Vindkraft på Stor-Blåliden

Transkript

1 Vindkraft på Stor-Blåliden Miljökonsekvensbeskrivning Markbygden Vind AB - ett företag inom Svevind-gruppen

2 Markbygden Vind AB Vindkraft på Stor-Blåliden - Miljökonsekvensbeskrivning Tavelsjö Detta dokument är en utkastversion av den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att biläggas bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 kap MB. Omslagsbild: Vy från vägen Koler-Långträsk åt nordväst mot Stor-Blåliden. Fotomontage. Foto: Eva Andersson, ÅF. Montage: Tryggve Sigurdson, ÅF

3 Förord Markbygden Vind AB avser att etablera en vindkraftanläggning med 8 verk med maxhöjd 200 meter på Stor-Blåliden i Piteå Kommun. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva verksamheten och att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som detta projekt kan medföra samt att föreslå åtgärder så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för miljön och människors hälsa. För Markbygden Vind AB Tavelsjö 5 november 2008 Tryggve Sigurdson ÅF Vindkraft Medverkande Projektledare och rapport Tryggve Sigurdson ÅF Vindkraft Verklokaliseringar och väglösningar Wolfgang Kropp Markbygden Vind AB Stellan Lundberg ÅF Samhällsplanering Kenneth Bergquist Svevind Infrastruktur AB Ljudberäkningar Paul Appelkvist ÅF Ljud och Vibrationer Teknisk beskrivning, visualiseringar och skuggberäkningar Tomas Malmlöf ÅF Vindkraft Samråd och rapport Kerstin Boström Kulturmiljö och GIS Eva Andersson Lennart Klang Naturmiljö och fåglar Niklas Lindberg Anders Enetjärn Rennäring Maria Bergstén Juridik Nils Ryrberg Nils Rasmusson ÅF Vindkraft ÅF Vindkraft Landskapsarkeologerna Enetjärn Natur AB Enetjärn Natur AB Enetjärn Natur AB Advokatfirman Åberg & Co. Advokatfirman Åberg & Co. Innehåll Förord...3 Icke-teknisk sammanfattning...4 Vindkraftplanerna i Markbygden...4 Pilotprojektet på Stor-Blåliden...4 Lokalisering och utformning...4 Markanvändning...4 Skadeförebyggande åtgärder...4 Konsekvenser Motiv till vindkraft på Stor-Blåliden Vindkraft minskar miljöbelastningen Miljöbalken Presentation av projektet Vindkraftplanerna i Markbygden Lokalisering Områdets lämplighet för vindkraft Områdets vindläge Alternativa lokaliseringar Alternativa utformningar Nollalternativ Nuvarande förhållanden Anläggningens utformning och omfattning Följdverksamheter Konsekvensbegränsande åtgärder Lokalisering Utformning av anläggningen Utformning av vindkraftverken Uppförandet av anläggningen Tillgänglighet under drifttiden Återställande Påverkan på landskapsbilden Landskapets karaktär och skala Visuell påverkan av vindkraft Skyddsåtgärder Visualiseringar Synbarhet nattetid Konsekvenser på landskapsbilden av en storskalig vindkraftetablering Konsekvenser för hälsa och säkerhet Ljud Skuggbildning/reflexer Risker Påverkan på telekommunikationer Försvaret Konsekvenser för naturmiljö, rennäring, friluftsliv m.m Konsekvenser för utpekade naturmiljöer Konsekvenser för fåglar Övrig fauna Konsekvenser för jakt, fiske och rörligt friluftsliv Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Uppfyllelse av nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Transporter Utsläpp till luft och vatten Uppföljning och skyddsåtgärder Planerade uppföljningsaktiviteter Skyddsåtgärder Kontrollprogram Samråd Referenser Bilagor... 35

4 Icke-teknisk sammanfattning Vindkraftplanerna i Markbygden Markbygden Vind AB har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd till att etablera en mycket stor vindkraftanläggning i Markbygden i de västra delarna av Piteå kommun. Ansökan avser tillstånd för att uppföra och driva upp till 1101 vindkraftverk, vardera med en höjd på upp till 200 meter inräknat torn och rotorblad. Den samlade produktionen kan bli 8-12 TWh. Vindkraftanläggningen kommer, fullt utbyggs att vara en av de största i världen. Vid sidan om den stora ansökan avser bolaget att uppföra två pilotanläggningar för att öka befolkningens, kommunens och Markbygden Vinds kunskaper om förutsättningarna för vindkraft i Markbygden. Härvid skapas möjligheter att: ta tillvara erfarenheter av driften av anläggningen klarlägga vilken arbetskraft och vilka resurser i övrigt som erfordras och kan tas tillvara i bygden klarlägga utbildningsbehov bygga upp erfarenheter och kunskap kring arbetsuppgifter få en sakligt grundad bild för närboende och andra om vindkraftverkens påverkan på landskapsbild, ljudmiljö, naturmiljö, rennäring, etc. Den första pilotanläggningen på Dragaliden, sydost om Koler, har alla tillstånd klara och håller nu på att uppföras. Denna anläggning består av 12 verk av typen Enercon E-82 med 82 meters rotor och upp till 138 meters navhöjd. Detta projekt har redan givit värdefulla erfarenheter avseende olika aspekter av byggprocessen och bidragit till erfarenhetsuppbyggnad hos lokala entreprenörer som kommer till nytta i fortsatt vindkraftutbyggnad. Projektet ger redan innan turbinerna kommit på plats en indikation på hur landskapsbilden kommer att påverkas. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser Stor-Blåliden, som är den andra pilotanläggningen inom Markbygdenområdet. Pilotprojektet på Stor-Blåliden Pilotanläggningen på Stor-Blåliden kompletterar Dragaliden genom att det är ett område med högre beräknad vindhastighet, vilket gör det särskilt lämpat som testplats för verk av typen Enercon E-126, som är de största verk som serieproduceras. Dessa verk har 126 meters rotordiameter och 137 meters navhöjd. Erfarenheterna från dessa stora verk på Stor-Blåliden är viktiga i planeringen av senare utbyggnadsetapper i Markbygden när det gäller att avgöra vilka verktyper som är lämpliga på vilka platser. För att utnyttja platsen optimalt efter dagens betingelser avser Markbygden Vind AB etablera totalt 8 st vindkraftverk varav 6 är av typen Enercon E-82 med en installerad effekt på 2-3 MW per verk och 2 st är av typen Enercon E-126 med en installerad effekt på 6-8 MW per verk. Enercon E-82 har meters tornhöjd och 82 meters rotordiameter. Anläggningens storlek har anpassats så att den producerade effekten kapacitetsmässigt kan rymmas i den anslutningspunkt som anläggs för pilotanläggningen på Dragaliden. Lokalisering och utformning Stor-Blåliden ligger norr om Natura 2000-området Åbyälven och strax väster om riksintresset Stambanan. Stor-Blåliden är påtänkt som ett av de områden i Markbygden som kan byggas ut, beroende på stort avstånd till fast bebyggelse, få naturvärden i området, samt närheten till den 130- kv kraftledning, som går parallellt med och öster om Stambanan. För lokaliseringen har gott vindläge och teknisk och ekonomisk genomförbarhet eftersträvats liksom god miljöhänsyn och smidig väganslutning. Verken placeras på ett inbördes avstånd så att de inte ska påverka varandras produktion i någon större grad. Området har inventerats först på kartunderlag och sedan genom flera besök på plats. Vägnät och verklokaliseringar har under planeringsprocessen genomgått flera mindre justeringar. Markanvändning Markanvändningen i området idag är i huvudsak skogsbruk och skogsmiljöerna på berget är hårt brukade med en stor andel planteringar av contortatall. Två sumpskogsobjekt finns på berget, liksom ett mindre naturvärdesobjekt. Högre naturvärden återfinns endast på längre avstånd från berget, i ett par skyddsvärda våtmarker och längs Lillpiteälvens fåra. En skogsbilväg leder upp på Stor-Blåliden från Kolerträsk, och utgör den enklaste väganslutningen för verkens uppförande och drift. En alternativ väganslutning från ost eller sydost kräver planskild passage av Stambanan. Närmaste byggnader finns på bostället Öberga, ca 600 m söder om området och ca 1,1 km från närmaste verk. Bostället har idag inga fastboende. Det nyttjas dock mycket ofta, uppskattningsvis dagar/år, och uppskattas av ägaren för den omkringliggande tystnaden och ödsligheten. Skadeförebyggande åtgärder Verkens lokalisering har valts för att störa så få människor som möjligt och i övrigt undvika störningskänsliga miljöer. De har även en färgsättning som syftar till att få dem att smälta in bättre i omgivningen. Rotorbladen är antireflexbehandlade och utformade för att minimera buller. Inte heller kommer de att alstra rena toner. Bästa teknik för hinderbelysning kommer att användas för att motverka störande ljusblixtar. Kraftledningsnätet mellan vindkraftverken kommer i huvudsak att anläggas som markkabel. Byggtiden kommer att hållas så kort som möjligt, och transportvägar och -tider kommer att planeras så att störningar på boende längs vägen kan begränsas. För att förebygga risker med iskast och nedfallande is, kommer verken utrustas med automatisk avisning av vingarna. Varningsskyltar kommer att sättas upp i anslutning till området. Verken utrustas även med åskledare och säker jordning för att motverka skador vid blixtnedslag. Vid extrema vindar kommer verken att slås av automatiskt. Konsekvenser Föreslagna verk klarar de riktlinjer som finns avseende ljud och skuggbildning. Vindkraftverken kommer att påverka landskapsbilden. Avståndet är stort till närmaste året-runt-bostäder, men närmaste fritidsbostad, bostället Öberga, kommer att få en förändrad utsikt mot nordväst. För vindkraftverkens uppförande och drift kommer det att krävas ett anslutande vägnät med totalt 6 km ny skogsbilväg, en uppställningsyta vid varje vindkraftverk, anslutande ledningsnät till varje vindkraftverk, samt ca 4 km ny luftledning till den befintliga ledningsgatan öster om Stambanan. Sammantaget bedöms konsekvenserna av etableringen att bli små för såväl människors hälsa som för natur, friluftsliv och rennäring. De störningar som uppstår är påverkan under byggtiden (totalt upp till lastbilstransporter) samt påverkan på landskapsbilden under den tid verken är i drift.

5 1. Motiv till vindkraft på Stor-Blåliden 1.1 Vindkraft minskar miljöbelastningen Världen står inför en rad allvarliga miljöhot. Koldioxidutsläppen från fossila bränslen ökar växthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. De ökande halterna av växthusgaser väntas enligt FN:s klimatkommitté IPCC i sin forskningsrapport (2001), leda till att den globala medeltemperaturen vid jordytan ökar. Osäkerheten är fortfarande stor om hur mycket och beror också på hur mänskligheten lyckas avvärja hoten. Temperaturökningen bedöms hamna i intervallet 1,4 5,8ºC från 1990 till Havsytan kan härigenom komma att stiga med ca 10 till ca 90 cm varigenom de större höjningarna kommer att innebära att kustområden översvämmas i Mellansverige och alltmer söderöver. EU har antagit målet att temperaturen inte får öka mer än två grader (jämfört med förindustriell nivå). För att nå detta mål krävs avsevärda utsläppsminskningar inom bara några årtionden. Utvecklingsländerna måste inom en snar framtid börja begränsa sina utsläpp samtidigt som länderna i västvärlden måste minska sina utsläpp med mer än 50 procent under de närmaste 50 åren. Utöver klimathotet leder utsläpp av svavel- och kväveföreningar från fossila bränslen till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vattendrag övergöds. Vindkraft producerar ren energi utan utsläpp och kräver i stort sett inga miljöfarliga transporter. Vindkraft ger ingen miljöskuld till kommande generationer. IPCC anger snabb utbyggnad av förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen. Kärnkraften i Sverige kan börja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts av fossileldade kraftverk. Vindkraften bidrar således direkt till att minska miljöbelastningen. Riksdagen har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske genom inhemska och förnyelsebara energikällor. 1.2 Miljöbalken Nedan redogörs för hur vindkraftetableringen på Stor-Blåliden kan utvärderas i förhållande till miljöbalkens syfte och hänsynsregler. Miljöbalkens syfte Enligt MB 1 kap 1 skall Miljöbalken tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Vindkraften är en förnyelsebar energiform som inte medför utsläpp av miljöskadliga ämnen. När vindkraftverk placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och andra skyddsvärden ger de inte heller annan påverkan i större omfattning. 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Vindkraftanläggningens lokalisering är vald för att inte ge betydande effekter på värdefulla natur- och kulturmiljöer. 3. den biologiska mångfalden bevaras. Vindkraft bidrar till bevarande av den biologiska mångfalden genom att luftförorenande produktion ersätts. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Det nuvarande energiproduktionssystemet är inte långsiktigt hållbart i ett lokalt eller globalt perspektiv. Vinden är en energikälla, som rätt använd främjar långsiktigt god hushållning. 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås, Efter sin ekonomiska livslängd, ca 25 år, kan ett vindkraftverk monteras ned och återvinnas. Den energi som krävs för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1% av dess produktion under livslängden. Motsvarande tal för exempelvis ett oljekondenskraftverk är ca 12%. Hänsynsregler I miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. Nedan visas vilken hänsyn som tas till dessa vid etableringen av vindkraft på Stor- Blåliden. Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 ) Markbygden Vind AB avser att genom den pågående utredningsprocessen redovisa behovet av den föreslagna vindkraftanläggningen och de miljökonsekvenser som bedöms uppstå. Markbygden Vind AB nyttjar ett brett kontaktnät av olika experter för utredning, planering och genomförande. Kunskapskravet (MB 2 kap 2 ) Bolaget besitter genom egen personal och ägare betydande kompetens inom aktuellt verksamhetsområde. I likhet med vad som gäller för de flesta projekt av den omfattning och betydelse som det nu aktuella, tillgodoses behovet av ytterligare kompetens genom anlitande av experter. Således anlitar bolaget konsulter för anläggningens utformning, för bedömning och utvärdering av anläggningens samhällseffekter, miljöpåverkan m.m. Bolaget har nära kontakt med olika leverantörer av vindkraftverk och har därmed god tillgång till den kunskap och erfarenhet som dessa besitter. Det anförda i förening med avsikten att vid behov anlita ytterligare experter innebär att kunskapskravet är väl uppfyllt. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) Stor omsorg har lagts på att förebygga att anläggningen medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Den senast beprövade tekniken inom vindkraft kommer att användas. Produktvalsprincipen (MB 2 kap 4 ) Hela anläggningen byggs med material som är återvinningsbara. Bästa teknik kommer att användas. Vindkraften är en förnyelsebar energikälla som under drifttiden inte medför emissioner till luft eller vatten. Elproduktion i vindkraftverk ersätter i det nordeuropeiska elsystemet el från anläggningar eldade med fossila bränslen (enligt Livscykelanalys för Vattenfalls elproduktion, 1996).

6 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna (MB 2 kap 5 ) Vindkraften är en förnybar energikälla och ger inga försurande och övergödande effekter och bidrar heller inte till växthuseffekten. Efter ca fyra månaders drift i ett bra vindläge har det moderna vindkraftverket producerat så mycket energi som det gått åt för att tillverka det. Efter år monteras verket ner för att återvinnas. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 6 ) Vid valet av plats har hänsyn tagits till Miljöbalkens mål och till hushållningsbestämmelserna. Platsen har valts bl a med tanke på att verksamheten ska göra så lite intrång som möjligt på människors hälsa och miljö. Vindenergin på Stor-Blåliden beräknas vara hög. Skälighetsprincipen (MB 2 kap 7 ) Verksamheten kommer i vissa avseenden att medföra negativ påverkan på miljön. Med tanke på den vinst som vindkraften medför i miljöhänseende (se föregående stycke) bedöms det att hänsynsreglerna uppfylls i den utsträckning som kan bedömas vara skälig. Ansvar för att avhjälpa skada (MB 2 kap 8 ) Vindkraften kan ses som en gäst i landskapet då dess effekter är reversibla. Vindkraftverk kan monteras ner utan att lämna några betydande spår i miljön och landskapet. Stoppregeln (MB 2 kap 9 ) Risken för att verksamheten skulle medföra att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade, eller för att miljön försämras avsevärt, bedöms som små. Skulle detta ändå inträffa är det möjligt att ompröva verksamheten.

7 2. Presentation av projektet 2.1 Vindkraftplanerna i Markbygden Markbygden Vind AB har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd till att etablera en mycket stor vindkraftanläggning i Markbygden i de västra delarna av Piteå kommun. Ansökan avser tillstånd till att uppföra och driva upptill 1101 vindkraftverk, vardera med en höjd på upptill 200 meter inräknat torn och rotorblad. Den samlade produktionen kan bli 8-12 TWh. Vindkraftanläggningen kommer, fullt utbyggd, att vara en av de största i världen. Vid sidan om den stora ansökan avser bolaget att uppföra två pilotanläggningar för att öka befolkningens, kommunens och Markbygden Vinds kunskaper om förutsättningarna för vindkraft i Markbygden. Härvid skapas möjligheter att: ta tillvara erfarenheter av driften av anläggningen klarlägga vilken arbetskraft och vilka resurser i övrigt som erfordras och kan tas tillvara i bygden klarlägga utbildningsbehov bygga upp erfarenheter och kunskap kring arbetsuppgifter få en sakligt grundad bild för närboende och andra om vindkraftverkens påverkan på landskapsbild, ljudmiljö, naturmiljö, rennäring, etc. Den första pilotanläggningen på Dragaliden, sydost om Koler, har alla tillstånd klara och håller på att uppföras. Denna anläggning består av 12 verk av typen Enercon E-82 mer 82 meters rotor och upp till 138 meters navhöjd. Detta projekt har redan givit värdefulla erfarenheter avseende olika aspekter av byggprocessen och bidragit till erfarenhetsuppbyggnad hos lokala entreprenörer som kommer till nytta i fortsatt vindkraftutbyggnad. Projektet ger redan innan turbinerna kommit på plats en indikation på hur landskapsbilden kommer att påverkas. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser Stor-Blåliden, som är den andra planerade pilotanläggningen inom Markbygdenområdet. Pilotanläggningen på Stor-Blåliden kompletterar Dragaliden genom att det är ett område med högre beräknad vindhastighet, vilket gör det särskilt lämpat som testplats för verk av typen Enercon E-126, som är de största verk som serieproduceras. Dessa verk har 126 meters rotordiameter och 137 meters navhöjd. Erfarenheterna från dessa stora verk på Stor-Blåliden är viktiga i planeringen av senare utbyggnadsetapper i Markbygden när det gäller att avgöra vilka verktyper som är lämpliga på vilka platser. 2.2 Lokalisering Stor-Blåliden Figur 2.1:1 Stor-Blålidens lokalisering i Piteå kommun. Stor-Blåliden ligger ca 7 km norr om byn Långträsk, ca 35 km öst om Piteå. Etableringsområdet omfattar en fastighet, Pite Kronopark 1:57, Piteå kommun. Närmaste byggnader finns på bostället Öberga, ca 800 m sydost om området samt ca 1,1 km sydost om närmaste verk. Avståndet till Byske älv är ca 3 km och Lillpiteälven rinner strax norr om området. Näst närmaste byggnader är bostället Daludden, ca 3,2 km från närmaste verk från Stor-Blåliden och ca 1,7 km från närmaste verk på Dragaliden. 2.3 Områdets lämplighet för vindkraft Bolagen i Svevind-gruppen har under flera år studerat och byggt upp kunskaper om vilka områden som är lämpliga för vindkraftproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Med anledning av de höga kostnader som följer med havs- och fjällbaserad vindkraft har företagets fokus legat på kust- och inlandsetableringar. Stor- Blåliden uppfattas som intressant för vindkraft för att: platsen har bra vindresurser med öppet och högt läge i förhärskande syd/sydvästlig vindriktning. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. avståndet till närmaste helårs- och fritidsbebyggelse är stort. området karaktär gör att synbarhet och störningar begränsas. området har nära anslutning till bilväg. Området bedöms således som väl lämpat för vindkraft. Figur 2.4:1 Beräknad vindhastighet på 72 meters höjd över nollplansförskjutningen. Källa: MIUU. Bolagets mätningar och detaljerade analyser visar på högre värden över Storblålidens topp. Figur 2.4:2 Beräknad vindhastighet på 103 meters höjd över nollplansförskjutningen. Källa: MIUU

8 VINDKRAFT PÅ STOR-BLÅLIDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ve 325 Hej Pilotprojekt som tillståndsprövas separat. Granberg rä Ånäset sk Tallberget Åls å Myrheden ese let Skogbergsliden 320 Blåmyran Lidbodarna Fagerheden Önusberget Rokå n Kalamark Kälen Abborrträsken Björkberget Sven Åfors Klu b v en Dammyran Granträsket Björnhålen StorTväråm. Rökojan 5 17H Brännfors Figur 2.4:1 Bolagets utredningsområde för utbyggnad av vindkraft i Markbygden. Alla delområden kan ses som alternativ till Stor-Blåliden. De flesta av dessa områden kommer dock att bli aktuella för kommande tillståndsansökningar.. Klubbfors B Kvarnudden sb Vargmyran bäl Mjösjölide Knöppelberget 210 ge Lövliden 310 Mörtträskliden 3 Kalaträsket Kalaträsket Granträskmark Nyfors Ribbfors Stockbäcken Fjuskullen Orrheden Dus Roknäs än 325 Lillpite 113 Granholm Brännliden Tuven Råbäcken nd Lejontorp n Gråliden Gråberget IV Pite-Byske Sälgträskliden Sör-Blankberget Gråliden Önusberget 377 Bergnäs Bysketorp Strandfors V Skogberget Pålsboda Nörd-Blankb. Hobergsliden lv e 334 Lillforsberget 361 Norrbodarna Yttersta te ä Skogberget Finnliden Bys k lpi Stor-Snöberget Snöbergen Tjärnliden Tjärnliden Matmyr n Mittibäckskojan Svartliden 350 Strömstorp Holmfors 5 km Kälen Hobergsträsk Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Ålyckan HobergsNörd-Storvattnet n å knösen Åls Högbrännan VI Storgranliden Vackerliden Kallkällselet Keupan Svartliden Torrberget Hötjärn ä Br träsket Banfors Höganäs Tvärån ån k 0 Länsgränsen Hästliden Storgranliden Granholmsb. 384 Katrineberg n Storberget Lillträsk 385 Bredträskb. n Utredningsområde Västerbo Stockberg kå 373 n 30 Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg Kaxliden Delområden i förstudien 387 som ligger till grundby för sk Näsberg eä ansökan. lve Svanträsk äs I Flötuträsk Bredträsket Bredträsk 426 Stor-Flötub. Kallbodarna Åträsk Lil Storliden Sven-Dalskojan Vitberget Brattknabben Storliden Lill-Flötuberget Långträsk ve 423 Stor-Flötuberget äl Kåtaselet Stormyran d tr Morajärv bb 0 Etapper Gä d ån Lill-Blåliden Lill-Blåliden Björkliden Storlångträsk Bredkåtaheden Svanaträsket Strömsör Nyfors Ånäset Segårdsträsket Gårdsträsket Kilberg Storslyet Svallfors 100 Rengårdsheden Ro k Långträsks kolonat Tallberg Kilberget 390 Ersträsk u Kl Inom Markbygden och de höglänta västra delarna av Infjärden finns ett stort antal områden vilka Markbygden Vind AB bedömer som lämpliga för vindkraft och som är under utredning. Stor-Blåliden har dock valts beroende på god tillgänglighet till väg- och kraftledningsnät, samt förhållandevis små störningar för närboende. 425 Stenträsktorpen Tjalmisberget Granhult 393 P n Vitflockberget V Dorisberget Högbacken ve 275 Ledvattnet heden äl Öberga Strömfors Skarpljugaren Risnabben Stor-Blåliden Skällbäcken Jägarbo äskberget Åb y Backträsk Hultet 32 Skällberget Skällberget Maniliden Strömnäs A Storsträsk 168 Nedre Grundsel Älvdal Dalheden Selsborg Storsträsket Klockarträsk Krokaträskliden 279 Stenbacka Borgfors Krokträsk Stor-Klockarträsket Stor-Blåliden Långträskberget 439 Stor-Risberget Bäck Skomanskälen 0 Horngubben P Dragaliden lven 441 Sundet Kaptensviken iteä Tällträsk Maniträsket Tällbärke Sikfors Brännheden 0 Stallberget 504 Lillp Huvåsen Tallberget Nygård Stavaliden Granliden Stor-Älgberget Huvträsk Huvträsken 424 Stavaliden Pello Lyckoträsket Häbbersträsket Heden Granträsk Granlund 5 Norrdal Koler Kolerberget Stavaträsket Granliden Näsudden n II Manjärvträsk Bröträsk Kolerträsk Liden Studsarheden Tällträsket 228 lve Mellanträsket Nedre Svedjan Granträsket Persberg Lyckoträsk Ögården Alt Tvärån sä Sodokb or Manjärvliden Brännan Stor-Gäddträsket Grannäs n III Bastuudden Snödliden Brännliden Abborrträskliden åträsket 347 Långsel ve Bänkerträsket 274 Småträsk Yttre Arvidsträsket Lövudden 503 Nedre Storfors Strycktjärn Salberg gf Melakträskliden 557 äl Fjälaträsk Bänkerberget Ö Långträsk Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Ersträsket Bänkerberget Bänkerudden Per-Nilsaberget Bänkerträsk Färskberget Bastuträsket Kutuliden Ö Björnberg r Be Holmträsket 375 Melakträsket Förutsättningarna för att beskriva alternativa lokaliseringar skiljer sig för vindkraft jämfört med andra typer av anläggningar. Om det finns ytterligare intressanta lägen kommer i normalfallet att sökas tillstånd även för dessa. Åb y Långtjärnberget Stenberget 0 Dartsel onkaberget äsk Sördubbla Storsund Asplövberget Brännberget 131 Arvidsträsk Teugerträsk 271 Brännträsket S Brännträsk Stenberget Stor-Arbost Ö Kikkejaure 346 Lindås Alternativa lokaliseringar Bänkerberget, där vindvärdena är mycket goda och anslutningsmöjligheterna är goda, men där den visuella påverkan på landskapsbilden blir större. Här avvaktar bolaget av hänsyn till de fritids- och bostadfastigheter som kan påverkas visuellt, samt av hänsyn till de längre elanslutningar som blir fallet ifall Bänkerberget byggs ut i detta skede. 586 Njoka Bränna Arvidsträskberget 345 Djupvik Metträsk Bodnäs Gammelträsk Norrdubbla Flyggberget Åselet Dalen 374 Petbergsliden Stor-Teuger 156 Strand Finnträsket Brännberget Bodstranden Högheden Petberget Karlsborg Djupträsket Finntjärnliden Visttjärnliden 591 Bredviken 395 Energimyndigheten har fått i uppdrag att göra en översyn avseende områden som skulle kunna vara av riksintresse för energiproduktion. I maj 2008 utsågs stora delar av Markbygdenområdet, däribland Stor-Blåliden, till riksintresseområde för vindbruk. Alla delområden inom Markbygden kan ses som konkreta alternativ för Markbygden AB till den nu aktuella etableringen. Nedan beskrivs några exempel och varför Stor-Blåliden prioriterats högre i detta skede: Nuorte Bådovare Den genomsnittliga vindhastigheten är högre än 8 m/s på 103 meters höjd över nollplansförskjutningen (se figur 2.4:2). Vindenergierna är högre ovanför Stor-Blålidens topp än ca 1 km utanför Norrbottenskusten. Sedan december 2007 har vindmätningar skett i en 120 meter hög mätmast på Stor-Blålidens topp (se foto i figur 2.9:8). Dessa mätningar bekräftar det goda vindläget. 2.5 Nakteberget Sotberget Analysen från MIUU visade att: Svartliden Holmträsk Trolltjärn Stor-Renberget Sjönäs Rammelberget Björkholmsberget Nuorteliden Granliden 540 Ängestorp Flakaberget 22 er Markbygden Vind AB har med hjälp av Meteorologiska Institutionen vid Uppsala Universitet (MIUU) och tysk expertis från Deutsche Wind (DEWI) och Wind & Regen genomfört en detaljerad vindenergianalys av området på olika höjdnivåer över mark. Grundsel Brännberget Bredträskb. Norr-Storliden lven Områdets vindläge Korsberget Kantaberget rä Alte 2.4 n Vistå n Mörtträsk Mellanboda

9 Önusberget, har vindenerginivå som är lämplig för samma typ av verk som på Stor-Blåliden, men har närboende och kräver en betydligt större insats för elanslutningen, vilket (liksom för det stora flertalet områden) gjort området lämpligt att föra in i den större tillståndsansökan. Alternativa lokaliseringar kan även vara i fjällen, i södra Sverige eller till havs där det ofta är mycket goda vindvärden, men konflikterna är mycket större med andra samhällsintressen, främst genom den större folkmängden. Höga kostnader, oprövad teknik och större visuell påverkan har gjort att Markbygden Vind AB valt att inte studera fjäll-, eller havsbaserade lokaliseringar. 2.6 Alternativa utformningar Inom utredningsområdet för Stor-Blåliden har Markbygden Vind AB tittat på flera alternativa utformningar av vindkraftparken. Bolaget har sett det som speciellt angeläget att uppföra något eller några verk av typen Enercon E-126 inför den fortsatta vindkraftplaneringen i Markbygdenområdet. Nedan beskrivs några exempel och varför det tredje alternativet har valts som huvudalternativ. Alt 1: fyra verk av typen E-126 Enligt det första alternativet monteras fyra verk av typen E-126 på Stor-Blåliden. Detta motsvarar en total installerad effekt på 24 MW. Förväntad produktion uppgår till GWh/år. Verkens glesa placering beror på det större minimiavståndet mellan verken som måste till för att förhindra att verken stör varandra. Detta alternativ är också det alternativ som kräver minst nyanläggning av väg och elanslutning. Det är dock svårt att få fram så många verk av denna typ till pilotprojektet, eftersom tillverkningen av denna modell ännu inte nått serieproduktion. Alt 2: nio verk av typen E-82 Det andra alternativet innebär att 9 stycken E-82 uppförs. Installerad effekt motsvarar 18 MW, och förväntad årsproduktionen uppgår till 60 GWh/år. Väganslutning och kabeldragning blir något längre än i det första alternativet, samtidigt som produktionen blir lägre. Alt 3: två verk av typen E-126, sex verk av typen E-82 Det tredje alternativet är ett blandalternativ med 6 verk av typen E-82 samt 2 verk av typen E-126. Installerad effekt är samma som i det första alternativet, 24 MW. Produktionen förväntas bli GWh/år. Detta alternativ är bolagets huvudalternativ. Jämfört med de tidigare alternativen erbjuder detta alternativ en rimlig riskspridning genom att använda en väl utprövad teknik med ny teknik under tidigare oprövade förutsättnignar. Pilotprojektambitionen uppfylls också bäst då man kan testa båda verkstorlekarna på samma lokalisering. Jämfört med den förväntade produktionen i alternativ 2 utnyttjas även områdets yta mer effektivt i detta alternativ. 2.7 Nollalternativ Konsekvenserna av etableringen har gjorts relaterat till ett nollalternativ, som innebär att området fortsätter att användas som idag till skogsbruk, jakt och rennäring. Nollalternativet innebär också att mindre förnyelsebar energi kan tillföras i kraftnätet, med konsekvenser bl a för klimatet. Figur 2.6:1 Utformning av anläggningen med enbart E-126-verk. Figur 2.6:2 Utformning av anläggningen med enbart E-82-verk. Figur 2.6:3 Utformning av anläggningen med 6 st E-82-verk och 2 st E-126-verk..

10 2.8 Nuvarande förhållanden Landskap och naturvärden Stor-Blåliden är en rundad bergsrygg som når en högsta höjd av 441 meter över havet. Terrängen där vindkraftverken planeras präglas av ett höglänt läge där barrskog, hyggen och myrar utgör de huvudsakliga landskapselementen. Underlaget är mestadels morän. Berget omges av myrmark med småtjärnar i nordväst, öster och söder. Närmaste berg är Stavaliden, ca 1,5 km norrut, och längre i nordväst ligger Granliden och Lövliden. I sänkan mellan Stor-Blåliden och Stavaliden rinner Lillpiteälven åt öster, som närmast på ca 1000 meters avstånd. Den kommer från sjön Stavaträsket som ligger ca 2 km norr om berget. I sydväst ligger Rogerträsket och Åbyälven på ett avstånd av 1,8 respektive 3 km. En skogsbilväg leder upp på berget från Kolerträsk i norr, och i sydost passerar stambanan förbi på ca 1100 meters avstånd. Naturen på Stor-Blåliden består mestadels av hårt brukad skogsmark med ungskog uppkommen efter tidigare avverkningar. På de högsta delarna växer yngre luckig barrblandskog av gran och tall men i övrigt täcks stora delar av berget av tät ungskog av contortatall. Inslaget av lövträd är överlag litet. Inslaget av gamla grova träd och död ved (torrakor, lågor och skorstensstubbar) är mycket litet uppe på berget. Bergets brantaste del vetter mot söder och i brantens sydöstra del har Sveaskog pekat ut en nyckelbiotop (se figur 2.8:6) som utgörs av en gammal lövbränna där naturvärdena bl.a. består av gammal sälg. I sluttningen nedanför detta har Sveaskog också identifierat vissa naturvärden. I länsstyrelsens databas över naturvärden finns inga särskilda värden utpekade för Stor-Blåliden. Inte heller Piteå kommuns naturvärdesinventering har identifierat några särskilda värden i området. Två sumpskogsobjekt är utpekade på de nedre delarna av bergets väst- och sydvästsida. I närheten finns också sumpskogsobjekt längs Lillpiteälven och i kantzonerna runt Stormyran. De största våtmarkerna i omgivningen är Björkmyran och Stavamyran i norr samt Stormyran i öster. De ligger alla i Lillpiteälvens avvattningsområde. Mellan Björkmyran och Lillpiteälven rinner Björkmyrbäcken. På Stor-Blålidens nordostsida finns dessutom flera sluttande små myrar. Stavamyran och Björkmyran är våtmarker av klass 1 respektive klass 2 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) och har därmed höga skyddsvärden. I såväl delar av de större våtmarksobjekten som längs Lillpiteälven finns skogsmiljöer med naturvärden i form av stående och liggande död ved, kallkällor, förekomst av hänglavar etc. Riksintressen Inom det aktuella området finns inga utpekade riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller rennäring, och heller inga naturreservat eller Natura 2000-områden. Söder om Stor- Blåliden finns ett stort område utmed Åbyälven som är utpekat som kärnområde av riksintresse för rennäringen. Inom kärnområdet finns även några av samebyns flyttleder. Öster om Stor-Blåliden finns riksintresset Stambanan. Fågelfauna Inventeringar på och runt berget visar att fågelfaunan i skogsmiljöerna mestadels består av arter som är allmänna och utbredda i skogsbrukspräglad barrskog i Norrbotten. Främst märks arter som större hackspett, trädpiplärka, rödstjärt, rödhake, tal- och rödvingetrast, lövsångare, bo- och bergfink m.fl. På ett hygge på östsluttningen med några lämnade torrträd och större lövträd noterades tornseglare och ärtsångare. Tjäder noterades inte vid besöken men finns säkerligen på berget. På det närliggande Stavaliden sågs tjäder vid flera tillfällen. I kanten av Stavamyrans utlöpare längs Lillpiteälven hittades äldre hackspår av tretåig hackspett, och lavskrika sågs vid ett vinterbesök på det intilliggande Stavaliden. Båda arterna rör sig troligen även i miljöerna på Stor-Blåliden ibland. Figur 2.8:1 Strömnäsmyran mellan verk 2 och 5. Figur 2.8:2 Stora delar av terrängen på Stor-Blåliden består av tät ungskog av contortatall. Figur 2.8:3 På de hägsta delarna av Stor-Blåliden växer yngre blandskog. 10

11 Omfattande inventeringar av kungsörn genomfördes i Markbygdenområdet under mars-april 2008 men några indicier på örnförekomst på Stor-Blåliden kunde inte noteras, trots riktad spaning mot berget. Inga örnar bedömdes häcka på berget. Eftersom kungsörnen rör sig över stora ytor kan dock örnar från andra berg i Markbygden troligen jaga i området ibland. Dessutom besöker yngre icke-häckande kungsörnar trakten, främst under vinterhalvåret. Dessa kan röra sig i närheten av Stor-Blåliden i sin jakt på byte eller kadaver i form av döda renar. Berget ligger ganska nära Stambanan där renpåkörningar regelbundet inträffar längs järnvägen. Fågelfaunan på de intilliggande våtmarkerna Stavamyran och Stormyran inventerades under 2008, liksom sumpskogsmiljöerna längs Lillpiteälven. Inga rödlistade fågelarter hittades och faunan bestod av de förväntade våtmarkshäckande arterna, som dalripa, orre, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, grönbena, gluttsnäppa, ängspiplärka, gulärla och videsparv. Stavaträsket är en stor skogssjö av klarvattentyp, omgiven av myrmarker och barrskog. Storlom och sångsvan sågs under besök vid sjön och häckar troligen, men i övrigt är fågelfaunan mycket fattig. Fiskgjuse kan säkert besöka sjön ibland eftersom den är sedd vid närliggande sjöar. Några större sträckleder för fåglar förbi Stor-Blåliden är inte kända, även om inga regelrätta sträckstudier har genomförts. Troligtvis bidrar dock både det geografiska läget, flera mil in från kusten, och avsaknaden av nord-sydliga dalgångar och höjdryggar till att flyttande fåglar inte koncentreras över berget. Övrig fauna I området finns de vanligaste däggdjuren som älg, räv, skogshare, ekorre m.fl. Björn har en god stam i Markbygden och kan antas finnas på Stor-Blåliden emellanåt. Mink finns längs större vattendrag i området. Inte mycket är känt om förekomst av fladdermöss även om observationer finns vid det närbelägna Kolerträsk. Fladdermöss är oftast koncentrerade till rikare miljöer med tillgång på skogsbryn, lövträd och hålträd, gärna i närheten av vatten. Biotoperna inom utredningsområdet är mestadels magra och präglade av hårt skogsbruk (stor andel hygge och ungskog) och därför bedöms de inte hysa fladdermöss annat än i mycket låga tätheter. Det är sannolikt nordisk fladdermus som förekommer eftersom den är utbredd ända upp till polcirkeln. Lillpiteälven har goda bestånd av bl.a. öring och harr samt skyddsvärda förekomster av flera utpekade djurarter, främst kan nämnas utter och flodpärlmussla. Nedströms Stavaträsket finns flera bestånd av flodpärlmussla. Jakt, fiske och övrigt friluftsliv I området runt Stor-Blåliden bedrivs framför allt älgjakt, men även småviltsjakt, då i huvudsak på skogsfågel, hare och räv. Fiske sker främst i Lillpiteälven med fokus på öring och harr. I stora sjöar i området inriktas fisket främst på abborre, gädda och sik. Fisket bedrivs under alla årstider, pimpelfisket är populärt under vintern och spö- och nätfisket under sommaren. Skotertrafiken i Markbygden är livlig men den är i hög grad koncentrerad till markerade leder. Förbi västra sidan av Stor-Blåliden löper en mindre skoterled mellan Långträsk och Manträsk. Ungefär vid Blålidtjärnen väster om berget ansluter dessutom en mindre led som löper åt sydost längs skogsbilvägen från Kolerträsk i norr. En rastkoja finns längs denna led, nedanför Stavaliden. I närområdet, längs järnvägen mellan Koler och Långträsk går en vandringsled som benämns Rallarleden. Ridning förekommer i viss omfattning på vägar och stigar i närheten av Koler. Kulturmiljö Markbygden har nyttjats för jakt och fiske sedan stenålder, för samisk renskötsel under flera hundra år, som kommunikationsstråk, som kolonisationsområde för nybyggen med jordbruk sedan 1700-talet och för torp och kolonat med anknytning till skogsbruk sedan 1800-talet. Skogsbygden har nyttjats för tjärbränning, kolning och virkesuttag sedan lång tid tillbaka, mer intensivt sedan 1800-talets senare del. Genom Markbygden anlades den s k Kristinavägen på 1630-talet, den första vägen mellan kusten och den då begynnande gruvverksamheten i fjällen. Flest avtryck i landskapet finns från jordbrukskolonisationen med kolonat och skogsbruk. Renbetesmarker täcker stora arealer och på några platser finns lämningar efter äldre visten.i det samiska landskapet kan man notera att Markbygden ligger mellan Lillpite och Arvidsjaur, två orter som har haft sk lappmarknader dit samer och nybyggare reste från när och fjärran. Markbygden är även känd som den region i vilken Norra Stambanan blev färdigbygd. Det var nära Koler som järnvägsbyggen från norr respektive söder knöts samman år Mindre järnvägssamhällen växte fram som följd, med bl a stationshus och järnvägshotell. Strömnäs ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram och bevarandeprogram för odlingslandskap och ligger ca 6,5 km öster om Stor-Blåliden. Strömnäs är en ung by med småbrukarkaraktär, anlagd under 1800-talet, och med många bevarade drag i både bebyggelsens och odlingsmarkens utveckling. Byns expansion hade samband med skogsbrukets expansion. Miljöns kärna är det småskaliga odlingslandskapet i småkuperad mark med tillhöriga byggnader. Gammeltomterna vid Ersträsk är en fornlämningsmiljö med husgrunder, övergiven åkermark och rester av kavelbroar efter Kristinavägen, den första anlagda vägen mellan Piteå och fjällen där Nasa silvergruva var den direkta anledningen till vägen och anlagda skjutshåll efter vägen. I miljön finns även tjärdalar. Gammeltomterna ligger ca 8 km från utredningsområdet och ingår i kulturmiljöprogrammet. Miljöns särskilda värde består i att bebyggelselämningarna kan härröra från både skjutshåll i samband med gruvbrytningen på 1630-talet och den gårdsbruksbaserade kolonisationens initialfas i Markbygden vid slutet av 1700-talet. Gammeltomterna och Kristinavägen har identitetsvärde som det allra första försöket att kolonisera Markbygden och transportera silver från Nasafjäll till kusten. 11

12 Ca 9 km nordöst om Stor-Blåliden ligger Lyckoträsk som ingår i kulturmiljöprogrammet. Miljön kännetecknas av bebyggelselämningar efter sent upptagna, kring sekelskiftet 1900, och tidigt övergivna skogstorp i anslutning till ett fisketräsk. Enstaka fornlämningar vittnar om en äldre samisk närvaro. Tjärdalar och en liten ladugård vid torpet vittnar om torparnas försök att försörja sig vid sidan om skogsbruk och flottning. Miljöns särskilda värde ligger i goda pedagogiska möjligheter att belysa skogstorparnas hårda villkor. Inga kända fornlämningar har registrerats inom utredningsområdet Stor-Blåliden. Dock kan det vara möjligt att den s k Kristinavägen låg i närheten av området, men det är inte känt om det finns bevarade lämningar efter den vid detta område. Norr om utredningsområdet Stor-Blåliden har Vägverket och Norrbottens länsstyrelse värderat en 1,3 km lång väg mellan Kolerträsk och Björkheden som värdefull kulturhistorisk vägmiljö (se figur 2.8:4). Vägmiljön från 1930-talet har delvis bevarad karaktär av smal, slingrig väg genom skogsmark och bebyggelse med ängsmarker i lidläge. De sista 400 m av vägen, mot Björkheden, har den mest ålderdomliga karaktären med en vägbredd på 4,5 m (se figur 2.8:5). Den norra delen av vägen är den del som kommer att beröras av transporter till och från vindkraftetableringen. Denna del är tidigare breddad till ca 6 m, men har även den kortare sträckor med ålderdomlig karaktär. De sista 400 m av vägen kommer inte beröras av några transporter. Kulturhistorisk vägmiljö Bebyggelse Mot Stor-Blåliden Figur 2.8:4 Den utvärderade vägmiljön Kolerträsk-Björkheden. Den norra delen kommer att beröras av transporter till och från Stor-Blåliden. Mot Koler Rennäring Östra Kikkejaure sameby använder området vid Stor-Blåliden för höst- och vinterbete (särskilt under förvintern). Renarna strövar fritt i stora delar av det omgivande skogs- och myrlandskapet. Markerna närmast väster om Stambanan används årligen av renarna innan samebyn skiljer dem inför vintern i olika vinterbetesgrupper. Renarna är således fortfarande inte skiljda när de betar i området vid Stor-Blåliden. Stambanan har fått en central roll i hur samebyn kan nyttja markerna genom att stängslet utmed banan idag delar markerna i en västlig och östlig del. Passagen av stambanan utgör en återkommande svårighet. Dåliga stängsel utmed banan i kombination med att mycket renar naturligt ansamlas vid stambanans högsta punkt vid Stor-Blåliden strax norr om Åbyälven, gör att samebyn har stora problem med renpåkörningar utmed järnvägen. En av samebyns viktigaste passager över Stambanan finns någon kilometer söder om Stor-Blåliden vid den s.k. Polakvägens passage av banan. Efter att renarna skiljts ut i vinterbetesgrupper flyttar många av dem till fots över Stambanan just här. Denna samlade flyttning berör dock inte Stor-Blålidens höjdparti. Inga riksintressen för rennäringen berörs av den planerade vindkraftsetableringen vid Stor-Blåliden. Figur 2.8:5 Del av de sista 400 m av vägen Kolerträsk-Björkheden med anor från 1930-talet. Denna del av vägen berörs inte av etableringen. 12

13 Figur 2.8:6 Nuvarande förhållanden i området samt föreslagen utformning av anläggningen. 13

14 2.9 Anläggningens utformning och omfattning Teknik Den tekniklösning som idag dominerar är att vindens energi överförs via en normalt trebladig rotor genom en axel till en generator som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Vindkraftbranschen har det senaste decenniet genomgått en mycket snabb utveckling avseende både turbinteknik och verkens storlek. Verken är nu större, tystare (i förhållande till installerad effekt) och driftsäkrare. De klarar med avancerad styrteknik och bättre generatorer att omvandla en större del av den passerande vindenergin till el. Omkring 1980 hade de mest ekonomiska verken ca 30 meter höga torn, 15 meters rotordiameter och ca 30 kw installerad effekt. Omkring 2000 hade utvecklingen lett fram till ca 100 meters tornhöjd, ca 70 meters rotordiamater och ca kw installerad effekt per verk. Idag har de optimala verken ca meters tornhöjd, ca meters rotordiameter och ca 2-3 MW installerad effekt. Utvecklingen fortgår och de största prototypverken har nu ca 140 meters tornhöjd, ca 130 meters rotordiameter och 6 MW installerad effekt. Med högre verk når man upp till säkrare och starkare vindar och med större rotor kan man fånga in mer av vindens energi. Tillsammans gör detta att det finns tydliga fördelar med större vindkraftverk. Större verk kräver större inbördes avstånd och leder därför till lägre vägutbyggnadsbehov och minskad påverkan på landskapet per installerad MW. De vindkraftverk som byggs i Sverige har som krav att de skall typgodkända enligt Boverkets regler. Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla minst 20 år. Den tekniska livslängden för vindkraftverk brukar bedömas till mellan 20 och 30 år. Typ av verk och antal Ansökan avser högst 8 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. För att nyttja senaste teknik fastställs normalt typ av vindkraftverk i ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Anläggningen beskrivs i ansökan utifrån ett sannolikt scenario med verk av två storleksklasser, 6 st verk av typen Enercon E-82 och 2 st Enercon E-126. På Stor-Blåliden beräknas dessa åtta verk kunna producera ca 80 miljoner kwh om året. Dessa verktyper beskrivs närmare i följande avsnitt. Antalet av de olika verken beror på hur utvecklingsarbetet med och testerna av de större verktyperna framskrider. Alternativ utformning De vindkraftverk som valts har en trebladig rotor och horisontell axel, vilket är den teknik och som idag är mest beprövad och effektiv. Vindkraftverk som baseras på andra grundtekniker, exempelvis med vertikal axel är fortfarande i ett för tidigt utvecklingsskede för att nyttja i den skala som avses på Stor-Blåliden. Lokalisering inom området För lokaliseringen inom området har gott vindläge och teknisk och ekonomisk genomförbarhet eftersträvats liksom god miljöhänsyn och smidig väganslutning. Med hänsyn till vindförhållandena har verken placerats på ett tillräckligt stort inbördes avstånd så att verkens inte ska påverka varandras produktion i någon större grad. Området och möjliga väglösningar har inventerats först på kartunderlag och sedan genom flera besök på plats. Vägnätet och verklokaliseringarna har i planeringsprocessen genomgått flera mindre justeringar. Verk X-koord Y-koord Z-koord 1 (E-126) (E-126) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) (E-82) Figur 2.9:2 Koordinater (RT90 2,5 V) för de verk ansökan avser. Den exakta lokaliseringen av de enskilda verken kan komma att justeras efter kompletterande rekognoseringar som görs i samband med detaljprojekteringen av fundament, vägar och kranuppställningsplatser. Enercon E-82 Det verk som Enercon nu levererar är av typen E-82 med 2 MW installerad effekt och rotordiametern 82 meter. E-82 är utvecklad för att ge hög produktion vid måttliga vindhastigheter. Den har Enercons nya rotorbladdesign vilket ger god effekt också i inlandslägen. De navhöjder som är aktuella för Stor-Blåliden är höga torn med 108 eller 137 m navhöjd, beroende på vindförhållandena. Frånsett den översta stålsektionen, är båda tornen prefabricerade betongtorn. Det pågår utvecklingsarbete för att höja effekten till 3 MW på dessa verk, men det är bara ekonomiskt motiverat i de bästa vindlägena. Figur 2.9:1 Vy av Stor-Blåliden från söder m

15 Enercon E-126 Ett av huvudsyftena med pilotprojektet på Stor-Blåliden, är att för första gången i Sverige testa Enercons prototypverk E-126 med 6 MW installerad effekt. Konsekvensbedömningarna av den största ansökta verkstorleken bygger därför på specifikationerna för denna verktyp. Verket Enercon E-126 är en vidareutveckling av E-112, som är Enercons nuvarande största modell för försäljning. Både E-112 och E-126 har 6 MW installerad effekt. Enercon E-126 har 126 meters rotordiameter och navhöjd på upp till 137 meter. Verken har idag 6 MW installerad effekt, kan i framtida versioner få högre installerad effekt, 7 eller 8 MW. De uppförda prototypverken är idag världens största vindkraftverk och de blir när de börjar levereras 2010 världens största serieproducerade vindkraftverk. Den första prototypen av E-126 driftsattes i november 2006 nära Emden i nordvästra Tyskland och ytterligare en sattes upp där under 2007, liksom en i Cuxhaven. Under 2008 planeras ytterligare prototyper sättas i drift; i Georgsfeld vid Aurich, i Hamburg, i Altenwerder och i Etiennes i Belgien. Trots sin storlek är E-126 i vissa avseenden lättare att transportera och bygga än föregångaren E-112, eftersom varje blad är delat i två delar, en kortare stålsektion och en längre kompositmaterialsektion, vilka transporteras var för sig. Produktionen i ett verk beräknas bli ca 20 miljoner kwh per år, d.v.s. ca tre gånger högre än för E-82. Enercon E-126 nyttjar liksom E-82 en prefabricerad betongtornkonstruktion. Väggarna i betongtornsegmenten är upp till 45 centimeter tjocka. Totalt behövs 110 kubikmeter betong till varje torn och stora mängder armeringsstål. För fundamentet krävs, till följd av de stora kraftmoment som uppnås ytterligare 1500 kubikmeter betong och 180 ton armeringsjärn. Vid sämre markförhållanden kan pålning krävas ned till 25 meters djup. Eftersom de högsta betongtornen har diametern 14,5 meter i basen är de nedersta åtta betongtornselementen delade i tre delar för att klara transporten. 22 av elementen är tvådelade och de fem översta elementen transporteras hela. Den översta delen av tornet, där turbinen monteras, är av stål. Till skillnad från E-82-verkens kompositskal är turbinen klädd med aluminium, vilket bland annat minskar brandrisken. Aluminium har också bättre kylningsegenskaper och är helt återvinningsbart. Metallkomponenter kan ges en exaktare passform, vilket förenklar montaget och minskar byggtiden. Eftersom rotorn till E-126 har stor svepyta och verken byggs på vindutsatta platser är det svårt att lyfta upp och montera en helt färdigmonterad rotor på navet. Monteringen görs därför i flera steg. 200 meter 150 meter Enercon E meter 50 meter Enercon E m Enercon E m +108 m Rotordiameter 82 m Rotordiameter 82 m Rotordiameter 126 m Figur 2.9:3 Enercon E-82 med 108 resp 138 meters navhöjd och Enercon E-126 med 137 meters navhöjd. (Källa: Enercon Sverige. Figur: ÅF) 15