Handledning av nya studerande

Transkript

1 Handledning av nya studerande - utvecklingsprojekt vid Åbo Akademi Projektets målsättning Målsättningen för Åbo Akademi att delta i VerkosTu-projektet år 2005 har varit att i regi av Lärcentret i Åbo och studieförvaltningen vid Åbo Akademi utveckla handledningen av nya studerande vid ÅA. Förändringen aktualiserades av ett behov att ändra på gamla rutiner och system. ÅAs elektroniska studieplaneringsverktyg MinPlan, som togs i bruk hösten 2005, motiverade i sig att se över, analysera och utveckla handledningen som helhet. Handledningen av nya studerande vid ÅA har kämpat med samma problem som de flesta andra universitet. Den inledande studieorienteringsveckan är fullspäckad med information, medan såväl det administrativa som studieplaneringsrelaterade stödet rätt snabbt minskat eller helt uteblivit då studierna satt i gång på allvar. Bl.a. denna problematik gav orsak till att betrakta handledningen av nya studerande ur olika synvinklar. Information ligger som bas för all handledning. Ju bättre man lyckas informera, desto mindre handledning och rådgivning behövs. Rådgivning är information och råd som svarar på uttryckta behov, och själva handledningen består av diskussioner som hjälper den som skall handledas att handleda sig själv (Markku Ihonen: Opinto-ohjaus ja uusi tutkintorakenne, 2003). Trappstegstriangeln nedan illustrerar hur handledningen kan byggas upp. Specialhandledning t.ex. karriärvägledning, studiepsykologmottagning Handledning dialog, söka svar tillsammans Rådgivning frågor och svar Information guider, webbsidor, annan information Figur 1: Trappsteg i handledning av studierna (fi. opintojen ohjauksen portaat). Källa: Mikkonen J., Eriksson I. & Jyry P.: Mitä on opintojen ohjaus yliopistossa? 1

2 Projektet vid ÅA plockade fram följande centrala satsningar: - Ibruktagandet av indivduella studieplaner: det nät- och databasbaserade studieplaneringsverktyget MinPlan - Utveckling av studenttutor- och egenlärarverksamhet - Utveckling av allmänna akademiska studiefärdigheter: Studieteknik-, IT- och informationssökningskurser för alla nya studerande - Studierådgivning speciellt med tanke på nya studerande Idén var att skapa ett stödnätverk där ovannämnda delar såväl var för sig som tillsammans hjälper nya studerande att komma igång med universitetsstudierna på ett effektivt och givande sätt. 2 Projektets aktörer och tidtabell Centrala aktörer i projektet har varit Lärcentret i Åbo (studierådgivare Johanna Hedenborg, och lärcenterchef Tove Forslund, samt LC- stödpersoner), enheten för studieärenden (MinPlan-projektets arbetsgrupp), fakulteternas studiechefer, studenttutorerna och egenlärarna. Läsåret , speciellt höstterminen 2005, har utgjort projektets tidsram. Under hösten analyserades och testades MinPlan, studenttutorernas och egenlärarnas nya roller samt studierådgivarens uppgifter. Höstens satsningar kan ses som ett pilotprojekt, som nu vidareutvecklas på basis av de erfarenheter och den feedback som erhållits. 3 Projektets utgångspunkt Lärcentret i Åbo deltog i VerkosTu-projektet år 2005 som stöd för den satsning som skulle göras vid Åbo Akademi beträffande handledningen av nya studerande. VerkosTu gav idéer som har använts i arbetet, t.ex. i form av kursen Akateemiset opiskelutaidot, som vi som VerkosTu-deltagare hade möjlighet att bekanta oss med. Framförallt gav VerkosTu ramar för det egna projektarbetet och bidrog med verktyg för reflektion och analys. Nedan en SWOT som gjordes i augusti 2005 med fokusering på utvecklingsarbetets olika delområden. 2

3 Utvecklingsområden Hot - Studenttutorerverksamheten, tutorns roll - Egenlärarverksamheten, egenlärarens roll - Studieplanen i MinPlan - Studierådgivaren som resurs; resursens utnyttjande - IT-färdighetskurser, studieteknik - Motstånd mot förnyelser ( MinPlan ett dyrt/överlopps/onödigt arbetsredskap ) - Problem med MinPlan under det första året; tidtabell, teknik mm - Förnyelserna ökar ytterligare på personalens arbetsbörda (stress, utbrändhet mm) Styrkor - MinPlan ett mångsidigt hjälpverktyg (för studerande, lärare, tutor, administrativ personal mm) - Kunnig personal t.ex. i fakulteterna - Tutorverksamheten: bra grund med tanke på utvecklingsarbete - Lärcentret som resurs; utvecklingsprojektets centrum Möjligheter - Förnyelse medför entusiasm; leder till satsningar och utveckling även på andra områden - MinPlan till nytta för alla - Studierådgivaren ny resurs lättar/delar på arbetsbördan Figur 2: SWOT gjord i augusti 2005 för för Akademins utvecklingsprojekt Handledning av nya studerande. 4 Projektets genomförande 4.1 Individuella studieplaner MinPlan Det nät- och databasbaserade studieplaneringsverktyget MinPlan har olika redskap som stöd för att skapa en individuell studieplan: studiehandbok, kursdatabas, resursbokningssystem, tent- och kursanmälningssystem, elektronisk anslagstavla mm. Med hjälp av MinPlan kan studerande skapa en egen läsordning (kurs, tid, plats) för varje period, termin, läsår och på så sätt mer systematiskt t.ex. undvika onödiga överlappningar av kurser. I och med att en individuell studieplan blir obligatorisk för alla nya studerande fr.o.m. hösten 2006, är den elektroniska studieplanen den mest centrala delen i MinPlan. I MinPlan kan studerande skapa en studieplan som ger en helhetsbild av studierna, de olika delar som ingår, val- och kombinationsmöjligheter och -begränsningar, hur studietieden påverkas av olika val o.s.v. Framförallt utgör studieplanen i MinPlan en grund för diskussioner och handledning med studenttutorer och egenlärare. 3

4 Figur 3: MinPlan exempel på studieplan Ibruktagandet av MinPlan skulle enligt ursprungliga planer ske i augusti 2005, närmare bestämt vecka 35 under studieorienteringen. På grund av en fördröjning i det tekniska arbetet flyttades ibruktagandet till vecka 44. I det skedet var MinPlan tekniskt klar, medan fakulteterna behövde ytterligare tid för att uppdatera data gentemot de funktioner som då blivit tillgängliga. Första årets studerande deltog fakultetsvis i MinPlan-informationstillfällen v Alla första årets studerande kommer att göra en studieplan för det första läsåret som skall vara klar i mitten av mars 2006, och studieplanen för läsåret skall som regel vara inlämnad i maj Studieplanen bör vara godkänd för inskrivning som sker fr.o.m. augusti Studerande och personal har tillgång till olika former av MinPlan-stöd: manualer, begreppsscheman, informationsmaterial mm. Detta finns samlat på en MinPlan-webbsida, 4

5 MinPlan-relaterade frågor kan sändas till en egen e- postadress, Studenttutorerna har fungerat som hjälp för sina gulnäbbar då dessa gör sina första studieplaner och egenlärarna bär en del av ansvaret för att studieplanen är realistisk och görs inom deadline. Studenttutorernas och egenlärarnas uppgifter i relation till MinPlan beskrivs närmare i kapitel 4.2. Tidtabellen för ibruktagandet av studieplanen i MinPlan var för snäv, vilket medförde att planerna ändrades i sista minuten dylika förändringar innebär alltid extra arbete för personalen och en risk att studerande upplever en viss osäkerhetskänsla. För studerande betonades det dock att de skulle fortskrida med sina studier oberoende av läget med MinPlan. Vi kan också med facit i hand konstatera att det var bra att kunna testa studieplanerna under läsåret , så att korrigerade och fungerande system kan tas i bruk hösten 2006, då studieplanen är obligatorisk för alla universitetsstuderande i det nya examenssystemet i Finland. 4.2 Studenttutor- och egenlärarverksamheten Studenttutorerna Studenttutorernas roll som handledare för gulnäbbarna har fått utökad vikt. Behovet av studiehandledning på en mer jämlik basis har säkerligen funnits redan tidigare, men examensreformen och framförallt ibruktagandet av MinPlan har lyft fram detta behov ytterligare. Tutorernas roll som handledare är och måste få vara inofficiell och det kan inte krävas att de t.ex. skall bära något ansvar för gulnäbbarnas studieplaner denna mer officella roll tillhör egenlärarna. Tutorerna har däremot ett ansvar att finnas till för att handleda gulnäbbarna i hur de använder verktyget MinPlan; om de inte själva vet hur MinPlan fungerar bör det se till att gulnäbbarna får hjälp från annat håll Studenttutorernas uppgifter Till tutorernas traditionella uppgifter hör att introducera första årets studerande till studielivet, integrera dem i ämnesenhetens sociala verksamhet och universitetsgemenskapen via t.ex. föreningsverksamhet. Det hör även till tutorerna att presentera såväl Åbo Akademi som Åbo stad för första årets studerande, så att dessa känner sig hemma i sin studiemiljö. 5

6 Som ett tillägg till de mer traditionella arbetsuppgifterna bör tutorerna i allt högre grad vara beredda att stöda och hjälpa sina gulnäbbar direkt i deras studier på olika sätt, t.ex. genom att berätta om egna erfarenheter och insikter visavi studierna under det första läsåret; vad som var svårt, vad man skall reservera extra tid för med tanke på kursinnehåll och övningar, hur man plockar in en lämplig mängd kurser som leder till en hanterlig arbetsbörda, hur MinPlan-verktyget tekniskt fungerar o.s.v. Detta stöd konkretiseras i tutorernas uppgift som informella handledare för att skapa en studieplan i MinPlan. Nedan en schematisk bild på de olika nivåer där studeranden behöver stöd pilen visar på de nivåer där tutorns insats behövs. Det är viktigt att påpeka att tutorerna inte skall och kan förväntas fungera som terapeuter för gulnäbbarna, men de bör nog vara beredda att lyssna om studerande har problem som inte är direkt relaterade till studierna, så en viss insats av tutorerna även på känslonivån kan vi förvänta oss. Tutorerna har dock alltid rätt att hänvisa studerande vidare till t.ex. studenthälsan eller prästen. Terapeutisk nivå Känslonivå (t.ex. frågor och studieproblem som har att göra med studerandes privatliv) Verksamhetsnivå (t.ex. planering av studierna, handledning i studieteknik) Kunskapsnivå (t.ex. ämnesspecifika frågor, feedback på övningsuppgifter) Kommunikationsnivå (t.ex. integrering i akademisamfundet och insten, introduktion i studierna, praktiska frågor tutoruppgift tutoruppgift tutoruppgift Figur 4: Studenttutorns roll och uppgifter vid Åbo Akademi. (baserad på en bild från presentationen Pitkin matkaa monin muodoin tuutoroiden, Peda-forums vårdagar Tarja Olkkonen & Merja Vanhala, Oulun yliopisto, opetuksen kehittämisyksikkö) Utveckling av tutorverksamheten Det som under utvecklingsprojektet 2005 var speciellt utmanande för studenttutorerna är att de i år var tvugna att behärska två områden som på sätt och vis var helt nya för dem själva: examensstrukturerna har till en stor del ändrats eller justerats i.o.m. examensreformen, innehållet i studierna likaså utöver detta har studieplaneringsverktyget MinPlan tillkommit. MinPlan var ny för samtliga tutorer eftersom 6

7 den togs i bruk hösten Tutorerna fick de facto agera testgrupp för MinPlan innan systemet lanserades, bl.a. med tanke på att de på så sätt skulle få en inblick i det system som de skulle stöda gulnäbbarna med längre fram under hösten. Läsåret kommer i detta avseende att innehålla färre nyheter inom studenttutorverksamheten, eftersom många av tutorerna helt konkret använder MinPlan i sin egen studieplanering, och därmed är det verktyget samt examenssturukturen överlag bekant. Däremot kommer själva tutorutbildningen att plocka in nya element. Tutorerna kommer att ha en utbildningsdag redan på våren 2006, som i mån av möjlighet görs fakultetsspecifik. Utbildningen skall fokusera mer på tutorn som handledare och erbjuda kompetensutveckling bl.a. för att jobba med grupper, problemhantering, gruppdynamik, praktiska stödformer som skall erbjudas gulnäbbarna (t.ex. handledning i ÅAs IT-miljö) o.s.v. En konkret koppling mellan studenttutorerna och egenlärarna är också aktuell; det är viktigt att dessa två grupper känner till varandras arbete för att så bra som möjligt kunna agera stödpersoner för gulnäbben Egenlärarna Egenlärarsystemet infördes fr.o.m vid Akademin. Då hölls den första utbildningen för egenlärare och vissa fakulteter utsåg egenlärare. Egenläraren skall finnas till hands i ett så tidigt skede av studierna som möjligt och därefter aktivt följa med studerandens framåtskridande. Syftet med egenlärarverksamheten är - att erbjuda handledning åt studerande i deras studieplanering (fr.o.m. läsåret med hjälp av MinPlan), så att de gör upp sådana studieplaner att de kan avlägga studierna inom förväntad tid - att från början skapa en god kontakt mellan personal och nya studerande för att studerande skall känna sig som del av ämnesenheten och akademin - att erbjuda första årets studerande en möjlighet att diskutera sina studier i grupp - att garantera en förtroendeingivande och trygg atmosfär. Målsättningarna med egenlärarverksamheten har m.a.o. varit rätt klar, men trots det har verksamheten inte riktigt tagit fart: egenlärarna har upplevt sin roll och sina uppgifter som rätt oklara och studerande har inte utnyttjat möjligheten till den handledning egenlärarna skulle ha kunnat ge. Detta har antagligen sin bakgrund i det som även Mikkonen, Eriksson och Jyry noterar i boken Opiskelun ohjaus yliopistossa, d.v.s. att kravet på självstyrdhet i 7

8 universitetsstudier har varit så starkt att såväl studerande som lärare närmast ansett det vara en dygd att studerande klarat sina studier utan desto mer rådgivning. Det har funnits tillgång till handledning, men den har inte aktivt erbjudits alltför mycket handledning i studiegången har ansetts strida mot den akademiska friheten. I nätdiskussionen på kursen i allmänna färdigheter vid humanistiska fakulteten hösten 2005 framkom det att man tror att man som studerande förväntas klara sig själv, att man inte skall blotta sina egna tankar, utan att det gäller att bita ihop tänderna och kämpa på. Nu har man däremot vid universiteten fått en annan syn på saken, vilket också bör kunna förmedlas till alla studerande; en verkligt självstyrd studerande förstår att be om och att ta emot den rådgivning som ges, för att på så sätt kunna effektivera sina studier. Akademin definierar nu behovet av egenlärarna enligt följande på egenlärarnas webbsidor: De studerande behöver stöd av egenlärarna för att planera sina studier, studera självständigt (självstyrdhet innebär också förmåga att be om hjälp och råd) och att utvecklas som person. De studerande behöver egenläraren speciellt då de skall göra upp sin studieplan i MinPlan, då studieplanen skall uppdateras och godkännas och för att ha någon inom ämnet att vända sig till om studierna känns problematiska. Egenlärarens roll Terapeutisk nivå Känslonivå (t.ex. frågor och studieproblem som har att göra med studerandes privatliv) Verksamhetsnivå (t.ex. planering av studierna, handledning i studieteknik) Kunskapsnivå (t.ex. ämnesspecifika frågor, feedback på övningsuppgifter) Kommunikationsnivå (t.ex. integrering i akademisamfundet och insten, introduktion i studierna, praktiska frågor egenläraruppgift egenläraruppgift Figur 5: Egenlärarens roll och uppgifter vid Åbo Akademi. (baserad på en bild från presentationen Pitkin matkaa monin muodoin tuutoroiden, Peda-forums vårdagar Tarja Olkkonen & Merja Vanhala, Oulun yliopisto, opetuksen kehittämisyksikkö). 8

9 Då egenlärarens roll definieras är det viktigt att också notera vad rollen inte innebär. Egenläraren är inte psykolog eller terapeut. Det är klart att egenläraren skall visa intresse för hur studenterna mår, men egenläraren förväntas inte lösa problemen, utan kan i stället be studenten ta kontakt med t.ex. studenthälsan, som studerande kan och får vända sig till. Egenläraren gör inga val å studerandes vägnar t.ex. vad gäller ämneskombinationer, men egenläraren kan diskutera och t.o.m. rekommendera vissa val. Egenläraren bör kunna berätta om obligatoriska kurser och ämneskombinationer. Egenläraren skall inte behöva känna till t.ex. studierna vid andra fakulteter i detalj, men egenläraren bör kunna hänvisa studerande vidare till rätt person. Som vi ser i figur 6, kapitel 4.4 (Studierådgivning vem gör vad?) så finns det många olika rådgivare vid universitetet som specialiserat sig på olika frågor egenlärarens uppgift är att handleda studerande i att hitta rätt bland dessa handledare. Det är dock klart att vissa studerande har behov av en person som har tid för dem som helhet och det är också den rollen som skrämmer en del egenlärare å andra sidan är det också något som vissa egenlärare ser som en utmaning och klarar bra, d.v.s. de har förmågan att visa lagom empati och få studerande att vidareutveckla sig på egen hand. Här bör vi dels kunna fortbilda egenlärarna, dels ge dem modet att dra gränser för vad som ingår i deras roll Egenlärarens uppgifter Till egenläraren hör främst att handleda i uppgörandet av personlig studieplan, men också att utveckla studiefärdigheter, att stöda inlärningsprocessen och de olika skedena i studiegången, att hjälpa studerande att integreras i akademin, att informera om de stödtjänster som finns för studerande vid akademin och att uppmuntra studerande t.ex. genom att berätta om sina egna erfarenheter från studietiden. Egenläraren bör handleda studerande i uppgörandet av en personlig studieplan i MinPlan, men därutöver kan egenläraren också göra följande: - berätta om hur och var ämnets studerande placerat sig i arbetslivet (samarbete med Arbetsforum) - handleda i ämnesspecifik studieteknik 9

10 - integrera studerande i akademin och inspirera till akademiska studier; diskutera akademiska termer och förkortningar som används vid akademin; ge allmän info om ämnet och presentera ämnets forskningsområden; föra en diskussion om varför deltagarna i gruppen valt ämnet att höra andras motiveringar kan vidga ens egna vyer - diskutera inlärningsstil och inlärningsfärdigheter, tidsanvändning och tidsplanering, motivation (inkl. tent- och prestationsångest), studietrötthet, göra SWOT över de studerandes styrkor och svagheter vad gäller studierna - presentera ÅAs stödtjänster som Arbetsforum, skrivhandledning, studierågivarens tjänster, lärcentrets tjänster - erbjuda möjlighet att ge feedback på studierna som helhet: positiva och negativa erfarenheter, egenlärarens egna erfarenheter från studietiden - diskutera trösklar och fallgropar med att skriva kandidatarbetet/pro gradu Utveckling av egenlärarverksamheten Egenlärarens ansvar vad gäller godkännandet av studerandes studieplan är en fråga som inte är helt klar. Den håller dock på att klargöras. Genom att egenlärarens uppgifter lyfts på bordet och debatteras så börjar egenlärarna nu kunna definiera vilken slags fortbildning och handledning de behöver. Utöver handledning i hur MinPlan fungerar så har egenlärarna önskat fortbildning i att fungera som handledare i allt vad det innebär samt också kontinuerlig uppdatering i det som är nytt inom rådgivning och handledning för studerande. Studieplanen i MinPlan är en s.k. begränsad eller teknisk studieplan (fi. rajoitettu hops), d.v.s. här gör studerande en plan för studiernas framskridande, väljer kurser, gör ett schema och följer upp vilka kurser de genomfört. Egenlärarens och också studenttutorns roll blir i detta sammanhang att uppmuntra studerande att reflektera över sitt eget lärande och sina egna val i form av en s.k. öppen eller bred studieplan (fi. avoin hops). (För närmare utredning av de olika formerna av studieplaner, se Ansela m.fl.: Individuella studieplaner för universitetsstuderande Guide för handledare. Kuopio 2006.) Såsom redan nämndes i kap gäller det att förbättra samarbetet mellan studenttutorerna och egenlärarna för att få ut det mesta ur deras verksamhet. Det har inte hittills funnits problem i samarbetet, men det har inte organiserats på ett systematiskt sätt. Detta skall göras inför det läsåret genom att ordna gemensam utbildning för 10

11 egenlärare och tutorer, där arbetsfördelningen mellan dessa två grupper klargörs. Det viktigaste är inte att undvika överlappningar utan att se hur egenlärarna och tutorerna kan ta upp samma teman ur olika synvinklar (t.ex. ämnets normer vs så här ser det ut i verkligheten ). Webbstödet för egenlärarna, vilket publicerades hösten 2005 ( bör också vidareutvecklas för att fungera som ett verktyg i handledningen av egenlärarna. 4.3 Satsning på allmänna akademiska studiefärdigheter Med akademiska färdigheter/arbetslivsfärdigheter avses bl.a. informationskompetens, studieteknik, IT-färdigheter, förmåga till evaluering, reflektion och kunskapskonstruktion, muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, teamarbete, ledarskap och självstyrning (för definition, se bl.a. Levänen, K, Tervonen S & Haapaniemi, T: Verkko-opetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio 2005). De bästa inlärningsresultaten torde uppnås om dessa allmänna färdigheter integreras i undervisningen inom ämnena. För att garantera att alla studerande redan i början av sina studier får en introduktion i informationssökning, studieteknik, IT och kommunikation, erbjuder vissa fakulteter vid Åbo Akademi separata kurser och föreläsningar för akademins nya studerande. Hösten 2005 gav humanistiska och teologiska fakulteterna studiepoäng för kurshelheter i allmänna färdigheter, medan deltagandet i färdighetskurserna var frivilligt vid övriga fakulteter. I de fall då kurserna var obligatoriska var deltagandet förstås även större. Ur utvärderingarna framgick även att alla studerande knappast skulle ha deltagit i färdighetskurserna om de inte varit obligatoriska, inte p.g.a. att de redan hade färdigheterna utan p.g.a. att de inte hade förstått att de var så viktiga. Kurserna i allmänna färdigheter examinerades i Blackboard, dels för att inlärningsplattformen underlättade administrationen av kurserna som hade både många handledare och många studerande men också för att studerande skulle få en första introduktion i nätstudier/studier via Blackboard. I nätdiskussion på kursen påpekade en kursdeltagare att det är bra att det finns nätkurser bara av den enkla orsaken att vissa lär sig bättre på nätkurser än i mer traditionella former, en kommentar som naturligtvis gladde kursledningen! 11

12 Studieteknik utgjorde ett nytt element i studieorienteringen hösten Studierådgivaren höll introducerande föreläsningar i studieteknik vid alla Åbo-fakulteter, samlade studieteknikmaterial på webben ( och handledde nätdiskussioner om studieteknik i de nätstödda kurserna i allmänna färdigheter. Här diskuterade studerande bl.a. utgående från testen i IQ Learn (se Finlands virtuella universitets webbsidor). En viktig uppgift för Åbo Akademis biblioteks arbetsgrupp för användarutbildningen har varit att strukturera användarutbildningen så att den motsvarar behoven vid fakulteterna och de nationella rekommendationerna för informationskompetens. Målet är att stärka studenternas informationskompetens, vilket förväntas resultera i bättre studieresultat, inlärning och undervisning. Detta innebär att fakulteterna integrerar obligatorisk undervisning i informationssökning på alla nivåer. Ansvaret för undervisningen skulle enligt förslag av gruppen fördelas så att huvudbiblioteket handhar gulnäbbsundervisningen, vilken koordineras med Lärcentrets undervisning i andra allmänna färdigheter, medan fakultetsbiblioteken handhar undervisning på proseminarie- och pro gradu-nivå. Kurserna i informationssökning för gulnäbbarna 2005 har följt detta förslag. IT-färdighetskurser har hösten 2005 ordnats för nya ÅA-studerande mer systematiskt än tidigare. Genom att rikta kurserna (den s.k. IT-verktygslådan) till första årets studerande vill man garantera att alla studerande har vissa basfärdigheter i datoranvändning (Word, PowerPoint och Excel). De nya studerande handleds i Akademins IT-miljö främst genom en allmän föreläsning under studieorienteringsveckan samt av sina tutorer. I slutet av den första höstterminen genomförde studerande vid några av fakulteterna ett självrättande test som del av kurserna i allmänna färdigheter, där deras kännedom om ÅAs IT-miljö testades och där de kunde utvärdera handledningen i IT-miljön. Glädjande många påpekade att de vid behov hittar informationen de behöver via webben. Genom testsvaren framkom vissa önskemål gällande ÅAs IT-miljö, vilka vi genom bättre information och rådgivning kan komplettera inför läsårsstarten De svarande önskade en repetitionskurs i/frågetimme om ÅAs ITmiljö senare på hösten eller på våren, eftersom det i början av första hösten kommer så väldigt mycket ny information på en gång. Dessutom önskade de att det skulle finnas 12

13 handledare som kan ge råd i olika IT-frågor (t.ex. i användningen av olika programvaror och hemområdet samt i nätstudier) Utveckling av allmänna akademiska studiefärdigheter Kurserna i de allmänna färdigheterna kommer att vidareutvecklas genom att utarbeta en helt nätbaserad kurs i akademiska studiefärdigheter kombinerad med informationssökning (1-3 sp). Studierådgivaren vidareutvecklar webbmaterialet och närundervisningen i studieteknik i samarbete med lärarna, för att garantera så effektiv handledning även i ämnesspecifik studieteknik som möjligt. Information om och handledning i ÅAs IT-miljö och nätstudier ges förutom under studieorienteringsveckan även i form av frågetimmar eller seminarier senare under läsåret. 4.4 Studierådgivning för nya studerande I april 2005 anställdes en studierådgivare vid Lärcentret i Åbo specifikt med tanke på rådgivning och handledning av nya studerande. År 2005 var uppdraget projektfinansierat, men som ett led i satsningen på rådgivning och handledning vid ÅA, grundades en studierådgivartjänst som tillsattes Till studierådgivarens uppgifter hör att koordinera studenttutorverksamheten och studieorienteringsveckans program vid resp fakultet, utveckla och upprätthålla studierådgivningens webbsidor ( samt handha kursen i studieteknik, både vad beträffar föreläsningar för nya studerande, webbmaterial och med tanke på framtiden även utvecklandet av en nätkurs i studieteknik. Studieteknikkursens förverkligande hösten 2005 beskrivs i föregående kapitel, Utveckling av allmänna akademiska studiefärdigheter. Studierådgivningens webbsidor strävar bl.a. att ge en översikt av den studierådgivning som finns tillgänglig vid Åbo Akademi. Denna information finns på adressen bakom länken Studierådgivning vem gör vad? I figur 6 en bild på webbsidan med denna samlade info, här strukturen förtydligad: - Råd i praktiska frågor: Studentexpeditionen, Studiestödet, Studentkåren, Studenthälsan - Rådgivning vid fakulteterna 13

14 - Planering av studierna och studieprocessen, MinPlan - Studieteknik: Lärcentret i Åbo, Åbo Akademis bibliotek, Centret för sråk och kommunikation, Datacentralen - Integrering i universitetssamfundet - Handledning i ämnesinnehåll och metodik inom ämnet - Handledning i slutarbetet - Karriärplanering: Arbetsforum - Internationella studier: Internationella enheten - Öppna universitetet - Fråga Ville Rådig! (ÅAs virtuella rådgivare ) - Akademins olika rådgivare och deras uppgifter och roller (doc) Figur 6: Studierådgivning vem gör vad? Samlade uppgifter om studierådgivningen vid ÅA 5 Projektets utvärdering Projektets delmoment har utvärderats på olika sätt. Till stor del handlar det om självutvärdering såtillvida att Lärcentret som en central aktör har analyserat och 14

15 sammanställt det som lyckats bra vs det som utgör en bas för vidareutveckling. Projektets huvudsakliga målgrupp, nya studerande, är kanske inte den mest optimala gruppen med tanke på utvärdering, eftersom nya studerande som regel inte har något att jämföra med (tidigare resp nuvarande handledning). Åbo Akademi har dock ett antal fakultetsbytare varje år, d.v.s. äldre studerande som byter inriktning, och till den del de deltagit i programmet i år, så har feedbacken varit positiv. Studenttutorernas kommentarer har i detta sammahang varit värdefulla; de har sin egen studiestart i relativt färskt minne och kan sätta sig in i gulnäbbens situation. Tutorerna önskar att man ytterligare skulle satsa på handledning på ämnesnivå, vid ämnesenheterna. Som regel anser tutorerna att utvecklingen går i rätt riktning. Å andra sidan gör examensreformen och ibruktagandet av MinPlan att många saker även för tutorerna är helt nya, och dessa kan ju i sin tur inte relateras till deras egen studiestart. Vår egen utvärdering av projektet är positiv. Handledningen av nya studerande och de satsningar som gjorts 2005 utgör ett pilotprojekt som gör att vi nu vet vad som fungerar och vad vi kan jobba vidare på. En del av utvecklingsarbetet är att informera ÅAs personal om det som händer inom handledningen och rådgivningen. Lärcentret har därför arrangerat informationstillfällen för undervisande personal, studiechefer, fakulteternas studierådgivare och -handledare samt enheternas administrativa personal. Ur studerandes synvinkel är det väsentliga inte att han/hon får svar på alla sina frågor av en och samma person det väsentliga är att personen ifråga kan leda studeranden eller vidareförmedla dennes fråga till den person som kan svara. En insats kommer därför att vara att regelbundet informera ÅA-personalen om de stödåtgärder som berör bl.a. handledningen av första årets studerande. Projektets målsättningar uppnåddes såtillvida att alla delområden inom projektet har genomgått förnyelse och utveckling. Det typiska för utvecklingsprojekt är naturligtvis att de föder nya projekt så även i detta fall. De första stegen har tagits, och arbetet fortsätter med konkreta planer för läsåret Åbo 28 februari 2006 Johanna Hedenborg, studierådgivare Tove Forslund, lärcenterchef 15

16 Källor: Ansela, Maarit, Haapamäki, Tommi & Pirttimäki, Säde: Individuella studieplaner för universitetsstuderande Guide för handledare. Kuopio Eriksson, Ilse & Mikkonen, Johanna (red.): Opiskelun ohjaus yliopistossa. Edita Helsinki Ihonen, Markku: Opinto-ohjaus ja uusi tutkintorakenne. Workshop på studieförvaltningsdagarna i Kajana (ppt). Levänen, Kirsi, Tervonen, Sari & Haapaniemi, Tommi: Verkko-opetuksen tuottamat akateemiset kompetenssit ja mitoitus. Kuopio Mikkonen, Johanna, Eriksson, Ilse & Jyry, Päivi.: Mitä on opintojen ohjaus yliopistossa? s. 30 i Eriksson, Ilse & Mikkonen, Johanna (red.): Opiskelun ohjaus yliopistossa. Edita Helsinki Olkkonen, Tarja & Vanhala, Merja: Pitkin matkaa monin muodoin tuutoroiden. Presentation på Peda-forums vårdagar