Instruktioner för examensarbete

Transkript

1 UPTEC STS Examensarbete 30 hp Januari 2010 Instruktioner för examensarbete System i Teknik och Samhälle Johan Åhlén

2 Abstract Instruktioner för examensarbete, STS Instructions for degree project, STS Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box Uppsala Telefon: Telefax: Johan Åhlèn This paper contains instructions on how to conduct a degree project in Sociotechnical Systems Engineering at the Uppsala University. The paper itself is designed according to the rules and recommendations given here and it thereby works as an example on how the reader should compose his/her thesis. In order to prevent the reader from making early mistakes in writing the degree thesis it is very important that these instructions are read at premature stage. This instruction does not only contain obligatory elements but also meaningful advice on how the reader should plan and execute his/her work with the degree project. Hemsida: Handledare: Namn på din handledare. Ämnesgranskare: Namnet på din ämnesgranskare. Examinator: Namnet på din examinator. ISSN: , UPTEC STS08 000

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 2. Allmänt om att utföra examensarbete Planering Bestäm mål och metoder Tidsplanering 3 3. Obligatoriska moment Kursanmälan Obligatoriska försättsblad Framsida Abstract Populärvetenskaplig beskrivning Urkund Tryckning av rapport Examination och rapportering 5 4. Examensrapporten Uppläggning Inledning Metoder Resultat och observationer Diskussion Slutsatser Rapportmall Typsnitt Rubriker Marginaler och indrag Figurer och bilder Tabeller Sidnummer och innehållsförteckning Ekvationer, symboler och enheter Citering och referenser 9 1

4 1. Introduktion För programmet System i Teknik och Samhälle omfattar examensarbetet 30 högskolepoäng och genomförs normalt i årskurs 5. Examensarbete är en kurs inom huvudämnet teknik vilket innebär bland annat krav på teknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Då examensarbetet hanteras som vilken annan kurs i din utbildning som helst är du tvungen att söka och bli antagen till denna kurs. I examensarbetet skall du tillämpa kunskaper som har förvärvats under din studietid genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skall vara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas. Det är du själv som definierar denna uppgift i samråd med din handledare och ämnesgranskare. Uppgiften väljer du antingen från näringslivet, någon myndighet eller den akademiska världen. I det fall du skriver ditt examensarbete på ett företag är det väldigt viktigt att du upprättar ett samarbetsavtal mellan dig och företaget, det finns ett förtryckt avtal som universitetet kan tillhandahålla om inte företaget redan har ett sådant. Denna instruktion syftar till att ge dig en beskrivning av arbetsgången för hur du genomför och skriver ditt examensarbete. Då instruktionen följer den mall som ställs upp här fungerar den i sig som en vägledning till hur ditt färdiga examensarbete ska se ut med avseende på formgivning, dvs. typsnitt, rubriker, listor, marginaler etc. Om du gör ditt examensarbete på ett företag och är tvungen följa företagets mall så måste du ändå lämna in ett antal exemplar med de riktlinjer avseende form som beskrivs i denna instruktion. De riktlinjer och anvisningar för examensarbetet som presenteras här har fastslagits av fakultetsnämnden i oktober För de grafiska elementen används universitetets grafiska profil som grund. 2

5 2. Allmänt om att utföra examensarbete 2.2 Planering När du valt en uppgift att skriva om är det första steget att sätta ihop en projektplan med en preliminär tidsplan och ett förslag på exjobbstitel i samråd med din handledare. Exempel på hur en sådan projektplan kan se ut hittar du på programmets webbplats ( under genvägen Ex-Jobb Bestäm mål och metoder Den första delen i din projektplan ska innehålla en definition av problemet, en målbeskrivning och en övergripande strategi för att nå målet. Det är därmed väldigt viktigt att du i ett tidigt skede har en definition av uppgiften. Strategin bör, förutom ett allmänt tillvägagångssätt, innehålla dina val av vetenskapliga och ingenjörsmässiga metoder, för att nå målet Tidsplanering Då ett examensarbete är en väldigt omfattande uppgift är det väldigt viktigt att du upprättar en tidsplan. Kursen examensarbete är på 30 högskolepoäng, detta motsvarar 20 veckor vilket för somliga kan uppfattas som gott om tid, gör inte det! En dålig planering kan leda till att den effektiva tidsåtgången väsentligen överstiger 20 veckor. Tänk på att examensarbetet är programmets längsta kurs, dina samlade kunskaper kommer sammanfogas till en fungerande enhet. Detta innebär att det kommer ställas höga krav på färdigheter som t.ex. självständighet, initiativförmåga och kreativitet - färdigheter som tidigare i din utbildning inte utnyttjats i lika hög grad. En realistisk disposition av tiden är att avsätta ungefär lika delar åt: Planering och inläsning av litteratur. Genomförande av undersökning. Utvärdering och rapportskrivning. 3

6 3. Obligatoriska moment Nedan redovisas de delar av examensarbetet som är obligatoriska (förutom själva rapporten). Dessa instruktioner måste följas för att du ska bli godkänd på kursen. 3.1 Kursanmälan Du måste, till att börja med, söka och bli antagen till kursen. Detta görs på en speciell blankett som finna att hämta via programmets webbplats ( under examensarbeten - information. Fyll i blanketten tillsammans med din handledare och ämnesgranskare (om du inte hittat en ämnesgranskare tag kontakt med examinatorn), genom att underteckna blanketten godkänner de uppgiften och accepterar sina uppdrag. Lämna den sedan till examinatorn. Därefter registreras examensarbetet. Om du vid ett senare tillfälle skulle behöva blanketten finns den arkiverad på UTHkansliet. Förutom kursanmälan ska du även registrera ditt examensarbete på programmets webbplats, detta för att övriga studenter ska kunna se vad du valt att skriva om samt ha möjlighet att anmäla sig som opponent på ditt arbete. Detta behövs även när du bokar tid för presentation senare. 3.2 Obligatoriska försättsblad Ditt examensarbete ska förutom själva rapporten med innehållsförteckning föregås av tre sidor, en framsida, ett referat (eng. abstract) och en populärvetenskaplig beskrivning. Dessa försättsblad tillverkar du först när du är klar med examensarbetet och lämnar de sedan till UTH-kansliet för UPTEC-registrering. För att skapa dessa sidor behöver du ett UPTEC-nummer som du får från UTH-kansliet. För STS ser det ut såhär: UPTEC STSÅÅ XXX, där ÅÅ motsvarar år och XXX är ditt personliga nummer. Du behöver sedan sätta samman framsida, abstract och själva uppsatsen till ett dokument. Det finns programvaror tillgängliga för detta men har du tillgång till ett unixbaserat operativsystem fungerar i regel kommandot (där du naturligtvis behöver byta ut namnen på filerna): gs -dnopause -sdevice=pdfwrite -soutputfile=ut.pdf -dbatch framsida.pdf abstract.pdf uppsats.pdf Framsida Framsidan kommer tryckas på ett speciellt papper som intendenturen på Ångströmslaboratoriet tillhandahåller. Detta papper har förtryckt sidhuvud och sidfot. Framsidan till ditt examensarbete generar du via en webbsida efter att examensarbetet blivit godkänt. Du fyller i ett formulär och en pdf-fil skapas enligt mallen för hur framsidan ska se ut. Skriv ut denna sida och lämna in den tillsammans med ditt examensarbete för uppkopiering. Därefter kopieras det över till det förtryckta pappret. Mallen för framsidan hittar du på programmets webbplats Abstract Förutom framsida måste ditt examensarbete ha ett referat, innehållande en kort engelsk summering av arbetet på max 250 ord. Referatet bör innehålla en intresseväckande 4

7 beskrivning av det nya bidraget i rapporten. Även detta genererar du via en webbsida. Följ anvisningarna på webben och lämna in denna sida tillsammans med ditt examensarbete. Även denna mall hittar du på programmets webbplats Populärvetenskaplig beskrivning Nästföljande sida i din rapport ska innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning skriven på svenska (även om du skriver ditt arbete på engelska). Tanken med denna sida är att vem som helst ska kunna förstå vad ditt examensarbete handlar om. 3.3 Urkund När du är klar med rapporten ska den granskas. Förutom en noggrann granskning av ämnesgranskare och examinator så utnyttjar universitetet en tjänst som heter Urkund. När du anser dig vara färdig med skrivandet och din handledare och din ämnesgranskare gett klartecken, så mailar du din rapport till din ämnesgranskare via Urkund. 3.4 Tryckning av rapport När rapporten är godkänd registrerar och laddar du upp slutversionen i DiVA. 1 Om examensarbetet är sekretessbelagt ska det dock inte läggas upp där utan istället lämnar studenten in ett utskrivet exemplar till UTH-enhetens expedition för inbindning och arkivering. Ämnesgranskarens institution står för utskriftskostnaden. Vill du ha ett inbundet exemplar av examensarbetet till dig och/eller din handledare, lämna in det/de utskrivna exemplaren (max 2) på UTH-enhetens expedition för inbindning. Ämnesgranskarens institution står för utskriftskostnaden. Vill du ha ytterligare exemplar inbundna kostar de 20 kronor styck. Du lämnar och betalar dem i receptionen på Ångströmlaboratoriet. 3.5 Examination och rapportering Examensarbetet ska, förutom i rapportform, redovisas på ett seminarium. Senast 7 dagar innan seminariet ska en rapport ha skickats till examinator och opponent. Den muntliga presentationen är öppen för alla (familj, vänner och inte minst andra STS studenter) men närvaro av examinator, ämnesgranskare och opponent är obligatorisk. Presentationen schemaläggs av examinatorn och studenten behöver ha ett godkännande från sin ämnesgranskare innan en tid för presentation bokas. Varje student skall vidare opponera på ett examensarbete, normalt inom samma program. Opponeringen bör göras i god tid före den egna presentationen. Information om ovanstående kan hittas på under Examensarbeten. När ämnesgranskaren, efter den muntliga presentationen, har godkänt slutrapporten (med försättssida, abstrakt och populärvetenskaplig sammanfattning på svenska), skriver ämnesgranskaren under ansökningsblanketten och skickar den till examinatorn. Ansökningsblanketten hämtas på UTH kansliet under arbetets gång. Examinatorn skriver under efter att ha fått en pdf-fil med slutversionen av ex-jobbet och lämnar tillbaka blanketten till UTH kansliet. Ex-jobbet kommer inte att rapporteras in förrän slutversionen är inlagd i DiVA (alt. Inlämnat till UTH om sekretessbelagt, se 3.4), det behöver vara godkänt av examinatorn innan du laddar upp det. 1 Mer information hittar du här: 5

8 4. Examensrapporten 4.1 Uppläggning Första steget i utformningen av en bra rapport är att ta fram en lämplig struktur i och rubriksättning av presentationen. Struktur och rubriksättning kan variera inom vissa ramar som innebär att förmedlingen av budskapet är så effektiv som möjligt. Det finns vissa regler för en konventionell struktur på tekniska och vetenskapliga rapporter. Genom att följa en sådan konventionell struktur minskas risken att misslyckas i presentationen. Det nedanstående förslaget skall dock bara uppfattas som en vägledning, inte som ett nödvändigt krav Inledning Inledningen innehåller en genomgång av ämnesområdet med litteraturreferenser. Problemet och syftet med examensarbetet skall beskrivas i förhållande till den aktuella kunskapsnivån inom området. I många fall (vetenskapliga undersökningar) är det relevant att definiera den hypotes som skall testas. I matematiskt/tekniskt inriktade arbeten är hypotesen ofta att en viss typ av formulering och/eller analysmetod kan tillämpas för att uppnå vissa resultat som definieras. Den fullständiga definitionen bör då ges under metodavsnittet. Inledningen skall dock inte innehålla redogörelser av undersökningen i sig, t.ex. resultat eller slutsatser Metoder I rapporter från experimentella undersökningar är det vanligt att ett särskilt metodavsnitt följer direkt efter inledningen. Metodavsnittet beskriver ämnen och material som använts i undersökningen och experimentell metod. Rubriken kan vara Metoder och material, Experiment eller liknande. Denna tradition är särskilt vanlig inom kemi och biologiområdena. Motsvarigheten inom teoretiskt inriktade arbeten brukar vara ett avsnitt efter inledningen där en exakt definition av problemet ges. Rubriken brukar vara Matematisk definition av problemet eller Teori. En beskrivning av den specifika teoriutvecklingen kan hänföras antingen till detta avsnitt eller i ett efterföljande avsnitt Resultat och observationer Alla vetenskapliga och tekniska rapporter innehåller ett avsnitt där undersökningens resultat presenteras. Resultaten skall presenteras i en följd som logiskt leder mot det mål eller stöder eller förkastar den hypotes som presenterats i inledningen. Här redovisas till exempel väsentliga samband understödda av empiriska data och observationer jämförs med teoretiska resultat. I teoretiska arbeten beskrivs vanligen de teoretiska framstegen och de speciella insikter som kan göras från teoriutvecklingen Diskussion Det är önskvärt att innebörden av de resultat som uppnåtts i undersökningen förklaras och att de sätts i relation till tidigare kända resultat. En sådan diskussion innebär även att resultaten tolkas på ett sätt så att hypotesen kan testas eller att målet med undersökningen uppnås och tydliggörs. Bevisföring och statistisk signifikans av slutsatser diskuteras ofta i dessa sammanhang. 6

9 4.1.5 Slutsatser I den mån slutsatser inte presenteras i diskussionsavsnittet kan de hänföras till ett särskilt kapitel Slutsatser. I detta kapitel presenteras bara slutsatser och inte diskussion av bevisföringen. Slutsatserna är inte heller en sammanfattning av undersökningen. Det amerikanska civilingenjörsförbundet ASCE rekommenderar författare i sina vetenskapliga tidsskrifter att överväga att ta med ett särskilt avsnitt som tar upp praktiska implikationer av de uppnådda resultaten. Detta är ofta lämpligt i tekniskt inriktade undersökningar och i många fall även i grundforskning. En sådan diskussion kan föras under punkten diskussion ovan men även hänföras till ett speciellt avsnitt. 4.2 Rapportmall Typsnitt Typsnitten som skall användas är Gill Sans MT och Berling, alternativt Arial och Times. För vanlig text gäller Berling eller Times 12 punkter utan indrag och med enkelt radavstånd Rubriker För alla rubriker gäller: Gill Sans MT eller Arial, 16 punkters avstånd ovan (förutom om rubriken förekommer först på en sida) och 4 punkters avstånd under rubriken. Dessa avstånd medför att ingen radbrytning innan eller efter rubriken ska användas. Rubrikerna indelas i 6 nivåer enligt följande Rubrik 1 18 punkter. 1 Rubrik1 Rubrik Rubrik 2 15 punkter. Rubrik Rubrik 3 12 punkter, fetstil. Rubrik Rubrik 4 10 punkter, fetstil. Rubrik Rubrik 5 Som rubrik 4. Rubrik Rubrik 6 10 punkter, kursiv. Rubrikerna kan även numreras enligt de exempel som finns till höger ovan (dock utan indrag) Marginaler och indrag Marginalavstånd förutom de obligatoriska försättsbladen är: 7

10 Över: 2,5 cm Under: 2,5 cm Vänster: 3 cm Höger: 3 cm Eventuella indrag och listor ska ha ett avstånd till vänster på 6 mm, typsnitt Berling eller Times, 12 punkter samt ett avstånd under texten på 3 punkter. Enligt följande exempel: Indrag 1. Nummerlista Punktlista - Strecklista Figurer och bilder Figurer och bilder numreras 1,2,3 löpande i texten. För figurtexten används typsnitt Berling eller Times 12 punkter. Texten kan centreras eller vänsterställas under figuren. Figur 1: Exempel på en figur Tabeller Även tabeller numreras 1, 2, 3 löpande i texten. Vad gäller tabeller så ska nummer och titel skrivas över tabellen centralt eller vänsterställas. 8

11 Tabell 1: Exempel på en tabell Typ Figur Tabell Vart titel ska stå Under figuren Över figuren Sidnummer och innehållsförteckning Sidnummer placeras centrerat längst ned på sidan med sidnummer ett på sidan för innehållsförteckningen. För sidnummer används Berling eller Times, 12 punkter. Innehållsförteckningen ska ha rubriken Innehållsförteckning i Gill Sans MT eller Arial, 18 punkter. Alla rubriker i innehållsförteckningen ska ha typsnitt Gill sans MT eller Arial. I innehållsförteckningen skall de rubriker du använt finnas enligt följande: Rubrik 1 - Inget indrag, 10 punkter, fetstil, 15 punkters avstånd ovan. Rubrik 2-10 mm indrag, 10 punkter, 2 punkters avstånd ovan. Rubrik 3 - Som ovan men ytterligare 10 mm indrag (20 mm). O.s.v. Ett exempel: Innehållsförteckning Rubrik 1 1 Rubrik 2 2 Rubrik Sidhänvisningen ges högerställd med _ (underscore) som utfyllnad (leader) Ekvationer, symboler och enheter Ekvationer som inte ryms i löpande text sätts på en särskild rad med en blank rad före och efter. Ekvationer numreras i höger marginal för referens i texten. Symboler definieras där de först introduceras i texten eller i ekvationer. Det kan även vara lämpligt att inkludera en symbollista som appendix. I en sådan lista kommer bokstäver från romerska före det grekiska alfabetet. Använd SI-enheter. Dessa konstrueras från nio basenheter; Ampere (A), Candela (cd), Kelvin (K), kilogram (kg), meter (m), mol (mol), sekunder (s), radianer (rad) och steradianer (sr) Citering och referenser Du måste alltid redovisa vad som är citat från andra författare till skillnad från de egna funderingarna. Saknas hänvisningar till andra måste läsaren kunna utgå från att det är författarens egen analys som redovisas. De vanligaste citeringssystemen är de s.k. 9

12 Harvard- och Oxford-systemen. 2 När det gäller rapporter av mer teknisk karaktär är det dock Harvardsystemet som är det mest använda och vi rekommenderar starkt att även du väljer detta system. I Harvardsystemet sätts hänvisningarna inom parentes i den löpande texten antingen med namn och årtal inom parantes enligt följande exempel:...enligt Laplace (1799) gäller att......man kan visa att L[f(t)] = p C (Laplace, 1799).... En numrerad referenslista med rubriken Referenslista eller Litteraturförteckning (Rubrik 1) skall finnas efter slutsatserna. För ett exempel på en numrerad litteraturförteckning, titta i examensarbetet Spares Optimization and Management for Wind Turbine Farms av Jonas Lundin och Mattias Lindqvist (du hittar det på Referenslistan ska innehålla fullständiga referenser till motsvarande gjorda citeringar och referat. Referenser i texten ska självfallet helt överensstämma med referenser i referenslistan. Citerar du någon i andra hand kan det vara på sin plats att kontrollera källan för att undvika felaktigheter i citeringen. Undvik att ta med ovidkommande litteratur! Använd följande ordning i referenslistan: 1. Författarna i bokstavsordning 2. Om en författare skrivit flera arbeten ordnas de efter publiceringsår och så att arbeten som skrivits av en författare ensam går före arbeten där han endast medverkat som medförfattare. 3. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genom att markera med a, b, c efter årtalet (t.ex. 1998a, 1998b). Referenserna anges med huvudförfattarens efternamn. För tidsskrifter följer därefter initialer, tryckår, titel, journal eller samlingsvolym, volym och nummer, och för tidsskrifter anges även sidnummer. Här ges ett exempel: Taylor, G.I., (1953). Dispersion of soluble matter in solvent flowing slowly through a tube. Proc. R. Soc. (London) Ser., A219, För tekniska rapporter anges den tekniska rapportens beteckning enligt följande: Einstein, H.A., (1950). The Bed-Load Function for Sediment Transportation in Open-Channel Flows. U.S.Dept.Agricult., Soil Conserv. Serv., T.B., No Eventuellt kan även ISSN- eller ISBN-nummer läggas till på slutet. För böcker anges referensen med titeln och förlag enligt följande: Wetzel, R.G., (1983). Limnology, 2nd ed., Saunders Collage Publishers, New York. Internetreferenser ges på följande sätt: 2 Oxford-systemet använder fotnötter och en referens kan se ut så här: P Laplace, Mécanique céleste, Vol. II, Book III, Paris,

13 Uppsala Universitet (2004). STS-programmet, ( ) Ett exempel på en referenslista finns på nästa sida. Books: [1] Swedish State Power Board (Statens Vattenfallsverk) Hydro Power in Sweden. Vällingby, 1981, pp [2] A. Kaijser, I fädrens spår... Stockholm: Carlsson bokförlag, 1994, pp Technical Reports: [3] J. Storesund. (2004, Nov.). Handbok för livslängdsarbete med energianläggningar. Värmeforsk, Stockholm, Sweden. [4] A. Hägglund, and A. Karlsson (2003, Aug.). Uppdatering av databasen för dielektrisk statordiagnostrik (DSD). SwedPower AB, Älvkarleby, Sweden. 11