Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Föredragningslista Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid för sammanträdet Ånge kommunkontor, rum Flataklocken, tisdagen 10 februari 2004, kl Föredragande Ärenden Justering Gunilla Mellgren 27 Bredbandsutbyggnad - Projektavtal 3 Stefan Wallsten 28 Översiktsplan (ÖPL) Frank Sällström 29 Golfklubbens ekonomi - Köp av golfanläggning och arrendeavtal för mark och golfanläggning Ulf Stecksén 30 Synpunkts- och kritikhantering - Redovisning för 2003 Gunilla Mellgren/ Mikael Näsström, lstyr 31 Bredbandsutbyggnad inom kommunen Lars Nyman 32 Tematillsyn från länsstyrelsen om kommunal riskhantering Tilläggslista 33 Ändring av detaljplan Kvarteret Aspen/Björken Sten-Ove Danielsson Ordförande Ulf Stecksén Sekreterare

2 ÅNGE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida Plats och tid Beslutande Ånge kommunkontor, rum Flataklocken, tisdagen den 10 februari 2004, kl Ajournering Sten-Ove Danielsson (s), ordförande Stiven Wiklund (s), vice ordförande Tage Påhlsson (c) Inga-Britt Söderberg (s) Jan-Eric Berglund (v), tjänstgörande ersättare för Inger Grelsson (v) Övriga deltagande Göran Fjellström, kommunchef Ulf Stecksén, kommunsekreterare Gunilla Mellgren, näringslivsetablerare, 27, 31 Stefan Wallsten, samordnare, 28 Frank Sällström, ekonomichef, 29 Mikael Näsström, IT-projektledare, 31 De som deltar i överläggningen med länsstyrelsen, 32, förtecknas på nästa sida. Justeringens plats och tid Ånge kommunkontor, fredagen den 13 februari Paragrafer Underskrifter Sekreterare Ordförande Ulf Stecksén Sten-Ove Danielsson Justerande Stiven Wiklund Tage Påhlsson ÅNGE KOMMUN Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Sista dag för överklagande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Ånge kommunkontor Underskrift/anslaget av Utdragsbestyrkande

3 Kommunstyrelsen NÄRVAROLISTA - ÖVRIGA DELTAGANDE - 32 Länsstyrelsen Tjänstemän Övriga Jan-Erik Eriksson Håkan Söderholm Torbjörn Westman Karin Wennberg, bygg- och miljöchef Lars Nyman, räddningschef Mats Öberg stf barn- och utbildningschef GunnBritt Magnusson, IFO-chef Ove Skägg, teknisk chef Ulla Andersson, stf vård- och omsorgschef Staffan Dahlberg, ÅFA Kurt Hagström, Ånge Energi AB Christer Nilsson, brandman/materialförvaltare Sune Fankvist, brandmästare Carina Jonsson, assistent räddningstjänsten 27 Dnr 01/466 Bredbandsutbyggnad Projektavtal 3 Bakgrund Projektavtal 3 avser informationsaktiviteter, samarbete med intresseföreningar för utbyggnad av områdesnät i engagerade byar samt kompletteringar i befintliga områdesnät. Mellan Ånge kommun, beställare, och Ånge Energi AB, leverantör, har det tecknats ett ramavtal. Enligt detta skall leverantören bygga och tillhandahålla bredbandsnät. Ramavtalet skall kompletteras med ett antal projektavtal som reglerar på vilket sätt bredbandsnätet ska byggas. Leverantören, som skall äga nätet, har genom avtal uppdragit till Sundsvalls Energi Elnät AB, med verksamhet under varunamnet ServaNet, att bygga, driva och administrera nätet. Leverantören har i ett kompletterande uppdragsavtal gett Sundsvalls Energi Elnät AB fullmakt att för Leverantörens räkning genomföra erforderlig upphandling. Med anledning härav tecknar parterna bifogat projektavtal. Beslutsunderlag - Projektavtal 3

4 Överläggning Näringslivsetablerare Gunilla Mellgren föredrar ärendet. Medel finns redan till denna nya etapp i utbyggnaden. Beslut Godkänna och skriva under avtalet. 28 Dnr 98/398 Översiktsplan (ÖPL) Bakgrund Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Ånge kommun har pågått sedan Arbetet har gjorts av Ulla Ullstein, Skogsvårdsstyrelsen, i samarbete med utvecklingsenheten och berörda förvaltningar, med politisk styrning från tvärpolitiska gruppen. I kommunstyrelsen presenteras tidplan och Ulla Ullstein går igenom översiktplanen översiktligt. Lista på organisationer som skall omfattas av samrådet presenteras. En CD-rom och en papperskopia skall distribueras till varje politiskt parti. Förslaget till översiktsplan skickas ut på samråd under april juni 2003 till politiska partier, föreningar och organisationer i kommunen. Kommunstyrelsen beslutar förlänga samrådet 3 månader. 14 remissvar har kommit in och tvärpolitiska gruppen har behandlat ärendet innan det nu går till arbetsutskottet. Överläggning Samordnare Stefan Wallsten föredrar ärendet. Tvärpolitiska gruppen är överens om vad som skall arbetas in i planen. T ex alla industriområden skall läggas in. Planen har gått ut till alla förvaltningschefer för att kontrollera att allt stämmer. Planerar ställa ut planen under mars-april. Lista på förändringar skall då finnas jämte den tidigare producerade CD:n. Planen skall gås igenom en gång per år i framtiden. Musikskolans remissvar var inte tillgänglig vid tvärpolitiska gruppens behandling. Diskuterar vad som borde beaktas och läggas in i planen.

5 Föreslås föreslå kommunstyrelsen besluta att ställa ut planen. Planeras ta beslut om planen i kommunfullmäktige i juni. Beslutsunderlag - Utdrag ur förslaget till översiktsplan - Remissvar sammanställning, 14 svar - Kommunstyrelsen , 95 - Kommunstyrelsen , 144 Beslut Föreslå kommunstyrelsen besluta att ställa ut planen. 29 Dnr 03/124 Ånge Golfklubbs ekonomi Köp av golfanläggning och arrendeavtal på mark och golfanläggning Bakgrund Ånge kommun har ett borgensåtagande för lån i Ånge Golfklubb på 8 mkr. Golfklubben har begärt kommunalt stöd på grund av pressad ekonomi. Ärendet har kommit i en ny dager sedan behandlingen i kommunstyrelsen och arbetsutskottet Se dessa protokoll för att få en historiebeskrivning i ärendet. Det var tänkt att ett trepartsavtal mellan Ånge Golfklubb, Hussborg Herrgård AB och Ånge kommun skulle lösa klubbens akuta ekonomiska problem. De viktigaste delarna i avtalet var ett övertagande av golfanläggningen från Hussborg Herrgård AB:s sida och att kommunen skulle ta över resterande lån och därmed skulle kommunen vara befriad från den borgensförbindelse om 8 mkr som finns till golfklubben. Hussborg Herrgård AB är ej längre beredd betala den summa som tidigare diskuterats. Med anledning därav har vid ett möte med representanter från samtliga partier ett förslag enligt nedan framkommit. Vid mötet konstaterades att Hussborgs Herrgårds AB:s bud är för lågt, varför ett övertagande från kommunens sida i nuläget är att föredra, för att på sikt kunna avyttra anläggningen till en högre köpesumma. Följande inriktning diskuterades fram: 1 Kommunen köper golfanläggningen genom övertagande av de lån som klubben har och som motsvarar borgensåtagandet 8 mkr. 2 Ett nytt arrendeavtal skall tas fram som reglerar golfklubbens brukande av mark och golfanläggning, som då båda ägs av kommunen.

6 3 Omvandla det lån om 300 kkr som beviljades Ånge Golfklubb av kommunstyrelsen till bidrag. 4 Uppdrag till kommunstyrelsen genomföra köpet enligt ovan och träffa överenskommelse om arrendeavtal. Ekonomchef Frank Sällström och kommunchef Göran Fjellström föredrar ärendet i kommunstyrelsen Sten-Ove Danielsson, Berith Bergman och Lars-Erik Bjelkström anmäler jäv på grund av att de är lånemedlemmar i golfklubben och lämnar rummet under detta ärende. Kommunchefen informerar att det gäller annan jävsregel för fullmäktige och att de då sannolikt kan delta. Göran Fjellström drar en tidsplan för hantering av ärendet som innebär att fullmäktige beslutar om en inriktning 16 februari och kommunstyrelsen slutför ärendet den 24 februari med köp och arrendeavtal. Golfklubben har sitt årsmöte 18 februari. Frank Sällström informerar att nuvarande räntesituation ger ungefär 200 kkr lägre ränta, om kommunen tar upp lån, än den golfklubben haft Golfklubbens årsredovisning för 2003 skall vara klar i början av februari och skall tillställas kommunen. Carl-Henric Ohlsson yrkar att ärendet återremitteras till arbetsutskottet för att låta Golfklubben försöka hitta andra köpare. Inger Grelsson föreslår biträdd av Åke Nyhlén att en punkt 5 kompletterar inriktningsbeslutet där kommunen skall kräva en adjungerad plats vid klubbens styrelsemöten. Inger Grelsson föreslår också att punkt 2 om arrendeavtal skall omformuleras. Föreslås också att köpet av anläggningen finansieras genom upptagande av lån om 8 mkr. Tage Påhlsson biträdd av Åke Nyhlén yrkar att beslut tas med det inriktningsförslag som tidigare beskrivits i 4 punkter samt med ändringar och tillägg enligt ovan. Ordföranden ställer proposition på förslaget om återremiss och finner att ärendet skall avgöras idag. Därmed återstår bara Tage Påhlssons med fleras förslag i 4 punkter samt ett ändrings- och två tilläggsförslag till detta huvudförslag enligt ovan, vilket blir kommunstyrelsens beslut. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige:

7 1 Kommunen köper golfanläggningen genom övertagande av de lån som klubben har och som motsvarar borgensåtagandet 8 mkr. 2 Säga upp gällande arrendeavtal för omförhandling. 3 Omvandla det lån om 300 kkr som beviljades Ånge Golfklubb av kommunstyrelsen till bidrag. 4 Uppdrag till kommunstyrelsen genomföra köpet enligt ovan och träffa överenskommelse om arrendeavtal. 5 Kommunen skall kräva en adjungerad plats vid klubbens styrelsemöten. 6 Uppdra till ekonomichefen att uppta lån om 8 mkr för att finansiera köpet av anläggningen. Carl-Henric Ohlsson lämnar en skriftlig reservation till förmån för sitt förslag. Beslutsunderlag - Kommunstyrelsen , 216 (Skickas ut!) - Arbetsutskottet , Arbetsutskottet , 9 - Kommunstyrelsen , 7 Överläggning Ekonomichef Frank Sällström och fastighetskamrer Anders Lindqvist föredrar ärendet. Punkt 4 ovan föranleder arbetsutskottet diskutera förutsättningarna för köp och arrendeavtal som kommunstyrelsen skall besluta om efter kommunfullmäktiges beslut, som planeras Betonas att beslut i detta ärende i kommunstyrelsen förutsätter kommunfullmäktiges övergripande beslut i ärendet, vilket fattas 16 februari. Ett förslag till köpeavtal och avtal om anläggningsarrende delas ut och presenteras. Vissa ändringar och kompletteringar görs. Beslut Föreslå kommunstyrelsen anta köp- och arrendeavtal enligt det förslag som arbetsutskottet enats om. 30 Dnr 04/58 Synpunkts- och kritikhantering Redovisning av 2003

8 Bakgrund Kommunens synpunkts- och kritikhantering ( klagomålshantering ) kom igång för kommunens alla verksamheter i början av Kommunfullmäktige beslutade i december 2001 om en policy och i maj 2002 påbörjade socialnämnden verksamheten genom att ge möjlighet för dess olika brukare att lämna synpunkter, klagomål, kritik, beröm och förslag. I början av februari 2003 skickades ett gruppkorsband ut till kommunens alla hushåll med blankett och information om systemet. Detta gav ett bra utslag då ett 100-tal kom in de närmaste månaderna. Därefter har det minskat avsevärt och slutsatsen är att det behövs återkommande påminnelser för att kommunens medborgare skall vara medveten om och nyttja möjligheten. Beslutsunderlag - Sammanställning på inkomna synpunkter, etc. - Slutsatser av den verksamhet som varit Överläggning Kommunsekreterare Ulf Stecksén föredrar ärendet. Vid mötet utdelas sammanställning på inkomna synpunkter etc. under 2003 samt de slutsatser som man kan dra av det första årets verksamhet, som kan ses som en försöksverksamhet innan systemet funnit sina slutliga former. Följande skulle kunna förbättras: Bättre tillgänglighet till systemet t ex genom flera utskick av blankett och återkommande information om möjligheten. Bättre anpassade orsaker till olika synpunkter etc. inom olika verksamheter för bättre statistikuttag samt datahjälpmedel för registrering och statistikuttag. Det är också viktigt att systemet görs tydligt för både medborgare och kommunens egen organisation så att det inte uppstår tveksamhet om hanteringen. Det finns en motion om medborgarförslag och detta ligger så nära synpunkts- och kritikhantering att det skulle bli förvirrande för alla parter om det finns två så likartade system. Om medborgarförslag införs måste befintligt system anpassas. Föreslås att redovisningen presenteras för kommunstyrelsen och att det bör skickas ut blanketter till medborgarna minst 2 gånger per år. Beslut Ärendet går till kommunstyrelsen med förslaget att skicka ut blankett till hushållen minst 2 gånger per år. 31 Dnr 01/466

9 Bredbandsutbyggnad inom kommunen Bakgrund Mikael Näsström, IT-ansvarig i Sollefteå kommun, arbetar 50 % för länsstyrelsen i ett speciellt projekt, Bredband Y. Han har ombetts att informera om vilka möjligheter, tekniskt och ekonomiskt, det finns att nå slutkunder vid den pågående bredbandsutbyggnaden i kommunen. IT-samordnare Anders Lindqvist, näringslivsetablerare Gunilla Mellgren, kommunchef Göran Fjellström och Kurt Hagström från Ånge Energi deltar. Överläggning Mikael Näsström berättar om en undersökning som visar att det är de vanliga tjänsterna som , att betala räkningar och att surfa som dominerar bredbandsanvändandet än så länge. De nya tjänster man tror skall komma har ännu inte kommit i någon större omfattning. Mikael går igenom olika tekniska lösningar. Flera olika radiolösningar presenteras. Radiolan klarar 5 mb och går nyttja upp till ett par km. Används mer och mer på flygplatser. Nackdelen är att det är störningskänsligt. 3G-nätet kan klara 128 mb på vanliga avstånd från masten. Det kan inte definieras som bredbandsteknik. ADSL är det vanligaste på rund av att man kan nyttja Telias kopparnät. ADSL har ofta 5,5 km räckvidd med kapaciteten 0,5 Mbit. Det går ej dela ledning med granne. 300 kr/mån och 2000 kr i installationskostnad är dagens prisnivå. Det kommer troligen bli högre priser på kopparledningen till Telia. VDSL är en ny variant som ger bättre kapacitet - ända upp till 10 mb. Fiber har i stor utsträckning använts i Västerbotten. Man har där gått samman i byar och samhällen och hjälps åt med grävning mm. Skulle ha kostat kr per installation om man inte hade gjort något själv. Prisbild här i länet kr samt 300 kr/mån, men det kräver eget arbete och kabelkostnad tillkommer. Fiber är framtidens teknik. Det finns olika kvalitet på fiber. Riktig kanalisation är viktigt, vilket är rör i backen så att man enkelt kan komma åt ledningarna framledes. Fiberteknik är inte helt underhållsfri över åren, bland annat på grund av att tekniken utvecklas. Forts. Sattelitlösningar liknar mycket ADSL-tjänster. En nackdel är fördröjningar, och denna teknik är inte bra för realtidstjänster. Prisbild kr och månadskostnad runt 800 kr. Elnätteknik är en annan tekniklösning. Mikael har tittat på installationer på Gotland. Han är tveksam till denna teknik.

10 Kapaciteten är 2-10 Mbit. Det är instabilt och utrustningen är dyr. Används oftast på korta avstånd, 1-2 km. Man nyttjar fiber till ett skåp i villaområdet, så det är bara sista biten som denna teknik används. Finns ingen internationell standard ännu. De stora leverantörerna har slutat utveckla denna teknik. Löser man standardiseringsproblemet kan tekniken få en skjuts framåt. Kabel TV nätet är också en teknik för hyresfastigheter. En sammanställning för läget 2003 visar att ADSL har 60 % av marknaden. Fiber 20 %, kabel-tv 18 % och annat 2 %. Hur har andra kommuner tänkt? Mikael menar att det handlar om att möta både nutid och framtid. AXE-stationen har fått 1 Gbit fiber och en ringstruktur till de så kallade C-skåpen samt till strategiska kunder. Kopparnät har använts från C-skåpet till kund. Tekniken går mot snabbare teknik på kortare avstånd. Strukturfonden har givit bidrag och det ligger utanför bredbandspengarna. Mikael menar att den framtida finansieringen för utbyggnad är ett stort problem i Västernorrland. 500 Mkr av skattereduktionen fördelas till kommuner/län Det finns inga nya medel inom Mål 1, vilket är ett jätteproblem. I en regional pott återstår ca 5 Mkr. Postoch telestyrelsen (PTS) har robusthetspengar. Västerbottens län har fått 31 mkr. I slutet av genomgången diskuteras förhållandena i Ånge kommun. Ånge kommun skulle klara sig med 5 stationer med ADSL-teknik för att täcka in Ljungans dalgång. För att ge Munkbysjön bredband krävs att vi gör ändringar i infrastrukturprogrammet. Kostar ca 1 mkr nå byn. Direktiven måste komma från kommunstyrelsen för att ändra infrastrukturprogrammet. Sten-Ove Danielsson menar att kommunen ej har bestämt sig för hur man skall sprida bredband. ADSL ger begränsat bredband, men når många. Han menar att man skulle kunna ge bidrag till bättre teknik i glesbygd, där det inte är lönsamt investera i ADSL. Kurt Hagström anser att ADSL ej är bra för Ånge Energis ekonomi, då man missar kunder. För att bli lönsamt måste den breda allmänheten betala bredbandskablarna. ADSL är så billigt att Ånge Energi inte kan konkurrera. Samtidigt för att komma till bred nytta måste ADSL-tekniken nyttjas. Gunilla Mellgren menar att utbyggnad i Ånge kommun är mer en strategivalsfråga än en penningfråga. Kommande sommar är det i de västra delarna av kommunen som utbyggnad kommer att ske. Beslut Tacka för informationen.

11 32 Dnr 03/202 Tematillsyn från länsstyrelsen om kommunal riskhantering Bakgrund Länsstyrelsen vill genomföra tillsynsbesök i länets kommuner i enlighet med den långtidsplan som fastställs för verksamheten. Besöket skall betraktas som en tematillsyn och diskutera riskhantering. Kommunen bör tänka igenom hur långt man kommit i sitt arbete med riskhantering och vilka som medverkar inom riskplaneringen inom kommunen. Med anledning av detta träffades Länsstyrelsens ansvariga inom räddningstjänst, fysisk planering samt någon med ansvar för Sevesofrågor företrädare för kommunen både på tjänstemanna- som förtroendemannasidan. Det innebar att försvarsdirektör Jan-Erik Eriksson, Håkan Söderholm, Susanne Björkqvist och Lena Sandström deltog i en överläggning med kommunstyrelsens arbetsutskott samt räddningschef och kommunchef Se bifogat protokoll från detta möte. Länsstyrelsen vill också komma ut på en presentationsrunda efter årsskiftet 2003/04 och träffa räddningsnämnden och alla förvaltningschefer. Beslutas senare ske Länsstyrelsen har funnit det angeläget att få komma ut till kommunerna och i dialog få diskutera det framtida arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser, områdesansvar, implementeringen av de nya lagarna om skydd mot olyckor och extraordinära händelser samt planeringsarbetet i övrigt i dess vidaste bemärkelse samt eventuella behov av stöd. Målet med mötet är att man skall få fördjupad insikt om den egna organisationens nya arbetsuppgifter och ansvar med anledning av ny lagstiftning. Dessutom att känna till vilka åtgärder som krävs för att leva upp till ansvaret och veta vilket stöd kommunen kan få i det kommande planeringsarbetet. Beslutsunderlag - Skrivelser från länsstyrelsen daterade och Arbetsutskottet , 219 Överläggning Tre tjänstemän från länsstyrelsen leder en överläggning med arbetsutskottet och ansvariga inom kommunens olika ansvarsområden. Jan-Erik Eriksson, ansvarig för krishantering mm och Håkan Söderholm, som arbetar med räddningstjänstfrågor var även med vid förra överläggningen med arbetsutskottet och till

12 dagens genomgång tillkommer Torbjörn Westman, som arbetar med risk och sårbarhetsanalyser. Jan-Erik Eriksson ger en bakgrund till besöket, vilket framgår av bakgrunden ovan. Det är totalt 4 årsarbetare som jobbar med dessa frågor vid länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i uppgift att ta hand om den nya lagstiftningen och ta tag i den process som behövs för att följa lagen. Behovet av stöd från länsstyrelsen skall beröras. Förhandlingsläget vad gäller ersättning till kommunen med anledning av den nya lagstiftning skall beröras under överläggningen liksom utbildning för kommunens tjänstemän och förtroendevalda som länsstyrelsen kan genomföra. Man betonar att man liksom förra gången vill ha en dialog under mötet och efter. Målet med processen är att hitta bättre sätt nyttja varandras kompetens och därmed höja kvaliteten och få tryggare vardag och kostnadseffektivitet. Vad gäller kriser så konstateras att allt som händer i samhället händer i en kommun. En första händelse kan eskalera och drabba fler, t ex som olyckan med Estonia. Ånge kommun drabbades av höga flöden Visar bilder för att tänka till. Jan-Erik Eriksson avslutar sin genomgång med att visa en OH-bild på krishanteringssystemet och går igenom denna. Torbjörn Westman går igenom krishanteringsförordningen, vilken ger statliga myndigheter i uppgift att göra en risk och sårbarhetsanalys. I samband med dessa genomgångar ställs frågor och dialog skapas. Framkommer att staten satsar 2 miljarder kr till krishanteringsområdet totalt. Extraordinär händelse inträder när läget förvärrats på krisskalan och övergår sedan i höjd beredskap. Kommunen skall planera hur man skall agera i en extraordinär händelse och planering och reglemente skall beslutas i kommunfullmäktige. Krisledningsnämnden skall kunna besluta i enlighet med sitt reglemente och kan ta över beslut från alla nämnder. Kommunen får lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskild vid extraordinär händelse. Håkan Söderholm går igenom Lag om skydd mot olyckor, som beslutades i november Lagen handlar om olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Statistik på olyckor presenteras. Vanligaste dödsorsaken vid olyckor är fall st. Många äldre kvinnor finns bland dessa.

13 Räddningstjänsten rycker oftast ut på grund av brand - 30 % och därnäst bilolyckor - 20 %. Kommunen måste prioritera vad man skall rikta in sig på vad gäller skydd mot olyckor. Vid olyckor kan man dela in hur stor del av olyckorna som föranleder räddningsinsats. Där människor dör på grund av olycksfall är endast 25 % räddningsinsatser. Egendomsskadorna i kronor räknat omfattar ca 60 % räddningsinsatser. Det är kostnader för t.ex. brandskador och vattenskador. Den 3:dje faktorn, miljö, har man ingen mätning på. Många kommuner är inne på att satsa brett vad gäller att spara människoliv sett ur folkhälsoperspektivet, men orkar inte med allt på en gång, utan tar det i etapper. Lagen tar upp tre skeden, före under och efter en olycka. Ansvaret kan ses utifrån den enskildes, kommunens eller statens perspektiv. Den enskilde har ett speciellt ansvar som tydliggörs i lagen. Kommunen måste informera den enskilde om hans ansvar. Beträffande bestämmelserna tas kravet på brandsyn bort och blir tillsyn istället. Kommunala handlingsprogram ersätter räddningstjänstplan. En stor nyhet är att man trycker på det olycksförebyggande, där kommunen har en central plats. Bland annat skall handlingsprogram upprättas varje mandatperiod och brandskyddskontroll göras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige senast 1 januari Det skall finnas olycksstatistik på kommunnivå i dagarna på räddningsverkets hemsida. lagar Tre nationella mål finns i lagen. Likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor, räddningstjänsten skall påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt samt åtgärder skall vidtas för att förebygga bränder och olyckor. Lokala verksamhetsmål skall formuleras utifrån dessa övergripande mål och säkerhets- och prestationsmål skall ange hur man skall uppnå målen. En schematisk bild över säkerhetsarbetet presenteras. En skrift Processen - Hur man arbetar med skydd mot olyckor finns på räddningsverkets hemsida. Jan-Erik Eriksson sammanfattar informationen med att dra samman alla trådar och går efter fika in på ersättningssystemet.

14 Det nya ersättningssystemet består av tre delar grundbidrag med 250 kkr per år, ersättning för kvarstående uppgifter för civilt försvar med 50 kkr per år. Verksamhetsbidrag är inte klart ännu, men ger minst 12 kr/invånare. Totalt ger detta minst 400 kkr till Ånge kommun. Ersättningen kommer att indexuppräknas, som är tänkt börja betalas ut från 1 januari Risk att det drar ut på tiden. Jan-Erik går sedan igenom vad som åligger kommunen att göra för dessa pengar. Han redogör också för andra stödformer som staten redan idag ger kommunerna. Jan-Erik beskriver den utbildning som krisledningsmyndigheten tagit fram om extraordinär händelse. Målet är att utveckla kommunens operativa ledningsförmåga. Kommunen skall själv kunna bestämma vad vi vill ha för utbildning inom området. Utbildningen har körts i Västra Götaland. Längsta alternativet tar 2 dar. Kommunen skall återkomma med vad man vill ha, 20 februari hålls ett regionalt möte på Sandö där man presenterar hur man skall kunna ta fram och hantera risk- och sårbarhetsanalyser. Torbjörn Westman redovisar hur detta arbete utvecklats. Flera olika faser gås igenom. Vad skall man titta på? Man bör använda ett medborgarfokus och granska viktiga samhällsfunktioner, vad finns för hot? Har vi tillräckligt skydd? Olika metoder finns men först bör man alltid inventera olika hot inom olika verksamheter. Riskbedöma olika hot. Titta på orsaker och eventuella systemfel. Hur minska riskerna? Ledningens engagemang, klara mål och direktiv som förankras ute i verksamheten är viktigt för att lyckas. Man bör börja enkelt i en ständigt pågående process. Olika beskrivningar hur man går till väga finns. En skrift finns tillgänglig för deltagarna vid informationen att ta med sig. Enligt flera av de presenterade ny lagarna skall kommunal risk- och sårbarhetsanalys göras. Övergripande beslut skall tas på kommunstyrelse och fullmäktigenivå. Sedan föreligger ett samordningsansvar gentemot de olika förvaltningarna. Dessutom samverka med andra som t ex bolag i olika former. Jan-Erik Eriksson återkommer med vad länsstyrelsen kan hjälpa kommunen med. Bland annat skall räddningschefen delta på räddningsverkets utbildning i att leda processen. Dessutom kan man stödja kommunen med en kursrepresentant som kan få gå utbildning 4-6 maj. Även utbildning i att möte pressen erbjuds. Konstateras att tjänstemännen haft sådan utbildning redan.

15 Håkan Söderholm skissar på hur den kommunala organisationen traditionellt ser ut och att man bör arbeta tvärsektoriellt med dessa frågor liksom en del andra frågor typ jämställdhet och brottsförebyggande arbete. Med detta avslutas genomgången. Beslut Tacka för informationen. 33 Dnr 04/62 Ändring av detaljplan Kvarteret Aspen/Björken i Ånge Bakgrund Med anledning av att humanistiska nämnden planerar bygga daghem i kvarteret Aspen/Björken i Ånge krävs en detaljplaneändring. Kostnaden för planändringen beräknas till kr. Överläggning Byggnadsinspektör Bertil Holm föredrar ärendet. Tage Påhlsson yrkar att kostnaden belastar ÅFA för vidare debitering på hyreskostnaden. Sten-Ove Danielsson föreslår att man belastar kommunstyrelsens oförutsedda behov. Ordföranden ställer proposition på de båda yrkandena och finner att förslaget där det belastar kommunstyrelsens oförutsdda behov vunnit. Tage Påhlsson reserverar sig till förmån för sitt förslag. Jan-Eric Berglund likaså. Beslut Föreslå kommunstyrelsen 1 Uppdra till bygg- och plannämnden att göra en detaljplaneändring i kvarteret Aspen/Björken. 2 Detaljplaneändringen finansieras av kommunstyrelsens oförutsedda behov.