Ny 150 kv luftledning mellan ställverk Porjus och nytt ställverk Porjusberget. Miljökonsekvensbeskrivning. Bilaga 3

Transkript

1 Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning ansökan om nätkoncession för linje för Ny 150 kv luftledning mellan ställverk Porjus och nytt ställverk Porjusberget Jokkmokks kommun, Norrbottens län

2 Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB är ett av de största elnätsföretagen i Sverige. Vi levererar el till privat- och företagskunder i Sverige och elnätet är cirka mil långt. Uppdraget är att ständigt förbättra kvaliteten, pålitligheten och effektiviteten i elnätet för att kunna ge våra kunder hållbara och tillförlitliga elnätsrelaterade lösningar. Vi bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierade. Vi är cirka 700 medarbetare som finns på tre orter; Trollhättan, Stockholm och Luleå. Läs mer om vår verksamhet på Vattenfall Eldistribution AB Org. Nr: Tillståndsansvarig: Tfn: MKB: Sweco Environment uppdragsledning och MKB-samordning, handläggare handläggare, kvalitetsgranskare Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND Tillståndsprocessen Samråd Beslut om betydande mi jöpåverkan Övrig markanvändning ALTERNATIV Alternativutredning för alternativ lokalisering Befintlig sträckning (Valt alternativ) Nollalternativ Alternativ utformning LEDNINGENS UTFÖRANDE Ledningens utformning tekniskt utförande Tillvägagångsätt under rivning Trädsäkring Drift och underhåll FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Avgränsning Konsekvensbedömning MILJÖKONSEKVENSER Bebyggelse och boendemiljö Landskap Naturmiljö och fåglar Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Naturresurser Infrastruktur VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING Samlad bedömning Miljömål och miljökvalitetsmål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsnormer FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING LITTERATUR OCH REFERENSER Sid 3

4 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Beslut om betydande miljöpåverkan Sid 4

5 Sammanfattning Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) ansöker om ny koncession för planerad ledningsombyggnad i befintlig ledningsgata mellan befintligt ställverk Porjus och nytt ställverk Porjusberget. Ledningarna planeras i syfte att tillgodose det överföringsbehov som finns mellan kraftstationerna i Luleälven och elkunderna i andra delar av landet. De nya ledningarna mellan Porjus och Porjusberget blir ca 1,8 km lång. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Vattenfalls koncessionsansökan för ovan nämnd ledningssträckning. Syftet med MKB:n är att identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser en förlängning av nätkoncession kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Samråd har skett inför upprättande av MKB och ansökan. Samrådsunderlag har skickats ut till berörda och den bredare samrådskrets som krävs för projekt som bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Samrådet har utgjort underlag för den avgränsning och inriktning som gjort av MKB:n. Befintlig ledningsata omges av områden med värden för naturmiljön i form av bland annat nyckelbiotoper. Eftersom befintlig ledningsgata funnits under lång tid har naturmiljön anpassats till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Med de inarbetade skyddsåtgärder som föreslås bedöms verksamhetens påverkan på naturen därför vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som likvärdiga med dagens situation. Vattenfall har utrett möjligheten till en alternativ sträckning för ledningen Porjus-Porjusberget och kommit fram till att en alternativ ledningssträckning skulle innebära stor miljöpåverkan till följd av bl.a. nytt markanspråk med längre ledningsgator och ingrepp i nyckelbiotoper, områden för friluftsliv och rekreation, riksintresse för kulturmiljövård och områden viktiga för rennäring. Vattenfall har därför valt att inte utreda någon alternativ sträckning vidare i MKB:n. Sid 5

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) ska söka ny koncession för planerad ledningsombyggnad mellan ställverk Porjus och nytt planerat ställverk vid Porjusberget i Jokkmokks kommun i Norrbotten län, jämför Figur 1-1 och Figur 1-2. Vid Porjus samhälle i Jokkmokks kommun finns en vattenkraftstation som i medeltal producerar 1233 GWh el per år. Nedanför kraftstationen finns idag två ställverk. Ett 400 kv ställverk som i huvudsak ägs av Svenska kraftnät och ett 150 kv ställverk som ägs av Vattenfall, se Figur 1-1. På grund av en rad tekniska faktorer har både Vattenfall och Svenska kraftnät kommit fram till att deras respektive ställverk behöver förnyas. Tekniken i ställverken är föråldrad och det finns inte plats nog för att modernisera befintliga ställverk. Att flytta ställverken är även en försiktighetsåtgärd i fall dammen skulle brista. Därför planeras nu en sambyggnation av de båda ställverken vid Porjusbergets fot, se Figur 1-2. Vattenfall kommer dock att bibehålla 40/20 kv delarna i ställverket. Ledningarna som i dag ansluter till ställverk Porjus norrifrån planeras att förkortas och ledas in i det nya ställverket Porjusberget. Det nya ställverket Porjusberget innebär att befintliga kraftledningar mellan ställverk Porjus och det nya ställverket behöver bytas ut, byggas om och kopplas in i det nya ställverket, jämför Figur 1-1 och Figur 1-2. Anledningen till att ledningarna behöver bytas ut är att kapaciteten i nuvarande ledningar inte räcker till för att tillgodose det överföringsbehov som finns, samt att stolpar och faslinor är gamla. Denna miljökonsekvensbeskrivning gäller ledningarna mellan Porjus-Porjusberget, se Figur 1-2. Figur 1-1 Översiktskarta med Vattenfalls 150 kv ledningars nuvarande sträckning i Porjus. Sid 6

7 Figur 1-2. Karta över Vattenfalls 150 kv luftledningar när det nya ställverket Porjusberget är byggt. Mellan ställverk Porjus och Svenska kraftnäts korsande ledning uppförs ledningarna som två parallellgående ledningsstolpar med enkelstolpar. Från Svenska kraftnäts korsande ledning och fram till ställverk Porjusberget byts befintliga trästolpar och linor ut till samma utförande som i dag, dvs portalstolpar med enkel topplina. 1.2 Syfte Motivet med ärendet är att söka koncession för att bygga nya ledningar i befintlig ledningsgata mellan det befintliga ställverket Porjus och det planerade ställverket Porjusberget. Ändamålet med ledningarna är att tillgodose det överföringsbehov som finns mellan kraftstationerna i Luleälven och elkunderna i andra delar av landet. Syftet med MKB:n är att i enlighet med gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser som den nya nätkoncessionen kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Sid 7

8 2 Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Sedan en ändring i ellagen 2013 gäller nätkoncessioner i regel tills vidare. Koncessionen gäller tills vidare och ger rätt att bygga ledningarna men inte rätt att ta nymark i anspråk. För detta krävs markupplåtelse för kraftledningarna inom berörda fastigheter. För de befintliga ledningarna finns redan markupplåtelse och ledningsrätt. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Vid förlängning av en koncession behöver detta inte göras eftersom ledningsrätt redan erhållits för ledningarna. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall Eldistribution betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Processen för tillståndsprövning redovisas figur 2-1. Figur 2-1. Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. Sid 8

9 2.2 Samråd Samrådet har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, berörda samebyar, myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se Bilaga A. Vattenfall har valt att från början inkludera den bredare samrådskrets som krävs efter beslut om betydande miljöpåverkan i samrådet. Samrådet inleddes 15 februari 2016 med utskick av samrådsunderlag med information om Vattenfalls planer och inbjudan till samråd. Uttaget av berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt har avgränsats till 300 meter från befintlig sträckning. Annonsering för information om planerad verksamhet till allmänheten gjordes den 20 februari 2016 i Kuriren och Norrlandska socialdemokraten (NSD). Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget genom att gå in på Vattenfalls hemsida eller kontakta sökanden samt att lämna synpunkter på planerad verksamhet. Inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Vattenfalls kommentarer till inkomna yttranden redovisas i Bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan, se Bilaga B. 2.3 Beslut om betydande miljöpåverkan Den 30 juni 2016 fattade Länsstyrelsen i Norrbottens län beslut om att rubricerad verksamhet kan innebära betydande miljöpåverkan, se Bilaga B. 2.4 Övrig markanvändning Gällande planer och program Jokkmokks kommun har en översiktsplan som antogs I översiktsplanen finns de aktuella kraftledningarna utmärkta. Detaljplaner finns där befintlig sträckning passerar i Porjus. Föreslagen ny ledning i befintlig ledningsgata bedöms inte stå i konflikt med aktuella planer Riksintressen Porjus kraftstation och samhälle är av riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 3-1 och avsnitt 6.4 Kulturmiljö. Område utsett till riksintresse för rennäringen berörs, se Figur 3-1 och avsnitt 6.6 Rennäring. Väg E45 är av riksintresse för kommunikationer, se avsnitt 6.8 Infrastruktur. Sid 9

10 3 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Alternativutredning för alternativ lokalisering Vattenfall har utrett möjligheten till en alternativ sträckning för ledningen Porjus-Porjusberget inom ett utredningsområde enligt Figur 3-1. Ombyggnationen mellan Porjus-Porjusberget i befintlig ledningsgata innebär att antalet parallella ledningsstolpar minskar från fyra till två den första kilometern genom Porjus samhälle och strövområdet. Alternativ ledningssträckning skulle innebära en större miljöpåverkan pga. att den skulle innebära nytt markanspråk med längre ledningssträckor. Större delen av området norr om befintlig ledningsgata mellan Porjus-Porjusberget består av Porjus samhälle, se Figur 3-1. En ledningsdragning mellan samhället och befintlig ledningsgata skulle innebära stora ingrepp i registrerade nyckelbiotoper och områden med naturvärden, samt en ny genomkorsning av liftanläggningen på Porjusberget. Norr om ledningarna finns ett stort friluftsområde med motions- och skidspår med elljusspår. En alternativ ledningssträckning söder om befintlig ledningsgata skulle innebära ett nytt ingrepp i naturmiljön och dragningen skulle försvåras av Porjusbergets mycket branta sidor. Porjusberget utgör även ett för porjusborna viktigt strövområde med informations- och rastplats och området är i Jokkmokks kommuns översiktsplan utpekat till område för rörligt friluftsliv. En alternativ sträckning skulle även innebära en ny ledningsdragning inom riksintresse för kulturmiljövård, samt en ny korsning av E45 som är av riksintresse för vägnätet. Skoterspår finns i anslutning till Porjus samhälle och ett skoterspår löper över och i områdena runt Porjusberget. En ny dragning inom utredningsområdet, utanför befintlig ledningsgata, skulle även innebära ett nytt ingrepp i Sirges samebys vinterbetesmarker norr och söder om nuvarande ledningsgata då nya ledningsgator måste huggas upp i tidigare opåverkade skogsområden med förlust av betesmark som följd, samt att störningar sker under byggtiden av den nya ledningssträckningen. Utöver ovanstående aspekter med att inte nyttja befintlig ledningsgata tillkommer de ekonomiska konsekvenserna som följer av att anlägga ny och längre ledning i obruten mark. Enligt 6 kap. 7 andra stycket 4 punkten miljöbalken (1998:808) ska redovisning av alternativa platser ske om sådana är möjliga. Enligt de ursprungliga motiven till miljöbalken ska en alternativ plats inte behöva anges om det på grund av verksamhetens särskilda karaktär inte finns någon annan lämplig plats. Detta torde innebära att det inte kan krävas att det i en miljökonsekvensbeskrivning redovisas sträckningsalternativ som är direkt olämpliga och som därför inte är möjliga alternativ. Sid 10

11 Utifrån ovanstående och att användandet av befintlig ledningsgata inte medför avsevärda olägenheter för berörda parter bedömer Vattenfall det som orimligt att behöva redogöra för något alternativ till det valda alternativ som koncessionsansökan avser. Figur 3-1, Karta över de nya ledningarna mellan Porjus-Porjusberget, Vattenfalls övriga 150 kv luftledningar när det nya ställverket Porjusberget är byggt, omgivande intressen, samt utredningsområde för alternativutredningen. 3.2 Befintlig sträckning (Valt alternativ) Ledningarna Porjus-Porjusberget kommer att bli ca 1,8 km långa, och gå från befintligt ställverk Porjus och anslutas till det nya ställverket vid Porjusberget. Se Figur 3-1. Det nya ställverket Porjusberget innebär att befintliga kraftledningar mellan ställverk Porjus och det nya ställverket behöver bytas ut, byggas om och kopplas in i det nya Sid 11

12 ställverket. Anledningen till att ledningarna behöver bytas ut är att kapaciteten i nuvarande ledningar inte räcker till för att tillgodose det överföringsbehov som finns, samt att stolpar och linor är gamla. Ledningarna Porjus-Porjusberget kommer att utföras i två olika tekniska utföranden. Mellan ställverk Porjus och Svenska kraftnäts korsande ledningar, se Figur 3-1, uppförs ledningarna som två parallellgående ledningsstolpar med enkelstolpar. Denna sträcka är ca 1 km. Anledningen till att enkelstolpar används är att nya ledningar med möjlighet till högre kapacitet i portalstolputförande inte skulle rymmas mellan bostadshuset och den gamla kraftstationen i Porjus. Dessutom innebär enkelstolpar att ledningarna kommer längre ifrån bostadshuset än i dag. Från Svenska kraftnäts korsande ledningar och fram till ställverk Porjusberget byts de gamla befintliga trästolparna och linorna ut till samma utförande som i dag, dvs portalstolpar. Denna sträcka är ca 800 m. För att komma under Svenska kraftnäts 400 kv ledning på Porjusberget behöver ledningarna vara i portalstolputförande, vilket de är fram till ställverk Porjusberget. Se även avsnitt 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande. 3.3 Nollalternativ Enligt 6 kap. 7 miljöbalken krävs i en MKB en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att ledningarna Porjus-Porjusberget inte får någon koncession. En utebliven koncession innebär att de befintliga ledningarna kommer att finnas kvar. Vattenfall bedömer att kapaciteten i dessa ledningar inte räcker till för att tillgodose det överföringsbehov som finns. Det skulle innebära att omkoppling av Vattenfalls ledningar till station Porjusberget inte kan ske. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan uppfyllas, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. Om inte överföringsbehovet förbättras kommer inte all elproduktion från kraftverket kunna matas ut på nätet. Hela kraftverkets produktionskapacitet behöver kunna utnyttjas för att täcka elbehovet. Om det inte möjliggörs, behöver elbehovet täckas av andra kraftverk i andra delar av landet. Detta kan innebära att vattenkraft ersätts av andra energislag som kol- eller kärnkraft med större miljöpåverkan. De investeringar som gjorts i kraftverken och ledningsnätet tas inte heller tillvara, vilket är samhällsekonomiskt oförsvarbart. Vattenfall bedömer därför att ett alternativ utan nya kraftledningar mellan Porjus och Porjusberget inte är möjligt att genomföra. De lokala miljökonsekvenserna av ett nollalternativ blir obetydliga eftersom inga förändringar av ledningarna sker och omvärldsfaktorerna bedöms förändras i liten grad. Befintliga förhållanden kommer att kvarstå. I ett större perspektiv uppkommer svårbedömda miljökonsekvenser, förmodligen negativa, beroende på hur man producerar den elkraft som ersätter den el som inte kan distribueras i ett nollalternativ. Sid 12

13 3.4 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Vattenfall markkabel som ett alternativ tidigt i utredningsprocessen. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar i normalfallet som luftledningar. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen ett avbrott av strömförsörjningen i norra Sverige. Ett markkabelalternativ kan vara fördelaktigt ur landskapsbildssynpunkt och när det gäller hushållning med naturresurser i samband med skogsbruk då det tar en smalare gata i anspråk. Dock är en luftledning miljömässigt bättre då det blir begränsad påverkan på naturmiljön jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och delvis borttransport av markens naturliga massor, bl.a. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med finkross. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Precis som för befintliga luftledningar kommer markförlagda kablar att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabelsträckningen om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel, byggnader m.m.) motsvarande ca 15 meter under anläggningsfasen och ca 10 m bredd längs hela kabelstråket under drift. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Då området utgörs av många våtmarker, bedöms påverkan på dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader. Både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen ca 5-7 gånger dyrare. Fördelarna med luftledning vad gäller naturmiljö, funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. Sid 13

14 4 Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Mellan ställverk Porjus och Svenska kraftnäts korsande ledningar, se Figur 1-2, uppförs ledningarna som två parallellgående ledningsstolpar med enkelstolpar i ståloch/eller komposit, se exempel i Figur 4-1. Sträckan är ca 1 km. I de parallellt gående ledningsstolparna kommer fyra ledningar att hängas, två i respektive stolpe. Den ungefärliga stolphöjden blir meter. Skogsgatans totala bredd bli max 50 m. Avståndet mellan stolparna (spannlängden) blir ca 200 m. Figur 4-1 Exempel på 150 kv ledning med enkelstolpe i stål. Från Svenska kraftnäts korsande ledningar och fram till ställverk Porjusberget byts befintliga trästolpar och linor ut till samma utförande som i dag, dvs portalstolpar med enkel topplina med en ungefärlig stolphöjd på m, se Figur 4-2. Sträckan är ca 800 m. Ledningsgatan för 150 kv ledningarna blir max dagens bredd på ledningsgatan, dvs ca 70 m bred, och avståndet mellan stolparna blir ca 170 m. Sid 14

15 Figur 4-2. Befintliga 150 kv ledningar på Porjusberget med tvåbent trästolpe med enkel topplina. Kreosot används som impregneringsmedel på kraftledningsstolpar för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. Ämnet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Vattenfalls användning av kreosotbehandlade stolpar är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. 4.2 Tillvägagångsätt under rivning De befintliga fyra parallellgående ledningarna mellan Porjus-Porjusberget, som kommer att monteras ner, är ca 1,7 km långa och ligger inom befintlig ledningsgata, se Figur 4-3. Ledningarna består av faslinor, isolatorer och portalstolpar i trä. Alla åtgärder kommer att ske inom befintlig ledningsgata. Vid raseringen uppstår markingrepp vid stolpplatserna. Stolphålen kommer att fyllas igen med befintliga jordmassor. Befintligt vägnät bedöms kunna användas för transporter till och från ledningsgatan. Tillfälliga upplag av stolpar och linor kommer att anläggas invid befintliga vägar. Nedmonterade stolpar kommer att transporteras till godkänd mottagningsanläggning för destruktion. Raserad lina, stål samt isolatorer transporteras till återvinningsanläggning. Sid 15

16 Figur 4-3. Karta över de nya ledningarna (markerade med oreanga och gula linjer) och de ledningar som planeras att rivas inom projekt Porjus-Porjusberget (markerade med röda linjer och grå kryss). Sid 16

17 4.3 Trädsäkring Ledningen ska vara trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur 4-4. Figur 4-4 Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. 4.4 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter en gång per år. Vart åttonde år sker en besiktning från mark i form av en underhållsbesiktning. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, ungefär vart åttonde år. Röjningen görs normalt motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter. Avverkning görs vanligtvis med konventionella skogsbruksmaskiner som skördare och skotare. De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen i samband med besiktningen. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera framför allt körskador på känsliga marker och korsningar med vattendrag. Vattenfall åtar sig att under drift och underhåll utföra försiktighetsåtgärder i känsliga områden, se respektive avsnitt under kapitel 6. Sid 17

18 5 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKBn omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKBn) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till ny koncession för ledningen Porjus- Porjusberget Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som berörs av planerad kraftledning och det närområde som påverkas visuellt av kraftledningarna vilket motsvarar ett område om cirka 100 meter på ömse sidor om kraftledningarna. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta för koncessionsansökan är: Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 m från ledningarna. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Sid 18

19 Kulturmiljö- påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv - intrång i värdefulla områden för friluftslivet och påverkan på upplevelsevärdet. Rennäring Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad Buller Från luftledningar uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Ljudnivåerna vid en 150 kv ledning understiger dock Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB Barriäreffekt Ledningarna kommer att kräva en trädfri korridor. Denna korridor kommer att åtminstone lokalt vara synlig främst där den går genom skogsmark men då ledningsgatan kan passeras fritt bedöms den inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. De barriäreffekter som ledningarna innebär för rennäringen beskrivs under avsnitt 6.6 Rennäring Ras och skred Befintliga ledningar har byggts på fast mark och bedöms inte ge upphov till någon ytterligare risk för ras och skred förutom de som kan uppkomma naturligt. Vid detaljprojektering kommer behovet av att genomföra en geoteknisk undersökning utredas, i syfte att förhindra ras och skred av de markarbeten som krävs för byggnation av nya ledningar. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. Sid 19

20

21 6 Miljökonsekvenser 6.1 Bebyggelse och boendemiljö Metodik och bedömningsgrunder Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Sid 21

22

23 som kan anses vara normalt. Konsekvenserna avseende elektromagnetiska fält bedöms därmed som obetydliga under drift. Under byggtiden kan påverkan i form av utsläpp och buller uppstå från transporter om infartsvägar som används till ledningarna passerar bostäder. Störningarna är tidsbegränsade och konsekvenserna under bedöms sammantaget som små. 6.2 Landskap Metodik och bedömningsgrunder Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på platsbesök och kartstudier Förutsättningar Porjus ligger vid Stora Luleälven i förfjällsområdet, med vidsträckta skogsklädda låga berg, våtmarker och små sjöar. Älven är reglerad och utgörs i området av uppdämda långsträckta sjöar och mer eller mindre torrlagda älvsträckor. I Porjus ligger den stora Porjusdammen med kraftverk, ställverk och flera kraftledningsgator som alla är framträdande inslag i landskapet. Porjus samhälle är en mindre tätort med relativt gles bebyggelse, som uppstått kring kraftverket och järnvägen. Bebyggelsen och elkraftanläggningarna har delvis kulturhistoriska värden, se avsnitt även 6.4 Kulturmiljö. Markanvändningen kring Porjus utgörs i huvudsak av rennäring och skogsbruk. Under 1900-talets andra hälft avverkades stora arealer skog och därmed är ungskogar och hyggen en vanligt förekommande landskapstyp. Förutom tätorten Porjus är bebyggelsen i området gles och ligger främst längs mindre vägar och längs älvs- och sjöstränder. Det direkt berörda området för den planerade verksamheten utgörs av en befintlig ledningsgata, som är mellan 50 och 160 meter bred och går från ställverket vid Luleälven österut på Porjusbergets nordsluttning. Den bredare delen ligger i öster, där ledningarna går parallellt med Svenska Kraftnäts 400 kv-ledning. De befintliga ledningarna är synlig där den korsar E45, samt på större avstånd från E45 norr om Porjus och enstaka andra platser där man har fri sikt mot Porjusberget. Ledningarna är ett dominerande inslag på nära håll men ingår i ett sammanhang i kraftverksmiljön kring Porjus. På större avstånd överensstämmer den med landskapets stora skala Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Sid 23

24 6.2.4 Miljökonsekvenser Verksamheten sker inom den befintliga ledningsgatan och är av samma karaktär som befintliga ledningar. De nya ledningarnas stolpar blir högre mellan ställverk Porjus och Svenska kraftnäts korsande 400 kv ledningar än dagens portalstolpar och syns därmed från längre håll. Stålstolparna har också en annan karaktär än trästolpar. Mellan Svenska kraftnäts korsande ledningar och ställverk Porjusberget blir påverkan jämfört med dagens situation obetydlig då samma portalstolpsutförande som dagens används. Ledningsgatans varierande bredd bedöms ha liten betydelse för landskapsbilden i det starkt påverkade landskapet. Konsekvenserna blir små negativa på grund av ledningarnas högre synbarhet i områden närmast väg E45 och bebyggelsen i Porjus. 6.3 Naturmiljö och fåglar Metodik och bedömningsgrunder Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. l denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas främst natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde. Som underlag för avgränsning av objekt har information från Länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen och ortofoton använts. Sid 24

25 Figur 6-2. Motstående intressen längs de nya ledningarna och i dess närområde Förutsättningar I västligaste delen går befintlig sträckning genom ett starkt påverkat industriellt landskap kring ställverk och vägar i Porjus. Större delen av sträckningen går genom barrskog med björkinslag på Porjusbergets nordsluttning. Kring befintlig sträckning finns områden med utpekade naturvärden, se nedan. Ledningsgatan i sig saknar sådana Sid 25

26

27

28

29 Fåglar De högre enkelstolparna mellan ställverk Porjus och Svenska kraftnäts korsande 400 kv ledningar medför en ökad risk för kollision med fågel jämfört med dagens situation. Genom att använda fågelavvisare på denna ledningssträcka kan risken för kollisioner minskas. På 150 kv ledningar är fasavståndet över två meter, vilket bedöms vara ett tillräckligt stort avstånd för att risken för strömgenomgång för fåglar kan anses vara obefintlig. Sammantaget bedöms konsekvenserna för fågellivet som obetydliga Vattenmiljö Verksamheten påverkar inga vattenmiljöer. Verksamheten påverkar inte förutsättningarna för ett framtida vattenskyddsområde och konsekvenserna blir sammantaget obetydliga. 6.4 Kulturmiljö Förutsättningar Kraftverkssamhället i Porjus är av riksintresse för kulturmiljövården på grund av att det speglar en successiv utveckling inom vattenkraften från grundandet 1910 fram till idag, se Figur 6-2. Porjus ingår i Norrbottens teknologiska megasystem. Den gamla kraftstationen och kraftledningarna är av stort teknikhistoriskt värde. Delar av den ursprungliga kåkbebyggelsen finns bevarad. Det finns även grupper av enhetlig SJ- och Vattenfallsbebyggelse från olika perioder, som ger orten en bruksliknande karaktär. Sammantaget har området högt kulturhistoriskt, teknikhistoriskt, pedagogiskt och turistiskt värde. Den västra tredjedelen av det berörda ledningsstråket ligger inom riksintresseområdet. Det finns inga kända forn- eller kulturlämningar i eller i direkt anslutning till befintlig sträckning. Ca 50 m från befintlig sträckning, i anslutning till befintligt ställverk i Porjus finns Porjus kraftstation (RAÄ Jokkmokk 1743:1) som utgör byggnadsminne och omfattas av bestämmelserna i 3 kap. kulturminneslagen, se Figur Inarbetade åtgärder Inga åtgärder planeras Miljökonsekvenser Ledningarna byggs inom befintlig ledningsgata. Påverkan och konsekvenser för kulturmiljövärdena i området bedöms som obetydliga. Ingen påtaglig skada på riksintresset bedöms uppstå. 6.5 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Ledningarna är belägna nära Porjus samhälle och området används till viss del för närrekreation. I direkt anslutning till Porjus samhälle ligger en liten slalombacke med knapplift. Backen är ca 500 m lång och har en fallhöjd på 100 m. Backen är belägen norr om och delvis inom befintlig ledningsgata mellan Porjus ställverk och planerat nytt ställverk Porjusberget. Intill Porjus kraftstation, och strax norr om ställverk Porjus som är utgångspunkt för befintlig sträckning, finns Porjus golfbana. Sid 29

30 Motions- och skidspår korsas av befintlig sträckning strax öster om väg E45 och löper därefter längs med Porjusbergets norra sluttning, delvis i nära anslutning till befintliga kraftledningar. Skoterspår finns i anslutning till Porjus samhälle och ett skoterspår löper över och i områdena runt Porjusberget. Delvis korsar skoterspår i befintlig sträckning och en del av skoterleden löper längs med den befintliga ledningsgatan mellan ställverk Porjus och Porjusberget. Skoterlederna sträcker sig längt utanför tätorten, både mot Gällivare i norr och mot Jokkmokk i söder. Området söder om befintlig ledningssträckning är i Jokkmokks kommuns översiktsplan utpekat till område för rörligt friluftsliv. Området sammanfaller med skid- och motionsspår som finns i anslutning till Porjusberget. Ledningsstråk i landskapet kan lokalt upplevas som störande vilket kan påverka upplevelsen av området. Ledningarna kommer även fortsättningsvis att upplevas både visuellt men svaga ljud kan även alstras från ledningar vid fuktig väderlek. De befintliga ledningarna utgör i övrigt inte något hinder för friluftsliv och rekreation Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås Miljökonsekvenser Ledningarna byggs inom befintlig ledningsgata. Påverkan och konsekvenser för rekreation och friluftsliv i området bedöms som obetydliga. 6.6 Rennäring Förutsättningar Rennäringen styrs av renens vandringar över året. Renarna flyttas mellan olika betesområden utifrån årstid och tillgången på bete. Hur betesmarkerna nyttjas skiljer sig åt från år till år och beror på klimat, och andra yttre förutsättningar, inte minst påverkan genom mänsklig aktivitet och exploateringar. Detta innebär att inte bara områden utpekade som riksintressen är viktiga från ett rennäringsperspektiv. Forskning avseende hur ren påverkas av kraftledningar och vindkraft pågår i Sverige och Norge samt internationellt. Renarnas rörelsemönster följs till exempel genom att de förses med GPS-sändare eller genom spillningsinventeringar. I en sammanställning av forskningsläget avseende vindkraftens effekter på landlevande däggdjur har bland annat kraftledningarnas påverkan på ren beskrivits (Naturvårdsverket 2012). Vissa studier pekar på att renar undviker områden nära kraftledningar och att ledningarna kan fungera som barriär för renarnas rörelser i fjällområden. Andra undersökningar visar dock att det inte skulle finnas någon sådan påverkan. Forskarna menar att skillnaderna antagligen beror på att man har studerat olika skalor, det vill säga i de studier som gjorts på regional nivå har man sett att renar undvikit kraftledningar, medan de studier som inte finner några effekter gjorts på lokal skala. Resultat från forskningsprojekt i ett vindkraftsprojekt i Malå visar att renar störs under anläggningstiden och visar på undvikande av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar (Naturvårdsverket 2013). Sid 30

31 Under byggtiden uppstår störningar för renar genom buller, fordonsrörelser och genom att människor vistas i området i större utsträckning än tidigare. I andra projekt har det kunnat konstateras att detta innebär att renar undviker att vistas i området och att flyttning försvåras. Denna påverkan är tillfällig. Konkurrerande markanvändning utgörs exempelvis av annan infrastruktur och gruvnäring. Inom området pågår aktivt skogsbruk och rovdjur förekommer Sirges sameby Befintlig sträckning ligger inom Sirges fjällsamebys vinterbetesmarker inom rennäringens åretruntmarker. Sirges fjällsameby är Sveriges största sameby med åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Den östliga delen av befintlig sträckning berör delvis ett rastbetesområde som är klassat som riksintresse som också är en del av ett större område som redovisats som trivselland, se Figur 6-3. Ett trivselland är områden dit renen söker sig naturligt för bete och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där. Både söder och norr om Porjus samhälle finns flyttleder av riksintresse, men dessa berörs inte av befintlig sträckning. Figur 6-3. Karta över rennäringens intressen i området, samt Vattenfalls 150 kv ledningar efter att det nya ställverkt Porjusberget är bygt. Sid 31

32 6.6.2 Inarbetade åtgärder Rivning och byggnation sker under barmaksperioden när renarna inte uppehåller sig i området. I det fall Vattenfall behöver göra underhållsåtgärder under de månader som renarna befinner sig i området kommer Vattenfall att kontakta samebyarna. Kontakten med samebyn tas innan starttidpunkten för aktuell åtgärd Miljökonsekvenser Tillgängligheten till betesmarkerna påverkas inte i någon större grad. Områden av riksintressen berörs och ledningarna kan uppfattas som barriär av enstaka renar, men befintlig sträckning har funnits i området en längre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till denna. Befintlig sträckning medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Ledningarna är kvar i samma ledningsgata men i ändrad utformning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rennäringen bli obetydliga Kumulativa effekter Samebyarna påverkas av ett flertal verksamheter som inverkar på samebyarnas möjlighet att bedriva en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftig rennäring. Markanvändningen förändras över tid och påverkar på olika sätt. Nedan ges en översiktlig bild av konkurrerande markanvändning i vinterbeteslandet Skogsbruk Skogsbruk bedrivs i stort sett inom hela samebyarnas marker. Framförallt i vinterbetesområdet sker kontinuerliga avverkningar. Skogsbruket påverkar direkt och indirekt förutsättningarna för rennäringens bedrivande. Dels kan skogsbruket innebära att bete i form av mark och hänglav försvinner och dels kan skogsbrukets arbetsmetoder innebära att renskötselarbetet försvåras genom att markerna fragmenteras och renarna störs av mänsklig aktivitet. Skogsbruket förväntas fortsätta inom vinterbetesområdet Väg/järnväg Vägar och skoterleder ökar tillgänglighet och genererar trafik som skapar störningar på renskötseln. Generellt sett påverkar trafik den betesro renar behöver, bidrar till att renhjorden skingras och skapar tillbud och olyckor. Vägar och skoterleder bildar barriärer och bidrar till att påverka riktningarna på renarnas naturliga strövande och vandringar efter föda. Även skogsbilvägar medför nackdelar för rennäringen då renen gärna följer de skogsbilvägar som plogas, vilket medför risk för ökad spridning av renhjorden. Skogsbilvägar innebär ett generellt betesbortfall eftersom betesmark kan ta i anspråk för väganläggningen. Samebyarna berörs även av järnvägstrafik. Järnvägarna innebär barriärer och risker för olyckor. Förekomsten av vägar och skoterleder har i generaliserande ordalag negativa effekter på renskötseln, även om renskötare också har nytta av dem. Sid 32

33 Kraftledningar De stora kraftledningarna, 400 kv stamnätsledningar, korsar ofta av renens instinktiva och naturliga beteende att förflytta sig i väst-östlig riktning på höst och öst-västligt riktning på våren. Detta kan medföra att renar styrs i oönskad riktning och spridningen av hjorden blir större, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning. Därtill kommer de ljud som alstras från kraftledningar vid vissa väder och som eventuellt kan uppfattas som störande för renarna. Kraftledningar påverkar även möjligheterna att flytta renarna med helikopter. Kraftledningsgatan används ofta för skoterkörning vilket påverkar renarna negativt, främst genom att renarna tenderar att sprida sig längs efter de hårdpackade skoterspåren. Snötäcket är ofta djupare i den röjda ledningsgatan och variation på snötätheten (djup snö/skoterspår) kan innebära att renar väljer att fortsätta längs det hårt trampade skoterspåret i båda riktningar längs ledningsgatan. Dels kan störning orsakas av mänsklig närvaro, dels utgör skoterspårens hårda, stabila yta ett bra underlag för renarnas förflyttning Mineralprospektering och gruvverksamhet Inom samebyarna finns ett antal undersökningstillstånd medgivna, se bilaga E3. Undersökningar kan ske genom mätningar som görs genom överflygningar på låga höjder men i många fall tas borrkärnor upp vilket innebär aktivitet och körning i terrängen. Ingreppet i marken är oftast väldigt begränsat. Påverkan från en gruvverksamhet kan ske både under anläggningstiden och under drifttiden. Störningar kan ske genom att renbetesmark tas i anspråk eller genom påverkan av den aktivitet som sker för gruvverksamheten exempelvis genom buller, damning och transporter. Gruvverksamhet kan också innebära en ökad trafik på omkringliggande järnvägar och vägar och därigenom en ökad risk för påkörningar Vindbruk Generellt kan utbyggnad av vindparker ge upphov till ökade barriär- och undvikelseeffekter, betesförluster och störning. Störst är störningen under byggtiden. Inom samebyarna finns inga byggda eller planerade parker Rovdjur Inom samebyarna finns samtliga av de fem stora rovdjuren representerade. Samtliga har renen som bytesdjur och påverkar därmed rennäringen. Dels genom direkt bortfall av djur och dels genom att mycket tid och arbete ägnas åt att skydda djuren från angrepp. Rovdjurens närvaro kan också störa och påverka renarna när de betar, vilket direkt påverkar deras kondition. Om renarnas kondition försämras leder detta bland annat till lägre slaktvikter och lägre kalvöverlevnad. Inom samtliga kommuner där samebyarna bedriver rennäring förekommer frekvent björn, lo och kungsörn. Även om järv företrädesvis förekommer i fjällvärlden finns tecken på att antalet ökar i skogslandet. Varg förekommer tidvis inom samebyarna. Normalt är björn inget problem i vinterbeteslandet. Normalt är björn inget problem i vinterbeteslandet. Rovdjursförekomsten påverkar samebyarnas möjlighet att nyttja betesmarker och utgör därför ett konkurrerande intresse Övrigt Annan mark- och vattenanvändning som har påverkat samebyarnas renskötsel över tid, om än i mindre utsträckning än de tidigare beskrivna, är till exempel jordbruk och Sid 33

34 tätortsutveckling. Turism och friluftsliv i vinterbeteslandet är inte heller av den omfattningen att den innebär stora intrång. Täkter förekommer däremot och det finns ett visst ökat intresse för torvtäkter. Klimatförändringarna kommer att kräva anpassningar för rennäringen. Förväntade förändringar kan vara såväl positiva som negativa. Ökade nederbördsperioder, nya parasiter och förändrade årstidsland med kortare vinterbetsperiod kan förväntas Sammantagna kumulativa konsekvenser Sammantaget medför all pågående markanvändning, utöver rennäringen, kumulativa konsekvenser för rennäringen. Spridningen av renar till följd av störd betesro kan exempelvis leda till konflikter med andra markanvändare liksom med andra samebyar. Inom rennäringen ägnas mycket tid och arbete på att skydda renarna från olika typer av störningar, vilket betyder merarbete och ökade kostnader för både samebyarna som organisation och de enskilda renskötselföretagen. 6.7 Naturresurser Metodik och bedömningsgrunder I avsnittet beskrivs ledningens påverkan på möjligheten att nyttja naturresurser i form av skog eller uttag av grundvatten. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk Förutsättningar Rennäring och skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen i området. Ledningsgatan kräver underhåll och röjs återkommande, vilket medför att skogsbruk inte kan bedrivas i ledningsgatan under den tid som ledningarna är i drift. Ledningsgatan går över terräng med morän och berg. Det finns inga utpekade grundvattenförekomster längs befintlig sträckning Inarbetade åtgärder Inga åtgärder bedöms nödvändiga Miljökonsekvenser Ingen ytterligare skogsmark kommer att tas i anspråk av av de nya ledningarna inom befintlig ledningsgata. Ledningsgatan hålls fortsatt trädsäker och röjs kontinuerligt. Påverkan och konsekvenser för naturresurserna i området bedöms som obetydliga. 6.8 Infrastruktur Förutsättningar Väg E45 går genom Jokkmokks kommun. Väg E45 utgör väg av riksintresse och ingår i det transeuropeiska transportnätet TEN. Under sommaren trafikerar Inlandsbanan bland annat sträckan Porjus-Jokkmokk med tåg. Ledningarna korsar väg E45 ca 120 m öster om station Porjus. Inlandsbanan är belägen direkt väster om station Porjus och korsas därmed inte av befintlig sträckning. Sid 34

35

36

37

38