Wikman-konsult AB. Bostäder för äldre. Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken
|
|
- Mats Eriksson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Wikman-konsult AB Bostäder för äldre Utredning av tillgänglighet till flerbostadshus i Sandviken Februari 2015
2 Wikman-konsult AB, 2015 Författare: Leif Wikman
3 Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Snart är mer än var fjärde svensk över 65 år. Många vill bo kvar i sin bostad eller åtminstone i sitt bostadsområde. Samtidigt är en stor del av bostadsbeståndet inte anpassat till äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär svårigheter för den äldre att bo kvar. Man kan tvingas flytta till ett annat bostadsområde med den omställning det medför och dit ens vänner dessutom kan ha svårare att hitta. För kommunerna kan det innebära att äldre flyttar till vård- och omsorgsboende tidigare än vad som behövs vilket ställer krav på fler sådana och ökar kommunens kostnad. Därför är det viktigt att i kommunen se äldres boende som en kommunledningsfråga och i samarbete med fastighetsägarna tillsammans planera hur framtiden ska mötas. Sandvikens kommun har insett det och initierat en utredning av tillgängligheten till bostäder i Sandviken. Från Boverket har kommunen fått ekonomiskt stöd till inventeringen av tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Jag har under ett antal år arbetat med inventeringar, utredningar och analyser av bostäder för äldre i olika kommuner och ser ett ökande intresse från kommunsektorn att börja planera för den här utvecklingen. Projektrapporten beskriver hur situationen ser ut i Sandviken nu och i framtiden. Den utmynnar i slutsatser om i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver höjas samt förslag till enkla åtgärder som kan undanröja tillgänglighetshinder. Utredningens helhetsanalys av bostadsbehovet för äldre ger underlag för förslagen till framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer. En förutsättning för projektets genomförande har varit gensvaret från kommunledning, förvaltningar och bolag. Tack för det stödet. Ett stort tack till alla deltagare i styrgruppen, politiker i kommunstyrelse och andra nämnder, personal från olika förvaltningar och fastighetsbolag samt alla andra som deltagit och berikat projektet med sin kunskap. Leif Wikman Projektledare
4 INNEHÅLL Förord Sammanfattning Bakgrund... 2 Prognos över befolkningsutvecklingen... 2 Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus... 2 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden... 3 Arbetsformer... 3 Syfte... 3 Boverket Områdesindelning Befolkning... 5 Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år... 6 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år Inventering av tillgänglighet Tillgänglighet i området Tillgänglighet till flerbostadshus Enkelt åtgärdade hinder Redan åtgärdade hinder Fastighetsägare Bostadsanpassning Erfarenheter från inventeringen Jämförelse med andra kommuner Koppling befolkning - tillgänglighet Boendealternativ för äldre Särskilt boende Trygghetsboende Bostäder i anslutning till vård- och omsorgsboende Seniorboenden Ordinarie bostadsbestånd Flerbostadshus Småhus Hemtjänst och hemsjukvård Bostadsmatris Dagverksamheter... 27
5 7. Utblick nationellt och internationellt Andra kommuner Statliga utredningar Boverket Stöd till inventering Pensionärerna Internationellt Forskning Boende och hälsa bland äldre Äldreomsorgens utveckling Åldrandet Helhetsanalys Särskilt boende alternativet Ordinarie bostadsbestånd Kommunala insatser Förslag Utbyggnadsalternativ Känslighetsanalys Referenser Bilagor Bilaga 1: Innehåll i inventeringen av tillgänglighet Bilaga 2: Kriterier på tillgänglighet Bilaga 3: Karta över områdesindelningen Bilaga 4: Enkelt åtgärdade hinder Bilaga 5: Bostäder anpassade för äldre och träffpunkter... 46
6 Sammanfattning I Sandviken blir det många fler äldre de närmaste decennierna. I kapitel 1 beskrivs kommunens syfte att få en helhetsbild över förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Utredningen ska användas för att skapa boendealternativ för äldre och för bedömning av framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer för äldre. I kapitel 3 visas att den snabbaste ökningen av antalet äldre sker fram till år Ökningen sker i alla kommundelar men olika starkt. Största ökningen sker i kommundel Södra där antalet personer över 80 år fördubblas fram till år Utredningens inventering av tillgängligheten till flerbostadshus i Sandvikens kommundelar redovisas i kapitel 4. Ingen kommundel har bra tillgänglighet vilket delvis förklaras av att många flerbostadshus är byggda innan det i bygglagstiftningen infördes högre krav på tillgänglighet. Sämst tillgänglighet finns i kommundel Södra och Östra exklusive Centrala Sandviken samt Kyrkåsen. Tillgängligheten kan med enkla åtgärder, främst ramper, höjas. Flertalet av de lägenheterna finns i Centrala Sandviken. Entréer med trappsteg innan hiss är mest kostnadseffektivt att åtgärda. I kommundel Södra har Sandvikenhus AB byggt om några av entréerna så att tillgängligheten ökat. En samlad analys av Sandvikens befolkningsutveckling och tillgängligheten redovisas i kapitel 5. Den visar att det inom några år kommer att bli stor knapphet på tillgängliga bostäder i flera kommundelar. Behovet av fler bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under lång tid framöver. Det kommer att behövas flera samordnade insatser för att lösa behovet. I kapitel 6 beskrivs de olika boendealternativ för äldre som finns i Sandviken idag. Vid pensioneringen bor majoriteten av Sandvikenborna i småhus. Flertalet av dem flyttar dock till en lägenhet inom 15 år efter pensioneringen. Kapitel 7 ägnas åt utvecklingen av bostäder för äldre utanför Sandviken i andra kommuner och internationellt samt forskning och statliga utredningar. I kapitel 8 finns en helhetsanalys som visas hur Sandvikens kommun kan stödja tillkomsten av bra och tillgängliga bostäder för äldre. Rapporten avslutas i kapitel 9 med ett antal förslag på hur Sandviken kan utveckla de olika boendealternativen på ett sätt som minskar behovsökningen för särskilt boende. Med en satsning på trygghetsboenden och ökad tillgänglighet i befintliga flerbostadshus samt Sandvikenhus AB s planerade nybyggnationer kan antalet platser i särskilt boende fram till år 2026 kvarstå på nuvarande nivå trots ökningen av antalet äldre. 1
7 1. Bakgrund Sandviken är en unik kommun. Det är den enda kommunen i landet där inpendlingen från regioncentra är större än utpendlingen dit. Många av de som pendlar från Gävle till Sandviken arbetar vid Sandvik AB. Näringslivet i Sandviken domineras av Sandvik AB som är en världsledande global industrikoncern med cirka anställda och en omsättning på närmare 100 miljarder kronor. Företaget grundades i Sandviken för drygt 150 år sedan och har idag cirka anställda i Sandviken. Via Göranssonska stiftelserna ges olika former av insatser till boende i Sandviken. Bland annat driver de dagverksamheter för äldre. Prognos över befolkningsutvecklingen Sandvikens kommun har utarbetat fyra scenarier för befolkningsutvecklingen. Vi har i denna rapport tillämpat försiktighetsprincipen och för prognoserna som går fram till år 2040 använt scenario 1 som bygger på ett genomsnitt av befolkningsutvecklingen de senaste sex åren. Den större befolkningsökning som skett år 2014 förstärker enbart rapportens slutsatser. Prognoserna utgår från befolkningssiffrorna för år Vi har också gjort en markering vid år 2026 eftersom ökningen av antalet äldre är störst fram till dess. Fokus för prognoserna är personer över 65 år och över 80 år. Över 65 år har använts för att visa hela gruppen ålderspensionärer. Över 80 år har använts för att markera behov av mer insatser från äldreomsorgen. På samma sätt som för landet som helhet ökar antalet äldre snabbt i Sandviken. Inventering av tillgänglighet till flerbostadshus En totalinventering av tillgängligheten i flerbostadshus har genomförts under Inventeringen har omfattat 340 fastigheter med totalt lägenheter. Inventeringen visar hur tillgängligheten är fram till lägenhetsdörren. Graden av tillgänglighet har klassificerats i tre nivåer: rullstolstillgänglig, rollatortillgänglig och ej tillgänglig. Bakom den beskrivningen finns ett omfattande analysarbete baserat på indikationerna i bilaga 2. Inventeringen omfattar både hyresrätter och bostadsrätter, både allmännyttan och privata fastigheter. Särskilda boenden (äldreboende, gruppbostäder, etc.) har undantagits från inventeringen eftersom det krävs biståndsbeslut för att bo där. Fastigheter som används som hotell ingår inte heller i inventeringen. 2
8 Inventering av tillgänglighet i bostadsområden För att kunna leva ett självständigt liv krävs att också bostadsområdets tillgänglighet är bra. Parallellt med fastighetsinventeringen har inventering skett av tillgängligheten i kommundelarnas bostadsområden. Utifrån uppsatta kriterier har tillgängligheten i bostadsområden klassats i nivåerna: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol), Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator), Ej tillgängligt. Arbetsformer Wikman-konsult har svarat för arbetets genomförande med Leif Wikman som huvudkonsult. Kommunens kontaktpersoner har varit tekniska chefen Erika Ågren och socialchefen Karin Jonsson. Styrgrupp har varit kontaktpersonerna samt representanter från kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska kontoret, omsorgsförvaltningen och Sandvikenhus AB. Personal vid kommunens förvaltningar och Sandvikenhus AB har medverkat i arbetet. Projektet har avrapporterats vid kommunstyrelsens strategidag och vid kommunstyrelsemöte. Syfte Syftet med utredningen har varit att få en helhetsbild över kommunens och olika bostadsområdens förutsättningar och möjligheter att möta den växande äldrebefolkningens behov av tillgängliga bostäder. Avsikten är att använda utredningen som underlag för att skapa tillgänglighet till olika typer av bostäder för äldre samt som underlag för bedömning av framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer anpassade för äldre. Den kan också användas av enskilda fastighetsägare som underlag för att öka tillgängligheten i deras bostadsbestånd utifrån de äldres behov. Boverket Boverket har beviljat kommunen ekonomiskt stöd till inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Målet med inventeringen är att få en överblick över förutsättningarna att tillhandahålla bostäder till kommunens medborgare och därefter med detta som grund skapa fler tillgängliga bostäder. 3
9 2. Områdesindelning Kommunen har en indelning i 8 kommundelar baserat på nyckelkoder, se tabell 1. Denna indelning används förutom för vad gäller kommundel Östra där centrala Sandviken (Stadsparken, Nya Bruket, Centrum och Kyrkåsen) brutits ut och redovisas separat. Orsaken till att Centrala Sandviken särredovisas är att en stor andel av kommunens befolkning är bosatt där och att nära hälften av alla lägenheter finns där. För tydlighetens skull har data om Centrala Sandviken ibland angivits per NYKO-område enligt tabellen för indelningen av Centrala Sandviken i bilaga 3. Områdesindelningen används för demografiprognoser, sammanställning av fastighetsinventeringen och för koppling av behov och inventering. Kartor över områdesindelningen finns i bilaga 3. Tabell 1. Områdesindelning Sandviken Järbo Ovansjö Storvik - Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra (förutom Centrala Sandviken) Södra Västra Centrala Sandviken varav Stadsparken Nya Bruket Centrum Kyrkåsen 4
10 3. Befolkning Sandvikens kommun har år 2013 en befolkning på invånare. Diagram 1 visar att på och 60-talen ökade befolkningen men sen början av 1970-talet har Sandviken haft en minskning. Den nedåtgående trenden har dock i början av 2000-talet stabiliserats kring invånare. Kommunen har prognoser på befolkningsutvecklingen fram till år De visar en försiktig befolkningsökning till invånare. Prognoserna finns även med fördelning på kommundelar och åldrar. Den större befolkningsökningen som skedde år 2014 förstärker enbart rapportens slutsatser. Diagram 1. Befolkningsutveckling för Sandviken Invånare Befolkning Prognos År Tabell 2 visar att folkmängden år 2013 i de olika kommundelarna varierar mellan invånare i Österfärnebo och invånare i kommundel Södra. I tätorten (Östra exklusive centrala Sandviken, Södra, Västra, Centrala Sandviken) bor drygt invånare (68 % av hela kommunens befolkning). Befolkningsprognosen fram till år 2026 och 2040 visar på relativt stora befolkningsökningar i kommundel Södra och i Centrala Sandviken medan övriga kom- 5
11 mundelar fram till år 2026 beräknas få i stort sett oförändrad eller minskad befolkning. För perioden beräknas minskningar i de flesta kommundelar utom Centrala Sandviken och Södra. Största befolkningsminskning fram till år 2040 beräknas Östra exklusive Centrala Sandviken få. Även Järbo, Årsunda och Storvik- Hammarby har en betydande minskning. Tabell 2. Folkmängd per område Invånare Förändring till år Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Södra Västra Centrala Sandviken varav Stadsparken Nya Bruket Centrum Kyrkåsen Sandviken kommun Befolkningsutvecklingen för personer över 65 år En stor del av Sandvikens befolkningsökning finns i de äldre åldersgrupperna vilket även gäller för hela Sverige. Ökningen beror främst på att de stora barnkullarna i rekordgenerationen på 40- och 50-talen nu går i pension men också på att vi lever allt längre. Ökningen av medellivslängden sammanhänger med utvecklingen inom den medicinska vetenskapen och vården. Sjukdomar som förr var livshotande eller medförde livslånga funktionshinder kan nu behandlas och återge personer full funktionsförmåga. Exempelvis gråstarr, slitna höftleder och knäleder, cancer, stroke och hjärtinfarkt. Detta har bidragit till att allt fler är friska långt upp i åren. Sandviken har en äldre befolkning än landet som helhet. Antalet äldre i Sandviken kommer att bli fler och deras andel av befolkningen kommer att öka. År 2013 fanns det personer i Sandviken som var över 65 år, vilket är 24 % av Sandvikens 6
12 befolkning (i Sverige är 19 % över 65 år). Störst är ökningstakten fram till år 2026 då de beräknas de uppgå till personer (26 % av Sandvikens befolkning) och för år 2040 är prognosen invånare över 65 år i Sandviken (28 % av befolkningen). Ökningen är störst i de äldsta åldersgrupperna. Diagram 2 visar var de äldre bor idag och utvecklingen fram till år 2026 och Liksom för befolkningen som helhet bor två tredjedelar av de äldre i tätorten Sandviken. Flest invånare över 65 år har Centrala Sandviken (1 940 invånare över 65 år) och Södra (1 789 invånare över 65 år). I Västra finns drygt invånare över 65 år och i Storvik-Hammarby knappt invånare över 65 år. Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 65 år fram till år 2026 att ske i Södra (+439 personer) och Västra (+ 201 personer). De kommundelarna fortsätter att öka i antal pensionärer även efter år Fram till år 2040 kommer Östra exkl centrala Sandviken, Storvik-Hammarby och Ovansjö att få en ökning med över 200 personer vardera. Störst andel av befolkningen utgör de idag i Centrala Sandviken (31 %). Där beräknas dock antalet ålderspensionärer komma att minska. Speciellt är det områdena Centrum och Stadsparken (se karta i bilaga 3) som minskar medan det sker en ökning i Nya Bruket. Det är ett annat mönster än i de flesta kommuner som brukar ha en inflyttning av pensionärer till centrum. Orsaken till minskningen i Centrala Sandviken är att det där nu är färre invånare än tidigare i åldersgruppen år vilket slår igenom i prognosen. Diagram 2. Antal och förändring av personer över 65 år i respektive kommundel Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Centrala Sandviken Södra Västra Förändring Förändring
13 Befolkningsutvecklingen för personer över 80 år De flesta pensionärer kan räkna med minst friska år efter pensioneringen, den så kallade tredje åldern. En tid med ett fortsatt aktivt liv och förhållandevis god levnadsstandard. En tid i livet när man kan genomföra det man inte hann med medan man arbetade. Många får också uppleva den så kallade fjärde åldern då sjukdomar och funktionsnedsättningar sätter gränser. I befolkningen ser man inget stort ökat hjälpbehov från andra förrän efter 80-årsåldern. Det är därför angeläget ur ett boendeperspektiv att också studera befolkningsutvecklingen specifikt för dem som är över 80 år. År 2013 fanns det personer över 80 år i Sandviken. Det är 6 % av befolkningen (i Sverige är 5 % över 80 år). År 2026 beräknas de uppgå till personer (9 % av befolkningen) och för år 2040 är prognosen invånare över 65 år i Sandviken (10 % av befolkningen). Den snabbaste ökningen är således de närmaste 12 åren med över fler personer över 80 år (+54%). Diagram 3 visar att befolkningsutvecklingen i kommundelarna för personer över 80 år ganska väl överensstämmer med den för alla ålderspensionärer. Flest personer idag över 80 år bor i Centrala Sandviken med över 600 invånare över 80 år. Södra, Västra och Storvik-Hammarby har vardera mer än 200 invånare över 80 år. Diagram 3. Antal och förändring av personer över 80 år i respektive kommundel Järbo Ovansjö Storvik Hammarby Årsunda Österfärnebo Östra exkl centrala S Centrala Sandviken Södra Västra Förändring Förändring Utifrån befolkningsprognosen kommer största ökningen av invånare över 80 år fram till år 2026 att ske i Södra där det blir en fördubbling (+340 personer), Västra 8
14 (+ 171 personer), Östra exkl Centrala Sandviken (+146 personer) och Storvik- Hammarby (+112 personer). För Södra, Västra och Storvik-Hammarby fortsätter ökningen även efter år 2026 medan Östra exkl Centrala Sandviken och Centrala Sandviken då får en liten minskning. Största andelen av befolkningen utgör personer över 80 år idag i Centrala Sandviken (11 %). Liksom för alla ålderspensionärer blir de betydligt fler på Nya Bruket medan de blir färre i Stadsparken. I Centrum kommer år 2040 antalet personer över 85 år att bli nästan lika många som de som är år vilket beror att det idag är färre åringar. Diagram 4 visar utvecklingen årsvis av antalet personer över 80 år i de olika kommundelarna. År 2026 är utmärkt med ett streck för att markera att den snabbaste ökningen sker fram till dess. Den största ökningstakten finns i Södra där antalet personer över 80 år blir fördubblat redan till år För Centrala Sandviken sker en mindre ökning fram till år 2026 som sedan planar ut. Diagram 4. Utveckling av antal personer över 80 år i Sandvikens kommundelar år Antal personer Järbo Ovansjö Storvik-Hammarby År Årsunda Österfärnebo Östra exkl Centrala S Södra Västra Centrala Sandviken 9
15 4. Inventering av tillgänglighet Tillgängligheten har inventerats på kommundelsnivå med avseende på områdets tillgänglighet samt på adressnivå med avseende på tillgänglighet till flerbostadshus. För inventeringen av tillgänglighet till flerbostadshus har en fastighetsdatabas över alla flerbostadshus i kommunen upprättats. I den har registrats uppgift om i vilken kommundel fastigheterna finns, nyckelkod, fastighetsbeteckning, adress, fastighetsägare, antal lägenheter, antal våningar, tillgänglighetsparametrar enligt bilaga 1 samt kommentarer om hur tillgängligheten kan förbättras. Tillgängligheten har inventerats på adressnivå och finns dokumenterad i en Exceldatabas med sökmöjlighet på alla registrerade variabler. Det innebär att uttag av data kan ske på t ex kommunnivå, kommundelsnivå, Nyko-nivå, fastighetsnivå, adressnivå, per fastighetsägare, per tillgänglighetsnivå, etc. Databasen är överlämnad till kommunen vid projektavslutet. Tillgänglighet i området För tillgängligheten i bostadsområdet har inventeringen omfattat gångvägars framkomlighet, belysning i området, orienterbarhet, gatuparkeringar och tillgång till vilplatser. Utifrån detta har tillgängligheten klassats i tre nivåer: Bra tillgänglighet (fungerar för rullstol) Med svårighet tillgängligt (fungerar för rollator) Ej tillgängligt Bra tillgänglighet i området har alla områden utom Årsunda som är med svårighet tillgängligt. I Årsunda saknas trottoarer för gående samt vilplatser vid gångvägar och torg. Tillgänglighet till flerbostadshus Den mest omfattande delen av utredningen har varit att inventera tillgängligheten i bostadsbeståndet. Alla flerbostadshus i kommunen - allmännyttan och privata hyreshus samt bostadsrättsföreningar - totalt drygt entréer med lägenheter, har besökts och dokumenterats ur tillgänglighetssynpunkt. Utifrån kriterierna i bilaga 1 och 2 har tillgängligheten till lägenheterna klassificerats i tre nivåer: tillgängliga med rullstol, tillgängliga med rollator, ej tillgängliga. 10
16 Bilderna nedan visar exempel på fastigheter i Sandviken med de olika tillgänglighetsnivåerna. Entré med rullstolstillgänglighet. Entré med rollatortillgänglighet. Entré som är ej tillgänglig. Barrsätragatan, Sandviken Framnäsgatan, Österfärnebo Barrsätragatan, Sandviken Tabell 3 visar att av Sandvikens lägenheter i flerbostadshus är knappt en fjärdedel (24%) tillgängliga med rullstol. Mindre än hälften av lägenheterna är tillgängliga med rollator och drygt hälften är ej tillgängliga. Alla lägenheter som är rullstolstillgängliga är också rollatortillgängliga. Tabell 3. Tillgängliga lägenheter år 2014 Antal Antal Tillgänglighet till lägenheter Område invånare lägenheter Rullstol Rollator Ej tillgängliga Betyg Järbo % 47% 53% - Ovansjö % 50% 50% +/- Storvik-Hammarby % 49% 51% - Årsunda % 67% 33% ++ Österfärnebo % 74% 26% ++ Östra exkl Centrala S % 29% 71% -- Södra % 32% 68% -- Västra % 47% 53% - Centrala Sandviken % 47% 53% - varav Stadsparken % 54% 46% + Nya Bruket % 50% 50% +/- Centrum % 46% 54% - Kyrkåsen % 39% 61% -- Sandvikens kommun % 44% 56% - 11
17 För att underlätta jämförelser mellan kommundelarna och med andra kommuner har tillgängligheten betygsatts i sju nivåer enligt nedan. Betyg Kriterier Betyg Kriterier +++ > 60% Rullstolstillgängliga % Ej tillgängliga ++ > 60% Rullstols-/Rollatortillgängliga -- > 60% Ej tillgängliga + > 50% Rullstols-/Rollatortillgängliga --- > 75% Ej tillgängliga +/- ½ Rollatortillgängliga och ½ Ej tillgängliga I Sandviken finns ingen kommundel med +++ och inte heller någon med ---. Andra kommuner där vi genomfört inventeringar har en eller flera bostadsområden som får betyget +++. I Sandviken är det långt till den nivån. Det finns skillnader mellan kommundelarna. Det beror delvis på när områden är byggda. Kraven i bygglagstiftningen på tillgänglighet med bland annat hiss har skärpts de senaste decennierna. Ingen kommundel har dock någon större andel lägenheter med bra rullstolstillgänglighet. I Järbo är 25 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 47 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. De flesta lägenheterna finns i 2- våningshus utan hiss. Bara ett hus har hiss. Med ramper vid 26 entréer kan rullstolstillgängligheten höjas till 41 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. I Ovansjö är bara 14 % av lägenheterna tillgängliga med rullstol och 50 % tillgängliga med rollator. Flerbostadshusen är 1-3 våningar höga. De flesta lägenheterna finns i 2-våningshus utan hiss. Det finns bara ett hus med hiss och där finns hälften av de rullstolstillgängliga lägenheterna. Med ramper vid entréer kan rullstolstillgängligheten höjas till 53 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Storvik-Hammarby har också låg andel rullstolstillgängliga lägenheter (17 %) och 49 % av lägenheterna är rollatortillgängliga. Här finns flerbostadshus som är upp till 4 våningar. De flesta lägenheterna finns i 2-våningshus utan hiss. Vid sex fastigheter finns hiss och där finns två tredjedelar av de rullstolstillgängliga lägenheterna. Ramp vid entréer kan bara höja rullstolstillgängligheten till 27 %. Det stora problemet är att en tredjedel av entréerna har en halvtrappa till första våningen vilket ofta är svårt och dyrt att tillgänglighetsanpassa. Årsunda har med 42 % rullstolstillgängliga lägenheter bästa tillgängligheten utanför centralorten. Även rollatortillgängligheten på 67 % är bland de högre. Det är dock få lägenheter i Årsunda och en tredjedel av de rullstolstillgängliga lägenheterna är bostäder i anslutning till Vallgårdens äldreboende. Det är också Årsundas 12
18 enda flerbostadshus med hiss. Flerbostadshusen är 1-2 våningar höga. Ramp vid entréer kan höja rullstolstillgängligheten till 66 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Österfärnebo har 23 % rullstolstillgängliga lägenheter och är med 74 % rollatortillgängliga lägenheter den kommundel som tävlar med Årsunda om bäst tillgänglighet. Även här är det dock få lägenheter och det finns inget flerbostadshus med hiss. Flerbostadshusen har 1-2 våningar. Ramp vid entréer kan höja rullstolstillgängligheten till 72 %. Flertalet ramper gör dock bara en ytterligare lägenhet tillgänglig. Östra exklusive centrala Sandviken har 16 % rullstolstillgängliga lägenheter och är den kommundel som med 29 % har lägst andel rollatortillgängliga lägenheter. Lägenheterna finns i 1-3-våningshus, de flesta i 2-våningshus. Det finns inget flerbostadshus med hiss. Ramper vid entréerna förbättrar tillgängligheten marginellt. Till mer än hälften av lägenheterna på första våningen är det en halvtrappa, i de flesta fall är den lång vilket gör att lägenheterna är ej tillgängliga. Södra är den kommundel som med 13 % rullstolstillgängliga lägenheter har lägst tillgänglighet för rullstolanvändare. Även rollatortillgängligheten på 32 % är låg. Lägenheterna finns i 1-4-våningshus och i ett 9-våningshus på Agavägen. Mer än hälften av lägenheterna finns i 3-våningshus utan hiss. Många entréer har halvtrappa till första våningen. För att förbättra tillgängligheten har Sandvikenhus AB installerat hiss i 9 av de 92 entréer de har i kommundelens 3-våningshus. De har även byggt bort halvtrappan till första våningen i några entréer. Västra har 27 % rullstolstillgängliga och 47 % rollatortillgängliga lägenheter. Lägenheterna finns i 1-4-våningshus samt i 9-våningshusen på Tallbacksvägen. I kommundelen finns 15 entréer med hiss, de flesta i 9-våningshusen. Rollatortillgängligheten kan höjas till 44 % med installation av ramp vid entréer. Hälften av de 255 lägenheter det gäller har egen entré. I Centrala Sandviken är 30 % av lägenheterna är rullstolstillgängliga och 47 % tillgängliga med rollator. Lägenheterna finns i fastigheter som är 1-9 våningar. 38 % av lägenheterna finns i 3-våningshus. Inventeringsresultatet för vart och ett av de fyra områdena i Centrala Sandviken beskrivs nedan. Stadsparken är ett område med 46 % rullstolstillgängliga lägenheter och 54 % rollatortillgängliga. Flertalet av dem finns i höghusen på Sveavägen och Valhallavägen där det finns hiss. De andra flerbostadshusen i området har 2-4 våningar med en halvtrappa till första våningen, i hälften av entréerna är halvtrappan lång. Nya Bruket är med 13 % rullstolstillgänglighet ett av de bostadsområden som har lägst rullstolstillgänglighet. Hälften av lägenheterna är dock rollatortillgängliga. De har nästan alla egen entré som med ramp blir rullstolstillgänglig. Det finns inte hiss i något av flerbostadshusen som alla är 1-3 våningar höga. Sandvikenhus AB 13
19 påbörjar år 2015 ett stort renoveringsprogram som också omfattar utemiljö och tillgänglighet. Centrum är med lägenheter det bostadsområde som har flest lägenheter. 35 % av lägenheterna är rullstolstillgängliga och 46 % är rollatortillgängliga. Var tredje entré har hiss. Vid några entréer med hiss finns nivåskillnader i entrén som omöjliggör rullstolstillgänglighet. De är i de flesta fall enkla att åtgärda med en ramp. Med ramper vid 8 entréer med hiss ökar rullstolstillgängligheten med 130 lägenheter till 41 %. Hälften av områdets lägenheter finns i 3-våningshus, de flesta utan hiss. Kyrkåsen är med 12 % det bostadsområde som har lägst andel rullstolstillgängliga lägenheter. 39 % rollatortillgängliga lägenheter är inte heller någon hög andel. Med ramper vid 7 entréer med hiss mer än fördubblas rullstolstillgängligheten med 54 lägenheter till 25 %. Hälften av områdets lägenheter finns i 3-våningshus, de flesta utan hiss. Sammantaget kan konstateras att Sandvikens vanligaste flerbostadshus är 3-våningshus utan hiss, precis som för Sverige som helhet. Lägst rullstolstillgänglighet finns i Södra. Lägst rollatortillgänglighet finns i Södra och Östra exkl centrala Sandviken. Bra andel rollatortillgängliga lägenheter finns i Österfärnebo och Årsunda. Det är dock få lägenheter. Störst andel ej tillgängliga lägenheter har kommundelarna Södra och Östra exkl centrala Sandviken. Enkelt åtgärdade hinder Vid inventeringen har också noterats enkla åtgärder som kan höja tillgängligheten. Den vanligaste åtgärden är att montera en ramp vid entrén. Inventeringen visar att lägenheter med hjälp av ramper vid entrén kan göra rullstolstillgängliga (se bilaga 4). Det skulle höja andelen rullstolstillgängliga lägenheter till 40 %. Drygt hälften (816 lägenehter ) av dem finns i Centrala Sandviken varav de allra flesta i Centrum och Nya Bruket. 662 av lägenheterna som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har egen entré. En tredjedel av dem finns i Nya Bruket. Vid 22 entréer kan en ramp göra fem eller fler lägenheter rullstolstillgängliga. De flesta av dem finns i Centrum och Kyrkåsen. Mest kostnadseffektivt att åtgärda är de 15 entréer med hiss där för högt entrésteg medför att 184 lägenheter ej är rullstolstillgängliga. En fastighet i Centrum med 36 lägenheter kan göra rullstolstillgänglig genom installation av 1 hiss. 14
20 Fastighet som med installation av en hiss kan göras rullstolstillgänglig. Storgatan, Sandviken Redan åtgärdade hinder Ett antal av Sandvikenhus AB s fastigheter i Björksätra i kommundel Södra har byggts om så att tillgängligheten ökat. Exempelvis har utemiljön anpassats så att trappsteg vid entrén inte behövs. Ombyggd utemiljö. Smassens väg, Björksätra 15
Rapport till Boverket
Rapport till Boverket Inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i Sandviken - Wikman-konsult - www.wikman-konsult.se Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Snart är mer än
Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utvecklingsarbete för tillgängligt boende i Skellefteå
Wikman-konsult AB Bosta der fo r a ldre Utvecklingsarbete för tillgängligt boende i Skellefteå November 2012 1 Innehåll 1. BAKGRUND... 2 1.1. Prognos över äldreutvecklingen... 2 1.2. Inventering av tillgänglighet
Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB
Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta
Wikman-konsult AB Bostäder för äldre
Wikman-konsult AB Bostäder för äldre Utredning av tillgänglighet till bostäder i Avesta Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Många vill bo kvar i sin bostad eller åtminstone i sitt bostadsområde.
Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå
Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Jag kommer att ta upp Vikten av att se utanför boxen Vem i kommunen som äger frågan Att tillgängliga bostäder minskar behovet av särskilt boende Hur inventering
Luleåmodellen. Leif Wikman. Så klarar vi framtidens boende för äldre och äldreomsorgen till en överkomlig kostnad.
Luleåmodellen Så klarar vi framtidens boende för äldre och äldreomsorgen till en överkomlig kostnad Leif Wikman LULEÅ sjöstad i Norr 77 000 invånare Från tung industri till universitet, handel och högteknologi
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå. Wikman-konsult AB
Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Wikman-konsult AB Bakgrund 1,7 miljoner ålderspensionärer i Sverige 2,0 miljoner - - år 2020 Närmaste 25 åren kommer 85+ att fördubblas Snabbaste ökningen
Bra bostäder för äldre
Bra bostäder för äldre 3 december 2014 Viktigt att veta om äldregruppen Tillgängligheten i flerbostadshusen Erfarenheter/slutsatser 1. ÄLDREGRUPPENS STORLEK OCH TILLVÄXT? Så växer äldregruppen i Umeå 18000
Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)
Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer
Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen
Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.
Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder
Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona
Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?
Bostäder för äldre i Arjeplog
Utredning om behov av Bostäder för äldre i Arjeplog Augusti 2013 - Wimako AB - Buskvägen 16 975 98 Luleå Wimako AB, 2013 Författare: Leif Wikman 1 Innehåll 1. Bakgrund.. 3 2. Befolkning... 5 3. Inventering
s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder
Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder
Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun
Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå
Wikman-konsult AB. Bosta der fo r a ldre. Utredning av tillgänglighet till bostäder i Örnsköldsvik
Wikman-konsult AB Bosta der fo r a ldre Utredning av tillgänglighet till bostäder i Örnsköldsvik April 2012 1 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1. Prognos över äldreutvecklingen... 2 1.2. Inventering av tillgänglighet
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans
Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans Bostadsmarknadsläget 218 Bostadsmarknadsläget 218 utifrån kommunstorlek 135 26 29
Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund
Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes
Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid
Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,
Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?
Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar
10 förslag för bättre boende för seniorer
Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Bo bra på äldre dar i Ale kommun
Bo bra på äldre dar i Ale kommun Fakta Folkmängd: 27 577 invånare (SCB 2011-12-31) Areal: 333 km² Huvudorter: Nödinge och Älvängen 63 % småhus och 37 % flerbostadshus Största företag: Eka Chemicals AB,
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden
Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden Det handlar om individer, inte ett kollektiv Hur vill årsrika människor ha det Ses
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)
1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder
VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR
VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR Du ska kunna leva ett tryggt liv som senior Vi seniorer vill leva ett tryggt och fritt liv. Hot och oro minskar vår glädje och möjlighet att fortsätta bidra till Sverige,
Äldres boende områdesfakta
Äldres boende 2017 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 10 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år
23 Dnr Vo Handlingar - Förvaltningens utredning Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Koi'iVW.Instyro **, Sen 23 Dnr Vo0.2010.0085 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: SÄRSKILT BOENDE TILL PERSONER SOM FYLLT 90 ÅR Förvaltningens utredning
Demografisk utveckling och planering av boende/insatser Annalena Löfgren. Umeå kommuns pensionärsråd
Demografisk utveckling och planering av boende/insatser Annalena Löfgren Umeå kommuns pensionärsråd 2015-10-30 Vad händer i Umeå? Aktuellt om befolkningstillväxten byggande och jobben Det ser bra ut för
Äldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!
Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.
STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE
STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE Facebook: facebook.com/kristdemokraterna Instagram: @kristdemokraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemokraterna.se E-post: info@kristdemokraterna.se
Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor
Äldreomsorg Boende Höör 2016-10-25 Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor Demografisk utveckling Ca 2 miljoner pensionärer 65 år och äldre ökar med över 300 000 per år 2030 kommer det att finnas
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Utredning Boende för äldre
Kommunfullmäktige 2010 05 31 74 166 Kommunstyrelsen 2010 05 17 94 220 Plan och tillväxtutskottet 2010 02 15 13 22 Dnr 10.89 00 marskf11 Utredning Boende för äldre Bilaga: Planering för Bostäder för äldre
TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2009 SID 2 (11)
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING SID 1 (11) 2009-03-04 Handläggare: Barbro Karlsson, 508 36 218 Lars Strand, 508 36 205 Till Äldrenämnden den 17 mars 2009 Remissyttrande till
Äldres boende områdesfakta
Äldres boende 217 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Planera för ditt boende som senior redan nu
Planera för ditt boende som senior redan nu 1 Hur vill du bo i framtiden? Har du tänkt på att du kan behöva byta bostad när du blir äldre? Det kan ta emot att flytta från ett hem där du kanske bott under
Barnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016
Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för
Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?
Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi
Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,
Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen
Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4
Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan
Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres
Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-03 Diarienummer 3312/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: 031-368 12 01 E-post: lukas.jonsson@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning
Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende
Bilaga 2 Sammandrag av genomförda undersökningar om intresset för servicehus och seniorboende Intresset för servicehus Äldreförvaltningen uppdrog åt USK att tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Äldre på bostadsmarknaden
Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms
Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder
Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje
Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?
Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten
Äldres flyttmönster i Göteborg
Äldres flyttmönster i Göteborg Ett material från delprojektet Öka kunskapen inom Äldres boende 2 - en handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Arbetsgrupp: Samhällsanalys och statistik,
RIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE
RIKTLINJER FÖR TRYGGHETSBOENDE Riktlinjer för Trygghetsboende är antagna av kommunstyrelsen den 2019-03-12 att gälla till 2044. De riktar sig till Vård och Omsorg. Ses över för revidering senast mars 2021.
PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030
RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,
SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.
Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater
Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)
2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt
Delrapport från Äldreboendeutredningen Remissvar
Bromma stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 291-16-1.5.1. Sida 1 (10) SDN 2016-08-25 2016-07-04 Handläggare Monica Mården Anna-Lena Yngvesson Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens
Kriterier för trygghetsboende. Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19
Kriterier för trygghetsboende Antagna av kommunfullmäktige 24 februari 2014, 19 Övergripande kriterier Trygghetsboende ska bestå av hyreslägenheter. Trygghetsboende innefattar ett socialt innehåll med
2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden
Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Uno Jonsson uno.jonsson@harnosand.se POLICY Datum 2013-05-27 Diarienummer 2013 000027 Policy för kommunal medfinansiering av trygghetsboenden cessägare Dokumentnamn
Granskning Håbo kommuns planering för den framtida äldreomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Roger Burström Mars 2017 Granskning Håbo kommuns planering för den framtida äldreomsorgen Håbo kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Uppdrag... 2 1.2. Bakgrund...
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med
Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-14 SN 30 Dnr 2012/11 Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun Ärendebeskrivning Behovet av trygghetsboenden i Ängelholms kommun är
BOENDEPLANERING FÖR ÄLDRE 2014, MED UTBLICK MOT Östra Söderort
SID 1 (8) REV 2013-01-24 ERING FÖR ÄLDRE 2014, 2015-2016 MED UTBLICK MOT 2030 Östra Söderort SID 2 (8) BAKGRUND Boendeplanen för äldre uppdateras årligen av äldrenämnden i samband med flerårsbudgeten (treåringen).
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.
för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.
Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer
Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att
Äldres boende områdesfakta
Äldres boende 214 - områdesfakta Statistiken presenteras för hela Göteborg, stadens 1 stadsdelsnämndsområden samt 96 primärområden I Äldres boende hittar du statistik som beskriver befolkningen 65 år och
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB
1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts
Ny särskild boendeform för äldre. Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen
Ny särskild boendeform för äldre Bo Engström, Avd chef Strategi och plan, Äldreförvaltningen Lagförslag under beredning Två departementspromemorior Lagrådsremiss Proposition förväntas i juni Förslag till
T-märkning. tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd
T-märkning tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Göteborgs Stad har i samverkan med privata och kommunala aktörer inom bostadssektorn tagit fram ett verktyg för att inventera stadens bostadsbestånd
En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden
Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA
Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016
Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk Ylva Sandström, 19 januari 2016 Innehåll Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA
STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta