Integritet på Spotify
|
|
- Karl Kjell Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEGREE PROJECT, IN MEDIA TECHNOLOGY, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 Integritet på Spotify EN STUDIE I HUR MUSIKFLÖDET I MUSIKTJÄNSTEN SPOTIFY PÅVERKAR ANVÄNDARNAS AKTIVITET BJÖRN LUNDKVIST, ALEXIS TUBULEKAS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY SCHOOL OF COMPUTER SCIENCE AND COMMUNICATION (CSC)
2 INTEGRITET PÅ SPOTIFY En studie i hur musikflödet i musiktjänsten Spotify påverkar användarnas aktivitet SAMMANFATTNING Musik har en stor social betydelse i de flestas liv. Att lyssna, köpa och interagera kring musik utgör en del av vår kultur (O Hara, Brown 2006). Människor identifierar sig med olika sorters musik och en gemensam musiksmak med andra är ett sätt att känna social samhörighet. Den svenska musiktjänsten Spotify är en av de största musiktjänsterna idag med 60 miljoner användare 1. Spotify har de senaste åren utvecklat flera sociala funktioner för att användarna ska kunna interagera med varandra. Detta har, enligt Spotify själva, gjort deras tjänst till en social musikupplevelse. I den här studien undersöks hur musikflödet i Spotify, en av dessa sociala funktioner, påverkar användarnas aktivitet och vad användarna tycker om att deras musiklyssningsvanor kan vara offentliga för andra användare i Spotifys musikflöde. Resultatet från undersökningen visar att det finns en vilja bland användarna att visa upp och dela musik till andra men att många av användarna inte vänder sig till Spotifys sociala funktioner för att göra det. Vi kan även se i resultaten att de flesta av användarna inte bryr sig om att andra kan se vad de lyssnar på i musikflödet i Spotify. Dessutom finns det en korrelation mellan storleken på användarnas sociala nätverk på Spotify och deras åsikt i uppsatsens frågeställning. En slutsats är således att majoriteten av vår målgrupp har en likgiltig inställning till att visa upp sin musik och använder Spotify endast som en källa för privat musiklyssnande och inte som ett socialt nätverk. 1 hämtad ( ) 1
3 INTEGRITY ON SPOTIFY A study on how the live feed in the music service Spotify affects the users activity ABSTRACT Music plays a big social role in our lives. Listening, purchasing and interacting with music is an important part of our culture (O Hara, Brown 2006). People identify themselves with different genres of music and having the same specific taste in music as someone else is a way of feeling connected. The Swedish music streaming service Spotify is one of the largest music services in the world today with 60 million users 2. Spotify has in the last couple of years developed several social functions in order to make the users interact more with each other. This has, according to Spotify themselves, made the service into a social music experience. This paper studies how the music live feed in Spotify affects the users activity and what the users opinions are on that their music listening habits can be public to other users. The results from the study clearly show that the users have a will to share music to others but that the users do not usually use Spotify s social functions for this purpose. We can also see in the results that most users do not care about the fact that other users can see what they are listening to in the live feed. There is also a correlation between the size of the users social networks and their opinions on the matter. A conclusion that can be drawn from the study is that the majority of our target group have an indifferent attitude towards showing their music listening habits to others and they only use Spotify for private music listening and not as a social network
4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Tidigare forskning Musik idag Musik - en del av individens identitet Musik och integritet Spotify Begreppsdefinitioner Syfte Problemformulering Avgränsningar Metod Val av metod Enkäter Enkätfrågor Intervjuer Urval av försökspersoner Resultat Resultat från enkätundersökning Följarvanor Dölja aktivitet Musikflödet Resultat från intervjuer Allmänna lyssningsvanor Delningsvanor Generella lyssningsvanor på Spotify Reaktioner på andras musikvanor Dölja aktivitet med private session Påverkan av andra användare Diskussion Att visa musik på Spotify Integritet på Spotify Musik som identitet
5 5.3.1 Identitet på Spotify Påverkan av andra användare Att dölja aktivitet på Spotify Förslag på framtida forskning Metodkritik Enkätundersökningen Intervjuundersökningen Slutsats Referenser Böcker och artiklar Internetsidor Bilaga A Bilaga B
6 1. INLEDNING Att lyssna på, köpa och dela musik är något som de flesta människor gör. I och med teknikens framfart och digitaliseringen de senaste 15 åren har sättet som musik distribueras och konsumeras förändrats (O Hara, Brown 2006). Musik har blivit mycket mer tillgänglig än tidigare och det är inte längre bundet till ett fysiskt medium som exempelvis en CD-skiva. Internetbaserade musiktjänster är idag ett av de populäraste sätten att konsumera musik. Utvecklingen av streamingtjänster har expanderat de senaste åren och idag utvecklar musiktjänster som Spotify funktioner som underlättar sökning av ny musik och delande av musik med andra. Spotify har inte bara blivit ett stort bibliotek för all musik som de har rättigheter till, utan också ett socialt nätverk där användare av tjänsten kan interagera med varandra genom sina lyssningsvanor. I musiktjänsten Spotify ingår bland annat ett musikflöde där användarna kan se vad andra användare lyssnar på och själva dela sina musikvanor till andra. Den här studien syftar att undersöka vad användarna egentligen tycker om den här utvecklingen, om det verkligen är önskvärt att andra användare ska kunna se precis vad en användare lyssnar på i realtid och hur detta eventuellt påverkar användarna. 1
7 2. BAKGRUND I det här avsnittet presenterar vi relevant forskning som gjorts i området samt begrepp som nämns i uppsatsen. 2.1 Tidigare forskning MUSIK IDAG Sedan etableringen av internet och digitaliseringen av musikhantering och musikdistribution har musik blivit lättare att sprida och mer tillgängligt för musikkonsumenter (Katz 2004). I och med denna utveckling behöver inte musikkonsumenter anstränga sig särskilt mycket för att upptäcka och hitta ny musik. Detta kan leda till en mättnadskänsla i och med saknaden av ansträngning för att hitta musik. Detta är ett fenomen som är relativt nytt och annorlunda jämfört med hur musik distribuerats och konsumerats tidigare i musikens historia (Braun, 2002). Det har blivit lättare att spela in och skapa musik med hjälp av digitala verktyg och dessutom blivit lättare att distribuera sin musik i och med nya digitala distributionskanaler (O Hara, Brown 2006). Kombinationen av att det sker en tillväxt av musik på marknaden samtidigt som musiken är mer tillgänglig och lättare att få tag på, i och med olika tjänster på internet, skapar ett enormt överflöd av musik i vardagen. Idag överstiger tillgången av musik vad en individ kan integrera i sitt liv (O Hara, Brown 2006). Ett aktivt urval måste därför ständigt utföras där mycket måste filtreras bort. Det som filtreras bort utgör en oändligt mycket större del än det som en individ väljer att lyssna på (Braun, 2002) MUSIK - EN DEL AV INDIVIDENS IDENTITET Att lyssna på musik är ofta en individuell upplevelse men den har en social betydelse och fungerar som ett sätt för individer att uttrycka personlighet och identitet. Valet av musik reflekterar individen och kan exempelvis grundas på nuvarande humör, aktivitet eller väder (Liu & Reimer, 2008). Musik har en stor betydelse i individens sociala liv. Det är en del av individens identitet och ett sätt att känna samhörighet och gemenskap med andra likasinnade. Har två personer gemensam musiksmak som de tycker om finns chansen att de har annat gemensamt. Genom de band som skapas mellan människor som delar gemensam musiksmak så skapas också en stor del av en persons identitet. Man känner en tillhörighet hos människor som delar ens 2
8 musiksmak och man kategoriserar sig själv med andra människor som lyssnar på samma sorts musik som en själv (Brown & Sellen, 2006). Andra som lyssnar på liknande musik som en själv kan ha aspekter i deras identitet som sammanfaller med ens egen identitet. Det blir då väldigt tydligt att musik är en stor del av ens sociala liv. Att prata om musik och att kunna relatera till varandras referenser när det gäller musik är något som kan skapa relationer mellan människor (Brown & Sellen, 2006). Dagens tekniksamhälle erbjuder internetbaserade musiktjänster som inte bara har ett stort utbud av musik, utan också ett socialt samspel med andra användare av samma tjänst. Användare kan se vad andra lyssnar på, dela vad de själva lyssnar på, vad andra rekommenderar m.m. (Leong, 2013). Musik har blivit, som mycket annat, en del av det stora flödet av information som man delar med sig av till andra på sociala medier. Tidigare gick delandet och utbytet av musik till genom att låna eller byta fysiska medier som CD-skivor eller kassettband. Idag ser delandet annorlunda ut p.g.a. digitaliseringen av musik, men interagerande kan ändå uppnås och i högre grad (Leong, 2013). Interaktion med andra kan idag ske nästintill närsomhelst och varsomhelst, allt som krävs är en internetuppkoppling. Teknikens framfart har också expanderat räckvidden och möjligheten att nå ut och interagera med andra personer. Innan digitaliseringen av musiken var detta oftast begränsat till individerna i vår närhet (familj, vänner etc). Idag möjliggör internet och sociala medier kommunikation mellan individer som inte känner varandra och som kan befinna sig på stora avstånd geografiskt (Leong, 2013) MUSIK OCH INTEGRITET Att visa upp sin musiksamling för andra är ingen självklarhet. Forskning har visat att en del individer konstruerar sin musiksamling annorlunda om de vet att andra kan se deras musiksamling. Detta p.g.a att de är rädda att andra ska få fel uppfattning om de som person. Att konstruera om sin musik blev ett sätt att förbättra bilden av sig själv inför andra (Voida, Grinter, & Ducheneaut, 2006). Eftersom musik idag ofta är kopplat till social interaktion och sociala medier (exempelvis på musiktjänster som Spotify) så är det relevant att jämföra med informationsdelning på just sociala medier. Tidigare forskning har visat att jämförelse med andra på sociala medier kan påverka en 3
9 individ på flera sätt (t.ex. utvärdering av sig själv, påverkan på självkänsla/självförtroende, och beslutsfattande) och att individer jämför sig med andra när de konfronteras med information av andra (Lee, 2014). I fallet med musik på sociala medier och internetbaserade musiktjänster skulle detta betyda att individer påverkas och jämför sig själva med andra när de exponeras av andras musikval. Annan forskning visar också på att det finns korrelation mellan narcissism och ett behov av att visa upp sin bästa sida på sociala medier (Mehdizadeh, 2010). Med andra ord så kan detta tyda på att anledningen till att individer väljer att öppet dela sin musik på sociala medier eller via internetbaserade musiktjänster är för att med stolthet visa upp sin musik för andra, vilket dessutom kan tyda på att detta påverkar valet av musik. Att ge bort musik som en present var någonting som var vanligare innan internetbaserade musiktjänster tog över marknaden påstår Rasmus Fleischer (utan vetenskapligt belägg), som är författare av boken Det Postdigitala Manifestet. Att ge bort musik i ett fysiskt medium (exempelvis en CD-skiva) som present var någonting som många fick glädje av både som mottagare och bortgivare av presenten. Idag påstår Fleischer att det inte längre anses generöst att ge bort musik till någon. Man vill inte längre att någon annan ska komma och försöka att tvinga på en ännu mer musik när man redan har tillgång till nästintill all musik. Det kan ses som någonting ohyfsat att försöka uppmana sina vänner att börja lyssna på den musik som man själv lyssnar på och tycker är bra (Fleischer 2009) SPOTIFY Den svenska musiktjänsten Spotify erbjuder sina användare hela deras musikkatalog och en social plattform som möjliggör utbyte och interaktion med andra användare. På Spotifys hemsida står det exempelvis att Musik förenar. Det är därför Spotify är så socialt 3. Tjänsten finns tillgänglig både till dator och mobiltelefon och användarna kan navigera genom all tillgänglig musik och själva skapa egna spellistor med valfria låtar. Spellistorna kan användarna dela med andra användare eller välja att göra privata. Spotify-användare kan välja att följa andra användare. Har en användare en följare kan följaren se i realtid vad användaren lyssnar på i 3 hämtad ( ) 4
10 Spotifys egna musikflöde. För användare som aldrig vill dela sin musik så kan man välja inställningen dölj aktivitet som gör att den musik som användaren lyssnar på blir helt dold för användarens följare tills användaren själv väljer att ta bort inställningen. 2.2 Begreppsdefinitioner Denna del förklarar uppsatsens definitioner av, för studien, viktiga begrepp. Dessa begrepp förekommer i studien och används med den definition som är beskriven nedan för begreppet i fråga. Private Session/Dölj aktivitet: Private session/dölj aktivitet är en inbyggd funktion i Spotify som möjliggör för Spotify-användaren att lyssna på musik via tjänsten utan att någon annan användare kan se vad personen i fråga lyssnar på. Följare: Användare på Spotify kan välja att följa andra användare och på så sätt bland annat se deras aktivitet i musikflödet. Musikflödet: Musikflödet är det flöde som syns i Spotifys desktop klient. I musikflödet kan användarna se vad användarna de valt att följa lyssnar på för musik i realtid. Spotify Desktop Klient: Med desktop klient menas programversionen av Spotify som används på en dator. Det finns olika versioner av Spotify bland annat en mobilversion och en version på webben men i den här rapporten betyder desktop klient versionen att det är datorns programversion av Spotify. Spotify App: Spotify erbjuder förutom en desktop klient även en mobil version genom deras app. Appen saknar musikflödet men all data om vad en användare lyssnar på via appen publiceras i musikflödet hos de användare som följer användaren i fråga. Internetbaserade musiktjänster: Med internetbaserade musiktjänster menas tjänster som exempelvis Spotify, Tidal, Deezer och SoundCloud som erbjuder sina användare musik som streamas via internet. Narcissism: Med narcissism menas självbeundran och självupptagenhet. Ordet används som en definition av egenkärlek och Larry Rosen tar upp begreppet i sin bok idisorder där han menar att 5
11 man kan använda narcissism som en gradering av hur egenkära människor, som använder sociala medier, är (Rosen, 2013). Integritet: Svenska akademiens ordlista definierar ordet integritet som orubbat tillstånd, okränkbarhet. I den här uppsatsen syftar vi till personlig integritet då vi använder begreppet. Med det menas vilken typ av information som skall skyddas samt rätten till åsiktsfrihet. Social interaktion: Med begreppet social interaktion menar vi utbyte av information mellan individer. Exempel på social interaktion i musiktjänsten Spotify kan vara musiktips, att öppet visa vad man lyssnar på, utbyte av spellistor. Vana/aktiva Spotify-användare: Med vana Spotify-användare menas individer som använder Spotify som främsta musikkälla och använder desktop klienten regelbundet minst en gång i veckan. 2.3 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Spotify-användares attityd till att deras musik kan vara offentlig i musikflödet hos andra användare och hur de påverkas. Studien undersöker om Spotifys ambitioner att göra tjänsten mer social speglar användarnas intressen. 2.4 Problemformulering Den huvudfråga som vi vill behandla är: Hur påverkar musikflödet i Spotify användarnas aktivitet? För att besvara huvudfrågan vill vi även betrakta arbetsfrågorna: 1. Vill Spotify-användare visa upp vad de lyssnar på för andra och i så fall varför? 2. När väljer användarna att dölja sin aktivitet? Vad beror det på? 3. Vad tycker användarna om att de, i musikflödet, kan se vad andra användare lyssnar på och att andra kan se vad de lyssnar på? Påverkar detta deras aktivitet? 4. Reagerar man olika beroende på vilken typ av musik man ser att andra lyssnar på? Vad beror det på? Genre? Artist? 6
12 2.5 Avgränsningar Musik kan konsumeras digitalt på många sätt men den här uppsatsen behandlar endast musiktjänsten Spotify. Anledningen är att Spen otify är en av de mest populära musiktjänsterna i Sverige idag och för att Spotify har ett inbyggt socialt nätverk där användarna har möjligheten att koppla sina konton till sin profil på Facebook, vilket betyder att deras identitet är synlig. Målgruppen som har valts för undersökningen i den här studien är universitetsstudenter som är vana användare av Spotify. Motiveringen bakom det är att den åldersgrupp som universitetsstundeter ingår i är den åldersgrupp i vilken användandet av Spotify är mest utbrett 4. Den mängd respondenter som eftersträvas, för undersökningen, blir därför lätt att hitta i den målgruppen. 4 Hämtad ( ) 7
13 3. METOD I det här avsnittet presenteras valet av metod samt dess utformning. 3.1 Val av metod En litteraturundersökning utfördes för att ge en bakgrund till studien. Litteratursökningen bestod av internetsökningar i sökmotorn Google följande sökord: Spotify, Integrity, Social Music och Identity. Sökningen gick sedan vidare med kedjesökning där referenser och citeringar undersöktes på de artiklar som ansågs relevanta. Äldre kandidatexamensarbeten i kursen DM129x Kandidatexamensarbete inom Medieteknik har också använts för att ge kunskap om metoder för insamling av data. Den valda metoden för insamling av data bestod av två studier. En enkätundersökning och en intervjuundersökning. Enkätens syfte var att ge kvantitativa svar om respondenternas generella uppfattning och användande av Spotify baserat på problemformulering och arbetsfrågor. Intervjuundersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer (KTH, 2014) med vana användare av Spotify som tillhörde den fördefinierade målgruppen. Enkät- och undersökningen utfördes helt oberoende av varandra. Enkätundersökningen utfördes först och samtliga enkäter besvarades innan intervjuerna hölls. Urvalet av intervjurespondenter skedde slumpmässigt med kravet att personerna tillhörde målgruppen. Syftet med intervjuerna var att ge kvalitativa svar från vana användare baserat på problemformulering och arbetsfrågor. 3.2 Enkäter För att utforma frågorna i enkäten på bästa sätt utfördes en förstudie. Förstudiegruppen bestod av sju medieteknikstudenter som läser kursen DM129x kandidatexamensarbete medieteknik. Förstudien gick ut på att studenterna läste igenom ett utkast av enkäten och lyfte fram det som de ansåg behövde förbättras. Den modifierade enkäten (se bilaga A) delades i det sociala nätverket Facebook till författarnas vänner. Enkäten genererade 48st svar. Samtliga respondenter svarade att de var student på antingen universitet eller högskola samt att de alla var aktiva användare av Spotifys desktop klient. 8
14 3.2.1 ENKÄTFRÅGOR Frågorna i enkäten kan grovt delas upp i tre olika grupper. En grupp bestående av frågor om följare på Spotify, en grupp bestående av frågor om musikflödet i Spotify samt en grupp bestående av frågor angående döljande av musik på Spotify. Enkäten inleddes med frågor som säkerhetsställde att respondenten tillhörde målgruppen. Hur gammal är du? Studerar du på Universitet/Högskola Använder du musiktjänsten Spotifys Desktop Klient? För att få ut statistik över följare på Spotify ställdes frågor om hur många följare respondenten hade samt hur många personer respondenten själv följde på Spotify. Respondenten fick välja mellan flera alternativ där varje alternativ var ett intervall av antal följare. Dessa frågor relaterar till arbetsfråga 1: Vill Spotify-användare visa upp vad de lyssnar på för andra och i så fall varför? Hur många följare har du på Spotify? Hur många personer följer du på Spotify? Frågor om musikflödet på Spotify ställdes för att ta reda på i vilken utsträckning respondenten använde sig av musikflödet på Spotify samt för att få en uppfattning om respondentens åsikt om musikflödet. Dessa frågor relaterar till arbetsfråga 3: Vad tycker användarna om att de kan se vad andra användare lyssnar på och att andra kan se vad de lyssnar på? Påverkar detta deras aktivitet? Har du någonsin använt dig av musikflödet på Spotify för att titta vad andra lyssnar på? Är du medveten om att dina följare kan se vad du lyssnar på i Spotifys musikflöde? Vad tycker du om att dina följare kan se vad du lyssnar på i musikflödet? Frågorna angående döljande av aktivitet på Spotify ställdes för att ge svar på om, hur ofta och varför respondenten eventuellt väljer att dölja sin aktivitet för andra användare på Spotify. Frågorna relaterar till vår arbetsfråga 2: När väljer användarna att dölja sin aktivitet? Vad beror det på? 9
15 Är du medveten om att du kan dölja din aktivitet på Spotify för dina följare? Har du någonsin dolt din aktivitet på Spotify? Om du svarade ja på föregående fråga, hur ofta döljer du din aktivitet på Spotify? Vid vilka situationer döljer du din aktivitet på Spotify? (Om du döljer din aktivitet eller någonsin har dolt din aktivitet) 3.3 Intervjuer Intervjuerna var semistrukturerade och dess syfte var att ge kvalitativa svar och involvera respondenternas tankar och åsikter (se bilaga B för exakta frågor och formuleringar). En semistrukturerad intervju betyder att frågor får avvika inbördes mellan intervjuer samt att nya frågor baserat på respondentens svar får ställas (KTH, 2014). I den här undersökningen fick samtliga intervjurespondenter samma frågor, men om en respondent gav ett svar som öppnade upp för vidareutveckling så ställdes följdfrågor för att få ut kvalitativ information som var av intresse för studien. Valet av intervjumetodik motiveras med att metoden möjliggör en öppen och transparent diskussion, vilket var det som normalt eftersöks vid en kvalitativ undersökning. Intervjurespondenterna bestod av åtta aktiva användare av desktop klientversionen av Spotify. Samtliga respondenter tillhörde målgruppen universitetsstudenter. För att evaluera intervjufrågorna utfördes en testintervju med en individ som uppfyllde samma krav som de personer som användes till de ordinarie intervjuerna. Baserat på testintervjun gjordes några ändringar. Intervjuerna spelades in med en handhållen inspelningsmikrofon för att i efterhand kunna transkriberas. Inspelning med mikrofon skedde i samförstånd med intervjurespondenterna. Samtliga intervjuer inleddes med allmänna frågor om generella musikvanor. Exempelvis hur ofta respondenten lyssnade på musik, om de identifierade sig med en viss genre eller vissa band/artister och om de lyssnade på någon musik som de skämdes för. Ett skäl till dessa inledande frågor var för att få en allmän uppfattning om personens musikvanor och åsikter om musik. Ett ytterligare skäl var att ge den som intervjuades en mjukstart med frågor som inte krävde mycket tankeverksamhet så individen kände sig bekväm. Intervjun fortsatte med frågor om personens vanor på Spotify: om personen i fråga har ett eget personligt konto, följer andra användare och om personen funderar över vad hans eller hennes följare kan se för musikvanor. För att få kvalitativa svar om Spotify-användare reagerar olika beroende på vilken musik andra 10
16 lyssnar på målades ett scenario upp för personen som intervjuades som sedan fick dela med sig av sina tankar. Eftersom arbetsfråga nummer tre handlade om vad Spotify-användare tycker om Spotifys musikflöde ställdes frågor som indirekt rör frågan. Exempelvis om, och i så fall varför, personen använder funktionen private session som döljer aktivitet och om det finns viss musik som personen helst inte vill visa upp till sina Spotify följare. Intervjun avslutades med frågor om Spotifys musikflöde och om vetskapen om vad andra lyssnar på påverkar deras aktivitet på Spotify på något sätt. 3.4 Urval av försökspersoner En del krav ställdes på individerna som intervjuades. De skulle vara aktiva användare av Spotify och använda sig av Spotifys desktop klient. Anledningen till att respondenterna behövde vara aktiva användare av Spotifys desktop klient var för att endast desktop klienten innehåller ett musikflödet. Om respondenterna exempelvis endast skulle använda mobilversionen skulle de inte ha tillgång till musikflödet på Spotify och därför inte se vad personer som de följer på Spotify lyssnar på. 11
17 Antal respondenter 4. RESULTAT I det här avsnittet presenteras resultaten från de undersökningar som utfördes. Undersökningarna bestod av en enkätundersökning samt en intervjuundersökning. 4.1 Resultat från enkätundersökning Enkätrespondenterna bestod av 48 personer. Samtliga respondenter svarade att de antingen studerade på universitet eller högskola samt att de var aktiva användare av musiktjänsten Spotifys desktop klient. Enkätrespondenterna var i åldrarna år [se figur 1]. 30 respondenter (63 %) var mellan åldrarna år och var en klar majoritet jämfört med övriga åldrar Ålder (år) Figur 1. Åldersfördelningen bland respondenterna. 12
18 Antal Respondenter FÖLJARVANOR Hur många användare följer du? 25 respondenter (51 %) av respondenterna följer mellan 0-5 användare på Spotify. Resterande respondenter är spritt fördelade bland resterande alternativ där andelen överlag minskar ju fler följare användarna följer [se figur 2] Antal användare Figur 2. Fördelning över hur många privata användare respondenterna följde på Spotify. 13
19 Antal Respondenter Hur många följare har du? Resultaten visar att 21 respondenter (44 %) har 0-5 följare. Antalet följare bland respondenterna minskade sedan gradvis [se figur 3] Antal användare Figur 3. Fördelning över hur många privata användare som följde respondenterna 14
20 4.1.2 DÖLJA AKTIVITET Är du medveten om att du kan dölja din aktivitet på Spotify för dina följare? En klar majoritet, 41 respondenter av 48 (85 %), uppgav att de känner till att man kan dölja sin aktivitet på Spotify medan sju respondenter (15 %) inte visste det. Har du någonsin dolt din aktivitet på Spotify? Andelen respondenter som vid något tillfälle dolt sin musik var lägre än andelen som kände till att det gick att dölja sin aktivitet. 22 respondenter (46 %) hade någon gång dolt sin musik medan 26 respondenter (54 %) inte hade gjort det. De respondenter som uppgav att de vid något tillfälle dolt sin musik fick även svara på frågan: Vid vilka situationer döljer du din aktivitet på Spotify? Respondenterna svarade i form av fri text. Grovt uppskattat uppgav respondenterna två huvudskäl. Det första skälet var när musik döljs på grund av att musiken anses vara pinsam eller att man inte vill förknippas med den. Nedan följer några av svaren: När jag lyssnar på töntig springmusik Guilty pleasure-låtar. Typ när får feeling och lyssnar på två timmar Shania Twain. Vid lyssning på musik man kanske inte vill kännas vid... Andra skäl var mer av hänsynskaraktär mot andra användare. När respondenterna inte ville att deras aktivitet skulle vara störande för andra användare, eller när de trodde att deras musikval kunde påverka deras användarkonto. Nedan följer några av svaren: När jag inte ville att en kompis skulle se hur min lista blev När jag lyssnar runt efter ny musik och lyssnar på vad andra personer lyssnar på Om det ska spelas musik jag vanligtvis inte lyssnar på (förfest etc), vill inte fucka upp de bandförslag jag får av Spotify När jag vet att jag ska lyssna på många låtar på kort tid, till exempel när man vill göra en spellista och bara tänker lyssna på små snuttar av låtarna. Vill inte belamra folks feed. 15
21 Hur ofta döljer du din aktivitet? Av de respondenter som uppgav att de någonsin dolt sin aktivitet var det en majoritet (46 %) som dolde sin aktivitet mer sällan än 1-2 gånger i månaden [se figur 4] Mer sällan ggr i månaden ggr i veckan 2 En gång per dag Antal Respondenter Figur 4. Fördelningen över hur ofta respondenterna dolde sin aktivitet bland de respondenter som någon gång dolt sin aktivitet. 16
22 4.1.3 MUSIKFLÖDET Har du någonsin använt dig av musikflödet i Spotify för att titta på vad andra lyssnar på? Resultaten visar att 32 respondenter (67 %) hade använt sig av musikflödet i Spotify för att titta på vad andra lyssnar på för musik. 16 respondenter (33 %) som svarade att de aldrig har använt musikflödet i Spotify för att titta på vad andra lyssnar på. Vad tycker du om att dina följare kan se vad du lyssnar på i musikflödet? Vid frågan om respondenternas generella åsikt om att deras användare kan se deras aktivitet så uppgav majoriteten, 25 respondenter (52 %), att de inte brydde sig. Av de resterande tyckte 13 respondenter (27 %) att det var bra att följare kunde se deras aktivitet medan tio respondenter (21 %) tyckte motsatsen [se figur 5]. Tycker det är dåligt 10 Bryr mig inte 25 Tycker det är bra Antal Respondenter Figur 5. Resultatet visar att 52 % inte brydde sig över faktumet att deras följare kan se vad respondenten lyssnar på i musikflödet medan resterande 48 % hade en åsikt i frågan. Vid en närmare undersökning av de enkätrespondenter som svarade att de följde mellan 0-5 andra användare kan vi se att endast två respondenter (8 %) svarade att det är bra att andra kan se vad man lyssnar på i musikflödet i en senare fråga [se figur 6]. 17
23 Tycker det är dåligt 5 Bryr mig inte 17 Tycker det är bra Antal Respondenter Figur 6. Figuren visar vad respondenterna som följer 0-5st användare svarade på frågan: Vad tycker du om att dina följare kan se vad du lyssnar på i musikflödet? Om vi däremot tittar på de enkätrespondenter som följer mer än fem användare på var elva respondenter (45 %) positivt inställda till att det är bra att andra kan se vad man lyssnar på i musikflödet [se figur 7]. Tycker det är dåligt 5 Bryr mig inte 8 Tycker det är bra Figur 7. Figuren visar vad respondenterna som följer fler än 5st följare användare svarade på frågan: Vad tycker du om att dina följare kan se vad du lyssnar på i musikflödet? 18
24 4.3 Resultat från intervjuer Resultatet från intervjuerna presenteras nedan tillsammans med ett urval av citat från intervjuerna ALLMÄNNA LYSSNINGSVANOR Alla intervjurespondenter identifierade sig med en eller flera typer av musikgenres. Musikgenrerna som respondenterna identifierade sig med varierade från respondent till respondent. De flesta respondenterna ansåg sig ha en ganska bred musiksmak men identifierade sig ändå endast med en eller ett par genrer. Fråga: Identifierar du dig med viss musik t.ex. vissa genrer eller band/artister? Citat: Ja, EDM, elektronisk musik. Jag gör sådan musik och kan den jargongen. Följer artister på Facebook och följer de på Spotify för att se deras senaste släpp. Jag var tidigare intresserad av hårdrock eftersom jag spelade själv gitarr. Det sitter kvar från förr. Så en hel del rock. Så det är en kombination av Rock och EDM. - Respondent #8 Svår fråga.. Jag vet inte. Viss musik är från när jag var yngre, typ Linkin Park, Blink 182 som är kopplat när jag var yngre. Idag lysnar jag mer på indie. Typ Mumford & Sons. - Respondent #4 Majoriteten av respondenterna lyssnade på musik de inte ville att andra skulle veta att de lyssnade på. Flera angav dock att detta var vanligare under en tidigare period av deras liv och att de inte brydde sig lika mycket i frågan idag. Fråga: Lyssnar du på musik som du helst inte vill att andra ska veta att du lyssnar på. Om ja, vad beror det på? Citat: Disneylåtar som påminner om ens barndom som man vill lyssna för att minnas tillbaka... -Respondent #5 19
25 Det brukar vara så att jag brydde mig. Nu har jag slutat bry mig. De får tycka vad de vill. - Respondent # DELNINGSVANOR När det gäller delande av musik så var det ganska varierande bland respondenterna. En del av respondenterna delade med sig av musik till sina närmaste vänner genom att skicka privata meddelanden via exempelvis Facebook. En annan del av respondenterna delade bara musik muntligt genom att prata med sina vänner och tipsa om artister och låtar. Ett fåtal av respondenterna använde sig av Spotifys inbyggda delningsfunktion som tillåter en användare att dela artister och låtar till andra användare på Spotify. Ingen av intervjurespondenterna delade musik offentligt i sociala medier (d.v.s. att flera än mottagaren och sändaren kan se). Fråga: Brukar du dela musik med andra och i så fall när och hur? Citat: Ja men muntligen, tipsar om artister och särskilda låtar men inte offentligt på facebook. Kan dela på facebook chatten. - Respondent #2 Njaa ganska sällan, händer då och då via Spotifys delafunktion isåfall. Köar låtar på en fest ibland också. Sällan via sociala medier. - Respondent # GENERELLA LYSSNINGSVANOR PÅ SPOTIFY Samtliga respondenter från intervjuerna var vana användare av Spotify och hade tjänsten som främsta musikkälla. De flesta hade egna konton medan några få delade konton med andra. De som delade konton med andra delade sina konton med antingen familj eller en partner. Majoriteten följde andra privata användare på Spotify men funderade inte regelbundet kring faktumet att deras följare har insikt i vad de väljer att lyssna på. Flera respondenter uttryckte att 20
26 de funderade över frågan när Spotify lanserade musikflödet men att de idag slutat reflektera över saken. Fråga: Funderar du över att dina följare kan se vad du lyssnar på på Spotify? Citat Nej. Det är inte så många som följer mig. Det är mest nära vänner och de vet vad jag lyssnar på. - Respondent #6 Ja ett tag gjorde jag det men på senare tid så har jag... ja nu spelar det ingen roll alls. För två, tre år sen var jag väldigt noga med att dra på private session för att slippa ta någon diskussion om det nuförtiden skiter jag i det. - Respondent # REAKTIONER PÅ ANDRAS MUSIKVANOR Majoriteten av respondenterna skulle reagera och tycka det var konstigt om de såg i Spotifys musikflöde att en vän med samma musiksmak som respondenten själv plötsligt skulle lyssna på en helt annan typ av musik. På frågan: Hur skulle du reagera om du såg att en god vän till dig (som du vet bara lyssnar på samma sorts musik som du) lyssnar på raka motsatsen på Spotify? Svarade sex av åtta respondenter att det skulle reagera på det. Fråga: Hur skulle du reagera om du såg att en god vän till dig, som du vet bara lyssnar på samma sorts musik som du, lyssnar på raka motsatsen på Spotify? Citat: Jag skulle skratta åt min kompis. Jag skulle inte bli arg, jag skulle nog tro att det var ett skämt. Om han gjorde det regelbundet skulle jag ringa honom och fråga vad han håller på med. - Respondent #2 Jag skulle tänka det här är ju konstigt, har inte den här personen bra musiksmak? Skulle reagera på att det skulle vara märkligt eftersom det är så långt ifrån vad jag och den andra personen tycker - Respondent #4 21
27 4.3.4 DÖLJA AKTIVITET MED PRIVATE SESSION Av intervjurespondenterna var det endast tre som visste vad private session var. Utav de tre respondenter som visste vad private session var så hade alla använt sig av funktionen tidigare. Vissa nämnde dock att de använde funktionen mer förut och att det inte var lika förekommande längre som det var för ett par år sedan. Skälen till att aktivera funktionen var om de lyssnade på någonting som de ansåg vara pinsamt att lyssna på eller om respondenten lyssnade på musik som de av andra anledningar ville hålla privat. Fråga: Använder du någonsin private session funktionen och i så fall varför? Citat: Förut gjorde jag det. Om jag hittar något indie underground så kan jag slå på det för att ha det för mig själv. Lite secret music stash. - Respondent #7 Har använt private session. Inte längre. Speciellt när man lyssna på One Direction. De har blivit coolare och coolare att lyssna på. På gymnasiet skulle man ha sin stil utåt, men nej nu har jag inte använt den på länge. - Respondent # PÅVERKAN AV ANDRA ANVÄNDARE Vid frågor om intervjurespondenternas val av musik blev påverkade av vetskapen att andra användare eventuellt kan se deras musik sa majoriteten att de idag inte blev påverkade. En del blev däremot påverkade när musikflödet precis lanserats av Spotify men det avtog. Majoriteten blev också påverkade av vad andra användare i musikflödet lyssnade på. Främsta sättet de blev påverkade var att de började lyssna på den musiken, antingen med förhoppningen att upptäcka ny musik eller att återupptäcka musik. Vem användaren som man såg i musikflödet var spelade roll. Om det var en nära vän eller en bekant som respondenterna sedan tidigare visste hade en liknande musik som respondenterna själva så uppgav respondenterna att det var mer troligt att de skulle lyssna på samma sak. Fråga: Tror du att vetskapen av att andra kan se vad du lyssnar på påverkar dina val av musik? 22
28 Citat: Ja blir lite nyfiken och intresserad. Speciellt från vissa personer som jag vet brukar lyssna på nice musik. - Respondent #4 Ja det kan ju påverka på ett positivt sätt som musiktips. Vissa personer påverkar mig nog mer än andra. Om en närmare polare som jag vet har bra musiksmak påverkar mig mer. - Respondent #1 Inte just nu... - Respondent #8 23
29 5. DISKUSSION I det här kapitlet diskuteras arbetsfrågorna och utvärderas utifrån undersökningens resultat och bakgrund. Kapitlet innehåller även metodkritik och förslag på framtida studier. 5.1 Att visa musik på Spotify Relaterar till arbetsfråga 1: Vill Spotify-användare visa upp vad de lyssnar på för andra och i så fall varför? Tidigare forskning har visat att musikval hos individer kan påverkas av vetskapen att andra kan se vad man lyssnar på. Det finns studier som visat att individer gjorde ändringar i sitt musikbibliotek när de fick veta att utomstående kunde se deras musik (Voida, Grinter, & Ducheneaut, 2006). Dessutom finns det forskning som visar att människor visar upp sin bästa sida i sociala medier för andra i hopp om att få bekräftelse, vilket är en form av narcissistiskt beteende (Mehdizadeh, 2010). Detta är något vi kan se tendenser av i resultaten från intervjuerna. Flera intervjurespondenter antydde att det finns en koppling mellan social status och musiksmak och att viss musik anses vara statushöjande. Att känna stolthet för den musik man lyssnar på och visa upp den för andra är ett tecken på narcissistiskt beteende enligt Rosens definition av självbekräftelse och narcissism (Rosen 2013). Intervjuundersökningen visade att det fanns en vilja bland en del av intervjurespondenterna att visa upp vad de lyssnar på för andra. Anledningen som respondenterna beskrev var oftast av narcissistisk karaktär. Vi kan dock se i våra undersökningar att viljan och beteendet att visa upp sin musik som en del av ens identitet inte riktigt finns på Spotify. Detta påstående baserar vi på följande resultat. I intervjuundersökningen svarade många av respondenterna att de vänder sig till andra sociala medier eller muntlig kommunikation för att visa upp och tipsa om musik. Kommunikationen sker då oftast privat där endast en eller ett fåtal bestämda mottagare kan se vad respondenten delar. Enkätresultaten visade att majoriteten har ett litet socialt nätverk av följare på Spotify och en likgiltig åsikt om att visa upp sin musik och aktivitet på Spotify för andra. 24
30 5.2 Integritet på Spotify Relaterar till arbetsfråga 3: Vad tycker användarna om att de, i musikflödet, kan se vad andra användare lyssnar på och att andra kan se vad de lyssnar på? Påverkar detta deras aktivitet? Efter att ha genomfört undersökningen och analyserat resultaten kan vi se att en majoritet av respondenterna inte kände sig berörda av att deras följare kan se deras musikval på Spotify. Vi ser även att respondenter med många följare är mer positivt inställda till musikflödet i Spotify än respondenter med få följare enligt undersökningen [se figur 7]. Det finns med andra ord en korrelation mellan hur stort antal följare respondenterna följer och deras åsikt om att andra kan se vad de lyssnar på i musikflödet i Spotify. Vi kan endast spekulera kring anledningen bakom korrelationen men en hypotes är att de respondenter som följer många användare på Spotify använder sig mer av musikflödet på Spotify än användare som följer färre personer och därför är mer positivt inställda till funktionen. En ytterligare trend från enkätsvaren är att antalet följare och antalet man följer ofta hänger ihop. 5.3 Musik som identitet Relaterar till arbetsfråga 4: Reagerar folk olika beroende på vilken typ av musik andra lyssnar på? Vad beror det på? Genre? Artist? IDENTITET PÅ SPOTIFY Baserat på vår intervjuundersökning så skulle användarna reagera om de såg att en person lyssnade på något som den personen sällan lyssnar på. Intervjurespondenterna gav svar i stil med att de skulle reagera genom att bli förvånade och lite förbryllade över varför personen lyssnade på något som är motsatt till vad personen vanligtvis skulle lyssna på Det finns forskning som visar på att musiken spelar en stor roll i en individs identitet och är ett sätt att kategorisera sig själv bland andra människor. Musik har en stor betydelse i individens sociala liv. Att dela gemensam musiksmak blir ett sätt att känna samhörighet till andra människor och ett sätt att umgås med likasinnade människor (Brown & Sellen, 2006). Att inte längre kunna känna den tillhörigheten som man kunde tidigare, genom att man inte längre kan identifiera sig i en annan persons musiksmak, skapar negativa reaktioner hos människor (Brown 25
31 & Sellen, 2006). Resultaten från undersökningen visar att musik inte bara är en individuell upplevelse utan kan även påverka andra på ett socialt plan. Den musik man väljer att lyssna på reflekterar individen och den reflektionen blir mer visuell för andra människor genom musikflödet i Spotify PÅVERKAN AV ANDRA ANVÄNDARE Enkätundersökningen visade att de flesta användarna inte följer särskilt många användare [se figur 3] eller har många följare själva [se figur 2]. Jämför man exempelvis med det sociala mediet Facebook där genomsnittsmedlemmen har 190 vänner så är det väldigt lågt 5. Vår uppfattning är att många inte finner syftet med ett rikt socialt nätverk på Spotify. Eftersom den primära funktionen tydligt är att lyssna på musik och eftersom många inte ser poängen med att visa upp vad man lyssnar på i Spotify [se figur 5] så anser vi att den generella uppfattningen hos vår målgrupp är att Spotify används främst som en källa till musik och inte som ett socialt nätverk. Undersökningen visade att mer än hälften av enkätrespondenterna aldrig dolt sin aktivitet på Spotify. Däremot svarade sex av åtta intervjurespondenter att de inte kände sig påverkade av faktumet att andra användare kan se vad de lyssnar på i musikflödet. Resterande två intervjurespondenter berättade att det kunde påverka deras musikval. Detta tyder på att musikflödet i Spotify påverkar en del av användarna på Spotify och gör att dessa användare blir mer selektiva i vad de lyssnar på, men att majoriteten förblir opåverkade. 5.4 Att dölja aktivitet på Spotify Relaterar till arbetsfråga 2: När väljer användarna att dölja sin aktivitet? Vad beror det på? Från vår undersökning har vi fått intrycket av att majoriteten av användarna i vår målgrupp inte väljer att regelbundet dölja sin aktivitet på Spotify, trots att många lyssnar på musik de vill hålla privat och trots att majoriteten av användarna i vår målgrupp kände till funktionen. Det finns med andra ord ett behov av att dölja musik, men många Spotify-användare verkar inte använda 5 hämtad ( ) 26
32 funktionen trots detta. Vi kan endast spekulera i vad detta beror på. En hypotes är att användare söker sig till andra tjänster för att lyssna på den typen av musik. Tjänster där man kan vara helt anonym. En annan, enligt oss, mer trolig anledning är att användarna väljer att inte dölja sin musik av lathetsskäl. Det är omständigt att aktivera och inaktivera funktionen. Om man inte har speciellt många följare, vilket majoriteten inte hade som resultaten från vår enkätundersökning påpekade, så är behovet troligtvis inte så stort. När respondenterna väl valde att dölja sin aktivitet på Spotify så berodde det främst av två skäl. Antingen ville användaren inte förknippas med musiken av diverse skäl, eller så ville inte användaren störa andra användare med sin aktivitet. 5.5 Förslag på framtida forskning Den här studien har bland annat visat att användare med ett stort socialt nätverk på Spotify var mer benägna att ha en positiv inställning till musikflödet i Spotify. Den här studien kan dock inte bevisa om ett rikt socialt nätverk speglar inställningen till musikflödet i Spotify eller om det leder till en positiv inställning. Detta är ett förslag på fortsatt studie. Ett förslag på hur en framtida studie skulle kunna utföras är att undersöka om användare med, från början, få följare ändrar inställning om de får uppleva tjänsten med fler följare än de haft tidigare. Den här studien har endast undersökt universitetsstudenters användande och åsikter om musikflödet i Spotify. Ett förslag på framtida studier är att undersöka ett större åldersspann och på så sätt se om ålder spelar roll i frågan. Den sociala delen av Spotify sträcker sig längre än endast musikflödet. Användarna kan även dela musik genom att skicka specifika låtar och artister privat till andra användare, ha gemensamma spellistor med andra användare samt även chatta med andra användare. Den här studien behandlar framförallt musikflödet i Spotify och ett förslag på framtida forskning är att göra en studie om vad Spotifys användare har för inställning till de övriga sociala funktionerna på Spotify. 27
33 5.6 Metodkritik ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Enkätundersökningen utfördes för att generera kvantitativ data i hopp om att lyckas besvara arbetsfrågor och problemformulering. Det finns brister i metoden som är viktiga att ha i åtanke när man tittar på resultatet som undersökningen gav. En brist är att enkäten delades via det sociala mediet Facebook vilket gjorde att vi inte kunde kontrollera att personer som svarade på undersökningen verkligen tillhörde den fördefinierade målgruppen. En annan brist i enkäten fanns i frågan angående hur många följare respondenterna hade. I den frågan saknades svarsalternativet inga följare. Att kategorisera en användare som hade fem följare och en som inte hade några följare alls ses som ett misstag i efterhand. Detta gör att vi inte kan säga vad de respondenter som inte har några följare alls tycker i frågan vilket i efterhand anses vara relevant i den här studien. Detsamma gäller frågan om hur många användare respondenterna själva följer som hade samma svarsalternativ som frågan om hur många följare respondenterna hade INTERVJUUNDERSÖKNINGEN Intervjuundersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter. Syftet var att ge kvalitativa svar kring användares åsikter kring problemformuleringen och arbetsfrågorna. Åsikter från individuella respondenter blev avgörande i undersökningen, särskilt i frågor som endast få intervjurespondenter besvarade. Tre av intervjurespondenterna var ganska ovana med terminologin på Spotify och var inte så bekanta med en del av de funktioner på Spotify som undersökningen ställde frågor om. Två av dessa respondenter delade dessutom sina konton med andra personer i sin närhet och svarade på frågorna utifrån ett annat perspektiv än de intervjurespondenter som hade helt egna konton på Spotify. Intervjuerna spelades in med inspelningsutrustning och alla respondenter beviljade att deras intervju spelades in. Faktumet att intervjuerna spelades in kan ha lett till att 28
34 intervjurespondenterna blev distraherade och återhållsamma med sina svar även om alla respondenter beviljade att intervjun spelades in. 29
35 6. SLUTSATS I det här avsnittet besvaras problemformuleringen och slutsatser dras utifrån uppsatsens resultat- och diskussionsavsnitt. Majoriteten av respondenterna känner inte ett behov av att visa upp deras val av musik på Spotify. De flesta av respondenterna ser Spotify som ett musikbibliotek snarare än ett socialt nätverk. Strax över hälften av respondenterna brydde sig inte om musikflödet på Spotify och reflekterade inte över att andra kan se vad de lyssnar på Spotify. Vi kan även se att det finns en korrelation mellan hur många användare respondenterna följer och hur positivt inställda de är till musikflödet på Spotify. En större andel av respondenterna är positivt inställda bland de som följer fler än 5 användare än de som följer mellan 0-5 användare på Spotify. Baserat på vår undersökning har majoriteten Spotify-användare i vår målgrupp en likgiltig inställning till att användare kan ha insikt i andra användares aktivitet. Dock visar resultaten att ju större socialt nätverk en användare har desto mer troligt är det att användaren har en positiv inställning i frågan [se figur 9 och 10] Huruvida ett rikt socialt nätverk leder till en positiv inställning, eller om ett rikt socialt nätverk speglar en positiv inställning kan vi endast spekulera i. Baserat på intervjuundersökningen verkar tendensen vara att användarna i vår målgrupp inte känner sig påverkade av andras aktivitet. Vi tror detta beror på att storleken på det sociala nätverk som genomsnittsanvändaren har på Spotify är ganska litet [se figur 2 och 3]. Ett litet socialt nätverk på Spotify ger låg exponering av andras aktivitet. Baserat på vår undersökning verkar en del användare också bli direkt påverkade av musikflödet. Det vanligaste verkar vara att respondenterna börjar lyssna på samma sak som en annan användare med förhoppningen att antingen hitta ny musik eller återupptäcka något man hört förut. Vem användaren (vars musik man börjar lyssna på) är spelar stor roll. Är det en nära vän eller någon man vet har liknande musiksmak så är chansen större att man lyssnar på samma sak. En majoritet av respondenterna tenderar att reagera när de ser att individer lyssnar på musik som de inte vanligtvis förknippar med den individens identitet. Om respondenterna känner individen i fråga väl så skulle reaktionen bli starkare än om individen skulle vara någon som de inte känner 30
I Skuggan av Spotify
DEGREE PROJECT, IN MEDIA TECHNOLOGY, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 I Skuggan av Spotify HAR STREAMING AV MUSIK FÖRÄNDRAT SYNEN PÅ ARTISTEN? BEATRICE HALLMARK, DAVID NYLANDER KTH ROYAL INSTITUTE OF
Ungas internetvanor och intressen 2015
Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor
Musik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
Musik bland dagens ungdomar
Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att
Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA
Higher education meets private use of social media technologies Research questions R1. How do students perceive the use of social media in their learning environment in higher educa9on? R2. Do students
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Survey and analysis of morningpapers
Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att
Tema: Underhållning Teknikspanarna
Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Övergripande om temat Dagens tekniker har en lång och gedigen historia. Såväl kameran som datorn var i det närmaste underverk när de först såg dagens
1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
RunKeeper och motivation
DEGREE PROJECT, IN MEDIA TECHNOLOGY, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 RunKeeper och motivation EN UNDERSÖKNING OM HUR TRÄNINGSAPPLIKATIONEN RUNKEEPER PÅVERKAR MOTIVATIONEN TILL FYSISK TRÄNING ELIN LINDAHL
Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans
Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,
Malmöbon och delad konsumtion
Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.
Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Rapport skolturné våren 2017 samtals
www.samtalsaktivisterna.se Rapport skolturné våren 2017 samtals 2 Bakgrund Under ett antal år har Samtalsaktivisterna utvecklat en metod för att lära personer att lyssna och kommunicera bättre med varandra.
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg
RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan
Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Värdera din digitala integritet
Värdera din digitala integritet Lektionen är en kort introduktion till begreppet integritet och ger eleverna möjlighet att ta ställning till olika frågor som rör detta. Till läraren 1. Vad är integritet?
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.
#minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på
- En studie om hur unga vuxna väljer vad de delar på Facebook.
Vem är du på Facebook? - En studie om hur unga vuxna väljer vad de delar på Facebook. Sammanfattning Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG
Wikipolitik. Jan Nolin
Wikipolitik Jan Nolin Hur blir medborgare en del av politiken med hjälp av sociala medier? Vanliga lösningar: 1) Envägsinformation via sociala medier, som alla andra kommunikationsvägar 2) Här är vi! Prata
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis
Svenska folkets träningsbekännelser en undersökning av ICA och Friskis&Svettis Vi har en gemensam ambition: att få fler att må bättre. Det vill vi uppnå genom att kombinera våra respektive expertområden
Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016
Stort Nordiskt Vänortsmöte 19 21 maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Main findings What makes cities attractive for resicents? Life between the houses is important
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Introduktion till integritet
Introduktion till integritet Deltagarna utforskar sin individuella uppfattning om integritet och vilken effekt den har på deras liv. Deltagarna tänker på de typer av information de vill behålla privat
Du och integritet. Material
Du och integritet Deltagarna får undersöka vilka typer av information som kan betraktas som privat, lära sig anpassa sekretessinställningar i sociala medier och motivera de valda inställningsnivåerna (varför
Att intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Det svenska sökbeteendet 2013
Det svenska sökbeteendet 2013 Webbenkät i 11 år Ca 4 500 respondenter 55 frågor Största undersökningen i sitt slag i Sverige Vi kan bryta ut statistiken per ort, kön, ålder, utbildning etc. Vi tar vårt
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.
Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,
SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?
SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Undersökning om spårspring längs Mittstråket
Undersökning om spårspring längs Mittstråket Inledning Denna rapport presenterar resultaten från en undersökning som genomfördes som en del i en kommunikationskampanj om spårspring inom ramen för projekt
VAD SKULLE DU HA VALT PDF
VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha
LÖNEN ETT EFFEKTIVT SÄTT FÖR ÖNSKAD PRESTATION - ENDA FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KONKURRENSKRAFT I EN GLOBAL VÄRLD!
LÖNEN ETT EFFEKTIVT SÄTT FÖR ÖNSKAD PRESTATION - ENDA FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KONKURRENSKRAFT I EN GLOBAL VÄRLD! PRESTATION - UPPNÅDDA RESULTAT INOM GIVNA RAMAR KRAFTER SOM PÅVERKAR PRESTATION FÖR ORGANISATIONER
BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR
BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR INGEN ÄR FÖDD DIGITAL Barn är snabba på att ta till sig ny teknik. Nuförtiden föds barn omgivna av digital kultur och teknik och kallas därför ofta för digitalt infödda.
Digital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Barn och internet - Sverige. Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017
- Sverige Kontakt: Angelica Gustafsson & Viktor Wallström Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 22 juni 2017 5 Bakgrund & Genomförande - Sverige BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus
05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon
Comfort Digisystem Microphone DM90 - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Välkommen till den mobila revolutionen Idag är mobiltelefonen en stor del av vår vardag, vi använder den i arbetet, på fritiden
Our Mobile Planet: Sverige
Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2013 1 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 63 % av befolkningen och
Kandidatexamensarbete-i-
Kandidatexamensarbete-i- Medieteknikvid-CSC,-KTH Freemium-gaming 9Hur$drivs$spelare$till$att$köpa$virtuella$objekt$i$Freemium5spel? Freemium-gaming 5How$are$players$driven$to$buy$virtual$goods$in$Freemium$games?
Granska digitala identiteter vem är vem på internet?
Granska digitala identiteter vem är vem på internet? Lektionen handlar om möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation; till exempel nätfiske, grooming och falska identiteter.
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner
Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09
Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Uppföljning: Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet
Uppföljning: Allmänhetens inställning till vadslagning på idrott Riksidrottsförbundet Oktober 2018 Kontakt Ipsos: Jonas Fritz jonas.fritz@ipsos.com 1 Innehåll 3 Om undersökningen 5 Sammanfattning 7 Allmänhetens
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:
Det svenska sökbeteendet 2012
Det svenska sökbeteendet 2012 Webbenkät i 11 år Ca 4 300 respondenter Ca 50 frågor Största undersökningen i sitt slag i Sverige Vi kan bryta ut statistiken per ort, kön, ålder, utbildning etc. Vi tar vårt
Engelska åk 5 höstterminen 2013
gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska
Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper
Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3
Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing
Presentation 2015-12-01 Frågor om content marketing Elisabeth Thörnsten Novuskontakt: Gun Pettersson 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Swedish Content Agencies räkning genomfört ett undersökning
Starkt stöd för RIT- avdraget en brygga för de yngre att hjälpa de äldre in i IT-samhället. SILENTIUM AB COPYRIGHT
Starkt stöd för RIT- avdraget en brygga för de yngre att hjälpa de äldre in i IT-samhället. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna
TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS
TRAFIK & ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS STEG 1 VAL-HANDLING-KONSEKVENS Tidsåtgång: Cirka 80-120 minuter SYFTE: Öka förståelsen av vad
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Session: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Förändrade förväntningar
Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter
Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram
Cheat Sheet Nybörjarguide för Facebook och Instagram Sätt i gång med Facebook Om Facebook Mer än hälften av Sveriges befolkning använder Facebook. Sverige är dessutom det land i Norden med flest antal
Rapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25
Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars
Oppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media
SM.170321.S1 IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media INNEHÅLL Vad är sociala medier? s. 3 Statistik & Sociala medier s. 4-6 Annonsering i sociala medier s. 7-8 Vad är en hashtag #? s.9 Uppföljning
Hur är vi mot varandra på nätet?
Hur är vi mot varandra på nätet? Lektionen handlar om nätetikett och berör frågor som handlar om digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling och förändrade attityder och värderingar. Syftet är att
Enkätresultat för SIK15 Omvärldsanalys och informationssökning 7,5 hp. 31SOI1 H15-1 Kursansvariga: Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson
Enkätresultat för SIK15 Omvärldsanalys och informationssökning 7,5 hp. 31SOI1 H15-1 Kursansvariga: Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson Enkäten är besvarad av 16 studenter (av 42 möjliga) vilket motsvarar 38%.
Gatus. ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. Birgitta Emanuelsson
Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala Birgitta Emanuelsson 2005 Abstract Emanuelsson, Birgitta, 2005: Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. SoLiD nr 16 (=FUMS Rapport nr 214). Uppsala
DEN SMARTA STADEN NU OCH I FRAMTIDEN. Björn Lahti, Helsingborg stad & Jenny Carlstedt, Sweco
DEN SMARTA STADEN NU OCH I FRAMTIDEN Björn Lahti, Helsingborg stad & Jenny Carlstedt, Sweco Vad är ett smart samhälle? En samhälle som samlar in information och analyserar, visualiserar, informerar och
Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Rapport elbilar Framtidens fordon
Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report
strategiskkommunikation-ability-sthlm
20171204-strategiskkommunikation-ability-sthlm x pho #helsingborg Googla: Big change happens when we do many small things. Inspired by: Henry Mintzberg, Crafting Strategy @jocke jardenberg.se/joakim Senior
Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017
Patent och registreringsverket Statens medieråd Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017 1 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 03 2 Sammanfattning 04 3 Resultat 05 4 Om
Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018 Matador Kommunikation / Brottsoffermyndigheten Juli 2018 Anett Finch Om undersökningen Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Our Mobile Planet: Sverige
Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och
Medieteknikers attityd gentemot riktad reklam online
DEGREE PROJECT, IN MEDIA TECHNOLOGY, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 Medieteknikers attityd gentemot riktad reklam online MEDIA TECHNOLOGY STUDENTS ATTITUDE TOWARDS TARGETED ADVERTISING ONLINE JONATHAN
Att använda data och digitala kanaler för att fatta smarta beslut och nå nya kunder.
Att använda data och digitala kanaler för att fatta smarta beslut och nå nya kunder https://www.linkedin.com/in/johanjohansson1 https://www.linkedin.com/in/johanjohansson1 7500 timmar digital analys de
Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse
Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse Innehållsförteckning På den strategiska agendan hos upphandlande myndigheter sid 4 Upphandling som strategiskt
Reflektera kring digital vänskap
Lektionen handlar om normer och värderingar kring vänskap på nätet. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vänner på nätet 2. Läs om vänskap på nätet En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media
PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The
Exportmentorserbjudandet!
Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet
PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Några frågor och svar om attityder till cannabis
Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll
Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med
Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.
2018-04-16 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/81 Utbildningsnämnden Skolvalet 2018 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning I skolvalet till hösten 2018
HUR ÄR DET ATT VARA MAN?
HUR ÄR DET ATT VARA MAN? En guide till samtal om synen på manlighet INSTRUKTION 1. Utse en samtalsledare som får läsa högt från korten. Vid indelning i smågrupper ska varje grupp ha varsin samtalsledare.