Studieguide. Kommunikation, Värdegrund och Hållbar utveckling (15 Hp)

Transkript

1 Studieguide Kommunikation, Värdegrund och Hållbar utveckling (15 Hp)

2 Innehåll Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) s 3 Demokratifostran och värdegrund s 6 Fem teman utifrån ekologisk hållbar utveckling s 8 Kommunikation och IKT s 10 Övriga upplysningar s 14 2

3 VFU Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling Till samordnare och lokala lärarutbildare. De studenter som Du kommer att möta befinner sig i början av sin utbildning. Det är deras första VFU-period under deras första termin. De flesta studenterna har alltså inte påbörjat sina ämnesstudier. VFU-perioden är indelad i två perioder, en kortare introduktion och en längre. De första två dagarna bekantar de sig med Din/Er skola och med dig som Lokal Lärarutbildare (LLU). Tillsammans gör ni upp en plan över vilka lektioner studenterna skall följa. Det är att rekommendera att det motsvarar de antal lektioner du som lärare har per vecka. Ni planerar på vilka av dessa lektioner det passar bäst att de genomför övningsundervisning. Resten av tiden ägnas åt auskultation, åt arbete med förberedelser och åt genomförande av uppgifter. Syftet med undervisningen är att öva i rollen som ledare för aktiviteter i skolan. De skall leda inslag i undervisningen vid minst tre tillfällen då de är aktiva med övningsundervisning. Det kan avse vanliga lektioner som kopplas till det som ni tillsammans finner passar in i den planering som finns. Ämnesområdet eller arbetsformerna får gärna ha en tydlig koppling till något av de områden kursen täcker: Kommunikation, Värdegrund, Hållbar utveckling. Studenterna skall tillsammans med dig som LLU:are: - Ta del av denna skrivelse och som VFU-enheten skickat ut. - Observera att materialet anpassas till det faktum att denna kurs ligger tidigt i utbildningen, men värderingen av studentens insatser skall länkas till vad som står i kursplanen för denna kurs! Det förväntade studieresultat som särskilt berör VFU-delen i kursen är: - på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal. De uppnåendemål som vi finner vara särskilt relevanta i den här kursen bland dem som listas i dokumentet Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) finns under punkterna 1 7. Punkt 1: Studenten visar förtrogenhet med innehållet i nationella och lokala styrdokument och kan tolka och omsätta dessa - bör endast avse det ämnesområde kursen behandlar. Punkt 2: Studenten har relevanta kunskaper inom ämnet eller ämnesområdet och kan koppla ihop dessa med sina ämneskunskaper - bör länkas till temat, men avser ej att behärska innehållet. Snarare att kunna välja och anpassa, samt motivera sitt val (2.2, 2.3) 3

4 Punkt 3: Studenten kan planera, genomföra och utvärdera undervisning utifrån verksamhetens mål på ett sätt som beprövad erfarenhet och forskning visat befrämjar lärande - kan visas i formulera mål (3.1), entusiasmera, berätta (3.7), konkretisera, förklara (3.8) samt IT för undervisning och pedagogisk dokumentation (3.12). Punkt 4: Studenten kan följa, dokumentera och bedöma barns/elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål Detta kan vara svår att säga så mycket om i början av utbildningen men det kan handla om att dokumentera och värdera barns/elevers lärande och utveckling (4.5) samt reflektera över den egna lärarinsatsen (4.8) kan sammankopplas med övandet att dokumentera + övandet att själv hålla i en instruktion. Punkt 5: Studenten har ett förhållningssätt som vilar på den värdegrund som uttrycks i nationella styrdokument och utövar ett tydligt demokratiskt ledarskap - Om hur studenten klarar av rollen som ledare ( 5.6) är det som främst framstår som viktig att titta på. Punkt 6: Studenten kan organisera undervisningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv - att beakta i relation till främst den studerandes gjorda val. (6.1) Punkt 7: Studenten samtalar om undervisning och lärande, visar intresse och delaktighet i verksamhetens utveckling och har förmåga att ompröva egna handlingar och ställningstaganden - att beakta hur samarbetet med verksamhetens/skolans personal, att få kunskap om olika delar av verksamheten samt visar intresse för lärarlagets arbete ( ) Information om innehållet i den VFU-rapport som studenterna lämnar till handledare på lärarutbildningen 1 Övningsundervisning (inlämnas inför avslutande seminariet.) Du rapporterar med 2-3 sidors text om undervisningens syfte, uppläggning och de erfarenheter du fått av insatsen. (Utgå ifrån förutsättningar, genomförande och analys som beskrivs i Lindström och Pennlert (2006, s 50 52) Jämför gärna med VFU- Punkterna vi inringat). Titel: Erfarenheter av att leda en grupp planering, genomförande, iakttagelser. (Skall skrivas enskilt). 2 - Överblick av skolans arbete med en eller flera av följande arbetsområden: Kommunikation, IKT, Värdegrund och Hållbar utveckling. På basis av skolans hemsida, av material som finns samt utifrån frågor till berörda lärare sammanställer du en kortare dokumentation av arbetet på skolan som kopplas samman med ett eller fler av de områden kursen belyser. 1 2 A4, samt gärna någon relevant bilaga från skolan som du tycker passar in. Titel: Hur skolan hanterar ett ämnesövergripande moment. 4

5 Anknyt gärna till kursplan i minst ett ämne, till lokala skolplaner och till intervju/ observation. (Kan skrivas i par). 3 En observationsstudie med etnografisk metod. Du/ni skall följa en eller ett par grupper/klasser där ni väljer att särskilt observera hur kommunikation går till mellan elever och mellan lärare och elever. Använd inte inspelning eller video, utan upprätta ett protokoll i pappersform. Läs: Dimenäs, Jörgen red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, 247 s och s Använd deltagande observation i form av punktade observationer från minst två tillfällen och skriv sedan reflekterande kommentarer om det du iakttagit. Välj ut och studera något av följande områden: Umgängeskoder och konsekvenser: (Förordade, tillåtna, ottillåtna) Språkbruk och konsekvenser: (Förordat, tillåtet, otillåtet) IKT-användning och konsekvenser: (Förordat, tillåtet, otillåtet) Ordning och konsekvenser: (Förordad, tillåten, otillåten) Miljöaspekter (t ex Ljudnivå, allmänna utrymmen, återvinning) Ämnesinnehåll under lektion (t ex Upplägg, genomförande mottagande) Rapportera uppläggning och resultat och diskutera kort vad ni tycker er ha kunnat lägga särskilt märke till (diskussion). 2 A4. Skall skrivas enskilt. Litteratur: Dimenäs, Jörgen red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, 247 s. S och s Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 3:e upplagan. Fundo förlag, 70 s Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.( Stensmo, Christer (2007).Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr 1, 2007 årgång 14. 5

6 Demokratifostran och värdegrund Vår tid kännetecknas av en global diskussion där frågor om ekonomisk tillväxt och demokratiska omständigheter ofta ställs mot varandra. Detta är viktiga frågor inom den del av kursen som vi har kallat demokratifostran och värdegrund. Till de viktiga frågorna hör också att skillnaden mellan det som är och hur det skulle kunna vara, det man ibland kallar utveckling, förutsätts vara självklara mål. Är de målen alltid förenliga? Finns det en skillnad mellan vara och böra? en skillnad som sträcker sig tillbaka till den engelska filosofen Humes dagar. För blivande lärare är frågorna om hur det är och hur något kunde vara viktiga. Kan man släppa kraven på ideal eller vilken är betydelsen av dem? Den här delen av kursen består av fyra teman som bearbetas under sex-timmars block. I. Etik, värdegrund och interkulturell kompetens Etik är en uråldrig diskussion om vad som rätt och orätt, och gott och ont men vad har de diskussionerna för betydelse för en blivande lärare? Talet sedan mitten av 1990-talet om skolans (och samhällets) värdegrund vad innebär det? Och i mötet med kulturella uttryck som är nya i Sverige, vad krävs av oss i skolan? Vad innebär interkulturell kompetens för pedagoger och vilken roll kan den spela? Analysverktyg för att förstå kulturell variation och dess konsekvenser i pedagogisk miljö, kopplingen mellan språk och kultur, liksom kulturella aspekter på ickeverbal kommunikation kommer att presenteras. Kortare övningar kommer att genomföras liksom illustration och analys med hjälp av inspelade videosekvenser. Kurslitteratur som aktualiseras: Benhabib, Seyla (2004). Jämlikhet och mångfald demokrati och medborgarskap i en global tidsålder. Göteborg, Daidalos, 236 s Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber. Hällgren, Camilla. (2005). " Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, Sporre, Karin (2007). Skolans värdegrund och gemensamma värden, i Att se med andra ögon. Stockholm, GEM rapport nr 5, LHS, 19 s II. Likabehandling som värdegrund Under avsnittet likabehandling som värdegrund bearbetas den etiska dimensionen av barn och ungdomars rätt till likabehandling. Begrepp som elevsyn, etik, ledarskap - lärarskap och tillit kommer att behandlas både teoretiskt och praktiskt bland annat med hjälp av gestaltande arbete. Teorier och metoder kommer att anpassas efter den åldersgrupp som lärarstudenterna utbildas för. Kurslitteratur som aktualiseras: Hedlin, Maria. (2006) Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm; Liber. Hällgren, Camilla. (2005). Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, + artikel 6

7 III. Demokratifostran och mänskliga rättigheter Diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter har idag stor aktualitet med globala konsekvenser. Det demokratiska styrelseskicket har drygt åttio år på nacken i vårt land och 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Sverige gör sig till en stark företrädare för demokratiideal och mänskliga rättigheter både hemma och utomlands, men hur implementeras dessa ideal i den svenska skolan och högskolan? Just på det här området blir diskussionen om vara och böra särskilt viktig. Dessa stora frågeställningar kommer att bearbetas genom olika övningar och reflekterande samtal. Kurslitteratur som aktualiseras: Benhabib, Seyla (2004). Jämlikhet och mångfald demokrati och medborgarskap i en global tidsålder. Göteborg, Daidalos, Donelly, Jack: The relative universality of Human Rights, i Human Rights Quarterly, Vol. 29, Nr 2, maj 2007 En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1. s 1-47 Lpo-94, Lpf-94, + artikel IV. Social och ekonomisk hållbar utveckling En utgångspunkt för hållbar utveckling i ett längre perspektiv innebär bland annat ett ökat globalt och regionalt samarbete samt att hållbar utveckling integreras i många politikområden. D.v.s. att de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner i hållbar utveckling samordnas till gemensamma mål, på regional, nationell och global nivå. Lärande ses som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Utbildning får därmed en viktig betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Går det att förena ekonomiska framsteg med social rättvisa och skydd av miljön? Vad är det som behöver läras? Varför och hur kan dessa frågor påverka läraryrket? Dessa frågor bearbetas utifrån olika perspektiv. Kurslitteratur som aktualiseras: Persson, Christel; Persson, Torsten. (2007). Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle, 1. uppl. : - Lund : Studentlitteratur, Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif; Lindman, Margareta. (2003). Miljödidaktik: naturen, skolan och demokratin. Lund : Studentlitteratur Lpo-94, Lpf-94, + artikel 7

8 FEM TEMAN i kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling Fem teman kommer att behandlas under matnv s vecka i KVH. Förutom en innehållslig tematisering kommer även olika metodiska angreppssätt att presenteras. Vi kommer framför allt att arbeta med den ekologiska delen i hållbar utveckling men den sociala och ekonomiska kommer också delvis att problematiseras. De olika temana är: 1. Naturmöte Syftet med temat är att ge den studerande inblick i hur naturmiljön kan utgöra en plats för socialiserande, lärande, välbefinnande och inspiration. att sätta naturmiljön i relation till andra teoretiska delar i kursen t ex ekologi, energi, materia, biologisk mångfald och natursyn/etik. Litteratur: Kap 1, 7 och 8 i miljödidaktikboken + den litteratur som hör till tema 2,3 och 4. Studenterna gör en mindre utflykt i närområdet och skapar en lägerplats och fikar. Vi bjuder på nyponsoppa och du tar med fikabröd/smörgås och ev kaffe, samt något att dricka ur. Välj tåliga kläder och skor för utomhusbruk. Samlingsplats: Vi utgår och avslutar från Lärarutbildningens entréplan i Naturvetarhuset. 2. Några experiment om energi, materia och gaser Studenterna får genomföra och fundera kring enkla naturvetenskapliga experiment som speciellt handlar om vissa grundläggande principer Energins oförstörbarhet Oordning (allt sprider sig) Omvandlingar av materia (ingenting försvinner) Temat syftar till förståelse av grundläggande naturvetenskapliga begrepp och att ge en insikt i att naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle. Temat syftar även till att ge en känsla av egen kompetens att, med naturvetenskapliga argument, kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle och använda kunskaperna i den framtida yrkesrollen. Litteratur: Kap 3, 4 och 5, 8 och 9 i Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle. Resultatdelen i Christel Perssons avhandling Sfärernas symfoni s Lever frön? Kan växter andas? Temat inleds med några demonstrationsförsök. Studenterna kommer därefter att i grupper få studera växternas anatomi och fysiologi för att försöka att konkretisera kring begrepp som fotosyntes och cellandning. Litteratur: Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle: Kapitel 2+3, kap 5, kap 7, kap 9, Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin: Inledning, kap 1-2 och kap 4 Ekologifakta på SLU-sidor på Internet. Googla på ekologi så kommer ni snabbt rätt. Resultatdelen i Christel Perssons avhandling Sfärernas symfoni s Biodiversitet/Biologisk mångfald Passet inleds med en föreläsning som behandlar innebörd av biodiversitet, dess uppkomst samt exempel på vad som kan utgöra hot mot en biologisk mångfald. Föreläsningen följs av diskussion/debatt i mindre grupper utifrån ett antal verkliga eller hypotetiska fall. 8

9 Litteratur: Persson och Persson, Hållbar utveckling. Kap. 11 Referenslitteratur: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. artportalen.se/ Öppen inrapporteringsportal. Till falldiskussionerna kommer korta artiklar att vara underlag. Exempel: Mangroveskogar huggs ut för odlingar av jätteräkor Inplantering av Nilabborre i fler sjöar än Viktoriasjön, där de trängt ut det naturliga fiskbeståndet. Vargar i Sverige har de någon plats? Genmodifierade organismer hot mot mångfalden? Etanol till våra bilar utökade sockerplantager i Brasilien. 5. De svenska nationella miljömålen I Sverige har riksdagen antagit sexton nationella miljömål. Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att de uppsatta målen skall kunna uppnås krävs att varje kommun och varje region arbetar med de olika miljömålen och att alla människor blir aktiva i miljöarbetet. Se även Persson och Persson s om ansvarsfördelning och uppföljning och kap Att förbereda: Alla läser översiktligt om alla 16 miljömål för att t ex kunna ställa frågor och vara med i en diskussion. Vi delar upp miljömålen så att var och en läser extra på fyra mål. Var och en presenterar sina 4 miljömål i en mindre grupp. Vid redovisningen kan ni vara två som har samma miljömål och då tar en person huvudansvar och den andra fyller på. De två som presenterat ett mål kan sedan svara på frågor och leda en kortare diskussion kring miljömålet. Presentationen skall utgå från en egentillverkad bild (en bild till varje mål). Bilden som kan vara målad, ritad eller klippt och klistrad behöver inte visa på allt som ni kommer att ta upp utan kan fungera som en illustration till miljömålet. De 16 miljökvalitetsmålen finns beskrivna på nätet t ex eller sök på miljömål. Om du vill kan du välja att ta reda på hur målet tolkas av din egen kommun eller göra en jämförelse med internationella miljömål. För att kunna genomföra redovisningen av dina miljömål och kunna diskutera de andras, så använder ni de begrepp och teorier ni tillägnat er under kursen. Relatera till läst kurslitteratur, föreläsningar, laborationer, seminarier och gruppövningar. Referenser: Ola Magntorn & Gustav Helldén, (2007). Reading nature from a bottom-up perspective. Journal of Biological Education 41 s Christel Persson, (2008). Sfärernas symfoni i förändring? Lärande i miljö för hållbar utveckling med naturvetenskaplig utgångspunkt. En longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser. Linköpings universitet, utbildningsvetenskap. Institutionen för samhällsoch välfärdsstudier. eller googla på sfärernas symfoni. Christel Persson & Torsten Persson, (2007). Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle. Studentlitteratur Klas Sandell, Johan Öhman & Leif Östman, (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokratin. Studentlitteratur. Kap 1-4 (är de kapitel som hör till vår del av kursen), kap 5(etikkapitel som kan komplettera det ni fått från SvShv), kap 6 (kan också komplettera svenskans innehåll), kap 7-8 om undervisning och lärande. 9

10 Kommunikation och IKT Föreläsningsguide (1) Retorik att tala och skriva effektivt Vår kunskap, liksom våra attityder och handlingar, formas till stor av kommunikation med oss själva och andra. Som blivande lärare är det en av dina främsta uppgifter att genom olika språkval bidra till ett så konstruktivt formande av dessa. som möjligt. Retoriken är den vetenskap som sedan antiken ägnat sig åt att studera hur detta kan göras på bästa sätt. Det finns många definitioner av retorik. En är "Konsten att finna det som är bäst lämpat att övertyga", en annan "konsten att lösa problem med hjälp av språket", en tredje "konsten att välja språk så effektivt som möjligt". Gemensamt för dem är att de pekar på retorik som en praktisk konst och en vetenskap som kan hjälpa oss kommunicera mer effektivt, något som vi alla kan ta del av och bli ännu bättre på att kommunicera. Föreläsningen behandlar grundläggande retorikteoretiska utgångspunkter och praktiska insikter, med särskild inriktning mot läraryrket. (2) Estetiska ämnen och kreativa processer ( 90 min) Syftet med föreläsningen är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån estetiska ämnens perspektiv. Vi ställer oss två huvudfrågor.vad kan kreativa läroprocesser innebära när man arbetar inom estetiska ämnen? Vad kan kreativa läroprocesser innebära när man arbetar inom alla ämnesområden, inte bara de estetiska? I föreläsningen belyses litteratur inom området och exempel på olika sätt att se på kunskap diskuteras. Vad estetiska och kreativa läroprocesser innebär är huvudtemat. Vad man kan lära av analyser av bilder utgör ett exempel och ett annat exempel ges på vad samverkan mellan ämnen. (3) Det professionella samtalet Att genomföra professionella samtal utgör en viktig del i lärares arbete. Därför är det av största vikt att fortlöpande utveckla sin samtalsförmåga. I föreläsningen behandlas grundläggande färdigheter i professionella samtal samt hur dessa hjälper oss att förstå hur vårt sätt att kommunicera påverkar våra möjligheter att hantera olika situationer. (4) IT som ett pedagogiskt verktyg i lärandet Föreläsningens syfte är att presentera litteratur, workshops och grupparbete utifrån IT och lärande perspektivet med fokus på olika former av kommunikation. Under föreläsningen kommer vi att presentera hur användning av olika medier gör det möjligt att uttrycka kunskaper och färdigheter samt hur nya möjligheter att samarbeta påverkar lärandesituationer och lärandet. Föreläsningen knyter även an till den nätkultur som finns bland dagens elever och ungdomar där kommunikation och uttrycksmöjligheter via nätet är centralt. Föreläsningen avser vidare att ge en bild av hur IT ofta används i kommunikation mellan skolans personal och i lärarens administrativa arbete for att du som student skall kunna 10

11 reflektera kring dina IT kunskaper i relation till vilka färdigheter och kunskaper du behöver förfoga över i din pedagogiska praktik. Uppföljningar i form av laborationer ( 1 ) Retorik att tala och skriva effektiv (90 min) Studenterna genomför i grupp och parvis ett antal retorikövningar utifrån ett övningskompendium som tillhandahålls och gås igenom vid föreläsningen. ( 2) Estetiska laborationer (180 min) Syftet med Estetiska ämnens workshop är att öva på estetiska läroprocesser genom digitalt berättande ( digital story-telling). Området introduceras kort och avslutas med visningar av producerat material. Ett fokus i arbetet är att få inblick i berättandets möjligheter med bild och ljud, samt att fundera på skapande processer och hantverk. I en workshop om totalt tre lektionstimmar får de studerande med hjälp av bilder och ljud skapa en berättelse på ett tema som utdelas under workshopen. Arbetet sker parvis och utförs i datasalar med tillgång till färdigt material. Materialet kan kompletteras med möjlig bild och ljud som fotas / spelas upp under laborationen med hjälp av t ex mobiltelefoner. ( 3 ) Det professionella samtalet (90 min) Ni ska dela in er i grupper om tre deltagare för att genomföra denna samtalsövning. En tar rollen som samtalsledare, en tar rollen som samtalspartner och en tar rollen som observatör. Samtalet skall pågå i ca: 8 minuter (Observatören kontrollerar tiden) Samtalsledarens uppgift är att utreda hur det kom sig att samtalspartnern sökt just den utbildning den sökt. Genom att kommunicera skall samtalsledaren försöka att sätta sig in i de händelser eller erfarenheter som lett fram till att samtalspartnern befinner sig på utbildningen. Samtalsledaren avslutar samtalet med en kort och kärnfull sammanfattning av det viktigaste som sagts. Till sin hjälp skall samtalsledaren använda två av de färdigheter som gåtts igenom under föreläsningen. - Öppna frågor - Sammanfattningar Efter samtalet så ger observatören sin syn på samtalet enligt nedanstående punkter. Byt sedan roller så att samtliga får pröva alla roller. Observatörens roll 11

12 Observatören skall lyssna noggrant och anteckna under hela samtalet och vara beredd att ge samtalsledaren feedback max 5 minuter. Under samtalet skall observatören ordagrant skriva ned de frågor som samtalsledaren ställer. Lyssna och anteckna så noggrant som möjligt följande: - Hur lyssnade samtalsledaren? Hur märktes detta? - Vilka olika typer av frågor ställdes? Återge ordagrant exempel! - Uttryckte samtalsledaren egna värderingar eller synpunkter under samtalet? Ge exempel. - Hur lyckades samtalsledaren med sammanfattningen? - Hur var fördelningen mellan känslor och fakta i sammanfattningen? ATT GE FEEDBACK - Försäkra dig om att dina intentioner är att vara till hjälp. - Balansera positiv bekräftelse med förslag till ändring. - Var specifik. - Beskriv det du sett och hört, utvärdera inte. - Använd Jag när du ger feedback. - Kontrollera att mottagaren förstod feedbacken som du tänkt dig. ATT TA EMOT FEEDBACK - Försök att ta emot synpunkter med öppet sinne. - Försök inte förklara eller försvara dig. - Be om förtydligande om du inte riktigt förstår hur den andre menar. - Diskutera hur du kan använda feedbacken för att utveckla din förmåga. ( 4 ) Digitala verktyg för kommunikation och presentation (90 min) Under det laborationstillfälle som erbjuds kommer genomgångar och praktiska övningar med olika kommunikativa verktyg och presentationsverktyg att genomföras för att stödja och underlätta kommunikation och samarbete. Verktygen erbjuder stöd för både kommunikation i realtid (synkrona möten t.ex. chatt) samt kommunikation oberoende av tidsfaktorn (asynkrona möten t.ex. sms). Presentationsverktyget erbjuder möjligheter för struktur och stöd vid olika former av presentationer. Syftet med laborationerna är att skapa förtrogenhet med användandet av verktygen som naturliga redskap i den pedagogiska praktiken. Estetiska lärprocesser och publicistiska arbetssätt Grupparbete (intro +gruppering + två dars arbete min redovisning). Inledning Du arbetar med dina elever i ett ämnesövergripande arbete något av följande teman: Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling. Du skall skapa uttryck (gestaltningar) för att kunna inspirera inom området. Målet är att man genom att ta del av er presentation, själv skall inspireras att använda estetiska lärprocesser och/eller publicistiska arbetssätt inom de temat ni valt. Ni skall framställa ett pedagogisk arbetsmaterial för elever som arbetar med estetiska 12

13 lärprocesser och/ eller publicistiska arbetssätt inom något av följande teman: Kommunikation, Värdegrund eller Hållbar utveckling. Vägledning Ni i gruppen kan välja att arbeta huvudsakligen med hjälp av något särskilt medium som kan länkas till undervisning som t. ex. skriftligt eller talat språk, publicistiska arbetssätt (Det kan till exempel vara en blogg, en wiki, en webbtidning, digitala portföljer eller webbteve), musik, dans, drama, bild, trä & metallslöjd eller textil slöjd. Precisera inom vilket arbetsområde ni vill att lärandet skall ske. Gruppen ska sedan producera och publicera en produkt som den skulle kunna se ut när elever använder era förberedelser i en tänkt framtida lärsituation. Vi ska alltså få ett exempel på hur ni tror att resultatet av lärsituationen i verklig skolverksamhet kan se ut. Åldersgrupp på elever är grundskolans senare år eller gymnasiet. Är det en arbetsuppgift som syftar till att eleverna tränar en viss färdighet inom något medium? Vilket lärande av vill ni att eleverna främst skall utveckla. Hur skall det gå till? Du och din grupp om 3 5 personer måste själva huvudsakligen ansvara för att skaffa fram det material ni behöver. Tänk på att uppvisning av ert arbete bör kunna ske inom en vanlig lektionssal, men naturligtvis kan ni guida de ni visar för till omgivande miljöer. Visst återvunnet material är möjligt att använda, men i huvudsak får gruppen själv ordna fram det material ni behöver för att kunna genomföra er gestaltning. Redovisning Hand-out I samband med redovisningen skall varje grupp lämna in ett Hand-out A 4 med information om gruppmedlemmarna (namn). Syftet med arbetet skall också framgå. Användningsområde skall beskrivas och kort kommentar om hur arbetet genomförts och vilka produkter som framställts. Använd gärna illustrationer. Gruppen visar sin produkt och leder en diskussion som tar upp: - vilket syfte produkten har inklusive pedagogiskt mål och målgrupp, - överväganden vid val av arbetsformer med reflektioner om för- och nackdelar - erfarenheter och reflektioner vid arbetet med att ta fram produkten samt sammanfattande tankar inför kommande användning för skolbruk Redovisning sker under en halv dag. Ni har c:a 5-10 min per grupp, samt 5 min för kommentarer från kritiska vänner. Litteratur Alerby, Eva & Elísdottir, Jórunn ( eds) Lärandets konst - betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet, Studentlitteratur 2006, s 15-30, 47 59, Marner; Anders: Möten och medieringar ( 2006), s Sigrell, Anders, Retorik för lärare. KOM-kursen. Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur. 13

14 Övriga upplysningar First Class FirstClass kommer att användas som elektroniskt konferenssystem för samtliga deltagare i kursen. Under denna kurs använder studenterna sin digitala portfolio som en digital plats för arkivering och redovisning av uppgifterna. En del handledare kommer även att önska redovisningarna i utskriftsformat. Betyg på kursen - studerandehandledning Betyg som ges på hel kurs är Godkänt eller Väl godkänt. För betyget Godkänt på hel kurs krävs att kursens tentamen, inlämningsuppgifter samt Verksamhetsförlagd Utbildning (V. F. U. ) är godkända. Grundkravet för betyget Väl godkänt på hel kurs är att minst två tredjedelar av kursens innehåll bedömts väl godkända. Den betygsättande läraren gör en helhetsbedömning av kursens examinerande delar samt av den studerandes delaktighet och engagemang. Det kan innebära att studerande kan få väl godkänt på hel kurs även om godkänt erhållits på betygsatta inslag under kursen. 14

15 Bilaga: Kursplan och litteraturlista UMEÅ UNIVERSITET Inst för estetiska ämnen Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling Högskolepoäng: 15 högskolepoäng Kurskod: 6DI001 Fastställande: Kursen är inrättad av Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet och kursplanen är fastställd att gälla från hösten Ansvarig institution: Inst. för estetiska ämnen Förkunskapskrav: Nivå: Grundnivå Betyggrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd 1. Huvudområde Inget huvudområde 2. Fördjupning i förhållande till examensfordringar 3. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna - diskutera och exemplifiera begreppet demokratifostran utifrån genus, social bakgrund, etnicitet och likabehandling - använda naturvetenskapliga begrepp och modeller för att beskriva och diskutera människors resursanvändning och uppkomsten av miljöproblem - förklara, exemplifiera och diskutera sambanden mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling - analysera och diskutera begreppen värdegrund, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i relation till läraruppdraget - redogöra för huvuddragen i internationella och nationella överenskommelser rörande mänskliga rättigheter och hållbar utveckling - redogöra för språkvalens samt estetiska uttrycksformers betydelse för lärande och kommunikativ framgång i skolans miljöer - genom samtalsövningar, praktiskt tillämpa det professionella samtalet som ett pedagogiskt verktyg - tillämpa och problematisera IT i sitt lärande -diskutera hur IT förändrat villkoren för demokrati, hållbar utveckling och interaktion mellan människor - på ett ansvarsfullt sätt visa förmåga att kommunicera och samverka med verksamhetens/skolans barn/elever och personal. 4. Innehåll Hållbar utveckling bearbetas utifrån samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga perspektiv. Lärares uppdrag att arbeta i ett mångkulturellt samhälle behandlas särskilt utifrån demokratifostran och arbete med värdegrundsfrågor. Kursen behandlar kommunikation via språk och lärande, estetiska läroprocesser och digitala presentationsformer. Röst och tal, samt det professionella samtalet, bearbetas både teorietiskt och praktiskt. IKT behandlas utifrån perspektivet - pedagogiskt verktyg i kommunikation mellan elever och lärare. 15

16 3 veckor verksamhetsförlagd utbildning ingår. 5. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer/gruppövningar samt tre veckor verksamhetsförlagd undervisning. 6. Examination Den studerandes kunskaper examineras i muntliga, gestaltande och skriftliga former. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända och övriga obligatoriska delar genomförda. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera och analysera kursens innehåll. Bedömning av VFU/praktik sker löpande och i de fall där studenten tidigt inte bedömts klara kursens förväntade studieresultat har examinator skyldighet att upplysa och i förekommande fall underkänna studenten innan kursen avslutats. Studenten avbryter då sin VFU/praktik. I samband med denna åtgärd skall en individuell utvecklingsplan upprättas i samråd mellan examinator och student. Utvecklingsplanen anger vad som behöver förbättras och när VFU/praktik kan återupptas. Studeranden har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b ). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Tillgodoräknande av moment/del av kurs beslutas av examinator på kursen. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blankett för tillgodoräknande 7. Övriga föreskrifter 8. Kurslitteratur Lärandets konst : betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Alerby, Eva; Jórunn Elídóttir, Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Libris: URL: Benhabib, Seyla; Torhell, Sven-Erik : Jämlikhet och mångfald : demokrati och medborgarskap i en global tidsålder. Göteborg : Daidalos, 2004 (Uddevalla, int) s. ISBN: Dimenäs, Jörgen : Lära till lärare : att utveckla läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik Borås : Högskolan i Borås, s. Libris:

17 Hedlin, Maria : Jämställdhet, en del av skolans värdegrund Jämställdhet : b en del av skolans värdegrund 1. uppl. : - Stockholm : Liber, s. ISBN: Libris: URL: Hällgren, Camilla : Researching and developing Swedkid : a Swedish case study at the intersection of the web, racism and education Umeå : Institutionen för matematik, cop [7], ii, [3], 57 s. ISBN: Libris: Lindström, Gunnar; Pennlert, Lars Åke : Undervisning i teori och praktik : en introduktion i didaktik 3. uppl. : - Umeå : Fundo, cop s. ISBN: Libris: Marner, Anders : Möten och medieringar Möten & medieringar : estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, cop s. ISBN: Libris: Persson, Christel; Persson, Torsten : Hållbar utveckling : människa, miljö och samhälle 1. uppl. : - Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Libris: URL: Sandell, Klas; Öhman, Johan; Östman, Leif; Lindman, Margareta : Miljödidaktik : naturen, skolan och demokratin. Lund : Studentlitteratur, 2003 (Lund s. : ill. ISBN: Sigrell, Anders : Retorik :b konsten att välja språk konstruktivt : retorik för lärare på kursen Kommunikation i didaktisk praktik Umeå : Umeå universitet, s. ISBN: Libris: Sporre, Karin : Att se med andra ögon : feministiska perspektiv på kunskap i ett mångkulturellt samhälle Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm, s. ISBN: Libris: Åkerlund, Dan : Publicistiska arbetssätt i skolan : webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och 17

18 poddradio Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Libris: Donelly, Jack: The relative universality of Human Rights, i: Human Rights Quarterly, Vol. 29, Nr 2, maj Dunkels, Elza. (2008). ( stencil) Tidskriften Digital kompetanse u.u.. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. SOU 2000:1. s Hällgren, Camilla. (2005). Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss Lpo-94, Lpf-94, Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplanför det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.([ ] De 16 svenska miljökvalitetsmålen Artiklar kan tillkomma. 18