Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna. Kvalitets- och årsredovisning 2012 Utvecklingsplan 2013 Enskild verksamhet

Transkript

1 Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna Kvalitets- och årsredovisning 2012 Utvecklingsplan 2013 Enskild verksamhet 1

2 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiseras.3 2. Förutsättningar Personal Barnantal Analys av förutsättningarna Rutiner för kvalitetsarbetet Normer och värden 4.1 Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder av anledning av brister i måluppfyllelsen.5 5. Utveckling och lärande Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder av anledning av brister i måluppfyllelsen.8 6. Barns inflytande Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen Åtgärder av anledning av brister i måluppfyllelsen Förskola och hem..,9 7.1 Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder av anledning av brister i måluppfyllelsen Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Resultatredovisning Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Åtgärder av anledning av brister i måluppfyllelsen Förskolechefens ansvar Utvecklingsområden från föregående år Arbetssätt och metoder för att nå målen Sammanfattning av verksamhetsåret..14 2

3 Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna Kvalitets- och årsredovisning 2012 och Verksamhetsplan/utvecklingsplan Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna är ett personalkooperativ och bedrivs som en ekonomisk förening. Förskolan består av två syskonavdelningar, Fjärilen och Spindeln Förskolan är beläget i ett naturskönt område med ljusa trevliga lokaler. Vi är en I Ur och Skur förskola, med detta innebär att den största delen av verksamheten bedrivs utomhus. Vi har även samarbete med friluftsfrämjandet. Varje vecka har vi skogsgrupper, skogsmulle, skogsknytte och skogsknopp. Där får barnen iaktta, utforska och experimentera utifrån naturen och miljön. Vi på förskolan lägger ner mycket tid på barnens språk. Vi arbetar med språkeri-språkera, för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Vi på förskolan tycker att kontakten med föräldrarna är viktigt, först och främst genom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Sedan har vi individuella utvecklingssamtal med föräldrarna, samt ett föräldramöte per år. Varannan månad har vi drop- in fika. Varje år anordnas även en grillkväll tillsammans med barnen och deras familjer. 2. Förutsättningar 2.1 Personal Antal årsarbetare, exkl. resurser i förskolan Förskolan 6 Antal barn per årsarbetare (heltidstjänst) totalt i verksamheten: Antal medarbetare med pedagogisk Antal medarbetare mad annan utbildning (än högskoleutbildning: högskoleutbildning) för arbete med barn: Barnantal - Antal barn i barngruppen: 32 stycken - Barngruppernas sammansättning: VT 12 HT år 5st 5 år 3st 4 år 4st 4 år 6st 3 år 5st 3 år 8st 2 år 10st 2 år 9st 1 år 8st 1 år 6st - Vi är två avdelningar med 16 barn på varje 1-5 år på båda. Vissa tillfällen i veckan delar vi upp gruppen i åldersintegrerade grupper. Vid t.ex. skogsgrupp och rörelse. 3

4 2.3 Analys av förutsättningarna Förskolan är indelad i två avdelningar, Fjärilen och Spindeln med vardera sexton barn. På Fjärilen jobbar tre barnskötare, varav två stycken jobbar 100% och den tredje jobbar 75%. På Spindeln jobbar en förskollärare, en barnskötare och en pedagog. Där jobbar alla tre 100%. Lokalen är egentligen tre stycken hyreslägenheter som har öppnats upp mellan varandra, lokalerna är ljusa och mysiga, skillnaden på rummen mellan avdelningarna är att vi har målarrum på ena och rörelserum på den andra avdelningen. Utöver detta har vi vanliga lekrum, matrum m.m. Vi arbetar mycket över gränserna, barnen får gå mellan avdelningarna. Men under samling och måltider är vi på vardera hemvistelser. 3. Rutiner för kvalitetsarbetet Definition kvalitetsarbete: Insatser där kvaliteten och möjligheter till förbättringar uppmärksammas och där förbättringsarbetet planeras, genomförs och följs upp i en kontinuerlig process. För att vi ska få det bästa kvalitetsarbete vi kan så är det viktigt att vi samarbetar inom arbetslaget. Vi planerar det mesta tillsammans men sedan har alla en liten del som man är ansvarig för. Alla är delaktiga i den dagliga verksamheten, som t.ex. skogsgrupper, rörelse m.m. När det gäller dokumentation, använder vi oss av TRAS (tidig registrering av språkutveckling). För att få göra denna dokumentation måste vi ha föräldrarnas godkännande. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på - Enkät till föräldrarna (I Ur o Skur enkät) - Utvecklingssamtal med föräldrarna 4. Normer och värden Lpfö 98 rev. Kap 2.1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra - sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen - förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, social eller etnisk bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och - respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Mål i framtidsplan och Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (KF) Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet- för alla (KF) Alla barn och ungdomar ska få ökad kunskap om vårt gemensamma ansvar för miljön. Praktiskt jämställdhetsarbete ska bedrivas med utgångspunkt i den övergripande likabehandlingsplanens mål. 4

5 4.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Alla är lika mycket värda Alla barn måste bli sedda. 4.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi pratar mycket med barnen om t.ex. hur man är en bra kompis, och att alla får vara med. Det spelar ingen roll hur man är eller hur man ser ut. Med 4-5 åringarna jobbar vi med ett material, litteratur som heter Lika-olika, Tilda sol och is. Där de tar upp alla dessa viktiga frågor. Dessa grupper har vi en gång i veckan. För de yngre barnen arbetar vi med babblarna, ett mycket populärt material. Med hjälp av dessa söta figurer har vi även för de yngre barnen spelat upp teater där babblarna måste vara snälla mot varandra och att alla måste få vara med. Vi i arbetslaget rullar att ansvara om dessa grupper. Det är även viktigt att vi har ett bra samarbete med föräldrarna, så att dem är medvetna om hur vi arbetar med barnen med sådana här saker så att det inte blir något missförstånd Beskriv arbetet med likabehandling: Alla ska visa hänsyn och hjälpa varandra. 4.3 Resultatredovisning Vi tycker att vi har kommit en bra bit på väg, det är långt kvar tills mål men vi jobbar på det. Efter dessa grupper vi har kan barnen själva komma på att man inte får slåss eller bråkas, man måste ju vara en snäll kompis. Resultat från föräldraenkäten: Vi har tyvärr inga resultat ifrån enkäten, har inte samma enkät som de kommunala förskolorna. Men om vi ser utifrån våran egna enkät så är dem flesta föräldrarna väldigt nöjda. Dom tycker att vi gör ett bra jobb och är engagerade i deras barns utveckling och behov. Dom tycker att det är bra att barnen får vara ute mycket. Ute minskar även konflikterna mellan barnen. 4.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn I hög grad Delvis I liten utsträckning Inte alls I Ur o Skur De x fyra årstiderna Kommentarer: Vi har försökt genomföra de mål vi har satt upp utifrån våra förutsättningar, men det finns mycket att jobba vidare med. Vi tycker att detta är kontinuerliga mål som man jobbar med under hela förskoletiden, vi kommer att fortsätta stärka allas självkänsla. Och alla ska visa hänsyn. 4.5 Åtgärder med anledning av brister i måluppfyllelse Vi ska jobba vidare med att alla ska få vara med och att föräldrar och barn blir mer involverade i verksamheten. Vi ska införa fadder metod, där de äldsta barnen får hjälpa till med de yngre, vid t.ex. påklädning m.m. Vi ska även jobba vidare med att barnen själva blir bättre på att visa hänsyn för varandra och att alla ska få vara med. Det är viktigt att vi samtalar dagligen med barnen om detta 5

6 Pga allt material vi har använt till de yngre och äldre barnen när det gäller konflikthantering och att alla är lika mycket värda har varit till stor hjälp. Nu ska vi ta upp nya barn till dessa grupper och börja jobba med dem. 5. Utveckling och lärande Lpfö 98 rev, kap 2.2 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostrande och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära sig utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan skall sträva efter att varje barn - utvecklar sin identitet och känner trygghet i den - utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga att leka och lära - utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga - känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer - utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter och ta ansvar för gemensamma regler - utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande - tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samspel och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld - utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar - utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen och symboler samt deras kommunikativa funktioner - utvecklar sin skapande förmåga att och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, dans och drama. Utvecklar sin förmåga att bygga och skapa med olika material och metoder - utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang - utvecklar sinförståelse för grundläggande Mål i framtidsplan och skolplan Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (KF) Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet- för alla (KF) Verksamheterna ska aktivt synliggöra sitt arbete för att skapa medvetenhet om den goda verksamhets som bedrivs. Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter till bästa möjliga stimulans efter sina förutsättningar. 6

7 egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum - utvecklar sin förståelse för egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande av växter och djur och - att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 5.1 Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Alla måste få utvecklas i sin takt. Att börja med matematik i olika sammanhang. 5.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Genom skogsgrupperna, mulle för 5 åringarna, knytte för 3-4 åringarna och knopp för 1-2 åringarna. Dessa grupper ingår i friluftsfrämjandets koncept. 5 åringarna går även en Hitta Vilse kurs.i dessa grupper kommer naturen automatiskt in och barnen får lära sig om naturens kretslopp och mycket annat efter barnens ålder och kunskaper. Även barnens motorik tränas. Här har vi i arbetslaget ansvar av varsina grupper. Vi har språkeri språkera grupper där barnen får lära sig rim och ramsor, munmotorik m.m. använder oss även av TRAS materialet, med TRAS innebär tidig registrering av språkutveckling Största delen av vår lärande undervisning lägger vi utomhus, självklart sker största delen i naturen, där vi t.ex. jobbar mycket med allemansrätten. Vi har även börjat jobba med babblarna, ett material för de yngre barnen. Det är 6 olika figurer vars namn är Dadda, Diddi, Doddo, Babba, Bibbi, Bobbo. Med materialet medföljer böcker som man läser för barnen där man även använder enkla tecken för att stimulera och förenkla språket. - Läsinlärning, matematikinlärning: Detta jobbar vi med mest med våra äldsta barn i gruppen på deras flyttfågelmöten. Vi räknar med olika material och på olika sätt. Även om dess färg och form. - Dokumentation: Vi använder oss av TRAS materialet där man kan se hur varje individ utvecklas inom språket och samspelet. Vi fotograferar en hel del. Och visar för föräldrarna via en fotoram i avdelningarnas hallar. - Näringslivet: Vi har ingen större samarbete med näringslivet 5.3 Resultatredovisning Vi anser att vi har kommit en bra bit på väg. Vi tycker att vi ser en stor fördel med att största delen av inlärning och utveckling sker utomhus, det finns så många fördelar med detta. Vi har också bestämda övningar när det gäller t.ex. matematikinlärning för våra 5 åringar. Det vi måste jobba vidare med är att barnen ska få lära sig utgöra grunden för förskolans verksamhet. 7

8 5.4 Analys om hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolan namn I hög grad Delvis I liten utsträckning Inte alls I Ur o Skur De x fyra årstiderna Kommentarer: Vi tycker att vi har jobbat bra med dessa mål men det finns alltid saker att jobba vidare med. Men utifrån våra förutsättningar t.ex. barnens ålder i gruppen har vi kommit en bra bit på väg. 5.5 Åtgärder med anledning av brister i måluppfattningen Vi har fortfarande mycket att jobba med när det gäller dessa punkter, i alla fall när det gäller matematik och läsinlärning. Vi kommer att planera in fasta övningar till våra 5 åringar varje vecka. Och sen får vi försöka dela upp barnen i mindre grupper då det är lättare att fånga barnen. Vi får försöka få in verksamheten inom näringslivet. 6. Barns inflytande Lpfö 98 rev, kap 2.3 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Mål Förskolan skall sträva efter ett varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation - utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och - utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande Mål i framtidsplanen och skolplanen Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras (KF) Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (KF) Alla barn och ungdomar ska få medvetenhet med Föreningsliv och kulturliv ska bedrivas 6.1 Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Att barnen får ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö Barnen ska få vara med och göra vissa beslut 6.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi som personal är där för barnen, därför är det viktigt att barnen får har inflytande och delaktighet om hur dagen ska se ut. Vi har börjat med veckans barn där det är ett barn varje vecka som får ta med sig fem saker hemifrån som de får visa i morgonsamlingen, de får även bestämma sånger och ramsor. 8

9 Arbete med barnkonventionen Fyra grundprinciper: - Alla barn har samma rättigheter förbud mot diskriminering - Barnens bästa ska beaktas i alla beslut - Alla barn har rätt till liv och utveckling - Alla barn har rätt att komma till tals och visas respekt Vi vill genom vårt arbete att alla ska få komma till tals, barnen ska få vara med och planera verksamheten i största mån. Det är viktigt att vi lyssnar på barnens tankar och idéer. Det är viktigt att man kan läsa av det lilla barnet, att kunna tyda signaler. Barnen intervjuas innan samtalen av personalen, och föräldrarna får hem några frågor som de ska diskutera hemma. Som vi ovan berättade om veckans barn. Sen får barnen i viss mån vara delaktiga vid planeringarna av skogsgrupperna. Alla får ge önskemål. Detta är vi något vi måste jobba med, att barnen får vara med och planera den fysiska miljön. Alla barn får säga sin åsikt om verksamheten under varje morgonsamling. 6.3 Resultatredovisning Barnen har utvecklat sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar vilket de bland annat visar genom att visa självständighet i rutinsituationer som t.ex. på- och avklädning. Vi kan se att barnen vågar säga det dem tänker och tycker. Man ser att barnen har blivit mer öppna och glada efter att dem nu vågar säga det dem tycker och känner. När det gäller samverkan med föreningslivet är det något vi måste fortsätta arbeta med. 6.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen Analys av varför resultatet blev som det blev: Målen har uppnåtts: Förskolans namn I hög grad Delvis I liten utsträckning Inte alls x Kommentarer: Vi anser att vår förskola är på god väg med de nationella målen, vi har kommit på många tillfällen då barnen kan bestämma sin situation själva. Vara öppna för diskussion och feedback med varandra 6.5 Åtgärder med anledning av brister i måluppfyllelsen Personalen på förskolan kommer att jobba vidare med att barnen ska kunna få påverka sin dagliga vistelse här på förskolan, i största möjliga mån. Vi måste lyssna på barnen, dem har många kloka och bra idéer. Och att man tillsammans sätter upp gemensamma regler och mål för att verksamheten ska bli så bra som möjligt. 7. Förskola och hem Lpfö 98rev. Kap. 2.4 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka 9

10 verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för: - att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, - att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, - utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och - att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Mål i framtidsplan och skolplan Kommunen ska genom god planering skapa förutsättning för en hållbar befolkningsutveckling (KF) Utökat samarbete mellan skola/hem kring elevernas måluppfyllelse under hela skolperioden. Arbetslaget ska: - föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att de utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, - beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten 7.1Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Vårdnadshavarens roll till förskolan Att vi som personal kan ta och ge till barnens vårdnadshavare 7.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Vi på förskolan arbetar aktivt med att ha en bra relation till varje enskilt barn och förälder. Första mötet på dagen är jätte viktig, vi försöker alltid möta upp i hallen där vi är noga med att man hälsar på varandra, och att barnen får ett varmt mottagande. Föräldrarna ska känna att dem kan säga deras tankar om verksamheten, det är bra med både ris och ros, för att få verksamheten att utvecklas. Vi har - Föräldramöte 1 ggr/år - Utvecklingssamtal 1ggr/år - Månadsbrev Introduktionen i förskolan: Alla familjer får ett inskolningsschema hemskickat innan det är dags att börja på förskolan, vi kontaktar även familjerna för att höra att allt känns bra. Dialogen med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat och hur ofta det sker: Detta tar vi upp på föräldrarmöterna som äger rum 1ggr/år. Föräldrars inflytande över den pedagogiska planeringen: Självklart lyssnar vi på vad föräldrarna har för synpunkter, utifrån det kan vi sedan planera verksamheten. Självklart måste verksamheten fungera praktiskt för våran del. 10

11 Hur vi systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter på verksamheten och hur ofta: De flesta synpunkterna tar och får vi oftast via den dagliga kontakten i hallen. Sen på föräldrarmöterna och utvecklingssamtalen. Hur ofta föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal: Vi planerar in ett utvecklingssamtal/år, men sedan kan vi ha möten vid behov. 7.3 Resultatredovisning Vi anser att vi faktiskt har kommit ganska lång med dessa mål. Vi tycker det känns som att föräldrarna känner sig trygga med att lämna barnen till oss, och låta oss hjälpa till med deras barns utveckling och lärande. 7.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Genom vår enkät ser vi att föräldrarna är nöjda med den nya pedagogiken och att vi har en bra personal grupp som jobbar bra tillsammans. Målen har uppnåtts: Förskolan namn I hög grad Delvis I liten utsträckning Inte alls I Ur o Skur De x fyra årstiderna Kommentarer Vi bedömer att vi har uppnått målen i största mån, vi upplever att föräldrarna är väldigt nöjda med verksamheten. Vi tror att det kan bero på att vi alltid möter barnen och föräldrarna med ett positivt uttryck. 7.5 Åtgärder med anledning av brister i måluppfyllelsen Vi måste få alla föräldrar intresserade av föräldramöte så att informationen lättare kommer fram. Annars är det alltid någon information som inte har kommit fram. 8. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö 98 rev, kap. 2.5 Förskolan ska sträva efter att få ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsidigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för - att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Mål i framtidsplan och skolplan Arbetslaget ska - utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och 11

12 - tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. 8.1 Utvecklingsområden från föregående år Bättre och smidigare övergång till förskoleklass/fritids Att föräldrarna får bli mer delaktiga i övergången 8.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Under vårterminen går vi upp till skolan för att hälsa på i förskoleklassen vid två tillfällen. Sen har vi inskolning på fritids för de barnen som ska går där. Förskoleklassens lärare kommer ut till oss vid ett tillfälle och träffar de barnen som ska gå hos henne. Övergångar mellan avdelningar och ovan nämnda verksamheter: Eftersom vi har ålderblandade grupper så blir det aldrig någon övergång på förskolan. Men när det gäller upp till förskoleklass/fritids börjar vi få ett bättre samarbete. De hälsar på oss och vi kommer upp till dem. Hur ni hanterar enskilda barn dokumentation vid övergång till förskoleklass/fritids: Vi ger all dokumentation till föräldrarna. Föräldrarnas deltagande vid överlämning mellan förskola/förskoleklass/fritids Det är vi ifrån förskolan som har hand om inskolningen till fritids och besöken till förskoleklasserna. Föräldrarna har möte med läraren innan start och sen får föräldrarna sköta inskrivningen efter sommaren. Organisering och planering för att skapa utrymme för samarbete och erfarenhetsutbyte med kollegor i olika verksamheter och mellan yrkesgrupper: 8.3 Resultatredovisning Vi tycker att det har blivit bättre med samarbetet med förskoleklassen/fritids. Tycker att föräldrarna skulle ha lite mer inflytande i övergången än vad de har. Kan tänka oss att även föräldrarna skulle vilja vara mer delaktiga. 8.4 Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolan namn I hög grad Delvis I liten grad Inte alls I Ur o Skur De x fyra årstiderna Kommentarer: Vi tycker att det går åt rätt håll, vi har lite mer kontakt med skolan och alla jobbar fortfarande på att det alltid kan bli bättre. 8.5 Åtgärder med anledning av brister i måluppfyllelsen Vi kommer att sträva efter ett väl fungerande samarbete med förskoleklass och fritidshem för att övergångarna ska bli så bra som möjligt för barnen. Försöka få föräldrarna involverade i övergången. 12

13 9. Förskolechefens ansvar Lpfö 98 rev, kap 2.7 Som pedagogiska ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Nationellt ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att - systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, - det systematiska kvalitetsarbetet genomför under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till delaktighet i kvalitetsarbetet, - förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, - förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, - verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, - upprätta, genomföra, föla upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, - formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, - samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att, - samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete och, - personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna sina uppgifter Mål i framtidsplan och skolplan Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk utveckling (KF) Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser(kf) Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i både budget- och beslutsprocess Personalen ska ges stimulans till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde och deras yrkeskunskaper ska tas tillvara Ökad andel medarbetare med pedagogisk utbildning. 13

14 9.2 Arbetssätt och metoder för att nå målen Eftersom förskolan drivs som ett personal kooperativ har vi ett bra samarbete, vi är tre delägare och en av oss står som förskolechef men vi gör besluten och planeringen tillsammans. Eftersom alla delägare arbetar i barngruppen är kontakten och informationen till och från föräldrarna inga problem Även de övriga i personalgruppen har mycket att säga till om. Vi tycker detta fungerar jättebra. Och ser inga motgångar med detta. Ifall vi får klagomål om något så tar vi självklart tag i problemet, och sedan ta upp det igen efter ett tag för att se att vi har fått bukt på problemet. Sammanfattning av verksamhetsåret 2012 Verksamhetsåret 2012 har fungerat bra. Vi har en jätte bra personal, barn och föräldrargrupp. Alla kan vara öppna och får komma till tals. Under vårterminen hade vi natur och skräp som Tema, att man t.ex. inte får kasta skräp i naturen, vi har plockat in natur material och skapat med detta. Vi har även återanvänt olika material och lärt oss om sortering av mat och papper. Vi avslutade terminen med att tillsammans med barnen och deras familjer anordna en grillkväll, då vi visade upp vad vi hade gjort ang. temat. Under höstterminen har vi färg och form som tema, vi målar med olika färger. Från att bara använda grundfärgerna till att testa vad som händer om man blandar olika färger. Vi har gjort hand och fot avtryck, arbetat i lera m.m. Detta tema kommer vi jobba vidare med under vårterminen. Vi kommer arbeta vidare och sikta framåt! Verksamhetsansvarig på förskolan I Ur o Skur De fyra årstiderna Camilla Wahlberg Ulrika Andersson Anetthe Walfridsson Kvalitetsrapporten är genomarbetad av hela arbetslaget på förskolan. Presenteras för föräldrar på nästa föräldramöte 14