Utvärdering av omorganisation. vid Institutionen för hälsovetenskaper

Transkript

1 Utvärdering av omorganisation vid Institutionen för hälsovetenskaper SEPTEMBER 2014

2 1 (16) Förord från prefekten på Institutionen för hälsovetenskaper I enighet med beslut i MBL förhandling genomfördes under september månad 2014 en utvärdring av personalens upplevelser i samband med omorganisationen av institutionen i forskargrupper. Förändringen som utvärderades genomfördes våren Omorganisationen innebar att alla forskande och undervisande personal organiserades i forskargrupper istället för som tidigare i forskar- respektive pedagogiska grupper. Syftet var att öka forskningen vid institutionen genom att stärka den ämnesmässiga identiteten. I en strävan att genomföra utvärderingen så opartiskt som möjligt anlitades en extern konsult för uppdraget. Utvärderarnas enkät förmedlades till all personal organiserad i de 15 forskargrupper som vid tillfället fanns vid institutonen. Det innebär att personal som i hög grad berördes av omorganisationen liksom personal som inte alls eller i ytterst liten grad berördes hade möjlighet att besvara samma enkät. Detta var en nödvändighet eftersom vi inte på förhand varken kunde eller ville anta vilka som faktiskt upplevde sig berörda av förändringen. Detta innebär i sin tur att enkäten kan ha besvarats av personal som i varierande grad påverkats av det som utvärderades vilket också framkommer av resultatet. Min konklusion av utvärderingen är att några men få har upplevt att omorganisationen påverkat deras arbetssituation negativt med en ökad press som följd. Samtidigt har inte förändringen till mindre grupper med beteckningen forskargrupp inneburit någon märkbar negativ konsekvens för personalgrupen som helhet men inte heller någon tydlig förbättring av arbetsmiljö eller förutsättningar för arbetsuppgifterna. Ett observandum är att forskargruppsstorlek på personer enligt denna undersökning verkar upplevas om en lagom gruppstorlek. De som anger att de är organiserade i mindre önskar fler och de som tillhör större grupper önskar en minskning. Antalet medarbetare i en forskargrupp kan vara ett riktmärke men självklart påverkar också uppdrag och aktiveter, storleken. De grupper som i hög grad finansernas av grundutbildningsanslaget kan förändras främst genom omflyttningar eller nyrekrytering av lärare med specifika inriktningar. Nyinrättade forskargrupper kring begränsade anslag är vanligen mindre men förväntas växa. De grupper som vilar på ett eller flera större anslag har också möjlighet att expandera. I och med denna utvärdering är institutionens uppdrag att utvärdera omorganisationen slutfört. Arbetet med att främja en god arbetsmiljö för personalen oavsett huvudfinansiering av forskargruppen, prioriteras dock fortsatt av mig och institutionsledningen. Lund Lena-Karin Erlandsson Prefekt Institutionen för hälsovetenskaper, Medicinska fakulteten Lunds universitet

3 2 (16) Sammanfattning Denna rapport sammanfattar utvärderingen av den omorganisation som genomfördes vid Institutionen för hälsovetenskaper för lite över ett år sedan. Omorganisationen innebar att alla medarbetare organiserades i forskargrupper istället för som tidigare i forskar- och pedagogiska grupper. Syftet var att öka forskningen vid institutionen genom att stärka den ämnesmässiga identiteten. Utvärderingskonsulterna Karen Ask,, och Stefan Öster, Rhetikfabriken, har genomfört utvärderingen på uppdrag av institutionen under perioden juni-september Utvärderarnas uppdrag har varit att genomföra en enkel, uppföljande utvärdering i form av en enkätundersökning med syftet att undersöka konsekvenser av omorganisationen för medarbetarna, i form av upplevda effekter. Utgångspunkten för utvärderingen har varit den konsekvensbeskrivning som gjordes i samband med beslutet om omorganisationen där ett antal förväntade risker och förbättringar beskrivs. Särskilt fokus har lagts på att följa upp riskerna: att medarbetare ska känna sig utanför i forskargrupper och upplevelsen av oro i samband med omorganisationen, men också ett antal förbättringar har undersökts. Sammanfattningsvis ser vi i enkätresultaten inget tecken på att någon av de risker som identifierades i konsekvensbeskrivningen har besannats i någon större utsträckning. Inte heller finns något stöd bland medarbetarna för påståendet att det har blivit några större förbättringar av omorganisationen. Följande slutsatser av utvärderingen bör uppmärksammas: Det finns inga indikationer på att omorganisationen ska ha medfört att medarbetare känner sig utanför i forskargrupper. Det finns dock en mindre del av respondenterna som kan tänkas befinna sig i riskzonen. Det är de som endast i liten utsträckning arbetar med forskning (8 personer, 9 procent) eller forskningsrelaterade uppgifter (3 personer, 3 procent), men som upplever krav på sig att göra det. Majoriteten av respondenterna ägnar sig åt forskning (59 procent) och forskningsrelaterade uppgifter (68 procent). Samtidigt är det en stor andel som upplever att de i liten utsträckning har möjlighet till att ägna sig åt egen forskning (45 procent), eller forskningsrelaterade uppgifter (28 procent). Det finns lågt stöd bland respondenterna i undersökningen för påståendet att integrationen mellan forskning, utbildning och praktiken inom vård och omsorg har ökat. Gruppstorlekar på personer anses av medarbetarna vara optimalt. Drygt hälften (42 procent) av respondenterna i de mindre grupperna (1-10 personer) vill att deras forskargrupp ska bli större medan en tredjedel (34 procent) av respondenterna i de större grupperna (21-30 personer) vill att deras forskargrupp ska bli mindre.

4 3 (16) Innehåll 1. Kort om utvärderingen Resultat av enkäten Analys risker och förbättringar Risksynpunkter Förbättringar Slutsatser och några reflektioner Bilaga 1. Enkät... 16

5 4 (16) 1. Kort om utvärderingen Denna rapport sammanfattar utvärderingen av den omorganisation som genomfördes vid Institutionen för hälsovetenskaper för lite över ett år sedan. Omorganisationen innebar att alla medarbetare organiserades i forskargrupper istället för som tidigare i forskar- och pedagogiska grupper. Den nya organisationen trädde i kraft vid årsskiftet 2012/2013 och satte sig under våren Vid MBL-förhandlingar kom parterna överens om att en utvärdering skulle genomföras ett år efter det att omorganisationen skett, i samarbete mellan arbetsgivare och skyddsombuden. Utvärderingskonsulterna Karen Ask,, och Stefan Öster, Rhetikfabriken, har genomfört utvärderingen på uppdrag av Institutionen för hälsovetenskaper under perioden juni-september Utvärderarnas uppdrag har varit att genomföra en enkel, uppföljande utvärdering med syftet att undersöka konsekvenser av omorganisationen för medarbetarna, i form av upplevda effekter. Särskilt har utvärderingen haft som mål att följa upp på en del av de risker som finns formulerade i den konsekvensbeskrivning som togs fram i samband med beslutet om omorganisationen hösten Det gäller särskilt risken att medarbetare ska känna sig utanför i forskargrupper och risken för oro i samband med omorganisationen. Utvärderingen undersöker också hur medarbetarna upplever de förväntade förbättringar av omorganisationen som också formulerades i konsekvensbeskrivningen. Det gäller i första hand målet om en ökad integration av forskning, utbildning och praktiken inom vård och omsorg. Ambitionen är att utvärderingen används som underlag i institutionens vidare arbete med att främja de positiva effekter och minska de risker av omorganisationen som eventuellt finns kvar. Tillvägagångssätt Vid två inledande möten innan sommaren med administrativ chef, prefekt, skyddsombudsrepresentant och utvärderarna diskuterades ramar, frågeställningar och metoder för utvärderingen. Dessa möten utgör tillsammans med konsekvensbeskrivning och protokoll från MBL-förhandlingar underlaget för utformningen av denna utvärdering. Utvärderingen har genomförts i form av en internetbaserad enkätundersökning som riktats till institutionens alla medarbetare, exklusive administrativ personal. Enkätfrågorna har formulerats utifrån en diskussion med prefekt och administrativ chef kring de förväntade risker och förbättringar som angavs i konsekvensbeskrivningen. Enkäten skickades ut via Lunds universitets enkätsystem Artologik den 25:e augusti och var öppen fram till och med den 5:e september. Två påminnelser skickades ut under perioden. Enkäten bestod av sju frågor: tre fler- eller envalsfrågor, tre påståendefrågor och en fritextfråga (se bilaga 1). Påståendefrågorna har varit av typen I vilken grad instämmer du med följande påstående (...)?. Fem alternativ har getts: Från 1 i liten utsträckning till och med 5 i stor utsträckning. I analysen har vi bedömt svarsalternativen 1 och 2 som ett lågt stöd för påståendet och 4 och 5 som ett högt stöd för påståendet.

6 5 (16) 2. Resultat av enkäten I detta kapitel redovisar vi enkätsvaren. Enkäten skickades ut till 151 medarbetare vid institutionen varav 94 personer har svarat. Det ger en svarsfrekvens på 62 procent, vilket vi bedömer som högt för en internetbaserad enkätundersökning. Enkätsvaren representerar alltså 62 procent av hela populationen, dvs. av institutionens samtliga undervisande och forskande medarbetare. På de enskilda frågorna kan vi se att det är ett bortfall på mellan 1-5 respondenter. Det ska tilläggas att enkäten har gått ut till medarbetare som har anställts efter omorganisationen (dvs. efter 1 januari 2013). Vi antar att en del av dessa har valt att inte besvara enkäten. Därmed är det troligtvis en större andel av de som faktisk berörts av omorganisationen som utgör enkätens respondenter. De flesta av enkätens frågor redovisar vi i enkla tabeller medan vi använder korstabeller för att redovisa resultat som visar på intressanta samband mellan svar på olika frågor. I enkätens sista fråga gavs respondenterna möjlighet att i fritextsvar skriva ifall de hade ytterligare synpunkter på omorganisationen. Dessa totalt 32 fritextsvar har vi i viss utsträckning använt för att kunna fördjupa bilden om vad medarbetarna tycker men av anonymitetskäl är vi försiktiga med att citera svaren. En analys av svaren utifrån konsekvensbeskrivningens förväntade risker och förbättringar presenterar vi separat i kapitel 3. Fråga 1: Direkta konsekvenser av omorganisationen Omorganisationen har framförallt förändrat vissa delar av institutionen exempelvis berördes särskilt den tidigare avdelningen för omvårdnad där fem tidigare grupper ombildades till sex forskargrupper. Vi har antagit att de medarbetare som påverkades direkt av omorganisationen i form av byte av lokal/arbetsplats och/eller byte av arbetsgrupper har fler erfarenheter av och/eller starkare åsikter kring den än de som inte påverkades i någon större utsträckning. Den första frågan syftar därför till att kunna skilja ut de medarbetare som påverkades direkt av omorganisationen och de som inte blev det. Denna information används tillsammans med andra frågor för att kunna fördjupa bilden. Tabell 1. Fråga 1. Vilka direkta konsekvenser innebar omorganisationen för dig? Antal svar Byte av lokal/kontorsplats 23 (24,5%) Byte av arbetsgrupp 30 (31,9%) Inget av ovanstående 58 (61,7%) Summa 111 (118,1%) Frågan är en flervalsfråga varför summan av svaren blir 118 procent. Respondenterna har alltså getts möjlighet att kryssa i båda alternativen byte av lokal/kontorsplats och arbetsgrupp. Däremot har respondenterna inte kunnat välja alternativet inget av ovanstående tillsammans med något annat alternativ. Svaren visar att drygt 60 procent av respondenterna varken har bytt arbetsgrupp eller lokal. Vi tolkar det som att omorganisationen inte har haft några större konsekvenser för dessas arbetssituation.

7 6 (16) Fråga 2 och 3: Gruppstorlekar En förväntad förbättring av omorganisationen var att forskargrupperna skulle bli mer hanterbara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Frågorna 2 och 3 hjälper oss att bedöma hur medarbetarna upplever storleken på forskargrupperna. Tabell 2. Fråga 2. Hur många personer ingår i din forskargrupp? Antal svar 1-10 personer 19 (20,2%) personer 43 (45,7%) personer 32 (34,0%) Summa 94 (100,0%) Tabell 3. Fråga 3. Vill du att din forskargrupp ska bli större, oförändrad eller mindre? Antal svar Större 19 (20,4%) Oförändrad 54 (58,1%) Mindre 20 (21,5%) Summa 93 (100,0%) Vi kan se att majoriteten av respondenterna vill ha en oförändrad storlek på forskargrupperna. Om vi lägger samman tabellerna kan vi se olika svarskombinationer. Störst önskemål om förändrad storlek finns i forskargrupperna i storleken 1-10, där 42 procent vill att deras grupp ska bli större. Drygt en tredjedel (34 procent) av respondenterna i de större grupperna (21-30 personer) vill att deras forskargrupp ska bli mindre. Tabell 4. Svar på fråga 2 och 3 i samma tabell. Hur många personer ingår i din forskargrupp? Vill du att din forskargrupp ska 1-10 personer personer personer bli större, oförändrad eller mindre? Större 42,1% 19,0% 9,4% Oförändrad 47,4% 64,3% 56,3% Mindre 10,5% 16,7% 34,4% Summa 100% 100% 100% Fråga 4a-f: Egen forskning och forskningsrelaterade uppgifter Fråga 4a-c undersöker i vilken utsträckning medarbetarna ägnar sig åt egen forskning och i vilken utsträckning de upplever sig ha möjlighet och krav på sig att göra det. I fråga 4d-f speglar frågorna 4a-c men vi använder formuleringen forskningsrelaterade uppgifter eftersom det finns medarbetare som inte forskar själv i större utsträckning men som ägnar sig åt forskningsrelaterade arbetsuppgifter såsom att delta i forskningsseminarier, ta del av forskningsresultat m.m. Resultat redovisas i tabell 5 och 6 nedan. Vi ser bland annat att en majoritet av respondenterna ägnar sig åt egen forskning (59 procent) och/eller forskningsrelaterade uppgifter (68 procent). Det är dock mindre än så som instämmer med påståendet att de har möjlighet att göra det, 42 procent när det gäller egen forskning och 50 procent när det gäller forskningsrelaterade uppgifter.

8 7 (16) Tabell 5. Fråga 4a-c. Egen forskning Jag forskar själv i dagsläget Jag har möjlighet att ägna mig åt egen forskning Jag upplever krav på mig att ägna mig åt egen forskning 1 I liten utsträckning 19 (20,7%) 20 (21,7%) 11 (12,1%) 2 9 (9,8%) 21 (22,8%) 11 (12,1%) 3 10 (10,9%) 12 (13,0%) 19 (20,9%) 4 24 (26,1%) 20 (21,7%) 17 (18,7%) 5 I stor utsträckning 30 (32,6%) 19 (20,7%) 33 (36,3%) Summa 92 (100,0%) 92 (100,0%) 91 (100,0%) Tabell 6. Fråga 4d-f. Forskningsrelaterade uppgifter (deltar i forskningsseminarium, tar del av forskningsresultat m.m.) Jag ägnar mig åt forskningsrelaterade upp- mig åt forskningsrelaterade Jag har möjlighet att ägna gifter uppgifter Jag upplever krav på mig att ägna mig åt forskningsrelaterade uppgifter 1 I liten utsträckning 7 (7,5%) 9 (9,8%) 10 (10,9%) 2 9 (9,7%) 17 (18,5%) 8 (8,7%) 3 14 (15,1%) 20 (21,7%) 16 (17,4%) 4 27 (29,0%) 19 (20,7%) 28 (30,4%) 5 I stor utsträckning 36 (38,7%) 27 (29,3%) 30 (32,6%) Summa 93 (100,0%) 92 (100,0%) 92 (100,0%) Enligt konsekvensbeskrivningen finns en påtaglig risk att medarbetare som inte arbetar med forskning i någon större utsträckning kan känna sig utanför i forskargrupperna. Ett antagande från vår sida var att de medarbetare som har störst risk att känna sig utanför i en forskargrupp med stor sannolikhet uppfyller två kriterier: Att de inte själva ägnar sig åt forskning eller forskningsrelaterade uppgifter men att de upplever krav på sig att göra det. Vid en korstabulering av svaren på dessa två frågor ser vi att drygt 30 procent (8 personer av 27) av de respondenter som anger att de själva forskar i liten utsträckning (1-2), i hög utsträckning (4-5) upplever krav på sig att göra det. Det rör sig om runt 9 procent av respondenterna totalt (se tabell 7 nedan). Tabell 7. Svar på fråga 4a och 4c i samma tabell. Jag forskar själv i dagsläget Jag upplever krav på mig 1 I liten att ägna mig åt egen utsträckning forskning I stor utsträckning 1 I liten utsträckning 4 (22,2%) 2 (22,2%) 1 (10,0%) 0 (0,0%) 3 (10,3%) 2 7 (38,9%) 2 (22,2%) 0 (0,0%) 2 (8,3%) 0 (0,0%) 3 2 (11,1%) 2 (22,2%) 4 (40,0%) 6 (25,0%) 5 (17,2%) 4 2 (11,1%) 1 (11,1%) 1 (10,0%) 10 (41,7%) 3 (10,3%) 5 I stor utsträckning 3 (16,7%) 2 (22,2%) 4 (40,0%) 6 (25,0%) 18 (62,1%) Summa 18 (100,0%) 9 (100,0% 10 (100,0% 24 (100,0% 29 (100,0%) När det gäller frågan om forskningsrelaterade uppgifter (4d) och upplevelsen av krav ser vi av tabell 8 nedan att drygt 18 procent (3 personer av 17) av de som i liten utsträckning (1-2) ägnar sig åt forskningsrelaterade uppgifter, i hög utsträckning (4-5) upplever krav på att göra det. Det rör sig om runt 3 procent av respondenterna totalt.

9 8 (16) Tabell 8. Svar på fråga 4d och 4e i samma tabell. Jag ägnar mig åt forskningsrelaterade uppgifter (deltar i forskningsseminarium, tar del av forskningsresultat m.m.) Jag upplever krav på mig att ägna mig åt forskningsrelaterade uppgifter 1 I liten utsträckning I stor utsträckning 1 I liten utsträckning 3 (42,9%) 2 (22,2%) 1 (7,1%) 1 (3,7%) 3 (8,6%) 2 2 (28,6%) 3 (33,3%) 0 (0,0%) 2 (7,4%) 1 (2,9%) 3 0 (0,0%) 3 (33,3%) 5 (35,7%) 4 (14,8%) 4 (11,4%) 4 1 (14,3%) 0 (0,0%) 4 (28,6%) 16 (59,3%) 7 (20,0%) 5 I stor utsträckning 1 (14,3%) 1 (11,1%) 4 (28,6%) 4 (14,8%) 20 (57,1%) Summa 7 (100,0%) 10 (100,0%) 14 (100,0%) 27 (100,0%) 35 (100,0%) Fråga 5a-c. Konsekvenser av omorganisationen Frågorna 5a-c behandlar medarbetarnas uppfattning om omorganisationens förväntade konsekvenser, dels i form av en ökad integration mellan utbildning, forskning och praktiken inom vård och omsorg, dels i form av en ökad känsla av samhörighet i arbetsgrupperna. Observera att respondenterna har svarat på om de instämmer i påståenden om en ökad integration och en ökad känsla av samhörighet. Som det framgår av vissa fritextsvar anser några av respondenterna att ovanstående aspekter fungerade bra redan innan omorganisationen medan andra fritextsvar indikerar att några upplever att det fungerar sämre efter omorganisationen. Resultatet på fråga 5a (se tabell 9) om integrationen mellan utbildning och forskning har ökat visar att endast 12 procent av respondenterna i större utsträckning (4-5) instämmer med påståendet. Merparten, 63 procent, instämmer endast i mindre utsträckning (1-2). Tabell 9. Fråga 5a. Integrationen mellan utbildning och forskning har ökat Antal svar 1 I liten utsträckning 45 (49,5%) 2 12 (13,2%) 3 23 (25,3%) 4 9 (9,9%) 5 I stor utsträckning 2 (2,2%) Summa 91 (100,0%) Tabell 10 nedan visar svaren på fråga 5b om integrationen mellan utbildning och praktiken inom vård och omsorg har ökat. Endast 3 procent av respondenterna instämmer i större utsträckning (4-5) med påståendet att integrationen mellan utbildning och praktiken har ökat. 71 procent instämmer endast i mindre utsträckning. Tabell 10. Fråga 5b. Integrationen mellan utbildning och praktik har ökat Antal svar 1 I liten utsträckning 51 (56,7%) 2 13 (14,4%) 3 23 (25,6%) 4 3 (3,3%) 5 I stor utsträckning 0 (0,0%) Summa 90 (100,0%) Finns det någon skillnad i hur medarbetarna upplever ökningen av integrationen mellan utbildning och forskning respektive utbildning och praktik beroende på hur påverkade de blivit av omorganisationen? Det finns inga märkbara skillnader på hur respondenter som bytt lokal/kontorsplats och/eller arbetsgrupp upplever integrationen när det gäller utbildning och

10 9 (16) forskning. Däremot går det att se en viss skillnad när det gäller upplevelsen av förbättringar av integrationen mellan utbildning och praktik. De respondenter som har bytt lokal/kontorsplats och/eller arbetsgrupp har ett marginellt högre medelvärde (2,0 respektive 2,3) och en större spridning i svaren (standardavvikelse 1,3 respektive 1,4) än de som inte har påverkats direkt av omorganisationen (medelvärde 1,9 och standardavvikelse 1,0). Den sista konsekvens av omorganisationen som vi undersökt är om det finns en ökad känsla av samhörighet i arbetsgrupperna. Tabell 11 visar att 48 procent av respondenterna endast i mindre utsträckning instämmer i påståendet att känslan av samhörighet i arbetsgruppen har ökat, medan 19 procent instämmer i stor utsträckning. Tabell 11. Fråga 5c. Känslan av samhörighet i arbetsgruppen har ökat Antal svar 1 I liten utsträckning 29 (32,6%) 2 14 (15,7%) 3 29 (32,6%) 4 11 (12,4%) 5 I stor utsträckning 6 (6,7%) Summa 89 (100,0%) Vi har även noterat att medelvärdet är högre för de respondenter som påverkats direkt av omorganisationen genom byte av lokal/arbetsplats (medelvärde 3,0) och/eller byte av arbetsgrupp (medelvärde 2,9) än för de som inte har påverkats (medelvärde 2,2). Det innebär att de som har bytt lokal/arbetsplats och eller arbetsgrupp i större utsträckning tycker att samhörigheten i arbetsgruppen har ökat. Vid en korstabulering av frågan om samhörighet (5c) med frågan om direkta konsekvenser (1) ser vi dessutom att bland de som har bytt arbetsgrupp finns det en nästan helt jämn fördelning mellan svaren. Tabell 12. Svar på fråga 1 och 5c i samma tabell Vilka direkta konsekvenser innebar omorganisationen för dig? Byte av lokal/kontorsplats Byte av arbetsgrupp Inget av ovanstående Känslan av samhörighet i Antal svar Antal svar Antal svar arbetsgruppen har ökat 1 I liten utsträckning 4 (17,4%) 7 (23,3%) 21 (39,6%) 2 5 (21,7%) 6 (20,0%) 7 (13,2%) 3 5 (21,7%) 6 (20,0%) 21 (39,6%) 4 6 (26,1%) 6 (20,0%) 3 (5,7%) 5 I stor utsträckning 3 (13,0%) 5 (16,7%) 1 (1,9%) Summa 23 (100,0%) 30 (100,0%) 53 (100,0% Fråga 6. Hantering av önskemål, åsikter och känslor En risk som beskrevs i konsekvensanalysen var att medarbetare skulle känna oro inför omorganisationen dels processen dels dess konsekvenser. Fråga 6 undersöker om medarbetarna anser att deras önskemål, åsikter och känslor hanterades bra vid omorganisationen. Vi kan se att det finns en relativt jämn fördelning mellan respondenter som instämmer i stor och liten utsträckning i detta påstående.

11 10 (16) Tabell 13. Fråga 6. I vilken grad instämmer du med påståendet "Mina önskemål, åsikter och känslor vid omorganisationen hanterades bra"? Antal svar 1 I liten utsträckning 18 (20,2%) 2 11 (12,4%) 3 30 (33,7%) 4 14 (15,7%) 5 I stor utsträckning 16 (18,0%) Summa 89 (100,0%)

12 11 (16) 3. Analys risker och förbättringar I detta kapitel analyserar vi resultaten i relation till de potentiella risker och förbättringar som formulerats i konsekvensbeskrivningen och som vi i dagsläget anser som relevanta utifrån dialog med prefekt, administrativ chef och skyddsombudsrepresentant. De risksynpunkter som inte har behandlats i utvärderingen berör de kortsiktiga konsekvenser under själva omorganiseringsprocessen såsom ökad arbetsbelastning på institutionens kansli i samband med att personer skulle flyttas i de administrativa systemen, samt att tid och kraft skulle ägnas åt den fysiska flytten. De förbättringar som inte har undersökts i utvärderingen berör ökning av kvaliteten i undervisningen som följd av att medarbetare inom liknande område tillhör en gemensam grupp, att forskningsmedel ökar och att samtliga grupper benämns på samma sätt. Risksynpunkter Konsekvensanalysen inför omorganisationen tog upp ett antal punkter med risker. Vi har ägnat störst intresse åt den risk som i konsekvensanalysen beskrivs som påtaglig. Medarbetare känner sig utanför i forskargrupp Risksynpunkt: Det finns en påtaglig risk för att medarbetare som inte bedriver forskning i någon större utsträckning i dagsläget över att de ska känna sig utanför i en forskargrupp. Vi har i dialog med prefekt, administrativ chef och skyddsombudsrepresentant tolkat denna risk med bakgrund av att delar av personalen ägnar merparten av sin tid åt annat än forskning, framförallt undervisning. Många som tidigare framförallt ägnade sig åt undervisning ingick tidigare i vad som kallades pedagogiska grupper, som ombildades till forskargrupper vid omorganisationen. En målsättning med omorganisationen var att starka grupptillhörigheten ämnesmässigt. Risken handlar därmed också om frågan om medarbetare tillhör en grupp som de upplever som meningsfull att tillhöra. Vårt antagande var att de som främst riskerar att känna sig utanför är medarbetare som inte forskar eller ägnar sig åt forskningsrelaterade uppgifter, men som känner krav på sig att göra det. Vi kan i utvärderingen se att en mindre andel av respondenterna stämmer in på båda dessa punkter. 9 procent (8 personer) svarar att de inte eller endast i mindre utsträckning forskar själva, samt instämmer i stor utsträckning med påståendet att de känner krav på sig att forska. 3 procent (3 personer) svarar att de inte eller endast i mindre utsträckning ägnar sig åt forskningsrelaterade uppgifter (deltar i forskningsseminarium, tar del av forskningsresultat m.m.), samt instämmer i stor utsträckning med påståendet att de känner krav på sig att göra det. Bland de respondenter som anger att de inte eller endast i liten utsträckning forskar själv rör det sig om drygt 30 procent som i stor utsträckning upplever krav på sig att göra det. Bland de som inte eller i liten utsträckning ägnar sig åt forskningsrelaterade uppgifter är det drygt 18 procent som i stor utsträckning upplever krav på sig att göra det.

13 12 (16) Vi har även frågat om hur samhörigheten i gruppen har påverkats av omorganisationen. Nästan hälften (48 procent) av respondenterna instämmer endast i mindre utsträckning med påståendet att känslan av samhörighet i arbetsgruppen har ökat. De respondenter som har bytt lokal/arbetsplats och eller arbetsgrupp vid omorganisationen tycker i större utsträckning att samhörigheten i arbetsgruppen har ökat, jämfört med de som inte påverkats direkt av omorganisationen. Vår tolkning av enkätsvaren är att samhörigheten generellt varken kan sägas ha blivit bättre eller sämre. Det är viktigt att komma ihåg att statistiken endast visar på större trender i organisationen. Det kan mycket väl finnas individer eller grupper där det finns missnöje. Vi har dock inga indikationer på att något större antal faktiskt känner sig utanför i den forskargrupp de tillhör. Det finns i fritextsvaren respondenter som uttrycker missnöje med sin grupptillhörighet eftersom de huvudsakligen arbetar med annat än forskning. Några saknar tillhörigheten till pedagogiska grupper/lärargrupper, att man saknar det naturliga utbytet med lärarkollegor och att man får springa mellan korridorerna för att upprätthålla samarbetet i det dagliga huvudsakliga arbetet. Oro vid omorganisation Risksynpunkt: Vid alla förändringar i en organisation, stora som små finns det risk för oro över vad som händer och vilka konsekvenser det får för den enskilde medarbetaren. Undersökningen av denna risk handlar om att fånga upp den oro som har varit och eventuellt fortfarande finns kring själva förändringsprocessen och de individuella konsekvenserna av denna. Har medarbetarna upplevt att de varit delaktiga i processen, att deras önskemål och åsikter tagits till vara och att deras känslor har hanterats på ett bra sätt? Svaren på enkätfrågan: I vilken grad instämmer du med påståendet Mina önskemål, åsikter och känslor vid omorganisationen hanterades bra? visar att majoriteten av respondenterna är relativt nöjda med hur processen hanterades. Medelvärdet ligger på 2,9 3,0, på en skala 1-5, oavsett hur respondenterna påverkades av omorganisationen. Vi har inte heller fått in några fritextsvar med kritik av hur man blev behandlad som individ. Två kommentarer med allmänna åsikter om hur processen gick till har inkommit. De beskriver att det funnits brist på information kring syfte och mål med omorganisationen och om vad forskargrupperna innebar. De pekar också på att det inte togs hänsyn till brister och obalanser i gruppfördelningen. Ojämna möjligheter att forska Risksynpunkt: Ojämn fördelning mellan grupperna vad gäller fakultetsanslag som i sin tur leder till olikheter mellan gruppernas medarbetare att ta ut forskningstid. 45 respektive 28 procent av respondenterna anser att de i liten utsträckning har möjlighet att ägna sig åt egen forskning eller forskningsrelaterade uppgifter (se tabell 5 och 6). En förklaring kan vara olikheter i fakultetsanslag och andra forskningsmedel. Även ett flertal fritextsvar behandlar bristen på forskningsmedel inom vissa forskargrupper. Det har inte ingått i utvärderingen att samla in och analysera information om den faktiska fördelningen av fakultetsanslag och andra forskningsmedel.

14 13 (16) Oklar grupptillhörighet Risksynpunkt: Att ett fåtal medarbetare inte känner tillhörighet i någon grupp. Vi har i de möten som föregick framtagandet av enkäten förstått att denna punkt bör tolkas som svårigheter i att bestämma vilken grupp en individ ska tillhöra. Vi ser inte i materialet några tecken på att denna problematik förekommer. Förbättringar Konsekvensbeskrivningen inför omorganisationen beskrev vilka förbättringar som förväntades. Bättre integration mellan forskning, utbildning och praktik. Förbättringshänseende: Den nya organisationen kommer på ett bättre och tydligare sätt att kunna främja gränsöverskridande forskning och integration mellan forskning, utbildning, vård och omsorg. Det finns en tydligare koppling mellan den nya organisationen och de sex identifierade forskningsdomänerna inom vilka nuvarande och planerad strategisk forskning ska koncentreras. Resultaten visar att det inte finns någon utbredd uppfattning att integrationen mellan forskning, undervisning och praktik har stärkts av omorganisationen i någon större utsträckning. Många har istället svarat att de endast i mindre utsträckning instämmer med påståendena. Vi har undersökt om det finns någon skillnad i hur medarbetarna upplever ökningen av integrationen mellan utbildning och forskning respektive utbildning och praktik beroende på hur direkt påverkade de blev av omorganisationen. Vi ser inga märkbara skillnader på hur respondenter som bytt lokal/kontorsplats och/eller arbetsgrupp upplever integrationen när det gäller utbildning och forskning. Däremot går det att se en viss skillnad när det gäller upplevelsen av förbättringar av integrationen mellan utbildning och praktik. De respondenter som anger att de direkt har påverkats av omorganisationen har ett marginellt högre medelvärde (2,0 respektive 2,3) och en större spridning i svaren (standardavvikelse 1,3 respektive 1,4) än de som inte har påverkats direkt av omorganisationen (medelvärde 1,9 och standardavvikelse 1,0). Ett antal fritextsvar tar upp att det har blivit mer fokus på forskning i och med den nya organisationen. Forskningsfokuseringen ifrågasätts inte men det argumenteras för att det sker på bekostnad av utbildningarnas kvalitet. Att bedriva utbildning ses som verksamhetens främsta uppdrag vilket blir problematisk i en organisation med forskargrupper som har som främsta uppgift att bedriva forskning medan utbildningarna bedrivs i en form av parallell organisation. Mer hanterbara gruppstorlekar Förbättringshänseende: Gruppernas storlek är rimliga och hanterbara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Vår tolkning av resultaten är att majoriteten är nöjda med storleken på sina forskargrupper. Mest nöjda är de som ingår i en grupp på personer. Störst önskemål om förändring finns i forskargrupperna i storleken 1-10, där 42 procent vill att gruppen ska bli större (se tabell 4). Drygt en

15 14 (16) tredjedel (34 procent) av respondenterna i de större grupperna (21-30 personer) vill att deras forskargrupp ska bli mindre.

16 15 (16) 4. Slutsatser och några reflektioner Avslutningsvis summerar vi här utvärderingens slutsatser och lyfter ett antal frågor att reflektera kring i institutionens vidare arbete. Vi vill återigen poängtera att utvärderingen bygger på en enkel uppföljning och inte har som ambition att göra någon djupare analys av omorganisationens konsekvenser. Vi kan därför endast uttala oss utifrån vad vi genom enkätundersökningen har kunnat respektive inte kunnat se tecken på. Risker Den risk som vi huvudsakligen prioriterade i utvärderingen var frågan om medarbetare skulle känna sig utanför i forskargrupper och om det skulle finnas en oro bland medarbetarna i den nya organisationen. Vi kan i vårt material inte se några indikationer på att omorganisationen har lett till att något större antal individer känner sig utanför i sina forskargrupper. Det finns dock en mindre andel av respondenterna (3-9 procent) som inte själva ägnar sig åt forskning eller forskningsrelaterade uppgifter, men som upplever krav på sig att göra det. I fritextssvaren finns även tecken på att några medarbetare inte är helt och hållet nöjda med sin forskargrupptillhörighet. En viktig fråga är hur organisationen kan skapa ökad samhörighet för både forsknings- och undervisningstung personal i en konstruktion baserad på forskargrupper. När det gäller risken för oro i själva omorganiseringsprocessen och dess konsekvenser för den enskilda medarbetaren kan vi inte se några tecken på att detta har varit något större problem. En stor del av respondenterna ägnar sig åt forskning (59 procent) och forskningsrelaterade uppgifter (68 procent) samt upplever krav på sig att göra det (55 procent). Samtidigt upplever en stor andel att de i liten utsträckning har möjlighet till att ägna sig åt egen forskning (45 procent), eller forskningsrelaterade uppgifter (28 procent). I fritextsvaren efterfrågas en jämnare fördelning av forskningsmedel mellan forskargrupperna. En viktig fråga är därför hur institutionen kan arbeta för att skapa bättre och jämnare möjligheter för medarbetarna att arbeta med forskning. Förbättringar En stor majoritet har angett att de endast i liten utsträckning instämmer i påståendena att integrationen har ökat mellan forskning, utbildning och praktiken inom vård och omsorg. Av fritextsvaren framgår att det finns medarbetare som tycker att integrationen fungerade bra redan innan omorganisation, men det finns också några som nämner att det blivit sämre. En förväntad förbättring av omorganisationen var att få gruppstorlekar som är rimliga och hanterbara utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Enkätsvaren visar att flest personer är nöjda och inte vill ha några förändringar om de befinner sig i grupperna om personer. Drygt hälften av personerna (42 procent) i grupperna som innehåller 1-10 personer vill att deras forskargrupper ska bli större. Drygt en tredjedel (34 procent) av respondenterna i de större grupperna (21-30 personer) vill att deras forskargrupp ska bli mindre.

17 16 (16) Bilaga 1. Enkät Under 2013 omorganiserades Institutionen för hälsovetenskaper. Av de tidigare avdelningarna, pedagogiska grupperna och forskargrupperna bildades 15 nya forskargrupper. Vid MBL-förhandlingar i samband med omorganisationen beslutades att en uppföljande utvärdering skulle genomföras efter ett år. Som del i denna utvärdering ber vi dig att besvara följande enkät. Enkätens syfte är att undersöka konsekvenser av omorganisationen för institutionens undervisande och forskande personal. Enkätsvaren samlas in och hanteras anonymt. Svaren kommer att sammanställas i en kortfattad rapport som kommer att finnas tillgänglig för all personal via institutionens hemsida. Eventuella åtgärder med anledning av svaren kommer att planeras i nära samverkan med personal och skyddsombud. Utvärderingen genomförs av Utvärdering & Innovation på uppdrag av Institutionen för hälsovetenskaper. För mer information är du välkommen att kontakta oss: Karen Ask karen@ask-ing.se Stefan Öster stefan.oster@rhefab.se Vilka direkta konsekvenser innebar omorganisationen för dig? Byte av lokal/kontorsplats Byte av arbetsgrupp Inget av ovanstående 2. Hur många personer ingår i din forskargrupp? 1-10 personer personer personer 3. Vill du att din forskargrupp ska bli större, oförändrad eller mindre? Större Oförändrad Mindre

18 17 (16) 4. I vilken grad instämmer du med följande påståenden angående forskning? 1 I liten utsträckning 5 I stor utsträckning Jag forskar själv i dagsläget Jag har möjlighet att ägna mig åt egen forskning Jag upplever krav på mig att ägna mig åt egen forskning Jag ägnar mig åt forskningsrelaterade uppgifter (deltar i forskningsseminarium, tar del av forskningsresultat m.m.) Jag har möjlighet att ägna mig åt forskningsrelaterade uppgifter Jag upplever krav på mig att ägna mig åt forskningsrelaterade uppgifter 5. I vilken grad instämmer du med följande påståenden angående hur ditt ämnesområde har påverkats av omorganisationen? 1 I liten utsträckning I stor utsträckning Integrationen mellan utbildning och forskning har ökat Integrationen mellan utbildning och praktik har ökat Känslan av samhörighet i arbetsgruppen har ökat 6. I vilken grad instämmer du med påståendet "Mina önskemål, åsikter och känslor vid omorganisationen hanterades bra"? 1 I liten utsträckning I stor utsträckning 7. Har du ytterligare synpunkter på omorganisationen kan du skriva dem här.