Kommerskollegium, Februari ISBN:

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Kommerskollegium, Februari ISBN:

3 Årsredovisning Dnr / Regeringen(Utrikesdepartementet) Förord Information är ett centralt verktyg i vårt arbete. Kärnan i verksamheten är att ta fram underlag till regeringen och att analysera och sprida kunskap om inre marknaden, handelspolitik och utrikeshandel. Vi måste alltså uttrycka oss tydligt och begripligt. I år har vi gjort ett antal insatser för att utveckla informationsverktyget. Vi har organiserat om vårt informationsarbete, så att det blir tydligare att det operativa informationsarbetet är en del i sakverksamheten, medan det strategiska arbetet är en tydlig stabsfunktion. Vi har gjort en ny webbplats och vi har förkovrat oss i att skriva för just webben. Vi har också skapat några nya rapportformat så att publikationerna bättre ska passa våra olika målgrupper. Ett par målgrupper följer av två av våra prioriteringar under året - ett företagsperspektiv och ett Brysselperspektiv. Det är företagen som bedriver utrikeshandel och handelspolitiska beslut fattas i Bryssel. Dessa perspektiv ska påverka vilka områden vi studerar, liksom inriktningen på analyserna. Självklart måste de också påverka hur vi presenterar våra resultat och slutsatser. Lena Johansson Generaldirektör 1

4 Innehållsförteckning GD:s förord Målen för kollegiets verksamhet Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad Sammanfattning av kollegiets insatser på inre marknadsområdet Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna för varor och tjänster Solvit-nätverkets arbete Analys- och utredningsverksamhet, remissvar, m.m Kollegiets bidrag till en öppen handelspolitik samt ett öppet och starkt multilateralt handelssystem Sammanfattning av kollegiets insatser inom den yttre handelspolitiken Analyser och utredningar Regionala och bilaterala frågor Tullfrågor Antidumpnings- utjämnings- och skyddsåtgärder Handel och hållbar utveckling Tjänstehandel Jordbruk och SPS-åtgärder Ursprungsregler Globala tekniska regler/internationellt regulativt samarbete Immaterialrätt Offentlig upphandling WTO-frågor Förmedla och utbyta kunskap om det globala handelssystemet, m.m Övriga verksamheter yttre handelspolitik Tullsuspensionsärenden Licensärenden Handelshinder och marknadstillträde Handelsprocedurer Handelsutvecklingen (inkl. utrikeshandelsstatistik) OTGS Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Internationella sanktioner Redovisning av kompetensförsörjning Bilaga: Publikationer Tabeller och finansiell redovisning

5 1. Målen för kollegiets verksamhet Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet ska verka för frihandel samt för: en väl fungerande inre marknad - fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, att EU:s gemensamma handelspolitik bygger på frihandel, handelspolitiska liberaliseringar och att det multilaterala handelssystemet är öppet och starkt. Kommerskollegium ska alltså bidra till fri rörlighet på EU:s inre marknad samt till liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Denna strävan efter goda handelsmöjligheter är utgångspunkten i allt arbete för kollegiet. Vårt sätt att bidra till frihandel och fri rörlighet på inre marknaden är genomgående indirekt. Vi förser regeringen med underlag och analyser inom våra expertområden, inför olika former av förhandlingar och ställningstaganden. Vi analyserar hur man kan gå till väga för att förbättra den fria rörligheten eller nå mesta möjliga handelsöppning. Vi försöker öka medvetenheten om den fria rörligheten och de möjligheter som företag och privatpersoner har på den inre marknaden. Vi sprider också kunskap om nyttan med att ytterligare underlätta rörligheten på den inre marknaden samt med handel och frihandel. Vi gör utredningar som visar och problematiserar kring detta. Samlad bedömning av resultatet av verksamheten Under ett par år har vi lyft fram arbetet med inre marknaden. Det beror delvis på att inre marknaden har varit föremål för en översyn, med ambitionen att fördjupa och modernisera. Vår prioritering beror dock också på att vi själva har sett behov av förändringar samt att vi har haft ovanligt många uppdrag från regeringen på den inre marknaden. Bland annat har det handlat om information och kunskapsspridning i Sverige, t ex om att öka kunskaperna om möjligheter på inre marknaden. Det handlar dock även om att höja medvetenheten hos myndigheter om vad inre marknaden innebär på olika områden. Vårt arbete handlar både om att regelverk och tillämpning på EU-nivå utvecklas på ett sätt som gynnar den fria rörligheten och att det i Sverige finns kunskap och förståelse för vad inre marknaden innebär, i form av både möjligheter och skyldigheter, dvs att den inre marknaden fungerar och används i Sverige. Under året har vi riktat oss mot statliga myndigheter, kommuner och företag. Särkilt har våra kontakter med kommunsektorn ökat markant. Vår bedömning så här långt är att denna prioritering har gett gott utfall. Intresset är påtagligt och responsen är god. 3

6 Vi har stegvis fått ansvaret för allt fler instrument som ska underlätta och främja inre marknadens funktion, framförallt nationellt. Vi jobbar aktivt med att söka effektivisera dessa instrument och bedömer att arbetet med detta under år 2011 har stärkt nyttan med den samlade arsenalen av verktyg. Avseende utvecklingen av den inre marknaden, så har kollegiets insatser under året i stor utsträckning handlat om att följa upp de analyser vi gjorde 2010 om den sk Single Market Act (SMA); bland annat har vi medverkat i konferenser och andra program baserat på dessa analyser. Intrycket är att analyserna har varit relevanta och användbara i regeringens arbete kring SMA. Vi kan också konstatera att våra prioriteringar och vårt underlag är användbart i våra egna kontakter i Bryssel. Vi har sedan några år arbetat med att koppla inre marknadsfrågor och yttre handelspolitiska frågor närmare varandra. Vi har under året gjort en systematisk analys av ett antal sakfrågor, utifrån hur det inre och yttre perspektivet kan berika varandra (publicerad 2012). Vi bedömer att kollegiet ligger långt framme i arbetet med detta synsätt, som röner allt större intresse. Vårt arbete har också uppmärksammats och vi har bl a ombetts att ta en särskild roll i dessa frågor, exempelvis i en konferens i ämnet som Kommissionen ordnade i början av år Detta tar vi som ett tecken på att våra ansträngningar uppskattas och på att vårt arbete har genomslag och ger effekt. Två konkreta exempel på sakområden där vi i vårt eget arbete kopplar perspektiven inre marknad och yttre handelspolitik är offentlig upphandling samt handel och miljö. Vi bedömer att de olika perspektiven ofta berikar varandra och att arbetssättet har påverkat våra analyser på ett positivt sätt. När det gäller den yttre handelspolitiken ska vi sträva efter en mer frihandelsinriktad handelpolitik och ett starkt multilateralt system. Under året har vår självklara prioritering varit analyser till de olika förhandlingarna av frihandelsavtal (FTA). Dohaförhandlingarna kom inte framåt under året och tar inte alls samma utrymme som FTAs, men de aktiviteter som pågår i Doha har naturligtvis lika hög prioritet. Det ökande antalet pågående frihandelsförhandlingar har höjt aktiviteten i den utsträckningen att det har varit nödvändigt att justera arbetssättet för att arbetet ska bli effektivt och resultatinriktat. Vi bedömer att regeringen har fått ett sakligt och relevant underlag för pågående förhandlingar om bilaterala och regionala handelsavtal. Prioriteringarna och resursanvändningen måste löpande anpassas efter vilka frågor som är högaktuella samtidigt som kompetensen och bevakningen måste upprätthållas på kärnfrågorna. Vi har i år ökat insatserna på tekniska regler, tullar, tjänstehandel och i viss mån även på ursprungsregler, delvis beroende på att dessa frågor är så centrala i frihandelsförhandlingarna. Vi har också ökat insatserna på offentlig upphandling, en fråga som under året har varit mycket aktuell både i den yttre handelpolitiken och på inre marknaden. Det gäller även under 2012, varför vi kommer att fortsätta ha en hög aktivitetsnivå. En del av arbetet under året syftar framåt, inför förslag som väntas från Kommissionen under 2012, som en del av EUs tillväxtstrategi. Vi bedömer att detta är ett exempel på när vi har en relevant 4

7 och användbar studie vid rätt tidpunkt. Den har också presenterats och rönt intresse i Bryssel. För att skapa utrymme för de mest aktuella frågorna har vi sänkt aktiviteten, eller ändrat arbetssätt, på vissa andra områden. Två prioriterade perspektiv i vår verksamhet under året var företagen och Bryssel. Med företagsperspektivet menar vi att, eftersom det är företagen som bedriver handel, så måste företagens verklighet ständigt vara ett perspektiv i våra analyser av handelspolitiska prioriteringar, mm. Brysselperspektivet innebär att eftersom handelspolitiken är gemensam inom EU, så måste våra analyser förhålla sig till att besluten fattas gemensamt i Bryssel. Vi har därför under året aktivt sökt nya vägar för att nyttja vår kompetens och våra analyser effektivare i Brysselmaskineriet. Ovan nämns ett exempel på när vi har publicerat en relevant och användbar studie vid rätt tidpunkt. Vi har under året lyckats presentera några analyser av den karaktären, vilket vi bedömer är centralt för våra möjligheter till genomslag. Vi bedömer därmed att vi i viss utsträckning har haft inflytande på den handelspolitiska diskussionen i ett antal centrala frågor. Vi bedömer också att vår inriktning att förstärka företagsperspektivet har påverkat relevans och användbarhet i våra studier. Vi bedömer också att detta perspektiv ökar möjligheten till genomslag i Bryssel. I några större studier analyserar vi hur produktions- och handelsmönster utvecklas, dvs hur företagen organiserar verksamheten. Den studie som vi gjorde 2010 om importens betydelse för exporten har varit mycket aktuell även under år Vi har deltagit i många olika sammanhang, presentationer, konferenser, mm, i Sverige och internationellt, baserat på den studien och dess slutsatser. Vi har också fortsatt analysen under året och publicerar ytterligare en rapport i ämnet under början av Den är särskilt inriktad på hur den utveckling vi konstaterar bör påverka handelspolitiken. Vi har under året också startat ett omfattande arbete med att analysera företagens handelsbeteenden utifrån företagsdata. Vi räknar med att detta arbete ska tillföra användbar kunskap om företagens perspektiv och agerande i handeln. Vi har dock ännu inte publicerat några resultat från detta arbete. Generellt bedömer vi att våra utredningar av handelsmönstrens utveckling, tillsammans med det ökade företagsperspektivet, har tillfört viktiga perspektiv till våra analyser. Sammantaget bedömer vi att våra analyser av handel och handelpolitik har varit användbara i den aktuella diskussionen. De har varit relevanta, haft en god verklighetsförankring och i några centrala frågor kommit rätt i tiden. Vi bedömer därför att vi har nått ut med information och haft ett sakligt inflytande på debatten i enlighet med vårt uppdrag. 5

8 2. Kollegiets bidrag till en väl fungerande inre marknad 2.1 Sammanfattning av kollegiets insatser på inre marknadsområdet Viktigare tendenser avseende den fria rörligheten inom EU Inom EU fortgår arbetet med att förbättra den inre marknadens funktion, där EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren (Europa 2020) kanske är den mest betydelsefulla prioriteringen. Enligt kollegiets mening är den inre marknaden, med reglerna om fri rörlighet, det viktigaste området för det mer långsiktiga arbetet med att stärka den ekonomiska utvecklingen. Det handlar i stort om förbättringar för konkurrenskraft, produktivitet och innovationer. Trots att den inre marknaden fyller 20 år under 2012 finns det fortfarande betydande handelshinder kvar som utgör verkliga hinder för den fria rörligheten. En viktig beståndsdel i EU:s arbete för en starkare inre marknad är Europeiska kommissionens förslag till inremarknadsakt (Single Market Act, SMA), i vilken kommissionen presenterade tolv områden där ny lagstiftning behövs för att stärka den inre marknaden och öka rörligheten över gränserna för varor, tjänster, personer och kapital. Arbetet med förslagen föregicks av omfattande konsultationer med olika intressenter och kollegiet var på ett tidigt stadium involverat genom analysarbete som UD sedan har haft som underlag till Sveriges bidrag till processen. Kommerskollegium har följt upp arbetet med SMA under 2011, bland annat genom att delta i en konferens i Krakow där flera prioriteringar som ingår i SMA diskuterades med deltagare från alla medlemsländer, kommissionen och Europaparlamentet. Vidare har SMA som helhet föranlett ett flertal informationsinsatser i Sverige och flera förslag i SMA har analyserats djupare. Exempel på detta är kollegiets remissvar över kommissionens grönbok om erkännande av yrkeskvalifikationer (direktiv 2005/36) Flera viktiga lagstiftningsförslag presenterades dock av kommissionen först i december 2011, vilket leder till att kollegiet kommer att följa upp och analysera dessa förslag under Den fria rörligheten för personer är ett område där mycket kvarstår att göra och där flera förslag väntas presenteras inom ramen för SMA. En sammanfattande bedömning av tjänstedirektivets tillämpning Enligt kollegiets mening är det fortfarande för tidigt att utvärdera tjänstedirektivets effekter på den fria rörligheten. Dock har direktivet goda förutsättningar att underlätta för den fria rörligheten på den inre marknaden. EUländernas kontaktpunkter för tjänster (och varor) vidareutvecklas och förbättras successivt. Bland annat kollegiet gör dessutom omfattande insatser för att göra dem kända för företagen. Förutom utvecklingen av kontaktpunkten förbättras tjänstedirektivets funktion genom andra insatser, t.ex. att rutiner upparbetas i medlemsländerna för att kunna tillämpa direktivet korrekt, det handlar bl.a. om att finna former för att upptäcka och anmäla nationella författningsförslag som är anmälningspliktiga enligt tjänstedirektivet. Bland kvarstående svårigheter kan nämnas gränsdragningen mellan vilka tjänster som faller inom respektive utanför tjänstedirektivets tillämpningsområde. Denna oklarhet består så länge klargörande 6

9 rättspraxis från EU-domstolen saknas. Som vägledning har dock kommissionen publicerat en handbok om genomförandet av tjänstedirektivet som fungerar som stöd i tolkningen av direktivet. Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kollegiet har under året valt att fokusera på EU-rättsinformation riktad till myndigheter och kommuner, viktiga aktörer för genomförandet av den inre marknaden i Sverige. Kommunerna är för Kommerskollegium en ny målgrupp. Bakgrunden är att kollegiet märkt av ett behov från kommunerna av vägledning när det gäller att tillämpa EU-rätten korrekt. Vi har tagit fram flera publikationer riktade mot kommuner, där Inremarknadsguide för kommuner ger en översikt av hur EU-rätten påverkar kommunerna. I anslutning till lanseringen av Inremarknadsguide för kommuner har vi öppnat EU-helpdesken, som tidigare har haft statliga myndigheter som primär målgrupp, även för kommuner. Hit kan tjänstemän ringa eller mejla för att få råd eller svar på frågor av inremarknadsrättslig karaktär. Ytterligare stöd för kommunerna när det gäller tillämpningen av tjänstedirektivet utgörs av de av kollegiet nyligen framtagna publikationerna Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet och den uppdaterade Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och kommuner. Kollegiet har i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting arrangerat seminarier i Luleå och Stockholm riktade till kommuner för att informera om guiden och tjänstedirektivpublikationerna. Ytterligare två seminarier, i Göteborg och Malmö, ska genomföras i början av Kollegiet har under året byggt vidare på en kommunikationsstrategi som innebär riktade aktiviteter till branschorganisationer, myndigheter och kommuner. När det gäller företag och branschorganisationer försöker vi identifiera vilka områden som är relevanta för målgruppen vid det specifika tillfället, och blir på det sättet mer systematiska i att ge en bredare bild istället för att bara informera om en fråga. Normalt sett riktar vi vår information till svenska företag som vill söka sig till EU, men vid ett arrangemang vände vi på perspektivet. I samarbete med kommissionen anordnade vi ett informationsmöte för ambassader och näringslivsorganisationer som hjälper EU-företag som vill till Sverige. Vår kommunikationsstrategi har även spridits inom ramen för Östersjösamarbetet vilket resulterade i ett besök från danska kollegor som ville ta del av våra erfarenheter inför sitt eget kommunikationsarbete gentemot företag. Solvit och anmälningsprocedurerna Inom problemlösningsnätverket Solvit har ärendetillströmningen varit på ungefär samma nivå som året innan. Även under 2011 har majoriteten av ärendena i Solvit rört enskilda personers problem med rörligheten över gränserna. Som tidigare har de vanligaste hindertyperna varit socialförsäkringar, ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, uppehållstillstånd och problem med fordon i samband med flytt till annat land. 7

10 Genom EU:s och WTO:s anmälningsprocedurer för tekniska regler är kollegiet kontaktpunkt i arbetet med att förebygga handelshinder genom den obligatoriska förhandsgranskningen av vissa nya regler. Antalet anmälningar av tekniska regler 2011 har varit något färre än året innan men å andra sidan har antalet s.k. TBTanmälningar ökat markant. Kostnaderna för kollegiets samlade insatser inom området den inre marknaden uppgick till 28,6 mkr vilket är en ökning med ca 24 % jämfört med föregående år, se tabell nedan. Ökningen beror främst på ökade analys- och utredningsinsatser samt ökade insatser för att svara på remisser, m.m. se vidare avsnitt mkr andel mkr andel I. Inre marknaden 28,6 32,2% 23,1 25,9% Kontaktpunkterna för tjänster och varor 3,4 3,8% 2,8 3,1% Internal Market Information system (IMI) 0,9 1,0% 0,6 0,7% Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd 5,2 5,9% 4,5 5,0% Anmälningsprocedurerna 4,3 4,8% 4,5 5,0% SOLVIT 5,4 6,1% 5,5 6,2% Övriga verksamheter inre marknaden: 9,4 10,6% 5,2 5,8% - Analyser och utredningar 6,7 7,5% - Svar på remisser, SOU, Ds m.m. 1,8 2,0% - Svar på remisser från myndigheter och organisationer 0,9 1,0% Anm. Andelsprocenten i tabellen ovan avser verksamhetens andel av kollegiets totala kostnader, se även bilagd tabell 1 Kollegiet gör i de följande avsnitten, , en mer detaljerad genomgång av sina insatser inom området den inre marknaden. 2.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen m.m. Kontaktpunkten för tjänster Genom tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska EU/EES-länderna inrätta nationella kontaktpunkter som service till tjänsteföretagare. Kontaktpunktens besökare ska på elektronisk väg dels kunna få information om vilka krav på tillstånd som gäller för att få tillträde till tjänsteverksamhet i olika länder, dels kunna söka tillstånd att utöva verksamheterna. Reglerna för den svenska kontaktpunkten finns i förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden. Tillväxtverket, Kommerskollegium och Konsumentverket samarbetar inom ramen för kontaktpunkten där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet är ansvarig myndighet för tjänstedirektivet och samordnar de tre myndigheternas arbete, bl.a. genom den styrgrupp som inrättades Tillväxtverket har under året fortsatt utvecklingen av webbplatsen verksamt.se, i vilken kontaktpunkten är en viktig del. Genom funktionen Hitta tillstånd kan 8

11 tjänsteföretagare söka fram och ansöka om relevanta tillstånd. Under 2011 inkom 142 elektroniska ansökningar till svenska myndigheter via webbsidan. Det är nästan en fördubbling av antalet ansökningar skickade under Man ska dock vara medveten om att denna siffra inkluderar både svenska och utländska ansökningar då webbplatsen verksamt.se inte särskiljer de utländska besökarna. Konsumentverkets främsta uppgift är att hjälpa konsumenter som behöver information, t.ex. om vilka krav som ställs i andra länder i EU/EES har myndigheten haft 27 ärenden relaterade till tjänstedirektivet. Det är en liten ökning jämfört med föregående år. Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2011 besvarat 44 förfrågningar. 27 av dessa inkom via e-post. Drygt 85 procent av frågorna avser etablering eller tillfälligt utövande av tjänsteverksamheter där frågeställaren vill veta vilka krav som ställs i Sverige, vanligen även hur man startar ett företag. Endast en handfull frågor avser tjänstedirektivet i sig, vilket också var fallet Förfrågningarna till servicefunktionen har mer än halverats i förhållande till 2010, men vi har proportionellt sett en större andel frågor som ligger inom servicefunktionens ansvarsområde. Vi tolkar det som att de förbättringar som gjorts på verksamt.se av informationen om vad servicefunktionen gör, har gett resultat. Vi kommer att under 2012 arbeta med att förbättra servicefunktionen, främst med inriktning på att hänvisa tjänsteföretagarnas frågor till rätt instanser. På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla och förbättra kontaktpunkterna inom ramen för EUGO-nätverket. Under våren genomfördes bl.a. de s.k. Testing Days där medlemsländerna presenterade sina kontaktpunkters innehåll och tekniska funktioner. Under året har även en benchmarking study genomförts av Deloitte på uppdrag av kommissionen. Den svenska kontaktpunkten får överlag gott betyg men anses ha förbättringspotential främst beträffande användarvänligheten. Avslutningsvis kan sägas att ett viktigt arbete som nu pågår är utvecklingen av en lösning på EU-nivå för validering av e-signaturer som ska möjliggöra ansökningar om tillstånd på elektronisk väg. Vi har under 2011 tagit fram en checklista kallad Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet, som ska fungera som stöd för kommunerna i deras regelinventering enligt tjänstedirektivet. Vi har även uppdaterat skriften Tjänstedirektivet - så påverkas kommuner och myndigheter och tagit över hela ansvaret för denna (tidigare samproduktion UD-Kommerskollegium). I december bjöd vi alla centrala myndigheter som berörs av tjänstedirektivet till ett heldagsmöte benämnt Dialog och information om tjänstedirektivet. Syftet var att informera myndigheterna om deras skyldigheter inom områdena anmälningsförfarandet, kontaktpunkten och samarbete mellan myndigheter genom IMI. Ett tjugotal myndighetsrepresentanter fördelade på 13 myndigheter deltog. 9

12 Kontaktpunkten för varor - varuförordningen 764/2008 Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EU-förordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige för en viss produkt. Vidare informeras också om principen om ömsesidigt erkännande och hur ett svenskt myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten. Frågeställaren kan också få upplysningar om kontaktuppgifterna till kontaktpunkter i andra EU/EES-länder. Under 2011 mottog kontaktpunkten för varor 49 frågor. I jämförelse med år 2010, då 17 frågor besvarades, kan således en markant ökning konstateras. Utöver arbetet med att besvara de inkomna frågorna har kontaktpunkten även deltagit i ett antal informationsinsatser främst riktade mot företag. Frågorna som inkommit under 2011 har typiskt sett kommit från företag baserade i en annan medlemsstat som önskar sälja sina produkter i Sverige och som undrar om det finns några svenska tekniska regler på området. Ett antal frågor har även kommit från företag i Sverige, vilka sedermera avser importera produkter till den svenska marknaden. Myndigheter i andra EU/EES-länder har också vänt sig till den svenska kontaktpunkten för att inhämta information om regler i Sverige avseende vissa produkter. De inkomna frågorna har i stora delar besvarats inom tidsfristen om 15 arbetsdagar. Informationen har beretts i samråd med behöriga myndigheter för de specifika produkterna. Enligt varuförordningen om ömsesidigt erkännande, som kompletterats med en svensk förordning, har kollegiet dessutom till uppgift att rapportera till kommissionen i de fall svenska myndigheter fattar vissa typer av beslut som begränsar den fria rörligheten för varor. Svenska myndigheter har följaktligen en skyldighet att rapportera sådana beslut till kollegiet. Rättsakten har dock hittills enbart lett till ett fåtal anmälningar från Sverige. Under 2011 har inga beslut rapporterats till kollegiet. Kollegiet har under året arbetat med informationsspridning kring varuförordningen via webbsidan samt möten med myndigheter och tjänstemän inom regeringskansliet. I juni 2011 skickade kollegiet den årliga rapporten till kommissionen. Kollegiet har informerat kommissionen om den osäkerheten som fortfarande råder bland svenska myndigheter när det gäller tillämpningen av förordningen. Kollegiet har också haft kontakt med kommissionen för att få klarhet i enstaka tillämpningsproblem. Vidare har kollegiet deltagit i kommittémötet om ömsesidigt erkännande i december Mötesanteckningarna har sänts till ett flertal myndigheter. Inför mötet har kollegiet bistått UD med att utreda hur Sverige bör ställa sig till frågan att inkludera varor i informationssystemet IMI. 10

13 Östersjöstrategin Kollegiet har uppdraget att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom Solvitnätverket. Under 2011 har två möten hållits, varav kollegiet arrangerade ett av dessa möten. Återrapportering till Utrikesdepartementet har skett i enlighet med det uppdrag kollegiet fått. 2.3 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Europeiska kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte (IMI). Kollegiet är nationell IMIsamordnare för myndighetssamarbetet enligt tjänstedirektivet, yrkeskvalifikationsdirektivet och utstationeringsdirektivet. Samordningsfunktionen handlar främst om att utbilda och registrera svenska myndigheter och kommuner i systemet liksom att vara kommissionens kontakt i Sverige. Totalt har kollegiet registrerat ca 50 myndigheter som användare i systemet varav ca 15 är kommuner. Under 2011 gav Kommerskollegium stöd till regeringen i de förhandlingar som nu pågår om en EU-förordning om IMI, vilka väntas avslutas EUförordningen ska ge IMI-systemet en stabilare rättslig grund, speciellt vad gäller skydd för personuppgifter samt klargöra rollerna mellan kommissionen och medlemsstaterna. Tanken är att IMI på sikt ska kunna tillämpas på fler rättsakter än de nuvarande. IMI förväntas kunna utvidgas till att omfatta Solvit och informationsutbytet mellan kontaktpunkterna/myndigheterna på varuområdet. Kommissionen undersöker fler områden för expansion av IMI, t.ex. till offentlig upphandling och e-handel. En fråga som diskuteras är på vilket sätt IMI ska kunna bli tillämpligt på nya rättsakter. För svenskt vidkommande har skyldigheten att sekretessbelägga uppgifter i förhållande till offentlighetsprincipen varit en angelägen fråga. 2.4 Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Bakgrund Kollegiet hade 2011 uppdraget att genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten om den inre marknaden bland medborgare, näringsliv och myndigheter. Detta i kombination med det informationsbehov som följer av kollegiets uppgifter på tjänstedirektivets och varuförordningens områden gör att informationsarbetet gavs hög prioritet under 2011, liksom under Vi har under 2011 strävat efter att arbeta bredare med kommunikationsfrågorna, i det att vi lägger ökat fokus på att få med alla de sakfrågor och verktyg som kan vara intressanta för målgruppen i det sammanhang där vi ska medverka. Det innebär att vi vid ett och samma tillfälle har informerat om exempelvis kontaktpunkten för varor, ömsesidigt erkännande och EU-ländernas skyldigheter att föranmäla förslag till nya krav samt Solvit. 11

14 Informationsinsatser speciellt riktade mot företag Under 2011 har kommunikationen mot företag främst inriktats på att skapa kontakter med bransch- och näringslivsorganisationer och att öka spridningen av det informationsmaterial om den inre marknaden som vi redan har. Vi har valt denna inriktning för att vi tror att dessa är viktiga vidareinformatörer på så sätt att de i sin tur kommer i kontakt med många företag. Om vi dessutom på olika sätt kan placera vår information i organisationernas kanaler, får det spridningseffekter för vår information. Vi identifierade 34 bransch- och näringslivsorganisationer varav vi har tagit direkt kontakt med 21. Med dessa har vi fört en dialog kring främst kontaktpunkterna för varor och tjänster, Solvit respektive Tris-databasen och diskuterat hur dessa är intressanta för organisationernas medlemsföretag. Vi har erbjudit oss att besöka möten eller utbildningar för att tala om dessa frågor eller tillhandahålla informationsmaterial. Publicering på webb eller i branschtidning har också diskuterats. Informationsmaterial har i många fall skickats till de olika organisationerna. Texter har även tagits fram för publicering i organisationernas medlemsblad. Kollegiets personal deltog som talare eller utställare vid ett flertal evenemang riktade mot företag. Information lämnades om the Single Market Act, den digitala agendan, Kommerskollegiums e-handelshinderkartläggning, anmälningsprocedurerna för tekniska regler, tjänstedirektivet och dess kontaktpunkt, varukontaktpunkten och Solvit. Exportrådets 18 exportrådgivare i Sverige, viktiga vidareinformatörer, har fått mejl med vårt informationsmaterial bifogat. Vi har haft fortsatta kontakter med Exportrådet och kommit överens om ytterligare informationsinsatser rörande kontaktpunkterna och Solvit under Vi har kommunicerat kontaktpunkterna för tjänster respektive varor samt Solvit vid Europaforum i Hässleholm, Tillväxtdagen i Uppsala, Europadagen i Stockholm, Världshandelsdagen i Stockholm, Tulldagarna i Malmö, Stockholm och Göteborg samt Handelskammardagarna i Göteborg och därmed exponerat oss för upp emot företag. Tillsammans med Tillväxtverket, Vinnova, Energimyndigheten, Exportrådet, EEN, Företagarna medverkade vi i en roadshow på sju orter i landet; Malmö, Göteborg, Jönköping, Örebro, Umeå, Östersund och Stockholm. Temat var Utveckla och väx internationellt hitta möjligheterna för ditt företag. Evenemangen vände sig till små och medelstora företag. Totalt hade drygt 500 personer anmält sig till evenemangen. Utvärderingarna visade att företagen som besökte evenemangen till största delen var nöjda. En positiv bieffekt som de medverkande myndigheterna och organisationerna vittnade om var att vi genom samarbetet har fått bättre kännedom om varandras verksamhet och mer precist kan hänvisa till varandra. 12

15 Vi utformade och genomförde en informationsdag Underlätta företagens utrikeshandel i samarbete med Tullverket för 20 av Nyföretagarcentrums företagsrådgivare, som runt om i Sverige ger råd till personer som står i begrepp att starta företag. Deltagarna gav positiv återkoppling och vi kommer att erbjuda informationsdagen även under Vi har presenterat kontaktpunkterna, Solvit och handelshinderarbetet i ett brett perspektiv vid ett informationsmöte på temat European Business Exporting to Sweden, då ett 50-tal personer deltog, främst från EU/EES-ambassaderna i Stockholm. För att ytterligare öka vår exponering gentemot små- och medelstora företag annonserade vi under hösten i tidningarna Företagaren, Entreprenör, Affärsresemagasinet och Passion for business. Målsättningen med annonseringen är att öka intresset och kunskapen om kontaktpunkterna för varor och tjänster samt Solvit. Informationsinsatser speciellt riktade mot myndigheter Ett flertal särskilda informationsinsatser för myndigheter som målgrupp har genomförts. Det har främst gällt direktiv 98/34/EG och varuförordningen där vi har mött väl över 300 tjänstemän från 58 myndigheter som på något sätt berörs av direktivet (läs mer under avsnittet om 98/34-arbetet) I samarbete med KRUS har vi tagit fram en heldagskurs i EU-rätt för myndigheter. Kursen består av en inledande översikt av EU-rätten samt fördjupningar om varuförordningen, tjänstedirektivet, Solvit, IM-guiden samt direktiv 98/34/EG. Vid det första kurstillfället i april deltog 24 tjänstemän. Därutöver har två myndigheter önskat egna utbildningar för samtliga sina jurister. Totalt har cirka 80 handläggare deltagit i kursen under året. Vi har tagit emot studenter från Södertörns högskola och talat om Solvit, tjänstedirektivet, 98/34-direktivet samt varuförordningen. Informationsmaterial En broschyr om EUGO-portalen (EU-ländernas kontaktpunkter för tjänster) har tagits fram samt en folder riktad till privatpersoner och företag som köper tjänster av företag från andra EU-länder (samproduktion med Konsumentverket). Faktabladen har varit användbara vid många olika informationstillfällen och för flera olika målgrupper. Under året har två nya faktablad med inre marknadsbäring tillkommit, vilket gör att det nu finns sju faktablad som på något sätt handlar om den inre marknaden: - Solvit hjälper privatpersoner och företag att röra sig fritt i Europa - Fri rörlighet för tjänster inom EU - Enklare att göra affärer inom EU med kontaktpunkten för tjänster - Fri rörlighet för varor inom EU - Måste varan ändras för att få säljas inom EU? - Hjälp till att förebygga nya handelshinder inom EU (2011) - En gemensam europeisk marknad (2011) 13

16 Kollegiets webb Hela kollegiets webbplats har arbetats om och fått ett nytt utseende. I samband med uppdateringen målgruppsanpassades inremarknadssidorna. Det finns nu generell information om den inre marknaden samt en ingång för företag och en för myndigheter. Vi har även översatt hela företagsdelen till engelska. EU-rättsligt stöd till kommuner Kollegiet ger sedan ett par år ut IM-guiden som är en vägledning för statliga myndigheters tillämpning av den inremarknadsrelaterade EU-rätten. Under 2011 har vi kompletterat denna med en speciell guide för kommuner. I den kommunala guiden har vi valt att fokusera mer på de delar av inremarknadsrätten som är centrala för kommuner. Det finns exempelvis avsnitt som behandlar miljöfrågor, offentlig upphandling samt statligt stöd. Guiden, som har tagits fram i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL), presenterades vid två seminarier - i Luleå respektive Stockholm. Totalt deltog ett tjugotal kommuner i seminarierna. Inbjudningar har även gått ut till ytterligare två seminarier som kommer att hållas under 2012 i Malmö respektive Göteborg. I övrigt ger kollegiet fortlöpande EU-rättsligt stöd till svenska myndigheter som efterfrågar det. Till de båda IM-guiderna har vi även kopplat en helpdesk som kan ge tjänstemän och handläggare hjälp med EU-rättsliga frågor. 2.5 Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna för varor och tjänster Informationsproceduren enligt direktiv 98/34/EG 1 ger möjligheter att granska nationella föreskriftsförslag i EU/EES samt Turkiet och därmed aktivt kunna avvärja handelshinder. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter och departement att utreda huruvida deras författningsförslag bör anmälas enligt direktivet. Kollegiet granskar även utländska författningsförslag i samarbete med berörda svenska myndigheter och näringslivet. Anmälningsproceduren ger möjligheter för Sverige att påtala eventuella brister ur ett EU-rättsligt perspektiv i utländska förslag samt för svenska myndigheter att anpassa, alternativt dra tillbaka, föreslagna regler som riskerar att vara oförenliga med EU-rätten. Genom tjänstedirektivet 2006/123/EG har en ny anmälningsprocedur införts i EU. Den administreras av Kommerskollegium. Enligt förordningen 764/2008 om ömsesidigt erkännande ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen i de fall det fattas beslut som begränsar den fria rörligheten för varor. Kommerskollegium har uppgift att rapportera sådana beslut till kommissionen. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster 14

17 Tabellen nedan sammanfattar antalet hanterade ärenden inom de olika procedurerna Svenska anmälningar enligt direktiv 98/34/EG Totalt antal anmälningar enligt direktiv 98/34/EG Svenska anmälningar enligt WTO:s TBT-avtal Svenska anmälningar enligt tjänstedirektivet 2006/123/EG Anmälningar enligt direktiv 98/34/EG och WTO:s TBT-avtal Kollegiet har granskat 202 inkomna remisser under år 2011, varav 115 härrörde från svenska myndigheter. Under året har 30 anmälningar gjorts till kommissionen enligt direktiv 98/34/EG. Av de 30 föreskriftsförslagen har 12 anmälts enligt WTO:s TBT-avtal. Av tabellen framgår att antalet svenska anmälningar enligt direktiv 98/34/EG minskat något under år men att antalet TBT-anmälningar ökat - jämfört med föregående år. Att antalet svenska anmälningar enligt TBT-avtalet markant ökat är ett resultat av ett aktivt arbete från kollegiets sida för att öka transparens gentemot tredje land. Med 12 anmälningar är Sverige det EU-land, efter Frankrike och Tjeckien, som under året gjort flest TBT-anmälningar under året. Socialdepartementet har under året anmält två förslag om ändringar i förordningen om kontroll av narkotika. Miljödepartementet har i sin tur anmält två förslag under året det ena gäller ett förslag till lag om ändring i drivmedelslagen och det andra gäller ett förslag till förordning om tatueringsfärg. De andra anmälda svenska förslag härrör från myndigheter. Flest förslag har Transportstyrelsen (nio), Boverket (fyra), Läkemedelsverket, Elsäkerhetsverket samt Swedac (två var) anmält. Statens energimyndighet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Trafikverket, Jordbruksverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Konsumentverket samt Kemikalieinspektionen har anmält ett förslag var. Totalt har EU/EES-länderna anmält 698 förslag under redovisningsperioden. De flesta har varit inom områdena konstruktion (168), jordbruk, livsmedel och fiske (115), Transport (72) samt telekommunikation (62). Under året har förslag även anmälts inom i Sverige aktuella områden såsom krav på tatueringsfärger, reglering av bisfenol A, koffein, transfetter, fosfor i tvätt- och diskmedel samt illegal fildelning på internet. Av de 698 förslagen har 61 även anmälts enligt WTO:s TBT-avtal. 15

18 Reaktioner på förslag anmälda enligt direktiv 98/34/EG Detaljerade utlåtande (DU) 2010 Kommentarer (K) 2010 DU 2011 K 2011 Svenska reaktioner på utländska förslag (samt 3 EESanmälningar) Reaktioner på svenska förslag (2 gäller samma anmälan) Reaktioner från KOM totalt 49 (1 svenskt förslag) 86 (4 svenska förslag) 45 (3 svenska förslag) 103 (4 svenska förslag) Reaktioner på svenska förslag Elva reaktioner i form av kommentarer eller detaljerade utlåtanden har inkommit under redovisningsperioden med anledning av svenska förslag som anmälts, varav två kommentarer gäller samma anmälan och 3 kommentarer gäller förslag som anmäldes år Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om torkning med mikrovågor ådrog sig ett detaljerat utlåtande från kommissionen (2010/0686/S). Ett detaljerat utlåtande, vilket är den skarpare formen av reaktion, innebär att frysningstiden förlängs till sex månader. Enligt kommissionen riskerar förslaget i anmäld lydelse att strida mot LVD-direktivet (2006/95/EG). Sverige besvarade kommissionens reaktion i oktober och informerade om att förslaget ändras i enlighet med kommissionens synpunkter. Vidare föranledde Jordbruksverkets förslag till föreskrifter om märkning och registrering av nötkreatur ett detaljerat utlåtande från kommissionen (2010/0671/S). Kommissionen anser att det anmälda förslagets krav på märkning inte överrensstämmer med kraven i den EU-förordning (1760/2000) som reglerar märkning av djur och att förslaget därför bör ändras. Sverige meddelade att förslaget förtydligas i enlighet med kommissionens synpunkter. Kommissionen har också kommenterat ett liknande förslag från Jordbruksverket som rör märkning och registrering av svin där Sverige ombeds förtydliga hur förslaget förhåller sig till direktiv 2008/71/EG om identifikation och registrering av svin (2010/0672/S). Kommissionen uppgav sedermera att den var nöjd med det svar Sverige skickat. 16

19 Kommissionen har även levererat ett detaljerat utlåtande när det gäller den svenska anmälan av förslag till ändring i drivmedelslagen (2011/358/S). Kommissionen anser att Sveriges införande av två undantag till förbudet mot försäljning av bensin är oförenligt med bränslekvalitetsdirektivet. Sverige har ännu inte svarat på reaktionen. Swedac anmälde i oktober ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om tillsatsanordningar till taxametrar (2011/553/S). I slutet av december inkom Frankrike med ett detaljerat utlåtande och ansåg att de föreslagna kraven kan innebära ett hinder för spridning i Sverige av taxametrar certifierade i enlighet med direktiv 2004/22/EG som inte omfattar kompletterande anordningar som krävs av de svenska nationella bestämmelserna. Ett medlemsland kommenterade en svensk anmälan av förslag till ändring av lagen om leksakers säkerhet och påtalade det olämpliga i att förslaget, enligt dem, tycktes differentiera säkerhetskraven beroende på platsen där leksaken ska användas (2010/0772/S). Enligt det svenska svaret på kommentaren utgjorde reaktionen ett missförstånd och det försäkrades att förslaget inte innebar någon differentiering av säkerhetskraven, utan tvärtom att samma krav ställs oavsett var leksakerna ska användas. Ett medlemsland har vidare kommenterat Transportstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finsk-svensk isklass (2010/0083/S). I kommentaren befaras att förslaget skulle kunna begränsa möjligheterna för utländska fraktbolag att verka på de baltiska vattnen. Sverige svarade att förslaget inte utgör något hinder för fartyg som inte innehar finsk-svensk isklass eller motsvarande att trafikera Östersjön. Sådana fartyg ska dock, enligt svaret, inte räkna med att kunna få tillgång till isbrytarassistans. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner och rörledningar för brandfarliga vätskor har i sin tur föranlett en kommentar från en medlemsstat (2011/0210/S). Medlemsstaten framhåller att i förslaget endast fastställs mycket allmänna krav på korrosionsskyddssystem och att mera detaljer behövs. Sverige har ännu inte besvarat kommentaren. Strålsäkerhetsmyndigheten anmälde ett förslag till föreskrifter och allmänna råd om laser och intensivt pulserat ljus (2011/317/S). Förslaget ådrog sig två kommentarer, från kommissionen och en medlemsstat. Sverige har ännu inte svarat på kommentarerna. Transportstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras av bilar anmäldes till kommissionen i september (2011/0463/S). I förslaget anges bl.a. krav som en bil ska uppfylla beträffande bilbälten. Kommissionen kom med en kommentar och begärde en förklaring till hur och när de angivna kraven i förslaget gällande bilbälten ska tillämpas. 17

20 I samma månad anmälde Transportstyrelsen ett annat förslag som gäller motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar (2011/483/S). Genom förslaget ges möjlighet att eftermontera släpvagn till motorcykel även i fall då motorcykeltillverkaren inte lämnat uppgifter om exempelvis släpvagnsvikt och hur kopplingsanordning ska monteras. Man ska då kunna använda exempelvis uppgifter från tillverkaren av kopplingsanordningen. Kommissionen kommenterade förslaget i december och ville bland annat ha klargjort hur Sverige avser att handskas med frågan om ansvar hos tillverkaren av ursprungsfordonet på vilket kopplingsanordningen har eftermonterats, när uppgifter från tillverkaren av kopplingsanordningen har använts. Sverige har ännu inte besvarat kommentarer. Reaktioner på utländska förslag Skogsindustrierna uppmärksammade kollegiet på ett tyskt förslag som enligt dem kan skapa handelshinder för svenska företag. Förslaget rör miljöskyddskrav vid upphandling av leverans-, bygg- och tjänstekontrakt. Mot bakgrund av Skogsindustriernas skrivelse levererade Sverige en kommentar den 9 juni. Sverige påpekade att svensktillverkat papper har lägst koldioxidutsläpp i världen och att krav på viss mängd av returfiber i pappersprodukter riskerar att utestänga svenska producenter då produktionen i Sverige i huvudsak baseras på nyfiber. Tyskland erkänner den låga halten koldioxidutsläpp som svensktillverkat papper ger men anser inte att övriga miljöaspekter tillgodosetts. Frågan om varifrån de nödvändiga nyfibrerna ska komma belyses inte. I svaret kommenteras också reaktionerna från fem andra medlemsländer och kommissionen. Någon slutlig text har ännu inte skickats till kommissionen. Utöver kommentaren på den tyska anmälan har Sverige reagerat på tre förslag till gemenskapskommentarer på EES-anmälningar som kommissionen remitterat till medlemsstaterna 2. Kommentarerna gäller fyra norska förslag som avser kemikalier och andra produkter som är farliga för hälsa och miljö (2010/ /N), ett isländskt förslag till förbud mot transfettsyror (2011/9009/IS), samt norska förslag om illegal fildelning (2011/9012/N). Reaktioner som inte specifikt rör svenska förslag Totalt sett har kommissionen avgett 148 reaktioner under Av dessa har 103 varit kommentarer och 45 har varit detaljerade utlåtanden. Kommissionens reaktioner har företrädelsevis rört det harmoniserade området där förslagens förenlighet med EU:s sekundärrätt har ifrågasatts. Kemikalieområdet och i synnerhet livsmedelsområdet är produktsektorer som synes vara mest problematiska. På det icke-harmoniserade området har kommissionens reaktioner ofta rört kritik mot att förslagen saknat klausul om ömsesidigt erkännande eller att denna varit utformad på fel sätt. I 12 av de 45 detaljerade utlåtanden som kommissionen levererat under året har denna fråga berörts. 2 Reaktioner på anmälningar från EES-länderna (Norge, Island och Liechtenstein) samt Schweiz och Turkiet kan inte ges direkt från medlemsländerna utan lämnas av kommissionen. Förslag från kommissionen till sådana unionssynpunkter inkommer till kollegiet som snabbremitterar dem till berörda fackmyndigheter. Beslut om svenska synpunkter på kommissionens förslag fattas av regeringen. 18

21 Arbetet med direktiv 98/34/EG Kollegiet har under år 2011 deltagit i de två 98/34-kommittémöten som ägt rum under året; det första i april och det andra i oktober Under år 2011 har kollegiet sett över hur vi kan utveckla arbetet med utländska anmälningar. Några av slutsatserna har varit att kollegiets roll främst bör vara att uppmärksamma sektorsmyndigheterna och berörda branscher på det informationsutbyte som anmälningsdirektivet ger. Det är trots allt dessa aktörer som har bäst förutsättningar att identifiera vilka förslag som kan skapa hinder för svenska företag (branschen) och mest nytta av att använda TRIS i benchmarkingsyfte (myndigheterna). Vidare bör kollegiet identifiera anmälningar som belyser principiellt intressanta frågor och tillsammans med berörda svenska aktörer analysera vilken typ av reaktioner som inkommer inom ramen för anmälningsproceduren. För att öka kännedomen om anmälningsproceduren och möjligheten att påverka utländska förslag har kollegiet tagit fram ett faktablad. Faktabladet finns tillgängligt på vår hemsida och kan även skrivas ut och delas ut i olika sammanhang. Anmälningsproceduren har också varit en del av kollegiets inremarknadsrelaterade informationsinsatser riktade mot bransch- och näringslivsorganisationer. Som tidigare nämnts, ger kollegiet kontinuerligt utbildningar för myndigheter i EU-rätt. Vid åtta tillfällen har vi hållit presentationer specifikt om informationsproceduren för svenska myndigheter; tre hos Transportstyrelsen, fyra som en del i en utbildning i Tillväxtverkets regi med deltagare från ett flertal myndigheter samt en som en del i en utbildning i EU-rätt som kollegiet i samarbete med KRUS anordnat och där deltagare från ett flertal myndigheter deltog. Intrycket är att informationsinsatserna ökat medvetenheten kring och intresset för proceduren. Syftet är också att informationsinsatserna ska bidra till att även myndigheterna i större utsträckning granskar utländska förslag inom sina områden och att Sverige därmed kan utnyttja möjligheten att påverka förslag. Den 23 september anordnade kollegiet, i samarbete med UD, ett seminarium om direktiv 98/34/EG. Seminariet gästades av experter från Europeiska kommissionen som beskrev hur rutinerna kring myndigheters anmälningar ska gå till. De drygt 130 deltagarna från olika departement och myndigheter fick möjlighet att ställa frågor kring tillämpningen av direktivet. Kollegiet har fått positiv återkoppling om seminariet från ett flertal deltagare från olika myndigheter. Efter seminariet har kollegiet också kunnat skönja ett ökat intresse från myndigheter i tolkningsfrågor och i frågor om utländska förslag som anmälts. När det gäller kollegiets medverkan i samarbetet om anmälningsprocedurerna enligt WTO/TBT och samråd inom EU-kretsen i dessa frågor, se avsnitt