Instruktioner för examensarbete

Transkript

1 UPTEC STS Examensarbete 20 p November 2004 Instruktioner för examensarbete System i Teknik och Samhälle Johan Åhlén V 1.1 (Ändrad: )

2 Abstract Instructions for degree project, STS Johan Åhlèn Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: This paper contains instructions on how to conduct a degree project in Sociotechnical Systems Engineering at the Uppsala University. The paper itself is designed according to the rules and recommendations given here and it thereby works as an example on how the reader should compose his/her thesis. In order to prevent the reader from making early mistakes in writing the degree thesis it is very important that these instructions are read at premature stage. This instruction does not only contain obligatory elements but also meaningful advice on how the reader should plan and execute his/her work with the degree project. Hemsida: Handledare: Handledarens namn Ämnesgranskare: Ämnesgranskarens namn Examinator: Examinators namn ISSN: , UPTEC STS Sponsor: Anges ej Tryckt av: Intendenture, Ångströmslaboratoriet

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 2. Allmänt om att utföra examensarbete Planering Bestäm mål och metoder Tidsplanering 3 3. Obligatoriska moment Kursanmälan Obligatoriska försättsblad Framsida Abstract Populärvetenskaplig beskrivning Urkund Tryckning av rapport Examination och rapportering 5 4. Examensrapporten Uppläggning Inledning Metoder Resultat och observationer Diskussion Slutsatser Rapportmall Typsnitt Rubriker Marginaler och indrag Figurer och bilder Sidnummer och innehållsförteckning Ekvationer, symboler och enheter Citering och referenser 9 1

4 1. Introduktion För programmet System i Teknik och Samhälle omfattar examensarbetet 20 poäng och genomförs normalt i årskurs 5. Examensarbete är en kurs inom huvudämnet teknik vilket innebär bland annat krav på teknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Då examensarbetet hanteras som vilken annan kurs i din utbildning som helst är du tvungen att söka och bli antagen till denna kurs. I examensarbetet skall du tillämpa kunskaper som har förvärvats under din studietid genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skall vara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas. Det är du själv som definierar denna uppgift i samråd med din handledare och ämnesgranskare. Uppgiften väljer du antingen från näringslivet, någon myndighet eller den akademiska världen. I det fall du skriver ditt examensarbete på ett företag är det väldigt viktigt att du upprättar ett samarbetsavtal mellan dig och företaget, det finns ett förtryckt avtal som universitetet kan tillhandahålla om inte företaget redan har ett sådant. Denna instruktion syftar till att ge dig en beskrivning av arbetsgången för hur du genomför och skriver ditt examensarbete. Då instruktionen följer den mall som ställs upp här fungerar den i sig som en vägledning till hur ditt färdiga examensarbete ska se ut med avseende på formgivning, dvs. typsnitt, rubriker, listor, marginaler etc. Om du gör ditt examensarbete på ett företag och är tvungen följa företagets mall så måste du ändå lämna in ett antal exemplar med de riktlinjer avseende form som beskrivs i denna instruktion. De riktlinjer och anvisningar för examensarbetet som presenteras här har fastslagits av fakultetsnämnden i oktober För de grafiska elementen används universitetets grafiska profil som grund. 2

5 2. Allmänt om att utföra examensarbete 2.2 Planering När du valt en uppgift att skriva om är det första steget att sätta ihop en projektplan med en preliminär tidsplan och ett förslag på exjobbstitel i samråd med din handledare. Exempel på hur en sådan projektplan kan se ut hittar du på programmets webbplats ( under genvägen Ex-Jobb Bestäm mål och metoder Den första delen i din projektplan ska innehålla en definition av problemet, en målbeskrivning och en övergripande strategi för att nå målet. Det är därmed väldigt viktigt att du i ett tidigt skede har en definition av uppgiften. Strategin bör, förutom ett allmänt tillvägagångssätt, innehålla dina val av vetenskapliga och ingenjörsmässiga metoder, för att nå målet Tidsplanering Då ett examensarbete är en väldigt omfattande uppgift är det väldigt viktigt att du upprättar en tidsplan. Kursen examensarbete är på 20 poäng, detta motsvarar 20 veckor vilket för somliga kan uppfattas som gott om tid, gör inte det! En dålig planering kan leda till att den effektiva tidsåtgången väsentligen överstiger 20 veckor. Tänk på att examensarbetet är programmets längsta kurs, dina samlade kunskaper kommer sammanfogas till en fungerande enhet. Detta innebär att det kommer ställas höga krav på färdigheter som t.ex. självständighet, initiativförmåga och kreativitet, färdigheter som tidigare i din utbildning inte utnyttjats i lika hög grad. En realistisk disposition av tiden är att avsätta ungefär lika delar åt: Planering och inläsning av litteratur. Genomförande av undersökning. Utvärdering och rapportskrivning. 3

6 3. Obligatoriska moment Nedan redovisas de delar av examensarbetet som är obligatoriska (förutom själva rapporten). Dessa instruktioner måste följas för att du ska bli godkänd på kursen. 3.1 Kursanmälan Du måste, till att börja med, söka och bli antagen till kursen. Detta görs på en speciell blankett som finna att hämta via programmets webbplats ( under Ex-Jobb. Fyll i blanketten tillsammans med din handledare och ämnesgranskare (om du inte hittat en ämnesgranskare tag kontakt med examinatorn), genom att underteckna blanketten godkänner de uppgiften och accepterar sina uppdrag. Lämna den sedan till examinatorn. Därefter registreras examensarbetet. Om du vid ett senare tillfälle skulle behöva blanketten finns den arkiverad på UTH-kansliet. Förutom kursanmälan ska du även registrera ditt examensarbete på programmets webbplats, detta för att övriga studenter ska kunna se vad du valt att skriva om samt ha möjlighet att anmäla sig som opponent på ditt arbete. 3.2 Obligatoriska försättsblad Ditt examensarbete ska förutom själva rapporten med innehållsförteckning föregås av tre sidor, en framsida, ett referat (eng. abstract) och en populärvetenskaplig beskrivning. Dessa försättsblad tillverkar du först när du är klar med examensarbetet och lämnar de sedan till UTH-kansliet för UPTEC-registrering. För att skapa dessa sidor behöver du ett UPTEC-nummer som du får från UTH-kansliet. För STS ser det ut såhär: UPTEC STSÅÅ XXX, där ÅÅ motsvarar år och XXX är ditt personliga nummer Framsida Framsidan kommer tryckas på ett speciellt papper som intendenturen på Ångströmslaboratoriet tillhandahåller. Detta papper har förtryckt sidhuvud och sidfot. Framsidan till ditt examensarbete generar du via en webbsida efter att examensarbetet UPTEC STS Examensarbete 20 p November 2004 blivit godkänt. Du fyller i ett formulär och en.pdf-fil skapas enligt mallen för hur framsidan ska se ut. Skriv ut denna sida och lämna in den tillsammans med Exjobbstitel Exjobbstitel (engelska) ditt examensarbete för uppkopiering. Förnamn Efternamn Därefter kopieras det över till det förtryckta pappret. Mallen för framsidan hittar du på programmets webbplats Abstract Förutom framsida måste ditt examensarbete ha ett referat, innehållande en kort engelsk summering av arbetet på max 250 ord. Referatet bör innehålla en intresseväckande beskrivning av det nya bidraget i rapporten. Även detta genererar Figur 1. Mallen för framsidan 4

7 du via en webbsida. Följ anvisningarna på webben och lämna in denna sida tillsammans med ditt examensarbete. Observera att den svenska titeln inte skall anges. Även denna mall hittar du på programmets webbplats. Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Abstract Din titel Your title Förnamn Efternamn En kort (max 250 ord) sammanfattning av ditt exjobb. Skrivs alltid på engelska Populärvetenskaplig beskrivning Nästföljande sida i din rapport ska innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning skriven på svenska (även om du skriver ditt arbete på engelska). Tanken med denna sida är att vem som helst ska kunna förstå vad ditt examensarbete handlar om. 3.3 Urkund När du är klar med rapporten ska den Figur 2. Mallen för referatet granskas. Förutom en noggrann granskning av ämnesgranskare och examinator så utnyttjar universitetet en tjänst som heter Urkund. När du anser dig vara färdig med skrivandet och din handledare och din ämnesgranskare gett klartecken, så mailar du din rapport till din ämnesgranskare via Urkund. Mer information om detta hittar du på programmets webbplats. 3.4 Tryckning av rapport Ditt examensarbete måste tryckas i minst 6 exmplar. Dessa fördelas sedan med ett exemplar vardera till följande platser/personer: UTH-kansliet (för arkivering), Beurlingbiblioteket, ämnegranskaren, handledaren, samordnaren och till dig själv. Tryckningen ombesörjer du själv, den institution som ämnesgranskaren tillhör står för kostnaderna för omslag och inbinding av de 6 exemplaren. Finansiering av ytterligare exemplar sker antingen av dig själv eller om så avtalats av ämnesgranskaren eller handledaren. Du lämnar dina exemplar till UTH-kansliet som i sin tur lämnar dem till intendenturen på Ångströmslaboratoriet för inbindning och kopiering av omslag. 3.5 Examination och rapportering Hemsida: Handledare: Namnet på din handledare Ämnesgranskare: Namnet på din ämnesgranskare Examinator: Namnet på din examinator ISSN: , UPTEC STS Sponsor: Om exjobbet har en sponsor, ange dess namn här Tryckt av: Namn och ort på det tryckeri som tryckt upp ditt exjobb Examensarbetet ska, förutom i rapportform, redovisas på ett seminarium. Senast 14 dagar innan seminariet ska åtminstone en preliminär rapport ha skickats till examinator och opponent. Den muntliga presentationen sker under närvaro av examinator, ämnesgranskare och opponent. Presentationen schemaläggs av examinatorn. Varje student skall vidare opponera på ett examensarbete, normalt inom samma program. Opponeringen bör göras före den egna presentationen. Information om ovanstående kan hittas på www. stsprogrammet.nu under Ex-Jobb. När rapporten har tryckts, den muntliga och skriftliga delen godkänts, en.pdf-fil med ex-jobbet skickats till examinatorn samt opposition gjorts på annans examensarbete (företrädesvis inom System i Teknik och Samhälle) godkänner examinatorn examensarbetet genom att rapportera till Uppdok. För att du ska bli godkänd måste du även se till att din ansökningsblankett blir undertecknad av ämnesgranskaren och examinatorn. 5

8 4. Examensrapporten 4.1 Uppläggning Första steget i utformningen av en bra rapport är att ta fram en lämplig struktur i och rubriksättning av presentationen. Struktur och rubriksättning kan variera inom vissa ramar som innebär att förmedlingen av budskapet är så effektiv som möjligt. Det finns vissa regler för en konventionell struktur på tekniska och vetenskapliga rapporter. Genom att följa en sådan konventionell struktur minskas risken att misslyckas i presentationen. Det nedanstående förslaget skall dock bara uppfattas som en vägledning, inte som ett nödvändigt krav Inledning Inledningen innehåller en genomgång av ämnesområdet med litteraturreferenser. Problemet och syftet med examensarbetet skall beskrivas i förhållande till den aktuella kunskapsnivån inom området. I många fall (vetenskapliga undersökningar) är det relevant att definiera den hypotes som skall testas. I matematiskt/tekniskt inriktade arbeten är hypotesen ofta att en viss typ av formulering och/eller analysmetod kan tillämpas för att uppnå vissa resultat som definieras. Den fullständiga definitionen bör då ges under metodavsnittet. Inledningen skall dock inte innehålla redogörelser av undersökningen i sig, t.ex. resultat eller slutsatser Metoder I rapporter från experimentella undersökningar är det vanligt att ett särskilt metodavsnitt följer direkt efter inledningen. Metodavsnittet beskriver ämnen och material som använts i undersökningen och experimentell metod. Rubriken kan vara Metoder och material, Experiment eller liknande. Denna tradition är särskilt vanlig inom kemioch biologiområdena. Motsvarigheten inom teoretiskt inriktade arbeten brukar vara ett avsnitt efter inledningen där en exakt definition av problemet ges. Rubriken brukar vara Matematisk definition av problemet eller Teori. En beskrivning av den specifika teoriutvecklingen kan hänföras antingen till detta avsnitt eller i ett efterföljande avsnitt Resultat och observationer Alla vetenskapliga och tekniska rapporter innehåller ett avsnitt där undersökningens resultat presenteras. Resultaten skall presenteras i en följd som logiskt leder mot det mål eller stöder eller förkastar den hypotes som presenterats i inledningen. Här redovisas t ex väsentliga samband understödda av empiriska data och observationer jämförs med teoretiska resultat. I teoretiska arbeten beskrivs vanligen de teoretiska framstegen och de speciella insikter som kan göras från teoriutvecklingen Diskussion Det är önskvärt att innebörden av de resultat som uppnåtts i undersökningen förklaras och att de sätts i relation till tidigare kända resultat. En sådan diskussion innebär även att resultaten tolkas på ett sätt så att hypotesen kan testas eller att målet med undersökningen uppnås och tydliggörs. Bevisföring och statistisk signifikans av slutsatser diskuteras ofta i dessa sammanhang. 6

9 4.1.5 Slutsatser I den mån slutsatser inte presenteras i diskussionsavsnittet kan de hänföras till ett särskilt kapitel Slutsatser. I detta kapitel presenteras bara slutsatser och inte diskussion av bevisföringen. Slutsatserna är inte heller en sammanfattning av undersökningen. Det amerikanska civilingenjörsförbundet ASCE rekommenderar författare i sina vetenskapliga tidsskrifter att överväga att ta med ett särskilt avsnitt som tar upp praktiska implikationer av de uppnådda resultaten. Detta är ofta lämpligt i tekniskt inriktade undersökningar och i många fall även i grundforskning. En sådan diskussion kan föras under punkten diskussion ovan men även hänföras till ett speciellt avsnitt. 4.2 Rapportmall Typsnitt Typsnitten som skall användas är Gill Sans MT och Berling, alternativ Arial och Times. För vanlig text gäller Berling eller Times 12 punkter utan indrag och med enkelt radavstånd Rubriker För alla rubriker gäller: Gill Sans MT eller Arial, 16 punkters avstånd ovan (förutom om rubriken förekommer först på en sida) och 4 punkters avstånd under rubriken. Dessa avstånd medför att ingen radbrytning innan eller efter rubriken ska användas. Rubrikerna indelas i 6 nivåer enligt följande Rubrik 1 18 punkter. 1 Rubrik1 Rubrik Rubrik 2 15 punkter. Rubrik Rubrik 3 12 punkter, fetstil. Rubrik Rubrik 4 10 punkter, fetstil. Rubrik Rubrik 5 Som rubrik 4. Rubrik Rubrik 6 10 punkter, kursiv. Rubrikerna kan även numreras enligt de exempel som finns till höger ovan (dock utan indrag). 7

10 4.2.3 Marginaler och indrag Marginalavstånd förutom de obligatoriska försättsbladen är: Över: 2,5 cm Under: 2,5 cm Vänster: 3 cm Höger: 3 cm Eventuella indrag och listor ska ha ett avstånd till vänster på 6 mm, typsnitt Berling eller Times, 12 punkter samt ett avstånd under texten på 3 punkter. Enligt följande exempel: Indrag 1. Nummerlista Punktlista - Strecklista Figurer och bilder Figurer och bilder numreras 1,2,3 löpande i texten. För figurtexten används typsnitt Berling eller Times 12 punkter. Texten kan centreras eller vänsterställas under figuren. Exempel: Figur 1 - Här visas ingen figur Sidnummer och innehållsförteckning Sidnummer placeras centrerat längst ned på sidan med sidnummer ett på sidan för innehållsförteckningen. För sidnummer används Berling eller Times, 12 punkter. Innehållsförteckningen ska ha rubriken Innehållsförteckning i Gill Sans MT eller Arial, 18 punkter. Alla rubriker i innehållsförteckninge ska ha typsnit Gll sans MT eller Arial. I innehållsförteckningen skall de rubriker du använt finnas enligt följande: Rubrik 1 - Inget indrag, 10 punkter, fetstil, 15 punkters avstånd ovan. Rubrik 2-10 mm indrag, 10 punkter, 2 punkters avstånd ovan. Rubrik 3 - Som ovan men ytterligare 10 mm indrag (20 mm). O.s.v. Innehållsförteckning Rubrik 1 1 Rubrik 2 2 Rubrik Sidhänvisningen ges högerställd med _ (underscore) som utfyllnad (leader). 8

11 4.2.6 Ekvationer, symboler och enheter Ekvationer som inte ryms i löpande text sätt på en särskild rad med en blank rad före och efter. Ekvationer numreras i höger marginal för referens i texten. Symboler definieras där de först introduceras i texten eller i ekvationer. Det kan även vara lämpligt att inkludera en symbollista som appendix. I en sådan lista kommer bokstäver från romerska före det grekiska alfabetet. Använd SI-enheter. Dessa konstrueras från nio basenheter; Ampere (A), Candela (cd), Kelvin (K), kilogram (kg), meter (m), mol (mol), sekunder (s), radianer (rad) och steradianer (sr) Citering och referenser Du måste alltid redovisa vad som är citat från andra författare till skillnad från de egna funderingarna. Saknas hänvisningar till andra måste läsaren kunna utgå från att det är författarens egen analys som redovisas. De vanligaste citeringssystemen är de s.k. Harvard- och Oxford-systemen. När det gäller rapporter av mer teknisk karaktär är det dock Harvardsystemet som är det mest använda och vi rekomenderar starkt att även du väljer detta system. Du har dock friheten att välja Oxforsystemet om du tycker det är mer lämpligt för ditt examensarbete. Det är dock väldigt viktigt att du är konsekvent och inte blandar de två systemen. I Harvardsystemet sätts hänvisningarna inom parentes i den löpande texten antingen med namn och årtal inom parantes enligt följande exempel:...enligt Laplace (1799) gäller att......man kan visa att L[f(t)] = p C (Laplace, 1799).... Oxfordsystemet utnyttjar noter. Dessa placeras längst ner under texten på varje sida eller efter varje kapitel 1. Se fotnoten för mer information om detta. En referenslista med rubriken Referenslista eller Litteraturförteckning (Rubrik 1) skall finnas efter slutsatserna. Referenslistan ska innehålla fullständiga referenser till motsvarande gjorda citeringar och referat. Referenser i texten ska självfallet helt överensstämma med referenser i referenslistan. Citerar du någon i andra hand kan det vara på sin plats att kontrollera källan för att undvika felaktigheter i citeringen. Undvik att ta med ovidkommande litteratur! Använd följande ordning i referenslistan: 1. Författarna i bokstavsordning 2.Om en författare skrivit flera arbeten ordnas de efter publiceringsår och så att arbeten som skrivits av en författare ensam går före arbeten där han endast medverkat som medförfattare. 1. Se för vidare information om Oxfordsystemet. 9

12 3. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genom att markera med a, b, c efter årtalet (t.ex. 1998a, 1998b). Referenserna anges med huvudförfattarens efternamn. För tidsskrifter följer därefter initialer, tryckår, titel, journal eller samlingsvolym, volym och nummer, och för tidsskrifter anges även sidnummer. Här ges ett exempel: Taylor, G.I., (1953). Dispersion of soluble matter in solvent flowing slowly through a tube. Proc. R. Soc. (London) Ser., A219, För tekniska rapporter anges den tekniska rapportens beteckning enligt följande: Einstein, H.A., (1950). The Bed-Load Function for Sediment Transportation in Open-Channel Flows. U.S.Dept.Agricult., Soil Conserv. Serv., T.B., No Eventuellt kan även ISSN- eller ISBN-nummer läggas till på slutet. För böcker anges referensen med titeln och förlag enligt följande: Wetzel, R.G., (1983). Limnology, 2nd ed., Saunders Collage Publishers, New York. Internetreferenser ges på följande sätt: Uppsala Universitet (2004). STS-programmet, ( ) 10