I Skellefteå har vi en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 I Skellefteå har vi en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år När vi summerar 2015 kan vi för fjärde året i rad glädjas åt att Skellefteå fortsätter att redovisa arbetslöshetssiffror som ligger lägre än genomsnittet för riket. 2

3 INLEDNING Innehåll 3 Inledning 5 Målgrupp 6 Kommunstyrelsens ordföranden 8 Skellefteå i korthet 9 Kommunen i korthet 10 Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? 11 Kommunkoncernen fem år i sammandrag 12 Förvaltningsberättelse 14 Kommunchefen har ordet 18 Befolkningsutveckling 20 Mål och strategier mot år God ekonomisk hushållning 32 Kommunens verksamheter 36 Barn och utbildning 39 Omsorg och hjälp 42 Uppleva och göra 48 Bygga, bo och miljö 52 Trafik och infrastruktur 56 Näringsliv och arbete 58 Medarbetare och internt stöd 62 Räkenskaper 64 Finansiell uppföljning 70 Driftredovisning 71 Driftredovisning kommunägda bolag 72 Affärsverksamhetens egna kapital 73 Investeringsredovisning 74 Resultaträkning 75 Balansräkning 76 Kassaflödesanalys 77 Noter 86 Redovisningsprinciper 88 Revisionsberättelse Fotografer: Carina Wallin, Emil Tjärnström, Patrick Degerman, Paulina Holmgren, Shutterstock och Johnér. Inledning Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande ger sin bild av 2015 och de utmaningar som Skellefteå kommun står inför. I inledningen ges också några korta sammanfattningar av Skellefteå som plats och kommunen som organisation och arbetsgivare. Förvaltningsberättelse Kommunchefen redogör för året som gått och det görs en avstämning av kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas vad kommunen åstadkommit under 2015 inom olika verksamhetsområden. Här ges också en beskrivning av kommunstyrelsen och kommunens ledningsgrupp. Räkenskaper Här redogörs för det ekonomiska utfallet För hela Skellefteå kommun och alla dess nämnder och bolag. Här redovisas kommunens och hela kommunkoncernens finansiella ställning vid årets slut. Olika typer av finansiella nyckeltal redovisas och analyseras. I detta avsnitt beskrivs också kommunens redovisningsprinciper och hur kommunen lever upp till god redovisningssed. Revisionsberättelse Här redovisar kommunens utsedda förtroendevalda revisorer sin granskning av kommunstyrelsens och nämndernas verksamheter för kommunfullmäktige. Granskningen gäller också verksamheter som drivs i de kommunägda bolagen. För räkenskapsåret 2015 tillstyrker revisorerna att kommunstyrelsen, nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. 3

4 4

5 INLEDNING Målgrupp Skellefteå kommuns årsredovisning upprätta s för kommunfullmäktige och kommunens invånare. Den riktar sig även till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Utan alla Skelleftebor skulle inte vårt Skellefteå finnas. Varje år sker flera miljoner möten mellan kommunens medarbetare och dess invånare. Bland kommunens många verksamheter är skola, vård och omsorg de största. Kommunens cirka pedagoger träffar varje dag ungefär elever i olika åldrar och med olika bakgrund och förutsättningar. Detta genererar mängder av möten över hela kommunens geografiska yta. På en annan plats får kvinnor och män vård och omsorg, där brukare möter medarbetare inom ett spektrum av olika kompetensområden. Dessa möten är viktiga! I alla möten ska kommunens medarbetare leverera och interagera med kvinnor, män, pojkar och flickor och alla de olikheter som var och en enskilt har. Det är så vi tillsammans skapar och är vårt Skellefteå. Om du har några frågor och funderingar om årsredovisningen eller om kommunen i stort eller smått är du välkommen att kontakta kommunens kundtjänst. 5

6 INLEDNING Kommunstyrelsens ordföranden Vi i Skellefteå har en gemensam vision om att vara en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år När vi summerar 2015 kan vi återigen glädjas åt att Skellefteå redovisar lägre arbetslöshetssiffror än övriga riket. Arbetslösheten har dessutom det senaste året sjunkit mer i Skellefteå jämfört med riket. Det är extra roligt just därför att Skellefteå är en kommun som tar emot många människor från andra länder. Det viktigaste för att en kommun ska ha goda ekonomiska förutsättningar är att dess invånare har sysselsättning och att alla invånare är med i samhällsgemenskapen. Årsredovisningen 2015 visar att Skellefteå kommun i grunden har en stabil ekonomi, men att vi har ekonomiska utmaningar för de närmaste åren. Befolkningen ökade bara marginellt under 2015 och alla vi som bor och verkar i Skellefteå behöver tillsammans fortsätta arbetet med att låta intentionerna i den nya utvecklingsstrategin bli verklighet. Tidigt under 2015 slöt vi nya överenskommelser med Migrationsverket om flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande barn och flera nya boenden startades under året. Under hösten ökade flyktingströmmen till Sverige ytterligare, vilket i hög grad också påverkade Skellefteå. Under senhösten agerade Skellefteå kommun snabbt och förtjänstfullt genom att vi med kort varsel ordnade fram ett stort antal boendeplatser för personer som varit tvungna att fly från krig och förtryck. Boendeplatserna, som ordnades på kommunens campingar i Byske och Skellefteå, hölls uppe under perioden oktober december och samlade totalt 165 personer. Kommunenens ekonomiska utfall är bra för 2015 samtidigt som den ordinarie verksamheten inte riktigt går ihop. Kommunens ekonomiska resultat räddas i stället av engångsintäkter som inte var kända när budgeten för 2015 fastställdes. Det goda resultatet ger oss utökade möjligheter till framtida finansiering av våra investeringar, men vi måste fortsätta arbetet med att få den löpande verksamheten i balans. Kommunens ambitioner och investeringsplaner är mycket höga under den närmaste femårsperioden. För att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle bedömer vi investeringarna utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Investeringsplanerna innehåller stora hållbara satsningar som exempelvis den stora omstruktureringen av våra skollokaler och den nya vattenförsörjningen. Här vill vi också nämna planerna på det nya kulturhuset som ska bli en viktig mötesplats för kommunens invånare och människor från olika sammanhang. Kulturhuset ska vara ett hus som vågar och som bidrar till att alla invånare kommer med i samhällsgemenskapen. Satsningar på skolan i Skellefteå ligger högt upp på vår agenda varför vi nu också på olika sätt förbättrar läget för våra skolnämnder att bedriva verksamhet. Det handlar inte bara om att vi nu genomför de största skolinvesteringarna som skett i Skellefteå i modern tid utan också om att på olika sätt förbereda våra barn och ungdomar för framtiden. Under 2015 har vi exempelvis deltagit i förberedelserna för Skellefteå Science Center (numera Exploratoriet) som kommer att öppna sina dörrar på Nordanå under Centret är ett samarbete mellan kommunen och näringslivet för att få fler, främst 6

7 ungdomar, intresserade av naturvetenskap och teknik. Ett annat viktigt initiativ för kommunens unga invånar e är arbetet med Sveriges nordligaste Kodcentrum som startades under Under året träffade barn i åldrarna 9 12 år vid ett flertal tillfällen volontärer från olika it-företag för att lära sig mer om programmering. Det är också glädjande att antalet studenter vid Campus i Skellefteå ökade något jämfört med Höstterminen 2015 uppgick antalet studenter till över Det är antalet studerande på fristående kurser vid Luleå tekniska universitet (LTU) som står för ökningen. Under 2015 beslutade kommunfullmäktige om en ny utvecklingsstrategi för Skellefteå. Under framtagandet av strategin genomfördes dialoger med både invånare, föreningar och företag. Dialogen gav ett gediget underlag för att gå vidare för ett växande Skellefteå. Det var glädjande att se det stora engagemang som många visade. Det blev en tydlig signal till oss beslutsfattare om hur viktigt detta är. Nu fortsätter arbetet med strategin som är ett viktigt stöd för den fortsatta utvecklingen. Där kan alla som bor i Skellefteå spela en roll. Det är tillsammans vi ska uppnå de mål vi har satt upp och det gäller för alla oss som bor i hela denna stora och vidsträckta kommun. En av nycklarna för en ljus framtid handlar om att vi måste bygga bostäder. De genomförda försäljningarna av både lägenheter och verksamhetslokaler möjliggör en utökad nyproduktion. Nybyggen växer nu upp i centrala Skellefteå och fler kommer. Framtidens näringsliv och verksamheter måste också ha tillgång till goda lokaler. Där har vi många olika lösningar att erbjuda. Med detta följer också behov av en bra infrastruktur och moderna trafiklösningar. Frågor som ligger högt på agendan och som kommer att fortsätta att göra det i framtiden är Norrbottniabanan med nytt resecentrum, E4:ans dragning genom Skellefteå och den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Samhället i stort behöver utvecklas, till exempel genom ett kulturhus. Digitaliseringen är i dag en av de starkaste trenderna och där ska vi också hålla oss framme. Ett spännande 2015 ligger nu bakom oss och vi ser med hopp och tillförsikt framåt. Vi som bor och verkar i Skellefteå kommun står inför många spännande utmaningar i framtiden och vi är beredda att möta dem. Vi har startat ett arbete för att ta Skellefteå in i framtiden. Visst vill du också vara med? Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande Maria Marklund Kommunstyrelsens vice ordförande 7

8 INLEDNING Skellefteå i korthet Skellefteå är Norrlands och en av Sveriges till ytan största kustkommun med en yta på över km 2. Av Sveriges totalt 290 kommuner är Skellefteå den åttonde största kommunen till ytan. Med en befolkningstäthet på omkring 11 invånare per km 2 erbjuds gott om plats för alla. I Skellefteå finns en rik natur med bland annat en 360 km lång havskust och insjöar. Invånarantalet ökade 2015 för tredje året i rad och uppgår nu till över personer. Befolkningen är något äldre än snittet för riket, men i åldersgruppen år är det en större andel som förvärvsarbetar jämfört med övriga landet. Arbetslösheten ligger nu, efter många år av höga nivåer, på en lägre nivå än övriga Sverige. Intressant är också att invånarna i Skellefteå har något högre medianinkomst jämfört med genomsnittet i riket. I Skellefteå finns ett naturligt och diversifierat näringsliv. Rika naturtillgångar som skogen, malmen och älven, i kombination med en idérik entreprenörkraft och en inställning om att allting går, har präglat utvecklingen. Platsen har fostrat allt från stora företagspersonligheter till uppfinnare och ett mångsidigt näringsliv med nationellt och internationellt starka varumärken. I dag beror Skellefteås tillväxt även på satsningar inom forskning och utbildning. Skellefteå Airport är en av de snabbast växande flygplatserna i Sverige slogs nytt rekord med över resenärer. Under 2015 skedde en liten minskning som kan förklaras av att några internationella resmål tagits bort. Trots detta har åtta olika resmål trafikerats från Skellefteå Airport under året. Nya lösningar som smidigt för människor, tjänster och gods närmare varandra utvecklas ständigt. Med tåg, båt, bil och flyg som stora transportkanaler är platsen Skellefteå en knutpunkt för såväl tillväxt som sociala möjligheter och idén om livsfrihet. Skellefteå i korthet Skellefteå 2014 Sverige medel 2014 Skellefteå 2015 Sverige medel 2015 Antal invånare Medelålder 43,2 41,2 - - Mediankomst per år ( ) 251,885 ( ) - - Andel av befolkningen (16-64 år) 80,8 (80,7) 77,3 (77,1) - - som förvärvsarbetar, % Arbetslöshet år, % 8,0 8,0 6,6 8,0 Varav kvinnor, % 6,6 6,8 6,4 7,4 Varav män, % 9,3 8,7 8,7 8,6 Arbetslöshet år, % 17,3 15,0 15,8 13,0 Varav kvinnor, % 11,6 12,0 11,7 10,3 Varav män, % 20,7 17,3 19,3 15,5 Andel av befolkningen (20-64 år) 4,9 (5,0) 6,6 (6,7) - - som driver eget företag, % Andel av befolkningen (25-64 år) 20,4 (20,4) 25,1 (25,3) - - som har minst 3 års eftergymnasial utbildning, % Siffror inom parentes avser uppgifter för år 2013 (vissa tal för år 2015 är inte kända vid bokslutstillfället). Källa: samt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december (med arbetslösa avses både öppet arbetslösa och deltagare i Arbetsförmedlingens programverksamhet). 8

9 INLEDNING Kommunen i korthet I Skellefteå kommun består den politiska ledningen av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, valberedning och revision. Valberedningen är en förtroendevald arbetsgrupp. De bereder valärenden som kommunfullmäktige ska besluta om, till exempel val av ledamöter till kommunstyrelse och nämnder. Kommunrevisorerna utses av kommunfullmäktige, som också fastställer kommunrevisionens budget. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2015 Politiskt parti Antal mandat Ekonomiska styrenheter Samtliga verksamheter inom Skellefteå kommun tillhör någon av de tre styrenheterna nedan. Styrenhet Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet Kommunägda bolag Kommunalskatt 2015 Finansieras av Skatte- och statsbidragsintäkter samt vissa intäkter från avgifter Taxe- och avgiftsintäkter Försäljningsintäkter Den totala kommunalskatten i Skellefteå ligger under genomsnittet i Väster bottens län men över genomsnittet för riket. Socialdemokraterna 34 Moderaterna 6 Centerpartiet 6 Vänsterpartiet 6 Liberalerna 5 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 2 % Kommun Landsting Total Lägst: Vellinge 18,50 10,69 29,19 Riket 20,70 11,29 31,99 Skellefteå 22,60 10,80 33,40 Umeå 22,80 10,80 33,60 Västerbotten 22,86 10,80 33,66 Högst: Dorotea 23,90 10,80 34,70 Summa mandat 65 Skellefteå har två kommunalråd: Lorents Burman (S) och Maria Marklund (S). Kommunchef är Kristina Sundin Jonsson. Hon är kommunens ledande tjänsteperson och stödjer kommunstyrelsen med utveckling och samordning av den kommunala verksamheten. Hon är chef för samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens aktiebolag finns samlade. De kommunägda bolagens verksamheter faller inom ramen för den kommunala kompetensen (vad en kommun kan/ får göra) och samordnas med övrig kommunal verksamhet. Antal anställda Antal anställda (tillsvidare- och visstidsanställda) i kommunen, exklusive bolagen, uppgick vid årsskiftet till personer, vilket är en ökning med 209 personer jämfört med Antal anställda i de kommunägda bolagen uppgick till 949 och minskade med 26 personer under Antal månadsanställda i kommunen Totalt antal tillsvidare- och visstidsanställda varav tillsvidareanställda varav tillsvidareanställda, % 87,3 89,8 varav kvinnor varav män Antal anställda i de kommunägda bolagen Totalt antal anställda

10 INLEDNING Var kommer pengarna ifrån och vad används de till? Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla uppgick dessa intäkter till 70 procent av kommunens totala intäkter (exklusive kommunägda bolag). Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 26 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut av invånarna för tillhandahållandet av vissa tjänster som äldreomsorg, barnomsorg, vatten och renhållning. En mindre andel (3 procent) härrör sig från kommunens energiverksamhet. Vissa år kan kommunen ha andra typer av engångsintäkter som reavinster vid försäljning eller andra extraordinära intäkter, dessa ingår inte i diagrammet nedan. Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen (exklusive kommunägda bolag) uppgick 2015 till 5,5 miljarder kronor. 66 procent av dessa kostnader utgjordes av personalkostnader. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och i vissa verksamheter kan andelen personalkostnader ligga på närmare 80 procent. Utöver personalkostnader köpte kommunen in material, tjänster, med mera för över 1,4 miljarder kronor, vilket 2015 utgjorde 26 procent av den totala kostnadsmassan. Kommunen hade också kostnader för externa lokaler på nästan 450 miljoner kronor, vilket utgjorde 8 procent av den totala kostnadsmassan. Verksamhetsområden inom den skattefinansierade verksamheten Den skattefinansierade verksamheten i kommunen består av ett antal olika områden. Det största området är vård och omsorg som uppgår till 44 procent av den totala verksamhetsvolymen. De största delarna inom detta område är äldreomsorg, hälsooch sjukvård samt stöd och service för personer med funktionsnedsättnin g. Det näst största området är den pedagogiska verksamheten, vars andel uppgår till 38 procent. De största delarna inom detta område är förskola, grund- och gymnasieskola. Övriga områden inom den skattefinansierade verksamheten är fritid och kultur (7 procent), Infrastruktur (7 procent) samt övriga områden (5 procent). 1 % 4 % 7 % 7 % 26 % 26 % 3 % 70 % 8 % 66 % 44 % 38 % Skatteintäkter och generella statsbidrag Elförsörjning Verksamhetens intäkter Kostnader för arbetskraft Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Gemensamma verksamheter 10

11 INLEDNING Skellefteå kommunkoncern fem år i sammandrag Belopp i mnkr där inte annat anges Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Årets resultat Tillgångar Avsättningar varav pensionsavsättning Skulder Eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Total pensionsskuld (inkl. ansvarsförbindelse) Soliditet, % * Soliditet, kommunen, % * Utdebitering, kronor per skattekrona 22,60 22,60 22,60 22,40 22,40 * Vid beräkning av soliditeten har hela pensionsskulden räknats med, även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen 11

12 År 2015 har varit både ett utmanande och utvecklande år för Skellefteå kommun. Kommunchef Kristina Sundin Jonsson inleder förvaltningsberättelsen med att sammanfatta det gångna året som präglats av samarbete, vi-känsla och målmedvetenhet. I förvaltningsberättelsen görs en avstämning av om Skellefteå kommun levt upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Här redovisas hur kommunen uppfyllt kommunfullmäktiges övergripande mål för verksamhet och ekonomi. I detta avsnitt får läsaren också ta del av kommunens mångfasetterade verksamhet och vad som skett under det gångna året. 12

13 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunchefen har ordet 2015 blev ett år med många intressanta och viktiga händelser. Skellefteå 2030 är det största gemensamma framtidsarbete som har genomförts i kommunen. Nu är vi på väg. Vi bygger bostäder och skolor. Vi bjuder in hela världen att fundera på hur vårt kulturhus ska se ut. Vi förstår betydelsen av att arbeta för jämställdhet och öppenhet, öppnar upp för nya företagsetableringar och vi satsar på digitalisering och kod i skolan. Inom äldreomsorgen pågår en långsiktig lärresa med fokus på att de äldre ska kunna leva livet bäst möjligt. Mitt i allt detta har vi fortsatt med all vår dagliga verksamhet som engagerar och berör våra invånare. Jag tänker inte minst på den insats som kommunens personal tillsammans med frivilligorganisationer snabbt genomförde för att akut hjälpa Migrationsverket med tillfälliga boendeplatser för flyktingar. Under perioden oktober december ordnades boenden för 165 personer som flydde från krig och förtryck. En stor eloge till alla inblandade. Varje år sker miljontals möten mellan kommunens medarbetare och invånarna i Skellefteå. Kommunerna är nog den del av den offentliga sektorn som har störst möjligheter att på ett konkret sätt förbättra tillvaron för enskilda människor. Vi står för merparten av den vardagsnära service som invånarna behöver vården, skolan, omsorgen å ena sidan, stadsplanering, bostäder, transporter, vattenförsörjning, renhållning, med mera å andra sidan. Det är naturligt att en verksamhet som vi dagligen har kontakt med och som många gånger är avgörande för hur vi får ihop vårt liv, berör och engagerar. Kommunens medarbetare har därför en viktig del i utvecklingen av Skellefteå och i arbetet med att nå visionen; Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Jag inledde lite kort med att berätta om allt som pågår inom ramen för utvecklingsstrategin Här kan nämnas nybyggnationer och reno veringar av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor eller varför inte fullmäktiges beslut om att Skellefteå ska få ett eget kulturhus. Där har det nu inletts en arkitekttävling för att få fram den bästa lösningen. Tävlingen kommer att bli klar under år 2016 då också planläggningen av området fortsätter. Det växer upp nya bostadsområden som västra Eriksberg och utbyggnaden av andra områden, som exempelvis Falkträskområdet, fortsätter. Bara under 2015 pågick byggandet av cirka 250 nya bostäder. Under de kommande fem åren planeras det för minst 800 nya bostäder var också året när både kommunen och dess bolag sålde lägenheter och verksamhetslokaler. Försäljningarna möjliggör byggandet av fler lägenheter och en utveckling av stadskärnan. Kommunen får också in andra aktörer som vill satsa och vara med i Skellefteås utveckling. Ett annat viktigt projekt för Skellefteås framtid är arbetet med den nya vattentäkten som nu påbör 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE jas. Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar lösning för kommunens invånare. I 2030-planeringen ingår också ett omtag för att utveckla Skellefteås centrum. Under 2015 har arbete pågått med en fördjupad översiktsplan med målbilden att centrala Skellefteå ska vara en inbjudande mötesplats. Planen ger förutsättningar för många nya bostäder och arbetsplatser samt fler mötesplatser, ökad handel, bättre tillgänglighet och ett ökat kulturliv. Viktiga frågor med anknytning till utvecklingen av centrum är bland annat nytt resecentrum, kulturhuset, utveckling av trafikmiljön, E4-dragningen och inte minst Norrbotniabanan. Parallellt med att den nya utvecklingsstrategin blev klar under 2015 beslutade kommunfullmäktige också om en ny kommunikationsstrategi. Den ger oss en gemensam plattform för hur den kommunövergripande kommunikationen ska utformas och tar avstamp i det pågående arbetet, Skellefteå kommuns värdegrund och platsvarumärket. Under året har också fullmäktige förbättrat förutsättningarna för att kommunen på ett ännu tydligare sätt ska kunna arbeta i rätt riktning, då man beslutat om en ny målstyrningsmodell med ett än tydligare fokus på 2030-målet var ett år där kommunens mottagning av nyanlända förändrades. Förutom de akutplatser som kommunen ordnade med kort varsel, så tecknades nya överenskommelser med Migrationsverket om flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande barn. Under hösten ökade flyktingströmmarna till Sverige, vilket i hög grad påverkade Skellefteås mottagande. Under året har det startats fem nya ordinarie boenden och två transitboenden för ensamkommande barn. Planering för att starta ytterligare boenden pågår. Det pågår också en mängd aktiviteter för ett gott flyktingmottagande och en god integration av såväl kommunen som av civilsamhället och näringslivet. Arbetet kommer att vara en viktig och central del i att nå befolkningsmålet om invånare. Under 2015 ökade antalet kommunanställda. Några bidragande orsaker till det är att kommunen gett flera timanställda en tryggare anställning samt det utökade arbete som har inletts omkring flyktingmottagningen. Omsättningen bland kommunens anställda börjar också visa sig på allvar då många går i pension och många nya personer kommer in i vår organisation. Medelåldern bland kommunens anställda har sjunkit och uppgår nu till drygt 45 år. Kommunens ekonomi har stärkts under året tack vare extraordinära intäkter. Under 2015 har enskilda beslut, både på det nationella och lokala planet, påverkat kommunens ekonomi i positiv riktning. Några saker som kan nämnas är återbetalning av försäkringspremier (AFA), reavinster till följd av fastighetsförsäljning samt tillfälliga statsbidrag. Dessa intäkter var inte kända när kommunfullmäktige fastställde budgeten för Det ekonomiska resultatet överträffar kommunfullmäktiges mål och ger ett bra bidrag till kommande års finansiering av investeringar. Kommunen har fortfarande en god finansiell ställning, vilket är avgörande för att vi ska klara av våra stora investeringsambitioner under de kommande åren. Framtiden kommer att innebära omfördelning och omprioritering av kommunala medel för att klara driften av kommande års investeringar. Kommunens ekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till att invånarna har ett arbete att gå till och att arbetslösheten är låg. Kommunen bedriver därför ett viktigt arbete med både direkta arbetsmarknadsinsatser och olika typer av insatser för att stärka kommunens näringsliv. Det är därför glädjande att konstatera att arbetslösheten i Skellefteå sjönk mer under 2015 än vad den gjorde i övriga riket. Kommunens inre arbete behöver hela tiden förändras för att utifrån invånarnas/kundernas perspektiv utveckla och förbättra kvaliteten på våra tjänster. Såväl inom vår egen koncern som tillsammans med andra. Här är kommunens samordning av ett gemensamt löne- och rekryteringscenter bra exempel. Ett annat exempel är det pågående arbetet med kommunens ekonomifunktion som genomgår en översyn för att ytterligare utveckla verksamheten. Skellefteå kommun fortsätter också att öka samarbetet med andra kommuner och aktörer. Här kan nämnas den gemensamma måltidsverksamheten tillsammans med landstinget, samarbetet med andra kommuner i den gemensamma banken Kommuninvest och it-samarbetet med Umeå kommun. Samarbetet inom Skellefteregionen växer och kommunernas utvecklingsarbete kring Norrbotniabanan är inne i ett intensivt arbete. Framtiden kommer att kräva helt nya samarbeten lokalt, i länet, nationellt och internationellt. Till sist vill jag tacka alla för ännu ett framgångsrikt och händelserikt år för Skellefteå kommun. Jag hoppas att du finner kommunens årsredovisning intressant. Kristina Sundin Jonsson Kommunchef 15

16 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutveckling Skellefteå kommun hade vid årsskiftet invånare, vilket är en ökning under 2015 med sju personer. Födelsenettot har under ett flertal år varit negativt. Under 2015 föddes 725 barn samtidigt som 840 invånare avled. Födelsenettot var något mindre negativt än föregående år. Flyttnettot, som beskriver relationen mellan in- och utflyttningen, är för Skellefteå den mest avgörande faktorn för hur befolkningsantalet utvecklas under en given tidsperiod. Inrikes inflyttning till Skellefteå låg under 2015, precis som det gjort under senare år, på drygt personer. Skillnaden mellan inrikes in- och utflyttning minskade något jämfört med tidigare. Samtidigt minskade inflyttningen från andra länder, vilket gav ett totalt flyttnetto på plus 103 personer, dvs. lägre än föregående år. Sammanfattningsvis var 2015 ett svagare år än 2014, framför allt beroende på den minskade invandringen. En minskad invandring i denna analys innebär inte att det kommit färre personer till Skellefteå från andra länder utan bara att de som kommit hit ännu inte blivit svenska medborgare eller fått Skellefteå som bostadsort. Om Skellefteå även fortsättningsvis får en in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot cirka invånare år Dagens utvecklingstakt räcker därmed inte till för att uppnå befolkningsmålet på invånare. Åldersklasser och kön Ålder Män Kvinnor Totalt w Summa Av Skellefteås samtliga invånare var vid årsskiftet män och var kvinnor, det vill säga nästan 800 fler män än kvinnor. Det är bara i den äldsta åldersgruppen (80-w år) som det finns fler kvinnor än män. Förändringar i olika åldersklasser, Ålder Män Kvinnor Totalt w Summa Även om kommunens totala befolkning nästan var oförändrad under 2015 skedde en del förändringar mellan åldersgrupperna. Antalet 80-w år minskade något medan gruppen år ökade med 138 personer. Antalet i gymnasieåldern år minskade med 175 personer medan antalet barn i grundskoleåldern ökade med 83 personer. Inrikes Inrikes Folk- Folk- Invand- Utvand- inflytt- utflytt- Flytt Justermängd ökning Födda Döda Netto ring ring Netto ning ning Netto totalt ingar Helår Helår Mätdatum: 31 december

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Totalbefolkning i Skellefteå, Skellefteå kommuns befolkningsutveckling har med undantag av varit positiv mellan åren Fortfarande har Skellefteå inte nått tillbaka till den befolkningsnivå som gällde vid millennie s kiftet, då befolkningen uppgick till personer. Födda och avlidna i Skellefteå, Födda Avlidna Diagrammet visar att Skellefteå under hela perioden haft ett negativt födelsenetto, det vill säga att fler avlider än föds, samt att noteringarna pendlar från år till år. Trendlinjerna visar dock att antalet födda successivt har närmat sig antalet avlidna, och att 2015 stämmer in i den trenden. Mindre variationer mellan enskilda år är slumpmässiga. In- och utflyttning till/från Skellefteå, Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är den mest avgörande komponenten för befolkningsutvecklingen. Födelsenettot är ofta mer förutsägbart. Bilden visar att bruttoströmmarna ökat betydligt sedan 2003, men att både inflyttning och utflyttning minskade något mellan 2014 och Inflyttning Utflyttning 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Unga och gamla i Skellefteå kommun, Den långsiktiga utvecklingen för olika åldersgrupper är tydlig. Antalet äldre har ökat och de stora barnkullarna från början av 1990-talet har passerat genom såväl kategorin 7 15 som år. Antalet små barn är mer stabilt över tid även om det börjar skönjas en ökning nu när de stora barnkullarna från 1990-talet börjar föda barn. Samtidigt kommer pensionärernas antal att fortsätta öka under kommande år. Flyttningar inom och utom riket, Utvandring Invandring Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Flyttnettot består av två delar; utrikes respektive inrikes in- och utflyttning. Som följande diagram visar är det de inrikes ut- och inflyttningarna som är de två största strömmarna med ett tydligt negativt nettoresultat. Den stora förändringen under perioden är att inflyttningen från utlandet ökar stadigt. Det är också den delen som är huvudorsaken till kommunens senaste befolkningstillväxt. Däremot finns det orsak att anta att den ökande inflyttningen från andra länder även i viss mån förstorar den inrikes utflyttningen, då många nyanlända väljer att bosätta sig någon annanstans i Sverige. Detta kan bland annat spåras i att andelen utrikes födda inte ökar på den nivå som kan förväntas om de flesta skulle välja att stanna kvar i kommunen. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mål och strategier mot år 2030 Lokal utvecklingsstrategi Våren 2015 tog kommunfullmäktige i Skellefteå beslut om en ny lokal utvecklingsstrategi fram till år Strategin gäller för platsen Skellefteå, det vill säga allt som ryms inom kommunens gränser. Utvecklingsstrategin omfattar alltså, förutom den kommunala verksamheten, även all annan verksamhet som bedrivs i kommunen och alla människor som bor här. I samband med beslutet om strategin tog fullmäktige också beslut om att strategin ska genomsyra verksamheten och vara en naturlig del av den kommunala styrningen strategin ska ses som ett verktyg för att stärka Skellefteås utveckling i enlighet med visionen: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Strategin är indelad i fyra olika områden: hållbara och varierande livsmiljöer, kunskap och unik kompetens, globalt konkurrenskraftig ekonomi samt överbryggade avstånd. Inom varje strategiområde finns särskilda mål och insatsområden. Kommunikationsstrategi För att bli öppnare och tydligare och för att invånare ska få bättre insikt i vad kommunen gör så har det under 2015 arbetats med att samordna kommunens kommunikation, bland annat har kommunfullmäktige beslutat om en kommunikationsstrategi. Till denna strategi har också en uppdaterad grafisk profil och en kommunikationsplan tagits fram. Kommunikationsstrategin tar avstamp i den övergripande utvecklingsstrategin 2030, Skellefteå kommuns värdegrund och platsvarumärket. Det övergripande syftet med strategin är att skapa en tydlig, enhetlig och sann bild av Skellefteå kommun. Målstyrningsmodell Under hösten 2015 tog fullmäktige beslut om en ny målstyrningsmodell. Modellen ska underlätta styrning av kommunal verksamhet i enlighet med 2030-strategin. Den nya modellen 20

21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utgår ifrån fullmäktiges uppgifter enligt kommunallagen och kommunens grundläggande uppdrag. Fullmäktige ska enligt kommunallagen ta beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. Kommunen ska finnas tillgänglig för kommuninvånare och kunder på olika sätt, erbjuda trygghet, bedriva verksamhet på ett effektivt sätt, samt bidra till utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. Omvärldsanalys Sedan flera år tillbaka arbetar Skellefteå kommun med omvärldsanalyser som viktigt inslag i det strategiska arbetet. En positiv utveckling förutsätter att kommunen tar tillvara de möjligheter som framtiden erbjuder, samtidigt som kommunen klarar att möta framtida olika utmaningar. Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster från en åldrande befolkning leder till att kommunen kommer att behöva rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Satsningar på utbildning och på att klara kompetensförsörjningen framöver blir viktigt. Den ökade migrationen i världen leder till ökad mångfald, vilket ställer krav på samhället, inte bara på snabba och tillförlitliga system för validering av kunskap, utan också på ny kompetens, flexibilitet när det gäller utbildningsinsatser och etablering på arbetsmarknaden. Tillgång till attraktiva bostäder, industri- och kontorslokaler är något som blir helt avgörande för om Skellefteå ska kunna nå kommunens tillväxtmål. Åtgärder för att nå visionen Redan under 2015 har kommunen gjort en rad åtgärder för att nå visionen och målen inom 2030-strategin. I juni beslutade kommunfullmäktige att kulturhuset ska byggas. Samtidigt byggs och renoveras flera förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ett nytt bostadsområde, västra Eriksberg, börjar ta form, samtidigt som planering pågår för fler tomter på andra platser i kommunen. Under 2015 pågick byggandet av cirka 250 nya bostäder i kommunen och det planeras för drygt 800 nya bostäder de närmaste fem åren. Skelleftebostäder AB, har sålt drygt lägenheter till Nordhalla Fastigheter AB, samtidigt som Diös har köpt fastigheter av Skellefteå kommun, Fastighets AB Polaris och Skellefteå Kraft AB. Försäljningarna möjliggör bland annat byggandet av fler lägenheter och en utveckling av stadskärnan. Kommunen får också in andra aktörer som vill satsa och vara med i Skellefteås utveckling. Intresset från företag även i andra branscher som vill investera och etablera sig i Skellefteå är samtidigt fortsatt stort. Ett annat viktigt projekt för Skellefteås framtid är arbetet med den nya vattentäkten som nu påbörjas utanför Skellefteå centralort. Skellefteå kommun Omvärldsanalys För Skellefteå 2015 med sikte mot

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Kommunallagen reglerar att alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Kommunerna ska dessutom själva ta fram riktlinjer för vad som är god ekonomisk hushållning i den enskilda kommunen. Kommunfullmäktige ska fastställa både finansiella mål och mål för verksamheten samt inför varje nytt år upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). 22 Kommunfullmäktige i Skellefteå har fastställt en policy för god ekonomisk hushållning (KF ). Policyn har sin grund i tanken om ett hållbart samhälle, ett samhälle som bygger på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, områden som är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning är en viktig del i den hållbara utvecklingen och ett fundament för att nå kommunvisionen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra kommunens ekonomi både i det kortare och i det längre perspektivet. En viktig utgångspunkt i kommunens policy är att varje generation ska stå för de kostnader som de ger upphov till. Frågan om kommunens ekonomiska ställning måste därför hela tiden hållas levande. Skellefteå kommun ska som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, alltid sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Förutom de finansiella mål som ingår i policyn för god ekonomisk hushållning fastställde fullmäktige inför budgetåret 2015 ett antal övergripande verksamhetsmål för hela kommunkoncernen samt ett antal riktade verksamhetsmål för samtliga nämnder och dotterbolag. I denna årsredovisning görs en avstämning av måluppfyllelsen till fullmäktiges verksamhetsmål samt finansiella mål. Finansiella mål och balanskrav Ekonomiskt resultat och betalningsförmåga på kort och lång sikt Skellefteå kommunkoncern redovisar för 2015 ett positivt ekonomiskt resultat på 963 mnkr, varav kommunen bidrar med ett resultat på plus 130 mnkr. Den skattefinansierade verksamheten redovisar enskilt ett resultat på plus 108 mnkr, vilket motsvarar plus 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunen klarar därmed sitt årliga överskottsmål på mellan 1 2 procent av skatter och generella statsbidrag med god marginal. I 2015 års bokslut redovisar kommunen en betalningsförmåga på lång sikt (soliditet) på omkring 70 procent, att jämföra med kommunens långsiktiga mål på 60 procent. Kommunen klarar också de långsiktiga målen om inlåning genom att kommunen fortfarande inte har börjat låna pengar för investeringar inom kommunen. Enligt nuvarande investerings- och likviditetsplan kommer kommunen att börja med extern inlåning i början på år Kommunens betalningsförmåga på kortare sikt (likviditet) är också god. Enligt kommunens policy ska den ligga på 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. I 2015 års bokslut ligger kommunens likviditet

23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE på 1,28 vilket innebär att det finns god marginal för att kunna betala de kortfristiga skulderna. Avstämning av balanskrav Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen vid avstämning av kommunallagens balanskrav är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Sammanställningen visar att kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav för år Mnkr Årets ekonomiska resultat Realisationsvinster Medel till RUR Medel från RUR - - Att återställa från tidigare år - - Balanskravsresultat växlades om 20 öre och 2016 kommer att växlas om 5 öre. Vid den senare skatteväxlingen 2015 har dock landstinget valt att inte sänka skatten motsvarande den höjning som kommunerna genomförde. Kommunen har även som mål att andelen av kommunens kostnader som täcks av intäkter från taxor och avgifter inte ska minska. Den andelen har ökat något mellan 2014 och Enligt policyn för god ekonomisk hushållning ska den skattefinansierade verksamheten årligen delfinansieras av ett driftbidrag från elförsörjningen som uppgår till 4 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. För bokslut 2015 ska den summan uppgå till 220 mnkr. Under året har elförsörjningen på grund av vikande elpriser bidragit med 194 mnkr, vilket utgör 3,8 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Kommunfullmäktige har under 2015 ändrat regelverket för detta bidrag och fastställt (KF ) att bidraget fr.o.m. årsbokslut 2015 inte bara kan finansieras med resultatet i affärsverksamheten Elförsörjning utan även genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB. För att klara nivån upp till 4 procent kommer årsstämmorna i Skellefteå Kraft AB och Skellefteå Stadshus AB att besluta om aktieutdelning som återställer nivån till 4 procent av eget kapital, dvs. en intäkt till kommunen på ytterligare omkring 26 mnkr. Verksamhetsmål I enlighet med kommunens policy för god ekonomisk hushållning fastställde kommunfullmäktige i Skellefteå ett antal verksamhetsmål inför Målen fastställdes inom fyra olika perspektiv; Medborgare/kund, Utveckling/tillväxt, Ekonomi och Medarbetare. Målen i de olika perspektiven kopplades ihop med kommunvisionen. Resultatet av årets avstämning är delvis måluppfyllelse i samtliga perspektiv. Summa RUR, efter avsättning/användning Sammanfattning måluppfyllelse verksamhetsmål Efter kommunens avsättning till RUR (resultatutjämningsreserv) i 2015 års bokslut så uppgår kommunens totala RUR till 60 mnkr. Reserven kan användas om kommunen någon gång i framtiden av olika skäl kan tvingas redovisa ett negativt ekonomiskt resultat. Medborgare Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Vision: Skellefteå en framsynt och jämtälld tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. Resultat: Kommunen nådde sammantaget under 2015 delvis måluppfyllelse i samtliga perspektiv. Finansiering av verksamhet Kommunen har som mål att den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Skattesatsen i Skellefteå kommun har varit oförändrad i många år och 2015 genomfördes en skatteväxling med landstinget gällande kommunernas övertagande av hemsjukvården i Västerbottens län. 23

24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens samlade bedömning Kommunstyrelsens samlade bedömning är att Skellefteå kommun under 2015 haft en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter. Motivet till detta är att kommunen dels redovisar ett ekonomiskt resultat som överträffar kommunfullmäktiges mål och dels klarar sina soliditets- och inlåningsmål med god marginal. Prognossäker heten är också stor i organisationen, vilket visar på en god intern kontroll. Att det ekonomiska resultatet överstiger budget beror nästan helt på händelser som inte var kända när budgeten fastställdes av kommunfullmäktige. Utfallet har påverkats av försäljning av tillgångar, återbetalning av försäkringspremier samt statliga beslut om både specialdestinerade och generella statsbidrag som inneburit intäkter av engångskaraktär till kommunen. Bedömningen om god ekonomisk hushållning grundar sig också på att nämnder och bolag drivit sina verksamheter i enlighet med kommunfullmäktiges definierade uppdrag i reglementen och ägardirektiv. Den samlade verksamhetsberättelsen i årsredovisningen i kombination med löpande redovisningar under året samt särskilda bolagsstyrningsrapporter från de kommunägda bolagen ligger till grund för denna bedömning. Den samlade bedömningen styrks också av att kommunen klarat en god uppfyllelse av verksamhetsmålen även om avstämningen pekar på ett antal förbättringsområden. Många av målen i styrkorten är utmanande för kommunens nämnder och bolag, vilket också är en av poängerna med målstyrningen. Det viktigaste är att målarbetet leder till förbättringar. 24

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning av finansiella mål Ja Nej Finansiella mål på lång sikt Det ekonomiska resultatet i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till 1 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Soliditeten ska alltid uppgå till minst 60 procent (inkl. hela pensionsskulden, även den del som redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen). Grundprincip om egenfinansiering av investeringar. Inlåning kan ske när en investering beräknas ha ett positivt driftnetto, dvs. inga ytterligare skattemedel behöver tillföras driftbudgeten. Undantag kan göras för investeringar i skolor. Inlåning till kommunen, exkl. kommunägda bolag, får maximalt uppgå till kr/inv. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån nuvarande aktuella skattesats. Den framtida ekonomiska planeringen ska utgå ifrån att andelen av kommunens kostnader som täcks av taxor och avgifter, inte ska minska. Skattefinansierad verksamhet ska årligen finansieras med ett internt bidrag från affärsverksamheten elförsörjning. Bidraget ska motsvara omkring 4 procent av Skellefteå Krafts redovisade egna kapital vid senast fastställda bokslut. Måluppfyllelse Det ekonomiska resultatet slutade på plus 108 mnkr eller plus 2,7 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunens soliditet uppgår till 70 procent. Kommunens pensionsskuld minskade med 2,7 procent jämfört med Kommunens egenfinansiering av investeringar i kommunen uppgår till 100 procent. Den långfristiga inlåningen uppgår till 170 mnkr eller kr/inv. och avser lån upptagit i kommunen för vidareutlåning till de kommun ägda bolagen var kommunens skattesats oförändrad på 22:60. Andelen har ökat från 25,8 procent till 27,0 procent. Bidraget från elförsörjningen till den skattefinansierade verksamheten uppgår till 194 mnkr, vilket utgör 3,8 procent av eget kapital i Skellefteå Kraft. Nivån upp till 4 procent justeras genom aktieutdelning från Skellefteå Kraft AB (KF ). Finansiella mål på kort sikt Likviditeten för kommunen ska ligga på minst 1,0 för att kommunen ska kunna betala sina kortfristiga skulder med omedelbar verkan. Måluppfyllelse Likviditeten uppgår till 1,28 vilket innebär att det finns god marginal för att kunna betala de kortfristiga skulderna med omedelbar verkan. På sidan 64 redovisas en djupare analys av kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat och ställning. 25

26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning av verksamhetsmål Verksamhetsmålen stakar ut den politiska färdriktningen, ger stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt, samt tydliggör vad pengarna räcker till. Målen sätts på olika nivåer i organisationen och för olika tidsperioder. Kommunens vision beskriver dit all kommunal verksamhet strävar på lång sikt. Önskat läge är dit kommunen vill nå på något kortare sikt. Visionen och det önskade läget används som utgångspunkt när mer mätbara mål på kortare sikt fastställs. Till fullmäktigemålen i varje perspektiv knyts ett fokusområde och andra viktiga områden. Nämnder och bolag ges egna verksamhetsmål med koppling till fullmäktiges mål och områden. Samtliga mål vilar på kommunens värdegrund. För varje perspektiv ges en översiktsbeskrivning med mål och bedömning (färgkodning) samt en förklarande text. Perspektivet avslutas med en samlad bedömning om hela perspektivets måluppfyllelse. Måluppfyllelse Målsättningarna som inte uppnåtts markeras med rött, mål som delvis uppnåtts med gult och de mål som uppfyllts markeras med grönt. Ej måluppfyllelse Delvis måluppfyllelse Måluppfyllelse Kommunfulmäktiges styrkort Vision: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Önskat läge: En nytänkande region med fler invånare. Medborgare/kund Utveckling/tillväxt Ekonomi Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunfullmäktiges mål: Kommunfullmäktiges mål: Kommunfullmäktiges mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Långsiktig hållbar utveckling God ekonomisk hushållning Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder Fokusområde: Fokusområde: Fokusområde: Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå Attraktiv stad Strategiska investeringar Attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö och en ökad mångfald Andra viktiga områden: Andra viktiga områden: Andra viktiga områden: Andra viktiga områden: Utveckla demokratin Nya mötesplatser Underlätta för näringsliv och nyföretagande Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Utveckla demokratin Nya mötesplatser Rimligt antal medarbetare per chef Öka andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund Kompetensförsörjning Värdegrund: Professionalitet, engagemang och framsynthet 26

27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare/kund Kommunfullmäktiges mål: Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder. Fokusområde: Ett mångkulturellt och inkluderande Skellefteå. PERSPEKTIVETS RESULTAT: DELVIS MÅLUPPFYLLELSE Barn- och grundskolenämnd Utbilda medarbetare i interkulturell kompetens. Bygg- och miljönämnd Människor från andra kulturer är delaktiga i samhällsutvecklingen genom att 80 procent av planerade aktiviteter genomförs. Fritidsnämnd Aktivt områdesarbete på Anderstorp för att stärka ungdomsverksamheten genom att öka antalet ungdomslag/ grupper och där minst 40 procent av deltagarna är flickor. Gymnasienämnd Minska andelen studieavbrott inom SFI från 7 till 5 procent. Kommunstyrelse 5 procent förbättring i kommun-kompassen resultat. Kulturnämnd Öka antalet mångkulturella arrangemang. Nämnd för support och lokaler Förbättra nöjdkundindex. Personalnämnd Dialoger är genomförda med ungdomar år i kommunens grupp- och asylboenden samt med studerande vid SFI i syfte att synliggöra Skellefteå kommun som attraktiv arbetsgivare. Socialnämnd Brukarna ska ha en genomförande-plan/vårdplan utifrån ett salutogent arbetssätt. Teknisk nämnd Skapa fungerande och inkluderande fysiska och/eller digitala mötesforum för invånardialog. Skellefteå Stadshus AB Stolta, engagerade och nöjda medborgare och kunder. Skellefteå museum AB Nordanåområdet har en långsiktig utvecklingsplan inkluderad i Skellefteås kulturplan. Västerbottensteatern AB 10 procent förstagångsbesökare och ökat antal i huset med 10 procent. Delvis måluppfyllelse inom perspektivet medborgare/kund 7 av 13 nämnder och bolag nådde sina uppsatta mål. Bygg- och miljönämndens mål kring en ökad delaktighet för människor från andra kulturer nåddes inte, då färre aktiviteter än planerat genomfördes. Andelen studieavbrott inom SFI fortsätter att ligga på 7 procent, vilket innebar att gymnasienämnden inte nådde sitt mål. Då Skellefteå kommun valde att inte delta i tävlingen Sveriges kvalitetskommun 2015, erhölls inte heller någon procentuell resultatförändring kopplat till kommunstyrelsens mål om en förbättring av resultatet i Kommunkompassen. Socialnämnden nådde bara delvis målet om genomförande-/ vårdplaner då andelen, brukare inom hemtjänsten och på äldreboende som har en plan enligt målsättningen, inte var tillräckligt stor. 27