swedac) och där informerat om internationellt regulativt samarbete samt pågående inre marknadsarbete vid Kommerskollegium. EU-rättsligt stöd (information/handläggning av ärenden) Ofta förekommande frågor från företag inom inremarknadsarbetet rör varurelaterade frågor och frågor om olika regelverk. Exempelvis har kollegiet under 2012 handlagt frågor om krav på textilier, frågor om certifieringsordningar, frågor om standarder och patent samt frågor om märkningar Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till ca 3,8 miljoner kronor vilket är en minskning med ca 27 % jämfört med föregående år. Detta beror bl.a. på att vi under år 2011 lade ner resurser på att ta fram en Inre marknadsguide för kommuner. Under 2012 började vi på olika sätt att sprida och kommunicera denna guide. 2.6 Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning av anmälningsprocedurerna och arbetet inom 98/34 och WTO/TBT Informationsproceduren enligt direktiv 98/34/EG 1 ger möjligheter att granska nationella föreskriftsförslag i EU/EES samt Turkiet och därmed aktivt kunna avvärja handelshinder. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter och departement att utreda huruvida deras författningsförslag bör anmälas enligt direktivet. Kollegiet granskar även utländska författningsförslag i samarbete med berörda svenska myndigheter och näringslivet. Anmälningsproceduren ger möjligheter för Sverige att påtala eventuella brister ur ett EU-rättsligt perspektiv i utländska förslag samt för svenska myndigheter att anpassa, alternativt dra tillbaka, föreslagna regler som riskerar att vara oförenliga med EU-rätten. Anmälningar enligt direktiv 98/34/EG och WTO:s TBT-avtal Svenska anmälningar enligt direktiv 98/34/EG Totalt antal anmälningar enligt direktiv 98/34/EG Svenska anmälningar enligt WTO:s TBTavtal Under 2012 har det inkommit 172 remissärenden till kollegiet, av dessa härrörde 84 från svenska myndigheter. Under året har 40 anmälningar gjorts till 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster 19

22 kommissionen enligt direktiv 98/34/EG. Av tabellen framgår att antalet svenska anmälningar enligt direktiv 98/34/EG ökat något under år 2012 jämfört med föregående år. Att antalet svenska anmälningar enligt 98/34 återigen ökat kan vara ett resultat av ett aktivt arbete från kollegiets sida för ökad kunskap bland myndigheter om anmälningsproceduren. Socialdepartementet har under året anmält sex förslag om ändringar i förordning om kontroll av narkotika och åberopat brådskande förfarande. Näringsdepartementet har i sin tur anmält två förslag under året det ena gäller ett förslag till förordning om ändring i trafikförordningen och det andra gäller ett förslag till barlastvattenförordning. Vidare har Landsbygdsdepartementet anmält ett förslag om förbud mot bisfenol A i livsmedelsförpackningar som riktar sig till barn 0-3 år, denna kommenteras under rubriken Reaktioner på svenska förslag. Även Finansdepartementet och Kulturdepartementet har anmält ett förslag vardera. Andra anmälda svenska förslag härrör från myndigheter. Flest förslag har Transportstyrelsen (16) och Jordbruksverket (4), även Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och Telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket samt Strålsäkerhetsmyndigheten har anmält förslag. Av de 40 regelförslagen som har anmälts till kollegiet enligt förordningen om tekniska regler har 4 anmälts till WTO-sekretariatet enligt WTO:s TBT-avtal. Av tabellen ovan framgår det att antalet TBT-anmälningar har minskat jämfört med föregående år. Följande förslag har anmälts enligt TBT-avtalet under år Ingen av anmälningarna har ådragit sig några reaktioner från andra WTOmedlemmar. Reaktioner på förslag anmälda enligt direktiv 98/34/EG Reaktioner Detaljerade utlåtande (DU) 2011 Kommentarer (K) 2011 DU 2012 K 2012 Svenska reaktioner på utländska förslag 0 1 (samt 3 EESanmälningar) 0 1 Reaktioner på svenska förslag 4 7 (2 gäller samma anmälan) 4 (3 gäller samma anmälan) 14 (2 anmälningar har fått vardera 2 kommentarer) Reaktioner från KOM totalt 45 (3 svenska förslag) 103 (4 svenska förslag) 64 (1 svenskt förslag) 115 (9 svenska förslag) 20