Rekommendationer för god tutorering

Transkript

1 1/8 Rekommendationer för god tutorering HUS rekommendationer till Helsingfors universitet om utvecklingen av studenttutoreringen (Godkänd av HUS styrelse ) God tutorering Att börja studera på universitetet innebär så stora förändringar i studenternas liv att det kan jämföras med att inleda ett nytt skede i livet. Genom god tutorering kan man lägga grunden för de nya studenternas liv vid universitetet, eftersom tutorn ofta är studenternas första kontakt till universitet och en av de viktigaste. Genom tutoreringen skapar man samhörighetskänsla hos studenterna och därigenom påverkar man också deras studieförmåga. Tutorerna ger studenterna information om studielivets snårigheter och förklarar begrepp som används i universitetsvärlden. Det kollegiala stöd som tutorerna ger spelar alltså en central roll för studenternas gruppanpassning och deras integrering i universitetssamfundet. 1 Tutorer som har valts med omsorg och har fått en god utbildning för sina uppgifter har bättre förutsättningar att hjälpa de nya studenterna. Genom att satsa på tutorerna satsar universitetet alltså samtidigt på sina nya studenter. Om tutorerna har en klar bild av sitt ansvar och sin roll kan man säkra att studenterna vet vem de ska vända sig till när de möter olika utmaningar. God tutorering förutsätter också ett gott samarbete med det egna läroämnet och med lärartutorerna. Personalen, speciellt lärartutorerna, måste alltså förstå vilken stor betydelse tutoreringen har. Det första studieårets orienteringsperiod borde vara mera sammanlänkad med de följande årens handledning än den nu är. På så sätt skulle studenterna kunna dra större nytta av den handledning universitetet ger under hela studietiden. Tutoreringen får inte ses som något 1 Rapport om Nyytis enkät till nya studerande (2012): ( kannustaa- juomiseen/); Feedback som samlats in av tutorer på HUS tutorkvällar ( ); Susanna Lähteenoja, doktorsavhandling Uusien opiskelijoiden integroituminen yliopistoon (2010); SHVS: Pienryhmäohjaajan opas (2007); Sammanställning av tutoreringspraxis vid universitetets olika fakulteter (2011); Päivi Jokinen, Tuutortoiminnan kehittäminen, YTHS tutkimuksia 36 (2001).; Johanna Hautakorpi, Marika Lindström (red.), Ohjaus myötätuulessa. Opas tuutoroinnin kanssa työskenteleville (2003).

2 2/8 separat skede som gör de nya studenterna fullärda. Man får inte heller ställa upp allt för omfattande mål för den, eftersom informationsflödet är enormt i början av studierna och många saker är sådana som studenterna lär sig först i takt med att studierna framskrider. Alla nya studerande ska ha rätt att få tutorering av lika hög kvalitet. Fakulteterna borde därför till tillämpliga delar ha samma praxis för tutoreringen, så att det skulle vara lättare att utveckla tutoreringen och dela med sig av god praxis mellan fakulteterna. En gemensam praxis gör det också möjligt att stöda de fakulteter som behöver hjälp med att utveckla sin tutoreringspraxis. Rekommendationer för utveckling av tutoreringen Information och kontakt För att hitta goda tutorer är det viktigt med bra information. Förutom genom fakultetens officiella tutorannonser marknadsför ofta före detta tutorer och ämnesföreningarna tutoreringen och uppmanar studenter att ansöka om att bli tutorer. I sista hand är det ändå universitetet som har ansvar för att marknadsföra tutoreringen på ett lockande sätt och uppmuntra studenterna att bli tutorer. Om det är svårt att hitta tutorer kunde fakulteten exempelvis ordna en tutorinfo, där intresserade får tutorns uppgifter förklarade för sig och före detta tutorer berättar om sina erfarenheter. På så sätt skulle alla studenter ha lika möjligheter att få information och sporras till att ansöka om att bli tutorer. På de tutorkurser som HUS har ordnat har vi frågat tutorerna om de vet hur och enligt vilka kriterier tutorerna vid deras fakultet utses. Det vanligaste svaret är att de inte känner till kriterierna. Informationen och urvalsprocessen måste vara öppen, så att alla vet hur man gör för att bli tutor. Å andra sidan måste alla sökande också ha en klar bild av vad tutoruppdraget går ut på och vad som krävs av en tutor. Universitetets kommunikation har varit framgångsrik när tutorerna och de som funderar på att bli tutorer upplever att det är lätt att hitta nödvändig information och förstå den. Kontakten mellan tutorerna och fakulteten borde vara okomplicerad och naturlig. Tutorerna får inte lämnas ensamma, utan fakulteten har ansvar för att utse en person som fungerar som kontaktperson och stöd för dem. För att tutorerna ska kunna stöda de nya studenterna måste de veta var man får svar på frågor. Kontaktpersonen måste vara lätt att få tag på under orienteringsveckorna, för speciellt då kan hjälpbehovet vara akut. Det lönar sig också att uppmana tutorerna att hålla kontakt sinsemellan. Ofta behöver även tutorer kollegialt stöd och dessutom är många evenemang lättare att ordna i grupp. Exempelvis kan ämnes- eller fakultetsvisa e- postlistor underlätta kontakten mellan fakulteten och tutorerna samt mellan tutorerna. I samband med tutorkurserna kan man ordna en tillställning där tutorerna redan i planeringsskedet kan bekanta sig med varandra under fria former.

3 3/8 För att utveckla tutoreringen måste man samla in respons och också använda den. Det är också viktigt att feedback samlas in på många sätt, eftersom svaren kan variera beroende på vem det är som frågar. Urval Enligt de enkäter som HUS har gjort är det få tutorer som vet enligt vilka kriterier tutorerna väljs. Det är fakulteterna som slår fast urvalskriterierna för tutorerna och det är också på fakulteternas ansvar att se till att de sökande känner till kriterierna. Om de är bekanta för alla sökande kan man också tydligare motivera valen av tutorer. Med tydliga kriterier minskar dessutom enskilda individers beslutsmakt. Om det finns flera sökande än det antal tutorer som ska utses kunde man kartlägga de sökandes förmåga att klara av tutorns uppgifter exempelvis genom en gruppintervju. På så sätt undviker man att beslut fattas utan att man känner de sökande och mängden felrekryteringar kunde minska. Efter att valet har gjorts ska man informera också dem som inte har blivit valda. När man ställer upp urvalskriterierna är det bra att beakta åtminstone följande faktorer: motivation, social förmåga, tidigare erfarenhet av att handleda grupper och aktivitet i universitetssamfundet. Vid urvalet är det dessutom bra att inte bara se till individerna, utan också till tutorerna som grupp, eftersom de ofta samarbetar. Tutorer som har olika bakgrund kan handleda på ett mångsidigare sätt. I mån av möjlighet är det bra att också beakta gulnäbbsgruppernas behov. Till exempel har teologiska fakulteten egna nestorstutorer för de äldre studenterna och på humanistiska fakulteten har man egna tutorer för dem som går direkt till magisterstadiet. Tutorer med ungefär samma bakgrund som dem de ska handleda förstår sannolikt också sina adepter bättre och kan därigenom ge dem ett bättre kollegialt stöd. Utbildning Den utbildning som tutorerna får varierar på olika fakulteter, från en mycket omfattande kurs till en mycket snäv. En god tutorutbildning kan jämföras med en grupphandledarutbildning och den kunde hädanefter också kallas för det. Eftersom en tutors viktigaste egenskap är förmågan att kunna leda en grupp borde kursen borde ta upp sådant som grupphandledning och vikten av gruppanpassning. Det är också viktigt att tutorerna förstår att de nya studenterna har olika bakgrund och behov och att de kan beakta detta när de planerar tutoreringen. Efter kursen borde tutorerna ha en klar bild av vad som ingår i tutorns uppgifter och vad som inte gör det. Kursen borde också motivera tutorerna att sköta sitt uppdrag ordentligt och ge dem verktyg att planera programmet för orienteringsveckorna. Det är bra om tutorerna redan på kursen får sådant aktuellt material som de behöver under orienteringsveckorna och man borde också gå igenom det, åtminstone kursoriskt. En del av materialet, som SHVS Pienryhmäohjaajan opas, kunde ingå i utbildningen. Dessutom är det en god idé att dela ut det material som de nya studenterna kommer att få, så att tutorerna har en uppfattning om den skriftliga information som de nya studenterna får.

4 4/8 Arbetsfördelning Trots att det redan länge har funnits lärartutorer på universitetet är arbetsfördelningen mellan studenttutorerna och personalen många gånger mycket oklar. Studenttutorerna kan utan att veta om det ta på sig uppgifter som inte ankommer på dem. En tydlig arbetsfördelning mellan studenttutorer, lärartutorer och det övriga universitetssamfundet bidrar till en framgångsrik tutorering. Denna arbetsfördelning borde uppmärksammas redan under utbildningen, så att alla inblandade förstår vilken deras roll är och vilken betydelse tutoreringen har för studenternas integrering i universitetssamfundet. Det är bra om tutorerna och lärartutorerna tillsammans planerar programmet för orienteringsveckorna, så att tidtabellen och arbetsfördelningen är klar för båda parter och de stöder varandra. Tutorernas arbetsuppgifter måste vara tydliga och integrerade med den övriga handledningen. Till tutorns uppgifter hör gruppanpassningen, att göra studenterna bekanta med andra studerande och att presentera universitetsmiljön, praxis och intressentgrupper på universitetet. Tutorerna måste veta var man kan få hjälp i problemsituationer och kunna sporra och uppmuntra studenterna till att klara sig i den nya omgivningen. Det är också viktigt att tutorerna är närvarande och engagerade under hela tutoreringen. Tutorns uppgift är inte att berätta om undervisningens innehåll, ge studiehandledning eller stå för annan rådgivning som rör studiernas innehåll. Det är viktigt att tillsammans komma överens om när tutoreringen ska upphöra och vem studenterna ska kontakta i fortsättningen, vilket ingår som en del i strävan att sammanlänka tutoreringen med den övriga handledningen. Tutorerna fortsätter ofta ha kontakt med de nya studenterna under fria former också efter orienteringsveckorna, men om fakulteten kräver att tutorerna ska hålla kontakt med studenterna också senare bör det framgå tydligt redan när man planerar tutoreringen. Dessutom är det bra att slå fast när tutorarbetet börjar och vad tutorerna förutsätts delta i under orienteringsveckorna, även om tutorskapet snarare är ett förtroendeuppdrag än ett arbete. Tutorgrupper Indelningen i tutorgrupper görs på olika sätt vid olika fakulteter och det finns grupper av mycket olika storlek och slag. Det lönar sig att fästa vikt vid tutorgrupperna, för undersökningar visar att det är i tutorgrupperna som de nya studenternas studentidentitet utvecklas. Genom dem är det lätt att bekanta sig med andra studenter på det egna området och i grupperna kan man diskutera både förväntningar och rädslor och tillsammans fundera på lösningar på väntande utmaningar. Enligt SHVS Pienryhmäohjaajan opas är gruppstorlekar på 5 8 personer det bästa med tanke på gruppanpassningen och gruppdynamiken i den här typen av smågrupper. I en grupp av den storleken kan alla få sin röst hörd och tutorn kan också beakta individuella handledningsbehov. Det är skäl att hålla sig till den rekommenderade gruppstorleken eller, om man har större grupper, använda sig av tutorpar.

5 5/8 När grupperna sätts ihop kunde man i framtiden eventuellt dra nytta av högskolornas elektroniska ansökningssystem eller på något annat sätt samla in bakgrundsinformation om de nya studenterna och deras önskemål med tanke på tutoreringen. På så sätt kunde man i gruppindelningen bättre beakta studenternas behov. Indelningen i grupper kan göras antingen av fakulteten eller av tutorerna, så länge man har kommit överens om principerna för gruppindelningen i förväg. Vid gruppindelningen är det bra om man kan splittra klickar som uppstått tidigare och om tutorernas egna bekanta placeras i någon annans grupp. Ansvariga tutorer Många läroämnen använder sig redan nu av ansvariga tutorer som har valts antingen av ämnesföreningen eller av fakulteten. Det är bra om fakulteten utser en ansvarig tutor per ämne, speciellt i de fall då det finns flera tutorer. Som ansvariga tutorer lämpar sig exempelvis sådana som också tidigare har fungerat som tutor och som alltså har kännedom om tutoreringen i helhet. Den ansvariga tutorn har till uppgift att leda tutorplaneringen, sköta praktiska arrangemang och hålla kontakt med tutorer, läroämnet, föreningar och fakulteten. Den ansvariga tutorn kunde också vara med om att utse tutorer och delta i indelningen av tutorgrupperna. Tutorer för utländska studerande För att de utländska studenterna ska kunna integreras är det av största vikt att de får en god tutorering. De utländska studenternas tutorer utbildas numera både tillsammans med andra tutorer och separat. Vid tutoreringen och tutorutbildningen måste man naturligtvis beakta de behov som utländska studenter har, men det viktigaste är att man genom tutoreringen för de utländska studenterna skapar kontakt till universitetssamfundet och till finsk- eller svenskspråkiga studerande. Genom att så långt som möjligt integrera tutoreringen för utländska studenter med tutoreringen för inhemska studenter kan man säkra att de genast i början av studierna uppmuntras att bli engagerade medlemmar av det gemensamma universitetssamfundet. Detta är speciellt viktigt i fråga om utländska examensstuderande. I den separata utbildningen för de utländska studenternas tutorer borde man inte bara betona praktisk problemlösning och generella kulturskillnader, utan också integreringen i universitetssamfundet. Många gånger är sådant som studentföreningsverksamhet och möjligheterna att påverka sina egna studier något som är mycket främmande för studerande från andra länder. Dessutom borde tutorerna för inhemska och utländska studerande uppmuntras att hålla gemensamma tutorträffar inom varje läroämne. På så sätt kan de utländska studenterna bekanta sig med inhemska studenter redan i början av terminen, vilket underlättar deras integration i studierna och universitetssamfundet både på kort sikt, i början av studierna, och på längre sikt, genom att de tack vare bättre kontakter och nätverk har lättare att få arbete i studiernas slutskede.

6 6/8 Arvoden och poäng För god tutorering av hög kvalitet ska man betala ut arvoden. Tutoreringen kräver mycket tid, speciellt under orienteringsveckorna, så tutorerna kan ha svårt att hinna med lönearbete samtidigt. Arvodet ska bestämmas utifrån gruppstorleken och antalet tutorträffar. Arvodet betalas ut för tutorns arbete, så det bör betalas ut också om man har verkat som tutor förut. Minimiarvodet bör åtminstone motsvara minimilönenivån för universitetets undervisnings- och handledningspersonal, det vill säga 12 euro/timme. Om man tutorerar i par är det lika värdefullt och kräver lika mycket tid som om man gör det ensam, så det arvode som betalas ut ska vara detsamma både för dem som tutorerar ensamma och för dem som gör det i par för tutorpar kan gruppstorleken däremot vara större. För mera krävande uppgifter, exempelvis för dem som verkar som tutorer för utländska studerande eller för ansvarstutorer, ska arvodet också vara högre, i och med att de också har större ansvar. Dessutom bör man ge studiepoäng för tutorkurserna och dessa poäng ska gå att utnyttja i examen. Antalet poäng ska åtminstone följa universitetets rekommendationer: en studiepoäng per 27 timmar. När man bedömer arbetsmängden måste man förutom kontaktundervisningen också beakta de uppgifter som tutorerna gör självständigt samt den tid som används för planerings- och utvärderingsarbete. Att planera en handledningsträff tar cirka 4 5 timmar. De som har gått en tutorutbildning ska få ett intyg på att de har gått en grupphandledarutbildning och de som har verkat som tutorer ska få ett arbetsintyg över det arbete de utfört. Dessa kan också slås ihop till ett intyg. Helsingfors, 22 maj 2012 STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Jannica Aalto styrelseordförande Katariina Styrman generalsekreterare Mera information: styrelsemedlem Sanna Supponen,

7 7/8 Information och kontakt 1. Informationen är öppen och tydlig Fakulteterna måste satsa på att informationen är öppen och tydlig, så att alla studenter har samma möjligheter att ansöka om att bli tutorer. 2. Tutorn arbetar inte ensam, kontaktpersonen är tutorns stöd Tutorerna ska ha en ansvarsperson som utsetts av fakulteten. Kontaktpersonen ska vara lätt att få tag på under orienteringsveckorna och ska vid behov stöda tutorerna. 3. Man använder sig av den feedback som samlas in om tutoreringen Fakulteterna ska samla in feedback om tutoreringen och använda sig av den för att utveckla tutoreringen. Urval 4. Kriterierna för val av tutorer är tydliga och lätta att få tag på Alla studenter ska ha möjlighet att ansöka om att bli tutor. Alla studenter ska känna till urvalskriterierna, så att man kan motivera valen av tutorer. 5. Tutorurvalet görs med omsorg När tutorerna väljs ska man vid behov använda sig av exempelvis gruppintervjuer för att ta reda på kandidaternas lämplighet. När valet görs borde man uppmärksamma åtminstone följande: motivation, social förmåga, tidigare erfarenhet av att handleda grupper och aktivitet i universitetssamfundet. Utbildning 6. En god tutorutbildning kan jämföras med en grupphandledarutbildning Tutorutbildningen ska vara en grupphandledarutbildning som ger tutorerna beredskap att sköta sitt arbete väl och gör dem motiverade. 7. Material delas ut i tid och man använder sig av stödmaterial Det material som delas ut till tutorerna ska gås igenom redan under utbildningen och fakulteten ska se till att tutorerna också får det material som delas ut till gulnäbbarna. Arbetsfördelning 8. Tutorn har tydligt definierade uppgifter Tutorerna måste ha en klar bild av vad som ingår i deras arbete. Till tutorns uppgifter hör gruppanpassningen, att göra studenterna bekanta med universitetssamfundet och att ge råd om var man kan få hjälp i problemsituationer. Tutoreringens början och slut ska vara klart definierade.

8 8/8 Tutorgrupper 9. En tutor har ansvar för maximalt åtta nya studerande Den optimala gruppstorleken med tanke på gruppdynamiken och gruppanpassningen är 5 8 personer. I en grupp av den storleken får alla sin röst hörd och tutorn kan också beakta vars och ens individuella behov. Ansvarstutorer 10. Börja utse ansvariga tutorer I läroämnen som har flera tutorer måste man börja utse ansvariga tutorer som koordinerar planeringen, sköter praktiska arrangemang och håller kontakt till olika parter. Tutorer för utländska studerande 11. Tutoreringen för utländska studerande är en del av tutoreringen Tutoreringen för utländska studerande bör knytas ihop med tutoreringen för inhemska studerande, så att de utländska studenterna blir så väl integrerade som möjligt i universitetssamfundet redan från de första veckorna. Arvoden och poäng 12. Arvoderingen följer minimiarvodena för handledande personal Tutorerna måste få minst ett arvode som motsvarar minimilönenivån för undervisnings- och handledningspersonal (12 /h). Arvodet bestäms utifrån gruppstorleken och antalet träffar. Det är lika betungande att tutorera ensam som i par, så tutorerna ska också få lika stort arvode. 13. Tutorutbildningen ger studiepoäng, precis som vanliga studier För tutorutbildningen ska åtminstone ges studiepoäng enligt universitetets rekommendationer (en poäng per 27 timmar) och de poängen måste gå att utnyttja i examen. Förutom kontaktundervisningen ska också uppgifter som man gör självständigt samt planerings- och utvärderingsarbetet räknas in i arbetsmängden.