Vindkraft i Markbygden - ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi

Transkript

1 Vindkraft i Markbygden - ett regionalt industriprojekt inom förnyelsebar energi Miljökonsekvensbeskrivning Markbygden Vind AB - ett företag inom Svevind-gruppen

2 Markbygden Vind AB Vindkraft o Markbygden - miljökonsekvensbeskrivning inför prövning av tillåtlighet Tavelsjö Detta dokument är en inlaga i bolagats ansökan om tillstånd till etablering av en storskalig vindkraftpark i Markbygden, Piteå kommun Arbetsgrupp Advokatfirman Åberg & Co: Nils Rasmusson och Nils Ryrberg Enetjärn Natur AB: Maria Bergstén, Anders Enetjärn, Niklas Lindberg, Sofia Lund och Johanna Öhman ÅF: Martin Almgren, Eva Andersson, Paul Appelqvist, Kerstin Boström, Lars Gustafsson, Maria Lundberg, Patrik Lundberg, Stellan Lundberg, Tomas Malmlöf och Tryggve Sigurdsson Landskapsarkeologerna: Lennart Klang Omslagsbild: Vy från områdets högsta punkt Hästberget österut mot Bänkerträsket och Koler. Infällt montage av scenario med sannolikt huvudalternativ med blandade verktyper. Foto: Anders Enetjärn. Montage: Tomas Malmlöf.

3 Innehåll 1. Sammanfattning 4 2. Inledning 7 3. Motiven för vindkraft i Markbygden Miljöbalkens portalparagraf Nationella klimatmål EUs klimatmål Internationellt klimatarbete Mycket stort sammanhängande område lämpligt för vindkraft God förankring i nationell och kommunal planering Förnyelsebar energiproduktion i regionen Regional utveckling Förankringsprocess Förankring och delaktighet Genomförandet av förankring och samråd Fortsatt förankring och fortsatta kontakter Alternativen Vindkraftförutsättningar i Norra Norrland Sannolikt huvudalternativ Noll-alternativet Alternativ utifrån de energipolitiska målen Lokaliseringsalternativ Utformningsalternativ 57 9 Skadelindrande åtgärder Bortvalda områden Åtgärder vid vattendrag Åtgärder vid våtmarker Åtgärder för fauna och flora Hänsynstagande till jakt, fiske och övrigt friluftsliv Begränsning av markskador Åtgärder avseende påverkan på landskapsbilden Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Konsekvenser Konsekvenser och åtgärder för försvaret och luftfarten Försvarets intressen Luftfartens intressen Konsekvenser bygg- och driftsskedet Konsekvenser av ökade transporter Konsekvenser av byggskedet Konsekvenser av driftsskedet Samhällsnyttor Synergier kring energiproduktion Befolkning och arbetsmarknad Fastighetspriser Samhällsservice Fond för bygdens utveckling Näringsliv Landskapets förutsättningar Markanvändning idag Landskapsanalys Naturmiljöer Särskilt om Natura Fågelfauna Övrig fauna Friluftsliv Fasta fornlämningar och kulturmiljöer Samhällsförutsättningar Befolkning och arbetsmarknad Näringsliv Samhällsservice Kommunikationer Rennäringens förutsättningar Berörda samebyar Östra Kikkejaure skogssameby Västra Kikkejaure skogssameby Semisjaur Njarg fjällsameby Metodik Positiva miljö- och klimateffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden under dagtid Konsekvenser för landskapsbilden av hinderbelysningen Konsekvenser för användningen av naturresurser Övergripande konsekvenser för naturmiljöer Konsekvenser för särskilt utpekade naturmiljöer samt vattenområden Konsekvenser för fågelfaunan Konsekvenser för övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Ljud Infraljud och lågfrekvent ljud Vibrationer i marken från vindkraftverk Skuggor och reflexer Elektromagnetiska fält Risker Konsekvenser av möjliga kringverksamheter Konsekvenser och åtgärder för rennäringen Konsekvenser för rennäringen Åtgärder Kontrollprogram 134 INNEHÅLL

4 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1. Sammanfattning 1 Sammanfattning Markbygden Vind AB planerar att etablera en mycket stor vindkraftsanläggning i Markbygden, Piteå kommun. I denna sammanfattning ges en översiktlig beskrivning av projektet och dess förväntade konsekvenser som spänner över allt från samhällsnyttor, storskalig påverkan på landskapsbild och naturmiljöer till konsekvenser för rennäringen. Markbygdenprojektet i korthet Markbygden Vind AB planerar att etablera en mycket stor vindkraftsanläggning inom ett ca 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, i de västra delarna av Piteå kommun. Anläggningen kommer att ge ett betydande tillskott till Sveriges behov av miljövänlig energi och den kommer att innebära stora, positiva samhällseffekter för hela regionen. Markbygdenområdet är höglänt och har mycket bra vindförhållanden, det är mycket glesbefolkat och har förhållandevis liten grad av motstående intressen. Detta sammantaget innebär att det finns förutsättningar för storskalig vindkraftproduktion över ett mycket stort område. Bolagets bedömning är att det inom det område som ansökan och MKB avser är möjligt att uppföra en vindkraftpark med en sammantagen installerad effekt av storleksordningen MW. Det innebär att det är möjligt att årligen producera el-energi till en omfattning av 8-12 TWh, d.v.s. mer än en tredjedel av Energimyndighetens föreslagna nationella mål om utbyggnad av vindkraften till år Med nuvarande produktionsnivå på vindkraftverk motsvar det mellan 500 och 1100 vindkraftverk inom området. Fullt utbyggd kan vindkraftparken komma att bli världens största anläggning av sitt slag. Frågor av övergripande karaktär som motiverar en särskild och övergripande prövning av projektets tillåtlighet Storskaliga positiva klimateffekter Storskalig påverkan på landskapsbilden Avvägning mot Natura 2000 Påverkan på fågelfauunan Konsekvenserna för rennäringen Försvarets intressen i området Samhällsnyttorna Nätkapacitet och anslutningsmöjligheter Tillståndsprocess och förankring Projektet kommer att tillståndsprövas med utgångspunkt från Miljöbalken 9 kapitlet. Bolaget anser att projektet p.g.a. sin omfattning och den påverkan och betydelse, med stöd av bestämmelserna i 17 kap miljöbalken, ska tillåtlighetsprövas av regeringen innan länsstyrelsens miljöprövningsdelegation tar ställning i tillståndsdelen. Samrådsprocessen kring projektet påbörjades 2006 och har sedan dess skett i en bred och öppen dialog med lokalbefolkning, myndigheter och näringslivet. Projektet har idag en god lokal och regional förankring. Markbygdens förutsättningar Markbygden i västra delen av Piteå kommun utgörs till stor del av en höjdplatå på ca m.ö.h. som domineras av skogsbrukspräglade barrskogar. Andelen odlad mark är mycket låg. Skogsbruket är den areellt sett dominerande näringen. Utredningsområdet har i ett regionalt perspektiv få motstående bevarandeintressen. Andelen skyddad natur i form av Natura 2000, naturreservat och riksintressen är låg, även om några högt klassade våtmarker finns inom området. Förekomsten av hotade eller av EU utpekade djur- och fågelarter är också låg. Markbygden har en lång historisk tradition och flera utvärderade kulturmiljöer finns i utredningsområdets omgivande landskap, endast ett ligger i området. I området har fasta fornlämningar och övriga historiska lämningar registrerats på många platser, främst vid vattendrag i låglandsområden mellan höjdryggarna. Vindkraftprojektets utredningsområde i Markbygden är ett av södra Norrbottens glesast befolkade områden. Befolkningsutvecklingen i Markbygden har under flera decennier varit negativ och detta återspeglas bl.a. i färre arbetstillfällen, utflyttning och reducerad lokal service. Alternativ till Markbygdenprojektet Det alternativ som ställs mot vindkraftparken i Markbygden är en principiell jämförelse med utbyggnad av fyra av de största orörda älvarna i regionen, Byskeälven, Åbyälven, Piteälven och Kalixälven. Ett sådant alternativ skulle medverka till uppfyllelsen av det första av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, Begränsad klimatpåverkan. De fyra älvarna skulle tillsammans ge en elproduktion på ca 8,5 TWh, att jämföra med den förväntade produktionen genom vindkraft i Markbygden på ca 8-12 TWh. Samtliga älvar är skyddade inom Natura 2000, de är skyddade från utbyggnad och vattenkraftsutvinning genom Miljöbalken (4 kap 6 ) och de hyser arter som ska skyddas enligt EUs Art- och habitatdirektiv. Två av älvarna är dessutom utnämnda till nationalälvar och stora områden är av riksintresse för naturvård, friluftsliv och renskötsel. Utbyggnaden skulle innebära att två av de fyra nationalälvarna och två av de sista stora skogsälvarna skulle få oåterkalleliga skador. Markbygden bedöms ge betydligt mindre påverkan på natur och människor än en utbyggnad av de fyra älvarna skulle göra.

5 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Skadelindrande åtgärder Under utredningen har områden valts bort som ansetts särskilt känsliga (flygets intressen, skyddad natur samt samlad bebyggelse). Dessutom planeras skadelindrande åtgärder i form av anpassad utformning av vägnät och verksplaceringar för att undvika känsliga miljöer och arter. Buffertzoner mot bebyggelse kommer också att iakttas. Positiva miljö- och klimateffekter Vindkraft har flera positiva miljöeffekter varav klimateffekterna förmodligen har störst betydelse. Om den fullt utbyggda vindkraftparken i Markbygden antas ersätta kolkraft innebär det ca 10 miljoner ton per år i minskade koldioxidutsläpp (denna värdering har framräknats utifrån trafikverkens beräkningsförutsättningar). Detta motsvarar utsläppen från ca 3,7 miljoner bilar, eller ca 90 % av den svenska bilparken (baserat på 1500 mil per bil och år). I ett försök att samhällsekonomiskt värdera Markbygdenprojektets klimatnytta i förhållande till kolkraft innebär projektet en nytta på ca 15 miljarder kr per år när den är fullt utbyggd. Sett över 20 år kan den minskade klimatpåverkan värderas till ca 200 miljarder kr (nuvärdesberäknat). Nyttan är alltså flera gånger större än hela investeringskostnaden i vindkraftparken i Markbygden. Vindkraftparken kan fullt utbyggd leverera lika mycket el-energi som en av de större kärnkraftreaktorerna. Kärnkraften liksom vindkraften har en låg klimatpåverkan men är förknippad med andra problem kring säkerhetspolitik, olyckor samt för- och efterbehandlingen av kärnbränslet. Samhälls- eller bevarandeintresse Bedömda konsekvenser Relevans för prövningen Klimateffekter (+) Positiva konsekvenser. Projektet kommer bidra väsentligt till nationella åtaganden då vindkraft är en förnyelsebar energikälla som kan ersätta energikällor som genererar CO 2. Uppfyllelse av miljökvalitetsmål (+) Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av en rad miljökvalitetsmål. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Efterlevnad av miljökvalitetsnormer (+) Landskapsbild dagtid Landskapsbildspåverkan av verkens hinderbelysning Naturresurser Natura 2000 Övriga bevarandevärda naturmijöer Fåglar Övrig fauna Friluftsliv inkl. jakt och fiske Särskilt utvärderade kulturmiljöer Fasta fornlämningar och andra kulturlämningar Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar. Stora konsekvenser. Vindkraftanläggningen kommer att dominera ett stort område men kommer att ses av få beroende på skogsterrängen och områdets glesa befolkning. Små-stora konsekvenser, beroende på hur hinderljusfrågan löses tekniskt. Obetydliga konsekvenser. Skogsbruk kan bedrivas som tidigare. Undersökningstillstånd vad avser mineralfyndigheter bedöms inte påverkas. Inget jordbruk berörs. Obetydliga-små konsekvenser. Natura 2000-områdena med skogshabitat undviks vid lokaliseringen. Hänsyn tas till utpekade vattendrag vid vägdragningar och verksplaceringar. Små konsekvenser. Naturreservat och våtmarker av klass 1 och 2 undviks vid lokaliseringen. Vid utformningen tas så långt möjligt hänsyn till nyckelbiotoper och andra värdefulla naturmiljöer. Små konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter har viktiga förkomster i området. Fågelrika våtmarker och bon av större rovfåglar undviks med buffertzon. Obetydliga - små konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter förekommer och de som finns bedöms inte påverkas i nämnvärd grad av en utbyggnad. Små - måttliga konsekvenser. Direkt påverkan på det mest omfattande friluftslivet (skoteråkning, bärplockning, jakt och fiske) förväntas inte men upplevelsevärdena påverkas negativt. Små - måttliga konsekvenser. Kulturmiljöernas helhet och historiska samband kommer att bibehållas i varierande grad. I vissa fall kan förutsättningarna förbättras för att bibehålla öppet landskap. Obetydliga - små konsekvenser. Vägdragning och verkplacering anpassas så att historiska lämningar inte påverkas direkt. Ljud Små - måttliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla ljudkänsliga miljöer. Låg Infraljud och lågfrekvent ljud Små - obetydliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla ljudkänsliga miljöer. Låg Hög Medel Låg Hög Medel Låg Hög Låg Hög Låg Låg Medel Medel Vibrationer i marken Obetydliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla vibrationskänsliga miljöer. Låg Skuggor Små konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla skuggkänsliga miljöer. Medel Risker Påverkan genom elektromagnetiska fält Rennäringen Försvaret Obetydliga - små konsekvenser. Obetydliga risker för allmänhet med föreslagna skyddsåtgärder. Risker i samband med byggnation, underhåll och service regleras av säkerhetsföreskrifter. Obetydliga konsekvenser. Magnetfälten i området hamnar långt under riktvärdena, samtidigt som få människor befinner sig i området. Stora konsekvenser med hänsyn till att en sameby kommer att påverkas påtagligt. Störst konsekvenser bedöms under byggskedet, som kommer att pågå under en lång tid. Ingen bedömnig av konsekvenser. Åtgärder behöver genomföras för att både vindkraftintresset och totalförsvarsintresset skall tillgodoses. Samhällsnyttor (+) Positiva konsekvenser. Starkt förbättrad sysselsättning i området med förbättrade förutsättningar att bibehålla och utveckla serviceutbudet i området. Stora regionala effekter. Figur 1:1 Sammanfattande översikt över vindkraftprojektets viktigaste konsekvenser och i vilken grad respektive fråga är av betydelse för prövningen av projtets tillåtlighet. Om inget (+) anges antas konsekvensen vara negativ. Medel Låg Hög Hög Hög 1 Sammanfattning

6 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Konsekvenser för landskapsbilden De vindkraftverk som planeras i Markbygden är höga och kommer därför att kunna ses från många platser i det omgivande landskapet. Etableringens storlek, både till verkstorlek och antal verk, innebär att anläggningen kommer att dominera området. Konsekvenserna för landskapsbilden kommer därmed att bli stora, men hur människor upplever vindkraften beror på inställningen till vindkraft som energikälla och den nytta man upplever att vindkraften ger för bygden. Den stora andelen skog i området begränsar synbarheten. Utblickar över merparten av anläggningen är endast möjlig från några öppna höjdpunkter i landskapet. Anläggningens unika omfattning gör att hinderbelysningsfrågan behöver hanteras i särskild ordning av Luftfartsstyrelsen och konsekvenserna nattetid kan härvid inte bedömas i nuläget annat än i ett stort spann från små till stora. Konsekvenser för bevarandevärdena Genom att andelen skyddsvärd natur är så låg och förekomsten av hotade arter och livsmiljöer är liten bedöms de negativa konsekvenserna av en utbyggnad bli obetydliga-små. Genom att undvika områden med naturskydd och tillämpa olika former av skadelindrande åtgärder kan negativ inverkan på utpekade arter och livsmiljöer, exempelvis våtmarker och vattendrag, till stor del undvikas. Samhällsnyttor Få arbetstillfällen och långa pendlingsavstånd har under en längre tid medfört utflyttning och urholkat underlag för kommunal och kommersiell service i Markbygden. Vindkraftanläggningen skapar förutsättningar för många nya arbetstillfällen i området i samband med byggande, drift och underhåll. Därmed kan också underlaget för lokal service och kommunala tjänster stärkas. Markbygden Vind AB ser det som angeläget att en del av etableringens fördelar på kort och lång sikt ska komma Piteå kommun och Markbygden till del. I samband med anläggningen av vindkraftparken kommer projektägaren därför bl.a. att instifta en fond för bygdens utveckling. Fonden instiftas för att ge en vinstdelning till de byar, föreningar och organisationer som på olika sätt berörs av vindkraftetableringen. Berörda byaområden får egen rådighet över vad de vill välja att satsa på. Blir projektet så stort som ca 500 verk eller större kan en anläggning för produktion av vindkraftverkens torn och kanske även rotorblad bli aktuell att lokalisera till regionen, vilket skulle innebära industriell utveckling och skapande av ytterligare arbetstillfällen i regionen. 1 Sammanfattning Konsekvenser för rennäringen Östra Kikkejaure sameby är den sameby som i huvudsak berörs av den planerade vindkraftsetableringen. Konsekvenserna bedöms bli stora eftersom vindkraftsanläggningen påverkar en mycket stor andel av samebyns vinterbetesmarker. I en särskild utredning som genomförs i samarbete med samebyn beskrivs de socioekonomiska konsekvenserna. Västra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg samebyar berörs till liten del av utredningsområdet och kan komma att beröras av sekundära effekter. Konsekvenserna för Västra Kikkeajure och Semisjaur-Njarg samebyar bedöms bli obetydliga-små.

7 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2. Inledning Inledningen presenterar utgångspunkterna för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Här redovisas strategin kring hur projektet kommer att tillståndsprövas och motiven till valet att föreslå en regeringsprövning. Vidare redovisas hur konsekvensanalysen avgränsats med hänsyn till en sådan prövning liksom hur miljökonsekvensbeskrivningen förhåller sig gentemot två pilotanläggningar med vindkraft inom samma utredningsområde. Slutligen presenteras förhållningssätt mot den särskilda utredningen om rennäringen som gjorts utanför miljökonsekvensbeskrivningen. Markbygden Vind AB planerar att etablera en mycket stor vindkraftsanläggning inom ett ca 450 kvadratkilometer stort område i Markbygden, i de västra delarna av Piteå kommun. Markbygdenområdet är höglänt och har mycket bra vindförhållanden, det är mycket glesbefolkat och har förhållandevis liten grad av motstående intressen. Detta sammantaget innebär att det finns förutsättningar för storskalig vindkraftproduktion över ett mycket stort område. Anläggningen kan ge ett betydande tillskott till landets produktion av miljövänlig el-energi. Samråd Samråd inför den planerade anläggningen påbörjades oktober Under 2007 presenterades en samrådshandling som fick en bred spridning och som varit föremål för ett flertal samrådsmöten i bygden och med berörda myndigheter. Idag finns en god förankring lokalt och regionalt för det stora projektet. Samrådet avslutas i och med att bolaget lämnar in sin tillståndsansökan. Med ansökan följer en teknisk beskrivning av projektet, miljökonsekvensbeskrivningen samt en samrådsredogörelse där samrådet presenteras utförligt. Val av prövningsväg Med beaktande av projektets stora omfattning och dess komplexitet anser Markbygden Vind AB att det är lämpligt att tillåtligheten ska prövas av regeringen. Figur 2:1 Översiktskarta med utredningsområdet för vindkraft i Markbygden. 2 Inledning

8 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2 Inledning Skälen till att regeringen lämpligtvis tar ställning till projektets tillåtlighet är flera: Projektets omfattning är av nationellt intresse. Storleken på etableringen motsvarar el-produktionen i Sveriges största kärnkraftreaktor eller den som skulle uppnås genom utbyggnad av exempelvis fyra älvar varav två är nationalälvar (Byskeälven, Åbyälven, Kalixälven och Piteälven, tillsammans 8,5 TWh) Frågorna om utbyggnad av nätkapacitet samt anslutningsmöjligheter till stamnätet är av en sådan omfattning att regeringen bör avgöra frågan Projektets mycket stora positiva klimateffekter är med hänsyn till den nationella energipolitiken av nationellt intresse Projektet kommer - med hänsyn till sin omfattning - att ha en storskalig påverkan på landskapsbilden på ett sätt som inte är aktuellt i någon annan vindkraftpark i landet Natura 2000-nätverket berörs med delar av avrinningsområdet för en skogsälv samt några skyddade skogsområden Rennäringen påverkas genom att merparten av anläggningen täcker stora delar av en samebys vinterbetesområde Försvarets intressen i området utgör ett starkt nationellt intresse där avvägningen mot vindkraftparken bör ske på nationell nivå Projektets mycket stora samhällsnyttor är beroende av att det finns en långsiktig säkerhet i genomförandet, något som ett Samråd Ansökan till länsstyrelsen Länsstyrelsen lämnar med eget yttrande ärendet till regeringen Regeringens tillåtlighetsprövning Länsstyrelsen tillståndsprövar respektive etappområde Etapp I Etapp II Etapp III Etapp IV Etapp V Etapp VI Figur 2:2 Principskiss för tillståndsprövningen av vindkraftutbyggnaden i Markbygden. Regeringen avgör tillåtligheten medan länsstyrelsens miljöprövningsdelegation därefter meddelar tillstånd och villkor för ett etappområde i taget. regeringsbeslut om tillåtlighet skulle innebära. Utbyggnaden av hela vindkraftanläggningen i Markbygden kommer att behöva ske i etapper eftersom anläggningstiden för hela projektet kommer att sträcka sig över något tiotal år eller mer. Strategin för prövning omfattar därför att länsstyrelsen efter regeringens ställningstagande om tillåtlighet meddelar tillstånd och villkor etappvis för vart och ett av vindkraftprojektets olika etappområden. Frågor av övergripande karaktär......som motiverar att regeringen prövar projektets tillåtlighet lyfts upp mot gul bakgrund i miljökonsekvensbeskrivningen. På samma sätt tydliggörs i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i senare skeden inför länsstyrelsens meddelande av tillstånd och villkor. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen är anpassad till en övergripande detaljeringsgrad med hänsyn till att frågan om projektets tillåtlighet ska avgöras i första skedet. Analysen av konsekvenserna är därför i första hand inriktad på de aspekter som kan anses vara av övergripande karaktär enligt vad som nämnts ovan. Projektets omfattning innebär att teknikutvecklingen inom vindkraften kommer att leda till större verkstyper än de som används idag. Markbygden Vind AB yrkar därför på tillstånd avseende ett högsta antal verk inom respektive etappområde utan att bolaget i detta skede kan precisera koordinater för de enskilda vindkraftverken. Avsikten med avgörandet av tillåtlighet i ett första skede är bl.a. att ha beredskap för teknikutvecklingen. Därför ska regeringens ställningstagande ge svar på den övergripande frågan om hela - eller merparten av - Markbygden kan användas för vindkraft. Medan frågan om projektets tillåtlighet handläggs av regeringen kommer Markbygden Vind AB att fortsätta projekteringen av vindkraftparken med allt noggrannare planering för uppställning av verk och anläggning av vägar och etableringsytor. Vidare kommer bolaget parallellt med detta utveckla konsekvensanalyserna för vart och ett av de olika etappområdena inför länsstyrelsens kommande prövning av tillstånd och villkor. Det kan handla om att mer detaljerat beskriva förhållandena på plats inom vart och ett av etappområdena med detaljerade analyser av konse- kvenser för bäckar, enskilda våtmarker, landskapsbild vid enskilda bostadshus m.m. Den typen av detaljerade beskrivningar finns således inte i denna miljökonsekvensbeskrivning. Förhållningssätt till pilotprojekten Parallellt med Svevinds ansökan om tillåtlighet och tillstånd för hela anläggningen i Markbygden genomför bolaget två mindre pilotprojekt om några tiotals vindkraftverk (Dragaliden och Stor- Blåliden). Dessa planeras inom Markbygdenområdet men handläggs som vanliga tillståndsärenden med egna miljökonsekvensbeskrivningar. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för avgörande om tillåtlighet för hela Markbygden-projektet väger in även de olika pilotprojekten i konsekvensanalysen. Försvarets intressen Försvarets intressen i Markbygden kommer att handläggas i särskild ordning sedan ansökan inlämnats. Handlingarna innehåller av sekretess-skäl inte några beskrivningar av försvarets intressen eller några avvägningar som kan göras mellan försvarsintresset och etableringen av vindkraftpark. Rennäringens intressen Rennäringens intressen berörs i en särskild utredning, en socioekonomisk analys av påverkan på Östra Kikkejaure sameby. Utredningen har genomförts i samarbete med samebyn. Beskrivningen i denna MKB utgör till skillnad mot den särskilda utredningen enbart bolagets bedömning av konsekvenserna.

9 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3. Motiven för vindkraft i Markbygden I detta kapitel beskrivs motiven för att etablera storskalig vindkraftproduktion i Markbygden, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Motiven beskrivs med hänsyn till att projektet ska prövas utifrån Miljöbalken som skyddslagstiftning. 3.1 Miljöbalkens portalparagraf Den planerade vindkraftsanläggningen i Markbygden är mycket stor och kommer at kunna ge ett betydande tillskott till Sveriges behov av förnyelsebar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon miljöskuld som framtida generationer måste överta. I denna miljökonsekvensbeskrivning redogörs för hur vindkraftanläggningen i Markbygden kan anläggas och drivas utan att påtagligt skada omgivande värdefulla områden eller människors hälsa. Anläggningen kommer att lokaliseras och utformas så att människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter. Områden med särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer kommer ej att nyttas för vindkraftens anläggningsytor eller vägar och i ett regionalt perspektiv kommer den biologiska mångfalden inte att påverkas negativt av vindkraftanläggningen. Vindkraftprojektet innebär att en mycket stor och långsiktig produktion av energi kan åstadkommas med en god hushållning av mark och vatten. Efter det att anläggningen tagits ur drift monteras anläggningen ned för återvinning varefter mark och landskapsbild kan återställas. Vindkraftprojektet i Markbygden kan således väl uppfylla de kriterier för hushållning och god miljö som beskrivs i Miljöbalkens portalparagraf (1 kap 1 ), se textruta. 1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Vindkraft i politiken Regeringens bedömning: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småsaklig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön oh klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. Vindkraften i Sverige Det producerades år 2007 drygt 1,4 TWh el från vindkraft vilket motsvarar en procent av den svenska elproduktionen. Vindkraften har dock potential att bidra med betydligt mer. Total installerad effekt är idag omkring 800 MW. År 2007 byggdes cirka 220 MW vilket är fyra gånger mer än de senaste åren då utbyggnadstakten har varit mellan 50 och 60 MW per år. Energimyndigheten bedömer i sin långsiktsprognos att år 2015 kommer årsproduktionen att vara 8-9 TWh. 3.2 Nationella klimatmål Planeringsmålet för vindkraft Planeringsmålet för vindkraft i Sverige lades fast år 2002 och innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år Energimyndigheten redovisade i december 2007 ett regeringsuppdrag angående revidering av det befintliga planeringsmålet. I rapporten föreslås en ökning till 30 TWh till 2020 varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Rapporten remissbehandlas under våren Vindkraftprojektet i Markbygden bedöms fullt utbyggt kunna genera 8-12 TWh/år. Produktionen skulle motsvara hela Sveriges gällande planeringsmål för vindkraft samt ca 50 % av Energimyndighetens föreslagna reviderade planeringsmål för vindkraft på land. Varje kwh som produceras i Markbygden kan ersätta el som produceras med fossila bränslen. Vindkraftprojektet i Markbygden beräknas kunna minska koldioxidutsläppen med 8 miljoner ton per år jämfört med el-energi som produceras från kol, läs mer om detta i avsnitt Vindkraftspropositionen I juni 2006 antog riksdagen den första vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), se regeringens bedömning i textruta. I propositionen betonas vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraften. Utnyttjande av vind för elproduktion bör jämställas med andra näringar som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk vilka också bygger på nyttjande av förnybara naturresurser. Vindbruk sammanfattar i ett ord en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring baserad på produktion av el från vind. 3 Motiven för vindkraft i Markbydgen

10 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3 Motiven för vindkraft i Markbydgen 3.3 EUs klimatmål Det övergripande målet för EUs klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än max 2 C jämfört med förindustriell nivå. Vid vårtoppmötet 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer därför om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. Eftersom EU endast står för 14 procent av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att andra länder sluter upp för att minska de totala utsläppen. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer (EU 27). Vårtoppmötet 2007 antog också två bindande mål om förnybar energi: 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel ska samma år vara minst 10 procent. Dessutom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år För att nå målet att 20 % av energikonsumtionen ska komma från förnybara källor år 2020 behöver 35 % av elproduktionen komma från förnyelsebara energikällor, där vindkraft kan utgöra 12 %. År 2005 utgjorde energiförbrukningen i Sverige från förnyelsebara energikällor ca 30 %. Samma år utgjorde elförbrukningen i Sverige från förnyelsebara energikällor ca 56 %. Vindkraftsanläggningen i Markbygden är i dagsläget den största planerade anläggningen i Europa. Anläggningen är ur ett europeiskt perspektiv viktig eftersom den: bidrar till EUs måluppfyllelse vad gäller klimatmålet, genererar kunskap och erfarenheter för kommande stor skaliga anläggningar i Europa, stärker Sveriges roll som förebild för andra länder i miljöoch klimatarbetet. 3.4 Internationellt klimatarbete Det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringar regleras framförallt genom FN:s klimatkonvention om klimatförändringar och det tillhörande Kyotoprotokollet. Enligt Kyotoprotokollet förbinder sig världens industriländer att minska utsläppen av växthusgaser. Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention. Kyotoprotokollets avsikt var att minska utsläppen från industriländerna med i genomsnitt 5,2 procent (jämfört med 1990). USA har dock inte ratificerat protokollet, vilket innebär att utsläppsminskningen inte blir fullt så stor. Avtalet omfattar även utvecklingsländerna som dock saknar bindande utsläppsmål under den första åtagandeperioden Det gäller även till exempel Kina och Indien, länder vars tillväxt gör att de snabbt ökar sina bidrag till de globala utsläppen. Det klimatavtal som ska ta vid när Kyotoprotokollets åtaganden löper ut år 2012 måste beslutas senast hösten 2009, under klimatkonventionens partskonferens COP 15 i Köpenhamn. Det har klimatkonventionens samtliga parter enats om. Sverige kommer av allt att döma att leva upp till åtagandet enligt Kyotoprotokollet. Landet hör till de nationer som kan visa att ekonomisk tillväxt kan förenas med minskade utsläpp - mellan år 1990 och 2006 minskade de svenska utsläppen med nära 9 procent, samtidigt som den ekonomiska tillväxten var 44 procent. Den sammanlagda installerade effekten från vindkraft i världen uppgick i slutet av 2007 till 94 GW. Markbygdenprojektet kommer att ha betydelse för uppfyllelsen av klimatmålen i ett EU-perspektiv. Även i det globala perspektivet är dock projektet mycket stort och kommer att ha betydelse för den globala utvecklingen av vindkraften. 3.5 Mycket stort sammanhängande område lämpligt för vindkraft Markbygden i de inre delarna av i Piteå kommun har ovanligt goda förutsättningar för storskalig vindkraftsproduktion. Det är fyra faktorer som gemensamt samverkar till att skapa dessa goda förutsättningar i området: mycket goda vindförhållanden, glesbefolkat, förhållandevis liten grad av motstående intressen, mycket stort, sammanhängande område. Förutsättningarna inom området beskrivs mer detaljerat i både den tekniska beskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen. Markbygdenområdet är unikt i sitt slag. Det hittills inte framkommit något annat område med motsvarande potential på annan plats i Sverige. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den internationella processen för att minska de klimatpåverkande utsläppen inleddes i början av 1990-talet då FNs ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992 med målet att»förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet«. 8 Totalt 191 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyotoprotokollet som trädde I kraft år Kyotoprotokollet har hittills ratificerats av 176 länder (dec 2007). För den första så kallade åtagandeperioden inom Kyotoprotokollet år gäller att: - industriländerna ska minska sina utsläpp med totalt 5,2 procent jämfört med år 1990, - industriländerna ska minska sina utsläpp olika mycket, bland annat beroende på tidigare gjorda minskningar, - länder har rätt att tillgodoräkna sig vissa utsläppsreduktioner genom investeringar i andra länder - de länder som inte lever upp till sina åtaganden kan få krav på extra utsläppsminskningar i nästa åtagandeperiod efter år 2012 (den mängd utsläpp som överskrider nationens åtagande plus ett straff på 30 procent). Andra påföljder som ett land kan råka ut för är till exempel att mista rätten till utsläppshandel. 10

11 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3 Tallberget sk n K Blåmyran 100 Kälen Granträskmark Björkberget en Rismyrliden Bodsjön Nör Brönet Övrebrännan Kallfors Stensjökullen 5 17Hemmingsmark Brännfors. Klubbfors Mjösjön Rökojan sb Vargmyran bälv StorTväråm. ge Ribbfors Klu b Granträsket Bergsv V Liden Mjösjöliden än liden Åfors Dammyran Björnhålen 310 Mörtträskliden Kvarnudden nd Sör-Blankberget Svensbyn Kalaträsket Kalaträsket 50 Kalamark Granholm Abborrträsken Nä Ön Ryggskatan Svensbyfj Edet Risnäset Sjulnäs 373 Rokå n Långnäs Berge Dussen Roknäs Knöppelberget 210 Bysketorp Hultbacken Stockbäcken Pite-Byske Nörd-Blankb. 325 Fagerheden let Kyrkbyn Lillpite 113 Lidbodarna Lillmoren 75 5 ese 374 Piteå fpl. Tuven Råbäcken Orrheden Matmyr Lejontorp n Snöbergen ä Br ån Åls Högbrännan Bys k Sälgträskliden Hobergsknösen lv e Skogbergsliden Önusberget 377 Bergnäs Nyfors FigurKälen3.6:1Hobergsträsk Riksintresse för vindbrukhobergsliden (angavs i Strandfors maj 2008 av Energimyndigheten). Brännliden LövNörd-Storvattnet 320 Gråberget Pålsboda Strömstorp te ä Tvärån ån träsket ls å Holmfors Katrineberg Myrheden 5 km Lantmäteriet 2006 Ärende nr Granberg Å MS 2006/1578 Ålyckan k 4 Hästliden Finnliden Pålberget Kva Norrbodarna Yttersta 3 Motiven för vindkraft i Markbydgen 2 Vackerliden lpi 334 Storgranliden Granholmsb. 384 Länsgränsen en Banfors Hötjärn n Torrberget Kallkällselet Tjärnliden 385 Bredträskb. Rönnberget Kallbodarna Höganäs Furu Stridholm Kaxliden kå 373 Vitberget Åträsk Skogberget Gråliden Pålberg Skuthamn Brattknabben Mittibäckskojan Svartliden Arnemark Storsträsk Strömsör Nyfors Ånäset Keupan Flötuträsk Bredträsket rä - exkludering av vissa områden som är viktiga för försvaret Riksintresse för vindbruk Hej (angavs maj 2008) 387 Utredningsområde By sk Näsberg eä (Markbygden Vind AB) lv Ånäset Bredträsk äs Segårdsträsket Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Långträsk Svallfors Lil Storliden n Lillträsk d tr Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg 0 Björkliden Selsborg Storsträsket 168 Gårdsträsket Kilberg Storslyet Lill-Blåliden Morajärv Långträsks kolonat Storlångträsk Gä d Storberget Svanaträsket ån ve - exkludering av områden som omfattas av bestämmelserna i MB 7 kap 2 (nationalpark), MB 4 kap 7 (national-stadspark) samt MB 4 kap 5 (obrutet fjäll) Ro k Tallberg Rengårdsheden Västerbo Stockberg n äl Svanträsk Ersträsk bb - exkludering av områden mindre än 3 km2, Öberga Vitflockberget Stormyran Riksintresse för vindbruk Kåtaselet ve u Kl - exkludering av områden med bebyggelse inom 1000 m, äl Stenträsktorpen Tjalmisberget Granhult 393 Åb y Backträsk Bodudden Borgfors Krokträsk Klockarträsk Nedre Grundsel Älvdal Dalheden Strömnäs Skomanskälen Krokaträskliden 279 Stenbacka Maniliden Hultet Skällbäcken Bredkåtaheden Högbacken Bäck Holm Sundet n - vindkraftskarteringen (med årsmedelvindar om lägst 6,8 m/s på 72 meters höjd), Ledvattnet lven Stor-Blåliden Strömfors V Dorisberget iteä Brännheden Kaptensviken Stor-Klockarträsket Maniträsket Tällbärke 441 Skällberget Skarpljugaren Nygård Nils Sikfors lve heden 35 Lillp Tällträsk Lyckoträsket Häbbersträsket Stor-Älgberget Brän Bodträsk eä P it Stor-Risberget Risnabben Redovisningen av riksintressen för vindkraft bygger på: 424 Stavaliden 480 Horngubben Näsudden 32 Granliden Huvåsen Tallberget Koler Kolerberget Stavaträsket Norrdal Jägarbo äskberget 425 Manjärvträsk Långträskberget Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk Kolerträsk Pello Tällträsket 228 Granträsk Granlund Studsarheden Backträsk Antons Heden Granträsket Persberg Lyckoträsk Mellanträsket Huvträsk Huvträsken Lövudden Sodokb. Bröträsk Stallberget 504 Grannäs n Brännan Abborrträskliden Bänkerträsket 274 Manjärvliden Brännliden Stor-Gäddträsket äsk ve Liden 0 Melakträskliden 557 Bänkerträsk Bastuudden Långsel 265 Bänkerberget Bänkerudden Färskberget Alterdal Tvärån Nedre Svedjan 30 Melakträsket äl Fjälaträsk Åb y åträsket 347 Ersträsket Ögården n Holmträsket 0 Dartsel onkaberget 520 Kutuliden Stenberget Yttre Arvidsträsket Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Altergård 201 lve 45 Sördubbla Storsund Bastuträsket Strycktjärn Salberg Småträsk sä 475 Teugerträsk 271 Brännträsket S Brännträsk Stor-Arbost Ö Långträsk 131 Arvidsträsk or Flyggberget Ö Kikkejaure 346 Lindås 288 Nedre Storfors Björnberg gf Bredviken 395 Riksintresse för vindbruk 586 Metträsk Asplövberget Brännberget r Be 591 Bränna Arvidsträskberget 345 Djupvik Gammelträsk Norrdubbla Bådovare Njoka Finnträsket Brännberget 428 Åselet Dalen 0 Nuorte Stor-Renberget Sjönäs 156 Strand Finntjärnliden 20 Trolltjärn Sotberget Att ett område är utpekat som riksintresse, i detta fall för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för vindbruk. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Utpekandet är en information till länsstyrelsen som i sin tur ska se till att de berörda kommunerna tillgodoser riksintresset. Utpekande i sig har alltså ingen juridisk verkan. Det är först i tillståndsprövningen i det enskilda fallet som riksintresset får en rättslig betydelse. Svartliden Visttjärnliden Krokva lven Björkholmsberget Nakteberget Nuorteliden Holmträsk Granliden rä Alte Bredträskb. n Grundsel Brännberget ve Mörtträsk När det gäller Markbygden i Piteå kommun anser dock länsstyrelsen att bedömningsunderlaget, bl.a. genom kommunal planekorsberget Ängestorp ring och den inledda tillståndsprocessen, harbodstranden förbättrats avsevärt Flakaberget Högheden Petberget 374 sedan redovisningen i mars Länsstyrelsen anser därförövreatt 246 Petbergsliden Storfors Karlsborg Djupträsket Bodnäs detstor-teuger nu är möjligt att tillstyrka att de områden i Markbygden som 5 Riksintresse för vindbruk God förankring i nationell och kommunal planering Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn har Energimyndigheten i maj 2008 angett fler och större områden. En stor del av utredningsområdet för vindkraft i Markbygden omfattas av nya riksintresseområden för vindbruk, se figur 3.6:1. Utpekandet av områden som riksintressen för vindbruk baseer ras på en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelsernas bedömningar. Processen har skett i samråd med Boverket och andra berörda centrala myndigheter. Länsstyrelsen vidhåller dock i huvudsak den principiella inställning den redovisade i mars 2007, d.v.s. att det finns starka skäl som talar för att vindbruk, på motsvarande sätt som när det gäller jord- och skogsbruk, skulle kunna behandlas i 3 kap. 4 MB, d.v.s. som en resurs av nationell betydelse och att det för närvarande inte finns ett tillräckligt detaljerat underlag för att bedöma vilka områden som kan anses vara av riksintresse för vindkraftsproduktion i länet. Länsstyrelsens förslag till områden av riksintresse för vindbruk Energimyndigheten har bett länsstyrelsen i Norrbottens län lämna förslag till områden av riksintresse för produktion av vindkraft enligt hushållningsbestämmelserna i 3 kap. 8 MB. Länsstyrelsen lämnade i mars 2007 in en redovisning till Energimyndigheten med anledning av myndighetens uppdrag till länsstyrelserna att göra en översyn av områden av riksintresse för vindkraft. Länsstyrelsen valde då att avstå från att lämna förslag till områden av riksintresse, men redovisade ändå ett underlag för Energimyndighetens fortsatta arbete. Länsstyrelsen har i mars 2008 lämnat in förslag till områden av riksintresse för energiproduktion - vindbruk till EnergimynVistå n Kantaberget digheten. Norr-Storliden Rammelberget Hemträsket Mellanboda 11

12 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ingår i Energimyndighetens förslag pekas ut som områden av riksintresse för vindkraftsproduktion, se figur 3.6:2. De områden länsstyrelsen anser att Energimyndigheten kan peka ut som områden av riksintresse har en omfattning som, åtminstone teoretiskt (37,5 GWh/km 2 ), skulle kunna möjliggöra en energiproduktion motsvarande 22,5 TWh per år (Markbygden 5,5 TWh, Marakallen - Klocktärnan 17 TWh). Detta motsvarar mer än dubbla det gällande nationella planeringsmålet på 10 TWh år 2015 eller tre fjärdedelar av Energimyndighetens förslag till nytt planeringsmål på 30 TWh för år Länsstyrelsen belyser i sitt yttrande till Energimyndigheten att Markbygden Vind AB planerar att producera upp till 12 TWh per år i Markbygdenområdet. Länsstyrelsen anser att det inte heller mot denna bakgrund finns skäl att för närvarande peka ut ytterligare områden i länet som områden av riksintresse för vindkraftsproduktion. Kommunala planer Piteå kommun har upprättat en fördjupad översiktsplan för landsbygden, med ett utpekat område för vindkraft, se figur 3.6:3. Planen antogs i december 2007 och vann laga kraft i april I planhandlingarna ingår dels själva översiktsplanen för landsbygden och dels fördjupningar för byaområden och de största byarna. De fördjupade delarna är geografiskt indelade i sex områden och följer till största delen Piteå Byaforums indelning av landsbygden. Förslaget om anläggning av en stor vindkraftpark i Markbygden ges utrymme i den fördjupade översiktsplanen. Avgränsningen som Markbygden Vind ABs ansökan avser skiljer sig i några mindre avseenden från kommunens utpekade områden, se den tekniska beskrivningen avsnitt Motiven för vindkraft i Markbydgen "Copyright Lantmäteriet Ur Gsd-produkter /188BD" Karta 2 Förslag till områden av riksintresse för energiproduktion - vindbruk, Teckenförklaring BD_riksintresse vindbruk_ Markbygden Klocktärnan m.fl Marakallen m.fl. Figur 3.6:2 Länsstyrelsens förslag till områden av riksintresse för energiproduktion - vindbruk ( ). E Figur 3.6:3 Markanvändningskarta i Piteå kommuns fördjupade översiktsplan för landsbygden. 12

13 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3.7 Förnyelsebar energiproduktion i regionen Ytterligare ett argument för valet av Markbygden som plats för etablering av storskalig vindkraftproduktion är att det finns en stor potential för avsättning av energi i den el-intensiva tunga industrin i Norrbotten samt att det finns möjlighet att skapa synergieffekter med annan energiproduktion kring de storskaliga industrierna. Elen kan både användas vid svartlutsförgasning och framställning av miljövänligt fordonsbränsle. Läs mer om samhällsnyttorna i kapitel Regional utveckling Markbygden har, till följd av skogsbrukets mekanisering, alltsedan 1950-talet förlorat stora delar av sin befolkning. Befolkningen är nu koncentrerad till ett tiotal byar, vilket innebär att stora arealer finns tillgängliga för utveckling av vindkraft. Detta skapar unika förutsättningar för nya arbetstillfällen för underhåll av vägar, byggande och underhåll av elinstallationer, byggande av fundament, bergtäktsverksamhet för vägmaterial och betong, betongtillverkning och transporter samt kommersiell service, maskinservice etc. Detta stärker påtagligt förutsättningarna för den lokala ekonomin och för möjligheterna att bibehålla och utveckla serviceutbudet i området. Med en större etablering stärks också förutsättningarna för etablering av tillverkning av torn och rotorblad, varvid betongtillverkningen med fördel sker inom området, medan vingarna lämpligen tillverkas i industri nära området. Sammantaget skapas arbetstillfällen inom Markbygden/Infjärdenområdet och Piteå/Öjebyn med kringeffekter för Luleå, Älvsbyns, Arvidsjaurs och Skellefteå kommuner. Den förbättrade sysselsättningen kommer påtagligt att stärka den regionala utvecklingen, vilket förbättrar såväl den sociala miljön som tillvaratagandet av redan uppbyggda samhällsinvesteringar. Det faktum att redan befintliga resurser kan nyttjas betydligt bättre innebär också att trycket på landets större stadsregioner minskar och att den samlade resurshushållningen blir bättre. Referenser i kapitel 3 Prop. 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Regeringskansliets hemsida: zf Regeringskansliets hemsida: EWEAs hemsida: Europeiska kommissionens hemsida: Energimyndighetens hemsida: Regeringskansliets hemsida: Energimyndighetens hemsida: Piteå kommun (2007) Fördjupad översiktsplan för landsbygden- - antagande handling 3 Motiven för vindkraft i Markbydgen 13

14 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4. Förankringsprocess 4 Förankringsprocess I det här kapitlet beskrivs hur bolaget i sin planering arbetat med och förankrat arbetet hos myndigheter och berörda. Avsikten är att visa på de höga samrådsambitioner som bolaget uppfattar att ett vindkraftprojekt av denna omfattning kräver för att uppfylla Miljöbalkens krav. Samrådsredogörelsen bifogas ansökan som ett särskilt dokument (bilaga 3). 4.1 Förankring och delaktighet Öppenhet och lyhördhet Markbygden Vind AB är angelägna att uppnå en öppen planeringsprocess och att uppnå delaktighet med berörda människor, myndigheter och organisationer. Denna ambition är särskilt angelägen i ett projekt av denna storleksordning. Bolaget har under tiden oktober 2006 till maj 2008 genomfört samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken för projektet Vindkraft i Markbygden. Härutöver har bolaget som komplement till den lagstadgade samrådsprocessen haft täta kontakter med fyra referensgrupper representerande områdets byar. Syftet med dessa kontakter är att ta vara på bygdens kunskaper, att ta till sig och beakta förslag om anpassning av planering, information och projektuppläggning. Vidare har referensgrupperna fått i uppdrag att föreslå uppläggning av systemet för bygdemedel. Vindkraftprojektet i Markbygden antas utifrån sin storlek medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Något särskilt beslut om betydande miljöpåverkan från länsstyrelsen erfordras, mot den bakgrunden, inte. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. En detaljerad samrådsredogörelse har tagits fram för att i ansökan ge en samlad bild av de samråd som hållits, nyttjade former för samråd, när samråd hållits och vilka som deltagit redovisas. Vidare redovisas de yttranden som framkommit och hur dessa har beaktats i arbetet med ansökan om tillåtlighet och tillstånd till projektet. 4.2 Genomförandet av förankring och samråd Samrådsunderlag Ett första samrådsunderlag i form av en broschyr skickades ut i oktober 2006 till dem som bedömdes berörda av projektet. Broschyren innehöll en karta, information om den planerade ansökan och inbjudan till ett första samrådsmöte. Dessutom inbjöds till att lämna synpunkter inför det fortsatta planeringsarbetet av projektet. Den 17 oktober 2006 hölls en presskonferens i Piteå. Det var den första officiella presentationen av projektet. Även två representanter för byarna deltog. Allmänhet, myndigheter, samebyar, länsstyrelser, organisationer och andra intresserade hade under det inledande samrådet möjlighet att lämna synpunkter i första hand fram t.o.m. november Via referensgrupperna inkom önskemål om fotomontage och tidigt byggande av pilotprojekt. Härigenom ville man öka den samlade inblicken i tidigt skede av planeringen och skapa erfarenheter för den fortsatta utbyggnaden av detta stora projekt. Bolaget utförde därför omgående ett antal fotomontage från olika delar av området. Dessutom anpassade Bolaget planeringen så att två pilotprojekt skulle möjliggöras. Detta är, förutom för de boende, värdefullt även för bolaget, kommunen, länsstyrelsen och departementen, eftersom det skapar viktiga erfarenheter inför den fortsatta planeringen och utbyggnaden. Fram till sommaren 2007 togs en förstudie fram som samrådshandling. I denna hade bl.a. gränserna för utredningsområdet för vindkraft justerats något jämfört med i det inledande utskicket. Under framtagningen av denna förstudie inhämtades i två omgångar synpunkter från byarna via referensgrupperna, för att ta vara på de boendes kunskaper och synpunkter. Den 6 juli 2007 distribuerades förstudien till en rad platser, kontaktpersoner, bibliotek, föreningar och samebyar. Synpunkter har kunnat lämnas i första hand fram till och med september 2007, men synpunkter som inkommit därefter har också beaktats. Under samrådstiden för detta material, under andra halvan av 2007, hölls fler samrådsmöten i Markbygden och Infjärden för att inhämta synpunkter och information till projektet. Samrådsmöten med länsstyrelsen och Piteå kommun Det första informationsmötet med länsstyrelsen i Norrbottens län och Piteå kommun genomfördes i Luleå den 2 oktober Bolaget informerade där om samrådsplanerna och redovisade avsikten med ansökan och samrådsprocess. Samrådet med kommunen har skett såväl direkt med kommunen som med dess miljö- och hälsoskyddsnämnd. Första samrådsmötet med länsstyrelsen i Norrbottens län och Piteå kommun skedde den 2 november Samrådsmöten med allmänheten Det första samrådsmötet med allmänheten hölls den 22 oktober i Logen i Långträsk. På mötet närvarade ca 150 personer. Den 3 december 2006 hölls samråd på Stockbäcken byagård, där 52 personer närvarade, utöver projektets personal. På samrådsmötet i Bänkerudden den 4 februari 2007 närvarade 30 personer. Synpunkter på förstudien har kunnat framföras på två samrådsmöten med allmänheten som genomfördes i Koler samt i Lillpite i oktober Referensgrupper Ett beslut att tillsätta referensgrupper från Markbygden fattades vid det första samrådsmötet med allmänheten den 22 oktober Fem referensgrupper bildades. Syftet med referensgrupperna har varit att de genom återkommande träffar med bolaget skulle fungera som företagets bollplank med lokalbefolkningen och näringslivet. Referensgrupperna har fått särskilt god inblick i planeringen och har möjlighet att ställa önskemål på utredningar, etc och tillför viktig lokal kunskap som behövs i projektet. Under genomfördes fyra samrådsmöten med byarnas referensgrupper och ömsesidiga telefonkontakter och e-postkontakter har kontinuerligt hållits under projektets gång. De fem referensgrupper som utsågs består av: Boende i Koler med omgivning Boende i Lillpite-Yttersta-Åträsk Boende i Långträsk med omgivning Boende i Roknäs-Kalamark-Fagerheden-Önusberg Företag i Piteå kommun 14

15 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Samrådsmöten med samebyarna Under det inledande samrådet från november 2006 och framåt hölls fyra samrådsmöten med de berörda samebyarna i området. Under det fortsatta samrådet under har ytterligare samrådsmöten hållits med samebyarna, främst Östra Kikkejaure, som berörs i störst utsträckning av projektet. Under samrådsmötet i oktober 2007 kom bolaget och Östra Kikkejaure sameby överens om att göra en fördjupad utredning, en s.k. social konsekvensanalys som beskriver de förväntade socio-ekonomiska konsekvenserna för Östra Kikkejaure sameby. Utredningen genomförs i samarbete med samebyn. Bolaget har under 2008 haft nära kontakt med samebyn och har även träffat samebyn vid ett flertal tillfällen. Kontakter med försvaret, luftfartsstyrelsen och närliggande flygplatser Kontakter har tagits med försvarsmakten i syfte att finna lösningar, som tillgodoser såväl totalförsvarets intressen som samhällets intresse av att producera förnyelsebar elektricitet. Kontakter har tagits mellan landshövdingen och ÖB varefter kontakter skett mellan projektet och högkvarteret. Ytterligare kontakter bedöms nödvändiga under tillståndsprövningen. Kontakter har fortlöpande hållits med luftfartsstyrelsen, dels som remissmyndighet, men även vad avser behovet av hinderbelysning och lämplig utformning av denna. Kontakter har också hållits med närliggande flygplatser för att klarlägga eventuella motstående intressen och möjliga lösningar. Övriga kontakter Med anledning av fågelskyddsfrågorna hölls ett möte i Piteå den 4 december 2006 med representanter för Norrbottens ornitologiska förenings fågelskyddsgrupp. Under samrådet har Bolaget också genom sina konsulter hållit regelbundna kontakter med Projekt Kungsörn i Norrbotten. Informella kontakter för att inhämta information har löpande hållits med lokalbefolkningen och många andra som har kunskaper om området, bl.a. byaföreningar, ornitologer, jägare, naturkännare och samebyar. Vid dessa tillfällen har också uppdateringar om projektet kunnat ges. Informationsmöte med Närings- och Miljödepartementen Den 31 januari 2008 hölls ett möte med Näringsdepartementet och Miljödepartementet för att ge en bred information om projektet och baserat därpå diskutera lämplig prövningsordning. Medverkande var även Piteå kommun, länsstyrelsen och regeringens vindkraftsamordnare. Resa till Tyskland En studieresa till Emden i Tyskland gjordes februari Under resan besöktes några platser med vindkraftverk samt två av Enercons fabriker för vindkraftverk och torn. Bolaget organiserade resan som skedde med representanter från referensgrupperna, Piteå kommun, finansiärerna, media, regeringens vindkraftssamordnare för norra Sverige och representanter från konsultgruppen. Studiebesök till vindkraftparken på Hornberget Tre studieresor har genomförts till vindkraftverken på Hornberget utanför Kristineberg i Malå kommun. Den första studieresan, som ägde rum 24 maj 2007, var med samebyarna. Vid detta tillfälle deltog tre renskötare. Den andra studieresan gjordes den 16 juni tillsammans med allmänheten i Markbygden och Infjärden. På denna studieresa deltog 30 personer. Den 22 juli genomfördes en studieresa tillsammans med närboende till området för det blivande pilotprojektet i Dragaliden, varvid 11 personer deltog. Svevinds nyhetsbrev Nyhetsbrev med ny information rörande företagets projekt har regelbundet presenterats på Svevinds hemsida ( Intresserade har kunnat anmäla sig till Svevinds nyhetsbrev och få det utskickat till sig. Utskicken har skett via e-post, i genomsnitt ca 1 gång/månad. Inbjudan om anmälan gick inledningsvis ut till representanterna för referensgrupperna i Markbygden och Infjärden. På sändlistan finns representanter för myndigheter, företag och allmänhet. Svevinds hemsida Samråds- och informationsmaterial har funnits tillgängliga för nerladdning från Svevinds hemsida ( under Våra projekt. Sedan oktober 2006 har det första samrådsunderlaget funnits tillgängligt och hela förstudien har funnits tillgänglig sedan juli Fortsatt förankring och fortsatta kontakter Bolaget avser även fortsättningsvis att arbeta för bred förankring och delaktighet. Syftet härmed är att vidmakthålla ett gott inbördes förtroende med inblandade parter och härigenom underlätta förutsättningarna att, med gemensamt faktaunderlag och i samförstånd, finna goda lösningar. 4 Förankringsprocess 15

16 5. Landskapets förutsättningar Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i Markbygden med avseende på markanvändning, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. För naturmiljöerna beskrivs inledningsvis förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter ges en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Markanvändningen i utredningsområdet är till stor del dominerad av skogsbruk - en verksamhet som kan bedrivas här även efter det att en vindkraftanläggning är byggd. En mycket stor andel av skogarna ägs av Sveaskog och endast en väldigt liten andel utgörs av privatskog. Därigenom dominerar också storskaliga ingrepp det brukade skogslandskapet. Mycket stora arealer skog har avverkats under 1900-talets andra hälft och idag är därför ungskogar och hyggen ofta dominerande landskapstyp. Mineraliseringar förekommer endast begränsat i området. Det finns två undersökningstillstånd som berörs av utredningsområdet. Dels en förekomst av nickel och koppar i området mellan Koler och Åträsk, samt en för koppar väster om Koler (se kap 6.2). Dessutom finns en grustäkt inom området, nära Bergnäs söder om Svartliden. Kring byar och enskilda gårdar finns viss åkermark, men i mindre omfattning än i andra delar av Piteå landsbygd. I stort sett all åkermark inom utredningsområdet står idag utan hävd. Rennäringen är areellt sett också en mycket betydelsefull markanvändning i Markbygden. Rennäringens förutsättningar beskrivs i ett separat kapitel (kapitel 7). Läsanvisningar När det gäller landskapets förutsättningar är det inför miljöprövningen framför allt viktigt att belysa de övergripande förhållanden som råder gällande Natura 2000 och annan skyddad natur, utpekade fågel- och djurarter samt kulturmiljöer. Vad gäller livsmiljöer är det vattendrag och våtmarker som bedöms som mest utsatta. 5 Landskapets förutsättningar Inför ett ställningstagande är det viktigt att de natur- och landskapsmässiga värden som finns dokumenterade i området relateras till vad som finns i omgivande landskap eller region. Värden som även i ett större geografiskt perspektiv är höga bör väga tyngre i förhållande till sådana som inte är det. Kapitlet innehåller inga detaljerade områdesbeskrivningar. Dessa redovisas i ett senare skede när man ansöker om tillstånd till utbyggnad på specifika platser i området. 5.1 Markanvändning idag Figur 5.1:1 Utredningsområdet berör förhållandevis få riksintressen och övriga särskilt skyddsvärda områden. Inom utredningsområdet finns dessutom enbart ca 2 permanent boende. 16

17 5.2 Landskapsanalys Markbygden är en långsträckt, svagt välvd höjdplatå inom de sydostligaste delarna av Norrbotten. Höjdplatån är tydligt orienterad i nordväst-sydostlig riktning mellan Fagerheden i öster och lappmarksgränsen i väster. Figur 5.2:1 Skogsbruk är dominerande markanvändning inom Markbygden. Ungskog av contortatall täcker många av höjdryggarna i Markbygden. Produktionen av skog kan fortgå i stort sett obehindrat inom vindkraftparken. Topografi och skala Utredningsområdet ligger i sin helhet över den högsta kustlinjen som i den här delen av Norrbotten återfinns ca 220 meter över havet. Redan inom 10 km från Svensbyfjärden, som ligger på havsnivån, reser sig höjdryggarna högt över högsta kustlinjen. Den svagt välvda höjdplatå, som nu är av stort intresse för etablering av vindkraft, täcks av ett flackt skogs- och myrlandskap med flera tiotal lider som alla framträder tydligt på kartan men som kan vara svåra att orientera sig efter i terrängen. Även om de välvda krönen når över 500 m ö.h. i väster och närmare 400 m ö.h. i öster (figur 5.2:3) är de flacka bergryggarna eller åsarna inte särskilt framträdande i landskapet. Bergryggarna har vackra namn som Hästliden, Svartliden, Blåbergsliden, Per-Nilsaberget, Stor-Flötuberget och Fjuskullen. I de flacka, vida dalgångarna mellan höjdryggarna finns i regel långsträckta kärr och mindre bäckar. Våtmarkerna kan också vara landskapstäckande på denna höjd över havet och i en sådan flack terräng som här. Sådana terrängtäckande myrar finns bl.a. på Lill-Blåliden och Svartliden. Utredningsområdet är fattigt på sjöar. I öster finns dock ett långsträckt sjösystem i form av tidigare flottningsdammar vid nuvarande Roka viltvatten. I väster finns några större sjöar vid Manträsk. Hela utredningsområdet är genomgående präglat av näringsfattiga marker något som avspeglas i den sparsamma f.d. jordbruksbebyggelsen. Området ligger också långt från älvar som kunde fungera som transportleder vilket säkert också förklarar att området är så glesbefolkat. Skogsbrukets storskaliga påverkan på skogslandskapet har skett i ett ganska sent skede av 1900-talets andra hälft då avverkningarna kunde genomföras rationellt och storskaligt och det fanns teknik för virkestransporter på vintervägar. Det omfattande skogsbruket har lämnat spår som är mycket påtagliga på landskapsnivå. Svallade berg med hällmarker och tallskogar, som förekommer strax innanför den norrbottniska kusten, saknas helt inom utredningsområdet. Närmaste svallade berg finns nedanför högsta kustlinjen och öster om utredningsområdet vid Kalamark. En annan aspekt som präglar upplevelsen av det storskaliga landskapet är att området är mycket snörikt. Detta skapar ett intryck av vildmark och otillgänglighet under vinterhalvåret. Markbygdens omgivningar skiljer sig väsentligt från utredningsområdet. I söder finns lägre liggande marker utmed Åbyälvens och Byskeälvens dalgångar. I norr ansluter ett sjörikt landskap med stora skönhetsvärden kring Storsund och Koler. I väster vidtar en helt annan landskapstyp från Dubblabergen och västerut med storkuperat bergkull-landskap i typisk Norrlandsterräng. Här är höjderna höga, inte sällan över 500 m och sluttningarna Figur 5.2:2 Det flacka berget Nymyrliden söder om Bänkerträsk är en av många flacka lider inom Markbygden där spåren från det moderna skogsbruket är tydliga. Skogar med höga naturvärden är ovanliga inom Markbygden. 5 Landskapets förutsättningar 17

18 5 Landskapets förutsättningar är branta. Slutligen finns en levande landsbygd med byar och jordbruksmarker i öster kring Svensbyfjärden. Bebyggelse och verksamheter Kustlandets skogsbygder, i vilka utredningsområdet ingår, fick fast jordbruksbebyggelse relativt sent, först efter 1750, vilket innebär att det är ett av de områden i landet där mänskliga verksamheter kom sist. I samband med tillkomsten av norra stambanan kring förra sekelskiftet började mindre samhällen att växa fram längs järnvägssträckningarna, däribland Långträsk och Koler som blev stationsorter på 1890-talet. Den bebyggelse som finns i området har tillkommit under 1900-talet, både inom de äldre byarnas område, i järnvägssamhällena, samt som egna bebyggelseenheter eller gårdar. Huvuddelen av denna bebyggelse har tillkommit under en relativt kort tidsperiod som ett direkt eller indirekt resultat av järnvägsutbyggnaden och industrins skogsutnyttjande. Äldre nybyggarbebyggelse är inte lika framträdande. De rationaliseringar som skett efter 1950 inom jord- och skogsbruket och nedläggningen av småbruken har i hög grad drabbat områdets byar. En stor del av den tidigare fasta bebyggelsen fungerar numera mest som säsongsbostäder eller fritidshus. Den kraftiga avfolkningen, som blev en följd av detta, har dock inte i större omfattning påverkat bebyggelsens karaktär, men däremot brukandet av de tidigare öppna markerna. Bebyggelsen i området, både ensamt liggande gårdar och samlade klungor av bebyggelse, är, med undantag för stationssamhällena, till största delen knuten till sedimentavlagringar vid sjöar eller vattendrag. Många gårdar har en agrar bakgrund, de ligger i likartade bebyggelselägen och åldersstrukturen i bebyggelsen är förhållandevis enhetlig. De primära koncentrationerna av nybyggarbebyggelse ligger på uddar och näs, på krön av små moränhöjder (vid sjöarna och vattendragen), eller svaga sluttningar, s.k. lider ner mot vattnet. I flera fall har bebyggelsen tillkommit på gamla fiskeplatser. I området kan bebyggelsen också ha uppstått på ett gammalt viste eller fäbodplats Norrdubbla Granberget Hästberget Stenberget Granliden Bänkersberget Stavaliden Stor-Blåliden Dragaliden Ersträskliden Lill-Blåliden Stor-Flötuberget Figur 5.2:4 Topografisk karta över utredningsområdet. Den röda linjen anger läget för Högsta kustlinjen. Områdets högsta toppar visas med höjd över havet i meter. Svartliden Gråliden Önusberget Utredningsområdet betraktat från Åbyälvens dalgång, ungefär mot nordost (kompassriktning 38 ) Tällberget Fjuskullen möh Figur 5.2:3 Områdets höjdprofil betraktat från Åbyälvens dalgång mot nordost. Obs! olika höjd- och längdskalor. Ett vindkraftverk av den största storlek som är aktuell i Markbygden visas som jämförelse med landskapets höjdskala. 10 km

19 Påverkan på naturmiljöerna utgör en mycket viktig aspekt att belysa. Utredningsområdet omfattar en stor areal och tillsammans med det tillkommande vägsystemet kommer vindkraftsanläggningen att förändra förutsättningarna för naturmiljöerna. Analysen av utredningsområdets naturvärden har gjorts på några olika nivåer, såväl på en större rumslig skala där regionala och landskapsmässiga aspekter har beaktats, som på en lokal nivå där skyddsvärda habitat och arter har gåtts igenom. Insamling av befintlig kunskap har kombinerats med flygfotostudier och fältbesök. Omgivande landskap - en landskapsekologisk analys Det är viktigt att analysen av de ekologiska värdena i Markbygden görs ur ett större geografiskt perspektiv för att göra det möjligt att relatera utredningsområdets värden till omgivningarna (se figur 5.3:1). Utredningsområdet bör därför betraktas utifrån ett regionalt perspektiv (nedan beskrivet som det omgivande landskapet), innefattande markerna nedan fjällkedjan och innanför kusten i de södra delarna av Norrbottens län (söder om Luleälven) och de norra delarna av Västerbottens län (norr om Skellefteälven). Det omgivande landskapet beskrivs översiktligt med avseende på geomorfologi, topografi och naturtyper. Natura 2000-områden, naturreservat och högt värdeklassade våtmarker utgör viktiga referenser för det planerade utredningsområdet och är därmed grundläggande för analysen. Skogsobjekt som är utpekade som skyddsvärda statliga skogar utgör också en del av perspektivet. Översiktlig beskrivning Utredningsområdet i Markbygden är ett höjdområde på ca 5 gånger 1 mil beläget mellan Åbyälven i söder och Lillpiteälven i norr. Området ligger i gränslandet där Norra Norrlands vågiga bergkullterräng med oregelbundna dalstråk övergår i bergkullslätter. De högsta höjderna (mer än 500 m ö.h.) finns i den inre, västra delen av området. Nästan hela området ligger över högsta kustlinjen och den absolut största delen av områdets fastmarker utgörs av morän, endast mindre stråk av isälvssediment och hällmarker kan hittas. Större områden med torvmarker återfinns i områdets myrar och andra våtmarker. Markbygden ligger i den mellanboreala zonen, i övergången mellan det flacka kustlandet och inlandets barrdominerade taiga. Avståndet till fjällkedjans närmaste utlöpare i Arjeplogs kommun Södra Norrbotten och norra Västerbotten präglas av flera älvdalar med skogs- och fjällälvar, flera av dem ej berörda av storskalig vattenkraftutbyggnad. De största älvarna är Piteälven, Byskeälven samt Åbyälven. En stor del av landskapets värden är samlade utmed älvdalarna. Utredningsområdet skiljer sig från omgivande landskap genom att det är beläget på hög höjd mellan de stora älvdalarna. Puostijärvi Säjddevárre Naturvärden i regionen Vuolvojávrre Lábbás Rahppen Riksintresse för naturvård, riksintresse för obrutet fjäll Nationalpark, naturreservat och Natura 2000-område Hornavan Tjårvek Båtsa TjårvekHornavan Ajsjávrre Fluvka Utredningsområde Guollejávrre 0 Gáhkal Arjeplog 20 Kilometer Kalix Ábrávrre Uddjaure Råneå Ujják Rånefjärden Boden Bocköfjärden Sävast Storbodfjärden Buov¹¹ahávvaStoravan V Kikkejaure Älvsbyn Långträsket BergöfjärdenBåtöfjärden Fjuksöfjärden S Sunderbyn Harufjärden Gammelstaden Luleå Bergnäset Hindersöfjärden Brändöfjärden Arvidsjaur Návstajávrrie Junköfjärden Sör-Brändöfjärden Rosvik Storfjärden Kallfjärden BergsvikenPiteå Bondöfjärden Jävrefjärden Malå Tåmfjärden Byskefjärden NorsjönNorsjö Boliden Pauträsket Figur 5.3:1 Karta över den omgivande region som används som referens för att bedöma Kågefjärden Skellefteå Ursviken Skelleftehamn naturvärdena Bureå inom utredningsområdet. 5 Landskapets förutsättningar 5.3 Naturmiljöer är drygt 150 km, medan områdets östliga delar ligger ca 30 km från kusten. Berggrunden i området utgörs så gott som helt av svårvittrade bergarter som granit, kvartsit och gnejser och därför Sakkat är näringsförhållandena generellt sett relativt magra. Skalkká Området domineras helt av barrskog och ligger i den del av Bievrávrre norra Sverige som historiskt sett domineras av tallskogar. Precis Bárkávrre Gárásj som det mesta av det omgivande landskapetrádnávrre utgörs merparten av fastmarken av barrskog av olika ristyper. Våtmarkerna utgörs av Jokkmokk olika typer av fast- och mjukmattemyrar, många med stort inslag av spridda träd. Tjieggelvas 19

20 5 Landskapets förutsättningar Skyddade värden ur ett regionalt perspektiv Riksintressen för naturvård Inga riksintressen för naturvården ligger inom utredningsområdet. I det omgivande landskapet finns dock flera områden av riksintresse för naturvården men de flesta är små och sammanfallande med de naturreservat och Natura 2000-områden som är utpekade. Viktiga riksintresseområden för naturvården som helt ligger utanför utredningsområdet Markbygden är: Piteälven (ca 20 km nordost om utredningsområdet). Byskeälven (ca 15 km söder om utredningsområdet). Degerforsheden, skogs- och våtmarksområde (ca 25 km sydost om utredningsområdet). Naturreservat och Natura 2000-områden Både i det omgivande landskapet och i utredningsområdet är andelen natur med ett formellt naturskydd låg. De flesta objekt i och runt Markbygden som omfattas av naturreservat eller Natura 2000-skydd utgör mindre skogsobjekt (något eller några hundratals ha). I ett regionalt perspektiv är naturskyddet svagt i jämförelse med de större arealer skyddad skog som finns i fjällnära områden längre västerut och i kustbandet. Inom utredningsområdet i Markbygden finns sammanlagt ca 120 hektar naturreservat, uppdelade på två skogsreservat. På grund av den låga andelen naturskyddad skog i det omgivande landskapet har dessa områden ett högt landskapsekologiskt värde för många tillbakaträngda arter. Bilflöden till tre älvar som ingår i Natura 2000-nätverket berörs i liten eller marginell grad av utredningsområdet. I ett regionalt perspektiv berörs endast en mycket liten del av regionens skyddade älvsystem av utbyggnadsområdet. De habitat (livsmiljöer) som ingår i Natura 2000-områdena inom utredningsområdet anges i figur 5.3:2. Habitaten knutna till sjöar (habitatkod 3130 och 3160) är inte särskilt unika i ett regionalt perspektiv. Däremot är intakta habitat knutna till vattendrag (3210 och 3260) mer ovanliga, mycket p.g.a. utbyggnaden av norrlandsälvarna och omfattande flottledsrensning. Det är i huvudsak biflöden till Åbyälven som kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad, även om effekter längre nedströms också måste beaktas. Intakta skogshabitat (9010 och 9050) är också en stor bristvara efter decennier av intensivt skogsbruk, särskilt i denna del av regionen. Arter Av de utpekade arter enligt fågeldirektivet som förekommer i utredningsområdet (se figur 5.5:2) så finns många endast med små populationer eller enstaka par. Av fåglarna är det främst de våtmarksanknutna arterna (myrhäckande fåglar) som har tätare stammar inom utredningsområdet medan många arter knutna till gammelskog är sällsynta. Gemensamt för båda kategorierna är att det är inlandet och de fjällnära områdena som har de betydande stammarna sett ur ett regionalt perspektiv. Fåglar knutna till kulturmarker är i jämförelse med omgivande landskap mycket sällsynta i Markbygden, och fjäll- och kustarter saknas helt. Mer hotade fågelarter (d.v.s. inom rödlistekategorierna sårbar och starkt hotad ) bedöms inte ha några betydande stammar inom området sett i ett regionalt perspektiv. Vad gäller djurlivet så bör den goda björnstammen särskilt framhållas som skyddsvärd. I Norrbottens län finns två av de fyra kärnområdena för brunbjörn i Sverige. Dessutom har Åbyälven ett av Sveriges få naturligt reproducerande laxbestånd. Av de 15 vattensystem längs Sveriges östersjökust som fortfarande har en naturlig laxstam återfinns ett flertal just i Norr- och Västerbottens län. Våtmarker I ett regionalt perspektiv ligger de flesta av de högt klassade våtmarkerna (klass 1 och 2 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering, VMI) i skogslandet och fjällen. Mera kustnära återfinns få objekt. De stora myrarna centralt i utredningsområdet utgör några av de få högst värdeklassade våtmarkerna (klass 1) i sydöstra Norrbotten. Med sin storlek och sitt läge har de därigenom ett stort värde i ett landskapsperspektiv. Skyddsvärd statlig skog Länsstyrelsen i Norrbotten har gjort en inventering av skyddsvärd skog på statlig mark. Inom utredningsområdet för vindkraft har endast två objekt identifierats trots att merparten av skogen är i statlig ägo. Detta bekräftar bilden att Markbygdens skogar är mer påverkade av storskogsbruket än omgivande marker. Obrutna områden vildmark Obrutna områden långt från väg utgör i viktiga avseenden ostörda refugier i ett landskap som annars är genomkorsat av skogsbilvägar. På regional nivå utgör större sammanhängande väglösa områden en bristvara och denna är mer uttalad ju längre ner mot kusten man kommer. Piteå kommuns kartläggning av väglösa områden (se figur 5.3:3) visar att kommunens största obrutna Habitatnamn (habitatkod) Berört Natura 2000-område Förekomst inom omgivande landskap Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (3130) Åbyälven, Byskeälven Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Åbyälven, Byskeälven, Lill-Flötuberget God Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ (3210) Åbyälven Begränsad till Pite- och Byskeälven Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) Åbyälven, Byskeälven Begränsad till Pite- och Byskeälven Aapamyrar (*7310) Lill-Flötuberget Sparsam Västlig taiga (*9010) Svartliden, Lill-Flötuberget Sällsynt Näringsrik granskog (9050) Svartliden Sällsynt Skogsbevuxen myr (*91D0) Svartliden God Figur 5.3:2 Natura 2000-habitat som förekommer i eller nära utredningsområdet samt i jämförelse förekomst inom omgivande landskap. Prioriterade habitat är markerade med asterisk och pekas ut som särskilt bevarandevärda i ett europeiskt perspektiv. God 20

21 områden ligger i eller nära utredningsområdet. Dessa har på regional nivå ett stort värde som potential för naturvärden för vilt och för vildmarksbetonat friluftsliv m.m. Slutsatser från den landskapsekologiska analysen Utredningsområdet i Markbygden har på senare decennier genomgått en storskalig omformning till följd av trakthyggesbruket. Jämfört med mera fjällnära områden finns mycket lite kvar av äldre skog. Istället består stora arealer av ungskogar i olika stadier samt medelålders skötta skogar. De högt värdeklassade, stora våtmarkerna i utredningsområdet har få motsvarigheter i sydöstra Norrbotten och har därigenom ett stort värde i ett landskapsperspektiv. I ett regionalt perspektiv har södra Norrbottens och norra Västerbottens skyddsvärda skogs- och våtmarksanknutna fåglar ingen stor tyngdpunkt i Markbygden. Populationernana är starkare i andra delar av regionen. Skyddad natur omfattas endast av några få mindre skogsområden samt biflöden till tre älvar, även om oskyddade fragment med höga naturvärden fortfarande finns kvar på en del ställen. De naturvärden som idag finns kvar i Markbygdenområdet är i regel samlade i dalgångarna, antingen utmed vattendrag som Lillpiteälven, Åbyälven och Rokån, eller i form av stora, långsträckta våtmarker, merparten av dem hydrologiskt opåverkade. Inom Piteå kommun finns de största sammanhängande väglösa områdena just inom utredningsområdet och detta har betydelse för potentialen för naturvärden, vilt och friluftsliv i Markbygden. Figur 5.3:3 Piteå kommun med större väglösa områden inritade. 5 Landskapets förutsättningar 21

22 Utredningsområdets naturvärden Naturreservat och Natura 2000-områden Utredningsområdet för vindkraft i Markbygden berör två skogliga naturreservat (figur 5.4:2), dessa är Svartliden samt delar av Dubblabergens naturreservat. Sistnämnda reservat ligger till största delen inne i Arvidsjaurs kommun, men ca 50 ha innefattas av utredningsområdet. Sodokberget i områdets västra del är dessutom föremål för reservatsbildning. Ett av skogsreservaten inom utredningsområdet, Svartliden, ingår i nätverket Natura Även Åbyälven, vars avrinningsområde delvis berörs av utredningsområdet, är ett Natura 2000-område. Natura områdena beskrivs i detalj i kapitel 5.4. Nära gränsen till utredningsområdet ligger dessutom Lill- Flötubergets naturreservat och Natura 2000-område samt Lill- Huvberget som är ett skogsobjekt där reservatsbildning pågår. Dubblabergens naturreservat (1 119 ha) Dubblabergen ligger i den norra kanten av utredningsområdet för vindkraft och berörs endast till en mindre del (ca 50 hektar). Dubblabergen utgörs av ett stort sammanhängande naturskogsområde som i stort sett opåverkat av skogsbruk vilket gör området unikt i ett landskap som i övrigt brukats hårt. Terrängen är kuperad och mellan bergen och kullarna ligger det vackra små sjöar och långsmala myrmarker. Betydande delar av skogarna i reservatet är resultatet av en omfattande skogsbrand på 1830-talet och brandpräglade granskogar med stort inslag av löv dominerar. I områdets mitt finns en mycket gammal granskog som undkommit skogsbränderna. Här återfinns bl.a. garnlav, ostticka, rosenticka, ullticka, knottrig blåslav och gammelgranskål. Björn har noterats vid upprepade tillfällen. Naturreservatet ligger på gränsen mellan kommunerna Arvidsjaur, Piteå och Älvsbyn. Området ingår i Sveaskogs Ekopark Dubblabergen, ett större sammanhängande område på ca 5000 ha som invigdes under Biotopskydd Inom utredningsområdet finns två biotopskyddade områden, Bäckmyran (4,8 ha) i områdets NV del är en gammal naturskogsartad tallskog och ligger på västsluttningen av Per-Nilsaberget och i kanten mot den mycket högt värdeklassade våtmarkskomplexet Bäckmyran. Altermyrhällorna (12,4 ha) i områdets SÖ del är en gammal naturskogsartad barrblandskog med lövinslag. Våtmarker Utredningsområdet är rikt på våtmarker och fem av dessa har bedömts ha mycket höga naturvärden (klass 1) vid länsstyrelsens våtmarksinventering (se figur 5.4:2). Dessa är Bäckmyran, Hjällmyran och Stavamyran i områdets västra del, samt Dalmyran och Stormyran centralt i området. Vidare finns inom utredningsområdet 21 våtmarker som bedömts ha höga naturvärden (klass 2). Dessa kan ses bl.a. i figur 5.4:2 men beskrivningar av dem redovisas inte i detalj. 5 Landskapets förutsättningar Figur 5.3:4 Lill-Piteälvens utlopp ur Bänkerträsket, en plats där det bl.a. kan förekomma utter. Områden med övriga utpekade naturvärden De övriga naturvärden som finns i området är främst våtmarker och mindre skogsbestånd av naturskogskaraktär, företrädesvis i höjdlägen, branter och blötare partier. Piteå kommun har en databas över kommunens kända naturvärden. Det är en omfattande databas som kontinuerligt uppdateras. Så sent som 2005 gjordes en kompletterande inventering av skogsmark där ytterligare objekt pekades ut. Kommunens naturvärdesobjekt redovisas i karta samt tabell (se figur 5.4:2 och 5.4:3). Länsstyrelsen i Norrbotten har gjort en inventering av skyddsvärd skog på statlig mark. Inom utredningsområdet har två objekt identifierats, Rokån och Sodokberget (se figur 5.4:2 och 5.4:3). Skogsstyrelsen redovisar 15 nyckelbiotoper inom utredningsområdet. Det rör sig om mindre bestånd (runt 5 ha) med naturskogsartad karaktär som lämnats kvar på oländiga ställen. Nyckelbiotoperna sammanfaller i stort med kommunens naturvärdesinventering och redovisas därför inte separat. Något kommunalt naturvårdsprogram som innefattar objekt inom utredningsområdet finns inte. 22

23 5.4 Särskilt om Natura 2000 Inom utredningsområdet finns fyra Natura 2000-områden utpekade. Tre utgörs av älvar och i första hand berörs Åbyälvens tillhörande biflöden och sjöar, i andra hand små biflöden till Byskeoch Piteälven. Det fjärde området, Svartliden, utgörs mest av skogsmiljöer. Vindkraftsutbyggnaden kan tänkas påverka några biflöden i älvarnas vattensystem direkt eller indirekt, och i mindre utsträckning även de skyddade skogsobjekten. De utpekade Natura 2000-habitaten knutna till strömsträckorna längs älvarna, samt skogshabitaten (se figur 5.3:2) bör anses som särskilt värdefulla. Åbyälven Figur 5.4:1 Långträskån inom Byskeälvens vattensystem är ett av de mindre vattendragen i det omgivande landskapet. Åbyälven är tillsammans med sina biflöden utpekat som Natura 2000-område. Åbyälven är en lugnflytande skogsälv med källflöden i Auktsjaur, Arvidsjaurs kommun, som mynnar i Åbyfjärden i norra Västerbotten. Utmed hela sträckan intill utredningsområdet utgörs älven av ett säreget system av slingrande sel, små forsar, myrar och moränholmar med huvudsakligen tallskog. Älven och dess biflöden var tidigare en viktig flottningsled men restaureringsarbete har på senare år genomförts på betydande sträckor. Området har haft en mycket vild prägel då i stort sett ingen del av dalgången varit uppodlad eller bebyggd. Under senare decennier har dock skogsbruket omformat markerna påtagligt och idag finns bara rester kvar av de ursprungligen vidsträckta skogarna i dalgången. Fyra arter som omfattas av EUs art- och habitatdirektiv förekommer i de delar av Åbyälven som rinner genom Norrbotten: utter, lax, stensimpa och flodpärlmussla. Åbyälven har ett litet bestånd av naturligt reproducerande lax. Sedan 1996 finns en fisktrappa vid Hednäs kraftstation vilket gör att vandrande fisk som lax och havsöring nu i viss utsträckning kan nå upp i älvens övre delar. Det är främst några av Åbyälvens mindre biflöden som kan beröras av vindkraftsutbyggnaden inom utredningsområdet (se figur 5.4:2). Dessa är i nuläget dåligt kända och en detaljerad kartläggning av de biflöden som kan komma att beröras av en utbyggnad planeras att påbörjas under sommaren Beskrivningar av biflödenas karaktär och grad av orördhet ska göras och där det bedöms nödvändigt ska kartläggning ske av bottenfauna, fisk och vandringhinder. Byskeälven Byskeälven är en skogsälv som är helt opåverkad av modern vattenkraftsexploatering och den är efter Råneälven den största outbyggda skogsälven i landet. Fyra av EU utpekade arter förekommer i systemet: utter, lax, stensimpa och flodpärlmussla. Mindre än 0.2 % av älvens avrinningsområde ligger inom utredningsområdet (vid Skällberget och Storgranliden) och därmed berörs Byskeälven endast marginellt. I likhet med Åbyälven kommer de delar av Byskeälvens vattensystem som kan beröras att inventeras fr.o.m. sommaren Piteälven Piteälven är en av våra fyra nationalälvar. Trots kraftverksdammen i Sikfors, räknas den som en av våra stora outbyggda älvar, ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattendrag. Fyra av EU utpekade arter förekommer i systemet: utter, lax, stensimpa och flodpärlmussla. Mindre än 0.3 % av älvens avrinningsområde ligger inom utredningsområdet (vid Stenberget) och därmed berörs Piteälven endast marginellt. De av Piteälvens biflöden som kan beröras kommer att inventeras fr.o.m. sommaren Svartliden (72 ha) Svartlidens Natura 2000-område (även naturreservat) ligger mitt i den södra delen av utredningsområdet. Det utgörs av en liten högproduktiv gammelskog på kanten av en ås med en bäck nedanför. Skogen är örtrik med bl.a. fjälltorta. Granen dominerar och fallna, grova träd ligger huller om buller. Det ger en god miljö för de svampar som behöver död ved att leva på. Lappranunkel, garnlav, rosenticka, rynkskinn, ostticka och ullticka förkommer. Reservatet är lättillgängligt och mycket lämpligt som studieobjekt eller utflyktsmål. En stig finns i reservatet. Utanför reservatsgränsen finns mycket fina myrar på bergets krön. Åt norr finns också en del fina bestånd av blandbarrskog som längre norrut ansluter till Nilsdalen och Rokåns dalgång. Lill-Flötuberget (70 ha) Lill-Flötubergets Natura 2000-område (även naturreservat) ligger utanför det egentliga utredningsområdet, men bara ca 1 km från detta. Det skyddade området omfattar i huvudsak bergets syd- och västsluttning med nedanförliggande myrmark. Den varierade topografin ger upphov till flera olika naturtyper. Centralt i södra delen av området ligger dessutom en tjärn omgiven av tallhed. Skogen i sluttningen utgörs av en sen brandsuccession av tall med överståndare som har överlevt minst tre bränder. Den äldsta generationen är omkring 300 år. Den sista branden härjade troligen för ca år sedan och brandspår syns i form av kolade högstubbar och brandljud. Beståndet har stort inslag av björk, asp och gran. Hålträd, torrträd och död ved är vanliga i sluttningen och skogen är endast svagt plockhuggen. Tallheden söder om berget är dock mer påverkad av plockhuggning än reservatets övriga delar. Reservatets omgivningar, inklusive Lill-Flötubergets ostsluttning, domineras av hyggen och ungskogar. 5 Landskapets förutsättningar 23

24 A 5 6 A 8 28 Naturvärden i området Natura 2000, Naturreservat, Reservatsbildning eller Biotopskydd Våtmarker av klass 1 eller 2 Skogliga naturvärden eller ekopark Utredningsområde Storsund km B 11 7 A Manträsk 10 B C C Koler 13 E Strömnäs C D Åb y Åträsk 17 D 18 älv e Yttersta 5 Landskapets förutsättningar n Lil 25 lpi Långträsk 19 Flötuträsk Rokå 26 n 27 Figur 5.4:2 Utredningsområdet för vindkraft i Markbygden med identifierade naturvärden markerade. teä lve n 23

25 Nr Områdesnamn, korta fakta Naturvärdesklass, källa Nr Områdesnamn, korta fakta Naturvärdesklass, källa Huvudsakligen skogsmark 1 Dubblamyren. Kraftigt kuperad mark i anslutning till en myr. Flerskiktad barrskog med inslag av löv. Lågor, torrakor och högstubbar. Lunglav och violettgrå tagellav. Spår av spillkråka och tretåig hackspett. 2 Stenberget. Lågproduktiv olikåldrig tallskog med inslag av gran. Gamla spärrgreniga tallar, brandstubbar och högstubbar. En kallkälla. Blodticka, lunglav, knottrig blåslav och violettgrå tagellav. Spår av spillkråka och tretåig hackspett. Norra delen nyligen avverkad. 3 Långtjärnberget. Gammal grov tallskog med inslag av gran. Kraftiga brandljud. Artrikt fuktdråg med bl.a. torta. Grov gran, lågor och spår av spillkråka. Ostsluttningen nyligen avverkad. 4 Långtjärnberget. Lövrik barrblandskog i bergbrant. Lågor, torrakor och högstubbar. Gammal tall och grov asp. Torta, lunglav och spår av spillkråka. 5 Nymyrliden. Frodig, lövrik barrskog. Gran dominerar men inslaget av sälg och asp är stort. Grov asp förekommer. Stiftgelelav. 6 Flottakammen. Talldominerad naturskog med inslag av grov gammal tall och stråk med yngre lövrik skog. Brandspår, grov sälg och enstaka lågor förekommer. Lunglav. 7 Manjärvträsk. Sumpskogsområde i direkt anslutning till Lillpiteälven. Ringlav på träd både söder och norr om älven. 8 Bäckmyran. Barrblandskog i sluttning mot myr. Gransumpskog med senvuxen gran. Spärrgreniga tallar, högstubbar, lågor, gammal sälg och grov asp. Tre kallkällor. Purpurfingersvamp, tallticka, lunglav, gammelgranskål, brunpudrad nållav och violettgrå tagellav. Spår av spillkråka. En gammal skogsarbetarkoja. Delvis biotopskydd. 9 Nicke Nymyran. Senvuxen granskog på myrholmar. Inslag av tall och björk. Knottrig blåslav och violettgrå tagellav. Spår av spillkråka. Två kallkällor och en liten bäck. 10 Manjärvliden. Gammal grandominerad skog som genomkorsas av sumpiga dråg. Några riktigt gamla granar och tallar, flerskiktat krontäcke och en del torrakor. Gammelgranskål och knottrig blåslav. 11 Manjärvliden. Restskog på myrholme. Riklig förekomst av lågor. Doftskinn, knottrig blåslav och lunglav. Spår av spillkråka och tretåig hackspett. En raserad gammal koja samt en kolbotten. Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Vissa naturvärden (NVI Piteå kommun) Vissa naturvärden (NVI Piteå kommun) Vissa naturvärden (NVI Piteå kommun) forts. Huvudsakligen skogsmark 12 Stavamyran. Skog och våtmarksmosaik nedströms Stavaträsket. Periodvis översvämmade fastmattemyrar och äldre barrskog. Spridda lågor och torrakor. Brandstubbar. Senvuxen gran draperad av garnlav. Riktigt gamla tallar. Tallticka, knottrig blåslav, gammelgranskål, ringlav, flodpärlmussla och utter. 13 Håltjärnbäcken. Fin bäckmiljö med äldre grandominerad skog. Torrakor och lågor. Gammelgranskål och ringlav. 14 Ny-Stavamyran. Gammal granskog med stort lövinslag. Asp, sälg och björk förekommer i grövre dimensioner. Även gammal grov tall. Rik förekomst av lågor, torrakor och högstubbar. Rosenticka, harticka, gammelgranskål, knottrig blåslav, ärgnål och rik förekomst av garnlav. Tjäderspelplats. 15 Kilbergsheden. Äldre granskog i nordsluttning. Stort inslag av grov tall och asp. Riklig förekomst av lågor. Rosenticka, gränsticka, ullticka, gammelgranskål, violettgrå tagellav och rik förekomst av garnlav. 16 Backträsk. Gammal bäcknära skog. Översilningsområde med frodig vegetation: bl.a. ormbär, torta, majbräken, skogsnäva. En del lågor och död ved. Förekomst av violettgrå tagellav, gammelgranskål och ullticka. 17 Djupviksbäcken. Fuktig granskog med inslag av grova granar och lövträd. Bl.a. slånlav och grenlav på granarna. Tjäderförekomst. 18 Rokån. Geologiskt intressant område med nätverk av m höga getryggsåsar, ligger i det glacifluviala stråket mellan Koler och Fagerheden. Månghundraåriga tallar med brandljud och gott om död ved. Roka viltvatten är en fågellokal som har skapats genom restaurering av tre flottningsdammar i Rokåns källflöden. Varfågel, sångsvan, trana, tofsvipa, enkelbeckasin, kanadagås, knipa, kricka, vigg, brushane och grönbena har noterats häcka i området. Kulturlämningar finns i form av boplatser, myrodlingar, diken och stigar. Området är domänreservat och här finns spångar, grillplatser och informationsskyltar. 19 Grenbäcken. Äldre grandominerad blandskog med stort inslag av björk. Rikligt med hänglavar, lågor, torrakor, högstubbar och brandljud. Gammelgranskål. Fin och djup skogsbäck med humusfärgat vatten. Tjäder. Ej klassat (NVI Piteå kommun) Vissa naturvärden (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Ej klassat (NVI Piteå kommun) Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Skyddsvärd skog (Naturvårdsverkets inventering av skyddsvärd statlig skog) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Figur 5.4:3 (forts nästa sida) Tabell över samtliga kända områden med högre naturvärden inom utredningsområdet. NVI Piteå kommun = Piteå kommuns naturvärdesinventering, VMI = Länsstyrelsens våtmarksinventering. Nummer och bokstavskoder hänvisar till läget i kartan i figur 5.4:2. 5 Landskapets förutsättningar 25

26 Nr Områdesnamn, korta fakta Naturvärdesklass, källa Nr Områdesnamn, korta fakta Naturvärdesklass, källa 5 Landskapets förutsättningar forts. Huvudsakligen skogsmark 20 Skickligheden. Gammal gransumpskog med stort lövinslag längs en skogsbäck. Brandspår i torrare delar. Rikt draperad av garnlav. Rik förekomst av lågor, högstubbar och torrakor. Bl.a. lappticka, rosenticka, rynkskinn, blodticka, violettgrå tagellav, brunpudrad nållav, gammelgranskål, vitgrynig nållav och vitskaftad svartspik. Spår av tretåig hackspett och spillkråka. Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) 21 N Gråliden. Skogsobjekt. Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) 22 Skogberget. Lövrik granskog med rik förekomst av död ved. Inslag av grov asp och gammal sälg. Torta, lunglav, ullticka och doftticka. Spår av spillkråka och tretåig hackspett. 23 Skogberget. Runt toppen urskogsliknande naturskog av främst gran, med rikligt med gamla träd och död ved i alla former. Partier av yngre skog längre ner. Violettgrå tagellav, rosenticka, lappticka m.m. 24 Liden. Olikåldrig barrskog på blockrik mark. Gamla, klena och lågvuxna träd, både gran och tall. Produktiv granskog med stort inslag av asp. Storvuxna tallar och grov asp. Torrakor och brandspår. 25 Stor-Snöberget och Lill-Snöberget. Två kalottberg med markerad HK-linje. 26 Önusberget. På Önusbergets inägor växer bl.a. höstlåsbräken. 27 Altermyrhällorna. Olikåldrigt grandominerat bestånd. Stort inslag av grov asp, björk och tall. En del riktigt gamla träd förekommer. Vulkanlav, stiftgelelav och doftticka. Delvis biotopskydd. 28 Sodokberget. Lövrik barrblandskog som kommit upp efter hård brand på 1860-talet. I branterna urskogsartad tallskog. Gott om död ved, lågor, brandstubbar och rotvältor. Pågående reservatsbildning. 29 Lill-Huvberget. Skogsobjekt. Pågående reservatsbildning. 30 Dubblabergen. Skogsobjekt. Naturreservat. 31 Lill-Flötuberget. Skogsobjekt. Naturreservat och Natura 2000 område. 32 Svartliden. Skogsobjekt. Naturreservat och Natura 2000 område. Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Ej klassat (NVI Piteå kommun) Vissa naturvärden (NVI Piteå kommun) Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Skyddsvärd skog (Naturvårdsverkets inventering av skyddsvärd statlig skog) Mycket högt naturvärde (NVI Piteå kommun) Våtmarker A B C D E Bäckmyran. Ett mångformigt våtmarkskomplex med olika vegetationstyper, tjärnar, inslag av sumpskog och goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Hjällmyran. Ett mångformigt våtmarkskomplex med olika vegetationstyper, tjärnar, inslag av sumpskog och goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Stavamyran. Ett mångformigt våtmarkskomplex med olika vegetationstyper i anslutning till sjö. Dalmyran. Ett mångformigt våtmarkskomplex med olika vegetationstyper och goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Gamla hässjor vittnar om att myren tidigare slåttrats. Stormyran. Ett mångformigt våtmarkskomplex med olika vegetationstyper och goda förutsättningar för ett rikt fågelliv. Klass 1: Mycket högt naturvärde (VMI) Klass 1: Mycket högt naturvärde (VMI) Klass 1: Mycket högt naturvärde (VMI) Klass 1: Mycket högt naturvärde (VMI) Klass 1: Mycket högt naturvärde (VMI) forts. Figur 5.4:3 Tabell över samtliga kända områden med högre naturvärden inom utredningsområdet (se föregående sida). 26

27 Figur 5.4:.4 Svartlidens naturreservat är ett av fyra Natura 2000-objekt som kan beröras av en vindkraftsutbyggnad. Figur 5:4:5 Lavrik äldre granskog på Lill-Flötubergets nordsida. 5.5 Fågelfauna Kunskapen om fågelfaunan i utredningsområdet grundar sig på ett fåtal besök av ornitologer och i övrigt baserar den sig på erfarenheter av vilka fåglar som förekommer i motsvarande miljöer i närområdet. Markbygden besöks mycket sällan av ornitologer eftersom fågellivet här som helhet är ganska artfattigt. Detta beror på att stora arealer utgörs av intensivt brukad skogsmark, inte minst ungskogar. Dessutom är området helt barrdominerat med mycket få områden med frodigare och mer lövrika miljöer. I synnerhet de inre västra delarna av utredningsområdet har en ganska mager fågelfauna, medan fågellivet i de östra delarna, i närheten av de kustnära dalgångarna och odlingsmarkerna, verkar vara något rikare, att döma av rapporterna i ArtDatabankens databas för fåglar, Svalan ( Kulturmarksarter är sällsynta eftersom lämpliga miljöer inom området är små till ytan. Skogslevande arter Ett mindre antal besök i utredningsområdets skogsmiljöer visar att områdets brukade skogar helt domineras av vanligt förekommande fågelarter. Tjädern har en ganska god stam och ett flertal spelplatser är också kända inom området. Lite ovanligare fågelarter som lavskrika påträffas också. I de skogsbestånd med högre naturvärden som ännu finns kvar återfinns t.ex. tretåig hackspett, och även gråspett har setts under häckningstid. I närheten av bebyggelse blir arter som nötskrika, talgoxe och grönfink påtagliga inslag. Rovfåglar och ugglor Av vanligare rovfåglar som finns i området och dess närhet kan nämnas fjällvråk, fiskgjuse, tornfalk och stenfalk. Fiskgjusen har en fast stam utefter Åbyälven med bon på flera platser inom eller intill utredningsområdet. Troligen häckar även bivråk, åtminstone i områdets mer kustnära delar. Avsaknaden av grövre träd över stora delar av området gör dock att möjligheten att hitta lämpliga boträd är mycket begränsad för många rovfågelarter och därför bedöms paren vara få. Under 2008 har utredningsområdet och angränsande marker noggrant inventerats med avseende på örnförekomster och tre par kungsörn med bo hittades, väl spridda. Två av bona ligger inom utredningsområdets gränser och ett ligger strax utanför, inom någon kilometer. Fler bedöms inte finnas. Örnar kan dock ses i hela området. Dels jagar områdets häckande kungsörnar över ganska stora ytor och dessutom besöks Markbygden av yngre icke-häckande örnar, främst under vinterhalvåret. Dessa rör sig genom området i sin jakt på hare, skogshöns eller kadaver i form av döda renar. Stambanan löper tvärs igenom utredningsområdet och där inträffar regelbundet renpåkörningar längs järnvägsspåret. Av flyttande rovfåglar kan främst nämnas fjällvråken som passerar området på bred front under sina flyttningar till och från fjällen, liksom en och annan havsörn från häckområdet i norra Lapplands insjöar. Ännu finns inga tecken på häckningar av havsörn i området men det är inte omöjligt med etableringar i framtiden. Områdets ugglefauna är nästan okänd eftersom få besök har gjorts i området under den tid då ugglorna ropar (huvudsakligen februari till april). Oplogade vägar gör då stora delar av området svåra att nå. Pärluggla hörs dock regelbundet och fynd av hökuggla finns under häckningstid. Dessutom kan några par av sparvuggla och slaguggla finnas, att döma av områdets biotoper och geografiska läge. Den stora bristen på grövre hålträd inom vida områden gör dock att det troligen inte finns mer än enstaka par. Den markhäckande jordugglan finns säkert också med några par på områdets myrar, åtminstone under goda gnagarår. Figur 5.5:1 Hackspår på gran av tretåig hackspett. 5 Landskapets förutsättningar 27

28 5 Landskapets förutsättningar Art Utpekad av Status inom området Sångsvan Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande under vår och höst. Sädgås Rödlistad (NT) Möjlig häckfågel med enstaka par. Salskrake Fågeldirektivet Rödlistad (NT) Häckande och rastande med enstaka par. Storlom Fågeldirektivet Häckfågel med enstaka par. Bivråk Havsörn Blå kärrhök Fågeldirektivet Rödlistad (EN) Fågeldirektivet Rödlistad (VU) Häckfågel med något enstaka par. Sparsam genomflyttare el. övervintrare. Häckfågel med enstaka par. Sparsam genomflyttare vår och höst. Fjällvråk Rödlistad (NT) Häckfågel med enstaka par. Talrik genomflyttare vår och höst. Kungsörn Fågeldirektivet Rödlistad (NT) Häckfågel med enstaka par. Tiotals genomflyttare el. övervintrare. Fiskgjuse Fågeldirektivet Häckfågel med enstaka par. Stenfalk Fågeldirektivet Häckfågel med enstaka par. Järpe Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Orre Fågeldirektivet Allmän häckfågel. Tjäder Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Trana Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande under vår och höst. Ljungpipare Fågeldirektivet Allmän häckfågel. Talrik genomflyttare vår och höst. Brushane Fågeldirektivet Rödlistad (VU) Sällsynt häckfågel. Sparsamt rastande vår och höst. Storspov Rödlistad (NT) Sparsam häckfågel. Sparsamt rastande vår och höst. Grönbena Fågeldirektivet Allmän häckfågel. Talrikt rastande vår och höst. Hökuggla Fågeldirektivet Möjlig häckfågel med enstaka par. Sparvuggla Fågeldirektivet Möjlig häckfågel med enstaka par. Slaguggla Fågeldirektivet Möjlig häckfågel med enstaka par. Jorduggla Fågeldirektivet Rödlistad (NT) Sällsynt häckfågel. Pärluggla Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Göktyta Rödlistad (NT) Sällsynt häckfågel. Spillkråka Fågeldirektivet Sparsam häckfågel. Gråspett Fågeldirektivet Sällsynt häckfågel. Tretåig hackspett Fågeldirektivet Rödlistad (VU) Sparsam häckfågel. Stenskvätta Rödlistad (NT) Sällsynt häckfågel Blåhake Fågeldirektivet Talrikt rastande vår och höst. Lavskrika Rödlistad (NT) Sparsam häckfågel. Rosenfink Rödlistad (NT) Sällsynt häckfågel. Ortolansparv Fågeldirektivet Rödlistad (VU) Sällsynt häckfågel. Figur 5.5:2 Utpekade fågelarter som förekommer regelbundet inom utredningsområdet i Markbygden. * = antas finnas inom området, fynd finns i lämpliga miljöer i närområdet. Status enligt rödlistan: NT = missgynnad, VU = sårbar, EN = starkt hotad. Av de fågelarter som förekommer i området omfattas 25 arter av EUs Fågeldirektiv medan 15 av fågelarterna är upptagna på den svenska rödlistan enligt ArtDatabanken (2005). 28

29 Våtmarksfåglar Myrmarkerna i området är inte närmare kartlagda med avseende på fåglar. Utifrån de befintliga myrarnas storlek och karaktär kan man räkna med arter som dalripa, trana, tofsvipa, ljungpipare, grönbena, gluttsnäppa, enkelbeckasin, småspov, gulärla och ängspiplärka. De största öppna blötmyrarna kan hysa lite ovanligare arter, som t.ex. dvärgbeckasin. Möjligen kan också en sällsynt art som sädgås finnas eftersom den är sedd i områdets närhet under häckningstid. Fågelinventeringar ska genomföras under sommaren 2008 med inriktning på de våtmarker i området som har högst skyddsklass. Sjöar och småtjärnar inom området hyser de vanligare våtmarksarterna som sångsvan, kanadagås, kricka, gräsand, vigg, knipa, salskrake, storlom, gluttsnäppa, drillsnäppa och enkelbeckasin. Troligtvis förekommer även bläsand och skogssnäppa som häckfåglar. Strömstare ses regelbundet i områdets strömmande vattendrag och kan även antas häcka. Sträckleder Inga större sträckleder för flyttande fåglar genom området är kända, men några regelrätta sträckstudier har ännu inte genomförts. Troligtvis bidrar dock både det geografiska läget, flera mil in från kusten, och avsaknaden av nord-sydliga dalgångar och höjdryggar till att flyttande fåglar inte koncentreras genom området i någon hög grad. I mindre omfattning används dock säkert dalgångarna längs Åbyälven, Lillpiteälven och Rokån av en del sjöfåglar på väg mellan kusten och inlandet. Fjällvråkar på väg mellan fjällen och kustlandet kan också följa områdets berg och höjdryggar. Rastplatser Några betydelsefulla rastplatser för fåglar tycks inte finnas inom utredningsområdet eftersom rikare våtmarker och större odlingsmarker saknas. Roka viltvatten besöks av en del änder och vadare under flyttningstider men inget särskilt anmärkningsvärt har noterats och mängderna är inte särskilt stora. Fågelrikedomen tycks dessutom ha minskat något på senare år. 5.6 Övrig fauna Däggdjur Björn har en god stam i området. Markbygden kan generellt tyckas vara ett bra område för de stora rovdjuren, långt från vägar och folk, men vad gäller övriga arter så är stammarna så små i de här delarna av landet att de inte kan betecknas som bofasta. Lodjur bör åtminstone tidvis ha funnits i området och järv och varg kan passera förbi. I området finns de vanligaste däggdjuren som älg, rådjur, räv, skogshare, ekorre, grävling, mård, hermelin, småvessla och olika smågnagare. Mink finns längs många vattendrag och bisam förkommer också i områdets sjöar och våtmarker, åtminstone lokalt. Längs alla större vattendrag som Rokån, Lillpiteälven och Åbyälven finns bäver. Utter finns längs både Åbyälven och Lillpiteälven. Troligen rör sig uttern ibland även mellan dessa vattensystem, tvärs genom det tänkta vindkraftområdet. Observationer av fladdermöss finns åtminstone från Kolerträsk vid Bänkerträskets sydligaste del men annars är lite känt om bestånden av fladdermöss i området. Fladdermöss är oftast koncentrerade till rikare miljöer med tillgång på skogsbryn, lövträd och hålträd, gärna i närheten av vatten. Biotoperna inom utredningsområdet är mestadels magra och präglade av hårt skogsbruk och därför bedöms de inte hysa fladdermöss annat än i mycket låga tätheter. Det är sannolikt nordisk fladdermus som förekommer eftersom den är utbredd ända upp till polcirkeln. Fisk och musslor Åbyälven har såväl vandrande lax och havsöring som ett fint bestånd av harr. Dessutom finns flodpärlmussla i Åbyälven. I Rokån förekommer främst stationär fisk som bäcköring, harr, abborre och gädda. Lillpiteälven har bl.a. öring och harr, och nedströms Stavaträsket finns flera bestånd av flodpärlmussla. I områdets sjöar är det mestadels öring och harr som lockar fiskare, men även sik, abborre och gädda. Arter utpekade av EU-direktiv och nationell rödlista En rad utpekade djur- och fågelarter förekommer i Markbygden. Av utpekade däggdjur enligt EUs art- och habitatdirektiv återfinns björn och utter, medan lodjur och varg ses tillfälligt. Dessutom finns lax, stensimpa och flodpärlmussla i områdets vattensystem, främst Åbyälven. En rad fåglar utpekade i EUs fågeldirektiv förekommer i området (se figur 5.5:2). Där listas också de rödlistade fågelarter som är kända från området. I nationellt perspektiv är bivråken områdets mest hotade fågelart (klassas f.n. som starkt hotad). Bivråk har åtminstone setts i anslutning till områdets östra delar. Figur 5.6:1 Björnide. Björn förekommer med en god stam i området. 5 Landskapets förutsättningar 29

30 5 Landskapets förutsättningar 5.7 Friluftsliv Friluftslivet i Markbygden handlar mycket om jakt, fiske och skoteråkning. Även bär- och svampplockning är viktigt. Det är främst lokalbefolkningen som nyttjar området. En översiktlig redovisning av några friluftsaktiviteters lokalisering återfinns i figur 6.2:9. Jakt Figur 5.7:1 Jakten på skogsfågel är utbredd i Markbygden. Tjäderhönor vid Stor-Huvberget. Jakten är mycket utbredd i bygden. Älgjakten är mycket viktig och totalt finns ett 30-tal älgjaktlag inom området som tillhör Älvsby älgskötselområde. Enbart på Sveaskogs marker finns 20 jaktlag vilka totalt omfattar ca 300 jägare. De flesta av dessa lag är anslutna till älgskötselområdet och uppdelade på tre olika älgvårdsdistrikt. Älgtilldelningen i Sveaskogs område ligger totalt på drygt 50 vuxna älgar och fri kalvavskjutning och tilldelningen är något högre för jaktlagen närmare kusten än för de som ligger i inlandet. Avskjutningen brukar ligga runt 80 % av de vuxna djuren och lite lägre för kalvarna. Många jaktlag arrenderar även småvilt, men småviltjakten är generellt sett inte lika utbredd som älgjakten. Jakt på skogsfågel bedrivs dock allmänt, mest som toppjakt eller med stående fågelhundjakten med s.k. trädskällare är mindre utbredd i Markbygden. Även jakt på hare och räv med drivande hund är ganska vanlig. Jakten på räv bedrivs också som åteljakt. Viss fällfångst bedrivs efter mink och mård medan övrigt vilt såsom grävling, ekorre, bäver och bisam endast jagas sporadiskt. Björnjakt förekommer i mindre skala, men hittills utan framgång. Ingen riktad jakt förkommer på rådjur. Fiske Fiske förekommer främst i Lillpiteälven och områdets större sjöar. I Lillpiteälven fiskas mest öring och harr. I sjöarna runt Koler - Kolerträsket, Bänkerträsket och Lyckoträsket - inriktas fisket främst på abborre, gädda och sik. Fisket bedrivs under alla årstider, pimpelfisket är populärt under vintern och spö- och nätfisket under sommaren. Områdets småbäckar erbjuder fiske efter bäcköring men detta är dåligt utnyttjat liksom fisket i Rokån som inte anses särskilt bra i sina övre delar. I Södra Brännträsk finns en fiskeförening som har planer på att skapa ett attraktivt sportfiskevatten. Sedan 5 år tillbaka sätts ädelfisk (öring och harr) ut i Brännträsket, en sjö som anses ha goda förutsättningar att producera grov fisk. Man hoppas på att efterhand kunna dra till sig många sportfiskare, bl.a. utländska turister. Även norr om Lyckoträsket, öster om Koler, ligger några småtjärnar, bl.a. Gäddtjärn, där fiske bedrivs på utsatt öring, röding och regnbåge. Där bedrivs både pimpelfiske och spöfiske. Skoterliv Markbygden är känt som ett snörikt område och vintertid är skotertrafiken livlig, men den är i hög grad koncentrerad till markerade leder. Långträsk är med sin bensinmack en knutpunkt för skotertrafiken i området. Inom utredningsområdet finns större genomfartsleder mellan Koler och Långträsk, samt genom områdets östra del norr om Fagerheden där Nasaleden passerar (se figur 6.2:9). Nasaleden är en skoterled som går mellan Piteå och Nasafjället. Genom områdets västra delar (Koler-Manträsk- Långträsk) finns också ett par markerade mindre leder. Per-Nilsaberget norr om Manträsk är ett ganska populärt utflyktsmål under vårvintern. Det finns raststugor vid områdets norra delar på östra sidan Lyckoträsket samt ca 3 km söder om Storsund. Andra rastkojor finns vid Blålidtjärnen och nedanför Stavaliden. Längs Nasaleden i områdets östra del finns ett vindskydd vid Roka viltvatten och en nyligen uppförd koja vid Gråberget norr om Fagerheden. Skotersäsongen brukar sträcka sig ungefär 4 månader, från januari fram till månadsskiftet april/maj. Skoterklubbar i området är Långträsk skoterklubb, Koler intresseförening och Rallarledens skoterklubb i Storsund. Långträsk skoterklubb har drygt 200 medlemmar och ansvarar för underhåll av över 200 km skoterled, varav 60 km av Nasaleden. Klubbarna anordnar flera träffar och evenemang varje år, bl.a. en populär tipsrunda i mars som brukar locka runt 120 deltagare. Övrigt friluftsliv Av övrigt friluftsliv är bär- och svampplockning mycket viktig. I anslutning till järnvägen mellan Koler och Långträsk går en vandringsled som benämns Rallarleden. Ett par vindskydd finns i områdets östra del, vid Roka viltvatten och Gråberget. Organiserade friluftsaktiviteter som skridskoåkning och skidåkning förekommer inte i någon nämnvärd omfattning inom området. Orientering bedrivs inte heller, varken till fots eller på skidor, och ingen orienteringskarta finns framtagen över området. Ett mindre antal hästägare finns i bygden och ridning förekommer i viss omfattning, t.ex. på vägar och stigar i närheten av Koler och Långträsk. Ostördhet Inom och nära utredningsområdet för vindkraftsanläggningen finns några av Piteå kommuns största sammanhängande obrutna områden (se figur 5.3:3). Dessa väglösa vildmarksområden har stort värde för friluftslivet och rekreationen eftersom de ger en känsla av ostördhet. Områden utan trafikbrus eller andra bullerkällor är mycket sällsynta numera, även i stora delar av Norrland. Områdets ostördhet förstärks dessutom genom att många av skogsbilvägarna inte plogas under vintern. Både skoter- och skidåkare kan då ta sig ut i områden som upplevs som helt tysta. Ostörda områden är givetvis också av betydelse för djur och fåglar. Figur 5.7:2 Genom Markbygden passerar den långa Nasaleden. Nybyggd rastkoja för skoteråkare och andra på norra sluttningen av Svartliden. 30

31 5.8 Fasta fornlämningar och kulturmiljöer De beskrivningar som görs i detta avsnitt baseras på Riksantikvarieämbetets områden med riksintresse och fornminnesregister, samt länsstyrelsens kulturmiljöprogram och program för bevarande av odlingslandskapet. Kulturmiljöaspekter diskuteras på tre olika nivåer; a) hela Markbygden b) utvärderade kulturmiljöer i eller i närheten av utredningsområdet för vindkraft och c) fasta fornlämningar och andra kulturlämningar i utredningsområdet. Skyddsvärda kulturmiljöer i Markbygden Utvärderade miljöer i länsstyrelsens kulturmiljöprogram och länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets kulturmiljövärden är Ersträsk, Strömnäs, Lyckoträsk, Infjärdenområdet, Fagerheden, Åträsk, Mellanboda och Gråträsk i Piteå kommun samt Kantabergsheden i Älvsbyns kommun och Östra Kikkejaure i Arvidsjaurs kommun (se figur 5.8:1). Av dessa är Lillpitedalen i Infjärdenområdet även utvärderat som riksintresse för kulturmiljövården av Riksantikvarieämbetet. Därtill har värdefulla vägmiljöer utvärderats vid Flötuträsk, Kolerträsk-Björkheden och Åträsk-väg 545. Intentionerna med ovan nämnda program och register är att skydda kulturhistoriskt utvärderade miljöer mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Förutom skyddsaspekten finns även pedagogiska och funktionella aspekter, t.ex. att miljöerna bör göras sevärda och användas konstruktivt. Utöver de särskilt utvärderade miljöerna finns andra intressanta kulturmiljöer, bl.a. sådana med fornlämningsobjekt och andra kulturlämningar. En kulturhistorisk lämning klassas som fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning beroende på bland annat när fyndet tillkommit och i vilket syfte. Fasta fornlämningar kan vara härdar, fångstgropar och boplatser som skapats av människan under äldre tid och som inte längre är i bruk. Vid karteringstillfället märks kända fornminnen ut på allmänna kartor med run-r. Exempel på övriga kulturhistoriska lämningar är övergivna tjärdalar, kolbottnar, husgrunder och odlingsrösen som tillkommit under yngre tiders bruk. Bevakningsobjekt är lämningar som behöver utredas mer innan arkeologerna kan ta ställning till om det rör sig om en fornlämning eller en övrig kulturlämning. Figur 5.8:1 Bedömda kulturmiljöer och historiska lämningar i utredningsområdet och i dess omgivning. 5 Landskapets förutsättningar 31

32 5 Landskapets förutsättningar Kulturminneslagen (1988:950) och Miljöbalken (1998:808) Kulturminneslagen 1 kap 1 säger att alla medborgare bär lika stort ansvar att bevara och skydda vår kulturmiljö. Lagen innebär ett starkt skydd för fornlämningar, särskilt utvalda byggnader samt för kyrkor, begravningsplatser och kyrkliga inventarier. Det är förbjudet att förändra eller förstöra en fast fornlämning enligt 2 kap 6. Skyddet gäller även området runtomkring och dess storlek bestäms vid behov av Länsstyrelsen som har tillsyn över länets kulturmiljövård. Skyddet för Riksintressen för kulturmiljövården och Kulturreservat är reglerat i Miljöbalkens 3 och 4 kap. Här står att kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Markbygden Kulturmiljövärden Som helhet har Markbygden kulturhistoriska värden som produktionslandskap och därmed förknippade bosättningar. Jakt, fiske, renskötsel och skogsbruk har dominerat areellt under flera hundra år. Bosättningar har genom årtusenden underordnats och anpassats till skogslandets potential för försörjning. När t.ex. skogsbruket behövde mer arbetskraft byggdes nya bosättningar, som delvis övergavs när behovet av arbetskraft minskade. Viktiga kommunikationsstråk har passerat genom Markbygden och även bidragit till bosättningar i området. Förhistorisk tid fram till järnåldern Markbygden ligger till huvuddel över högsta kustlinjen, vilket innebär att forntida bosättningar i området inte var beläget vid dagens kust. Under stenåldern var bosättningar framför allt knutna till samtida kuster och större sjöar vid älvarna. Men levde av jakt och fiske. Från mer centrala bosättningsområden gjorde man jakt- och fiskeexpeditioner in i skogslandet. Det är från sådana mer eller mindre tillfälliga expeditioner man eventuellt kan finna spridda boplatslämningar i Markbygden. Det är oklart i vilken omfattning landskapet nyttjades på detta sätt, men helt klart är att Markbygden som helhet har bevarat sin karaktär av jakt- och fiskelandskap in till våra dagar. Samisk renskötsel Under järnåldern började inlandet nyttjas mer än tidigare. Detta kan förknippas med en begynnande skogssamisk renskötsel. Ett nytt bosättningsmönster blev tydligt vid slutet av järnåldern, kännetecknat av visten med härdar även vid myrar och små vattendrag i skogslandet. Visten i sådana miljöer uppstod även fortsättningsvis långt in i historisk tid. De kännetecknas av härdar efter kåtor. Sådana finns i området och har registrerats på några karaktäristiska platser. Landskapet kring dessa visten och tillhöriga renbetesmarker har bevarats till i dag i stor utsträckning. Kommunikationsstråk Kommunikationsstråk har funnits sedan stenåldern. I det samiska landskapet kan man notera att Markbygden ligger mellan Lillpite och Arvidsjaur, två orter som haft s.k. lappmarknader dit samer och nybyggare reste från när och fjärran. För transporter på och 1700-talen mellan Piteå och silverbrytningen i Nasafjäll anlades den s.k. Kristinavägen. Den var en mycket viktig färdväg mellan kust och fjäll och den hade även stor betydelse för kolonisationen av inlandet. Markbygden är också känd som den region i vilken Norra Stambanan blev färdigbyggd. Det var nära Koler som järnvägsbyggen från norr respektive söder knöts samman år Mindre samhällen med järnvägshotell, stationshus etc. växte fram till följd av järnvägen. De gamla kommunikationsstråken finns delvis bevarade. De har förtätats påtagligt i samband med nya landsvägar och skogsbrukets transporter. I flera fall har nya bilvägar anlagts på gamla vägar, som därmed ändrat karaktär. I stort sett kännetecknas Markbygden av vägar från talet. Intressant är att såväl den gamla Kristinavägen som andra äldre kommunikationsstråk delvis finns bevarade. Nybyggen, torp och kolonat Den jordbruksrelaterade kolonisationen av Markbygden kom igång varaktigt på 1700-talet. Bosättningar anlades vanligtvis vid sjöar och vattendrag i låglandsområden mellan höjdryggar och bergstoppar. Närheten till vatten gav naturliga fördelar som fiske, vatten till hushållssysslor, transport och bra förutsättningar för odling och bete. I vissa fall förekom s.k. lidbebyggelse, d.v.s. att bebyggelse och odling sökte sig upp på moränhöjder för att undvika frostlänta dalgångar. Markbygden hör till de områden i landet som har ett stort inslag av sent upptagna småbruk. Kolonisationen ökade på talet och pågick in i 1900-talet. Det är vanligt att de sist koloniserade områdena har gårdar och som hörde till de först ödelagda när samhällsutvecklingen ledde till att färre och färre personer livnärde sig på landsbygdens näringar. Markbygden har en karaktäristisk blandning av kvarvarande och ödelagda bosättningar från denna sentida kolonisation. Skogsnäringar Förledet mark- i Markbygden betyder skog. Skogen har varit viktig i alla tider och namnet är därmed mycket passande. Nybyggarna hade skogen som jakt- och fiskemiljö, för virkesuttag och för att bränna tjära och kola vid sidan av det ordinarie arbetet för att tjäna extra pengar. Vattendragen har nyttjats för flottning i samband med avverkning i större skala. Kolning och tjärbränning upphörde i stort sett i samband med krigsslutet Markbygden som skogsland för skogsnäringar finns kvar än i dag, även om det diversifierade skoganvändandet med flottning, kolning och tjärbränning har upphört och ersatts med mer storskaligt skogsbruk som har en helt annan brukningsteknik än vad som förekom tidigare. Utvärderade kulturmiljöer Gammeltomterna vid Ersträsk Fornlämningsmiljö med husgrunder, övergiven åkermark och rester av kavelbroar efter Kristinavägen, den första anlagda vägen mellan Piteå och fjällen där Nasa silvergruva var den direkta anledningen till vägen och anlagda skjutshåll efter vägen. I miljön finns även tjärdalar. Miljöns särskilda värde består i att bebyggelselämningarna kan härröra från både skjutshåll i samband med gruvbrytningen på 1630-talet och den gårdsbruksbaserade kolonisationens initialfas i Markbygden vid slutet av 1700-talet. Gammeltomterna och Kristinavägen har identitetsvärde som det allra första försöket att kolonisera Markbygden och transportera silver från Nasafjäll till kusten. Strömnäs Ung by med småbrukarkaraktär, anlagd under 1800-talet och med många bevarade drag i både bebyggelsens och odlingsmarkens utveckling. Byns expansion hade samband med skogsbrukets expansion. Miljöns kärna är det småskaliga odlingslandskapet i småkuperad mark med tillhöriga byggnader. 32

33 Lyckoträsk Miljön kännetecknas av bebyggelselämningar efter sent upptagna, kring sekelskiftet 1900, och tidigt övergivna skogstorp i anslutning till ett fisketräsk. Enstaka fornlämningar vittnar om en äldre samisk närvaro. Tjärdalar och en liten ladugård vid torpet vittnar om torparnas försök att försörja sig vid sidan om skogsbruk och flottning. Miljöns särskilda värde ligger i goda pedagogiska möjligheter att belysa skogstorparnas hårda villkor. Infjärdenområdet med Lillpite-dalen Areellt en mycket vidsträckt miljö i tidigare kustland, präglad av storbyar med välbevarade gårdsgrupper och vidsträckta odlingsmarker. Jordbruksbyarna har ursprung i medeltiden men möjligen en äldre anknytning till förhistoriska bosättningar med inriktning på fiske och jakt. Miljön är mycket komplex med fornlämningar från stenålder och framåt, både boplatslämningar och gravrösen. Den har även särskilt utvärderade vägmiljöer. Kärnan i riksintresset Lillpite är fina gårds- och bymiljöer med lokala särdrag i byggnadstyper, i ett väl hävdat odlingslandskap. I gårdsmiljöerna finns ekonomibyggnader av varierande slag (bagarstugor, rundlogar, häbren etc.) och i odlingsmarken finns många lador, vilket starkt bidrar till riksintresset. Fagerheden Liten by med välhävdad natur- och kulturmiljö i form av öppet, ljust odlingslandskap med upprustade slåtterlador. Den kulturhistoriska kärnan i miljön är det fina odlingslandskapet, som fått bevarandeklass I i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Klass I innebär högsta bevarandevärde. Åträsk Öppet odlingslandskap med slåtterängar, lador och andra landskapselement som ger miljövärden. Bevarandeklass II, vilket innebär högt bevarandevärde, i detta fall främst för stor artrikedom. Mellanboda Kolonatområde från 1920-talet med små bebyggelseenheter i myrmarksmiljö, där kolonisterna erbjöds myrodlingar som komplement till skogsarbete. De flesta husen är numera borta, men sju av bostäderna finns kvar som välbevarade exempel från en tid då kolonisationen nådde utmarkernas periferi, där odlingsmöjligheterna var små, men skogsavverkningen behövde arbetskraft under delar av året. Myrmarkerna håller på att växa igen, men ännu kan man se utdikningar och odlingsbetingelserna. Kärnan i miljön består av de bevarade husen och deras relation till omgivande myrmarker. Gråträsk Liten jordbruksby med välbevarade gårdsgrupper, välhävdade odlingsmarker och fornlämningar från tiden före jordbrukets introduktion, bl.a. samiska härdar, kokgropar och fångstgropar. Gråträsk är även känt för att en påträffad metalldepå från tiden yngre järnålder/tidig medeltid och med trolig anknytning till samiska offerplatser. Byn har en speciell historia med anknytning till lappmarksgränsens dragning och därtill hörande gränstvister. Den kulturhistoriska kärnan utgörs av kombinationen av fornlämningar och gårdsbruk, vilket ger illustrativa exempel på både den äldre samiska kulturen och nybyggarkulturen i en och samma miljö. Odlingslandskapet har fått bevarandeklass I i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets naturoch kulturmiljövärden. Klass I innebär högsta bevarandevärde. Den samiska kulturen med renskötsel har även en intressant relation till ännu äldre bosättningar av stenålderskaraktär. Kantabergsheden Fornlämningsmiljö med stenåldersboplatser och samiska härdar kring Vistån. I miljön finns även andra kulturlämningar som spår efter torpställen, avverkning, flottning och tjärbränning. De samiska härdarna i fina vinterbetesmarker inom renskötseln är miljöns kärna, som förstärks av att både äldre och yngre lämningar från annan markanvändning inom samma område. Figur 5.8:2 Odlingsmark i jordbruksbyn Lillpite. Figur 5.8:3 Småskaligt odlingslandskap i Åträsk. Figur 5.8:4 Upprustade slåtterlador, Fagerheden. 5 Landskapets förutsättningar 33

34 5 Landskapets förutsättningar Östra Kikkejaur Rik fornlämningsmiljö med ett hundratal boplatser av stenålderskaraktär, samiska härdar från olika tider, fångstgropar, kokgropar, sommargravar och tjärdalar, allt grupperat kring sjön Östra Kikkejaur, belägen i Åbyälvens dalgång mellan inlandet och kusten. I miljön finns även nybyggen från 1800-talet. Miljöns kärna är fornlämningar som kan relateras till sjöns betydelse genom tiderna för de människor som levt och vistats här. Olika slag av bosättningsmönster och försörjningsstrategier kan utläsas. Flötuträsk Vägmiljö av tidstrogen och välbevarad slingrig karaktär från 1940-talet, med äldre vägvisarskylt, minnessten och tillhörande bebyggelse. Grusvägen med tillhörande objekt och bebyggelse har bevarandevärde. Kolerträsk-Björkheden Vägmiljö från 1930-talet med delvis bevarad karaktär av smal, slingrig väg genom skogsmark och bebyggelse med ängsmarker i lidläge. Grusvägen har bevarandevärde genom sin ursprungliga sträckning och delvis bibehållen ålderdomlig karaktär. Åträsk-väg 545 Vägmiljö från 1890-talet i syfte att få landsvägsförbindelse mellan den då nybyggda järnvägen i Storsund och Åträsk, varifrån man kunde ta sig vidare ner mot Piteå. Den utvärderade vägmiljön består av en ca 2,5 mil lång landsväg, som är mycket slingrig och terränganpassad. Den har i stort sett samma sträckning som när den byggdes. Vägen har autentisk karaktär och lång kontinuitet. Den bör därför bevaras. Figur 5.8:5 Minnessten över när vägen Flötuträsk-Fagerheden färdigställdes. Figur 5.8:6 Vägmiljö mellan Kolerträsk-Björkheden med anor från 1930-talet. Fasta fornlämningar och andra kulturlämningar Förr anlades bosättningar vanligtvis vid sjöar och vattendrag, med näringsrika jordar, vilka ofta ligger på låglandsområden mellan höjdryggar och bergstoppar. Närheten till vatten gav naturliga fördelar som fiske, vatten till hushållssysslor, transport och bra förutsättningar för odling och bete. Det är främst dessa områden som har stor potential för nyfynd. Detta innebär att ytterst få fornlämningar är kända på platser där verken planeras och att nytillskott vid arkeologiska utredningar bedöms mer beröra dalgångar. Det finns även potential att hitta fler fornlämningar på platser där det redan finns registrerade. De mest frekvent förekommande lämningarna i utredningsområdet är klassificerade som övriga kulturhistoriska lämningar. Vanligaste fynden av lämningar är tjärdalar och kolbottnar, vilka överlag är vanliga i de norrländska skogarna. I spridda delar av utredningsområdet förekommer lämningar efter gårdstomter husgrunder, fäbodar och torp, ofta med husgrunder, källargropar, röjda ytor, stensamlingar, diken etc. Öster om Dragaliden finns lämningar efter ett av de tidigaste nybyggena i Markbygden, de s.k. Gammeltomterna, söder om landsvägen i Ersträsk. De härrör från Nasafjällbrytningens andra epok under 1700-talet eller möjligen redan från 1600-talet. Kristinavägen, som passerade förbi Ersträsk, nyttjades då för transporter mellan kustlandet och fjällen. Lämningarna består av husgrunder, spismurrester, källargrop och igenväxande åkrar. En bit väster om Gammeltomterna finns en färdvägslämning i form av kavelbro och sådana finner man även på andra platser i utredningsområdet. Kavelbroarna kan bestå av stockar som förr lades tvärs över vägarna för att få bättre bärkraft för fordon i sanka områden. Visten och härdar i utredningsområdet är klassade både som fasta fornminnen och övriga kulturhistoriska lämningar och även de är utspridda över hela området. Visten är fyndområden vanligtvis förknippade med den samiska kulturen och dessa kan innehålla rester av till exempel kåtor och renhagar/-vallar. Härdar är rester av eldstäder ofta i form av cirkelformade, ovala eller rektangulära stenringar, ibland med fyllning av stenar innanför stenringen. Boplatslämningar från förhistorisk tid består ofta av skörbrända stenar på marken i anslutning till numera utraderade hyddor. Sådana stenar härrör från uppvärmning av bostäderna och/eller matlagning. Spridda på marken finns även föremål av sten samt sådana stenflisor som uppstår vid redskapstillverkning på boplatsen. I vissa boplatsmiljöer förekommer gropar, s.k. boplatsgropar eller kokgropar. Kokgropen har skörbrända stenar i 34

35 botten, boplatsgropen saknar sådana. Kokgropen har med matlagning och/eller uppvärmning att göra, boplatsgropen har ofta med förvaring att göra. En ytterligare typ av boplatslämning är en s.k. boplatsvall, d.v.s. en flack vall som omger en svacka eller flack grop, och som har varit en hyddbotten, antingen en bostad eller ett förrådshus. Även härdar förekommer på boplatsmiljöer av förhistorisk karaktär. I utredningsområdet har endast ett fåtal registrerade boplatslämningar av förhistorisk karaktär påträffats, men fler finns säkert dolda i marken. Utanför den norra delen av utredningsområdet finns några få registrerade fångstgropssystem som under äldre tider användes i vid jakt på älg och ren. Fångstgropsystemen består av några fångstgropar som anlagts i rader med groparna utplacerade på lämpliga avstånd från varandra. De kan alltså vara flera hundra meter långa. Det längsta är 480 m långt och består av nio fångstgropar. Utöver långa system förekommer även enstaka fångstgropar. Vägobjekt är vägar, milstolpar, väghållningsstenar, vägskyltar, minnesstenar vid vägar etc. Referenser i kapitel 5 Artportalen Naturvårdsverkets databas Svalan. Naturvårdsverket och ArtDatabanken. Cederberg, B. & Löfroth, M. (red.) Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Fredén, C. (red.) Sveriges Nationalatlas SNA. Berg och jord. Sveriges Nationatlas Förlag. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red.) Sveriges Nationalatlas SNA. Växter och djur. Sveriges Nationatlas Förlag. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Långträsk byaförenings hemsida Om Långträsk Skoterklubb. Länsstyrelsen i Norrbottens län Reservatsbeslut för Dubblabergens naturreservat. Länsstyrelsen i Norrbottens län Bevarandeplan för Byskeälven. Länsstyrelsen i Norrbottens län Bevarandeplan för Piteälven. Länsstyrelsen i Norrbottens län Bevarandeplan för Åbyälven. Länsstyrelsen i Norrbottens län Bevarandeplan för Svartliden. Länsstyrelsen i Norrbottens län Bevarandeplan för Lill-Flötuberget. Länsstyrelsen i Norrbottens län GIS-skikt över skyddad natur i Norrbottens län. Figur 5.8:7 En typisk plats för nyfynd av fasta fornlämningar. Förr anlades boplatser vid vattendrag på låglandsområden mellan höjdryggar och bergstoppar. Länsstyrelsen i Norrbottens län GIS-skikt över länsstyrelsens klassificering av våtmarker. Våtmarksinventeringen Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län GIS-skikt över planerade reservatsbildningar i Piteå kommun. Löfroth, M. (red.) Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Piteå kommun GIS-skiskt över naturvärdesinventering i Piteå kommun. Riksantikvarieämbetet. FMIS Informationssystemet för fornminnen. Riksantikvarieämbetet Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tilllämpning av naturresurslagen 2 kap 6. Skogsstyrelsen Skogens Pärlor. Sveaskog GIS-skikt över Sveaskogs skogsobjekt med höga naturvärden i Piteå kommun. Vägverket och länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Vägverkets publikation nr 2001:22. 5 Landskapets förutsättningar 35

36 6. Samhällsförutsättningar I detta kapitel redovisas samhällsförutsättningar för vindkraftprojektet med avseende på befolkning och arbetsmarknad, näringsliv, samhällsservice och kommunikationer i området. 6 Samhällsförutsättningar 6.1 Befolkning och arbetsmarknad Befolkningsutveckling När järnvägen byggdes genom området och när skogen gav som mest arbetstillfällen på och 50-talet hade Markbygden ca 4000 invånare jämfört med 419 invånare år I landsbygdsområdet Markbygden finns byarna Långträsk (219 inv), Koler (54 inv), Storsund (70 inv) och Gråträsk (60 inv). Kartan nedan visar befolkningsutvecklingen i Markbygden och angränsande Infjärden under tioårsperioden Befolkningen i Långträsk har under denna tid minskat från 308 till 219 invånare. Kolers befolkning har minskat med ca 46 % från 100 invånare till 54. Gråträsks befolkning har minskat från 85 till 60 invånare. Även Storsunds befolkning har minskat i betydande grad. Befolkningen i Infjärden har de senaste 10 åren varit nästan konstant och endast minskat med 1,8 % från invånare till Servicenivån i Infjärdenområdet med orterna Lillpite, Roknäs, Sjulnäs och Svensbyn är relativt hög jämfört med i andra landsbygdsorter, även om det har skett en gradvis försämring av detaljhandeln i området. I Roknäs fanns t.ex. på 80-talet fyra affärer. Idag finns det en affär och en bensinstation. För att på sikt kunna hålla servicenivån, har kommunen som målsättning att öka antalet boende och arbetstillfällen i området. Målsättningen i kommunen är att försöka bryta den negativa befolkningstrenden samt att verka för en ökning av antalet arbetstillfällen i området (källa: Översiktsplan Landsbygden, Piteå Kommun). Befolkningsförändring ÖKNING >9% Lauker 6-9% 3-6% 0-3% MINSKNING 0-5% 5-10% 10-20% 20-30% 30-40% 40-50% Antal invånare Gråträsk -29% Utredningsområde vindkraftspark Långträsk -29% Koler -46% MARKBYGDEN Figur 6.1:1 Befolkningsutveckling i Markbygden och Infjärden Storsund -20% Flötuträsk Älvsbyn Granträsk Åträsk -2% Yttersta Lillpite -7% Roknäs +0% Sjulnäs -5% INFJÄRDEN Kilometer Svensbyn +3% 36

37 Befolkning inom utredningsområdet Bebyggelsen i utredningsområdet i Markbygden är mycket gles. Inom utredningsområdet bor endast ca 2 personer. Inom 1 km från utredningsområdet bor ca 45 personer. Utöver helårsbostäderna finns ett antal bostäder som nyttjas delar av året för säsongs- eller fritidsboende. auker k Befolkning 2007 Baserat på 250-mrutestatistik Boende, 1 person Boende, 10 personer Boende, 100 personer Boende, 1000 personer Hus, ej permanent bebodda Utredningsområde vindkraftspark MARKBYGDEN Långträsk Koler Fritidsboende I Markbygden nyttjas många äldre helårsbostäder som fritidsbostäder, dels fritidshus. Dessutom finns vanliga fritidshus ofta i strandlägen. Många har valt denna typ av fritidsboende eftersom det ger naturnärhet och lugn. Bänkerudden/Bänkerträsk är vackert beläget vid norra delen av Bänkerträsket som har bra sportfiske. Det finns 25 fastigheter för fritidsboende och här bor många pensionärer under stora delar av året även om de inte är mantalsskrivna här. Storsund Älvsbyn Figur 6.1:2 Befolkningens geografiska spridning (röda cirklar) i Markbygdens och Infjärdens byaområden. Statistikkälla: SCB. INFJÄRDEN 0 Lillpite Roknäs Svensb 5 Befolkningssammansättning, sysselsättning och arbetspendling Markbygden har relativt få yngre invånare, i synnerhet i åldrarna 0-15 år och år. Åldersfördelningen i Infjärden följer i stort kommungenomsnittet, men i Infjärden finns relativt fler barn och ungdomar. Markbygden har ca 150 förvärvsarbetande personer i åldrarna år. Boende i Markbygden arbetspendlar i stor utsträckning, varav ca 130 personer utpendlar till andra områden. Förvärvsfrekvensen i Markbygden är ca 60% (Piteå kommun 75%). Tidigare arbetspendlade många Markbygdenbor till pappersbruken i Piteå. Detta har nu minskat, eftersom pappersindustrin i Piteå, liksom på många andra ställen, har genomgått rationaliseringar. Även om omsättningen har ökat sysselsätts färre personer i kommunens pappersbruk idag jämfört med ett antal år tillbaka. Av de ca 80 förvärvsarbetande i Långträsk arbetspendlar huvuddelen till Piteå, medan en del arbetar i ortens företag och ca 10 arbetar i Arvidsjaur kommun. Pendlingsavstånden är långa. Från Långträsk är det ca 60 km både till Piteå och till Arvidsjaur. Storsund har större inpendling än utpendling, mycket tack vare Norrbottens Bildemontering, som ligger i byn. Relativt många arbetspendlar från Älvsbyn till Bildemonteringen. Många i Storsund pendlar till Piteå. Infjärden är ett relativt starkt landsbygdsområde. Förvärvsfrekvensen är högre än genomsnittet i kommunen. Infjärden har ca 1686 sysselsatta. Ca 1492 Infjärdenbor arbetspendlar ut från Infjärden, medan 464 personer arbetspendlar till Infjärden från andra områden. 6 Samhällsförutsättningar 37

38 Fastighetsmarknad Bebyggelsemiljö Rikedom på sjöar och små vattendrag gör flera av Markbygdens byar till mycket fina boendemiljöer. Flera fritidshus finns bl.a. i Bänkerträsk, Manträsk, Gråträsk, och Storsund. Tidigare fast bebyggelse nyttjas numera ofta som fritidsboende under olika säsonger. 6 Samhällsförutsättningar Småhusfastigheter I Markbygdenområdet inklusive Fagerheden, Yttersta och Åträsk, finns drygt 1000 fastigheter. Endast knappt 200 av dessa är småhusfastigheter för permanentboende med typkod 220 (den population som SCB gör sin prisstatistik på). Ca 350 är lantbruksfastigheter och ca 500 är fastigheter med byggnadsvärde under kr. Efterfrågan på hus i Markbygden är låg och det säljs få objekt. Huspriserna ligger i allmänhet i spannet kr kr. Fastighetsbyrån i Piteå, som har sålt en handfull objekt i området de senaste fem åren, bedömer att medelpriset för en normalvilla på 110 kvm i området är strax under kr. Av knappt 200 småhusfastigheter för permanent boende i området var det 6 st som såldes år Medelpriset för dessa 6 småhusfastigheter var kronor. I hela Piteå landsförsamling såldes 171 småhus under 2005 med snittpris kronor (källa: SCB). Erfarenheten från Fastighetsbyrån i Piteå är att det främst är äldre människor som söker sig till området, eller personer som söker ett skoterhus eller fritidshus, men inte permanent boende. Medan fastighetspriserna i Sverige generellt tenderar att öka, har priserna i Markbygdenområdet legat på en relativt konstant nivå under senare år. Tomter Prisläget på kommunens tomter i Piteå kommuns byar är i storleksordningen kr per tomt. Utvecklingen på 5-10 års sikt har inte visat någon stor skillnad på tomtpriserna i byarna. Det är låg efterfrågan på tomterna, delvis beroende på en rädsla för att värdet på fastigheten endast blir en liten del av byggkostnaden (källa: Fastighetskontoret, Mark och Skog, Piteå Kommun). Figur 6.1:3 Manträsk. 38

39 6.2 Näringsliv Markbygden Totalt förvärvsarbetade 56 personer i Markbygden år 2006, jämfört med drygt 70 personer år Den största näringsgrenen är handel och kommunikation. Andra största näringsgren är personliga och kulturella tjänster, som sysselsätter ett drygt tiotal personer, och därnäst kommer vård och omsorg, som sysselsätter ungefär lika många. I Marbygden finns ca 36 registrerade företag. Flertalet företag är enskilda näringsidkare. Det finns 7 aktiebolag, som tillsammans sysselsätter ungefär personer. Norrbottens Bildemontering i Storsund är den största arbetsgivaren i Markbygden med 26 anställda. Företagets verksamhetsområde är partihandel med uttjänta fordon samt metalldelar. Wiklunds Åkeri i Långträsk AB i Långträsk är verksamma inom vägtransport av gods och sysselsätter 4 personer. Koler Trä AB producerar skog och leveransvirke samt bedriver skogsvård. Företaget sysselsätter 4 personer. Långträsk Livs AB. Livsmedelshandel med brett sortiment samt bensin- och dieselförsäljning. Ombud för tipstjänst, Apotek och Systembolag och mottagning för bussgods. Företaget sysselsätter 3 personer. Lövgrens Taxi i Långträsk AB kör taxi och buss. En anställd. T Öströms Entreprenad AB bedriver verksamhet inom rivning av hus och markarbeten och har 1 anställd. North Linc i Piteå AB bedriver utbildningsservice i Långträsk. Handelsbolag, enskilda näringsidkare och ideella föreningar i Markbygden är verksamma inom besöksnäring, transporter, hantverk, jakt och fritidskläder, personliga tjänster, förädling av lokala livsmedel (souvas) samt bygg och snickeri. Exempel: Norrskensgården. Matservering, camping, konferens, stugor etc. Ainos Slöjd. Tillverkning och försäljning av hemslöjd i trä, näver och hemvävt. Sjölunds Trafik. Buss- och taxitrafik. Flötuträsk Såg och Snickeri Öbergs fiskodling. Matfiskodling. Antal Förvärvsarbetande dagbefolkning i Markbygden Storsund Långträsk Koler Gråträsk Ej specificerad verksamhet Personliga och kulturella tjänster Vård och omsorg Utbildning och forskning Handel och kommunikation Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Figur 6.2:1 Arbetsplatser i Markbygden Statistikkälla: Fördjupad Översiktsplan Piteå Landsbygd. 2 W Consulting. IT-tjänster, service och friskvård etc. Dkf Adventure. Mat, logi och aktiviteter, konferenser, utbildningar etc. Dockmakare. Tillverkning av keramik, dockor, smycken etc. Jakt och Sportfiske. Jakt och fritidskläder. Sporttillbehör etc. Hundtillbehör. Nystartad firma i Långträsk som specialiserat sig på hund- och kattartiklar. Bil & Maskin. Bilverkstad i Storsund. Ewa Massage o. Zonterapi Eva-Guns smycken. Handgjorda smycken som produceras i Långträsk. Fonus (ombud). Piteå Begravningsbyrå (ombud). Markbygden har ett aktivt föreningsliv genom : Byaföreningen Piteå Byaforum Hemvärnet Jägargillet S-föreningen Centeravdelningen PRO Koler intresseförening Jaktlag Långträsk Fiskevårdsförening Skoterklubben Vägförening Långträsk IF Skogsnäring Skogsbruket har traditionellt varit den viktigaste näringen i området och torde även i framtiden ha stor betydelse. Skogen som präglar landskapet ägs mestadels av Sveaskog och olika bolag. Efter omfattande avverkningar på 1970-talet dominerar stora ungskogar delar av området. Förekomsten av gammelskog är liten. Se även kapitel 5. Landskapets förutsättningar. Jordbruk I Markbygdenområdet finns idag inga aktiva heltidsjordbrukare. Rennäring Markerna kring Markbygden nyttjas i huvudsak av Östra Kikkejaure sameby för bete under förvintern. Östra Kikkejaure består av nio renskötande medlemmar (tre aktiebolag och två enskilda firmor). Rennäringens förutsättningar beskrivs vidare i kapitel 7. Jakt- och Fiske Söder om Långträsk, i Slintadammen, bedrivs en fiskodlingsverksamhet. Lokala råvaror som förädlas i området är rökt hjärta, rökt fisk och souvas. Långträsk Jakt Fiske Fritid Handelsbolag säljer livsmedel via torg- och marknadshandel. (Fiskeaktiviteter beskrivs under 5.6 Friluftsliv och 6.2 Näringsliv - Besöksnäring). Bärplockning Området har bra bärmarker. I och med att de äldre inte orkar ut i skogen avtar emellertid bärplockningen. De yngre generationerna är inte lika intresserade av bärplockning. Inåt landet i Markbygdentrakten åker bärplockare bl.a. från Polen, Vitryssland och Ukraina. Firmor anställer plockare/bäruppköpare. 6 Samhällsförutsättningar 39

40 6 Samhällsförutsättningar Gråträsk Lauker Undersökningstillstånd: Våtmyrberget nr 1 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: Hannans Scandinavia AB Undersökningstillstånd: Skyberget nr 100 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: North Atlantic Natural Resources AB Undersökningstillstånd: Koler nr 1 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: Botnia Exploration AB Undersökningstillstånd och täkter I Manliden, mellan Koler och Åträsk, har Botnia Exploration AB undersökningstillstånd för två mindre områden för att undersöka nickel- och koppartillgångar. Undersökningstillstånden går ut Det tidigare undersökningstillståndet i Manliden gick ut , de nya tillstånden ligger delvis över samma område. Strax väster om Koler har Botnia Exploration AB undersökningstillstånd för koppar fram till Strax väster om Långträsk har Hannans Scandinavian AB MARKBYGDEN Långträsk Täktnamn: Brännträsk 1:5 m fl Tillståndsinnehavare: Swerock AB Täkttyp: Morän Tillståndsmängd: ton Storsund Slutdatum: Koler Undersökningstillstånd: Våtmyrberget nr 3 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: Hannans Scandinavia AB Undersökningstillstånd: Våtmyrberget nr 2 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: Hannans Scandinavia AB Utredningsområde vindkraftspark Figur 6.2:2 Täkter och undersökningstillstånd i Markbygden-Infjärdenområdet. Flötuträsk Täktnamn: Bergnäs 1:1 Tillståndsinnehavare: Vägverket Produktion Beläggning Nord Täkttyp: Grus Tillståndsmängd: ton Slutdatum: Granträsk Undersökningstillstånd: Torskbäcken nr 1 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Koppar Tillståndsinnehavare: Botnia Exploration AB Undersökningstillstånd: Torskbäcken nr 2 Giltigt från: Giltigt till: Mineral: Nickel Tillståndsinnehavare: Botnia Exploration AB Täktnamn: Åträsk 8:1 Yttersta Tillståndsinnehavare: Grus & Makadam Industrisådd AB Täkttyp: Grus Tillståndsmängd: ton Lillpite Slutdatum: Roknäs undersökningstillstånd för tre områden kring Våtmyrberget för att undersöka koppartillgångar. Undersökningstillstånden för Våtmyrberget 1 går ut och för Våtmyrberget 2 och Ca. två kilometer väster om undersökningstillstånden för Våtmyrberget har North Atlantic Resources AB undersökningstillstånd för koppar fram till En grustäkt, Bergnäs 1:1, finns inom utredningsområdet för vindkraft (se figur ovan). Denna drivs av Vägverket Produktion Beläggning Nord. INFJÄRDEN Sjulnäs Kilometer Svensbyn Ytterligare en grustäkt, Åträsk 8:1, finns strax nordost om området. I Brännträsk, strax norr om utredningsområdet för vindkraft, finns en täkt för utvinning av morän. Grustäkterna i och i nära anslutning till området tyder på att det kan finnas förutsättningar för tillverkning av betong i området. Långträsk Långträsk har 22 registrerade företag. Det största är Wiklunds åkeri med 4 anställda. Långträsk har, baserat på sitt centrala läge i förhållande till skoterleder, jakt och fiskevatten samt logimöjligheter, förutsättningar att bli ett centrum för utvecklingen av skoter, jakt och fisketurismen i Markbygden. Skogsnäringen har tidigare, innan skogsbrukets mekanisering, varit en mycket betydelsefull näring och kommer även i framtiden ha viss betydelse för byn. Koler Förvärvsfrekvensen i Koler är betydligt lägre jämfört med i övriga kommunen. I Koler finns 3 registrerade företag. Den största arbetsgivaren Koler Trä AB har 4 anställda. Vid Kolergården har Parkinsonstiftelsen verksamhet, bl.a. genom utbildning och boende för folk som får möjlighet till vård och hjälp. I Koler finns också T Fahlgren - renskötsel (läs mer om Östra Kikkejaure sameby i kapitel 7), Sjölunds Buss & Taxi och Stefan Lindbäck. Gråträsk Förvärvsfrekvensen i Gråträsk är betydligt lägre jämfört med i övriga kommunen. Vissa möjligheter finns till nya arbetstillfällen kopplat till besöksnäringen. Fungerande arbetspendling är viktigast för Gråträsks sysselsättning, varvid Glommerträsk/Arvidsjaur är den bäst tillgängliga arbetsmarknaden. Skogsbruket har fortsatt stor betydelse för byn. Storsund Storsund är ett ganska expansivt landsbygdsområde med Bildemonteringen som bärande industri. Bildemonteringen har också stärkt verksamheten i Storsund Byaförening och bidragit till anställningar vid Byaforums kansli i Storsund. Pendlingsmöjligheterna till Älvsbyn är goda. 40

41 Infjärden Den förvärvsarbetande dagbefolkning i det till Markbygden angränsande landsbygdsområdet Infjärden var år 2006 ca 660 personer (jämfört med ca 680 personer år 2004). Den största näringsgrenen i Infjärden, sett till antal anställda, är handel och kommunikation, som sysselsätter närmare 200 personer. Näst största näringsgren i området är utbildning och forskning (ca 140 personer), följt av vård och omsorg (ca 100 personer) och jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (86 personer). Infjärden har stor andel jordbruksmark och jordbruket är en viktig näring i området, främst i Lillpite och i Svensbyn. Infjärden har ca 260 registrerade företag, varav ca 50 aktiebolag. Största arbetsgivare är Infjärdens värme. Infjärdens värme har dock endast en mindre andel av sina drygt 300 anställda i området. Infjärdens styrka ligger mycket i mängden av företag samt traditionen från jordbruket att bedriva verksamhet. Även skogsbruket är här en viktig näring. I Infjärden finns många entreprenörer inom jord- och skogsbruk samt inom byggverksamhet och markarbeten. Infjärden har två mindre kraftstationer, varav en i Lillpite och en i Råbäcken. Tillverkningsindustri Betydande industriell kompetens i regionen I Piteå finns entreprenadverksamhet samt större industrier med potentiella synergier med vindkraftanläggningen och vars kompetens potentiellt kan nyttjas i byggande och drift av anläggningen. Betongindustri i Öjebyn. I Öjebyn bedrivs produktion av prefabricerade betongprodukter. BM-gruppen, som äger elementfabriken i Öjebyn, investerar i modernisering av fabriken och räknar med att öka produktionen av byggelement i Öjebyn med ca 50 % i framtiden. Entreprenadarbete genom att på plats sätta upp väggelementen utförs också. Plast- och kompositindustri. I kommunen finns god kompetens och framstående forskning, utveckling och tillverkning avseende plast och komposit. Exempelvis utvecklar och tillverkar ABB Power Technology Products, Plast i Piteå produkter i kompositmaterial till en global marknad och Sicomp erbjuder kompetensutveckling och unik expertis inom kompositmaterialområdet. Massa- och pappersindustri. Piteå är ett viktigt centrum för sulfatmassaproduktion. Kappa Kraftliner och SCA Packaging svarar för ca 16 % av den kraftliner som produceras i Europa Forskning och utveckling avseende svartlut. I en pilotanläggning i Piteå bedrivs storskaliga försök med att förgasa svartlut, en restprodukt som bildas vid massaproduktion. Genom förgasning av svartlut finns planer på att i framtiden kunna tillverka metanol i anslutning till kommunens massabruk. (Se mer om svartlut och synergier med vindkraft i kapitel 14.) Entreprenadverksamhet. I kommunen finns ett stort antal entreprenörer inom jord- och skogsbruk, bygg, markanläggning, transporter etc. Stärkt energiförsörjning - en viktig fråga för basindustrin Svensk basindustri har mycket betydelsefulla produktionsenheter med särskild koncentration i norra Sverige. Produktionsvärdena är höga, liksom nettoexportvärdena. Basindustrin behöver betydande mängder elenergi till rimliga kostnader. Basindustrin har därför genom Basel och Vindin etablerat egna samverkansorganisationer för att säkra eltillförseln. Vindin, som är ett företag inom Basel, arbetar för att öka produktionen av el från vindkraft, som ett led i att tillvarata basindustrins intressen av långsiktigt stabil och konkurrenskraftig elförsörjning. Antal personer Arbetsplatser i Infjärden Lillpite Roknäs Sjulnäs Svensbyn Långnäs Åträsk Ej specificerad verksamhet Personliga och kulturella tjänster Vård och omsorg Utbildning och forskning Finansverks och företagstj Handel och kommunikation Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Figur 6.2:3 Arbetsplatser i Infjärden, Statistikkälla: Fördjupad Översiktsplan Piteå Landsbygd. Figur 6.2:4-6 I Piteå finns större industrier samt entreprenadverksamhet med potentiella synergier med vindkraftanläggningen. 6 Samhällsförutsättningar 41

42 6 Samhällsförutsättningar Besöksnäring Markbygden kan erbjuda mat och logi, lokaler, transporter och konferenser med aktiviteter. Vidare finns museum, möjligheter för fisketurism med bl.a. put-and-take-fiske samt caféverksamhet sommartid. I Markbygden finns en del internationella besökare som köper fritidshus. Hit kommer också de som kör skoter från närområdet längs t.ex. Nasaleden. I Markbygden kan de äta och stanna över natten. Till Gråträsk kommer besökare från hela Europa för att paddla längs Trolleden sommartid. Vischan i Lillpite är ett populärt besöksmål. Här finns matservering och antikhandel. Koler I Koler finns bl.a. möjligheter till konferens, bastu, café sommartid, vandrarhem, museum, marknader, middagar, premiärfiske och pimpeltävlingar. Kolergården, med konferensverksamhet, ligger i anslutning till badstranden vid Kolerträsket. Svenska Parkinsonstiftelsen bedriver där, på nationell basis, specialiserad rehabiliteringsverksamhet parallellt med utbildningsinsatser. I byggnaden finns 8 lägenheter samt en expedition/mottagning. Kolergården har konferenslokal, solarium, bastu, tvättstuga, snickarbod och stort garage. Det finns även dator med bredbandsuppkoppling, allrum, hemmabioanläggning samt spel. Cyklar finns att låna för anläggningens gäster. Vid badplatsen finns kanoter som, i mån av tillgång, fritt disponeras av anläggningens gäster. Vedeldad bastu finns vid badplatsen, vilken utan kostnad kan bokas av gästerna. I Koler finns även vandrarhem och Lyckostugan vid Dalplatsen. Lanthandelsmuséet i Koler erbjuder en tillbakablick till talet med 1000-tals bevarade varor i gammal lanthandelsmiljö. Figur 6.2:7 Badplatsen i Koler. I Bänkerträsk, nordväst om Koler, bedrivs fiskeaktiviteter liksom vid Lyckoträsk, nordost om Koler (se figur 6.2:9). Även i Brännträsket, nordväst om Bänkerträsk, bedrivs fiskeaktiviteter. Sedan ett antal år sätts ädelfisk ut i sjön och man hoppas på att efterhand kunna dra till sig många sportfiskare. Det första nybygget i Strömnäs, sydost om Koler, kom till Här finns en ängsflora som på många andra håll gått förlorad och flera fina picknickställen i skogsbrynen och i hagmarken. Långträsk Norrskensgården i Långträsk erbjuder logi, stugor, camping, restaurang, konferensmöjligheter samt speciella arrangemang och underhållning. I konferensdelen finns 38 bäddar, dusch, bastu samt möjligheter till självhushåll. Ett antal stugor finns också, med plats för vardera upp till 6 personer. Dkf Adventure i Långträsk erbjuder skräddarsydda paket med mat, logi och aktiviteter, exempelvis för företagsarrangemang, konferenser, utbildningar och festligheter. Anläggningen har 30 bäddar, bastu, dusch, tv och datautrustning. Lokaler till uthyrning: Norrskensgården, Långträsk Loge, Församlingsgården och Hemvärnsgården. I Stora Kvarntjärn, ca 2 km norr om Norrskensgården, finns put-and-take fiske, vackra sjöar att bada i på sommaren och pimpla i på vintern. Inplanterad fisk finns i Skogstjärn vid stora Tällbergsträsket. Ett populärt utflyktsmål vintertid för skoteråkare är det mäktiga Inre Långträskberget. Platsen är belägen knappt 15 km nordväst om Långträsk by. Vid Huvträsk, norr om Långträskberget, ca 15 km från byn, finns flera fiskrika sjöar. Flakaträsket, som har inplanterad ädelfisk, är den mest besökta. Området nyttjas bl.a. av Sveaskog för Svea Fiske. Åbyälven rinner från sjön Östra Kikkejaure i Arvidsjaur genom de obebyggda markerna norr om Långträsk till gränsen mot Skellefteå. Älven har ett stort antal strömmar och forsar och en självreproducerande laxstam, vilket gör den intressant för fiskare. Roka viltvatten är ett domänreservat som skapats av tre uppdämda flottningsdammar i Rokåns källflöden. Många fågelarter använder området som rastplats. Vandringsleder och stigar med informationstavlor finns över området. Gråträsk Gråträsk har stuguthyrning, lägerverksamhet, kanotpaddling längs Trolleden, fiske efter sik (s.k. sellak ), skoterutflykter, Nasaleden och Kristinaleden samt vandringsstigar vid Lamburträsk. Stugverksamheten består av 4 stugor att hyra samt stugor längs Trolleden/övernattningsstugor vid Lamburträsk. Storsund Storsund är omgivet av sjöar och har vacker natur med motionsslingor som lämpar sig för fritid och avkoppling. Storsunds byagård har campingplatser till husvagn och en stuga med två rum, med tillgång till kök, toalett, och dusch i stora byggnaden. Det finns även en badplats med omklädningsrum. Aktiviteter som Storsunds byaförening erbjuder är bland annat pimpeltävlingar, skotersafari och dans på dansbanan. Infjärden Infjärden har många utflyktsmål och sevärdheter. Aktiviteter runt Nasaleden, Eliasleden, Flottleden med skoter, vandring, cykel och paddling. Lillpiteälven är en gammal flottningsled, som är känd för sin harr, öring och sitt kräftbestånd. Lillpite fiskevårdsförening är relativt aktiv och har bl.a. byggt en stuga vid Stortjärn/Tällträsk, se vidstående karta. Stortjärnsområdet, med sina anläggningar, uthyrningsstuga, bivacker, eldstäder, toaletter, husvagnsparkering mm, är ett populärt fiske och utflyktsmål. Kalahatten, beläget mellan Roknäs och Rokliden, är Piteås mest kända utsiktsberg. Toppen ligger 243 m över havet och därifrån har man en vidsträckt utsikt över Svensbyn, Infjärden och ut mot havet. Nötmyrbodarna är ett utflyktsmål i form av en gammal fäbodvall, beläget utanför Granträskmark. Från Granträskmark kan man vandra längs Eliasleden till Nötmyrbodarna. I Flakamyrtjärn (Kvarntjärn) ca 3 km söder om väg 373, i höjd med Önusberg, har Piteå Sportfiskeklubb ett av sina fiskevatten. Här finns också en liten koja med möjligheter att göra upp eld, eldstad och röjda stränder. Figur 6.2:8 Vischan i Lillpite. 42

43 Utveckling Lauker Projektet Upplevelseturism i Piteå Landsbygd visar på potentialer inom besöksnäringen i Markbygden. Möjligheter till året runt aktiviteter finns baserade på natur och kultur. De vandrings- och skoterleder som finns i området, Trolleden, Nasa- och Rallarleden kan utvecklas till turistiska produkter. Intresset för upplevelseturism på landsbygden, eldsjälar och aktiva Trolltjärnen föreningar i bygden skapar en god plattform för vidareutvecklad upplevelseturism i Piteå landsbygd. Gråträsk Den samiska kulturen i bygden är också av intresse för besökare i regionen. Som svagheter när det gäller turistisk utveckling i byarna nämns hög medelålder i byarna, för få arbetstillfällen, bristande serviceutbud samt infrastruktur i Luobbalheden form av vägar och bredband. Även Infjärden har potentialer för natur- och kultur och hållbar turism. Infjärden ser Pite älv, natur & miljö, rik kulturhistoria, frilufsaktiviteter, årstidsvariationer och småskalighet Turistiska målpunkter som styrkor och möjligheter för Skoterled Nasaleden utveckling av besöksnäringen. Andra Vandringsled tillgångar är ideellt engagemang, god samhällsservice och bredband. En Jakt och fiske svaghet som lyfts fram i Infjärden Café och restaurang är att det finns många aktörer och Turridning besöksmål med samma utbud, men besöksunderlaget är för litet. Här Boende (camping/motell) handlar det om att samverka för att Konferensanläggning kunna erbjuda varierande upplevelser och paket. Utveckling av temabaserade upplägg lyftes fram som intressant i arbetet Upplevelseturism i Piteå Landsbygd (2006). För att realisera potentialerna behövs fler hugade entreprenörer och ekonomiska resurser. Idag finns för få entreprenörer som i samarbete med landsbygdens byar skulle kunna samverka kring kommersiell produktutveckling. Norrdal Västra Dorisberget Huvåsen Långträskberget H Nakteberget Haraliden Stora Kvarntjärnen Paddelled Kanot Norrskensgården Museum/sevärdhet Badplats Hantverk Naturreservat Figur 6.2:9 Turistiska målpunkter i Markbygden-Infjärden. Sportfiske H MARKBYGDEN Långträsk Ridning Koler Lillflötuberget Åbyälven Storsund Strömnäs by Utredningsområde vindkraftspark Lyckoträsket Roka viltvatten Tällträsk Svartliden Rokliden Kvarnholmen Ludenhatten Laxtjärnen Bröstfallet Lillpite Roknäs INFJÄRDEN Kalahatten Torrbergstjärn Nötmyrbodarna Vischan Kälbodarna Km 6 Samhällsförutsättningar 43

44 6.3 Samhällsservice Tillgång till samhällsservice är grundläggande beståndsdelar i en levande region. I Markbygden är avstånden stora och befolkningsunderlagen små till viktiga servicefunktioner. Skola och barnomsorg 6 Samhällsförutsättningar Markbygdens heldagsskola i Långträsk är Markbygdens enda skola. Här går 18 barn från Storsund, Koler, Långträsk, Högbacken, Storgranliden, Granholm och Björkliden. Arbetslaget bestod läsåret 2005/2006 av 2,4 lärartjänster och 1,0 förskollärartjänster samt lärare för övningsämnen med 0,18 tjänst. Skolan har årskurs 1-6 samt allmän förskola för 4-5 åringar. Skolan är öppen för 4-6 åringar och fritids är öppet för 7-12 åringar. I Markbygden finns också familjedaghem. Två dagbarnvårdare har arbete, en i Långträsk och en i Koler. Dessa har hand om de yngsta barnen samt äldre förskolebarn och yngre skolbarn, som är i behov av omsorg före och efter heldagskolans skoldag. Läsåret 2005/2006 har det inte funnits någon kö till dagbarnvårdare utan placering har kunnat ske utan dröjsmål. Närmaste högstadium finns i Sjulnäs där högstadie-eleverna från Markbygden går. I Lillpite finns förskola och skola med årskurs 1-6. Skolan har 111 barn (läsåret 2005/2006) med 6,69 lärartjänst. I Svensbyn finns förskola och skola med årskurs 1-6. I Roknäs/Sjulnäs finns förskola och kommunens största grundskola med årskurs 4-9 och ca 350 elever. Äldreomsorg Piteå kommun beviljar trygghetstelefon till personer som bor i eget boende och som p.g.a. ålder och handikapp löper större risk än andra att komma i nödsituationer och som inte kan larma omgivningen genom att använda vanlig telefon. Beroende på avståndet täcks dock inte Markbygden och Klubbfors av systemet utan de får lösa detta genom anhöriga och grannar. Kommunens nattpatrullverksamhet når heller inte till Markbygden. I Långträsk byggs lägenheter som sannolikt kommer att bli ett äldreboende. Figur 6.3:1 Markbygdens heldagsskola i Långträsk. (Bild från skolans hemsida) Vård Piteå älvdals sjukhus är Markbygden närmaste sjukhus och ligger i Piteå stad. Vårdcentraler finns i Piteå, Älvsbyn, Furunäset, Hjortlax, Norrfjärden och Öjebyn. Distriktsköterskemottagning finns i Roknäs. En filialmottagning finns i Långträsk, som är öppen på tisdagar. Figur 6.3:2 Roknäsgårdens äldreboende i Roknäs. (Piteå kommuns hemsida) Figur 6.3:3 Affären i Långträsk. Dagligvaruhandel och övrig kommersiell service I Markbygden finns en livsmedelsbutik med bensinförsäljning samt restaurang och logi i Långträsk. Dessutom finns en nyetablerad servering/kafé med visst utbud av kioskvaror och fiskeredskap. År 2004 var livsmedelsbutiken i Långträsk nära nedläggning p.g.a. av minskat befolkningsunderlag, men tack vare insats av de boende kunde butiken räddas. I Roknäs/Sjulnäs finns livsmedelsbutik, bensinmack och bank och matservering. I Svensbyn finns livsmedelsbutik, bensinautomat, frisör och kiosk. I Lillpite finns livsmedelsbutik, frisör, bensinautomat, matservering samt antikhandel. 44

45 Räddningstjänst Älvsbyn Inom Piteå landsbygds planområde finns ingen fast räddningsstyrka. Räddningsvärn finns i Norrfjärden, Infjärden (Roknäs) och Markbygden (Långträsk). Räddningstjänsten insatstider för Infjärdenområdet ligger på runt min respektive för Markbygden på >30 min. Snabba insatser från räddningsvärnet i väntan på ambulans har visat sig mycket betydelsefulla, även om räddningsvärnet betonar att deras insatser inte ska jämföras med den professionella kompetensen inom sjukvården. Övrig samhällsservice Postservice i Markbygden finns via lantbrevbäring. Lauker Gråträsk Skola åk 1-6, Förskola Livsmedel Bensin Post Logi och restaurang a +- Långträsk Koler MARKBYGDEN Storsund Förskola Hemtjänst Flötuträsk Granträsk Yttersta Skola åk 1-6 Förskola INFJÄRDEN Livsmedelsbutik Livsmedelsbutik Skola åk 4-9 Förskola Lillpite Roknäs Sjulnäs a +- a +- a +- Svensbyn Utredningsområde vindkraftspark Skola åk 1-6 Förskola Livsmedelsbutik Kilometer Figur 6.3:4 Samhällsservice i Markbygden - Infjärdenområdet. I Markbygden är avstånden stora och underlagen till viktiga samhällsfunktioner små. 6 Samhällsförutsättningar 45

46 6 Samhällsförutsättningar 6.4 Kommunikationer Vägnätet Det övergripande regionala vägnätet i Markbygden ligger på klass 1 och 2 när det gäller kvalitetskrav och vägarna har bärighetklass 1. Det innebär att Markbygdens vägar klarar av större trafikflöden och tyngre fordonsvikter (upp till 60 ton), men vissa sträckor har en lägre bärighetsgrad. Under senaste åren har förbättringar gjorts gällande tjälsäkring och trots att vägarna är förhållandevis smala så bedöms vägnätet uppfylla rimliga krav när persontrafiken är förhållandevis låg. Väg 545, Koler-Kutaliden, är en sträcka på 6,7 mil och viktig ur transportsynpunkt för skogsnäringen. Sträckan har tjäl- och bärighetsproblem och därför har Vägverket Region Norr upprättat en förstudie/samrådshandling för vägen. Projektet förväntas medföra en säkrad framkomlighet för tung trafik året runt Stambanan genom övre Norrland 1975 upphörde personförande tåg att stanna vid järnvägsstationerna i Koler och Långträsk. Den allmänna utvecklingen var att man satsade på att få kortare restider mellan stationerna och fler medresenärer vid varje stopp. För invånarna i Markbygden ligger de närmaste järnvägsstationerna för person- och godståg idag i Älvsbyn och Jörn. Från Koler räknat är det 4,2 mil respektive 6,4 mil till stationerna. På Stambanssträckan genom Markbygden ligger godsvolymen på cirka 6 miljoner ton och antalet godståg är 192 stycken i veckan. Att transportera delar av vindkraftverken till Markbygden på järnvägen är svårt. Verk med en totalhöjd på ca 200 m och en rotordiameter på ca 130 m är, även nedmonterade, problematiska att frakta genom järnvägstunnlar och under kontaktledningar. Busstrafik, taxi och färdtjänst Bussförbindelserna i Markbygden består av Länstrafikens linjer, Piteå-Arjeplog och Piteå-Arvidsjaur, längst med väg 373. Taxi, skolskjuts och färdtjänst sköts av de lokala företagen Lövgrens taxi och Sjölunds trafik. Flyg Arvidsjaurs flygplats ligger cirka 7,8 mil från Koler och är Marbygdens närmaste flygplats. Från Arvidsjaur går 3 flygningar per dag till Stockholm-Arlanda och charter går några gånger i veckan under biltestsäsongen till europeiska städer. Kallax, Luleås flygplats, ligger cirka 10,5 mil från Koler och är Norrlands mest trafikerade flygplats. Nordväst om Piteå ligger Långnäs flygfält med Piteå Flygklubb och flyg för små plan med affärs- och skolflyg Från Långträsk till Arvidsjaur 67,8 km km Manträsk Långträsk Från Koler till 325 Jörn 64 km Figur 6.4:1 Karta över vägnätets bärighet, järnväg, flygplatser och busslinje Koler 545 Strömnäs Storsund Flötuträsk Från Koler till Älvsbyn 42,1 km Åträsk Från Koler till Piteå 60 km Yttersta Flygplatser Avstånd till flygplatser Koler-Arvidsjaur 78,3 km Koler-Luleå 104,5 km Koler-Skellefteå 152,3 km Koler-Lycksele 184,4 km Busslinje Piteå-Arvidsjaur Kvalitetskravklass Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass

47 Telekommunikationer Närmaste tv- och radiomast för Storsund och Koler är stationerad ca 10 km öst om Älvsbyn. Närmaste sändarmast till Långträsk finns i Julträsk, 11 km nordväst om Arvidsjaur. Mottagningsförhållandena i själva byarna är mycket goda enligt Teracoms täckningskarta. Närmaste basstationer (radiosändare) för mobiltelefoni till Storsund, Koler och Långträsk finns i Älvsbyn och Jörn. Mobiltelefonnät som används är GSM och UMTS (3G). Idag finns det radiolänk för bredband med kapaciteten 34 Mbps i Markbygden. Piteå Energi har dragit fiberkablar till Älvsbyn och det är planerat att en utvidgning av bredband med Gigabit-länkar ska ske därifrån till Storsund och Koler. Långträsk lade bredband sommaren Referenser i kapitel 6 SCB s arbetsmarknadsstatistik för år 2006 Fördjupad Översiktsplan Piteå Landsbygd. SCB, Befolkningsdata, Fastighetskontoret, Mark och Skog, Piteå Kommun. SCB Fastighetsprisstatistik. Fastighetsbyrån i Piteå, Upplevelseturism i Piteå Landsbygd, Piteå kommun, Stämningsrum i Norr, Piteå kommuns hemsida, PITEMÅL Natur-, kultur och friluftsguide, Piteå kommun, Miljö & byggkontoret i samarbete med Kultur Fritid, Pitemålskartan, Piteå kommun, Långträsks hemsida, Piteå Byaforum, Bergstaten, undersökningstillstånd, Norrbottens Läns Länsstyrelse, täkter, Samhällsförutsättningar 47

48 T ja k tja já v rre VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GE S IT UM D RJ U KA Svanstein PI Övertorneå Vännäsberget Tallvik Gyljen Överkalix k:n Hednäset Svartbyn Figur 7.1:1 Samebyarna i siffror. *Högsta antalet renar vintertid, d.v.s. det totala antalet kvarvag ÄL rande renar efter slakt. Källa länsstyrelsen L LI H o rn a v a n ST H o rn a v a n A RA KI KK Piteä Moskosel EJ AU lven LI Vidsel 0 RE X S to ra v a n 20 SJ AU IKK Sorsele EJA E Unbyn Råneå Bälinge Karlsvik Bergnäset Ersnäs Sjulsmark ST Rutvik Bensbyn Luleå Antnäs Kallax Måttsund Norrfjärden KE K a llfjä rd e n Bergsviken Piteå Svensbyn VÄ ST Glommerträsk RA Hortlax Blåsmark KIK KE By M alå sk eä SE MA LÅ MA US Kristineberg Jörn JA UR E GR A N JAU RE Jävre lv Boliden Bastuträsk Rusksele B o n d ö fjä rd e n Hemmingsmark MI en SJ AU SV RAIP NJ A AR G Gunnarn Norsjö Bredviken Rolfs Risögrund Båtskärsnäs Karlsborg B o c k ö fjä rd e n Nyborg Rosvik ÅK Långträsk Adak Sangis Ängesbyn Persön Lillpite Böle Roknäs Blattniksele Kalix Påläng Alvik RG Storblåliden UR Km Klöverträsk Korsträsk Storsund AK Sävast Gam m elstaden RNJ A Arvidsjaur TR 40 Älvsbyn Vistheden MI ÖS Töre Brändön Lantmäteriet Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. S Sunderbyn SE 7.1 Berörda samebyar Vindkraftsetableringen berör i huvudsak Östra Kikkejaure sams to rju k ta n ebys vinterbetesmarker. Västra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg samebyar berörs i mindre grad, se figur 7.2:2. Östra och Västra Kikkejaure är skogssamebyar och Semisjaur-Njarg är en fjällsameby. Till skillnad från fjällsamebyarna har UB ME skogssamebyarna sina åretruntmarker i skogslandskapet nedanför R a n s a rn J S to ru m aen fjällen. Skogssamebyarnas områden är därigenom mindre vidsträckta än fjällsamebyarnas vilket leder till att skogssamebyarna Storum an rör sig kortare sträckor och har kortare flyttningar av sina renar. Gemensamt för alla berörda samebyar är den årscykel som Stensele VA PS I innebär flyttningar mellan kustlandet och marker i väster. TE N kustlandet finns samebyarnas vinterbetesområden. För de berörda samebyarna utgör vinterbetesmarkerna den huvudsakliga begränsande faktorn vad avser antalet renar som kan hållas inom renskötselområdena. lg o m a j Renskötseln påverkas i hög grad avm aett antal omvärldsfaktorer där flera är relaterade till annan markanvändning. Hit hör skogsbruk, vägar, gruvetableringar, bebyggelse och spåren av utbyggnaden av vattenkraften. Stambanan är en gemensam barriär och svår passage för de tre berörda samebyarna och likaså är väg E4. KA TÄ n E Gunnarsbyn Boträskfors Harads IT JÄ Morjärv Sameby, gränsbestämt område Sameby, ej gränsbestämt område Boden Utredningsområde Vittjärv för vindkraft Dojomheden ST SK AU R E e lv ä le VÄ EH Översiktskarta Svartlå U d d ja u re MA N KE Arjeplog samebys betesmarker. Markbygden Vind AB genomför därför en separat utredning, en s.k. social konsekvensanalys (SKA) som beskriver förväntade socio-ekonomiska konsekvenser för Östra Kikkejaure sameby. I denna separata utredning beskrivs ävengrennäringens RA övergripande förutsättningar. Den sodcioekonomiska Nkonsekvensanalysen kommer att behandlas under samebyns årsmöte i juni 08. RA UD TJ ÅK VA Laisvall IPA Utredningsområdet berör en mycket stor andel av Östra KikkejaureL a is a n A js já v rre IV AR Lu Socioekonomisk konsekvensanalys för Östra Kikkejaure sameby S 7 Rennäringens förutsättningar 9000 I RV 1839 Arvidsjaur k:n VuollerimArjeplog Juoksengi älven 3500 Kalix 837 Arvidsjaur k:n n ve äl ne Rå 4000 ÄN Areal kärnområde av okk Högsta tillåtna Åretruntmarker huvudi Jokkm riksintresse (km2) antalet renar * sakligen inom I JÄ RR 1338 T RT ven SÅ aäl E Lin G SE P ON Påverkan på rennäring utgör en mycket viktig aspekt i LU Sameby Total areal denna MKB och förutsättningarna behandlas därför i ett OKTA-M (km2) ÁV T jie g g e lv a s AS Östra Kikkejaure separat kapitel. Nedan följer en beskrivning av berörda 4540 R ie b n e s Västra Kikkejaure 2992 samebyar, deras markanvändning och situation. KonseS ä d v v á já v rre Semisjaur-Njarg 6245 kvenserna och de skadelindrande åtgärderna SE beskrivs i MI SJ kapitel 11. AU 48 Korpilombolo AS S OR Tärnaby Ö Hakkas TU NJ AR G EN ÅG 7. Rennäringens förutsättningar R- RV I R Ullatti Porjus HK TÄ M alm berget KO JÅ RK A en lv eä SÖ SI R Skell efteä Medle lven Byske Drängsmark Ostvik Kusmark Kåge Ersmark Myckle MA Klutmark SK AU RE Skellefteå Bergsbyn Ursviken Skellefteham n Örviken Bureå Figur 7.1:2 Östra Kikkejaure sameby är den sameby som i huvudsak berörs av den planerade vindkraftsetableringen. Även Västra Kikkejaure och Semisjaur-Njarg samebyar berörs till liten del. B o tte n v ik e n

49 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7.2 Östra Kikkejaure skogssameby Kärnområde Malme Malmejaure Sommar-, höst- och vinterland STÅKKE VÄSTRA KIKKEJAURE Arvidsjaur flygplats E45 Kärnområde Byskeälven Adak Malå Arvidsjaur LUOKTA-MÁVAS MAUSJAURE MALÅ Dojomheden Skiljning Huvåsen Kärnområde Hedvallen Viktigaste området Intensivt kalvningsland Moskosel UDTJA Piteälven Glommersträsk Åretruntmarker ovan lappmarksgränsen 94 Byskeälven SVAIPA Vidsel SEMISJAUR-NJARG Långträsk Kärnområde Åbyälven Lavrika barrskogar, flera anläggningar Vinterbetesmarker nedan lappmarksgränsen Anläggning Städdejaure Koler I Markbygden Vind ABs separata utredning Vindkraftprojetket i Markbygden inom Östra Kikkejaure sameby - Analys av socioekonomiska konsekvenser för samebyn beskrivs samebyns förutsättningar och samebyarnas markanvändning mer ingående. Nedan följer en kort sammanfattning av samebyns förutsättningar. Östra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver renskötsel från Moskosel i väster och österut till kusten vid Piteå. Åretruntmarkerna finns mellan Arvidsjaur och Moskosel och öster om Arvidsjaur, bl.a. utmed Åbyälvens källflöden. Vinterbetesmarkerna som huvudsakligen ligger i Piteå kommun finns söder om Lill-Piteälven och utmed Åbyälven och riksväg 373 (Piteå-Arvidsjaur). Vinterbetesmarkerna når ända ut i skärgården utanför Piteå. Samebyn har sedan vinterbetesmarkerna gränsbestämdes 1980 ingen egen stor dalgång att följa. Renens naturliga vandringsmönster stämmer inte med hur landskapet ser ut vilket innebär att renskötarna måste arbeta hårt för att hålla renarna inom samebyns marker. Åretruntmarkerna finns omkring Byskeälvens och Åbyälvens källflöden medan de mest kustnära betesmarkerna på Pitholmen ligger norr om Piteälven. Detta gör markerna arbetskrävande då renarna flera gånger per år ska korsa de olika älvarna och de höjdryggar som reser sig mellan älvdalarna. Östra Kikkejaure tappar också av denna orsak mycket renar Vistheden Storsund Åbyälven Luleälven SEMISJAUR-NJARG F.d. konventionsområde Storsund Korsträsk Östra Kikkejaure samebys markanvändning Älvsbyn Lillpite Roknäs Svensbyn VÄSTRA KIKKEJAURE Östra Kikkejaure sameby Sameby, gränsbestämt område Odlingsgräns Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde Stängsel inom samebyns marker Kärnområde av riksintresse Vårland Höstland Sommarland Vittjärv Vinterland Utredningsområde för vindkraft STÅKKE GÄLLIVARE Km Lantmäteriet Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Piteälven 94 Böle Hortlax Blåsmark Sjulsmark Piteå Hemmingsmark Andersmyran anläggning E4 Ersnäs Jävre Unbyn Kärnområden Fagerheden och Sågån Rosvik Norrfjärden Kall Kärnområde Pitholmen Varje vinter öster om E4 Figur 7.2:1 Kartan visar Östra Kikkejaure samebys markanvändning med markering av de olika årstidslanden, kärnområden samt de angränsande samebyarnas gränser. till angränsande samebyar vilket är ett återkommande problem i renskötseln. Vid sidan om planerad vindkraftsanläggning i Markbygden finns flera andra företeelser och verksamheter som påverkar rennäringen och dess förutsättningar att nyttja markerna. Dessa svårigheter beskrivs mer ingående i den separata utredningen. Samebyn består av nio renskötande medlemmar med ett högsta tillåtna renantal om 4000 renar i vinterstam. Åretruntmarker Huvudkalvningslandet och den därpå påföljande kalvmärkningen ligger inom Åbyälvens källflöden där anläggningen Hedvallen är centralpunkt, se figur 7.2:1. Huvuddelen av skiljningen och höstslakten sker i november - december. I omgivningarna kring Långträsk samlas huvudhjorden till Huvåsen (se figur 7.2:3) där skiljning sedan sker i flera omgångar innan flytten går vidare till fots eller med lastbil ner till vinterbeteslandet. Vinterbetesmarker Vinterbetesmarkerna för Östra Kikkejaure sameby sträcker sig från Lappmarksgränsen väster om Långträsk och ända ut i Pite skärgård. En viktig del av vinterbeteslandet är det stora kärnområdet Åbyälven på Åbyälvens södra sida. Här finns sammanhängande lavrika skogar och flera av byns anläggningar. De höglänta områdena i Markbygden norr om Åbyälven är ofta mycket snörika varför renarna naturligt drar sig österut mot kusten. Figur 7.2:2 Huvåsen skiljningsanläggning. Här sker slaktuttag och skiljning inför flytten mot vinterbetesmarkerna. 7 Rennäringens förutsättningar 49

50 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Kärnområdena Sågån, Fagerheden och Pitholmsheden är de viktigaste betesområdena vintertid eftersom här finns lavrika barrskogar, se figur 7.2:1. Pitholmsheden är ett stort område med mycket gott lavbete. Renarna trivs bra på Pitholmen eftersom området utgörs av större sammanhängande betesmarker. Övriga områden inom vinterlandet utgörs av mindre sammanhängande betesmarker men flera mindre höjdryggar i det kustnära landskapet är ändå av betydelse som betesområden vintertid. Bredträsk, beteshage n Hobergsträsk Lidbodarna Granträskmark Abborrträsken Lövliden Åfors Klu b Vargmyran bälv Dammyran Granträsket Björnhålen 310 Mörtträskliden en Kvarnudden StorTväråm. VÄSTRA KIKKEJAURE SAMEBY Klubbfors Brännfors Bergsv V Liden Mjösjön Rismyrliden 50 Mjösjöliden Bodsjön Nör Brönet Övrebrännan Kallfors Stensjökullen Rökojan 5 17Hemmingsmark. Ribbfors Kalaträsket Kalaträsket 75 Kalamark Kälen Svensbyn Knöppelberget 210 Bysketorp Nä Ön Ryggskatan Svensbyfj Edet Risnäset Sjulnäs 373 Rokå n Långnäs Berge Dussen Stockbäcken Pite-Byske Finnliden, arbets- och beteshage Björkberget Hultbacken Roknäs sb Sör-Blankberget Lejontorp Blåmyran ge Hobergsknösen Sälgträskliden Långträsk med förråd, Nyfors Strandfors Hobergsliden renvaktarstuga Brännliden Lillpite 113 Granholm Polak, arbetshage passage järnväg Kyrkbyn Tuven Råbäcken Lillmoren än Nörd-Storvattnet Nörd-Blankb. let Kva 125 Åls å Matmyr n Orrheden 350 Strömstorp ese 374 Piteå fpl Tallberget Bys k Pålberget n Myrheden lv e Snöbergen Fagerheden Önusberget 377 Bergnäs Finnliden Rönnberget Norrbodarna Yttersta te ä nd träsket ån Åls Högbrännan Katrineberg lpi ä Br k en Pålsboda 361 Granholmsb. 384 Holmfors Hötjärn Tvärån ån Kälen Ålyckan älv Banfors Vackerliden Furu Stridholm 5 km Torrberget Skogbergsliden Tjärnliden 385 Bredträskb. n Länsgränsen ke 320 Gråberget Storgranliden n Granberg By s kå 4 Kallkällselet Hästliden ve Näsberg Ånäset äs 3 Kallbodarna 334 Gråliden 2 1 Åträsk Höganäs Mittibäckskojan Svartliden Vitberget 0 Pålberg Skuthamn Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Skogberget äl Kaxliden 387 Storberget Lillträsk d tr Brattknabben Lil Storliden Storsträsk 168 Utredningsområde Strömsör Nyfors Ånäset Keupan Flötuträsk 373 Svallfors Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Långträsk Bredträsket Bredträsk Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg Västerbo Björkliden Segårdsträsket Gårdsträsket Kilberg Storslyet Lill-Blåliden Morajärv Långträsks kolonat ån bb Kåtaselet, provisorisk Stockberg beteshage Svanaträsket u Kl Svanträsk Ro k Storlångträsk Gä d 423 Ersträsk n Tallberg Rengårdsheden Backträsk 390 Öberga Vitflockberget Stormyran Hej ve Maniliden Strömnäs Skällbäcken Bredkåtaheden Kåtaselet äl Nedre Grundsel Älvdal Dalheden Hultet Stenträsktorpen Tjalmisberget Granhult 393 Bäck Stor-Blåliden Strömfors V Dorisberget Högbacken lven Krokträsk Klockarträsk Krokaträskliden 279 Stenbacka Bodudden Strategiskt Borgfors område Anläggning Selsborg Arnemark Storsträsket Sameby, gränsbestämt område lve Ledvattnet iteä Holm Skomanskälen Kaptensviken Stor-Klockarträsket Maniträsket Tällbärke Sikfors eä P it 500 Risnabben Åb y Skällberget Skarpljugaren Nygård 441 Huvåsen Tallberget Jägarbo heden 35 Lillp 480 Långträskberget Huvåsen, 439 äskberget Stor-Risberget arbetshage, beteshage 424 Stavaliden Tällträsk Lyckoträsket Häbbersträsket Bodträsk Bra betesområde, ej riksintresse Sundet Trivselland Brännheden 100 Granliden Huvträsk Huvträsken Koler Kolerberget Stavaträsket Sandtjärn,Näsudden beteshage Brän Antons Vinterbetesklass mycket Nils god Stor-Älgberget Granlund Backträsk Kärnområde renbruksplan Granträsk 175 Manjärvträsk 504 Grannäs 228 Kolerträsk Pello Tällträsket Mellanträsket Norrdal ÖSTRA KIKKEJAURE Stallberget Horngubben SAMEBY Persberg Lyckoträsk Altergård Alterdal Tvärån Vinterbetesklass god Heden Sodokb. Bröträsk Abborrträskliden 425 åträsket 347 n Brännan Lillsel, kåta arbetshage Bänkerträsket 274 Manjärvliden Brännliden Stor-Gäddträsket äsk ve Ögården Granträsket Studsarheden 5 Melakträskliden 557 Bänkerträsk Bastuudden Långsel Fjälaträsk 32 Melakträsket äl Liden Lövudden F.d. konventionsområde 265 Storsund (Tällträsk) Bänkerberget Bänkerudden Färskberget 425 Åb y 520 Ersträsket 503 Nyckelområde renbruksplan Nedre Svedjan 0 Dartsel onkaberget sk 7 Rennäringens förutsättningar Holmträsket 0 Yttre Arvidsträsket Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Kutuliden Stenberget Småträsk 0 45 Sördubbla 375 Ö Kikkejaure 346 Lindås 475 Storsund Bastuträsket Svår passage Strycktjärn av riksintresse 201 n Flyggberget S Brännträsk Stor-Arbost Salberg lve Bredviken Teugerträsk 271 Brännträsket Ö Långträsk 131 Arvidsträsk sä 586 Njoka Gammelträsk Nedre Storfors Rastbete av riksintresse Björnberg or 591 Bådovare Åselet Norrdubbla 225 Krokva Flyttled av riksintresse Asplövberget Brännberget gf Sotberget Kutuliden, passage Dalen järnvägen arbets- och 288 beteshage Metträsk Finnträsket Brännberget Övre Storfors Kärnområde av riksintresse Bränna Arvidsträskberget 345 Djupvik 5 Nuorte Stor-Renberget Sjönäs Finntjärnliden Visttjärnliden 246 Bodnäs Stor-Teuger 156 Strand 22 Trolltjärn Karlsborg Djupträsket 374 Petbergsliden 30 Svartliden Nakteberget Bodstranden Markanvändning i Markbygden Högheden Petberget 20 Björkholmsberget Nuorteliden Holmträsk Granliden 540 Ängestorp Flakaberget Norr-Storliden Rammelberget SEMISJAUR-NJARG SAMEBY lven er Brännberget Bredträskb. Korsberget Kantaberget Grundsel rä Alte Sjönäset, kåta, beteshage arbetshage r Be Nyttjandet av Markbygdenområdet varierar mycket från år till år, beroende på väder, vind och gruppindelningar. Oftast används området under hösten och fram till jul, mer eller mindre varje år. Området väster om järnvägen är gemensamt och renarna är fortfarande oskilda när de betar här. Även under tidig höst tillgodogör sig renarna barmarksbete här innan sarvslakten. Samebyn ser Markbygden som lämpligt område för bete under förjulsvintern. Området är så höglänt att det redan tidigt på vintern kommer stora mängder snö i området. Detta försvårar betet avsevärt under senare delar av vintern vilket är förklaringen till att samebyns viktigaste marker i den här regionen ligger i huvudsak utmed Åbyälven och österut. Även under vårflyttningen passerar många av samebyns renar genom eller förbi Markbygdenområdet. n Vistå n Mörtträsk rä 50 ve Särskilt om Östra Kikkejaures markanvändning i Markbygden Områden av riksintresse inom utredningsområdet Ett par kärnområden av riksintresse och några andra för rennäringen högt värderade områden berörs till viss del av utredningsområdet för vindkraftsanläggningen, se figur 7.2:3: Kärnområdet Åbyälven ligger längs Åbyälven, mellan sjön Östra Kikkejaure i nordväst och Önusträsket i sydost. Området är viktigt vinterbetesland med sammanhängande lavrika barrskogar. I dalgången finns sel, myrar och torra moränbackar med tallskog. Sentida avverkningar i delar av dalgången har dock gjort att vinterbetesförhållandena blivit sämre i många delområden. Kärnområde Fagerheden är en liten hedmark belägen väster om Kalaträsket, längs vägen 373. Området används enbart som vinterbetesland. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare lavrika barrskogar. Ett rastbete av riksintresse vid Långtjärnberget, samt flera av samebyns flyttleder av riksintresse, berörs av den planerade vindkraftanläggningen. kraftanläggningen. Däremot påverkas två av renbruksplanens s.k. kärnområden vid Åbyälven och Gråberget. Kärn- och nyckelområden enligt renbruksplan Samebyns egen markanvändningsredovisning sker i en s.k. renbruksplan. Här pekar samebyn ut särskilt viktiga betesområden och andra platser som är särskilt viktiga för renskötseln. Ibland sammanfaller områdena i renbruksplanen med de områden som av Jordbruksverket är utpekade som riksintressen. Färdigställandet av renbruksplanen för Östra Kikkejaure sameby pågår för närvarande. Inget av samebyns utpekade nyckelområden enligt renbruksplanen berörs av den planerade vind- Hemträsket Figur 7.2:3 Rennäringens markanvändning inom och omkring det område i Markbygden som är aktuellt för vindkraftetablering. Kartan innehåller alla de värderingar som gjorts i samband med Jordbruksverkets utpekande av riksintressen, Renbeteskommissionens klassning av vinterbete, samebyns egen renbruksplan samt de anläggningar som finns i området. Mellanboda

51 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 7.3 Västra Kikkejaure skogssameby gränsen finns en renskötselanläggning som används för bete, slakt och skiljning. som visserligen är kostsamt, men samtidigt sparar renarnas kondition och fettlager. Västra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver renskötsel från Arjeplog och ner till kusten. Åretruntmarker finns mellan Arjeplog och Arvidsjaur på ömse sidor om Silvervägen. Vinterbetesmarkerna som huvudsakligen ligger i Arvidsjaur, Piteå och Skellefteå kommun finns söder om riksväg 373 (Piteå-Arvidsjaur) och på ömse sidor om länsgränsen mellan Norr- och Västerbotten. Vinterbetesmarkerna når ända ut till kusten vid Åbyn och Kinnbäck. Precis som för Östra Kikkejaure sameby följer inte markerna landskapets naturliga linjer. Åretruntmarkerna ligger söder om Byskeälven medan de övriga betesmarkerna tvärar över älvdalarna så att de mest kustnära delarna av vinterbetesmarkerna ligger norr om Åbyälven. Samebyn beskriver sig själva som fem företag med ett högsta tillåtna renantal om 3000 renar i vinterstam. Åretruntmarker Kärnområdet Allejaur sydost om Arjeplog inom åretruntmarkerna är Västra Kikkejaures största kärnområde och används som sommar-, höst och vårbetesland. Stora delar av området är intensivt kalvningsområde under våren. Flera renskötselanläggningar ligger inom området. Samebyns renar blir många höstar kvar väster om Arvidsjaur eftersom beteslandet trängs ihop vid Arvidsjaur. Renskötarna flyttar ofta samlat och till fots förbi och mycket nära samhället och renarna betar sig sedan i regel vidare ned till Roppelheden. Vidare därifrån körs ofta renarna under senhösten med lastbil ned till vinterlandet och lastas i regel av vid Bysketorp. Här finns ett bra förvinterland. Renarna betar sig ofta härifrån österut över Åbyälven. Vissa vintrar körs renarna längre österut och släpps strax söder om länsgränsen vid Andersmyran eller vid Gagsmark. Vinterbetesmarker Vinterbetesgrupperna är spridda inom vinterbetesområdet. En grupp har sitt vinterbete kring Klubbfors. Kärnområdet vid Klubbfors kring Klubbälven och Åbyälven utgörs av en smal remsa med lavrika barrskogar. Samebyn menar att vinterbetet kring Klubbfors i övrigt är av dålig kvalitet med mycket myrmark och bara små kläppar med fast hedmark. Stora sammanhängande hedar saknas. Kärnområdet vid länsgränsen ligger mellan länsgränsen i söder och samebyns norra gräns nedanför Långträsk. Vid läns- Särskilt om Västra Kikkejaures markanvändning i Markbygden Stor-Granliden som ingår i utredningsområdet för vindkraft nyttjas inte för renbete. Samebyn brukar hålla renarna längre söderut, utmed Klubbälven, där det bästa betet finns. Längs den lilla Klubbälven finns, på ömse sidor om älven, ett smalt område med små åsar som har goda betesförutsättningar. Det område inom projekterad vindkraftpark som berör samebyn vid Fjuskullen är ett förvinterland. Idag finns stora contortaplanteringar inom området och det används därför inte i så stor grad som betesland. Inga av samebyns riksintressen berörs av utredningsområdet för vindkraftsanläggningen. 7.4 Semisjaur Njarg fjällsameby Semisjaur-Njarg sameby är en fjällsameby med åretruntmarker på ömse sidor om Silvervägen från Arjeplog och västerut till norska gränsen. Semisjaur-Njarg sameby har inget sammanhängande betesområde från åretruntmarkerna till kusten. Åretruntmarker ligger i Arjeplogs kommun och deras vinterbetesland är fördelat på två skilda kustnära områden. Semisjaur-Njarg sameby beskrivs på Ren2000 som bestående av 29 aktiva renskötselföretag och med ett högsta tillåtna renantal om 9000 renar i vinterstam. Åretruntmarker Semisjaur-Njarg samebys åretruntmarker ligger på båda sidor om Silvervägen, utmed Skellefteälvens övre källflöden. Samebyn har rätt att nyttja marker i Norge för sommarbete. Inom åretruntmarkerna finns tre kärnområden som är av särskild betydelse för samebyn, Verdejaur, Mierkenis och Tjallas. Silvervägens läge i fjällvärlden genererar mycket skoterburen turism in på samebyns marker under vårvintern. Samebyn brukar därför undvika att ta upp renarna till fjällen för tidigt på våren. På hösten utgör i stället småviltjakten i fjällen ett konkurrerande intresse med rennäringen. Skogsavverkning, dåliga isar och brist på bete gör att samebyn väljer att flytta ned till vinterbetesmarkerna med lastbil, något Vinterbetesmarker Semisjaur-Njarg sameby har två helt skilda vinterbetesområden i kustlandet, dels det södra området väster om Byske och dels det norra området väster om Piteå. Vindkraftprojektet berör till viss del det norra området vid Kutuliden, se figur 7.2:3. Det norra området sträcker sig mellan Piteälven och Lill- Piteälven i väster och sydost om Älvsbyn och används av två vinterbetesgrupper, den ena gruppen väster om stambanan och den andra öster om stambanan. Samebyn har ytterligare en vinterbetesgrupp i Storsunds f.d. konventionsområde öster om Koler. Kärnområdet Nattbergsheden med lavrika barrskogar är huvudbetesområde för den västra gruppen under hela vintern. Den östra gruppen använder kärnområdet Arvidsträsket söder och sydväst om Älvsbyn. Samebyn menar att området mellan Lillpiteälven och Piteälven har bra förutsättningar för vinterbete. Den vinterbetesgrupp som nyttjar området väster om Stambanan flyttar i regel inte över stambanan utan renarna får beta ända mot järnvägsstängslet. De två östra grupperna flyttar över järnvägen under våren vid en passage norr om Storsund. Särskilt om Semisjaur-Njargs markanvändning i Markbygden I området kring Kutuliden som berörs av utredningsområdet för vindkraft förekommer skogsrenar från andra samebyar och området nyttjas i liten utsträckning av Semisjaur-Njarg sameby. Inga av samebyns riksintressen berörs av utredningsområdet. Referenser i kapitel 7 Jordbruksverket Rennäringen i Sverige. 5e upplagan. Länsstyrelsen i Norrbottens län Redovisning av rennäringens riksintressen för Norrbottens samebyar. Metria Ao GIS (Kiruna och Luleå) och länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland Renskötselns databas. Ren_2000. Version 2.0. Proposition om insatser för samerna. Prop. 1976/77:80, bet. 1976/77:KrU43, rskr. 1976/77:289. Rennäringens markanvändning: Samernas riksförbund: 7 Rennäringens förutsättningar 51

52 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8. Alternativen I detta kapitel beskrivs huvudscenariot med exempel på utplacering av blandade verkstyper. Här beskrivs även nollalternativet samt olika alternativ utifrån de energipolitiska målen. Kapitlet avslutas med en beskrivning av olika lokalisering- och utformningsalternativ. Inledningsvis redovisas vindkraftsförutsättningarna i Norra Norrland. 8.1 Vindkraftförutsättningar i Norra Norrland Vindkarta Västerbottens och Norrbottens län Markbygden Områden med årsmedelvind >7,5 m/s på 103 m höjd inom 20 km från 220 eller 400 kv ledningsnät och som ej omfattas av motstående intressen enligt nedan Riksintresse för vindbruk Kraftledningsnät, 220 och 400 kv Riksintresse för rörligt friluftsliv MB 4 kap Riksintresse för obrutet fjäll MB 4 kap 8 Alternativen Svevind har under 2006 genomfört en analys av områden som är intressanta för etablering av vindkraft i Norrbottens och Västerbottens län, se karta i figur 8.1:1 (kartan har uppdaterats i maj 2008). 52 Följande kriterier har legat till grund för urval av områden som är särskilt intressanta för etablering av vindkraft (områdena har markerats med röd färg på karta här intill): årsmedelvind som är lika med eller större än 7,5 m/s på 103 m höjd enligt MIUU-modellens vindberäkningar (från år 2007) ligger inom 20 km buffertzon runt 220 och 400 kv kraftledningsnät omfattas ej av riksintresse för rörligt friluftsliv (MB 4 kap) omfattas ej av riksintresse för obrutet fjäll (MB 4 kap) omfattas ej av riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap) omfattas ej av riksintresse för naturvård (MB 3 kap) omfattas ej av riksintresse för friluftslivet (MB 3 kap) omfattas ej av riksintresse för rennäring (MB 3 kap) omfattas ej av kulturreservat omfattas ej av nationalpark omfattas ej av naturreservat omfattas ej av Natura 2000-område Kartan visar att få områden uppfyller dessa kriterier. Markbygden området är dock ett av dessa (orange markering på kartan). Riksintresse för kultur Mb 3 kap Riksintresse för naturvård MB 3 kap Riksintresse för friluftslivet MB 3 kap Riksintresse för rennäring Mb 3 kap Kulturreservat Nationalparker, naturreservat & N2000-områden Kilometer Figur 8.1:1 Möjliga vindenergiområden i Norr- och Västerbotten med årsmedelvind lika med eller över 7,5 m/s, med närhet till stamnätet och där inga tunga bevarandeintressen av nationell karaktär förekommer (Källa Energimyndigheten och länsstyrelsen). Markbygdenområdet utgör ett av dessa få områden. Markbygden är också ett av få områden i Norrbottens län som omfattas av riksintresse för vindbruk (angavs i maj 2008 av Energimyndigheten).

53 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.2 Sannolikt huvudalternativ ke lve n Verk som tillståndsprövas Myrheden separat rä sk Åls å 0 10 Holmfors let 75 Granholm Granträskmark Björkberget Nyfors Abborrträsken Bergsv V Liden Mjösjön Totalt antal verk (exkl Dragaliden och Storblåliden) Rismyrliden Mjösjöliden v en Björnhålen StorTväråm. Rökojan 924 verk 85 verk Övrebrännan Dragaliden och Storblåliden 20 verk Sammanlagd installerad effekt Kallfors 2400 MW Stensjökullen. Vargmyran 325 Klubbfors Ribbfors Figur 8.2:1 Sannolikt huvudalternativlejontorp med 1009 verk (exkl Stor-Blåliden och Dragaliden), med en blandning av stora (E82)Brännfors och mycket stora verk (E126), med maximal verkstorlek i de höjdlägen som har bäst vindförutsättningar 140 meter över mark. sb bäl Granträsket ge Klu b Dammyran E 126 (MW)Brönet Nör 1009 verk Verkens totala svepyta 5,9 km2 Väglängd 5 17Hemmingsmark ca 400 km än Lövliden Åfors 310 Mörtträskliden Kvarnudden nd Brännliden Kalaträsket Kalaträsket ä Br Strandfors Sör-Blankberget Sannolikt huvudalternativ med blandade verkstorlekar Svensbyn Orrheden Sälgträskliden 373 Nä Ön Ryggskatan Svensbyfj Edet Risnäset E 82Bodsjön (MW) Nörd-Blankb. Hobergsliden Kälen Sjulnäs Stockbäcken Rokå n Kalamark Långnäs Berge Dussen Roknäs Knöppelberget 210 Bysketorp 5 km Lidbodarna Hultbacken 50 ese Blåmyran Pite-Byske Matmyr n Hobergsträsk Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Ålyckan HobergsNörd-Storvattnet ån knösen Åls Högbrännan Bys k 350 Strömstorp Lillpite 113 Fagerheden Önusberget 377 Bergnäs Finnliden Tvärån ån 0 Kälen Tallberget Pålsboda Kyrkbyn Tuven Råbäcken Mellanboda Figur 8.2:2 Hemträsket Sammanställning av sannolikt huvudalternativ med både E82- och E126-verk. 8 Alternativen Länsgränsen Vindkraftverk Enercon äe-126katrineberg Ånäset 325 Granholmsb. 384 n Snöbergen 75 By s Vackerliden lv e 125 Näsberg Banfors Granberg Bredträskb. n te ä Skogbergsliden Storgranliden n Hej 320 Gråberget Tjärnliden Utredningsområde Storberget träsket kå lpi Lillmoren Piteå fpl. 125 Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg Västerbo Stockberg k Bredträsk äs ve 0 Stormyran d tr 374 Kva Norrbodarna Yttersta 334 Hästliden Gråliden Pålberget Kallkällselet Mittibäckskojan Svartliden Torrberget Hötjärn Skogberget äl 30 Gä d 373 Rönnberget Kallbodarna Lil Storliden Furu Stridholm Åträsk Höganäs Keupan Flötuträsk Bredträsket Kaxliden Vindkraftverk Enercon E-82 Svanträsk Lillträsk Långträsk Storlångträsk Vitberget Brattknabben Nyfors Ånäset Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Strömsör 100 Rengårdsheden Segårdsträsket Gårdsträsket Kilberg Storslyet Lill-Blåliden Morajärv Björkliden Tallberg ån bb 423 Svanaträsket u Kl Kåtaselet Ro k Långträsks kolonat Vitflockberget Bredkåtaheden Blandad Ersträsk n Strömfors Tjalmisberget Granhult 393 Öberga Stenträsktorpen V Dorisberget Högbacken 390 Svallfors n heden Ledvattnet ve Backträsk Hultet Stor-Blåliden äl Maniliden Strömnäs Skällbäcken Jägarbo Risnabben Åb y Skällberget Skarpljugaren Bäck Pålberg Skuthamn lve Horngubben 439 Stor-Risberget lven Arnemark Storsträsk 168 Nedre Grundsel Älvdal Dalheden Selsborg Storsträsket Klockarträsk Krokaträskliden 279 Stenbacka Bodudden Borgfors Krokträsk Stor-Klockarträsket Maniträsket Tällbärke 441 Huvåsen Tallberget Lyckoträsket Häbbersträsket Nygård iteä Tällträsk Skomanskälen Kaptensviken Lillp 480 Långträskberget äskberget 424 Stavaliden Norrdal Huvträsk Huvträsken Koler Kolerberget Stavaträsket Granliden Näsudden 228 Kolerträsk Manjärvträsk Bröträsk Stallberget 504 Grannäs Mellanträsket Pello Tällträsket Lyckoträsk eä P it åträsket 347 Sodokb äsk n Brännan Stor-Gäddträsket Manjärvliden Brännliden Abborrträskliden 520 ve Studsarheden Persberg 0 Melakträskliden 557 Bastuudden Långsel Bänkerträsket Melakträsket äl Bänkerträsk 0 Åb y Lövudden 20 onkaberget Bänkerudden Färskberget 265 Bänkerberget 5 Dartsel Fjälaträsk Ersträsket 375 Ö Kikkejaure 346 Lindås Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Kutuliden Stenberget Holmträsket n 45 Sördubbla lve 475 Storsund Bastuträsket sä Flyggberget Stor-Arbost or Njoka 131 Arvidsträsk Teugerträsk 271 Brännträsket S Brännträsk gf 591 Bådovare Bredviken Gammelträsk Norrdubbla r Be Sotberget Arvidsträskberget 345 Djupvik Metträsk 288 lven Sjönäs Dalen Finnträsket Brännberget 428 Åselet Finntjärnliden rä Alte Nuorte Stor-Renberget n er I figur 8.2:1 redovisas ett huvudscenario med exempel på utplacevistå nverkstyper. ring av blandade Kantaberget Norr-Storliden Den fortgående, snabba teknikutvecklingen gör det omöjligt Grundsel Brännberget Bredträskb. Björkholmsberget att i detalj fastlägga lämplig verkstorlek för Markbygdens olika Svartliden Nakteberget att pågå stegvis fram till Nuorteliden som kommer utbyggnadsetapper, strax Holmträsk Granliden 540 Visttjärnliden efter Sannolikt kommer dock den slutliga utbyggnaden att Trolltjärn Figur 8.2:1 ligger bland annat till grund för miljökonsekvensbeskrivningens beskrivning av hur blandade verkstyper påverkar landskapsbilden jämfört med enhetliga verkstyper. Inom utredningsområdet har följande ytor undantagits från verketablering i principlokaliseringarna: skyddsområden 225 som Natura 2000, naturreservat, biotopskydd och våtmarker av klass 1 och 2 Krokva Övre Storfors områden inom 200 meter från allmänna vägar och järnvägar Nedre Storfors områden inom 150 meter från sjöar med strandskydd Brännberget Björnberg lågpartier nära berg Ö Långträsk Strycktjärn Salberg Altergård 201 mark som sluttar brantare än 10 procent. Småträsk Alterdal Tvärån Yttre Arvidsträsket Ögården Backträsk områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som Nedre Svedjan Brän Antons utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan Heden Bodträsk Liden Granträsk Nils Stor-Älgberget Sikfors Exempellokaliseringar med endast 2 MW-verk och 6 MW-verk Granträsket redovisas i avsnittholm8.5. För mer detaljerad beskrivning av principbrännheden Sundet Granlund lokaliseringen hänvisas till den tekniska beskrivningen, kapitel 3. ve Mörtträsk baseras på både 2 MW-verk och 6 MW-verk, med uppgraderingar till ca 3 resp. 8 MW och med eventuella mellanformer. Därför redovisas här en principutformning för huvudscenariot med exempel på utplacering av blandade verkstyper (Enercon E-82 och E-126), se figur 8.2:1. Principutformningarna av verk Korsberget Bodstranden Ängestorp sker med översiktlig anpassning till vindförhållandenahögheden och naflakaberget Rammelberget Petberget turvärden och syftar till att ge en så realistisk av 246 Petbergslidenbild som möjligt374 Karlsborg Djupträsket Bodnäs förutsättningarna för antal verk och för påverkan på miljövärden, Stor-Teuger 156 Bränna Asplövberget landskapsbild, ljudspridning, etc. Strand 53

54 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.3 Noll-alternativet Med noll-alternativet avses att det inte sker någon utbyggnad av en vindkraftpark i Markbygden. Det finns olika alternativa sätt att se på ett nollalternativ, el-energin kan ersättas med annan elenergi, eller så sker en motsvarande energibesparing. Oavsett valet av nollalternativ innebär det samma lokala effekt inom Markbygden. Landskapet och dess värden kommer inte att påverkas genom att inga vindkraftverk eller anslutande vägar eller ledningar byggs. Rennäringen kan fortsatt bedrivas med de förutsättningar som gäller idag även om den verksamheten är föremål för en ständig förändring av markerna oavsett vindkraftprojektet. De positiva samhällseffekterna uteblir i noll-alternativet (se kap 14), varigenom Markbygdens befolkning fortsätter att minska liksom antalet arbetstillfällen och serviceutbudet. Att fokusera enbart på minskad elförbrukning är inte alltid rätt, i vissa fall är i stället omställningen av samhället till en ökad andel el-produktion en del av själva lösningen. Vid ett försök att se vidare på energifrågan finns det stora potentialer i att ersätta fossil energi med elenergi. Ett bra exempel på detta är utvecklingen som sker inom fordonsbranschen där elbilar och plug-in hybridbilar blir allt vanligare både som prototyper och i serieproduktion för försäljning till allmänheten. Trots att detta försvårar minskningen av elkonsumtionen är detta en mycket positiv utveckling i riktning bort från oljeberoendet, med bland annat stora miljövinster som följd. Ett annat exempel är när elektroniska tjänster som e-post och videokonferenser kan ersätta transporter. Vi kommer även fortsättningsvis att behöva elenergi och utbyggnaden av förnyelsebar energi spelar en viktig roll för Sverige, Norden och Europa. Det finns ingen egentlig motsättning i att satsa kraftfullt på utbyggnaden av vindkraft och samtidigt satsa lika kraftfullt på energibesparing. Dessa två vägar till en hållbar energiförsörjning tillhör de absolut bästa, och båda behövs. 8.4 Alternativ utifrån de energipolitiska målen I januari 2008 fick Sverige uppdraget från EU att öka sin andel el producerad av förnyelsebara energikällor från 39 % till 49 %. De enda förnyelsebara energislag som är så tekniskt utvecklade att de kan komma att utnyttjas i större skala för att uppfylla detta mål är vindkraft och vattenkraft. För att ställa energipotentialen i Markbygden mot andra energislag och för att göra det möjligt att jämföra konsekvenserna av olika alternativ presenteras därför ett alternativ som motsvarar Markbygdens energiproduktion och innebär utbyggnad av vattenkraft i stället för vindkraft. Det är viktigt att betona att detta inte är något alternativ för Markbygden Vind AB utan enbart ett alternativ utifrån de energipolitiska målen. Älv för alternativ elproduktion Outbyggd älv Utbyggd älv Natura 2000 Riksintresse för natur, kultur & friluftsliv Markbygden Motsvarande energi från kolkondenskraft lix Ka Den troliga följden av noll-alternativet är att energibehovet täcks upp av annan elproduktion i Sverige eller någon annanstans i Europa. Energiproduktionen som täcker upp den uteblivna parken i Markbygden skulle komma från flera olika sätt att producera el-energi, t.ex. en mix av kärnkraft, kolkondenskraft eller annan vindkraft. Ett alternativt synsätt är att vindkraftsparken i Markbygden ersätter den smutsigaste elproduktionen i Europa som t.ex. kolkondenskraft. Båda dessa synsätt innebär att vindkraften från Markbygden helt eller delvis ersätts med miljömässigt sämre alternativ, med bl.a. stor klimatpåverkan som följd (se. kap 10.2). älv 8 Alternativen Motsvarande energi sparas in 54 Energibesparing är ett av de instrument som brukar åberopas i debatten om energipolitiken och givetvis även ett mycket bra sätt att förbättra miljön. Den energi som inte behöver produceras belastar inte heller miljön. Det finns stora potentialer inom energibesparing, vissa är egentligen mycket enkla som att stänga av elektrisk utrustning som inte används. För att detta ska ske behövs engagemang hos företag och privatpersoner. Andra åtgärder är förknippade med investeringar till exempel i energisnålare teknik (som å andra sidan i tillverkningsskedet ofta behöver elenergi). Energibesparingsåtgärder innebär att samma resonemang som för vindkraft kan användas i jämförelse med kolkraft med stora miljönyttor som följd (se kap 10.2). Pite ä lv 4,5 TWh Åb yä lv By ske Kilometer 3,1 TWh älv 0,2 TWh 0,7 TWh Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Figur 8.4:1 Karta över vattenkraftsutbyggnad; ett alternativ utifrån de energipolitiska målen.

55 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vattenkraftens utbyggnadspotential De flesta svenska vattendrag med en hög potentiell elproduktion är redan utbyggda för vattenkraft. Resterande är skyddade från utbyggnad enligt Miljöbalken (4 kap 6 ). Under 1970-talet gjordes statliga offentliga utredningar med syftet att ta reda på utbyggnadspotentialen i varje större vattendrag, undantaget Vindelälven och Torneälven som redan då var skyddade från utbyggnad. Teknikutvecklingen har gjort att det i vissa älvar i dagsläget kan utvinnas mer energi än vad beräkningarna angav, men detta kompenseras till stor del av att det idag krävs högre minimitappningar. 70-talsutredningarna bedöms därför ange rimliga förväntade värden av maximal elproduktion genom vattenkraft i de olika älvar som beskrivs. De vattendrag som redan byggts ut har valts ut för att de ger störst elproduktion. Produktionen i Lule älv uppgår idag till 13,8 TWH under ett normalår. I utredningen från 1976 bedömdes produktionen kunna utökas med 2,9 TWH, men huvuddelen av en sådan utbyggnad skulle innebära regleringsmagasin i Sarek och Padjelanta nationalparker. En utbyggnad av de fyra nationalälvarna Vindelälven, Piteälven, Kalixälven och Torneälven skulle maximalt ge en produktion på 15 TWh, men med hänsyn tagen till dagens miniminivåer endast 10 TWh. Den potentiella produktionen i Vindelälven och Torneälven utreddes dock inte närmare under 70talet eftersom de redan då var skyddade från utbyggnad. Utbyggnad av fyra älvar Det alternativ som ställs mot vindkraftparken i Markbygden innebär istället en utbyggnad av fyra av de största orörda älvarna i regionen, Byskeälven, Åbyälven, Piteälven och Kalixälven. Dessa skulle tillsammans ge en elproduktion på ca 8,5 TWh (figur 8.4:2), att jämföra med den förväntade produktionen genom vindkraft i Markbygden på ca 8-12 TWh. Samtliga älvar är skyddade inom Natura 2000, de är skyddade från utbyggnad och vattenkraftsutvinning genom Miljöbalken (4 kap 6 ) och de hyser arter som ska skyddas enligt EUs Art- och habitatdirektiv. Två av älvarna är dessutom utnämnda till nationalälvar och stora områden är av riksintresse för naturvård, friluftsliv och renskötsel. Trots skyddet aktualiserades frågan om utbyggnad hösten 2007 då SCA och Norska Statkraft offentliggjorde sina planer på utbyggnad av Byskeälven. Det är troligt att intresset för utbyggnad av några av de skyddade älvarna kommer att bestå. Det är därför relevant att betrakta utbyggnaden av de fyra älvarna som ett klimatanpassat och principiellt alternativ till en storskalig utbyggnad av vindkraften och det är relevant att jämföra kon- sekvenserna av en sådan utbyggnad med konsekvenserna av den stora vindkraftparken i Markbygden. Byske älv Byske älv ligger omedelbart söder om det aktuella utredningsområdet för vindkraftetablering. Det är en av de största oreglerade skogsälvarna i Sverige. Genom reglering av Västra Kikkejaure, Kilver, Arvidsjaursjön och några mindre sjöar i Svärdälven skulle 10 kraftverk placerade längs huvudfåran ge en total produktion på 0,82-1,05 TWh/år. Västra Kikkejaure skulle då dämmas med 2 m och den dammen ensam skulle ta 10 km 2 mark i anspråk. Åby älv Idag finns ett mindre kraftverk i Hednäs, i nedre delen av älven. Årsproduktionen uppgår endast till 8,5 GWH eftersom flödet inte är reglerat. En reglering av dammen i Östra Kikkejaure och fem kraftverk längs huvudfåran skulle ge en produktion på 230 GWh/år enligt den statliga utredningen från Skellefteå Krafts egen utredning från 1990 visar att en reglering av Östra Kikkejaur skulle en ökning av produktionen i den befintliga kraftstationen i Hednäs med 0,5 GWh. Samma utredning visar att ett kraftverk i Klubbfors skulle producera 18,3 GWh och ett i Krokfors 14,3 GWh. Åbyälvens potentiella produktion uppgår därmed till 0,042 TWh enligt Skellefteå Krafts utredning och 0,230 TWh enligt den storskaliga utbyggnad som den statliga utredningen redovisar. Pite älv Piteälven är en 40 mil lång älv som sträcker sig från Norska gränsen till Bottenviken. Den har naturliga flödesvariationer Område Produktion idag (TWh) Potentiell produktion (TWh) Antal kraftverk och ursprungliga bestånd av lax och havsöring. Den räknas som outbyggd trots ett kraftverk i Sikfors med en produktion på 0,19 TWh/år. Den senaste kända utredningen om Piteälvens potentiella elproduktion gjordes 1984 av kommunerna i området i samarbete med Vattenfall, med anledning av en ny politisk inriktning där oljeberoendet skulle minskas och kärnkraften på sikt avvecklas. Utredningen förutsätter att Storforsen sparas p.g.a. sitt stora turismvärde och att flödet i Storforsen under turistsäsong inte understiger ett normalt minimiflöde. Under de förutsättningarna skulle den totala elproduktionen i Piteälven kunna öka med 3,1 TWh. Utbyggnaden skulle innebära sex dammar med en sammanlagd yta av 100 km 2 samt 12 kraftverk. Kalix älv Kalixälven är tillsammans med Torneälven Västeuropas enda riktigt stora outbyggda vattensystem. Älven har två större biflöden: Kaitumälven och Ängesån och en bifurkation från Torneälv i form av Tärendöälven. En total utbyggnad av Kalix älv uppskattas ge en produktion på 4,5 TWh. Det skulle kräva att Kaitumjaure dämdes med 14 m, vilket skulle ge en magasinsvolym på 600 Mm 3. Vidare skulle Kaalasjärvi dämmas med 3m och ta 100 km 2 mark i anspråk. Även området kring Parakkakurkkio skulle behöva regleras och täcka ett område på 120 km 2. Till detta skulle komma några mindre dammar. Kalix och Kaitum älvar skulle torrläggas i sammanlagt 140 km, undantaget den lokala tillrinningen. Produktionen skulle ske i 16 kraftverk placerade längs Kalixälven och dess biflöden. ARO eller utredningsomr (km 2 ) Dammyta eller anläggnings- + vägyta (km 2 ) Produktion/ damm- eller anläggnings- + vägyta (TWh/km 2 ) Byske älv 0 0,68-0, ,08 Åby älv 0,01 0, Uppgift saknas Uppgift saknas Pite älv 0,19 3, ,03 Kalix älv 0 4, >220* < 0,02 Totalt 0,2 8,3-8, >230 < 0,03 Markbygden ,8 Figur 8.4:2 Tabell över elproduktion samt mark tagen i sanpråk i de fyra älvarna resp i Markbygen. ARO syftar till älvens totala avrinningsområde. *Uppgift saknas för 1 av 3 stora dammar och för samtliga små. 8 Alternativen 55

56 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8 Alternativen Bedömda konsekvenser av vattenkraftsalternativet Utbyggnaden skulle innebära att två av de fyra Nationalälvarna och två av de sista stora skogsälvarna skulle få oåterkalleliga skador. Älvarna har utnämnts till Natura 2000-områden mycket på grund av de unika värden som kvarstår då älvarna inte reglerats. Naturliga fluktuationer i vattenståndet är en av de viktigaste funktionerna för att bibehålla de skyddade värdena. För att göra ingrepp som medför betydande påverkan inom ett Natura område krävs enligt Miljöbalken dels en omfattande tillståndsprövning, dels kompensation i form av andra likvärdiga områden. Det senare kan rimligen inte genomföras då Sverige saknar större älvar med naturligt flöde som inte redan skyddats genom Natura Tre av älvarna har utnämnts till riksintressen för friluftslivet på grund av att de bevarats naturliga. Dämningar skulle ha stor negativ inverkan både på turismen och på friluftsvärdet. De 43 kraftverken skulle utgöra effektiva vandringshinder för fisk i vattensystemen. Även om fisktrappor kan utnyttjas som vandringsvägar för öring och lax kvarstår problemet med smolt som fastnar i turbiner vid nedströmsvandring och andra arter som inte kan ta sig förbi kraftverken. De nödvändiga dämningarna utmed vattendragen skulle dessutom ta flera hundra km 2 mark i anspråk i älvdalarna där natur-, kulturmiljö- och friluftslivsintressena är stora och där en stor del av inlandets befolkning är bosatt. Här finns således värdefulla marker för både skogsbruk, jordbruk och bebyggelse som skulle påverkas av en storskalig utbyggnad av de fyra älvarna. Utöver detta finns en del av rennäringens viktigaste betesmarker och flyttleder just i älvdalarna. De fyra älvarnas totala avrinningsområde uppgår till km 2 och två av de tiotalet stora dammar som krävs för utbyggnaden skulle tillsammans uppta 220 km 2 mark. Utredningsområdet för Markbygden uppgår till 475 km 2, varav 15 km 2 uppskattas tas i anspråk för vägar och anläggningsytor. 1 kvadratmil i Markbygden kan producera 2,5 TWh el. För motsvarande produktion enligt vattenkraftsalternativet krävs utbyggnad av en av nationalälvarna, ett tiotal kraftverk och dammar som upptar sammanlagt ett par kvadratmil. Markbygden bedöms ge betydligt mindre påverkan på natur och människor är en utbyggnad av de fyra älvarna skulle göra. 8.5 Lokaliseringsalternativ Långt ute till havs i Norrbottens skärgård Vindförhållandena är mycket goda långt ute till havs. Produktionsförutsättningarna är därför goda. De svårigheter som belastar en sådan etablering är att påverkan på landskapsbilden blir omfattande. De motstående intressena kan vara starka, likaså finns ofta naturskyddade områden och viktiga sträckleder för flyttande fåglar. Överföringen av producerad el kräver helt nya ledningar förlagda i vatten. Dessutom finns det stora osäkerheter om påverkan från is, både i anläggnings- och driftskedet. Skötsel och underhåll försvåras av att anläggningen blir otillgänglig. Den snabba tekniska utvecklingen har lett till driftsproblem, främst på havsbaserade kraftverk. Dessutom gör dagens brist på kompetens och råvaror samt logistiska problem att möjligheten att hinna bygga havsbaserade vindkraftparker inom regeringens mål till år 2016 är små. En havsbaserad vindkraftproduktion motsvarande den i Markbygden kan inte heller etableras samlat i ett område utan det blir nödvändigt att dela upp anläggningen i flera mindre enheter av den storlek som planeras vid Klocktärnan i Piteå skärgård (132 verk). I fjällvärlden inom Pite lappmark Vindförhållandena är i regel mycket goda i fjällvärlden, så även i Pite Lappmark. Produktionsförutsättningarna är därför mycket goda. Stora delar av fjällvärlden är dock skyddad genom olika riksintresseutpekanden. I Pite lappmark finns t.ex. riksintressen för rennäring, friluftsliv och naturvård och riksintresse för obrutna fjäll. En samlad lokalisering av 500 verk skulle därför vara svår att genomföra. De motstående intressena från framför allt det rörliga friluftslivet bedöms som starka. I fjällvärlden finns endast ett fåtal stora kraftledningar. I Pite lappmark saknas sådana helt. På land i södra Sverige Beräkningarna från MIUU visar på mycket goda vindförhållanden på land i södra Sverige. Konflikterna är emellertid mycket större mellan vindkraften och andra samhällsintressen, främst genom den större folkmängden som gör att det finns få eller inga områden som är lämpliga för en storskalig etablering av vindkraft. En anläggning av Markbygdens storlek måste därför spridas ut på många mindre enheter som är spridda i landskapet, kanske till och med ett 50-tal mindre anläggningar. Slutsats Sammantaget finns det få, om ens något, område i landet som har motsvarande goda förutsättningar som Markbygden för storskalig vindkraftetablering. 56

57 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8.6 Utformningsalternativ Utformningen av vindkraftparken behöver vara flexibel för att klara framtida teknikutveckling. Utformningsalternativen som redovisas här är därför av principkaraktär, se teknisk beskrivning (kapitel 3) för mer detaljerad beskrivning. Som huvudscenario (avsnitt 8.2) redovisas en vindkraftpark med en blandning mellan verk två storlekar av vindkraftverk, vilket är den mest troliga utformningen. Exakta antalet av var typ är dock inte fastställt än, inte heller det totala antalet. För att visa ytterligheterna redovisas här två utformningsalternativ där parken består av endast en sorts verk. Figur 8.6:1 visar en park med 573 verk av typen E126 medan figur 8.6:2 visar en park med 1228 kraftverk av typen E82. Scenariot med bara E126-verk har tagits fram för att illustrera en bruttoetablering med maximal storlek på vindkraftverken, för bedömningen av bl.a. landskapsbildens påverkan i avsnitt 10.5 och Scenariot med bara E82-verk har tagits fram för att illustrera en bruttoetablering med maximalt antal vindkraftverk, för bedömningen av bl.a. landskapsbildens påverkan (avsnitt 10.5 och 10.6), ljud- och skuggpåverkan (avsnitt resp ) samt väg- och kraftledningslängder. Referenser i kapitel 8 1. Länsstyrelsen Västerbotten, Bevarandeplan Byskeälven SE Bostadsdepartementet, Vattenkraft och mijö 3. Ett betänkande om vattenkraftutbyggnad i norra Norrland. SOU 1976:28. Stockholm. ve 3 4 Strandfors Sör-Blankberget Lejontorp Abborrträsken Björkberget Nyfors Brännliden Ribbfors Lövliden Åfors 310 Mörtträskliden Klu b Vargmyran bälv en Kvarnudden Dammyran Granträsket Björnhålen StorTväråm. Klubbfors Rismyrliden 50 Mjösjön Bodsjön 75 Nör Brännfors Utyggnad av Piteälven Ett projekt i samarbete mellan kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn och Piteå samt Vattenfall. Rapport Febr Brönet Övrebrännan Kallfors Stensjökullen Rökojan 5 17Hemmingsmark Figur 8.6:2 Karta med utformningsalternativet med 1228 kraftverk (exkl Stor-Blåliden och Dragaliden) av typen E Bergsv V Liden Mjösjöliden Granträskmark Sälgträskliden Hobergsliden Granholm Nörd-Blankb. n Kalaträsket Kalaträsket Knöppelberget 210 Bysketorp 5 km Åls å 373 Svensbyn n Orrheden Matmyr Nä Ön Ryggskatan Svensbyfj Edet Risnäset Sjulnäs Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om främjande av användningen av förnybar energi. Hemträsket 12. Deutsche Treuhand-GesellschaftAktiengesellschaft Wirtschaftspru fungsgesellschaft, deutsches Mitgliedsunternehmen von KPMG International, einer Genossenschaft schweizerischen Rechts Offshore-Windparks in Europa. Markstudie. KPMG. Mellanboda Alternativen 2 Kälen Långnäs Berge Dussen Roknäs 125 Tallberget 1 Kälen Hobergsträsk Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Ålyckan HobergsNörd-Storvattnet ån knösen Åls Högbrännan Hemträsket träsket let Rokå Kalamark Pite-Byske 350 Strömstorp ese Hultbacken Stockbäcken Bys k Blåmyran Lidbodarna Fagerheden 0 Granberg Ånäset Holmfors Katrineberg Myrheden Pålsboda 361 Granholmsb. 384 Länsgränsen B Skogbergsliden Önusberget 377 Bergnäs Finnliden 113 sb k Gråberget Kyrkbyn Lillpite ge Figur 8.6:1 Karta med utformningsalternativet 573 kraftverk (exkl Stor-Blåliden och Dragaliden) av typen E 126. Mellanboda Hej Gråliden Storgranliden Vackerliden Råbäcken 8. Pressmeddelande, SCA och Statkraft storsatsar på vindkraft och utreder miljövänlig utbyggnad av vattenkraft. Lillmoren Piteå fpl. Tuven än Brännfors. Klubbfors Banfors n 334 Hästliden Tjärnliden 385 Bredträskb. n lve Snöbergen Skogberget Svartliden Pålberget 374 Kva Norrbodarna Yttersta eä nd en kå Utredningsområde ys Näsberg ke Verk som tillståndsprövas älv en separat Storberget Brönet Kallfors Lillträsk Stensjökullen äs Kaxliden Vindkraftverk Enercon E-82 Stockberg Nör 5 17Hemmingsmark dtr Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg Västerbo Övrebrännan Rökojan sb bälv StorTväråm. Stormyran 373 lpit Mittibäckskojan Flötuträsk Bredträsket Bredträsk Torrberget Hötjärn Kallkällselet Keupan 7. Telefonsamtal Skelleftkraft (han ska skicka referenser) Rönnberget ä Br Klu b Vargmyran Björnhålen 310 Mörtträskliden Långträsk Storlångträsk Gä d Furu Stridholm Åträsk Tvärån Åfors ge Ribbfors Lövliden än 325 Brännliden nd Sör-Blankberget Lejontorp Björkberget Nyfors ä Br Strandfors Rengårdsheden Pålberg Skuthamn Vitberget Höganäs Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Storsträsk Kallbodarna Ånäset Lil Storliden Arnemark Brattknabben 30 Sälgträskliden Hobergsliden Granträsket Björkliden Tallberg Segårdsträsket Gårdsträsket Kilberg Storslyet Selsborg Strömsör Nyfors 0 5 Nörd-Blankb. n 5 km Kvarnudden Dammyran 423 Rismyrliden Svanträsk Vitflockberget Bredkåtaheden Morajärv Långträsks kolonat ån Lill-Blåliden 6. Länsstyrelsen Västerbotten, Bevarandeplan Åbyälven SE Bodudden Borgfors 168 Svallfors Granträskmark Abborrträsken Bysketorp Mjösjön Bodsjön Svanaträsket 5 Åls å Granholm Matmyr Kåtaselet Bergsv V Liden Mjösjöliden ån 4 Kalaträsket Kalaträsket Knöppelberget 210 Tvärån ån 3 Kälen Hobergsträsk Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 Ålyckan HobergsNörd-Storvattnet ån knösen Åls Högbrännan Kälen Orrheden 350 Strömstorp let Pite-Byske Stenträsktorpen V Dorisberget E-82 sk sk 2 Katrineberg ese 373 Svensbyn n Ro k Skällbäcken 22 Tallberget 1 Bys k Rokå Kalamark Berge Ledvattnet heden Nä Högbacken Ön Tjalmisberget Ryggskatan Granhult 393 Svensbyfj Edet Risnäset rä rä 0 Holmfors Fagerheden Sjulnäs Ersträsk Skomanskälen Storsträsket 5. Samtal Gunnar Westrin Holm Sundet n lve Granberg Ånäset 361 Granholmsb. 384 Länsgränsen Myrheden Pålsboda Önusberget 377 Bergnäs Finnliden Dussen Roknäs Stockbäcken Risnabben en Backträsk 390 Brän Bodträsk Nils Sikfors Krokträsk Klockarträsk Nedre Grundsel Älvdal Maniliden Strömnäs Backträsk Antons Brännheden Krokaträskliden 279 Stenbacka Dalheden en Vindkraftverk som älv tillståndsprövas separaten ke Vackerliden Blåmyran Lidbodarna Hultbacken älv Strömfors Skarpljugaren Bäck Stor-Älgberget Kaptensviken Stor-Klockarträsket Maniträsket Hultet Öberga älv By s Skogbergsliden Långträskberget Jägarbo 439 Stor-Risberget Långnäs lven Stor-Blåliden Pello Tällträsk Lyckoträsket Häbbersträsket Tällbärke iteä 441 Åb y Skällberget Studsarheden Nygård bb Näsberg 320 Gråberget Storgranliden en 387 Gråliden Svartliden 113 Lillp 480 Horngubben Kyrkbyn äskberget Lillpite 424 Stavaliden Huvåsen Tallberget Stallberget 504 Lillmoren Piteå fpl. Tuven Råbäcken Huvträsk Huvträsken Koler Kolerberget Stavaträsket Granliden Klu Banfors n 334 Hästliden Tjärnliden 385 Bredträskb. n lve 228 Kolerträsk Manjärvträsk Bröträsk Kva Norrbodarna Yttersta eä Mellanträsket Granträsk eä Pit kå lpit Snöbergen Skogberget älv Hej Storberget träsket äs Utredningsområde Västerbo Stockberg k dtr Norrberget 469 Storkaxen Ulriksberg Keupan Sodokb. Liden Granlund Tällträsket Näsudden Alterdal Tvärån Heden Granträsket Persberg Lyckoträsk lven Stormyran 373 åträsket Grannäs Kallkällselet Mittibäckskojan Flötuträsk Bredträsket Bredträsk Torrberget Bänkerträsket 274 Manjärvliden Norrdal Rönnberget Stor-Gäddträsket äsk Pålberget Kallbodarna Hötjärn Bänkerträsk Bastuudden 265 Ögården 3. Telefonsamtal Vattenfall Peter Stedt Telefonsamtal Umeå universitet, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. Christer Nilsson. Altergård 201 Nedre Svedjan Lövudden 503 Färskberget Brännan Fjälaträsk Bänkerberget Småträsk Yttre Arvidsträsket Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Ersträsket Bänkerudden Långsel en Brännliden Abborrträskliden Furu 520 Stridholm Åträsk Höganäs Lil Storliden Melakträskliden Pålberg 557 Skuthamn Vitberget Brattknabben Nyfors Ånäset Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Långträsk Storlångträsk Gä d Segårdsträsket Gårdsträsket Kilberg Storslyet Storsträsk Strömsör älv 500 Rengårdsheden Kaxliden Vindkraftverk Enercon E-126 Svanträsk Lillträsk Björkliden Tallberg Bredkåtaheden Morajärv Långträsks kolonat ån Lill-Blåliden bb 423 Svanaträsket Klu Kåtaselet Ro k Skällbäcken Vitflockberget Tjalmisberget E-126 Ersträsk Stenträsktorpen V Dorisberget Högbacken Öberga en Dartsel Arnemark 168 Svallfors Holmträsket Storsund Bastuträsket Kutuliden Stenberget 0 Åb y n lve Ledvattnet älv Backträsk 390 Storsträsket Klockarträsk Nedre Grundsel Älvdal Maniliden Strömnäs Lindås Melakträsket Selsborg eä Pit Risnabben Bäck 45 onkaberget Bodudden Borgfors Krokträsk Krokaträskliden 279 Stenbacka Dalheden Hultet Stor-Blåliden Strömfors Skarpljugaren lven 441 Åb y Skällberget Skomanskälen Kaptensviken Stor-Klockarträsket Maniträsket Tällbärke iteä Pello Tällträsk Lyckoträsket Häbbersträsket Nygård Ö Kikkejaure Holm 346 Sundet 425 Lillp 480 Horngubben Långträskberget heden 424 Stavaliden Huvåsen Tallberget Koler Kolerberget Stavaträsket Granliden Huvträsk Huvträsken 439 Stor-Risberget Granhult 393 Kolerträsk Manjärvträsk Jägarbo äskberget 228 Flyggberget Sördubbla Teugerträsk 271 Brännträsket S Brännträsk Stor-Arbost 475 Nedre Storfors Strycktjärn Salberg en Brännan Studsarheden Tällträsket Näsudden Sikfors Brännheden Granlund Persberg Lyckoträsk Mellanträsket Bröträsk Stallberget 504 Grannäs Sodokb äsk åträsket 347 Bänkerträsket 274 Manjärvliden Norrdal Stor-Gäddträsket Bänkerträsk Bastuudden Brännliden Abborrträskliden 520 Färskberget Långsel en Granträsket Nils 586 Njoka 131 Arvidsträsk 225 Krokva Övre Storfors Björnberg älv Melakträskliden 557 älv Stor-Älgberget Brän Bredviken Bodträsk 395 Gammelträsk Asplövberget Brännberget Ö Långträsk rs Åb y Melakträsket Granträsk 591 Bådovare Backträsk Antons Heden Bränna Arvidsträskberget 345 Djupvik Metträsk 288 Norrdubbla 375 Dartsel onkaberget 265 Bänkerberget Bänkerudden Liden Lövudden 503 Alterdal Tvärån Nedre Svedjan Dalen Finnträsket Brännberget 246 Bodnäs Stor-Teuger 156 Strand Finntjärnliden Visttjärnliden 428 Åselet 374 Petbergsliden gfo 0 Fjälaträsk Ögården Sotberget Djupträsket Bodstranden Högheden Petberget Karlsborg r Be Holmträsket Ersträsket 375 Ö Kikkejaure 346 Lindås Stenberget Småträsk Yttre Arvidsträsket Altergård Nuorte Stor-Renberget Sjönäs Ängestorp Flakaberget Rammelberget Svartliden Nakteberget Trolltjärn 201 en Arvidsträsk Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Norr-Storliden Björkholmsberget Nuorteliden Holmträsk Granliden 540 Nedre Storfors Korsberget Kantaberget Grundsel Brännberget Bredträskb. er Strycktjärn Salberg älv Flyggberget Storsund Bastuträsket Kutuliden 225 Krokva Övre Storfors Björnberg rs 395 Sördubbla Teugerträsk 271 Brännträsket S Brännträsk Stor-Arbost 475 Asplövberget Brännberget Ö Långträsk gfo Njoka Gammelträsk Norrdubbla Bådovare Bredviken Bränna Arvidsträskberget 345 Djupvik Metträsk 288 r Be Sotberget Dalen Finnträsket Brännberget Bodnäs Stor-Teuger 156 Strand Finntjärnliden Visttjärnliden 428 Åselet Mörtträsk 246 rä Alte Trolltjärn Nuorte Stor-Renberget 374 Petbergsliden Karlsborg Djupträsket Bodstranden Högheden Petberget lven Svartliden Nakteberget Ängestorp Flakaberget Rammelberget rä Alte Norr-Storliden Björkholmsberget Nuorteliden Holmträsk Granliden 540 Sjönäs Vistå n n er Korsberget Kantaberget Grundsel Brännberget Bredträskb. n ve Vistå n Mörtträsk 57

58 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9 Skadelindrande åtgärder Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Vid en vindkraftsutbyggnad i Markbygden kommer en rad skadelindrande åtgärder bli aktuella för att undvika negativa konsekvenser på människor och miljö. Dessa åtgärder är åtaganden som bolaget kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från bortval av områden för utbyggnad till tekniska hänsynstaganden vid utformning. En del av dessa åtgärder kan bli villkor för verksamheten. Konsekvensbeskrivningarna i kap 10 avser kvarstående konsekvenser efter åtgärder. Åtgärder för rennäringen beskrivs i kap 11. Samtliga åtgärder beskrivs på ett generellt plan. Detaljlösningar för enskilda lokaliseringar kommer att presenteras i ett senare skede inför den tillstånds- och villkorsprövning som förväntas ske av länsstyrelsen sedan ett samlat ställningstagande till projektets tillåtlighet. 9.1 Bortvalda områden Under det samråd som pågått sedan 2006 har en stor mängd kunskap samlats in om Markbygden och dess omgivningar. Det har inneburit att flera värdefulla delområden som från början var föremål för utredning för vindkraftetablering har kunnat strykas. Nu kvarstår ett 450 km2 stor utredningsområde men även inom det finns olika typer av miljöer som kommer att undantas helt eller delvis (se figur 9.1:1). ve n Bortvalda reservområden dt ys ke Granberg sk Åls å ese let Björkberget Åfors Granträsket StorTväråm. Mjösjön Rismyrliden Bodsjön Nör Brönet Övrebrännan Kallfors Stensjökullen Rökojan 5 17Hemmingsmark ä Br Nyfors Dammyran Björnhålen 310 Mörtträskliden Kvarnudden Bergsv V Liden Mjösjöliden Knöppelberget 210 Bysketorp Strandfors 373 Kalaträsket Kalaträsket Granträskmark Abborrträsken Nä Ön Ryggskatan Svensbyfj Edet Risnäset Sjulnäs Svensbyn Pite-Byske Sälgträskliden Hobergsliden Kalamark Kälen Långnäs Berge Dussen Roknäs Rokå n Orrheden Nörd-Blankb. Hobergsträsk Fagerheden Hultbacken Stockbäcken Granholm Matmyr n Bys k Kyrkbyn 113 Lidbodarna Lillmoren Lillpite Blåmyran Bortval inom Markbygden 374 Piteå fpl. Tuven Råbäcken Skogbergsliden Pålsboda Finnliden 350 Strömstorp n Tvärån ån Kälen Tallberget Holmfors Katrineberg Myrheden 320 Gråberget Önusberget 377 Bergnäs 361 Granholmsb. 384 Länsgränsen n Storberget Ånäset km B Näsberg Vackerliden n 30 Banfors ve Kaxliden 0 Svartliden äl Västerbo Hästliden bb 423 älv Lantmäteriet 2006 Ärende nr MS 2006/1578 e Ribbfors Vargmyran en Klubbfors Brännfors Mellanboda bälv. Lejontorp Klu b sb Hobergsknösen Lövliden ge Nörd-Storvattnet Brännliden än ån Åls Högbrännan Sör-Blankberget nd Figur 9.1:1 Bortvalda områden sedan förstudien Det kvarstående utredningsområdet är inramat streckprickad grå linje. träsket Bredträskb. lv e Följande områden utanför det nu gällande utredningsområdet i Markbygden har valts bort sedan samrådet startade 2006: Dubblabergen. Området fanns med som ett utpekat reservområde när samrådet påbörjades. Bortval skedde med hänsyn till att stora delar av området utnämnts till Sveaskogs ekopark, mindre delar är skyddade som reservat samt med hänsyn till att området ligger inom den operativa verksamheten som är kopplad till Arvidsjaur flygfält. Visttjärnliden. Området fanns med som ett utpekat reservområde när samrådet påbörjades. Bortval skedde med hänsyn till att området ligger inom den operativa verksamheten som är kopplad till Arvidsjaur flygfält. Lill-Flötuberget. Området har funnits med fram till senare del en av samrådet. Bortval skedde med hänsyn till Natura 2000status på de centrala, höglänta delarna av berget. Dessutom har utredningsområdet snävats in på flera platser, bl.a. vid Långtjärnberget, Bänkerberget efter avgränsningen till 1200 m från samlad bebyggelse (enl. Piteå kommuns fördjupade översiktsplan), se den tekniska beskrivningen avsnitt 2.3. Pålberget Kva Norrbodarna Yttersta te ä 334 Tjärnliden ån lpi Snöbergen Skogberget Gråliden Torrberget Hötjärn Mittibäckskojan Storgranliden u Kl Pilotprojekt Ulriksberg Hej Stockberg k sk 469 Storkaxen Kåtaselet Ålyckan rä 373 Kallbodarna Kallkällselet Keupan Flötuträsk Bredträsket Bredträsk Rönnberget Åträsk Lil Storliden Furu Stridholm 50 Gä d Vitberget Brattknabben Höganäs Sven-Dalskojan 426 Stor-Flötub. Långträsk Storlångträsk Storslyet Utredningsområde Bredkåtaheden Stormyran Lillträsk Björkliden ån Lill-Blåliden Morajärv Långträsks kolonat Tallberg Rengårdsheden Bortvalda områden Norrberget Svanträsk Svanaträsket Strömsör Nyfors 75 Tjalmisberget Granhult 393 Strömfors Vitflockberget V Dorisberget Högbacken Ro k Stenträsktorpen Svallfors Ånäset Gårdsträsket Kilberg Pålberg Skuthamn 125 Ledvattnet Ersträsk Skällbäcken Nedre Grundsel Älvdal Segårdsträsket Arnemark Storsträsk 100 heden 390 Öberga n Storsträsket Risnabben ve Krokträsk Klockarträsk n Skarpljugaren äl Selsborg lve 439 Stor-Risberget Åb y Skällberget Backträsk Bodudden Borgfors eä P it Horngubben Stor-Blåliden Stenbacka Maniliden Pilotprojekt 1 Strömnäs Hultet Holm Sundet Skomanskälen Krokaträskliden 279 Dalheden Bäck 441 Huvåsen Brän Bodträsk Nils Sikfors Brännheden Kaptensviken Stor-Klockarträsket Maniträsket Tällbärke Lillp Pello Tällträsk Lyckoträsket Häbbersträsket Nygård Pilotprojektite2älven 480 Långträskberget äskberget 424 Stavaliden Norrdal Tallberget Koler Kolerberget Stavaträsket Granliden Näsudden Stor-Älgberget Granlund Studsarheden Backträsk Antons Heden Granträsk Granträsket Tällträsket 228 Kolerträsk Manjärvträsk Huvträsk Huvträsken Lövudden Persberg Lyckoträsk Mellanträsket Jägarbo rä 9 Skadelindrande åtgärder Sodokb. Bröträsk Stallberget 504 Bänkerträsket 274 Manjärvliden Brännan Abborrträskliden Grannäs Bastuudden n Brännliden Stor-Gäddträsket åträsket 347 Bänkerträsk Långsel ve 265 Bänkerberget Bänkerudden Färskberget Liden 0 Melakträskliden 557 äl Fjälaträsk Nedre Svedjan Åb y Melakträsket äsk Ersträsket 503 Ögården Alterdal Tvärån n Holmträsket 0 Dartsel onkaberget 520 Kutuliden Stenberget Yttre Arvidsträsket Sör-Teuger Stor-Myrberget 329 Altergård 201 lve 45 Sördubbla Storsund Bastuträsket Nedre Storfors Strycktjärn Salberg Småträsk sä Flyggberget Ö Kikkejaure 346 Lindås S Brännträsk Stor-Arbost 475 Teugerträsk 271 Brännträsket Ö Långträsk 131 Arvidsträsk 225 Krokva Övre Storfors Björnberg or 586 Njoka Metträsk 288 Asplövberget Brännberget gf Bådovare Arvidsträskberget 345 Djupvik Gammelträsk Norrdubbla 591 Bredviken Finnträsket Brännberget 428 Åselet Dalen Bränna r Be Sotberget 395 Visttjärnliden 246 Bodnäs Stor-Teuger 156 Strand Finntjärnliden 5 Nuorte Stor-Renberget Sjönäs Svartliden Nakteberget Holmträsk Trolltjärn 374 Petbergsliden Karlsborg Djupträsket Bodstranden Högheden Petberget 20 Björkholmsberget Nuorteliden Granliden 540 Ängestorp Flakaberget Rammelberget lven er Norr-Storliden rä Alte Bredträskb. Korsberget Kantaberget Grundsel Brännberget 22 Vistå n Mörtträsk Bortval utanför Markbygden Hemträsket Följande typer av områden och hänsynsytor inom Markbygdens utredningsområde kommer generellt att undantas från placering av vindkraftverk: skyddsområdena Natura 2000, naturreservat, biotopskydd och våtmarker av klass 1 och 2 inom 200 meter från allmänna vägar och järnvägar inom 150 meter från sjöar med strandskydd lågpartier nära berg mark som sluttar brantare än 10 procent. områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan Detta framgår av de principutformningar av olika etappområden som presenteras i den tekniska beskrivningen och i miljökonsekvensbeskrivningen i kapitel 8.

59 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9.2 Åtgärder vid vattendrag Vattendrag och sjöar utgör viktiga ekologiska korridorer i landskapet. Förutom det biologiska liv som är knutet till själva vattenmiljön nyttjas vattendragen och sjöarnas närmiljöer som flytt- och vandringsvägar för såväl insekter, fågel som vilt. Floran är ofta frodig och uppvisar många arter specialanpassade till ett liv i eller nära vatten. Strandvegetationens nedfall av löv i vattendragen utgör en omfattande del av födobasen för vattenlevande insekter vilka sedan i slutändan utgör föda till fisk, strömstare och utter. Vid etablering av en anläggning i storleksordningen som denna vindkraftspark kan vattenmiljöerna beröras på olika sätt. Ungefär 400 km nya vägar kommer att behöva anläggas inom utredningsområdet, något som kommer innebära att ett flertal mindre vattendrag skall passeras. Vägar och vindkraftverk kommer att placeras högt i landskapet. Detta gör att påverkan på vatten kommer vara betydligt mindre än vid anläggning av motsvarande längd skogsbilväg i terrängens lägre partier, t.ex. i en dalgång. Följande åtgärder och principer skall vägleda projektering och praktiskt arbete så att effekten av påverkan på vattenmiljöer kan minimeras och i många fall kanske till och med elimineras. Bedömningen är att med dessa åtgärder och förhållningssätt inarbetade i projektet kommer inte vattendragen att ha en försämrad status efter anläggning av vindkraftparken. Grundläggande principer Vattendrag kommer om möjligt att bevaras orörda. Vid nödvändiga passager kommer hänsyn tas till det aktuella vattendragets flora och fauna. Utgångspunkten kommer vara att bevara det befintliga vattendragets utseende och karaktär samt att inte försämra förutsättningarna för det biologiska livet. Hänsyn kommer att tas vid såväl etablering av vindkraftverk som vid etablering och förändring av vägar. Bästa möjliga försvarbara åtgärd kommer att vidtas för att minska varje potentiell barriäreffekt som markanläggning eller väg kan åstadkomma. Försiktighetsprincipen kommer att råda d.v.s. en strävan efter att alltid ha en, för det biologiska livet, god marginal i arbetet. Principer för passage över vattendrag. När ett vattendrag skall passeras finns fyra principiella typer av konstruktioner som kan nyttjas. Av dessa ger broar, rektangulära trummor samt halvtrummor möjlighet att behålla befintlig bottenstruktur och fallhöjd. För minimerad påverkan ur biologisk synpunkt kommer alltid utgångspunkten vara att bibehålla befintligt bottensubstrat och struktur samt befintlig lutning och bredd. Följaktligen kommer broar, halvtrummor eller rektangulära trummor att väljas i samtliga fall där vattendraget passeras i partier med mer än ringa lutning (> 0,1-0,2 %). I de fall det blir aktuellt med trumma eller bro över vattendrag kommer en biologisk dimensionering vara huvudprincipen för utformningen. Med ett sådant förfarande utgår man alltid från de naturliga förutsättningarna på respektive plats. För att minska anläggningsarbetenas påverkan på vattendragen utgör en viktig del att begränsa och helst undvika grumlingar och sedimentation på nedströms liggande bottnar, framförallt i fisk- och flodpärlmussleförande vattendrag. Ett steg är att välja lämplig tidpunkt på året för arbetet kring vattendraget. Generellt gäller dock att ifall grumlingar är helt oundvikliga kommer dessa att styras till den tid på året då vattendragen ändå grumlar på naturlig väg d.v.s. under vårflod. Olika fiskstammars tidpunkt för lek, total livscykel och eventuell utvandring varierar avsevärt. För att bedöma konsekvensen av påverkan på vattenmiljöerna är det av största vikt att veta var lekområden finns relativt det arbetsområde som avses. Eventuella rekommendationer för begränsningar i arbetstider påverkas om det finns lekmiljöer nedströms arbetsområdet eller om det enbart är fiskens vandringsmönster som kan påverkas. I det fortsatta utredningsarbetet kommer flera av vattendragen att inventeras med avseende på flora och fauna. Tidsrekommendationer för arbete i mindre vattendrag framgår av figur 9.2:1. Figur 9.2:1 Arbetsplanering med hänsyn till fiskbestånd. Analys sker från arbetsområdet och nedströms. 9 Skadelindrande åtgärder 59

60 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9 Skadelindrande åtgärder 9.3 Åtgärder vid våtmarker Med utgångspunkt från de bortvalda områden som redovisats i avsnitt 9.1 kommer projekteringen av vindkraftparken undvika vägar och anläggningsytor i eller intill de högst värderade våtmarkerna (naturvärdesklass 1 och 2). I det fall vägsystemet löper nära en högt värderad våtmark kommer åtgärder vidtas för att begränsa skadan på våtmarkens hydrologi. Vid passager nära eller över en del av en sådan våtmark, där undergrunden är svag eller där det finns risk att terrassoch undergrundsmaterial blandas, används ett materialskiljande lager av geotextil. Ovanpå duken läggs cm mineraljord. Detta förfaringssätt är utformat av Skogsstyrelsen och rekommenderas vid anläggning av väg genom våtmarker där det är av betydelse att våtmarkens hydrologiska förutsättningar bibehålles intakt. Förfaringssättet med geotextil innebär att vägen kan anläggas utan dränerande trummor eller rör. Metoden kommer att tillämpas vid Svevinds anläggning av vägar inom vindkraftparken på Gabrielsberget i Västerbottens län. 9.4 Åtgärder för fauna och flora Även om utredningsområdet i ett regionalt perspektiv har en begränsad förekomst av naturvärden (se kap 5) kommer hänsyn att tas till de värden som kan beröras. I ett brukat skogslandskap kan även begränsade naturvärdeskärnor tjäna som refugier och kolonisationscentra för gammelskogsarter. Val av lokalisering Gammal skog där biotopskydd förbereds ska lämnas orörd. Exploateringen kommer i huvudsak att koncentreras till de ytor i skogslandskapet som har omformats av storskogsbruket, t.ex. hyggen och ungskogar. Småbiotoper av stort värde för vilt i ett landskapsperspektiv, t.ex. källdråg, sjö- och myrkanter undviks så långt möjligt. Även lokaler med skyddsvärd flora, t.ex. rikare kärr eller gamla ängsmarker, kan undvikas på samma sätt. Mot de bon av större rovfåglar som lokaliseras inom området kommer en buffertzon att utformas i samråd med expertis. Exempelvis har Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) nyligen utarbetat ett förslag på riktlinjer vid utbyggnad av vindkraft i fågelområden, där man anser att en buffertzon med 2 km radie bör iakttas mot bon av stora rovfåglar som kungsörn och havsörn. Även för några andra utpekade skogs- och våtmarksfåglar anser SOF att en buffertzon med 1-2 km radie bör beaktas. Fortsatt utredning kommer att visa om dessa hänsynsavstånd är en lämplig väg att gå. Fågelfaunan i områdets högt värdeklassade våtmarker riskerar att påverkas såväl av habitatförluster och störningar som kollisioner med verken. Genom att undvika vägdragningar och verksplaceringar i eller omedelbart intill fågelrika våtmarker och sjöar kommer dock riskerna för påverkan att minimeras. Tekniska lösningar För att undvika dödsfall där ugglor och stora rovfåglar kommer i kontakt med strömförande luftledningar och transformatorer kan dessa utformas så att det inte finns strömförande landningsplatser. Ledningar är då isolerade, stolpar görs sittovänliga, isolatorer sitter under stolparmen, avståndet ner till ledning är minst 60 cm och avståndet mellan ledningarna (mellan jord och fas och olika faser) är minst 140 cm. Eventuella stolptransformatorer förses med skyddskåpa typ huven uven. I det fortsatta arbetet kommer behovet av sådana åtgärder att utredas. Dragningar av luftledningar ska göras med fågelkollisioner i åtanke eftersom området har gott om skogshöns samt en del sjöfågel i sjöar och vattendrag. Så långt möjligt kommer ledningar som går tvärs över ledlinjer i landskapet som myrstråk, vattendrag och dalgångar att undvikas, alternativt synliggöras ordentligt med reflexer eller andra markörer. Om utredningen visar att särskilt känsliga lägen finns kommer ledningar där att läggas i marken istället. Kompensationsåtgärder Stora rovfåglar kan kompenseras för förluster av habitat eller möjliga boplatser genom att konstgjorda bon byggs och sätts upp i andra delar av skogslandskapet, längre ifrån utbyggnadsområdet. Detta är en beprövad åtgärd som gynnar bl.a. örnar, fiskgjuse, vråkar och stora ugglor. I Piteå kommuns skogslandskap råder stor brist på boträd p.g.a. skogsbrukets storskaliga omvandling vilket gör att åtgärden vore välkommen. Uppsättning av holkar kan på motsvarande sätt gynna ugglor och andra hålhäckare. En annan åtgärd för att gynna stora rovfåglar som örnar kan vara att starta vinterutfodring på en eller ett par platser i regionen. Åtgärden, som innebär att djurkroppar av t.ex. ren eller gris läggs ut till fåglarna, brukar vara framgångsrik. Vinterdödligheten hos unga rovfåglar är som regel stor men utfodring förbättrar deras överlevnad markant. I det fortsatta arbetet kommer det att utredas om de skadelindrande åtgärderna ska kompletteras med kompensationsåtgärder. Begreppsförklaring Skadelindrande åtgärder utgör en del av själva anläggningsarbetet eller driften av anläggningen och utförs för att mildra dess negativa verkningar Kompensationsåtgärder är fristående, konkreta åtgärder som inte har samband med själva anläggningsarbetet. Åtgärderna ska kompensera för den skada som trots visad hänsyn ändå sker och syftar främst till att förbättra förutsättningarna för fågelfaunan. Kompensationsåtgärder kan vara ett sätt att lösa svårhanterliga frågor där skadelindrande åtgärder riskerar att bli både omfattande och resultatmässigt osäkra. Åtgärderna ska ej ses som åtaganden i detta skede utan kan komma att utvecklas inför senare prövning av tillstånd och villkor. 60

61 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9.5 Hänsynstagande till jakt, fiske och övrigt friluftsliv Flera av friluftsintressena i bygden utövas i huvudsak på väldefinierade platser, t.ex. fisket i Lillpiteälven och sjöarna runt Koler samt skoteråkningen på de markerade lederna. Därutöver finns bl.a. en väl markerad vandringsled (Rallarleden) och ett antal välbesökta rastkojor. Detta gör att placeringen av vindkraftverken kan anpassas i förhållande till de mest välbesökta besökspunkterna och -stråken. I avsnitt 9.2 redogörs för hur negativa effekter på fiskbestånden ska undvikas. Det kommer dock att bli svårare att anpassa utformningen efter aktiviteter som är utbredda över hela området, t.ex. jakt och bärplockning. Men eftersom välavgränsade men för viltet värdefulla småbiotoper i landskapet, t.ex. källdråg, sjö- och myrkanter, tjäderspelplatser, så långt möjligt undviks kan betydande påverkan på jaktbart vilt förhindras (se kap 10.12). De inledande pilotstudierna kommer att ge möjligheter för människor i bygden att bilda sig en uppfattning om verkens utseende och påverkan på landskapsbilden innan en mer storskalig utbyggnad går igång. 9.6 Begränsning av markskador Vid projektering av etableringsytor och vägar kommer stor försiktighet att vidtas för att begränsa skadorna på markskiktet. På en stor del av etableringsytan kan markvegetation återetableras efter att vindkraftverket är uppfört (se figur 9.6:1). Det måste dock vara möjligt att snabbt ta bort detta vegetationsskikt i det fall ett haveri i vindkraftverket innebär att en stor kranbil ska användas för reparation. Återetablering av vegetation på delar av etableringsytorna kan ske i syfte att gynna renens bete. Riktlinjer för detta utformas i samråd med samebyn och med en företrädare för expert på renbete. Det finns två generella principer för revegetering. Dessa principer kan användas för de tillfälliga anläggningsytor som efter verkens uppförande åter kan bära ett växttäcke, se figur 9.6:1. Revegetering genomförs genom att så eller plantera gräs och buskar i jord som överlagrats över tidigare hårdgjorda ytor, Revegetering genomförs genom att det översta mark- och växtskiktet som tas bort vid anläggandet av vägar och fundament återförs ovanpå den tidigare hårdgjorda ytan. På så vis behålls den naturliga vegetationen i området. Forskningsstudier har visat att denna metod fungerar bättre än den förra men att växtetableringen tar lite längre tid. Redan efter ett år har dock ganska mycket vegetation hunnit komma upp och efter 2-3 år är området nästan helt återställt. På högre höjder tar revegeteringen längre tid. Det är dessutom möjligt att projektören kan behålla markskiktet (ris, örter mm) på delar av uppställningsytorna och där enbart ta bort buskar och träd. Samebyn kommer inom ramen för samrådet kunna medverka i valet av metod för återetablering av växttäcket. En återetablering av markvegetation på delar av etableringsytorna kan innebära att av de ca 1500 ha som tas i anspråk kan ha anläggas med bra renbete. Etableringsyta Avverkad yta (grön), möjlig återetableing av skog efter byggsskedet Materialcontainrar Fundament Torn m Tillfälligt hårdgjord yta (gul), all vegation schaktas bort, möjlig återetableing av markvegetation efter byggsskedet Fundamentgrop m Permanent hårdgjord yta (grå), all vegation schaktas bort Tillfälligt hårdgjord yta (gul), all vegation schaktas bort, möjlig återetableing av markvegetation efter byggsskedet m Väg 4,5 m bred Permanent hårdgjord yta (grå), all vegation schaktas bort Figur 9.6:1 Enercon E 126-verk (effekt 6 MW - det största som kan bli aktuellt för Markbygdenprojektet) med skiss på etableringsytan. Grå ytor kommer att hårdgöras permanent. Återetablering av markvegetation kan ske inom gula ytor efter anläggningsskedet. Återetablering av skog är möjlig inom ljusgrön yta. Total areal etableringsyta per verk av denna typ är ca 0,5 ha. 9 Skadelindrande åtgärder 61

62 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9.7 Åtgärder avseende påverkan på landskapsbilden 9.8 Åtgärder för att reducera hälsoeffekter Åtgärder avseende ljudspridning Verken placeras på långt avstånd från närmaste bebyggelse. Maskinljudet dämpas genom isolering. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så att ljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundsljudet är lägst. Ljudemissionen från vindkraftverken kan justeras beroende på vind- och väderleksförhållanden för att reducera ljudnivåerna under tider då störningar kan uppstå. Ljudemissionen från vindkraftverken kan säkerställas genom avtal med tillverkaren. 9 Skadelindrande åtgärder Vindkraftanläggningens upplevda störande inverkan på landskapsbilden reduceras genom att: Lokaliseringen är vald så att så få personer som möjligt kan störas av vindkraftverken. Vindkraftverken ges en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himlen. Åtgärder för säkrare vindkraftverk Utvecklingen går mot säkrare och säkrare vindkraftverk. Den vindkraftanläggning som planeras i det nu aktuella området kommer att hålla mycket hög säkerhetsstandard med inbyggda systemlösningar för t.ex. skadetålighet: Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem för: - extrema vindar, verken stoppas automatiskt för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. - nedisning - vibrationer - överhettning I varje verk finns en åskledare. Det innebär lägre risker för blixtnedslag i näromgivningarna och de skador detta kan medföra på skogsmiljö och bebyggelse. Verken utrustas med teknik för automatisk avisning av rotorbladen. Om ett vindkraftverks rotorblad trots detta skulle nedisas påverkar detta effekten på verket. Övervakningssystemet signalerar då ett avvikande och verket stoppas. Varningsskyltar, som upplyser om risken för iskast, kommer att finnas på området om det uppstår problem med den automatiska avisningen. I toppen av varje verk finns - enligt Luftfartsverkets regler - en röd lampa för att öka synbarheten för flygtrafiken på natten. Vid tillverkning kontrolleras t.ex. om bladen, eller svetsen i tornsegmenten innehåller tillverkningsdefekter, genom tilllämpning av olika former av oförstörande provning. Installationen och underhåll utförs av personal med rätt kompetens och rätt verktyg. Krav på att alla inblandade parter för konstruktion, tillverkning, installation, drift och underhåll av vindkraftverken följer tillämpliga och etablerade standarder. Detta för att reducera risker och för att arbetet utförs på ett strukturerat sätt. Verifikation sker genom certifiering av oberoende tredjepartsorgan Dörren till tornen är alltid låst och endast behörig personal har tillträde. Det går endast att klättra upp i vindkraftverket på insidan av tornet. Åtgärder avseende skuggor och reflexer Där skuggproblem kan uppträda är det lämpligt att vindkraftsanläggningar i rimlig omfattning utrustas med automatik för avstängning för att kunna begränsa drifttiden om problem uppstår. Olika lösningar kan tänkas: Potentiella störningsperioder räknas ut och verket stängs av automatiskt under denna tid. Vindkraftanläggningen kan kombineras med ljusrelä, och stänger endast av verket när solen skiner 62

63 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 9.9 Hänsynstagande till kulturmiljö Verkens påverkan på kulturmiljöerna kan motverkas genom att Markbygden Vind AB anpassar verkplaceringar. Vägdragning och uppställningsplats planeras så att så få lämningar som möjligt påverkas direkt. Före vägdragning och etablering av uppställningsplats kommer arkeologiska utredningar att göras där sannolikheten att hitta okända historiska lämningar är stor. Skador på kända lämningar kommer i största möjliga mån undvikas genom noggrann detaljplanering och markering av lokalerna i terrängen. Om någon lämning berörs direkt åtar sig Markbygden Vind AB att göra dokumentation som kompenserande åtgärd. Bedömningar kommer att göras av värdet av berörda lämningar, det vill säga om de kan bedömas som unika/omistliga för kulturmiljövården eller om de är vanligt förekommande. Den noggranna inventeringen av utvärderade kulturmiljöer och befintliga lämningar, samt av platser där det är stor sannolikhet för ytterligare upptäckter, som görs av Markbygden Vind AB, gör att de dokumenteras och lyfts fram. Med denna dokumentation kan Länsstyrelsen nå ut till allmänheten och uppmärksamma markägare att lämningar finns och visa dem hur de ska hantera dem vid markhantering. 9 Skadelindrande åtgärder 63

64 10. Konsekvenser Kapitlet beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad i Markbygden. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadelindrande åtgärder som presenterats i kapitel 9. I miljökonsekvensbeskrivningen läggs särskilt stor vikt vid konsekvenserna för landskapsbilden (kap 10.5 och 10.6) och naturmiljön (kap ), några av de frågor som bedöms vara av särskild betydelse vid avgörandet om projektets tillåtlighet. Konsekvenser för rennäringen beskrivs i kapitel 11. Inför tillåtlighetsprövningen Kapitlet avser att ge en övergripande bild av de konsekvenser som en vindkraftsutbyggnad i området bedöms föra med sig. Konsekvensanalyser med en högre detaljeringsgrad för projektets olika delområden kommer att göras i senare skede inför länsstyrelsens förväntade prövning av tillstånd och villkor för verksamheten. Några av frågorna i kapitlet bedöms vara av övergripande intresse med hänsyn till regeringens avgörande: Positiva klimateffekter Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för Natura 2000 Konsekvenser för fågelfaunan En bedömning om i vilken utsträckning underlagsmaterialet kommer att utvecklas inför kommande prövning av tillstånd och villkor kommer att redovisas i text på gul bakgrund för respektive berört tema Metodik Kapitel 10 inriktar sig på konsekvenserna av utbyggnad av en storskalig vindkraftsetablering i Markbygden. För varje tema-avsnitt om naturresurser, naturmiljö, kulturmiljö, hälsa m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som uppstår till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftsanläggningen efter att föreslagna skyddsåtgärder vidtagits. Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, d.v.s. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 8.3). Avgränsning av MKB I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms konsekvenserna sammantaget för all vindkraftsplanering i Markbygden d.v.s. även för pilotprojekten vid Dragaliden och Storblåliden. Pilotprojekten omfattas dock inte av tillståndsansökan. 10 Konsekvenser Vad påverkas? Det fysiska intrång som blir om planerna förverkligas Möjliga typer av påverkan Förlust av livsmiljö Barriäreffekter Fragmentering Dödlighet Andra typer av störningar Effekt Vilken kvalitetsförändring uppstår? Åtgärder (se kap 9) för att förebygga och lindra eventuella konsekvenser Konsekvensbedömning (detta kap) Positiva konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Måttliga konsekvenser Stora konsekvenser Figur 10.1:1 Schematisk skiss där exemplet visar hur bedömningen gjorts av anläggningens påverkan och konsekvenser för djur- och fågelarter. Åtgärderna beskrivs i kap 9. Struktur i respektive tema Från och med avsnitt 10.5 redovisas teman enligt följande: En redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas inför länsstyrelsens senare meddelande av tillstånd och villkor En redogörelse för vilka bedömningsgrunder som varit vägledande i arbetet (tabell) Vilka osäkerheter som föreligger i bedömningen En samlad bedömning av konsekvenserna. Bedömningsgrunder för analys av konsekvenser Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenser bedöms i en femgradig skala (se figur 10.1:1). Bedömningsgrunderna redovisas i tabell i respektive tema-avsnitt. 64

65 Stegvis konsekvensanalys Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen (se figur 10.1:1): Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar en förändrad grundvattennivå. Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. sinande kallkällor eller förändrad vattenregim i en våtmark. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skyddsåtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att boende får hämta vatten i en annan brunn, häckplatser för våtmarksfåglar torrläggs eller växtarter längs vattendrag får svårare att fortleva. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. 10 Konsekvenser 65

66 10 Konsekvenser 10.2 Positiva miljö- och klimateffekter Projektets negativa konsekvenser som lyfts fram i stora delar av kapitel 10 ska vägas mot dess stora miljö- och samhällsnyttor. Nyttorna ska med utgångspunkt från Miljöbalkens portalparagraf (se kapitel 3) överväga de negativa effekterna så ett en ur alla aspekter god hushållning kan tryggas. Bland nyttorna har projektet framför allt mycket stora positiva klimateffekter. Detta belyses i nedanstående kapitel. Vindkraft har flera positiva miljöeffekter varav klimateffekterna förmodligen har störst betydelse. Här följer en beskrivning av Markbygdens positiva miljö och klimateffekter jämfört med alternativ utan vindkraftsparken. Vindkraften jämförs med kolkraft och kärnkraft. I jämförelsen med kolkraft görs även en ansats till värdering av klimatnyttan. Vattenkraften som behandlas i kap 8.3 har klimatnyttor som är jämförbara med vindkraften. Se även 10.3 för genomgång av de 16 Miljökvalitetsmålen där Markbygden bland annat för mål 1 Begränsad klimatpåverkan innebär positiva effekter. Figur 10.2:1 Kolkraftverk i Tyskland. (Bildkälla Wikipedia) Relevans för tillåtlighetsprövning Projektets stora betydelse för landets försörjning med miljö- och klimatvänlig energi är ett av de skäl som motiverar en särskild prövning av projektets tillåtlighet. Vindkraft jämfört med kolkraft Det är rimligt att tänka sig att en utebliven satsning på en vindkraftspark i Markbygden innebär att energiproduktionen fylls ut av annan energiproduktion någonstans i Europa. Här följer en ansats till värdering av klimatnyttan i jämförelsen mellan vindkraft och kolkraft. En ansats till värdering av klimateffekten av en vindkraftspark av Markbygdens storlek (med årlig energiproduktion på ca 10 TWh fullt utbyggd) följer. Vindkraftsparkens el-produktion jämförs med ett nollalternativ utan vidkraftspark, där energibehovet istället fylls upp med elenergi från kolkraft. Minskningen av koldioxidutsläpp vid en etablering av Markbygdens vindkraftpark istället för produktion av motsvarande mängd el-energi från koleldade kraftverk blir ca 12 miljoner ton per år. År 2006 uppgick utsläppen i Sverige till knappt 67 miljoner ton (räknat som koldioxid-ekvivalenter). Minskningen motsvarar det utsläpp av koldioxid som genereras av 3,7 miljoner svenska bilar, d.v.s. ca 90 % av Sveriges bilpark på ca 4,1 miljoner bilar (baserat på 1500 mil/år). Samhällsekonomiskt innebär vindkraftparken sett över 20 år ca 200 miljarder kr i värderad minskad klimatpåverkan jämfört med om elenergin kommer från kolkraft, d.v.s. flera gånger större än hela investeringskostnaden i vindkraftparken. Beräkningen utgår från en värdering på 1,50 kr per kilo koldioxid och en kalkylränta på 4 % vilket innebär att nyttor längre fram i tiden värderas lägre än idag. Reduktionen av koldioxidutsläpp till följd av Markbygdenprojektet kan således värderas till ca 15 miljarder kr/år jämfört med om motsvarande produktion sker genom kolkraft. Den alternativa värderingen (se mer i rutan Metod för värdering ) ger en årlig samhällsnytta på ca 35 miljarder kr/år. Markbygden fullt utbyggd (10 TWh/år) Metod för värdering av klimatpåverkan jämfört med kol För att möjliggöra en värdering av klimatpåverkan behövs en värdering av koldioxidutsläpp. Vi väljer här att nyttja samma värdering av koldioxidutsläppen, 1,50 kr per kilo koldioxid, som nyttjas vid alla väg och järnvägsprojekt. Valet underlättar jämförelser med klimatpåverkan från t.ex. vägtrafik. För analyser av projekt med betydande klimatpåverkan rekommenderas att en beräkning även görs med den alternativa värderingen 3,50 kr per kilo koldioxid i enlighet med Vägverkets rekommendation. Transportverken räknar normalt bara den förändring av utsläpp som sker inom Sverige, koldioxidutsläpp är dock ett globalt problem och utsläppen är lika allvarliga oavsett var de inträffar. Beräkningarna baseras på följande nyckeltal: Markbygdens årliga energiproduktion om ca 10 TWh. Förbränning av kol ger ca 1 kg koldioxid per kwh. Mdr kr/år Standardvärdering (1,50 kr/kg CO2 ) 15 Känslighetsanalys (3,50 kr/kg CO2 ) 35 Figur 10.2:2 Värdering av klimatnytta av minskade koldioxidutsläpp med Markbygdens vindkraftpark jämfört med elproduktion i kolkraftverk (se även rutan Metod för värdering ). Värdering av koldioxidutsläpp till 1,50 kr resp 3,50 per kg vid projekt med normal resp. betydande klimatpåverkan. 66

67 Vindkraft jämfört med kärnkraft Markbygden kan fullt utbyggt komma att leverera lika mycket elenergi som en av de större kärnkraftreaktorerna. Kärnkraften har liksom vindkraften en mycket låg klimatpåverkan, och har inte heller de fossila bränslenas utsläpp av svaveldioxiner och kvävedioxiner. Kärnkraften har emellertid andra problem: Inte en förnyelsebar källa och därmed en ändlig resurs Säkerhetspolitiskt svår på grund av den nära kopplingen till kärnvapen. Risker för olyckor finns och konsekvenserna vid olyckor är mycket stora. För- och efterbehandlingen av kärnbränslet innebär risker. Slutförvaring av kärnavfall är ett svårt problem. Avveckling av anläggningar tar mycket längre tid och resurser än uppförandet av anläggningarna. Avveckling av anläggningar och slutförvar av kärnbränsle innebär att framtida resurser knyts upp på ett sätt som kan vara tveksamt p.g.a. den extremt långa tidsperiod det gäller och osäkerheter på hur framtidens samhälle ser ut. Allmänt om växthuseffekten Växthuseffekten uppkommer av att främst vattenånga, koldioxid (CO 2 ) och metan släpper igenom solstrålarna, men fångar upp värmestrålningen, som reflekteras när solstrålningen träffar jorden. Detta gör att jordens medeltemperatur ökar. Vid förbrukning av fossila bränslen släpps stora mängder koldioxid ut i atmosfären, som inte tillhör kolets normala kretslopp, utan som lagrats undan under miljontals år. Detta gör att koncentrationen CO 2 i atmosfären nu ökar med i genomsnitt 2 ppm (miljondelar) per år och ligger över 380 ppm. Under förindustriell tid och minst år tillbaka har koncentrationen aldrig överstigit 300 ppm, troligtvis har det aldrig inträffat de senaste 20 miljoner åren. FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), bedömer att den globala medeltemperaturen kommer att öka med mellan 1,1 och 6,4 C under perioden Konsekvenserna av en varmare planet är stora, men det är fortfarande möjligt att undvika de allvarligaste konsekvenserna. För att klara det krävs utveckling mot ett klimatmässigt hållbart samhälle. (se mer om effekter av global uppvärmning i t.ex. IPCC:s rapporter) 10.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen I nedanstående avsnitt presenteras hur Markbygdenprojektet medverkar till uppfyllelse av vart och ett av de 16 nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Miljöfrågor berör oss alla, globala miljöeffekter såväl som en begränsad och lokal påverkan i vår livsmiljö, t.ex. på dricksvatten och boendemiljö. Samhället står inför stora utmaningar och för att vi ska nå en hållbar utveckling för vårt samhälle är det nödvändigt att det görs medvetna avvägningar mellan våra gemensamma mål för hela skalan av miljöfrågor. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Vart och ett av miljökvalitetsmålen beskriver ett tillstånd där den omgivande miljön är god, nedan är ett exempel på hur miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan beskrivits av Riksdagen. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FNs ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Vart och ett av miljökvalitetsmålen för Sverige har brutits ned i ett eller flera konkreta delmål. Dessa kan ses som etappmål med kortare tidsperspektiv (decennier), medan miljökvalitetsmålen är mer långsiktiga. Måluppfyllelsen övervakas kontinuerligt och beskrivs för närvarande i Miljömålsrådets uppföljning om målen kan nås till år 2020 (för Begränsad klimatpåverkan till år 2050 i en första etapp). Måluppfyllelse Inte för något av de 16 miljökvalitetsmålen är förhållandena sådana att målet bedöms kunna nås i Sverige inom den utsatta tidsramen. För nio av miljökvalitetsmålen bedömer Miljömålsrådet dock att det är möjligt att nå målen om ytterligare åtgärder vidtas. För övriga sju miljökvalitetsmål gör Miljömålsrådet bedömningen att det är mycket svårt att nå målet inom den utsatta tidsramen (bl.a. målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv). De 16 miljökvalitetsmålen har inte graderats utifrån hur viktiga de är för att nå det övergripande målet om hållbart samhälle. Sammantaget kan konstateras att möjligheterna att nå måluppfyllelse inom utsatt tidsram är begränsade. För flera av delmålen är förutsättningarna för måluppfyllelse dock goda. Markbygdenprojektet och miljökvalitetsmålen Etableringen av en stor vindkraftpark i Markbygden innebär en genomgripande förändring i Norrlands energiproduktion. Projektet kommer möjliggöra storskalig energiproduktion utan att efterlämna en miljöskuld till kommande generationer. Därmed kan andra, mindre miljövänliga energikällor i regionen och landet fasas ur eller åtminstone inte byggas ut. Markbygdenprojektet är därför av stor betydelse för möjligheten att bygga ett samhälle med en långsiktigt hållbar utveckling. Av den anledningen är det viktigt att projektet utvärderas med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen har för detta projekt delats in i tre grupper med utgångspunkt från en analys av hur relevanta de är för projekt Markbygden: Mål där vindkraftutbyggnaden; kommer att bidra till måluppfyllelsen inte ska förhindra att måluppfyllelse nås inte är av relevans för måluppfyllelsen. 10 Konsekvenser 67

68 Nr Mål Analys 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft Det nationella delmålet avser minskning av utsläppen av växthusgaser. De nationella delmålen avser minskning av utsläppen av flera luftföroreningar (svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska föreningar, partiklar och benso(a)pyren). Vindkraftanläggningen kommer att bidra till minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av att använda fossila bränslen t.ex. kolkondenskraft för energiproduktion minskar. Förbränning av fossila bränslen för energiproduktion, t.ex. kolkondenskraft orsakar stora utsläpp av koldioxid. Även kärnkraft innebär en icke försumbar förbränning av fossila bränslen vid byggnation, underhåll, uranbrytning, anrikning och avfallshantering. Vindkraft är det energislag som ger minst klimatpåverkan i anläggningsskedet. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till minskade utsläpp av luftföroreningar. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av att använda fossila bränslen t.ex. kolkondenskraft för energiproduktion minskar. Förbränning av fossila bränslen för energiproduktion, t.ex. kolkondenskraft orsakar utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid och i viss mån partiklar. 3 Bara naturlig försurning De nationella delmålen avser minskning av utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Även de regionala delmålen avser minskning av utsläppen av ovanstående luftföroreningar. I Norrbottens län finns konkreta mål om att år 2010 ha minskat utsläppen av svaveldioxid till luft till ton/år (5 000 ton år 1995). För kväveoxider är motsvarande mål för år ton ( ton år 1995). Vindkraftanläggningen kommer att bidra till minskade utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av att använda fossila bränslen t.ex. kolkondenskraft för energiproduktion minskar. Förbränning av fossila bränslen för energiproduktion, t.ex. kolkondenskraft orsakar utsläpp av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. 4 Giftfri miljö Det nationella målet innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till en giftfriare miljö. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av andra energikällor som t.ex. kolkondens och kärnkraft minskar. Giftiga ämnen exponeras främst vid brytning av kol och uran och i viss mån vid hantering av aska från kolförbränning. Målet kan även anses applicerbart i anläggningsskedet. 6 Säker strålmiljö Målet avser framför allt radioaktiva ämnen och UV-strålning. Ett delmål handlar också om kartläggning av elektromagnetiska fält. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till en säkrare strålmiljö. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av att använda kärnkraft för energiproduktion därmed minskar. Kärnkraft medför ökad mängd radioktiv strålning dels vid brytning och anrikning av uran, dels genom utsläpp av stora mängder lågradioaktivt kylvatten. Dessutom medför kärnkraften en viss mängd radioaktivt avfall. 10 Konsekvenser 7 Ingen övergödning De nationella delmålen avser minskade utsläpp av vattenburna fosforföreningar och kväveföreningar, luftburet kväveoxider samt andra näringsämnen från mänsklig aktivitet. Ett regionalt delmål innebär att år 2010 har utsläppen i länt av kväveoxider till luft ha minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå från ton till ton. 8 Levande sjöar och vattendrag De nationella delmålen avser bl.a. skydd och restaurering av vattendrag. Ett regionalt delmål innebär att vägtrummor och broar ska vara utformade så att de inte utgör vandringshinder. Ett annat regionalt delmål innebär att de oreglerade vattendrag och vattendraggssträckor som finns kvar i länet ska bevaras från vattenkraftsutbyggnad. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. En stor vindgenererad energiproduktion kommer innebära att behovet av att använda fossila bränslen för energiproduktion därmed minskar. Förbränning av fossila bränslen för energiproduktion, t.ex. kolkondenskraft orsakar utsläpp av kväveoxid och andra näringsämnen som bidrar till övergödning. Lokaliseringen och utformningen av vindkraftanläggningen kan göras så att värdefulla sötvattenmiljöer inte tar skada och så att möjligheterna att uppnå målen om restaurering och återställning inte blockeras. Vid planeringen har utformning av vägar och vattenpassager givits stort utrymme. Målet är att inga ingrepp som görs ska innebära vandringshinder. Vindkraftanläggningen gör det möjligt att klara energiförbrukningen i länet utan ytterligare utbyggnad av vattenkraft. Därmed kan satsningen innebära att det regionala delmålet att återstående oreglerade vattendrag bevaras från vattenkraftsutbyggnad lättare uppnås. 68 Figur 10.3:1 Miljökvalitetsmål där vindkraftutbyggnaden i Markbygden kommer att bidra till måluppfyllelsen. (Illustrationer av Tobias Flygar)

69 Nr Mål Analys 9 Grundvatten av god kvalitet De nationella delmålen avser bl.a. skydd av grundvattenförande geologiska formationer. Ett nationellt delmål innebär att användningen av mark och vatten inte ska medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Lokaliseringen och utformningen av vindkraftparken kan göras så att värdefulla grundvattenförekomster inte tar skada. 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar De nationella delmålen avser skydd, återskapande och nyanläggning av våtmarker. Ett nationellt delmål innebär att skogsbilvägar inte skall byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Ett regionalt delmål innebär att våtmarkernas betydelse som foderresurs för rennäringen ska bevaras och utvecklas. De nationella delmål som kan vara relevanta för vindkraftetableringen i Markbygden avser framförallt naturskydd av värdefulla skogsmiljöer. Ett nationellt delmål innebär att fornlämningar och andra kända kulturlämningar i skogslandskapet inte skadas. Lokaliseringen och utformningen av vindkraftanläggningen kan göras så att värdefulla våtmarksmiljöer inte tar skada och så att möjligheterna att återskapa våtmarker i odlingslandskapet inte blockeras. Målet som berör anläggningen av skogsbilvägar kan är applicerbart även på vägar inom vindkraftetableringen. Vid planering har stor vikt har lagts vid våtmarkerna inom utredningsområdet. Dessa har i möjligaste mån undvikits. Eventuella vägpassager har planerats så att hydrologin inte förändras. Stor vikt har även lagts vid rennäringens intressen. Utformningen har gjorts i samråd med berörda samebyar. Lokaliseringen och utformningen av vindkraftanläggningen kan göras så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma ifråga för naturskydd inte tar skada. Delmålet om skador på fornlämningar och övriga kulturlämningar avser i första hand skogsbruket. Lokalisering och utformning av vindkraftanläggningen kommer att göras med målet att begränsa skadorna på denna typ av miljöer. 15 God bebyggd miljö Det nationella målet innebär bl.a. att byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Ett nationellt delmål som kan vara relevant för vindkraftetableringen i Markbygden är det som handlar om energi. Målet avser bl.a. minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och kontinuerligt ökande andel förnybar energi. Ett delmål innebär begränsad användning av naturgrus. Detta mål har preciserats i ett regionalt delmål som innebär att år 2010 skall uttaget av naturgrus i länet vara högst 0,9 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen Lokaliseringen och utformningen av vindkraftanläggningen i Markbygden kan göras så att en god hushållning med mark, vatten och andra resurser inte motverkas. Förutsättningarna för ökad användning av förnybar energi förbättras väsentligt genom anläggningen av vindkraftparken. Anläggning av vägar och uppställningsplatser i anslutning till vindkraftetableringen kommer att anpassas till det av riksdagen antagna hushållningsmålet avseende naturgrus vilket innebär att naturgrus kommer att nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma ifråga med hänsyn till användningsområdet. Sammantaget kan konstateras att den stora vindkraftparken även kan medverka till måluppfyllelse avseende detta miljökvalitetsmål. 16 Ett rikt växt- och djurliv De delar av det nationella målet som kan vara relevanta för vindkraftutbyggnaden i Markbygden avser hejdad förlust av biologisk mångfald och förvaltningen av ekosystemen, säkerställandet av spridningsvägar, samt bibehållen gynnsam bevarandestatus för arter. Figur 10.3:2 Miljökvalitetsmål där vindkraftutbyggnaden i Markbygden inte förhindrar att måluppfyllelse nås. (Illustrationer av Tobias Flygar) Lokaliseringen och utformningen av vindkraftparken kan göras så att naturmiljöer med skyddsvärda arter inte tar skada. Vid planering och utformning har särskild hänsyn tagits till kungsörn och andra stora rovfåglar. 10 Konsekvenser 69

70 10 Konsekvenser Nr Mål Analys 5 Skyddande ozonskikt Målet har ingen relevans för vindkraftutbyggnad i Markbygden. Planering och anläggning påverkar inte förutsättningarna för måluppfyllelse. 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård Målet har ingen relevans för vindkraftutbyggnaden i Markbygden. Planering och anläggning påverkar inte förutsättningarna för måluppfyllelse. 13 Ett rikt odlingslandskap Målet har ingen relevans för vindkraftutbyggnaden i Markbygden. Planering och anläggning påverkar inte förutsättningarna för måluppfyllelse. 14 Storslagen fjällmiljö Målet har ingen relevans för vindkraftutbyggnaden i Markbygden. Planering och anläggning påverkar inte förutsättningarna för måluppfyllelse. Figur 10.3:3 Miljökvalitetsmål där vindkraftutbyggnaden i Markbygden inte är av betydelse för måluppfyllelsen. (Illustrationer av Tobias Flygar) 10.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer I nedanstående avsnitt presenteras hur Markbygdenprojektet förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer. Efterlevnaden av dessa är en av de frågor som prövas i prövningen av projektets tillåtlighet och villkor. Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i Miljöbalken 5 kap. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Miljökvalitetsnormer för vattenmiljön håller på att utvecklas inom det pågående arbetet med att genomföra EUs ramdirektiv för vatten. Myndighetsutövning Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer anger att viss myndighetsutövning ska tillämpas för att normen säkert ska uppfyllas (detta gäller bl.a. i tillsynen och vid stadsplanering). Eftersom verksamheter ska bedrivas så att miljökvalitetsnormerna uppfylls, kan myndigheter och kommuner vid behov komma att ompröva tillstånd och villkor för tillstånd. I myndigheters och kommuners planeringsarbete är det framförallt den långsiktiga planeringen som får betydelse för uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. Det gäller till exempel miljökvalitetsnormer för luftkvalitet och eventuella framtida normer för buller. Gällande miljökvalitetsnormer Utomhusluft Regeringen utfärdade år 1998 en förordning (1998:897) om miljökvalitetsnormer. De ämnen som reglerades var kvävedioxid, svaveldioxid och bly. Våren 2001 fattade regeringen även beslut om miljökvalitetsnormer för partiklar och kväveoxider i utomhusluft. Förordningen (1998:897) om miljökvalitetsnormer ersattes därmed av förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Våren 2003 uppdaterades denna förordning genom förordningarna (2003:112) och (2003:432) om ändring av förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. I och med detta infördes miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften, har ännu inte införts i svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. 70

71 Fisk- och musselvatten Den 1 september 2001 trädde Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i kraft. Förordningen reglerar hur fiskdirektivet (Direktiv 78/659/EEG) och skaldjursdirektivet (Direktiv 79/923/EEG) som omfattas av ramdirektivet för vatten (Direktiv 00/60/EG) ska bedömas och hanteras i Sverige. Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Skaldjursvattendirektivet avser å sin sida att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och brackvatten från olika utsläpp av förorenande ämnen. Förordningen gäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela Sverige, däribland Åbyälven. Omgivningsbuller Den 1 september 2004 trädde Förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft. Förordningen reglerar hur bullerdirektivet (Direktiv 2002/49/EG) om bedömning och hantering av omgivningsbuller ska tillämpas i Sverige. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, luftfartyg, utrustning som används utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner. Ämne Norm Reglering Markbygdenprojektet och MKN 50 µg/m3 som års- och vinterhalvårsmedelvärde Får ej överskridas Inget överskridande Utveckling av nya normer Naturvårdsverket arbetar med att ta fram nya normer för vattenmiljö och luft. Miljökvalitetsnormer för vattenmiljön utvecklas inom det pågående arbetet med att genomföra EUs ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormer för bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel infördes i svensk lagstiftning i slutet av december Nu står normer för fina partiklar (PM2,5) på tur att införas. Samlad bedömning Vindkraftetableringen i Markbygden bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids, se figur 10.3:1. Etableringen kommer snarare att medföra att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett kan minska. Med vindkraft istället för kolkondenskraft och andra fossila bränslen för energiproduktion kommer belastningen på framförallt luften att minska. Ett liknande resonemang där vindkraft ersätter vattenkraft gör att belastningen på vattenmiljön kommer att minska. Vad gäller buller är det ljud som vindkraftanläggningen kommer att alstra betydligt under de gällande normerna. Svaveldioxid 100 µg/m3 som dygnsmedelvärde Får överskridas högst 7 dygn per år Inget överskridande 200 µg/m3 som timmedelvärde Får överskridas högst 175 timmar per år Inget överskridande 40 µg/m3 som årsmedelvärde Får ej överskridas Inget överskridande Kvävedioxid 60 µg/m3 som dygnsmedelvärde Får överskridas högst 7 dygn per år Inget överskridande 90 µg/m3 som dygnsmedelvärde Får överskridas högst 175 timmar per år Inget överskridande Partiklar Bly 40 µg/m3 Får ej överskridas Inget överskridande 50 µg/m3 Får ej överskridas mer än 35 dygn (7 dygn 2010) per år Figur 10.4:1 Gällande miljökvalitetsnormer och Markbygdenprojektets efterlevnad av dessa. Inget överskridande 0,5 µg/m3 Får ej överskridas (ej heller utanför tätorter) Inget överskridande Kolmonoxid 10 mg/m3 Får ej överskridas Inget överskridande Bensen 0,5 µg/m3 Får ej överskridas efter 2009 Inget överskridande Fisk- och musselvatten - Reglerar i första hand utsläpp från punktkällor Inget överskridande Omgivningsbuller - Inget överskridande 10 Konsekvenser 71

72 10 Konsekvenser 10.5 Konsekvenser för landskapsbilden under dagtid I nedanstående avsnitt presenteras hur Markbygdenprojektet kommer att påverka landskapet och landskapsbilden under dagtid. I nästa avsnitt följer en motsvarande presentation av landskapsbildspåverkan under nattetid. Relevans för tillåtlighetsprövning Projektets storskaliga påverkan på landskapsbilden är ett av de skäl som motiverar en särskild prövning av projektets tillåtlighet. Inga liknande exempel på storskaligt utbyggda vindkraftsparker finns för jämförelse i landet eller i norra Europa. Påverkan på landskapsbilden är en objektivt svårvärderad konsekvens som bör bedömas på en övergripande nivå för hela etableringen. Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Inför den tillstånds- och villkorsprövning som sker av länsstyrelsen efter ett ställningstagande i sin helhet till projektets tillåtlighet kommer utredningsmaterialet att kompletteras med en landskapsanalys av respektive etapp och konsekvensanalyser för de alternativa verklokaliseras som då är aktuella. Bedömningsgrunder landskapsbild Landskapspåverkan generellt De vindkraftverk som planeras i Markbygden är höga kommer därför att kunna ses från många platser i det omgivande landskapet. Etableringens storlek, både till antal verk och verkstorlek, att innebära att den dominerar området oavsett landskapstyp. Vindkraft påverkar landskapet. Den direkta påverkan sker genom den fysiska etableringen med fundament, vägar och kraftledningar. Den indirekta påverkan består av att vindkraftverk blir synliga på långt avstånd. Hur vindkraften påverkar landskapsbilden beror på verkens storlek, antal, avstånd och synbarhet och på hur väl anläggningen harmoniserar med landskapet. Begreppen dominans och kontrast kan användas för att förklara samspelet med landskapet. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett småbrutet jordbruks- eller skogslandskap kommer att dominera landskapsbilden, medan vindkraftverk på längre avstånd i ett stort obrutet landskap kommer att uppfattas som mindre dominerande. Kontrast handlar om anläggningens förmåga att smälta in i landskapet. I ett ålderdomligt landskap, till exempel opåverkade skogs- och kulturmiljöer, blir kontrasten med vindkraftverken stor jämfört med områden med stor sentida påverkan, som E4- stråket eller industrimiljöerna i Piteå och Öjebyn. Kontrasten upplevs också något mindre med ett homogent industrialiserat skogsbruk än med opåverkade skogsmiljöer. Det är svårt att bedöma hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverken. Vissa kopplar vindkraftverken till den nytta de gör, för miljön och ekonomiskt för bygden, och accepterar därmed påverkan på landskapsbilden. Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som tillför landskapet en ny dimension. Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i landskapsbilden. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Ingreppet är stort, anläggningen dominerar landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är stor. Ingreppet är stort. Kontrasten mot omgivande landskap är lokalt stor. Anläggningens dominans över omgivande landskap är måttligt eller litet. Ingreppet är måttligt. Anläggningens ingrepp i landskapet innebär att kontrasten och dominansen mot omgivande landskap är litet. Ingreppet är litet. Anläggningen samverkar med landskapet eller kontrasten mot omgivande landskap är liten. Anläggningen innebär att landskapsbilden tillförs positiva aspekter. Inom närzonen (på upp till ca 4 km avstånd) uppfattas synliga vindkraftverk som dominerande element i landskapet. Se figur 10.5:6-7 från Bänkerudden. I mellanzonen (ca 4-8 km) varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. Över öppna partier blir verken väl synliga, men det är svårt att uppfatta deras storlek. I fjärrzonen, upp till ca 15 km, kommer vindkraftverken att bli väl synliga från öppna partier, men landskapsformerna minskar dominansen. Se fotomontage 10.5:24-25 från Lillpite. På avstånd längre än 15 km uppfattas vindkraftverken som små företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra landskapselement. Människors uppfattning av vindkraftverk Vindkraftverk uppfattas olika av olika människor. En del uppfattar vindkraftverk som störande, fula och onaturliga inslag i landskapet, medan andra uppfattar de som miljövänliga, nödvändiga, effektiva och naturliga (se bl.a. Pedersen, 2007, s. 56). Attityderna till vindkraft påverkas även av hur vindkraften påverkar sin omgivning visuellt. Landskapets användare kan mycket grovt delas in i fyra kategorier som var och en torde ha ett eget förhållningssätt till området. De tre kategorierna är: 1. Bofast befolkning och fritidsboende som vistas i området dagligen, till vardags och som närlandskap för rekreation och utfärder etc. 2. Tillresta turister eller personer som tillfälligt söker natur och landskapsupplevelser. 3. Personer som dagligen arbetar i området, exempelvis med skogsarbete, rennäring eller transporter. 4. Förbipasserande resenärer på väg till färdmål utanför området och utan känslomässig bindning till platsen. Beroende på vilken kategori man identifierar sig med eller tillhör kommer en större vindkraftsanläggning att mer eller mindre färga intrycket av området. Utan att spekulera alltför mycket kan man anta att grupp 1 och 2 är de som mest känsliga för förändring, följt av grupp 3 i den mån vindkraften påverkar deras arbetsmiljö. 72

73 Frågan man därefter kan ställa sig är hur mycket förändringen innebär och om man på något sätt kan påverka den genom t.ex. storlek på anläggningen eller enskild placering av verken. Utöver de tre grupperna finns det också personer som kommer att besöka området beroende på att vindkraftanläggningen etableras: de som är sysselsatta med byggnation eller underhåll av vindkraftverk. de som är sysselsatta med kringverksamheter till anläggningarna, exempelvis transporter, service, handel och matserveringar. de som besöker anläggningen i studiesyfte eller av annat intresse, från forskare till turister. För dessa grupper är vindkraftanläggningen huvudanledning till att de befinner sig i området och för dessa kommer anläggningen att vara något som huvudsakligen tillför värden till landskapsbilden. Landskapets karaktär kommer att förändras med en vindkraftsanläggning och upplevelsen av området efter en förändring kommer att kräva en mental omställning av den som betraktar det. Detta är inget konstigt eller anmärkningsvärt utan följer alltid som en naturlig del inför en förändring. Långträsk Anlagda ytor Tät stadsstruktur Orter med mer än 200 invånare Orter med mindre än 200 invånare Landsortsbebyggelse Industri, handelsenheter, offentlig service Väg- och järnvägsnät med kringområden Flygplats Gruvområden, deponier och byggplatser Urbana grönområden Idrottsanläggning Ej urban park Campingplats och fritidsbebyggelse Jordbruksmark Åkermark Frukt- och bärodling Betesmarker Koler Storsund Skog och halvnaturliga marker Lövskog Barrskog på lavmark Barrskog 5-15 m Barrskog >15 m Blandskog Naturligt gräsbevuxen mark Hedmark (utom gräshed) Busksnår Hygge Ungskog Stränder, sanddyner och sandslätter Berg i dagen och blockmark Områden med sparsam vegetation Brandfält Öppna våtmarker Limnogena våtmarker Blöt myr Övrig myr Torvtäkt Saltpåverkade våtmarker Inlandsvatten Vattendrag Sjöar och dammar Yttersta Lillpite Roknäs km Figur 10.5:1 Vegetationens marktäckning i utredningsområdet. Vegetationshöjden och topografin har utgjort grunden för den siktfältsanalys som presenteras i figur 10.5:2. 10 Konsekvenser 73

74 10 Konsekvenser Figur 10.5:2 Siktlinjeanalys för ett tidigt scenario med 1380 schablonmässigt utplacerade verk av typen E82 inom utredningsområdet. 74

75 Siktfältsanalys Med den verkstorlek och det antal verk som planeras kommer ett stort antal verk att synas från platser som idag har vida utblickar, medan påverkan kommer att bli liten från platser där de huvudsakliga utblickarna sker i riktning bort från vindkraftverken eller där utblickarna är skymda av exempelvis vegetation, byggnader eller bergsryggar. I figur 10.5:1 kan vi se hur stor del av Markbygdenområdet som är skogbeväxt (grön färg). Vegetationen gör att vindkraftverken kommer att bli synbara främst från större öppna ytor, exempelvis odlad mark, öppna myrar och sjöar. De platser från vilka man kommer att kunna se vindkraftverk är det odlade landskapet (gul färg), öppet vatten (blå färg) och glest bevuxna våtmarker (lila och skära ytor). Tätbebyggda områden är markerade med röd färg. I figur 10.5:2 redovisas från vilka platser verken kommer att bli mest synliga. Analysen har baserats på lantmäteriets marktäckedata från Skogshöjden har, baserat på typ av vegetation till 0, 5, 10 eller 15 meter. Analysen är gjord med programmet WindPRO 2.6 ZVI. Ser man till var människor befinner sig kommer vindkraftverken omfattning (många verk) att ses bäst från de punkter som är orangefärgade i figur 10.5:2, i huvudsak större öppna ytor som Bänkerträsket, eller från avverkade områden på höjder i landskapet som Hästberget, Bänkerberget och Stavaliden. De odlade markerna i området är emellertid så småskurna att endast de närmaste verken kommer att sticka upp bakom den närmaste skogsranden. Beroende på jordytans rundning kommer verk som är långt i fjärran att ligga bakom horisontlinjen. På 50 km håll kommer att 200 meter högt verk att ligga helt bakom horisontlinjen, men kan ändå bli synligt, exempelvis via sin hinderbelysning, på större avstånd än så om man har en fri vy från en högt belägen utblickspunkt. Fotomontage I kartan i figur 10.5:3 redovisas fotopunkterna för de montage som följer. Figurerna 10.5:4-29 visar fotomontage av hur en fullskalig etablering skulle kunna se ut från några punkter i Markbygden och Infjärdenområdet. Montagen visar vyer med de två principlokaliseringsalternativen: ett scenario med verk av den mindre verktypen Enercon E-82, men högsta möjliga tornhöjd (navhöjd 138 meter) och rotordiametern 82 meter. ett scenario med verk av den större verktypen Enercon E-126, med 137 meter upp till rotornavet och rotordiametern 126 meter, d.v.s. en totalhöjd av 200 meter. De flesta av dessa foton är tagna med en brännvidd motsvarande 48 mm på en 35 mm-kamera, vilket innebär att samma betraktningsavstånd som 1,5 gånger fotots bredd ger mest rättvisande storleksuppfattning. Vy från Hästberget mot Bänkerudden Fotomontagen i figur 10.5:4 5 visar vyn från Hästbergets topp i riktning sydöst mot Bänkerudden (x-koordinat ; y-koordinat ). Till vänster i bilden syns tornet på Bänkerberget (80 m högt), och närmare mitten syns utbredningen av Bänkerträsket. Av montagen framgår tydligt skillnaden i antalet verk som det principiellt finns utrymme för, beroende på vilken av verktyperna E82 eller E126 som slutligen kommer att uppföras. För de närmaste verken i bilderna skulle det i verkligheten även tydligt ha gått att se den omkringliggande uppställningsplatsen för varje verk. Uppställningsplatserna framgår dock inte i montagebilderna. Vy från Bänkerudden mot Lillberget Fotomontagen i figur 10.5:6 7 visar vyn från Bänkerudden (från fastigheten Bänkerträsk 1:27) i riktning sydväst ut över Bänkerviken mot Lillberget (x-koordinat ; y-koordinat ). Även här framgår den principiella skillnaden i antalet verk beroende på slutgiltigt val av verktyp. Avståndet till närmaste verk från den samlade bebyggelsen är i dessa exempel ca 2 km. Dessa verk kommer därför att skärmas så att hinderbelysningen inte når mark. Vy från Bänkerberget mot Stavaliden Fotomontagen i figur 10.5:8 9 visar vyn från Bänkerberget i riktning sydväst utöver Bänkerträsket mot Stavaliden (x-koordinat ; y-koordinat ). Stavaliden syns i bildens mitt. På montaget framgår inte de uppställningsplatser som måste anläggas i anslutning till varje vindkraftverk. Vy från Bastuträsket åt sydväst mot Bänkerberget Fotomontagen i figur 10.5:10 11 visar vyn från Bastuträsket i riktning sydväst mot Bänkerberget (x-koordinat ; y-koordinat ). Närmast till vänster i bilden syns den nedre delen av Gåstjärnberget. Toppen till tornet på Bänkerberget kan skönjas i bildens mitt. Till höger i bild syns Kutuliden. Vy från Kolerträsk mot Bänkerberget Fotomontagen i figur 10.5:12 13 visar vyn från stranden vid Kolerträsk i riktning norr mot Bänkerberget (x-koordinat ; y-koordinat ). Tornet på Bänkerberget syns mitt i bilden. Vy från Koler badplats mot Stavaliden Fotomontagen i figur 10.5:14 15 visar vyn från badplatsen i Koler i riktning sydväst mot Stavaliden (x-koordinat ; y-koordinat ). Stavalidens topp befinner sig ungefär i bildens centrum. Vy från Stavaliden mot Stor-Blåliden Fotomontagen i figur 10.5:16 17 visar vyn från Stavaliden i riktning sydväst mot Stor-Blåliden (x-koordinat ; y-koordinat ). Stor-Blåliden syns i bildens mitt. Vy från Yttersta mot Snöbergen Fotomontagen i figur 10.5:18 19 visar vyn från Yttersta i riktning sydväst mot Snöbergen (x-koordinat ; y-koordinat ). Stor-Snöberget syns till vänster och Lill-Snöberget syns till höger i bilden. Vy från Ersträsk mot Dragaliden Fotomontagen i figur 10.5:20 21 visar vyn från vägen förbi Ersträsk i riktning nordväst mot Dragaliden (x-koordinat ; y-koordinat ). Dragaliden syns längst ut till vänster i bilden. Nästa topp från vänster vid horisonten är Lövliden. Stavaliden syns i mitten något till vänster i bilden. Framför Stavaliden syns Storgranhultet. Långtjärnberget kan skönjas längst ut till höger i bilden. 10 Konsekvenser 75

76 Vy från Flötuträsk mot Önusberget Fotomontagen i figur 10.5:22 23 visar vyn från Flötuträsk i riktning sydöst mot Önusberget (x-koordinat ; y-koordinat ). I bilden skyms Önusberget av Södra Tjärnliden, vilken är den topp som syns i bilden. Vy från Lillpite mot Snöbergen Fotomontagen i figur 10.5:24 25 visar vyn från Lillpite i riktning väst mot Snöbergen (x-koordinat ; y-koordinat ). Stor-Snöberget syns i bildens mitt. Landskapsbildspåverkan av blandade verktyper I de montage som redovisas i figur 10.5:26-29 har verk med en blandning av verktyperna monterats in. Av dessa montage framgår att det går att se skillnad på verktyperna, men att synintrycket ändå inte skiljer sig väsentligt från ett scenario med enhetliga verktyper. Samlad bedömning Om man betraktar det aktuella området utifrån ett helhetsperspektiv och under förutsättning att platser i området tas i anspråk av vindkraftverk kommer hela de nordvästra delarna av Piteå kommun att präglas av anläggningen. De stora avstånden till bebyggelse och skogsvegetationen kommer dock att minska upplevelsen av påverkan på landskapsbilden. Sammantaget kommer konsekvenserna för landskapsbilden att skilja sig i olika delar av det stora området och beroende på vem som betraktar det blir kan konsekvenserna beskrivas på olika sätt. En vindkraftpark med den omfattning som planeras kommer dock att dominera hela landskapet över ett stort område varför konsekvenserna för landskapsbilden betraktas som stora. 10 Konsekvenser Osäkerheter Fotomontagen är gjorda med god precision och kvalitetssäkrade bland annat genom att en digital modell av markens topografi lagts in i fotomontagen. Fotomontage i en rapport som denna har dock begränsningar. Bland annat kan man inte uppnå samma skärpa som i verkligheten, då ögat normalt har en god förmåga att fokusera på avlägsna objekt. Vindkraftverk i drift roterar dessutom med ca 15 varv per minut, vilket inte kan visas på ett tryckt montage. Verk av den visade storleken roterar dock ganska långsamt, med varv per minut. Mest rättvisande upplevelse får man genom att själv betrakta en anläggning i drift, exempelvis den på Hornberget söder om Malå, där verken har jämförbara dimensioner. I övrigt är montagen naturligtvis ett begränsat urval att alla utblickar i terrängen har inte kunnat beaktas. Bolaget bedömer ändå att det antal som redovisas här är tillräckligt för de bedömningar som behöver göras i samband med tillåtlighetsprövningen. 76

77 Figur 10.5:3 Fotopunkter för fotomontagen på följande sidor. 10 Konsekvenser 77

78 Figur 10.5:4 Vy från Hästberget åt sydöst mot Bänkerudden. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48,55 mm. Underlagsfoto: Anders Enetjärn. 10 Konsekvenser Figur 10.5:5 Vy från Hästberget åt sydöst mot Bänkerudden. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48,55 mm. Underlagsfoto: Anders Enetjärn. 78

79 Figur 10.5:6 Vy från Bänkerudden åt sydväst mot Lillberget. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 36 mm. Underlagsfoto: Tage Stenberg. Figur 10.5:7 Vy från Bänkerudden åt sydväst mot Lillberget. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 36 mm Underlagsfoto: Tage Stenberg. 10 Konsekvenser 79

80 Figur 10.5:8 Vy från Bänkerberget åt sydväst mot Stavaliden. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser Figur 10.5:9 Vy från Bänkerberget åt sydväst mot Stavaliden. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 80

81 Figur 10.5:10 Vy från Bastuträsket åt sydväst mot Bänkerberget. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. Figur 10.5:11 Vy från Bastuträsket åt sydväst mot Bänkerberget. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser 81

82 Figur 10.5:12 Vy från Kolerträsk åt norr mot Bänkerberget. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser Figur 10.5:13 Vy från Kolerträsk åt norr mot Bänkerberget. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 82

83 Figur 10.5:14 Vy från Koler badplats åt sydväst mot Stavaliden. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 36 mm. Underlagsfoto: Tryggve Sigurdson. Figur 10.5:15 Vy från Koler badplats åt sydväst mot Stavaliden. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 36 mm. Underlagsfoto: Tryggve Sigurdson. 10 Konsekvenser 83

84 Figur 10.5:16 Vy från Stavaliden åt sydväst mot Stor-Blåliden. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser Figur 10.5:17 Vy från Stavaliden åt sydväst mot Stor-Blåliden. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 84

85 Figur 10.5:18 Vy från Yttersta åt sydväst mot Snöbergen. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. Figur 10.5:19 Vy från Yttersta åt sydväst mot Snöbergen. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser 85

86 Figur 10.5:20 Vy från Ersträsk åt nordväst mot Dragaliden. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 36 mm. Underlagsfoto: Tryggve Sigurdson. 10 Konsekvenser Figur 10.5:21 Vy från Ersträsk åt nordväst mot Dragaliden. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter samt pilotanläggningen på Dragaliden. Brännvidd: 36 mm. Underlagsfoto: Tryggve Sigurdson. 86

87 Figur 10.5:22 Vy från Flötuträsk åt sydöst mot Önusberget. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. Figur 10.5:23 Vy från Flötuträsk åt sydöst mot Önusberget. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 48 mm. Underlagsfoto: Håkan Harnesk. 10 Konsekvenser 87

88 Figur 10.5:24 Vy från Lillpite åt nordväst mot Snöbergen. På montaget visas den mindre verktypen med 82 meter rotordiameter. Brännvidd: 35 mm. Underlagsfoto: David Engberg. 10 Konsekvenser Figur 10.5:25 Vy från Lillpite åt nordväst mot Snöbergen. På montaget visas den större verktypen med 126 meter rotordiameter. Brännvidd: 35 mm. Underlagsfoto: David Engberg. 88

89 Figur 10.5:26 Vy från Hästberget åt öster mot Bänkerträsket med blandade verktyper. På Bänkerberget till vänster i bild skymtar några verk av den större typen. Figur 10.5:27 Vy från Kolerträsk norrut mot Bänkerberget med blandade verktyper. I den främre verkraden syns den mindre verktypen och bakom berget skymtar de större verken. 10 Konsekvenser 89

90 Figur 10.5:28 Vy från Koler badplats åt sydväst mot Stavaliden med blandade verktyper, verket i bildens mitt är av den större typen, liksom verket till höger om detta. 10 Konsekvenser Figur 10.5:29 Vy från Yttersta åt sydväst mot Snöbergen med blandade verktyper. Verket längst till höger i bild är av den större typen. 90

91 10.6 Konsekvenser för landskapsbilden av hinderbelysningen Nuvarande landskapsbild nattetid Området som innefattas av ansökan har på grund av den glesa bebyggelsen mycket få konstgjorda ljuskällor. I Koler, Långträsk, Långträsk och Lillpite finns gatubelysning längs landsvägen. Telemasterna i området är utmarkerade med lågintensiv, röd hinderbelysning för flyget. Strålkastarljus från tåg- och vägtrafik bidrar också till ljusbilden. Området ligger långt norrut jämfört med andra planerade anläggningar i Sverige, vilket innebär att nätterna är mycket längre på vintern och mycket kortare på sommaren. Vindkraftens påverkan på landskapsbilden nattetid Nattetid syns verken p.g.a. den hinderbelysning som behövs för att vindkraftverken ska kunna upptäckas av luftfarten. Som beskrivs i avsnitt 5 i den tekniska beskrivningen håller Luftfartsstyrelsen nu på att utarbeta nya bestämmelser som reglerar denna hinderbelysning. Fördelen med den planerade vindkraftetablering i Markbygden är att den är stor och sammanhållen. Detta kan motivera en särskild lösning, där man med administrativa och tekniska åtgärder kan reducera utmärkningskraven till områdets yttre avgränsningar utan att säkerheten för luftfarten riskeras. Hinderbelysning avses utformas i samråd med tillsynsmyndigheten och Luftfartsstyrelsen och utformas så långt det är möjligt så att eventuella olägenheter kan undvikas för närboende. Beroende på de osäkerheter som finns beskrivs konsekvenserna genom ett scenario med maximal påverkan (enligt Luftfartsstyrelsens föreslagna bestämmelser) och ett scenario där en dispenslösning hittats för ytterkantsmarkering av etableringen. Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Inför den tillstånds- och villkorsprövning som sker av länsstyrelsen efter ett ställningstagande i sin helhet till projektets tillåtlighet kommer utredningsmaterialet att kompletteras med en beskrivning av hur hinderbelysningsfrågan avses lösas för anläggningen och de konsekvenser för landskapsbilden som följer därav. Figur 10.6:1 Med högintensiv hinderbelysning på toppen av varje generatorhus kan påverkan på landskapsbilden nattetid bli betydande. Anläggningens storlek, både till antal verk och verkens storlek motiverar dock en anpassad lösning för utredningsområdet. En lämplig anpassning bedöms vara att endast vindkraftparkens yttre begränsning markeras. Scenario med maximal påverkan I ett scenario med maximal påverkan utmarkeras vindkraftanläggningen enligt det senaste förslaget till bestämmelser för civil luftfart (BCL-F 4.1, remissversion 2007). Enligt detta förslag krävs utmärkning med hinderljus i den högsta fasta punkten på varje verk, vilket innebär på ovansidan av varje generatorhus. För verk lägre än 150 meter krävs enligt förslaget blinkande rött medelintensivt ljus under skymning, natt och gryning. För verk högre än 150 meter krävs enligt förslaget högintentivt, vitt blinkande ljus i varje verk. Ljuset skall enligt förslaget ha en maximal intensitet om minst candela (cd) i horisontalplanet. Förslaget innehåller ett antal möjligheter att minska ljusens styrka till som lägst 2000 cd beroende på ljus- och väderförhållanden, och ger möjligheter att skärma av ljusen för bebyggelse närmare än 5 km. I vilken omfattning verken blir synliga i området och dess omgivning indikeras av siktlinjeanalysen i figur 10.5:2, som dock bygger på verkens totalhöjd, medan hinderbelysningen sitter på generatorhuset. För en vy som den i figur 10.6:1 skulle detta innebära att de verk som är längre bort än 5 km (dvs ca 4 av de 10 synliga verken) skulle ses med vita blinkande ljus i toppen av tornen under dygnets alla timmar, medan ljuset från de närmare verken genom skärmning inte skulla vara synligt. Sett på längre avstånd likt i montagen från Lillpite i figur 10.5:24-25 skulle emellertid hinderbelysningen från samtliga verk synas. Bolaget bedömer därmed att en utmarkering enligt remissförslaget skulle ge stora konsekvenser på landskapsbilden, inte bara nattetid utan även under skymning och gryning och till viss del även dagtid. Vindkrafttillverkare och vindkraftbranschorganisationer har svarat på Luftfartsstyrelsens remisser med att en markering enligt förslaget är svår att lösa tekniskt och att markeringens påverkan på landskapsbilden riskerar att allvarligt hämma utbyggnaden av vindkraften i Sverige. I regleringsbrevet för 2008 har inte Luftfartsstyrelsen fått någon särskild instruktion att verka för vindkraft, men mål 4 i regleringsbrevet är God miljö, där flygtransportsystemets utformning och funktion bidrar till att miljökvalitetsmålen uppnås. 10 Konsekvenser 91

92 Scenario med minimal påverkan Ett scenario med minimal påverkan innebär att vindkraft prioriteras högt i avvägningen mot andra intressen och att den visuella påverkan ges hög prioritet. Vilken lösning som kan bli aktuell har bara börjat diskuteras, men en kombination av utmarkering i områdets periferi i kombination med särskilda bestämmelser inom vindkraftområdet, exempelvis avseende flyghöjd, är en lösning som kan bli aktuell. Sannolikt kommer dock varje verk högre än 150 meter att behöva hinderbelysning under skymning, natt och gryning, men bolagets målsättning är att denna skall kunna ges en låg- eller medelintensiv karaktär. För att minimera behovet av periferiutmarkering behöver periferiutmarkeringen ges en enklare geometri än utredningsområdet som omfattas av denna ansökan. Avståndet mellan masterna i denna periferi bedöms bli 4 km, baserat på att varje mast täcker in en radie om 2 km (muntlig uppgift från Luftfartsstyrelsen) krävs för en sådan hindermarkering ett fyrtiotal master eller utmarkerade verk runt anläggningen. Varje tillkommande mast behöver prövas enligt PBL, likt andra höga master. Om en lösning med periferiutmarkering kan tillåtas innebär detta att hinderbelysningens konsekvenser för landskapsbilden blir små. Osäkerheter Som framgår är osäkerheten avseende den tekniska utformningen av hinderbelysningen stor, därmed blir också osäkerheterna i konsekvensbedömningen stora. Dessutom sker nu en översyn av föreskrifterna som ytterligare ökar osäkerheten. Utformningen av och omfattningen av hinderbelysningen en fråga som kommer att hanteras i särskild ordning. 10 Konsekvenser Samlad bedömning Hinderbelysningens konsekvenser för landskapsbildspåverkan från hinderbelysningen kommer att bli i ett spektrum från betydande konsekvenser, om varje verk behöver utmarkeras, till små konsekvenser, om lösningen blir en mer begränsad markering i områdets periferi. Konsekvenserna kommer även att skilja sig beroende på betraktare och var i områdets omgivning denne befinner sig. Bolaget behöver därför precisera denna konsekvensbedömning efter den fördjupade diskussion som är inledd med Luftfartsstyrelsen, Länsstyrelsen, försvaret och berörda flygplatser. 92

93 10.7 Konsekvenser för användningen av naturresurser I nedanstående avsnitt presenteras hur projektet kommer att påverka användningen av landskapets naturresurser. Konsekvenserna för rennäringen och påverkan på den betesresurs för ren som finns inom Markbygden presenteras i kapitel 11. Vid en utbyggnad av vindkraft i Markbygden är det nästan uteslutande skogsmark som tas i anspråk. Den dominerande markanvändningen i området - skogsbruk - påverkas dock mycket lite. Den totala arealen mark som tas i anspråk av vägnät, torn och arbetsytor utgör en mycket liten andel av utbyggnadsområdet (3-4 %). På resterande skogsmark kan skogsbruk bedrivas som vanligt även efter det att vindkraftanläggningen är byggd. Det nyanlagda vägnätet kan tvärtom underlätta åtkomst och transporter vid framtida skogsbruksåtgärder. Jordbruksmark finns i mycket liten omfattning kring bebyggelse i området men ingen vindkraftsetablering kommer att ske där. Nästan all åkermark inom utredningsområdet står idag utan hävd men även om jordbruket skulle återupptas så påverkas detta inte av en utbyggnad. Inom utredningsområdet finns idag en grustäkt med tillstånd som löper fram till år I övrigt finns ett par täkter för grus, makadam och morän strax utanför utredningsområdet. Vindkraftparken och dess anslutande infrastruktur kan etableras utan att blockera nyttjandet av naturresurser som berg och grus, vare sig i pågående täkter eller i potentiella fyndigheter. Det kommer att vara angeläget att etablera vindkraftverk och vägar så att det en god hushållning med dessa resurser kan uppnås då vindkraftparken kommer att innebära ett mycket stort uttag av täktmaterial. Mineraliseringar förekommer bara i begränsad omfattning i området. De två undersökningstillstånd för koppar- och nickelförekomster som finns väster och öster om Koler bedöms inte hindras av en vindkraftetablering. Osäkerheter Bedömningen av konsekvenser för naturresurser och areella näringar är gjord med stor säkerhet. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att konsekvenserna för naturresurser och areella näringar kommer att vara obetydliga. Bedömningsgrunder för påverkan på naturresurser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Utslagning av större objekt av regional betydelse Storskalig påverkan på areell näring Väsentligt försämrade förutsättningar för nyttjande av större objekt av regional betydelse Måttlig påverkan på areell näring Försämrade förutsättningar för större objekt av regional betydelse Måttlig påverkan på areell näring Marginell påverkan. Anläggningen tar produktiv mark i anspråk men påverkar i övrigt inte markanvändningen Marginell påverkan på areell näring Förbättrade förutsättningar att nyttja och utveckla naturresurserna eller att skydda särskilda objekt 10 Konsekvenser 93

94 10 Konsekvenser 10.8 Övergripande konsekvenser för naturmiljöer Eftersom naturmiljöerna i Markbygden innehåller många landskapselement och naturtyper och några olika typer av utpekade värdeobjekt beskrivs konsekvenserna i detta kapitel med en skala på övergripande landskapsnivå, med utgångspunkt från den landskapekologiska sanalys som redovisas i kap 5.2. I kommande kapitel redovisas sedan konsekvenser för särskilt utpekade naturvärdesobjekt (kap 10.9) samt för fåglar och övrig fauna (kap ). En storskalig vindkraftsutbyggnad i Markbygdenområdet kommer att påverka både land- och vattenmiljöer. De övergripande effekterna på naturmiljön av en vindkraftsutbyggnad utgörs främst av direkt förlust och fragmentering av livsmiljöer, störningar från buller och andra aktiviteter samt viss påverkan på vattenmiljöerna. Även om vindkraftverk tar en mycket liten areal i direkt anspråk i förhållande till dess stora el-produktion (se kap 8.4 för jämförelse med vattenkraften) kommer mer än 1500 ha mark av olika naturtyper att användas för nya vägar, uppställningsplatser och anläggningsytor samt kraftledningar. Avgränsning av konsekvensbedömningen Konsekvenserna för naturmiljöerna bedöms i ett större geografiskt perspektiv som täcker södra Norrbotten och norra Västerbotten (se karta i kapitel 5). Det perspektivet hjälper till att värdera betydelsen av förekomsterna i utredningsområdet. I bedömningen ligger fokus i första hand på de områden och miljöer som har nationellt har höga bevarandevärden. I andra hand på de som har regionalt höga värden. Konsekvenser för olika naturmiljöer Skogsmiljöer Utbyggnaden kommer i första hand att ske i skogsmiljöer. De områden som i huvudsak berörs av verksplaceringar är skog i bra vindlägen inom utredningsområdet, vilket innebär sluttningar, höjdryggar, platåer och toppar. Skogsmiljöer nere i dalgångar, längs vattendrag, runt myrar och sjöar m.m. kommer att påverkas i mindre grad. Mest påtaglig blir den direkta förlust av skogsmiljöer som kommer att ske, tillsammans med en ökad fragmentering bland annat till följd av ett utökat vägnät. Dessutom kommer förändrat mikroklimat och olika typer av buller och aktiviteter att tillkomma. Skygga arter, liksom de som är svårspridda eller knutna till mer sluten skog riskerar att minska på sikt inom utredningsområdet. Skogsbruket har i Markbygden haft en långvarig och stark inverkan över stora områden vilket gör att en stor del av skogen idag har låga bevarandevärden. Samtidigt finns det i det omgivande landskapet i norra Västerbotten och södra Norrbotten (se figur 5.1:1) stora naturvärden i form av skyddade naturmiljöer. I ett landskapsperspektiv kan man konstatera att med hänsyn till skogliga naturvärden är Markbygden väl lämpat än många andra områden i det omgivande landskapet. Med de skadelindrande åtgärder i form av bl.a. undantagna områden som redovisas i kapitel 9.1 blir bedömningen att biotopförlusterna till följd av vindkraftprojektet inte kommer att orsaka något avgörande bortfall av värdefulla skogsmiljöer. I nästa avsnitt (kap 10.9) redovisas bedömda konsekvenser för några särskilt utpekade objekt. Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenser förfinas med analyser hur vart och ett av de enskilda objekten kommer att påverkas. Odlingsmarker Projektet medför inga konsekvenser för odlingslandskapets bevarandevärden eftersom inga värdefulla odlingsmarker förekommer inom utredningsområdet. Våtmarker och sjöar Naturvärden på myrar och andra våtmarker ligger ofta i lågland, dalgångar och svackor. Därigenom löper de mindre risk att påverkas direkt av utbyggnaden som i första hand sker på höjdryggar, platåer och sluttningar. Samma förhållande gäller områdets sjöar. Istället är det i hög grad vägnätets utbyggnad som riskerar att påverka myrarna och våtmarkernas naturvärden genom framför allt en förändrad hydrologi. I Markbygden finns flera stora myrar med höga naturvärden (klass 1 och 2) centralt inom utredningsområdet. I det närmast omgivande landskapet finns inga områden som är så rika på högt naturvärdesklassade myrar varför Markbygdens myrar har ett stort värde i ett landskapsperspektiv. De skadelindrande åtgärder i form av bl.a. helt undantagna myrar av den högsta värdeklassen liksom skonsam och naturvärdesanpassad vägbyggnad vid våtmarker (kapitel 9.3) leder till bedömningen att biotopförlusterna till följd av vindkraftprojektet inte kommer att orsaka något avgörande bortfall av värdefulla våtmarksbiotoper. Konsekvenserna för sjöarna inom utredningsområdet bedöms i likhet med konsekvenserna för myrarna bli små. Inför kommande prövning kommer bedömningen av konsekvenserna förfinas med analyser hur var och en av de mest värdefulla myrarna och sjöarna kommer att påverkas. 94

95 Vattendrag Eftersom utredningsområdet berör några vattendrag som ingår i nätverket Natura 2000 redovisas konsekvenserna för vattendrag sammantaget i nästa avsnitt (kap 10.9). Flora Markbygdenområdet är endast sparsamt inventerat vad avser botaniska värden. Berggrunden i området tillsammans med dominansen av hårt brukad, barrskogsdominerad skogsmark och fattiga eller intermediära myrar gör dock att det bedöms finnas få lokaler med sällsynt eller på annat sätt särskilt värdefull flora inom utredningsområdet. Lokalt finns dock rikare små miljöer, t.ex. i anslutning till kärr och bergssluttningar. Bl.a. vid den gamla bosättningen Nilsdal nära Roka viltvatten, inne i utredningsområdet, förekommer en del hävdgynnade ängsväxter. Den typen av koncentrerade botaniska värden kan förväntas förekomma på fler av de gamla bosättningarna inom området. Särskilt värdefulla botaniska miljöer kommer att inventeras och dokumenteras inför kommande prövning av tillstånd och villkor för respektive etappområde. I det övergripande landskapsperspektivet bedöms konsekvenserna för botaniska värden vara små. Osäkerheter Bedömningen av konsekvenser görs med en viss osäkerhet som har sin bakgrund i att vindkraftparken är mycket stor och att det inte finns några liknande projekt att ställa bedömningarna i relation till. Konsekvenser för särskilt utpekade objekt och områden kan skilja sig från hur projektet påverkar naturmiljöerna i stort, se nästa avsnitt. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att de övergripande konsekvenserna för naturmiljöerna blir små trots projektets storlek. De viktigaste förklaringarna är att högt värderade områden förekommer främst utanför utredningsområdet samt att projektets faktiska markpåverkan är liten. Även om utredningsområdet täcker en yta om 450 km2 kommer faktisk markpåverkan utgöra endast ca 15 km2, inberäknat uppställningsytor. I ett regionalt perspektiv kan framför allt värdefulla våtmarker komma att påverkas. Konsekvenserna kan bli måttliga (se bedömningsgrunder i tabell på nästa sida). Antal verk vid mix av E82 och E126 Utredningsområdets areal Areal etableringsytor Ny väg längd Ny väg areal Befintlig väg längd Nya kraftledningar längd Nya kraftledningar areal Totalt använd areal 924 st E82 E82: 0,3 ha per verk Ca 500 m per verk Ca 10 m medelbredd 85 st E126 E126: 0,5 ha per verk Summa: 1009 st Summa: 450 km2 Summa: 4 km 2 Summa: 600 km Summa: 6,5 km 2 Summa: 315 km Summa: 120 km Summa: 5 km2 Summa: 15 km2 Figur 10.8:1 Vindkraftparken berör ett markområde på 450 km 2, men det egentliga ianspråktagandet av mark är betydligt mindre än så. 10 Konsekvenser 95

96 10 Konsekvenser 10.9 Konsekvenser för särskilt utpekade naturmiljöer samt vattenområden I detta kapitel redovisas konsekvenser för särskilt utpekade naturvärdesobjekt, i första hand områden med nationella värden, d.v.s. Natura 2000-områden och naturreservat. Kapitlet belyser också konsekvenserna för alla de avrinningsområden som berörs av projektet. Relevans för tillåtlighetsprövning Projektets påverkan på Natura 2000 är ett av de skäl som motiverar en särskild prövning av projektets tillåtlighet i sin helhet. Objektstyp Natura 2000 Naturreservat Områden av riksintresse Objekt i nationella myrskyddsplanen Nationella värden Förekomst inom utredningsområdet Ett inom området (skyddat som naturreservat) samt tre avrinningsområden Två naturreservat inom området samt ett under bildande Bedömda konsekvenser Några Natura 2000-områden kan i någon mån beröras av projektet. Objekten utgörs av antingen väl avgränsade skogsobjekt eller några älvars avrinningsområden. Bedömningen av projektets konsekvenser för Natura 2000-områdena utgår från en analys av om områdenas bevarandemål kan motverkas. Analysen tar således utgångspunkt i gällande bevarandeplaner. För vattendrag som inte ingår i Natura 2000 redovisas hur stora andelar av avrinningsområdena som berörs av projektet och för ett befintligt och två blivande naturreservat ställs bedömd påverkan mot de utpekade värdena inom området. Objektstyp Regionala värden Förekomst inom utredningsområdet Obetydliga till små Våtmarker klass 1 och 2 Stora våtmarker av båda klasser Obetydliga till små konsekvenser Objekt i regionala bevarandeplaner för odlingslandskapet Inget - Inget - Fågelskyddsområden Inget - Inget - Naturgrusförekomster klass 1 och andra geovetenskapliga värden Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Den analys som presenteras i detta kapitel innehåller en beskrivning av konsekvenserna på en övergripande nivå. Analysen är inriktad på hur områden av nationellt värde kommer att påverkas. Inför den tillstånds- och villkorsprövning som sker av länsstyrelsen efter ett ställningstagande om projektets tillåtlighet i sin helhet kommer utredningsmaterialet att kompletteras med en ökad detaljeringsgrad. Detta innebär en noggrannare kartläggning och konsekvensbedömning även av objekt med regionala och lokala värden, d.v.s. vattendrag, våtmarker, nyckelbiotoper mm. Inget - Bedömda konsekvenser Måttliga (utvecklas i senare skede av prövningen) Figur 10.9:1 Sammanfattande tabell över påverkan på olika bevarandevärda objekt inom naturmiljö som förekommer i norra Norrland. Objektstyperna delas in i nationella eller regionala värden. Det är denna klassificering som ligger till grund för bedömning av påverkan och konsekvens i enlighet med bedömningsgrunderna. Svartlidens Natura 2000-område Svartlidens naturreservat och Natura 2000-område är det enda skogliga objekt med högsta skyddsvärde som ingår i utredningsområdet. De naturtyper som utpekats enligt Art- och habitatdirektivet är Västliga taiga, Skogsbevuxen myr och Näringsrik granskog. De två första är prioriterade naturtyper inom nätverket. Utöver detta utgör arten lappranunkel grund för utpekandet. Bland de verksamheter som kan påverka naturtyperna och arterna negativt anges bl.a. nya skogsbilvägar i anslutning till objektet. Några vindkraftverk eller vägar planeras inte inom Natura 2000-området. Planeringen av vägnät och verksplaceringar kommer att göras utan att påverka hydrologin eller förhållandena inom Natura 2000-området. Bevarandemålen kommer således inte att motverkas. Även om landskapet i omgivningen kommer att domineras av vindkraftverk kommer konsekvenserna för själva Svartliden att vara små eller obetydliga. Bedömningen är därför att projektet inte kommer att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Lill-Flötubergets Natura 2000-område Lill-Flötubergets naturreservat och Natura 2000-område ligger strax utanför den planerade vindkraftparken. Precis som för Svartliden utgör några naturtyper samt arten lappranunkel grund för utpekandet. Bland de verksamheter som kan påverka naturtyperna och arterna negativt anges bl.a. nya skogsbilvägar i anslutning till objektet. Sedan Lill-Flötubergets närområden valts bort från projektplanerna kommer inte några vindkraftverk eller vägar att planeras i Natura 2000-områdets omedelbara närhet. Bevarandemålen kommer således inte att motverkas. Även om landskapet i omgivningen kommer att domineras av vindkraftverk kommer inte några direkta konsekvenser att uppstå för själva Lill-Flötuberget. Projektet kommer därför inte erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Dubblabergens naturreservat Några vindkraftverk eller vägar planeras inte inom reservatet och en utbyggnad i anslutning till objektet bedöms kunna ske utan att påverka hydrologin eller förhållandena inom reservatet. Även om landskapet i omgivningen kommer att domineras av vindkraftverk kommer konsekvenserna för själva Dubblabergen att vara små eller obetydliga. Bedömningen är därför att projektet 96

97 inte kommer att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Sodokbergets blivande naturreservat Länsstyrelsen har påbörjat reservatsbildning för Sodokberget i den västligaste delen av den planerade vindkraftparken. Området avses skyddas för förekomsten av lövrik urskogsartad tallskog. Bolaget kommer att frångå etablering i detta område i det fall reservatsbildande slutförs. Vägsystem och etablering av enskilda verk i områdets omgivningar kommer att kunna anpassas till områdets bevarandevärden. Även om landskapet i omgivningen kommer att domineras av vindkraftverk kommer konsekvenserna för själva Sodokberget att vara obetydliga. Lill-Huvbergets blivande naturreservat Länsstyrelsen har påbörjat reservatsbildning för Lill-Huvberget sydväst om den planerade vindkraftparken. Reservatet och dess bevarandevärden kommer inte att påverkas av projektet även om vindkraftparken blir synlig från området. Biotopskydd De två områden som omfattas av biotopskydd som berörs av utredningsområdet (se kap 5) undantas båda från en utbyggnad. Även om landskapet i omgivningen kommer att domineras av vindkraftverk kommer inte några direkta konsekvenser att uppstå för områdena med biotopskydd. Projektet kommer därför inte att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Bedömningsgrunder för påverkan på värdefulla naturvärdesobjekt Åbyälvens Natura 2000-område Åbyälven är det enda vattendraget inom Natura 2000-nätverket som med någon märkbar del ingår i utredningsområdet. Av Åbyälvens Natura 2000-klassade vattendrag ingår endast 2 % i utredningsområdet för vindkraftparken. Anledningen till detta är att vindkraftparken planeras högt upp i terrängen och därmed högt i avrinningsområdena, där det förekommer få större vattendrag. Andelen av hela älvens avrinningsområde som berörs av utredningsområdet är 9 % (se figur ). Det är små biflöden till älven som ingår i utredningsområdet. Merparten av dessa är påverkade av tidigare dikningsverksamhet, framför allt i den sydöstra delen utredningsområdet. Några orörda biflöden finns i västliga delar av utredningsområdet. De naturtyper som utpekats enligt Art- och habitatdirektivet är Oligo-mesotrofa sjöar, Dystrofa sjöar, Naturliga större vattendrag och Vattendrag med flytbladsvegetation. Utöver detta utgör arterna flodpärlmussla, lax, stensimpa och utter grund för utpekandet. Bland de verksamheter som kan påverka naturtyperna och arterna negativt anges bl.a. nya skogsbilvägar. En detaljprojektering av det vägnät som kan beröra älvens biflöden kommer att göras inför kommande tillstånds- och villkorsprövning. Merparten av vägarna inom avrinningsområdet kommer att följa landskapets höjdryggar. Det innebär att få av Åbyälvens biflöden kommer att behöva korsa med ny väg. Dessutom kommer skadelindrande åtgärder att vidtas för att förhindra att något biflöde drabbas av oönskade nedströmseffekter till följd av vägbyggen (se kap 9.2). Med hänsyn till ovanstående bedöms påverkan på Åbyälvens Natura 2000-område bli obetydlig. Bedömningen är därför att projektet inte kommer att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Betydande eller begränsad påverkan på nationella värden, eller betydande påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av riksintresse eller begränsad påverkan på värden av regionalt intresse. Anläggningen bryter ekologiska samband i högt värderade eller stora sammanhängande naturmiljöer. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Marginell påverkan Förbättrade förutsättningar för naturvärdena Byskeälvens Natura 2000-område Påverkan på Byskeälvens vattensystem kan i allt väsentligt ske på samma sätt som för Åbyälven. Byskeälvens vattensystem beräknas dock endast beröras till mindre än 0.3 %. Med hänsyn till detta bedöms påverkan på Byskeälvens Natura 2000-område bli obetydlig. Bedömningen är därför att projektet inte kommer att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Piteälvens Natura 2000-område Påverkan på Piteälvens vattensystem kan i allt väsentligt ske på samma sätt som för Åbyälven. Piteälvens vattensystem beräknas dock endast beröras till mindre än 0.3 %. Med hänsyn till detta bedöms påverkan på Piteälvens Natura 2000-område bli obetydlig. Bedömningen är därför att projektet inte kommer att erfordra något tillstånd enligt 7 kap miljöbalken i denna del. Övriga bevarandevärda objekt Övriga områden med olika bevarandevärden som lyfts fram i underlaget i kap 5.3 är utpekade framför allt genom olika lokala och regionala inventeringar. De flesta av dessa objekt har inte något skydd. Sådana objekt redovisas inte i denna miljökonsekvensbeskrivning inför regeringens ställningstagande om tillåtlighet. Påverkan inom olika avrinningsområden Utredningsområdet täcker delar av Piteälvens, Lillpiteälvens, Rokåns, Svensbyåns, Åbyälvens och Byskeälvens avrinningsområden. Rokåns avrinningsområde ingår till 49 % i utredningsområdet (figur 10.9:2), medan endast marginella delar av Pite- och Byskeälven ingår. Av Rokåns vattensträcka ligger endast 20 % inom utredningsområdet trots att motsvarande andel för avrinningsområdets areal är 49 %. Anledningen till detta är att vindkraftparken planeras högt upp i terrängen och därmed högt i avrinningsområdena, där det förekommer få större vattendrag. 10 Konsekvenser 97

98 Anläggningsytorna för vindkraftverken kommer att placeras på de högsta punkterna inom utredningsområdet snarare än i de svackor där vatten förekommer. Vägarna till verken kommer i många fall att gå längs vattendelarna upp till dess höjder. Det innebär att få vattendrag kommer att behöva korsas i förhållande till om motsvarande sträcka landsväg eller skogsbilväg skulle ha byggts. Dessa läggs ofta i stället i landskapets lägre partier som t.ex. i älvdalarna. Längden ny väg om ca 40 mil kan också ses i perspektivet att det redan idag finns drygt 30 mil skogsbilväg inom utredningsområdet. Med de skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas för att förhindra att oönskade nedströmseffekter i vattendragen (se kap 9.2) bedöms det vara möjligt att anlägga vägnätet inom området utan mer än obetydlig påverkan på vattendragen. I projektet kommer det därför vara viktigt att planera vägdragningarna på ett sådant sätt i både tid och rum att inte betydande grumling uppstår eller vandringshinder skapas för fiskar och andra vattenorganismer. Hanteringen av bränsle och oljor för fordon kommer också att stå i fokus bland de skadelindrande åtgärderna med avseende på vattendrag. Osäkerheter Bedömningen av konsekvenser görs med stor säkerhet eftersom byggande i utpekade skogsmiljöer helt kommer att undvikas och endast små biflöden till de utpekade vattendragen kan beröras. Några svårbedömda indirekta effekter bedöms inte bli fallet. 10 Konsekvenser Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att de övergripande konsekvenserna blir obetydliga - små. Direkt påverkan bedöms bli mycket liten och det är framför allt små biflöden till utpekade älvar som kan komma att påverkas. Med skadelindrande åtgärder bedöms dock projektet sammantaget få obetydliga konsekvenser för särskilt utpekade naturmiljöer och vattenområden. Andel av N2000-området som berörs av vindkraftparken (%) Andel av avrinningsområdet som berörs av vindkraftparken (%) Andel av vattendragets totala längd som berörs av vindkraftparken (%) Lill-Piteälven Ej Natura Rokån Ej Natura Svensbyån Ej Natura Åbyälven Figur 10.9:2 Utbredningen av Natura 2000, avrinningsområden samt vattensträcka inom utredningsområdet Markbygden för respektive vart och ett av berörda vattendrag. Vattensträcka är beräknad som vattendragslängd + sjöars halva perimeter, enligt Vattenmyndighetens skikt över vattenförekomster och övrigt vatten. Pite- och Byskeälven berörs endast marginellt (visas ej). 98

99 10.10 Konsekvenser för fågelfaunan I detta kapitel redovisas konsekvenser för särskilt utpekade fågelarter, i första hand arter som ingår i den nationella rödlistan eller är utpekade genom Fågeldirektivet. Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Den analys som presenteras i detta kapitel innehåller en beskrivning av konsekvenserna på en övergripande nivå. Inför den tillstånds- och villkorsprövning som sker av länsstyrelsen efter ett ställningstagande om projektets tillåtlighet i sin helhet kommer utredningsmaterialet att kompletteras med en ökad detaljeringsgrad. Påbörjade inventeringar av olika artgrupper kommer att fortsätta och fågelinventeringar i särskilda värdeområden kommer att göras. Våtmarksfåglar Bland våtmarksfåglarna finns en rad arter vadare som har sin spelflykt på hög höjd över häckplatserna ute i våtmarkerna. Till dessa hör t.ex. ljungpipare, beckasiner och spovar. Även vissa arter änder kan genomföra spel och uppvaktning i hög flykt över sjöar och våtmarker. Detta kan medföra att de riskerar att kollidera med kraftverkens vingar. Genom att värdefulla våtmarker undviks vid vägdragningar och verkens utplacering (se kapitel 10) reduceras störningar och kollisionsrisker för våtmarksfåglar i betydande grad. De övergripande konsekvenserna för fågelfaunan behandlas utifrån utredningsområdets avgränsning och de skadelindrande och kompenserande åtgärder som kan komma ifråga. Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på enskilda arter och häckplatser görs i ett senare skede inför länsstyrelsens prövning av tillstånd och villkor för utbyggnad i de olika etappområdena. Fågelfaunan kan påverkas på flera sätt av en vindkraftsutbyggnad och påverkan kan grovt delas in i förluster av livsmiljö, störningar och ökad dödlighet. En artvis översikt av hur olika utpekade och hotade fåglar bedöms påverkas återfinns i figur 10.10:1. Relevans för tillåtlighetsprövning i området. Ett flertal spelplatser är kända inom utredningsområdet. Hur tjädern påverkas av vindkraftsutbyggnad i skogslandskapet är dåligt känt. Under har ett par spelplatser för tjäder inom området för den först planerade utbyggnadsetappen kartlagts, och detta kommer att förhoppningsvis att snart ge ny kunskap om hur tjäderns spelplatser påverkas av en utbyggnad. Ökad dödlighet p.g.a. kollisioner En vindkraftsutbyggnad i området innebär en risk att fåglar kolliderar med verken men också med nyanlagda luftledningar. Flyttande fåglar I andra områden kan stora flyttande sjöfåglar som svanar och tranor riskera att kollidera med vindkraftverk. Dessa arter brukar oftast följa speciella flyttleder i landskapet. Sådana storskaliga leder följer t.ex. kustlinjer, älvdalar och större dalgångar. Inga stora flyttleder har identifierats i utredningsområdet, även om mindre antal sjöfåglar kan antas följa områdets små älvar och åar på färden mellan kust och inland. Detta gör att risken för att flyttande sjöfåglar ska kollidera med verken som helhet bedöms bli liten. Sett i ett landskapsperspektiv är det oklart hur beteendet hos fåglar som flyttar på bred front genom området kommer att påverkas av en fullskalig utbyggnad av hela området. Detta gäller t.ex. de fjällvråkar som passerar mellan fjällen och kusten under sina flyttningar. Projektets påverkan på fågelfaunan är ett av de skäl som motiverar ett särskilt ställningstagande kring projektets tillåtlighet. Inga liknande exempel på storskaligt utbyggda vindkraftsparker finns för jämförelse i landet eller norra Europa. Hur vindkraftsparken påverkar större fåglar som flyttar på bred front genom området är därför svårt att bedöma och ett skäl för att projektets tillåtlighet prövas innan ställningataganden om villkor och tillstånd. Förluster av livsmiljö, bullerstörningar etc. Vindkraft medför störningar men effekterna på fågelfaunan i utredningsområdet bedöms ändå som begränsade. Förlusterna av livsmiljöer blir koncentrerade till skogsmark som kraftigt omformats av skogsbruket. Många arter som kräver gammelskog - t.ex. vissa hackspettar, kungsörn och andra rovfåglar - är sällsynta i området och de fåglar som förekommer utgörs till största delen av anpassningsbara arter. En art som bedöms kunna drabbas negativt av förluster av livsmiljöer är dock tjädern. Den trivs i ett varierat landskap med våtmarker och torrare partier och finns trots skogsbrukets inverkan fortfarande med en relativt stark stam Rovfåglar En särskilt uppmärksammad risk med vindkraft är att fåglar dödas av verkens vingar. Det är främst stora rovfåglar som rör sig på den höjden. Studier från Smøla i Nordnorge visar att fåglar dödas oberoende av väderlek och siktförhållanden. Det verkar som att fåglarna även vid god sikt har svårt att urskilja vingarna när de roterar med en viss hastighet. I Markbygden är det främst kungsörn och till viss del även mindre rovfågelarter som fjällvråk som skulle kunna råka ut för detta. Vindkraftsutbyggnaden innebär en risk att sådan dödlighet uppkommer men eftersom kungsörn och större rovfåglar häckar så glest i området bedöms risken ändå vara liten jämfört med många andra områden. Under 2008 har de häckande kungsörnarna i området framgångsrikt kartlagts vilket ger bra förutsättningar för att genom skadelindrande åtgärder ta hänsyn till örnstammen vid en utbyggnad (se kapitel 9). Andra skogslevande fåglar i området, t.ex. skogshöns som tjäder, flyger sällan på den höjd som de stora kraftverkens vingar rör sig på (67-97 m, beroende på verkstyp). Kollisioner med ledningar Vindkraftsutbyggnaden kan medföra en utbyggnad av luftledningsnätet. Kollisioner med luftledningar är en betydande dödsorsak för fåglar i vissa områden, särskilt skogshöns är en mycket utsatt grupp. Även lokala förflyttningar av sjöfåglar, som änder och svanar, längs med bl.a. Rokån och Åbyälven, kan innebära en risk för kollisioner med ledningar. Det kommer i ett senare skede att utredas om utformning och lokalisering av det nya ledningsnätet kan anpassas så att det medför så liten kollisionsrisk som möjligt. Eldöd Luftledningar och transformatorer kan utgöra en stor fara för fåglar. Fåglar som uppehåller sig på eller nära stolpar, ledningar och transformatorer löper risk att dödas om de kommer för nära strömförande och dåligt isolerade ledningar. Särskilt ugglor och rovfåglar är utsatta grupper. Idag finns dock tekniska lösningar framtagna som kan minimera risken för att fåglar eldödas. Det kommer att utredas om sådana lösningar kan inarbetas i anläggningarna. 10 Konsekvenser 99

100 Om bedömningen Generellt sett blir konsekvenserna obetydliga för arter som häckar i miljöer som i liten grad påverkas, som förekommer i området med små populationer eller bara under en kort tid av året. Lågtflygande arter löper liten risk att förolyckas i kollisioner. Konsekvenserna för fågelfaunan bedöms som helhet bli små. Av de 33 utpekade arterna bedöms konsekvenserna bli måttliga för fyra arter - sångsvan, kungsörn, fjällvråk och tjäder. För resterande antal bedöms konsekvenserna bli små-obetydliga. De fyra arter som kan påverkas i måttlig omfattning är alla stora fåglar som p.g.a. sitt beteende, sin livsmiljö eller förekomst i området kan antas påverkas negativt av utbyggnaden. I bedömningen av konsekvenserna för de utpekade arterna har fåglarnas tätheter, val av häckmiljö, flyghöjd och -beteende samt uppehållstid i området beaktats. Sångsvan har visat sig utsatt för kollisioner med luftledningar och andra föremål och detta gäller också stora rovfåglar. De fyra arterna är också alla arter som häckar i eller passerar området i större antal. Tjädern kan beröras av fragmentering och störningar i skogsmiljöerna där verken uppförs. Bedömningsgrunder för påverkan på rödlistade och av EU utpekade fåglar och djur Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Betydande påverkan på starkt hotad art Begränsad påverkan på akut hotad art eller betydande påverkan på sårbar art Begränsad påverkan på av EU utpekad art med betydande förekomst i området Begränsad påverkan på sårbar art eller liten påverkan på missgynnad art Begränsad - betydande påverkan på utpekad art med liten förekomst i området Liten påverkan på sårbar art eller marginell påverkan på missgynnad art Liten påverkan på utpekad art med liten-marginell förekomst i området Förbättrade förutsättningar för rödlistad art Förbättrade förutsättningar för utpekad art Osäkerheter Säkerheten i bedömningen får som helhet anses god. Osäkerheten bedöms vara störst för några fåglar som i högre antal kan antas passera över området (i huvudsak kungsörn, havsörn, sångsvan, fjällvråk) och ligger främst i det faktum att anläggningen blir så stor. Inga liknande exempel på storskaligt utbyggda vindkraftsparker finns för jämförelse. Hur vindkraftsparken påverkar större fåglar som flyttar på bred front genom området är mycket svårt att bedöma. 10 Konsekvenser Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att konsekvenserna för fågelfaunan blir små. En utbyggnad bedöms kunna få måttliga konsekvenser på sex arter, men ingen av dem är f.n. starkt hotad eller riskerar att bli det p.g.a. en utbyggnad i området. 100

101 Art Status inom området Bedömd påverkan Art Status inom området Bedömd påverkan Sångsvan Sädgås Salskrake Sparsam häckfågel i sjöar och myrtjärnar. Sparsamt rastande under vår och höst. Talrik genomflyttare vår och höst. Möjlig häckfågel med enstaka par i större våtmarker. Sparsam genomflyttare vår och höst. Häckande och rastande med enstaka par i sjöar och myrtjärnar. Måttliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Storlom Häckfågel med enstaka par i sjöar. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Bivråk Häckfågel med något enstaka par i rikare barr- och blandskogsmiljö. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Havsörn Sparsam genomflyttare el. övervintrare. Små konsekvenser. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Blå kärrhök Fjällvråk Kungsörn Fiskgjuse Stenfalk Järpe Orre Häckfågel med enstaka par i våtmarksmiljöer och på hyggen. Sparsam genomflyttare vår och höst. Häckfågel med enstaka par i äldre skog och bergbranter. Talrik genomflyttare vår och höst. Häckfågel med enstaka par enstaka par i äldre skog och bergbranter. Tiotals genomflyttare el. övervintrare. Häckfågel med enstaka par i äldre skog nära sjöar, vattendrag och våtmarker. Häckfågel med enstaka par i skog nära myrar, hyggen och öppnare marker. Sparsam häckfågel i tät barrskog med lövinslag, helst nära vattendrag. Allmän häckfågel i barrskog med hyggen och våtmarker. Små konsekvenser. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Måttliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Måttliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Små konsekvenser. Risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Små konsekvenser. Viss risk för kollisioner m hjälpkraftledningar. Tjäder Sparsam häckfågel i äldre barrskog. Måttliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Viss risk för kollisioner m hjälpkraftledningar. Trana Ljungpipare Brushane Sparsam häckfågel. vid våtmarker och sjöar. Sparsamt rastande under vår och höst. Allmän häckfågel på öppnare våtmarker. Talrik genomflyttare vår och höst. Sällsynt häckfågel på öppnare våtmarker. Sparsamt rastande vår och höst. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Risk för kollisioner m hjälpkraftledningar. Obetydliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Viss risk för kollisioner m verken. Obetydliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Storspov Grönbena Sparsam häckfågel. på åkermark och öppnare våtmarker. Sparsamt rastande vår och höst. Allmän häckfågel i våtmarker. Talrikt rastande vår och höst. Obetydliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Viss risk för kollisioner m verken. Obetydliga konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Viss risk för kollisioner m verken. Hökuggla Möjlig häckfågel med enstaka par i barrskog. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Sparvuggla Möjlig häckfågel med enstaka par i barrskog. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Slaguggla Möjlig häckfågel med enstaka par i barrskog. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Jorduggla Sällsynt häckfågel i våtmarker och på hyggen. Små konsekvenser. Viss risk för kollisioner m verk och hjälpkraftledningar. Pärluggla Sparsam häckfågel i barrskog Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Göktyta Sällsynt häckfågel på kulturmark och hyggen med sparade hålträd. Små konsekvenser. Spillkråka Sparsam häckfågel i barrskog Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Gråspett Tretåig hackspett Stenskvätta Blåhake Sällsynt häckfågel i bergsluttningar, branter och hyggen m lövinslag. Sparsam häckfågel i äldre grandominerad barrskog. Sällsynt häckfågel på kulturmark och steniga hyggen. Talrikt rastande vår och höst i sly, buskmarker, längs diken. etc. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Obetydliga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Lavskrika Sparsam häckfågel i äldre barrskog. Små konsekvenser. Risk för störning på häckplats. Rosenfink Ortolansparv Sällsynt häckfågel på buskiga kulturmarker och frodiga hyggen. Sällsynt häckfågel på öppen kulturmark och hyggen. Obetydliga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Figur 10.10:1 Bedömda konsekvenser på de utpekade fågelarter som förekommer regelbundet inom utredningsområdet i Markbygden (se även kapitel 5.5). 10 Konsekvenser 101

102 10 Konsekvenser Konsekvenser för övrig fauna I detta kapitel redovisas konsekvenser för framför allt däggdjur. Fladdermöss är en särskilt sårbar djurgrupp som kan påverkas av en vindkraftutbyggnad och här görs en bedömning av konsekvenserna för dessa. De övergripande konsekvenserna för övrig fauna behandlas utifrån utredningsområdets avgränsning och de skadelindrande och kompenserande åtgärder som kan komma ifråga. Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på enskilda arter görs i ett senare skede inför ansökan om tillstånd till utbyggnad i de olika delområdena. Många större däggdjur har stora revir vilket gör att de är mindre känsliga för lokala ingrepp. Djurlivet i området består dessutom av anpassningsbara arter. Några barriärer i landskapet för t.ex. säsongsbundna vandringar av älg uppkommer inte. Vägdragningarna kan dock allvarligt skada framför allt arter och livsmiljöer i våtmarker och vattendrag om inte hänsyn tas till t.ex. hydrologi och möjligheter till fiskvandring. Avgränsning av konsekvensbedömningen I bedömningen av konsekvenserna för däggdjur och övrig fauna ligger fokus på de arter som är utpekade i EUs Art- och habitatdirektiv eller i den svenska rödlistan. Den övriga faunan inom utredningsområdet utgörs av arter med stor utbredning och som inte anses hotade. Av de utpekade arterna har stor uppmärksamhet ägnats arter som på olika sätt kan anses extra sårbara för störningar eller kollisioner med vindkraftsverk (fladdermöss). Förutom effekterna av att mark tas i anspråk, skog avverkas och vägar dras fram så innebär även själva vindkraftverket när det är i drift en störning på djur och fåglar. Buller kan antas påverka faunan negativt men hur ljud från just vindkraftsverk påverkar djur i skogsmiljöer är bristfälligt känt. En viss grad av tillvänjning kan förväntas. Dessutom märks bullret olika mycket, beroende på rådande vind. Det kan dock inte uteslutas att även synintrycken av vindkraftverken kan påverka vilt som befinner sig i verkens närhet men dagens kunskap om detta är bristfällig. De rödlistade arter med regelbunden förekomst i området som kan påverkas är utter och björn (båda klassade som sårbara enligt ArtDatabanken 2005). Uttern bedöms dock inte beröras mer än högst marginellt eftersom det endast är små biflöden till älvarna som kan påverkas. Fladdermöss kan påverkas negativt av vindkraft, främst genom kollisioner med verkens rotorblad. De verkar ofta dras till vindkraftverk runt vilka de fångar insekter. Flyttande fladdermöss följer i likhet med fåglar ledlinjer i landskapet. Avsaknaden av nord-sydliga ledlinjer i landskapet talar, enligt resonemanget för fåglarna (se kap 10.10), för att riskerna för kollisioner är låga. Dessutom födosöker de som regel på lägre höjder än rotorbladens aktionshöjd (67-97 meter). Området torde heller inte ha många fladdermöss p.g.a. de hårt brukade, tallskogsdominerade miljöerna och avsaknaden av hålträd. Om bedömningen Bedömningen följer samma grunder som för fåglarna (kap 10.10). Konsekvenserna för däggdjur och övrig fauna bedöms som helhet bli obetydliga-små. Inga av de djur som har kända förekomster i området (se kap 5) bedöms påverkas i nämnvärd grad. I bedömningen av konsekvenserna för faunan har djurens tätheter, beteende och val av livsmiljö beaktats. Generellt sett blir konsekvenserna små för djur som har inte förekommer i skogsmiljö, som är anpassningsbara, toleranta mot störningar eller som bara finns med små populationer i området (t.ex. fladdermöss). För björnen bedöms konsekvenserna bli små och för övriga djur obetydliga eller inga. Samtliga mer allmänt förekommande djurarter bedöms vara relativt okänsliga för en utbyggnad genom sitt val av livsmiljö och sin grad av anpassningsförmåga. Osäkerheter Säkerheten i bedömningen får som helhet anses god. Osäkerheten bedöms vara störst för björn samt fladdermöss. Hur björnen påverkas av ett kraftigt utbyggt vägnät med kontinuerlig mänsklig aktivitet över ett så stort område är svårt att säkert veta. Inga liknande exempel på storskaligt utbyggda vindkraftsparker finns för jämförelse. Fladdermöss har visat sig sårbara för kollisioner med vindkraftverk och även om deras täthet antas vara låg har ingen inventering av fladdermöss gjorts i Markbygden. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att konsekvenserna för däggdjur och övrig fauna blir obetydliga-små om skadelindrande åtgärder vidtas i form av sådan naturvårdshänsyn som normalt visas av skogsbruket. En utbyggnad bedöms inte påverka någon art som f.n. är starkt hotad eller riskerar att bli det p.g.a. en utbyggnad i området. 102

103 10.12 Konsekvenser för friluftslivet I detta kapitel redovisas konsekvenserna för de mest utbredda friluftsaktiviteterna som utövas i bygden och där landskapets upplevelsevärden kan anses särskilt viktiga. I Markbygden gäller detta i högst grad jakt, fiske och skoteråkning. Under utredningen har mycket tid ägnats åt kontakter med människor som bor och verkar i Markbygden. Förutom betydelsen för skoterkörning, jakt och fiske finns förvånansvärt lite att dokumentera om friluftslivets användning av området. Inget område av riksintresse för friluftsliv omfattas heller av utredningsområdet (se kapitel 5.7). Det underlagsmaterial som presenterats i samrådshandlingen (2007) kring friluftslivets förutsättningar har heller inte utmynnat i många synpunkter. Jakt och fiske Den jakt som bedrivs av jaktlag och andra under hösten och vintern bedöms inte påverkas i någon större utsträckning av en utbyggnad. Konsekvenserna bedöms bli små. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt (se avsnitt och 10.11) även om buller och aktiviteter under bygg- och driftsskedet lokalt kan störa viltet. Om djurens habitat på olika sätt minskar eller försämras av ingreppen i naturmiljöerna kan det påverka möjligheterna till jakt och fiske negativt. Exempel är ifall t.ex. tjäderspelplatser försvinner eller grumling av vattendrag skadar fiskbestånden. Utbyggnadens fokus på höjdlägen med hårt brukade skogar, kombinerat med normal naturvårdshänsyn, gör dock att denna risk bedöms som liten. Bedömningsgrunder friluftsliv Mycket lokalt bedöms att ljudet från verken kan påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skällande hund vid t.ex. älgjakt eller harjakt i omedelbar närhet till vindkraftverken. Den snabba tekniska utvecklingen inom jakten med hund (t.ex. GPS-pejling) talar dock för att betydelsen av sådana problem reduceras framöver. Jaktbara fåglar, t.ex. skogshöns, kan dödas i kollisioner med rotorbladen eller med de luftledningar som kan komma att byggas (se kap 10.10). Vid en hänsynsfull lokalisering av verk och ledningsnät bedöms dock inte vindkraftetableringen ha märkbara effekter på tillgången av jaktbar fågel. Konsekvenserna för fisket bedöms bli obetydliga-små i linje med bedömd påverkan på vattendrag (kap 10.9). Konsekvenserna för upplevelsevärdet av jakt och fiske bedöms bli måttliga. Oavsett den faktiska påverkan på vilt och fisk så kan ingreppen i landskapsbilden negativt inverka på attraktionskraften i områdets jakt och fiske. Till exempel kan planerna på ett sportfiskecenter i Brännträsket påverkas. Områden med synliga vindkraftverk runt Brännträsket kommer att påverka vildmarkskänslan och kan därmed resultera i ett minskat intresse bland utländska fiskturister. Å andra sidan kan fler arbetstillfällen och fler bofasta i bygden ge en ökad fiskekortsförsäljning bland både lokalbefolkning och veckoarbetare. Övrigt friluftsliv Konsekvenserna för övrigt friluftsliv bedöms bli små. Vindkraftverken i sig kommer att påverka naturupplevelserna i vissa områden. Platser som är populära utflyktsmål eller rastplatser kan komma att få förändrade landskapsvyer. Nära verken kan dessutom ljudet påverka upplevelserna negativt. Stora delar av området Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Betydande eller begränsad påverkan på nationella värden, eller betydande påverkan på värden av regionalt intresse. Utbyggnaden ger stor påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Liten påverkan på värden av riksintresse eller begränsad påverkan på värden av regionalt intresse. Utbyggnaden ger begränsad påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Utbyggnaden ger liten påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Marginell påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Utbyggnaden ger marginell påverkan på de naturupplevelser som är viktiga i området Förbättrade förutsättningar för friluftsintressen har dock inga särskilt utpekade värden för friluftslivet och besöks sällan. Utredningsområdet som helhet bedöms heller inte ha någon stor outnyttjad potential för framtida friluftsliv. Tillgängligheten till delar av området, i synnerhet vintertid, kommer att öka i takt med att det nya vägnätet tas i bruk. Trots de stora vidderna i Markbygden har det under arbetet med utredningen, de fältbesök som gjorts liksom i intervjuerna med lokalbefolkningen inte framkommit något om att Markbygden nyttjas mer än marginellt för skidåkning. Om bedömningen Generellt sett blir konsekvenserna obetydliga för aktiviteter som utövas i liten omfattning, i områden långt från verken eller där orörd natur och landskapsbild inte är så viktig. I bedömningen av konsekvenserna för friluftslivet har aktiviteternas omfattning, lokalisering samt behov av ostörd miljö och landskapsbild beaktats. Osäkerheter Säkerheten i bedömningen får som helhet anses måttlig. I vilken mån landskapsbild och orördhet är central för viljan att utöva friluftsliv i Markbygden är svårbedömt. Osäkerheten bedöms vara störst när det gäller fisket, där turismens känslighet för en påverkad landskapsbild vid t.ex. Brännträsket är svår att förutsäga. I vilken mån det får konsekvenser för jakten och skoterlivet i Markbygden är också svårbedömt. Samlad bedömning Bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir småmåttliga. Möjligheterna att faktiskt utöva aktiviteterna kommer nästan inte alls att påverkas, men upplevelserna förändras. För jägare, fiskare och skoteråkare kommer upplevelsen av ostörd vildmark att minska. Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på friluftslivet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens förväntade tillstånds- och villkorsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena. 10 Konsekvenser 103

104 10.13 Konsekvenser för kulturmiljön 10 Konsekvenser I detta kapitel redovisas konsekvenserna för kulturmiljöer inom och kring Markbygden som utvärderats och bedömts som regionala kulturmiljövårdsprogram. Därefter följer en analys av konsekvenserna för fasta fornlämningar och andra kulturlämningar. Landskapsbild Vindkraftverk påverkar kulturvärden genom direkta ingrepp på marken som i sin tur påverkar bruket av och innehållet i kulturmiljön. De innebär också förändringar av kulturmiljöns karaktär och historiska dimension vilket framförallt påverkar möjligheten att uppleva, läsa av och ta till sig ett landskaps kulturvärden. Helhetsmiljön kring historiska lämningar förklarar varför lämningen ligger just där, hur man nyttjat landskapet och sambandet med eventuella lämningar i närheten. Graden av påverkan beror på landskapets kulturhistoriska karaktär och innehåll. Varierande landskap som präglas av både gammalt och nytt kan ofta tåla en del nya inslag. Landskap som genomgått förändringar under 1900-talets senare hälft, t ex moderna odlingslandskap och industriellt präglade miljöer, är generellt sett den typ av miljöer som bäst tål nya storskaliga anläggningar som vindkraftverk. I historiska karaktärslandskap med höga kulturhistoriska värden kan däremot tillkommande vindkraftsanläggningar innebära att den småskaliga strukturen som vittnar om en lång kontinuitet i dessa landskap riskeras att förstöras. Bedömningsgrunder för påverkan på kulturmiljöns värden Direkt påverkan I de allra flesta fall kommer vindkraftanläggningen ansluta till det befintliga vägnätet. Dessa vägar kommer att breddas och förstärkas för monteringskranarna. I de fall verk lokaliseras i närheten av allmän väg kommer nya anslutningar till det allmänna vägnätet att krävas. Utbyggnaden av ett vägnät till respektive vindkraftverk kan påverka forn- och kulturlämningar både inom delområdena och utanför. De flesta delområdena har befintliga skogsbilvägar, men de behöver justeras, och nya vägar måste anläggas där det saknas. Förutom vägar krävs även uppställningsplats vid respektive verk för kranarna. Om behov finns att kunna ta ner rotorn helmonterad, avverkar man även skogen en cirkel runt tornet ungefär motsvarande konstruktionens omkrets. Markberedning i samband med en återplanering kan vara önskvärd om vindkraftverken monteras ner i framtiden och då måste man ta skyddet av eventuella kulturmiljövärden i beaktande i samband med markberedningen. Ett annat hot mot registrerade och ännu oupptäckta historiska lämningar är markägarnas skogsavverkning. Vid en vindkraftetablering anläggs vägar där det tidigare varit svårframkomligt för avverkningsmaskiner och benägenheten hos markägarna att avverka kan bli större. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Kan karaktäriseras som betydande påverkan. Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhang i högt värderade kulturmiljöer. Höga värden för kulturmiljövården raderas eller påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas och att strukturer och samband bryts. Kan karaktäriseras som begränsad påverkan. Anläggningen försvårar förståelsen av sammanhållna kulturmiljöer. Miljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Kan karaktäriseras som liten påverkan. Enstaka objekt påverkas, vilka inte är betydelsebärande för miljöns helhet. Helhet, strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis. Kan karaktäriseras som margiell/ingen påverkan. Obetydliga konsekvenser innebär att helhet, strukturer och samband kan uppfattas, samtidigt som inga eller enstaka objekt riskerar gå förlorade. Förbättrade förutsättningar för landskapets värden och positiva konsekvenser kan finnas ur kulturmiljösynpunkt (pedagogiska, tillgänglighetsmässiga, kunskapsmässiga). Påverkan på lång sikt Ett av de största hoten mot utvärderade kulturmiljöer på lång sikt är avbefolkning med igenväxning av odlingsmark och bristande underhåll av bebyggelse som följd. Storskaliga vindkraftetableringar skapar förutsättningar för många nya arbetstillfällen och därmed bibehållen eller ökad befolkning. Detta leder i sin tur till en ökad möjlighet att bevara och förvalta kulturmiljöerna i bygden genom pedagogisk och vetenskapliga insatser. Å andra sidan kan alltför långtgående rationaliseringar inom jordbruk och förtätning av villabebyggelse påverka kulturmiljöerna negativt. Det historiska odlingslandskapet kan förstöras, genom att t.ex. lador rivs och odlingshinder tas bort, och en förändring av karaktärsbyggnader kan förändra de gamla byastrukturerna. Markbygden För markbygden som helhet kommer vindkraftanläggningen påverka landskapsbilden betydligt. Den typ av historiskt produktionslandskap som här blir påtagligt förändrat av vindkraftsparken, skogsland, är dock mycket vanligt förekommande i Norrlands inland. I ett nationellt perspektiv är därför känsligheten för intrång liten. Vindkraftsparken innebär ett tillskott i produktionslandskapet utan att radera ut skogsbruk och övrig historisk markanvändning. Utvärderade kulturmiljöer De utvärderade kulturmiljöerna i och omkring Markbygden är inte i så stor grad präglad av samhället från 1900-talets slut med moderna inslag. Därför kan en storskalig vindkraftetablering utgöra störande element för vissa av kulturmiljöerna när vindkraftverken bryter mot det historiska landskapets egenart. Dock kan vindkraftetablering i Markbygden, och dess följder med ökade arbetstillfällen och befolkning, tillföra positiva pedagogiska värden som uttryck för fortsatt samhällsutveckling och på så sätt tona ner hotet mot kulturmiljön. Möjligheterna att bevara och förvalta Markbygdens kulturmiljöer ökar när vindkraftetableringen skapar förutsättningar för många nya arbetstillfällen i området och därmed bibehållen eller ökad befolkning. 104

105 Det allmänna intrycket är att barriärer i form av skogar och berg gör att man inte ser vindkraftverken från många av kulturmiljöerna eller att utblickarna begränsas. Siktanalys med verktypen E82 (se figur 10.5:2) visar att påverkan blir från obetydlig till måttlig från de kulturmiljöer med öppen omgivning. Gemensamt för de särskilt värdefulla miljöer som utvärderats är att alla, utom en vägmiljö, inte berörs direkt, av de planerade vindkraftverken. Bara en miljö, Gammeltomterna vid Ersträsk, ligger inne i området som ansökan avser. Helheter, strukturer och samband kommer att bibehållas, eller i vissa fall försvagas, för miljöerna. En vägmiljö riskerar att få betydande påverkan av vindkraftetableringen. Inga, eller ytterst få objekt, riskerar gå förlorade av själva vindkraftsparken. Genomgången i kapitel 5 om de aktuella miljöerna och deras värdekärnor, visar att den visuella påverkan som finns inte hotar möjligheterna att pedagogiskt ta del av miljöerna. Ingen kunskap om dem riskerar att gå förlorad. Det går att se positiva konsekvenser i hur samhällsförändringar blir belysta, där vindkraftsparken blir en ny struktur som läggs på gamla strukturer. Gammeltomterna vid Ersträsk Gammeltomterna ligger i utredningsområdet, men berörs inte fysiskt vare sig av etableringen av vindkraftverken eller dess följdverksamheter som t.ex. vägdragning. Gammeltomterna omges till stor del av barrskog som begränsar eller skymmer sikten åt alla håll vilket begränsar den visuella störningen till att vara liten eller marginell. Påverkan kan t.ex. motverkas genom att bolaget anpassar verkens läge eller att de verk som är störande tas bort. Strömnäs Byn Strömnäs småskaliga odlingslandskap ligger ca 1 km från utredningsområdet och kan till en begränsad del beröras visuellt i utsikt mot vindkraftparken. Odlingslandskapet är småskaligt och omges av näraliggande skog vilket dock påverkar den fria sikten mot vindkraftverken och begränsar den visuella störningen. Det största hotet mot denna miljös kärna, det småskaliga odlingslandskapet i småkuperad mark med tillhöriga byggnader, är jordbruksnedläggelse och därmed igenväxning av odlingsmarkerna. I.o.m. vindkraftetableringen, och dess bidragande effekt som ökad befolkning, ökar möjligheten och intresset att bevara och förvalta odlingslandskapet. För att minimera den redan begränsade påverkan på kulturmiljön kan projektören etablera lägre vindkraftverk på platsen eller ta bort de verk som är störande. Lyckoträsk De goda pedagogiska möjligheterna att belysa skogstorparnas hårda villkor under tidigt 1900-tal, som är denna miljös kärnvärde, kommer inte att hotas av vidkraftsparken. Det ger snarare obetydliga eller positiva konsekvenser när pedagogiska värden tillförs som uttryck för fortsatt samhällsutveckling. Lyckoträsk ligger ca 3-4 km från vindkraftparken och den täta barrskogen, som växer ända ut mot Lyckoträskets stränder, gör att det bara är en liten eller obefintlig sikt mot utredningsområdet i söder. Dessutom blockeras sikten mot sydväst från den norra delen av Lyckoträsk av det höga och långsmala Kolerberget. Från Lyckoträskets nordöstra strand kan vindkraftverk på Bänkerberget och Per-Nilsaberget bli synliga men det ger små konsekvenser. Vindkraftsprojektet kan tillföra arbetstillfällen och vindkraftparken kan därigenom möjligen tillföra pedagogiska värden som ett uttryck för fortsatt samhällsutveckling. Detta trots nedläggning av torpställen och tidigare hot om avfolkning genom att arbetskraftsbehovet minskat till följd av rationaliseringar inom skogsbruket. Det största hotet idag är ett oförsiktigt skogsbruk. Infjärdenområdet med Lillpite-dalen Vindkraftsparkens närmsta delområde Stor-Snöberget är belägen ca 5 km från den utvärderade kulturmiljön i Infjärdenområdet med Lillpite-dalen. Vindkraftverken kommer till en varierande grad synas i horisontlinjen beroende på var man befinner sig. Vid de öppna partierna med åkermark, i nordvästra delen av riksintresseområdet för kulturmiljövård i Lillpite samt västra Roknäs, kan man i västlig riktning se verken i delområdena Stor-Snöberget och Skogberget. Påverkan kan karaktäriseras som begränsad. Kulturmiljöerna i Svensbyn berörs inte av vindkraftverken på något sätt beroende på mellanliggande berg. Påverkan kan t.ex. motverkas genom att projektören anpassar verkens läge eller att de verk som är mycket dominerande tas bort. Ett hot mot kärnan i denna kulturmiljö är alltför långtgående rationaliseringar inom jordbruket med följden att odlingshinder tas bort, lador rivs etc. Ett annat hot är förtätning av villabebyggelse på ett sätt som inte passar in i de gamla byastrukturerna. I takt med eventuell ökning av befolkning i Lillpite-dalen, i.o.m. vindkraftetableringen, och medföljande utbyggnad av bebyggelse kan man som kompensation t.ex. göra dokumentationer av miljön. Som en skadelindrande åtgärd kan områden fridlysas i detaljplaner mot utbyggnad. Fagerheden Utredningsområdet ligger ca 1,2 km från Fagerheden. Odlingslandskapet kommer att beröras visuellt av vindkraftetableringen norrut mot Svartliden och Gråliden, dock blir konsekvenserna små p.g.a. näraliggande vegetation. Den kulturhistoriska kärnan i miljön, det fina odlingslandskapet, hotas främst av bristande skötsel. Vindkraftverk kan bli synliga i begränsad utsträckning norrut vilket inte skulle påverka kulturmiljön mer än den bristande skötseln. På sikt skulle eventuell befolkningsinflyttning och medföljande ökat intresse och resurser kunna motverka detta. Åträsk Utredningsområdet ligger ca 4 km söder om Åträsk. Anläggningen kommer ha en begränsad påverkan på odlingslandskapet när kulturmiljöns samband försvagas genom de moderna verkens kontrast till en historiska platsen. Den omgivande barrskogen och höjderna begränsar dock utsikten mot sydöst. Det största hotet idag mot denna miljös kärna, det småskaliga odlingslandskapet i småkuperad mark med tillhöriga byggnader, är jordbruksnedläggelse och därmed igenväxning av odlingsmarkerna. I.o.m. vindkraftetableringen, och dess bidragande effekt som ökad befolkning, kan möjligheten och intresset att bevara och förvalta odlingslandskapet öka. Mellanboda Vindkraftparken planeras ca 8 km från kolonatområdet. Mellanboda kolonatområde kommer inte att påverkas visuellt när den mellanliggande skogsmarken ger en buffert för visuella möjligheter att uppfatta vindkraftverken. Gråträsk Vindkraftsparkens närmaste del ligger ca 15 km från denna utvärderade kulturmiljö. Gråträsk berörs inte av vindkraftetableringen. Sikten mot nordöst från Gråträsk skyms av berg som Snödberget, Björkberget och Stallberget. Kantabergsheden Kantabergsheden berörs inte av vindkraftetableringen. Utredningsområdet ligger ca 7,5 km från denna utvärderade kulturmiljö. Mellanliggande skogsmark består av höga berg, som Björkholmsberget och Visttjärnliden, och de skymmer vindkraftparken helt. 10 Konsekvenser 105

106 10 Konsekvenser Östra Kikkejaure Närmsta del av vindkraftsparken ligger ca 6 km från denna kulturmiljö. Sikten mot öst från Östra Kikkejaure skyms av berg som Tjitterberget, Garteberget och Muödkienåjvvie vilket gör att dessa miljöer inte berörs på något sätt. Flötuträsk Konsekvenserna för denna vägmiljö kommer att bli stora då vägen är en naturlig infart till flera delområden i vindkraftparken. Det främsta hotet är att vägen förändras genom ombyggnad, uträtning, breddning etc. Även visuellt kan vägmiljön påverkas om verk planeras alldeles intill vägen. Skogen växer nära stora delar av sträckan och det blir då aktuellt för avverkning med ökad utsikt mot verken som följd. Som kompensation kan man göra en dokumentation av vägmiljön, samt ta tillvara de tillhörande vägmiljöobjekten (minnessten och äldre vägvisarskylt), under vindkraftetableringsstadiet och sedan till att de bevaras i vindkraftparksmiljön på ett bra sätt. En annan åtgärd kan vara att en ny väganslutning görs till området mer anpassad till vindkraft. Kolerträsk-Björkheden Vägmiljön Kolerträsk-Björkheden är en del av befintlig väg som leder in på Stavaliden. Den kommer inte att påverkas direkt av vindkraftetableringen. P.g.a. vägsträckans kulturhistoriska värde och dess slingriga och kuperade karaktär kommer hänsyn att tas vid planering och genomförande av transporter i samband med vindkraftetableringen. Vegetation växer nära längs vägen och begränsar sikten mot parken i söder och väster så de visuella konsekvenserna blir obetydliga. Det historiska sambandet kan fortfarande uppfattas trots att verken kan bli synliga i söder och väster vid vissa delar av vägsträckan. Åträsk-väg 545 Utredningsområdet ligger som närmast ca 2,5 km söder om vägen. Landsvägen mellan Åträsk och Storsund förefaller inte beröras fysiskt eller visuellt av en vindkraftetablering. Fasta fornlämningar och andra kulturlämningar Endast ett fåtal kända fornlämningar kan komma att beröras direkt av vindkraftparken. Totalt finns ett 20-tal registrerade (se figur 5.8:1). Kända fornlämningar är belägna i sådana terränglägen som gör att de troligtvis inte berörs av vindkraftverken. Potential för nyfynd av fornlämningar är liten vid projekteringsytorna då låglandsområden mellan höjdryggar var vanligare för bosättning och inte de aktuella högre höjderna. På de få platser inom utredningsområdet som har registrerade fasta lämningar finns risk att finna fler. Oavsett om man hittar fler fornlämningar eller inte tyder landskapets struktur på att de som finns i Markbygden huvudsakligen består av typer av fornlämningar som är vanligt förekommande i Norrlands inland. Mer ovanliga är kavelbroarna utefter Kristinavägen. I de fall fornlämningarna berörs direkt blir konsekvenserna stora. Men sammantaget tyder landskapets struktur på att konsekvenserna för Markbygdens fornlämningar blir små i och med att de enstaka objekt som bedöms bli direkt påverkade troligtvis inte är betydelsebärande för fornlämningsstrukturens helhet. Ett 50-tal övriga kulturlämningar finns registrerade i utredningsområdet. För kategorin övriga kulturlämningar kan man göra bedömningen att fler sådana finns att hitta som kan beröras direkt och att ännu fler sådana finns i övriga skogsområden i Norrlands inland. För de som berörs direkt blir konsekvenserna givetvis stora, men för skogslandet som helhet tyder landskapets struktur på liten eller marginell påverkan. Enstaka objekt blir troligen påverkade, men helhet, strukturer och samband kan med stor sannolikhet komma att uppfattas även fortsättningsvis. Lagstiftning för fornlämningar enligt Kulturminneslagen kommer att följas i vindkraftetableringen och den ställer krav på god planering för att undvika skador på fornlämningar och undersökningar av objekt som inte kan undvikas. Osäkerheter Säkerhet i bedömningen anses vara god. Det kan generellt vara svårt att uppfatta vindkraftverkens påverkan på kulturmiljöer när de inte står på plats. Fotomontage och platsbesök har dock gjort att realistiska bedömningar av verkens påverkan har varit möjliga. Svårbedömda konsekvenser är sådana indirekta effekter som hur markägare ser på möjligheterna att sköta om sina marker i kulturmiljöerna. Antingen betyder vindkraftsparken nya arbetstillfällen som leder till ökade möjligheter till boende och intresse för skötsel av markerna eller till att markägare eller markanvändare inte vill bo i området som därmed kan komma att få minskad skötsel. Det senare kan i första hand drabba sådana miljöer som har odlings-, ängs- och betesmarker. Miljöer med fornlämningar behöver inte samma skötsel. Samlad bedömning Bedömningen för landskapsbilden i Markbygden som helhet är att konsekvenserna blir stora då vindkraftverken kommer att kunna ses från många platser. Det historiska produktionslandskapet är dock inte unikt och konsekvenserna blir i ett nationellt perspektiv små. Konsekvenserna för de utvärderade kulturmiljöerna i Riksantikvarieämbetets områden med riksintresse och länsstyrelsens kulturmiljöprogram och program för bevarande av odlingslandskapet, blir måttliga, små eller obetydliga/obefintliga, samt även positiva i vissa fall. Kulturmiljöernas helhet och historiska samband kommer att bibehållas i varierande grad. För fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar blir konsekvenserna små eller obetydliga/obefintliga. Vägdragning och verkplacering anpassas så att historiska lämningar inte påverkas direkt. 106

107 10.14 Ljud Hälsofrågor är viktiga i bedömningen av en ny verksamhet och ljud är en av många faktorer som påverkar människors livskvalitet och hälsa. Ljudpåverkan ska inte behandlas separat utan behöver ses som en integrerad del av den sammanvägda helhetsbedömningen av verksamheten. Ljud i samhället kan påverka människor på olika sätt: Allmän störning Samtalsstörning, svårigheter att höra radio, TV och att tala i telefon Sömnstörning, svårt att somna, orolig sömn, uppvaknande Störningsupplevelser är beroende av vilken typ av buller det är, vilken styrka och vilken frekvens det har, hur det varierar över tiden samt vilken tid på dygnet det förekommer. Befintlig ljudkvalitet i området En stor del av utredningsområdet upplevs idag som förhållandevis tyst, med få onaturliga ljudinslag. Längs väg- och järnvägsstråken hörs dock trafiken påtagligt. Under vintersäsongen innebär skotertrafiken längs skoterlederna momentant höga ljudnivåer. Under sommar och höst sker viss motorbåtstrafik på de större sjöarna i området. Bedömningsgrunder för påverkan på ljudmiljön Så uppfattas olika ljudnivåer 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud db(a) Svagt vindbrus db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation db(a) Medelljudnivå på mycket tyst stadsgata db(a) Samtal på kort avstånd db(a) Jetflygplan på 1000 m höjd db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd db(a) Smärtgräns Figur 10.14:1 Typiska ljudnivåer. Ljud från vindkraftverk Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladen. Ljud uppstår när det blåser. Vid svaga vindar och vindstilla är det tyst. Vid starka vindar kan bakgrundsljudet från vindbrus från närliggande träd maskera ljudet från vindkraftverken. Ifall bebyggelsen/mottagaren befinner sig i lä av skog, höjder, etc. kan dock ljudet från vindkraftverken framträda tydligt. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Störningar innebär att riktvärden överskrids och inte kan åtgärdas. Samband i bebyggelsestrukturer bryts. Flertal/många bostadsfastigheter löses in. Gällande riktvärden överskrids, men kan åtgärdas. Samband i bebyggelsestrukturer försvagas. Enstaka fastigheter löses in. Boendekvaliteten påverkas utan att riktvärden överskrids. Marginell påverkan på boendekvaliteten. Förbättrad boendekvalitet genom lägre ljudnivåer och/eller förbättrad ljudkvalitet. Bedömningsgrunder I bedömningen av konsekvenserna för ljudmiljön har den planerade vindkraftetableringens bedömda ljudpåverkan utvärderats för den kringliggande bebyggelsen och jämförts med gällande och föreslagna riktvärden. För vindkraft tillämpas i Sverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. I beskrivningarna nedan anges alla ljudnivåer som ekvivalentnivåer. Med ekvivalentnivå menas ett medelvärde över tid, inte ett tillfälligt maxbuller som kan uppstå av t.ex. ett passerande tåg. Naturvårdsverket anger riktvärden för vilka ekvivalentnivåer som inte får överskridas i olika situationer. Vid bostäder är dessa riktvärden dagtid 50 db(a), kvällstid 45 db(a) och nattetid 40 db(a). Flera miljööverdomstolsutslag har dock angett villkoret till 40 db(a) för hela dygnet. Kontroll av ljudimmission ska enligt Naturvårdsverkets anvisning ske då det blåser medvind 8 m/s på 10 m höjd från verken till mottagarpunkten. Om ljudet innehåller rena toner är riktvärdena 5 db(a) lägre. För rörligt friluftsliv med naturupplevelse anger Naturvårdsverket 35 db(a) nattetid. I den remiss på allmänna råd om buller från vindkraft som Naturvårdsverket skickade ut 2005 preciseras friluftsområde på följande vis: Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer som t ex skjutbanor, fritidsbåttrafik eller skoterleder. Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Detaljerade bedömningar av påverkan och konsekvenser på ljudmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet görs i ett senare skede inför länsstyrelsens förväntade tillstånds- och villkorsprövning för utbyggnaden inom de olika etappområdena. 10 Konsekvenser 107

108 Bedömda konsekvenser Beräkningsresultat för principlokaliseringar 10 Konsekvenser För att bedöma anläggningens konsekvenser på ljudmiljön har ÅF Ljud och Vibrationer utfört beräkningar av ljud från principlokaliseringarna av maximal etablering av E82-verk respektive maximal etablering av E126-verk samt det sannolika huvudalternativet med en blandning av verktyperna. Beräkningarna för principlokaliseringarna av maximal etablering av E82- och E126- verk baseras på en tidigare version av områdesavgränsningen med verk närmare den samlade bebyggelsen runt Bänkerviken, Kolerträsk och Storgranliden. Beräkningen för det sannolika huvudalternativet bygger dock på verklokaliseringar endast inom de nu aktuella områdesavgränsningarna. Syftet med principlokaliseringar av verken och tillhörande ljudberäkningar är att klarlägga lämpliga verkslokaliseringar, områdesavgränsningar, lämpligt antal verk och sammansättning av verk närmast bebyggelse och viktiga friluftsområden. Dessutom klarläggs principiellt åtgärdsbehov för att klara riktvärdena och samt bedöma vilket verkantal som ansökan bör avse. Beräkningarna skall inte ses som en bedömning av anläggningens slutliga ljudpåverkan, utan är en del i den kunskapsuppbyggnad som behövs för att få en ur ljudsynpunkt väl utformad anläggning. Beräkningarna är gjorda med den nordiska beräkningsmodellen Nord 2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN 6.4. Nord 2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord 2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan beaktas. För verkmodellerna Enercon E-82 och E-126 har beräkningarna utförts baserat på källeffekterna 104 db(a) respektive 110 db(a). Vindkraftverken kan ställas in i olika effektlägen för att avge lägre ljud, men detta innebär då tillfälligt en något lägre elproduktion. Om verket ändå producerar maximalt enligt sin märkeffekt innebär denna inställningsmöjlighet ingen elproduktionsförlust. Resultatet har presenterats dels som ljudutbredningskartor och dels som punktberäkningar i 104 ljudkänsliga punkter (bostads- eller fritidsbebyggelse, i vissa fall obebodda hus). Beräkning för helheten Beräknad ljudutbredning för de båda principlokaliseringarna för maximal etablering av E82-verk och E126-verk finns illustrerad i figurerna 10.14:4 och 10.14:5 för området som helhet. Av beräkningarna kan ses att en generell etablering med E126-verk skulle ge betydligt högre ljudnivåer än 40 db(a) för mycket av den närmaste bebyggelsen. Det är därför lämpligt att dessa verk placeras på längre avstånd från bebyggelse i den mån de inte kan göras tystare, t.ex. genom inställningar som reglerar produktionen vid hög vindhastighet i känsliga vindriktningar. Eftersom de största verken lämpligast placeras på de höjdlägen som har bäst vindförhållanden (som i Markbygden är långt från bebyggelse) kommer deras ljud att ha mindre påverkan på bebyggelsemiljön. Påverkan på ljudmiljön runt Bänkerviken Med en maximal etablering av de båda verktyperna kommer ljudnivån i bebyggelsen att överstiga 40 db(a). Det är därför lämpligt att använda ungefär det skyddsavstånd som kommunen anger i sin fördjupade översiktsplan. E126-verken bör inte placeras för nära bebyggelsen. Exempelvis är det olämpligt ur ljudsynpunkt med E126-verk på Bänkerbergets kam, samt på Per-Nilsabergets närbelägna delar till bebyggelsen runt Bänkerviken. För det sannolika huvudalternativet med blandade verk enligt figur 10.14:3 beräknas ljudnivån vid bebyggelsen runt Bänkerviken bli db(a). 35 db(a) kan uppnås med ytterligare korrigeringar av verkplaceringar och/eller inställningar av verken för speciella vindriktningar och vindhastigheter, se figur 10.14:3 Figur 10.14:2 Beräknade ljudnivåer runt Bänkerviken med maximal etablering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. Figur 10.14:3 Beräknade ljudnivåer runt Bänkerviken med ett sannolikt huvudalternativ med anpassad, blandad verklokalisering av verk och beräknat utifrån den vindriktning, sydväst, som ger störst ljudpåverkan. Med måttliga ytterligare korrigeringar av verkplaceringar och/eller inställning av verken kan man nå ned till 35 db(a). 108

109 Figur 10.14:4 Beräknade ljudnivåer i omgivningarna med en maximal etablering av 1228 verk med endast E82-verk inom området samt 20 planerade verk på Dragaliden och Stor-Blåliden. 10 Konsekvenser 109

110 10 Konsekvenser Figur 10.14:5 Beräknade ljudnivåer i omgivningarna med maximal etablering av 573 verk med endast E126 -verk inom området samt 20 planerade verk på Dragaliden och Stor-Blåliden. 110

111 Påverkan på ljudmiljön runt Kolerträsket Med de båda principlokaliseringarna för maximal etablering kommer ljudnivån i det närmaste huset att överstiga 40 db(a) för endast E82-verk. E126-verken bör inte heller här placeras i de närmaste verkraderna sett från bebyggelsen. Det sannolika huvudalternativet med blandad, anpassad verkutplacering, (beräkning kommer) beräknas ljudnivån vid bebyggelsen runt Kolerträsket bli lägre än 40 db(a). Påverkan på ljudmiljön på Storgranliden Med principlokaliseringarna för maximal etablering kommer ljudnivån endast i de två östligaste husen att överstiga 40 db(a) för maximal etablering av E82-verk. De större verken bör inte heller här placeras i de närmaste verkraderna sett från bebyggelsen. Påverkan på ljudmiljön runt Manträsk Med principlokaliseringarna kommer ljudnivån på många beräkningspunkter att överstiga 40 db(a) även för maximal etablering med E82-verk. De närmaste verken står emellertid låglänt och är lämpliga att ta bort eller flytta. E126-verken bör inte heller här placeras i de närmaste verkraderna sett från bebyggelsen. Ifall det/de närmaste E126-verken i förhållande till bebyggelsen utgår eller ersätts med E82-verk kan de beräknade ljudnivåerna sänkas till under 40 db(a). Påverkan på ljudmiljön i Flötuträsk Med principlokaliseringarna för maximal etablering kommer ljudnivån i alla hus i Flötuträsk att överstiga 40 db(a) för maximal etablering av E82-verk. För att uppnå riktvärdet behöver verken som ligger inom ca 1200 m från bebyggelsen, ca 7 verk, tas bort eller flyttas. Inte heller här bör den större verktypen placeras i de närmaste verkraderna sett från bebyggelsen. Figur 10.14:8 Beräknade ljudnivåer runt Manjärvträsket och Manträsk med maximal etablering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. Figur 10.14:6 Beräknade ljudnivåer runt Kolerträsk med maximal etablering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. Figur 10.14:7 Beräknade ljudnivåer runt Storgranliden med maximal etablering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. Figur 10.14:9 Beräknade ljudnivåer runt Flötutråsk med bruttoutplacering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. 10 Konsekvenser 111

112 Påverkan på ljudmiljön i Yttersta Med principlokaliseringarna kommer riktvärdet 40 db(a) att klaras för alla hus i Yttersta för maximal etablering med E82- verk. Med den större verktypen på Snöbergens kam klaras dock inte riktvärdet. Därför bör heller här den större verktypen placeras i de närmaste verkraderna sett från bebyggelsen. Osäkerheter i beräkningen Beräkningarna är utförda baserat på ett värstafallscenario som bl.a. innebär medvindsförhållanden från samliga verk. Denna förenkling fungerar bra om vindkraftanläggningen ligger i en huvudvindriktning från berörd bebyggelse. I andra fall blir beräkningsresultaten 1-5 db(a) för höga, beroende på vindriktning i förhållande till verk och bebyggelse. Figur 10.14:11 visar ljudberäkningar för de sju beräkningspunkterna runt Bänkerviken dels med medvindsfallet (kolumnen längst till vänster) och för var och en av de åtta huvudvindriktningarna. I kolumnen till höger finns ett framräknat viktat medelvärde beräknat på den uppmätta vindriktningsfördelningen i mätmasten i Långträsk (se figur 3.5:1 i den tekniska beskrivningen) Beräkningsresultat för anpassad utplacering med blandade verktyper Beräkningar har utförts för att klarlägga utfall av olika verklokaliseringar kring Bänkerträsket och Kolerträsket, se figur 10.10:12 och 10.10:13. Dessa beräkningar visar att det är möjligt att uppnå ljudnivåer klart under 40 db(a) och ända ned till 35 db(a) som motsvarar riktlinjerna för friluftsområden. Härvid reduceras dock antalet verk. Samlad bedömning Sammantaget bedöms riktvärdet kunna klaras för all samlad bebyggelse inom området och i områdets närhet. För enskilda hus behöver en avvägning göras i samråd med den som blir berörd i vilken mån verk skall tas bort/flyttas, eller om det är bättre att eftersträva en överenskommelse kring fastighetsinlösen skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder, omlokalisering av verk, mm. Sammantaget bedöms konsekvenserna för ljudmiljön därmed bli små till måttliga. Fördjupad behandling kommer att ske vid tillstånds- och villkorsprövningen av respektive etapp. 10 Konsekvenser Figur 10.14:10 Beräknade ljudnivåer vid Yttersta med maximal etablering av E82-verk enligt figur 3.4:1 i den tekniska beskrivningen. X Y Medvindsfallet Beräkning med en huvudvindriktning i taget Medelvärde över året NO NV SO SV N S V O ,1 33,1 36,8 35,3 37,2 35,6 36,5 37,9 34,0 36, ,3 31,7 36,2 34,8 38,2 34,1 37,2 37,8 32,8 35, ,6 31,2 36,5 35,8 38,6 33,7 37,7 38,5 34,6 36, ,3 33,4 35,8 34,7 36,4 35,6 35,9 36,9 33,4 35, ,7 33,8 35,9 34,7 35,8 35,4 35,5 36,0 34,0 35, ,6 33,6 35,8 34,4 35,7 35,1 35,4 36,1 33,6 35, ,9 33,9 35,9 34,8 35,7 35,1 35,4 36,0 34,0 35,3 Figur 10.14:11 Beräknade ljudnivåer vid beräkningspunkterna runt Bänkerviken med anpassad verklokalisering, det sannolika huvudalternativet, enligt figur 10.14:13 och beräknat med en vindriktning i taget. Härvid framgår att det skulle vara möjligt att klara 35 db(a) med vissa inställningar för enskilda vindriktningar vid högre vindhastigheter. 112

113 Figur 10.14:12 Beräknade ljudnivåer i omgivningarna av ett sannolikt huvudalternativ med en etablering av 924 verk av E82-verk och 85 E126 inom området samt 20 planerade verk på Dragaliden och Stor-Blåliden. 10 Konsekvenser 113

114 10 Konsekvenser Figur 10.14:13 Beräknade ljudnivåer i omgivningarna med en lokalisering enligt figur 10.14:12, men med ytterligare ökat avstånd mellan verken och bebyggelsen vid Bänkerviken. 114

115 10.15 Infraljud och lågfrekvent ljud Lågfrekvent ljud brukar definieras som ljud med frekvenser mellan 20 och 200 Hz. Lågfrekvent ljud kan ge upphov till trötthet och sömnighet. Risken för störning är störst i miljöer med stora krav på stadigvarande koncentration. Infraljud är ljud med frekvenser under det hörbara frekvensområdet, d.v.s. under 20 Hz. Infraljud uppfattas endast i begränsad utsträckning av människans hörselorgan. Om infraljudet har hög nivå får man en viss reaktion. En s.k. perceptionströskel har påvisats, en tröskelfunktion som direkt övergår i hörseltröskeln vid ökande frekvens. Infraljud under perceptionströskeln synes emellertid inte orsaka några effekter. Infraljud alstras i processer eller anläggningar där stora ytor eller luftmassor sätts i rörelse. Infraljud har fascinerat och oroat människor. Ett ljud som man inte hör, hur påverkar det? Under 70-talet var det mycket forskning kring infraljud, se till exempel Almgren (1977). Det har uppstått en myt kring infraljud och lågfrekvent ljud. Myten har levt vidare och utnyttjas av de som inte vill ha, eller som oroar sig för vindkraftverken på en speciell plats. Dr Geoff Leventhall, som är en av världens främsta experter på lågfrekvent ljud och infraljud säger (Leventhall 2005): Protester, baserade på infraljud och lågfrekvent ljud, mot planerade vindkraftverk, uppstår i stor utsträckning av missförstånd hos allmänheten, för vilka problemet har utvecklats genom media och därmed förknippade överdrifter. Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraftverk Ljudet från en modern vindturbin är utspritt över hela det hörbara frekvensområdet och har också en ohörbar andel i infraljudområdet. De tidiga vindkraftverken som byggdes i USA på 80-talet liksom Maglarpsverket i Sverige hade läplacerade rotorer. Ljudemissionen från dessa turbiner gav en stark lågfrekvent ljudpuls varje gång ett blad passerade tornet. Ljudet innehöll också en betydande andel lågfrekvent ljud. Genom att placera rotorn uppströms och att öka avståndet mellan blad och torn har torninteraktionseffekterna reducerats och därmed också det lågfrekventa ljudet. Ljudet från moderna vindkraftverk är normalt tydligt hörbart då man befinner sig inne i vindkraftparken och en lyssnare kan tydligt höra att ljudet inte innehåller ett lågfrekvent pulserande ljud. Nära ett vindkraftverk kan man höra ett svischande ljud med högre frekvenser. Det uppstår då bladen sveper genom luften och träffar olika vindhastighet samt då de ändrar avstånd och riktning till lyssnaren. Då lyssnaren avlägsnar sig sjunker ljudnivån med ökande avstånd. Karaktären hos ljudet ändrar sig också med avståndet. Luftabsorptionen gör att högre frekvenser i ljudet avtar mer än låga frekvenser. Denna effekt gäller alla typer av ljudkällor utomhus, t.ex. vägtrafik, industri, havsbrus och åska. Vindkraftverk är därför inte en betydande källa till lågfrekvent ljud och infraljud, men på avstånd reduceras högfrekvensandelen och totala nivån är låg. Det finns inga dolda eller direkta hälsoeffekter av ljudet från vindkraftverk. Eventuella effekter beror på lyssnarnas reaktioner på det de hör. Det har visats genom upprepade mätningar av ljud från vindkraftverk i Storbritannien, Danmark, Tyskland och USA under det senaste decenniet, att infraljudnivån från moderna vindkraftverk med rotorn placerad uppströms är så låga att de ligger under känseltröskeln, även för människor som är extra känsliga och även i anläggningen nära verken. Många ljudkällor ger ljud med en viss energi i lågfrekvensområdet (under ca 100 Hz) och infraljudsområdet (2-20 Hz) men det skall vanligtvis till mycket stora källor och mycket korta avstånd för att dessa ljud skall ge några obehag eller problem för människan. Lågfrekvent ljud kan bli tydligare eller förstärkas inomhus - i förhållande till utomhus därför att våglängderna stämmer överens med rummets dimensioner. I några fall kan lätta eller lösa konstruktioner (lösa fönster, glas i skåp m.m.) vibrera och ge hörbart klirrande ljud vid starkt lågfrekvent ljud. Sådana effekter är kända från sprängningar, ljud från skjutbanor med tunga vapen och buller från helikoptrar. Det är kanske möjligt att observera samma effekt från vindkraftverk om avstånden är små och konstruktionerna lätta. Det är inte sannolikt att vibrationer genom marken från vindkraftverken kan ge hörbart ljud, märkbar vibration eller utlösa klirrande ljud i bostadshus. Lågfrekvent ljud och infraljud från vindkraftverk har behandlats i en utredning gjord för Elforsk i Sverige (Almgren, 2006). Nedanstående text är hämtad därifrån. Vid samrådsmöten om vindkraftprojekt dyker det ofta upp frågor om infraljud. I Storbritannien har det rests farhågor att ljudet från vindkraftverk innehåller tillräckligt höga nivåer av lågfrekvent ljud så att det innebär en hälsorisk. Det har påståtts att symtom som illamående, huvudvärk och oro kan uppstå. Dr Geoff Leventhall säger: (BWEA, 2005 och Leventhall, 2003): I can state quite categorically that there is no significant infrasound from current designs of wind turbines. (fritt översatt: Jag kan ganska kategoriskt konstatera att det inte alstras något infraljud av betydelse från dagens vindkraftverk ) Bedömningsgrunder I Sverige har Socialstyrelsen givit ut allmänna råd om buller inomhus. I dessa anges riktvärden som bör tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger. Såväl värdena i figur 10.15:1 som figur 10.15:2 bör beaktas vid bedömningen. (Socialstyrelsen 2005). Figur 10.15:2 avser således ett riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus. Figur 10.15:1 Socialstyrelsens riktvärden för ljud inomhus beroende på typ av ljud (från Socialstyrelsen 2005, SOSFS 2005:6) Maximalt ljud Ekvivalent ljud Ljud med hörbara tonkomponenter Ljud från musikanläggningar 45 db 30 db 25 db 25 db Figur 10.15:2 Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekventa ljud inomhus. (från Socialstyrelsen 2005, SOSFS 2005:6) Tersband (Hz) 31, , Ljudtrycksnivå (db) 10 Konsekvenser 115

116 10 Konsekvenser I Sverige finns inga riktvärden för lågfrekvent ljud utomhus. När det gäller infraljud säger Arbetsmiljöverket att infraljud under perceptionströskeln inte synes orsaka några effekter och att det därför är önskvärt att man eftersträvar en arbetsmiljö där infraljudnivån inte överstiger perceptionströskeln. Bedömda konsekvenser Infraljud bedöms inte ha några konsekvenser. Infraljudnivåer från vindkraftverk har i alla studier som gjorts uppvisat ljudimmissionsnivåer under perceptionströskeln. För lågfrekvent ljud kan jämförelse ske med Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus. För att kunna göra detta måste ljudet inomhus beräknas utgående från ljudets fördelning vid olika frekvenser utomhus vid huset, vilket i sin tur beräknas på samma sätt som då ljudet i db(a) utomhus beräknas. Det som inverkar är ljudemissionen från vindkraftverken till nivå och frekvensfördelning och dämpningen av ljud vid olika frekvenser vid ljudutbredning från vindkraftverken till huset. Ljudnivån inomhus beror av hur väl ljudet ute isoleras av fasadväggen. För ett hus med normal fasadisoleringsstandard med kopplade tvåglasfönster blir ljudnivån inne enligt figur 10.15:3 när ljudnivån ute är 40 db(a). I diagrammet visas också Socialstyrelsens riktvärde enligt SOSFS 2005:6. Marginalen mot riktvärdet är god. I beräkningen har skillnaden i ljudnivå ute och inne antagits vara 17 db vid 50 Hz. I ett hus med en standard som är mycket sämre än normalt kan ljudnivåskillnaden vid 50 Hz antas vara 10 db. Även om huset antas ha sämre ljudisolering än ett normalhus klaras riktvärdet för lågfrekvent ljud. Erfarenheter från Deltas undersökningar av lågfrekvent ljud från stora vindkraftverk Delta i Danmark har på uppdrag av Danish Energy Authority undersökt lågfrekvent ljud från stora vindkraftverk i en omfattande studie med mätningar. Se EFP-06 Project. Low frequency noise from large windturbines. Summary and conclusions on measurements and methods, AV 140/08, 30 April Resultaten visar att den nya generationen vindkraftverk inte resulterar i mer lågfrekvent ljud vid närboende, på det minsta avstånd som definieras av de danska reglerna, än mindre vindkraftverk som redan är i drift. Ökningen är mindre än 1 db. Undersökningen visar också att infraljud är försumbart för denna typ av vindkraftverk. Lp, db re 20 upa 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Samlad bedömning Infraljud bedöms inte utgöra något problem. Lågfrekvent ljud bedöms ligga väl under Socialstyrelsens riktvärde för bedömning av risk för olägenhet för människors hälsa. Konsekvenserna bedöms därför bli obetydliga. Ljud inne vid utomhusnivå 40 dba 31, Frekvens, Hz Inomhus i normalt hus Riktvärde Socialstyrelsen Figur 10.15:3 Beräknad ljudnivå inomhus då ljudnivån ute från vindkraftverken är 40 dba jämfört med Socialstyrelsens riktvärden i SOSFS 2005:6. Ljudnivån inomhus motsvarar 15 dba. 116

117 10.16 Vibrationer i marken från vindkraftverk Undersökningar av vibrationer i marken från vindkraftverk har utförts i Storbritannien vid Keele University med syftet att undersöka om vindkraftverken riskerar att störa en seismologisk mätstation. Föredraget handlade om att ställa krav på en zon kring Storbritanniens mätstation för seismiska vågor. Inga kännbara vibrationer uppstår. Uppmätta vibrationer på 720 m avstånd i ett fall är 0,8 μm/s vilket är två promille av känslighetströskeln. Omräknat till 10 m avstånd under antagande av att vibrationsenergin sprids geometriskt som ytvågor blir vibrationshastigheten fortfarande långt under känslighetströskeln för vibrationer. Samlad bedömning Genomförd forskning i Storbritannien visar att vibrationerna i marken är mycket låga och är inte kännbara. Vibrationerna i marken bedöms inte ge några konsekvenser för människors hälsa. Konsekvenserna bedöms därför bli obetydliga. 10 Konsekvenser 117

118 10 Konsekvenser Skuggor och reflexer Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter kasta rörliga skuggor som kan upplevas som störande om man befinner sig på verkets skuggsida. Skuggeffekten avtar emellertid snabbt på längre avstånd och på m avstånd blir skuggorna så diffusa att de blir svåra att uppfatta, eftersom rotorbladen då täcker en så liten del av solskivan. Huvudinriktningen är att alla vindkraftverk i projektet skall placeras så att de inte ger störande skuggor för närmaste bebyggelse eller andra störningskänsliga platser. Skulle störande skuggor ändå uppträda kan berörda vindkraftverk utrustas med Figur 10.17:1 När solen kommer bakom ett vindkraftverk kan störande skuggor uppstå. automatik för avstängning för att kunna begränsa drifttiden om problem uppstår. Olika lösningar kan tänkas: Potentiella störningsperioder räknas ut och berört verk stängs av under denna tid. Vindkraftsanläggningen kan kombineras med ljusrelä, och stänger endast av verk när solen skiner. Den som upplever sig störd av periodisk skugga ges möjlighet att stänga av verket själv. Rotorbladen på moderna vindkraftverk är antireflexbehandlade för att minimera risken för störande reflexer och detta bedöms bl.a. av Boverket (2003a) som tillräckligt för att eliminera dessa störningar. Det är därför inte längre praxis att bedöma konsekvenser av solreflexer i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftverk. Ibland har emellertid solreflexer från generatorhuset högst upp på tornet upplevts som störande i vissa lägen då solen stått lågt. Detta problem reduceras om generatorhuset ges en rund form, likt på Enercons modeller, och kan även reduceras ytterligare med antireflexbehandling av turbinhusets yta. Bedömningsgrunder I boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftanläggningar framgår att en lämplig utgångspunkt är att utgå från den faktiska skuggtiden på en störningskänslig plats och att denna får vara högst åtta timmar per kalenderår. Med störningskänsliga platser avses bostads- och fritidshus med tillhörande tomter. I mål M har miljööverdomstolen tagit ställning till i vilken utsträckning Boverkets riktlinjer kan vara tillämpbara vid prövning av vindkraftverk. I domskälen framgår att miljööverdomstolen delar boverkets bedömning vilket innebär att åtgärder ska vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år. Bedömda konsekvenser Kalkyler för exempelutplacering I detta dokument redovisar vi några beräkningar kring den samlade bebyggelsen kring Bänkerträsk, kring Kolerträsk och på Storgranliden. Syftet med dessa kalkyler är liksom för ljudanalyserna att se i vilken grad dessa konsekvenser innebär minskat antal verk och bidrar därmed till bedömningen av vilket verkantal som ansökan avser. Skugganalyserna har gjorts med datorprogrammet WindPRO 2.6 SHADOW där skuggeffekten baserats på tomtyta (5 x 5 meter). Beräkningen har gjorts utifrån ett antagande om värsta tänkbara skuggförhållanden, vilket innebär att solen skiner alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att vindkraftverket hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverket antas alltid vara igång. Schablonmässigt brukar man räkna med att Boverkets riktlinje 8 faktiska skuggtimmar motsvaras av ca 30 teoretiska skuggtimmar. Inför tillståndsprövningen av varje etapp kommer skugganalyser att genomföras för ett värstafallscenarion vid bebyggelse. För enskilda hus, som exempelvis i Mandträsk, Flötuträsk och Önusberg sker skugganalyser och beaktande av dessa i samband med den fortsatta planeringen av varje etapp. 118

119 SHADOW - Bitmap karta: mbterr.bmi Calculation: Storgranliden Fil: mbterr.bmi Exempelkalkyl Bänkerviken I figur 10.17:2 visas skuggberäkningsresultaten för ett utsnitt runt Bänkerviken. Skuggberäkningen har gjorts för sex störningskänsliga punkter (fritids- och bostadshus, A-F på kartan). Punkterna F, A, och C på kartan får med exempellokaliseringen 34, 30 resp 30 teoretiska skuggtimmar per år, vilket ligger strax över Boverkets riktlinjer, men detta bedöms kunna åtgärdas i den fortsatta planeringen. Övriga beräkningspunkter har färre beräknade skuggtimmar. Exempelkalkyl Storgranliden I figur 10.17:4 visas skuggberäkningsresultaten för ett utsnitt runt Storgranlidens by. Skuggberäkningen har gjorts för tio störningskänsliga punkter (bostadshus i byarna samt badplatsen). Beräkningspunkt C (det enskilda huset längst österut) får med exempelutplaceringen 77 teoretiska skuggtimmar, vilket ligger betydligt över Boverkets riktlinjer, vilket innebär att åtgärder behöver vidtas. Beräkningspunkterna i den samlade bebyggelsen får också fler skuggtimmar än riktlinjerna, med 51 timmar för punkt WindPRO version aug 2007timmar för punkt B, 37 timmar för punkt D och 35 tima, 30,5 Printed/Page :01 Exempelkalkyl Kolerträsk mar/ 1för punkt F. De verk som bidrar mest till Skuggtiden är verk kbygdenny_e82_400_700 Licensed user: I figur 10.17:3 visas skuggberäkningsresultaten för ett utsnitt 48,AB 47 och 46 på kartan. ÅF-Infrasturktur Långviksvallen 20 runt Kolerträsket, inkl byarna Björkheden, Kolerträsk och Koler. SE Tavelsjö Skuggberäkningen har gjorts för tio störningskänsliga punkter (bostadshus i byarna samt badplatsen, A-J på kartan). Beräk- Calculated: ningspunkt A (närmaste hus i Björkheden) får med exempelut :01/ ADOW - Bitmapplaceringen karta: mbterr.bmi 32 teoretiska skuggtimmar, vilket ligger strax över mbterr.bmi Boverkets riktlinjer, men detta bedöms enkelt kunna åtgärdas i den fortsatta planeringen. Övriga beräkningspunkter har färre Skuggtimmar per år beräknade skuggtimmar. Osäkerheter Skuggbildningskonsekvenser är möjliga att beräkna matematiskt med god säkerhet och bedömningen får som helhet anses säker. Vid tillståndsprövningen kommer en skugganalyserna att fördjupad avseende de preciserade lokaliseringalternativ som då studeras. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att skuggeffekten kommer kommer med en kombination av genomtänkt verklokalisering och skyddsåtgärder att kunna begränsas till högst 8 timmar faktisk skuggtid per år i alla störningskänsliga platser i Markbygden. Konsekvenserna kommer därmed att bli små. I terrängen närmast verken kommed skuggorna naturligtvis att bli mer märkbara. Jämfört med exempellokeliseringarna kommer hänsynstagandet avseende skuggor att innebära ett minskat verkantal närmast bostads- och fritidsbebyggelse. I de flesta fall sammanfaller dock skyddsavståndet för skuggor med det för ljud, se tidigare avsnitt. Beräkning för värsta fall Figur 10.17:2 Skuggberäkning för området runt Bänkerviken på exempelscenariot med verk av typen Enercon E-82. Skuggtimmar per år Beräkning för värsta fall Figur 10.17:3 Skuggberäkning för området runt Kolerträsk på exempelscenariot med verk av typen Enercon E-82. Figur 10.17:4 Skuggberäkning för Storgranliden på exempelscenariot med verk av typen Enercon E Konsekvenser

120 10.18 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Magnetfälten försvagas snabbt med ökande avstånd och avskärmas eller försvagas av ledande föremål som träd och byggnader. Vi utsätts i vår vardag både utomhus och inomhus för elektromagnetiska fält. Utomhus från luftledningar, kablar, transformatorstationer och transporter med bil och tåg, inomhus från hushållsmaskiner, datorer, TV osv. Forskning pågår om riskerna med att bo eller vistas i närheten av större kraftledningar, ställverk, transformatorstationer, mobiltelefonmaster eller andra källor som alstrar elektromagnetiska fält men man har ännu inte på vetenskaplig grund kunnat sätta gränsvärden för vad som skulle anses vara skadligt för människan. Magnetfält mäts i enheten Tesla (T). Det är en mycket stor enhet och i praktiskt bruk använder man µt (mikrotesla, en miljondels Tesla). Planerade nyanläggningar av kraftnät och transformatorstationer: Lokalt uppsamlingsnät kv. Lokalt regionnät 130 kv samt regionnätsstation. Anslutning mot regionnät /130 kv från lokalt regionnät 130 kv. Varje anslutningsledning kräver en linje- eller områdeskoncession som söks hos Energimyndigheten. Inför ansökan upprättas en miljökonsekvensbeskrivning och samråd hålls med berörda. Genom att lägga kablar i marken minskar magnetfältet radikalt. Närmsta bebyggelse ligger på ett behörigt avstånd från föreslagen luftledning inom Markbygden och bedöms inte påverkas av magnetfälten. Osäkerheter Säkerheten i denna bedömningen får som helhet anses god. Osäkerheter kommer vidare behandlas i varje anslutningslednings koncessionsansökan, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 10 Konsekvenser Bedömningsgrunder Det finns inga, för allmänheten, officiella gränsvärden för magnetfält i Sverige. Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Gränsvärdet är satt på 100 µt. Under en kv kraftledning är värdet på magnetfältet 3,1 µt enligt danska Elverksföreningen. Magnetfält avtar snabbt med avståndet från källan. För en 70 kv-ledning, vid ett avstånd på 150 m, beräknas det magnetiska kraftfältet vara 0,01 µt. Bedömningsgrunden är avståndet till närmsta bebyggelse i förhållande till installerad effekt i kraftnätet och det magnetiska kraftfältets avtagande med avståndet. Bedömda konsekvenser I Markbygden kommer kraftöverföringen inom respektive delområde förläggas på tre alternativa sätt: Nedgrävda kablar på säkert djup (ca cm) i marken eller vägkroppen. Kablar i polyetenrör på marken. Luftledning. Figur 10.18:1 Det magnetiska kraftfältet på olika avstånd från större kraftledningar. De två första teknikerna eftersträvas vid nyförläggning. I största möjliga utsträckning utnyttjas vägnätets vägkropp för kabelförläggning. Kraftledningarnas (luftledning + kabel) totallängd inom området blir ungefär lika stor som vägnätets längd. Luftledningar behövs främst över mindre dalar och svackor i landskapet, om avstånd och terräng motiverar detta. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att exponeringen av magnetfält för boende i närområdet är obetydlig. Magnetfältet avtar kraftigt med avståndet och det finns mycket få människor i området. Magnetfältsnivån är dessutom betydligt lägre från markförlagd kabel än luftledning. 120

121 10.19 Risker Vindkraft är en storskalig industriell verksamhet och som sådan förknippad med olika typer av olycksrisker. Olycksrisker uppkommer under byggtiden i samband med bla vägbyggnad, gjutning av fundament, placering av torn och uppsättning av turbin och rotor. Risker förekommer också under driftskedet, vid felfunktion eller haveri i vindkraftsverkens komponenter. En specifik risk under driftskedet av vindkraft i kallt klimat är risken för nedfallande is från verken. Sammantaget är riskerna mycket låga, men bolaget vill hålla en hög säkerhetspolicy och söker därför utveckla en tydlig beskrivning av tänkbara risker och baserat därpå strategi för riskreduktion och för fungerande räddningstjänst. Bedömningsgrunder Värdering av risker brukar utgå från att sannolikheten för att något oönskat skall inträffa multipliceras med konsekvensen av det inträffade. Riskbedömningen har delats in i olycksrisker under byggtiden (egentligen olyckor av karaktären arbetsplatsolyckor under anläggningens hela livslängd) och olyckor under drifttiden (med fokus på risker för utomstående). Av de olyckor som registrerats i samband med vindkraft dominerar olyckor under byggtiden och dessa risker är lättare att kvantifiera. Olyckor under drifttiden är mycket färre och mer svårberäknade. Bedömningen har därför utförts i en mer resonerande ton. Därefter redovisas olika riskreducerande och konsekvensbegränsande åtgärder. Bedömda olycksrisker under byggtiden Olycksriskerna för vindkraft kan beräknas översiktligt baserat på registrerade olyckor och vindkraftproduktionen i världen. Fram till mars 2008 har det skett 482 vindkraftrelaterade olyckor vilket bl.a. inneburit 45 dödsfall. Olycksfrekvensen har varit ca 53 olyckor per år eller 3-4 dödsfall per år. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift, eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. Så vitt känt har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges över 800 vindkraftverk. År 2005 producerade vindkraften i världen 124 TWh. Motsvarande siffra för 2007 är ca 200 TWh Relaterar man olycksstatistiken till produktionen innebär det en frekvens på ca 0,3 olyckor eller 0,02 dödsfall per producerad terawattimme. Räknat på den nu aktuella fullt utbyggda anläggningens beräknade årsproduktion (12 TWh) skulle det teoretiskt innebära en förväntad olycka ungefär var fjärde månad eller ett förväntat dödsfall på 4 år. Det finns dock skäl att anta att olycksrisken är betydligt lägre för den nu planerade vindkraftanläggningen, eftersom huvuddelen av de registrerade olyckorna berört äldre, små vindkraftverk, medan de större verken visat sig betydligt säkrare. De verk som är beställda från tillverkaren Enercon är kraftigt underrepresenterade i olycksstatistiken. Bedömda risker under driftskedet Vindkraftverk förbrukar inte något bränsle och innebär inga risker i samband med energiutvinning, som exempelvis kol- eller uranbrytning. De risker som kan förekomma begränsas då till anläggningen i sig. Risker som brukar nämnas avseende driftskedet är att brand kan uppstå i en generator, att rotorblad kan lossna och att påväxt is kan glida av ett rotorblad och falla ned. Besöksfrekvens i området Utredningsområdet har mycket sparsam mänsklig närvaro. Den tid av året området har flest besökare är under inledningen av älgjakten som infaller i september varje år. Under bärsäsongen rör sig enstaka personer i terrängen. Småviltjakt och fågeljakt lockar också personer ut i terrängen då och då. Skogsbruket innebär också mänsklig närvaro, särskilt i samband med mer personalintensiva skogsvårdsinsatser som röjning och plantering. Under vinterhalvåret passerar skotrar genom området och området nyttjas även för renbete. Etableringen av vindkraftverk kommer att öka närvaron i området, särskilt under uppförandetiden som kan komma att sträcka sig över år, men för ett enskilt objekt kan det handla om en eller två säsonger. När verken står på plats kommer de att behöva regelbunden tillsyn. De studier som följer av de planerade pilotanläggningarna kommer att innebära besök i området av olika typer av expertis under de säsonger som undersökningar pågår. Verken avses också användas i utbildningssyfte, för gymnasieungdomar och fortbildningsstuderande. För alla dessa grupper gäller dock arbetsmiljölagen och att arbetena sker med erforderlig förberedande utbildning och skyddsutrustning. Även efter anläggningens uppförande kommer området att besökas av intresserade privatpersoner från Markbygden- och Infjärdenområdet och andra delar av landet. Det är svårt att bedöma hur stort detta intresse kommer att bli, men erfarenheter från uppförda anläggningar visar att intresset är störst under byggskedet, samt under de första åren, för att sedan avklinga. Besöken kommer vara koncentrerade till helger och när vädret är lämpligt, d.v.s. kanske ett 30-tal av årets dagar. Felfunktion eller haveri i vindkraftverkets komponenter Vid drift kan händelser inträffa som innebär risk för t.ex. förbipasserande eller servicepersonal: Rörliga komponenter, t.ex. hela eller delar av blad, skruvar, etc. kastas iväg från vindkraftverket Vindkraftverket faller p.g.a. fel i struktur eller komponenter Skadliga ämnen som finns i vindkraftverket, sprids till omgivningen Brand Statistik visar att händelser av detta slag är mycket sällsynta. Det kan dock finnas en liten gråzon, i t.ex. fall där bladbrott skett och bladet kastats iväg, men att dessa bara rapporterats som skada i blad bladet byttes. Statistik från Tyskland baserad på åren och 1566 vindkraftverk, visar på totalt 11 kritiska skador under totalt turbinår. Av dessa 11 är sju skador bladseparation och fyra nedfallande generatorhus och/eller rotor. I en studie, också främst baserad på data från Tyskland, konstateras det att i storleksordning 1,5-2,5 fel på mekanisk komponent inträffar per vindkraftverk och år. Notera att detta inkluderar alla typer av fel, ej bara de kritiska. Om komponenter slungas från vindkraftverket är riskområdet upp till 500 m från vindkraftverket. För hela bladet är avståndet ca 150 m och för hela vindkraftverket i princip tornhöjden plus halva rotordiametern. I vindkraftverk finns mindre mängder av t.ex. hydraul- eller smörjolja, som kan läcka. Normalt är vindkraftverkets nacelle konstruerad för att kunna fånga upp sådant läckage och sedan omhändertas. I händelse av brand i maskinkomponenter, är konstruktionen sådan att denna normalt ska begränsas till generatorhuset. 10 Konsekvenser 121

122 10 Konsekvenser Orsaken till felfunktion eller haverier Den vanligaste orsaken till haveri eller felfunktion av bladen är blixtnedslag. Vindkraftverk är höga konstruktioner med god ledningsförmåga och är som sådana utsatta för blixtnedslag under åskväder. Alla vindkraftverk är därför som standard utrustade med åskledare. Förbättrat blixtskydd i nyare konstruktioner innebär att denna orsak minskat i frekvens. Andra orsaker kan finnas relaterade till brister i konstruktion eller tillverkning av olika komponenter. Ett exempel på detta kan vara problem som uppstår vid tillverkning av den kompositstruktur som används i bladen. Ett annat kan vara bristfällig svetsning vid sammanfogning av tornets sektioner. Felfunktion i komponenter som växellåda, lager eller broms, kan orsaka stillestånd, men oftast torde detta inte innebära någon direkt säkerhetsrisk för omgivningen. Överhettning av komponenten i samband med detta, kan leda till brand. Vid isbildning, kan detta medföra obalans och en belastning, som i sin tur kan innebära haveri. Isbildning och iskast En specifik risk vid vindkraft i kallt klimat är att nedfallande is från verken kan innebära risk för människor på marken. Risk för nedisning av torn eller rotorblad föreligger när det är fuktigt och kallt, d.v.s. när det är underkylt regn, underkyld dimma, eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då vingspetsarna i sitt övre läge täcks av molnbanken. Den tid då is kan bildas på vingarna är under senhöst och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det är både blött och kallt. Enligt den isbildningskarta som har tagits fram av Meteorologiska Institutet i Finland inom ramen för WECO-projektet, uppgår antalet isbildningsdagar i större delen av Sverige till 2 7 dagar per år. Dessa dagar är också då det är minst lockande att befinna sig i verkens närhet. På Hornberget söder om Malå, i Västerbotten, finns nyligen uppförda verk utan avisningsmöjligheter, där iskast upp till 200 m uppmätts. I Holmsund utanför Umeå uppfördes samtidigt ett likadant verk, men utan att isbildning uppkommit, vilket sannolikt hänger samman med att verket, liksom de i tillståndsansökan, står lägre och därmed inte når upp till molnbasen. Det finns heller inga tecken på isbildning på det äldre Bonus-verket i Holmsund, som uppfördes WECO-projektets rekommendationer för säkerhetsavstånd för iskast utifrån praktiska observationer och teoretiska beräkningar är 1,5 gånger sammanlagd navhöjd och rotordiameter. Med navhöjden 98 m och rotordiametern 82 m är ett lämpligt säkerhetsavstånd alltså 270 m. Beräkningen av detta säkerhetsavstånd har utgått från verk i arktiskt klimat utan avisningsutrustning och innebär att sannolikheten för att träffas av nedfallande is blir mycket låg och som högst i nivå med den genomsnittliga nivån för att träffas av ett blixtnedslag, d.v.s. ca 1 träff per kvadratmeter och 1 miljon år. Styrsystemen på moderna vindkraftverk är konstruerade för att detektera isbildning. Sker isbildning under drift påverkas verket aerodynamiska egenskaper, vilket gör att övervakningssystemet signalerar en avvikelse och verken stoppas. Flera vindkrafttillverkare har nu beprövad teknik för att förebygga isbildning genom att rotorbladen värms upp. Vissa tillverkare nyttjar elektriska värmeslingor i rotorbladen, medan tillverkaren Enercon även använder varmluft. När dessa system används elimineras i stort sett nedisningen av rotorbladen under drift och verket kan då också producera el vid mycket låga temperaturer. Vid ett verk som har avisningsutrustning kan risk för iskast därför föreligga endast efter det att ett verk varit stillastående (p.g.a. för svag vind eller tekniska orsaker) och skall sättas igång på nytt. I detta skede är dock rotorbladens hastighet liten, och riskzonen är ett mycket litet område rakt under rotorbladen. Räddningstjänst och nödlägesberedskap Åtgärder planeras för att skapa goda förutsättningar för räddningstjänsten att bedriva ett bra arbete vid eventuella olyckstillbud och vid behov av utryckning: Säkerhetsföreskrifter för hela vindkraftparken tas fram. Övningar säkerställs för eventuella tillbud. Vägarna fram till vindkraftverken utformas så att räddningstjänstens utryckningsfordon (släckbil, tankbil m.fl.) kan framföras utan hinder. Ett register kan tas fram som förenklar uttryckning och identifierar vilket verk som exempelvis är utsatt för brand. Turbinerna i registret förses med en väl synlig kodmärkning på tornet och vägskyltning vid tillfartsvägar. Vid inmatning av turbinens kod i registerprogrammet visas turbinens läge tillsammans med en del tekniska uppgifter. Räddningstjänsten kommer även att kunna ha tillgång till ytterligare information, som exempelvis vägbeskrivningar. De höga tornen i kombination med såväl rörliga som spänningsförande delar försvårar exempelvis släckning av brand eller om en person som arbetar med byggnation, reparation, drift, eller underhåll drabbas av olycka. Vindkraftverken är därför utrustade med evakueringsvägar både på in- och utsidan. De är även utrustade med övervakningssystem så att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Osäkerheter Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem så att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög. Det finns trots detta något exempel på vindkraftverk som fattat eld, bl.a. efter blixtnedslag. I det fall en större brand uppstår i ett vindkraftverk är den svårsläckt, men verken har goda evakueringsmöjligheter. Samlad bedömning Vindkraftanläggningen planeras i ett område med låg besöksfrekvens jämfört med andra landbaserade anläggningar i Sverige. Anläggningen planeras i ett område med liten risk för nedisning, med ett fabrikat med mycket låg olycksfrekvens och skyddsutrustning av mycket hög teknisk standard. Risken för olyckor är sammantaget mycket låg och dessa begränsade risker är dessutom störst vi dåligt väder - kraftig blåst, åskväder och fuktigt, kallt väder - när de flesta undviker att vara ute i naturen. Med föreslagna skyddsåtgärder som beskrivs i kapitel 9 bedöms kvarvarande risker av vindkraftverken som mycket små. 122

123 10.20 Konsekvenser av möjliga kringverksamheter Tillverkning av delar av vindkraftverken Tillverkningen av betongtorn kan tänkas ske antingen inom området eller vid Haraholmens hamn. Förstärkning av kraftledningsnätet En stor utbyggnad av vindkraft i Markbygden och av andra vindkraftetableringar som diskuteras/planeras i regionen innebär att kapaciteten i kraftledningsnätet behöver förstärkas. Detta kan ske på olika sätt. Antingen med en likströmskabel på havsbotten ner till som minst söder om Gävle eller som en ny 400 kilovolts luftledning. Det sistnämnda alternativet innebär större ingrepp i naturmiljöerna och i ett långt stråk genom landet, vilket innebär att likströmskabel är att rekommendera. Ett annat alternativ är att en ny 400 kilovolts ledning till del byggs i den befintliga kraftledningsgatan för den 130 kilovolts ledning som nu diskuteras bli avvecklad. Härvid blir miljökonsekvenserna betydligt mindre än för en ny 400 kv-ledning i opåverkad terräng. Planering och beslut avseende kraftledningsnätet ligger inom Svenska Kraftnäts ansvar. Markbygdenprojektet kommer att leda till konsekvenser även utöver de renodlade vindkraftrelaterade effekterna. Utbyggnad av en stor vindkraftanläggning i Markbygden kommer att innebära: behov av bergmaterial för krossning till vägmaterial samt för krossning till ballast för den stora åtgång av betong som erfordras till fundament och torn lokaliseringar av industrier till regionen behov av kapacitetsförstärkning av kraftledningsnätet Grustillverkning Det stora behovet av grus tillgodoses med fördel inom området eftersom detta: minskar transporternas miljöpåverkan minskar transportkostnaderna ökar sysselsättningen i Markbygden/Infjärdenområdet. Bergkvaliteter behöver inventeras och täktansökningar inlämnas på motsvarande sätt som för öviga bergtäkter. Betongtillverkning Betongtillverkningen sker med fördel i Markbygden/Infjärdenområdet för att: minska de negativa effekterna av transporter minska transportkostnaderna öka sysselsättningen i området Tillverkningen kan ske antingen med fast eller med mobil betongstation. Mobil station kan även flyttas inom området kopplat till utbyggnadsordningen. Tillverkning inom området innebär: mindre transportkostnader mindre miljöstörningar av transporter ökad sysselsättning i bygden Med betongtornstillverkning vid Haraholmen uppstår något större transportkostnader och något större miljöpåverkan. Ifall stora behov kan identifieras i norra Sverige och norra Finland kan lokalisering till Haraholmen vara mest lämplig. Allra störst transportkostnader och miljöpåverkan skulle uppstå om betongtornen tillverkades någon annanstans i Sverige eller i befintliga fabriker i nordvästra Tyskland. Eftersom sådana transporter skulle var ekonomiskt ofördelaktiga jämfört med att ha en fabrik i Piteå kommun är det eftersträvansvärt såväl ekonomiskt som miljömässigt att betongtillverkning och betongtornstillverkning kan ske i regionen och gärna i utredningsområdet. Tillverkning av vindkraftverkens rotorblad kan också ske i kommunen. Härvid är det lämpligt att sådan tillverkning sker vid eller i anknytning till fabriker med likartad produktion som finns i Piteå. Härvid minskas miljöpåverkan och transportkostnader jämfört med att rotorbladen importeras från Tyskland. Samtidigt blir antalet arbetstillfällen som tillförs regionen betydligt större. Ev utbyggnad av Piteå hamn, Haraholmen Etablering av vindkraftsindustri kan innebära behov att bygga ut Piteå hamn. En ev ombyggnad av hamnen behöver också tillgodose andra behov som inte har med vindkraftsetableringen att göra. Konsekvenserna är därför svåra att renodlat relatera till vindkraftetableringen. Referenser i kapitel 10 (utöver de som angivits i kapitlen 5-8 om Förutsättningar) Socialstyrelsen 2005, SOSFS 2005:6 Styles, P., England, R., Stimpson, I.G., Toon, S. & Bowers, D. (2005a) A Detailed Study of the Propagation and Modelling of the Effects of Low Frequency Seismic Vibration and Infrasound from Wind Turbines. Wind Turbine Noise Conference WTN 2005 Berlin Klæboe 2005 Forsberg, B, red och Almgren & Hammarqvist 2004 Arbetsmiljöverket, 2005 AFS 2005:16 Leventhall 2005 BWEA, 2005 och Leventhall, 2003 Appendix A in Guide for Risk-Based Zoning of Wind Turbines - Analysis of Risk-Involved Incidents of Wind Turbines, L.W.M.M. Rademakers and H. Braam, Energy Research Centre of the Netherlands, Version 1.1, January DOWEC report: Estimation of Turbine Reliability figures within the DOWEC project, Version 4, October Statens strålskyddsinstitut, Elektromagnetiska fält, International Finance Corporation, World Bank Group (2007), Environmental, Health, and saftey Guidelines for Electric Power Transmission and Distribution, Konsekvenser 123

124 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11. Konsekvenser och åtgärder för rennäringen 11 Konsekvenser och åtgärder för rennäringen Detta kapitel avser ge en övergripande bild av konsekvenserna för rennäringen. I en särskild utredning som genomförs i samarbete med den mest berörda samebyn Östra Kikkejaure beskrivs socioekonomiska konsekvenser av den planerade vindkraftparken. Föreliggande beskrivning utgör till skillnad mot den särskilda utredningen enbart bolagets bedömning av situationen. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de åtgärder som kan vidtas för att begränsa skadorna för rennäringen. Relevans för tillåtlighetsprövning Projektets storskalighet och påverkan på rennäringen är ett av de skäl som motiverar en särskild prövning av projektets tillåtlighet i sin helhet. Vindkraftparken kan få mycket stor betydelse för en samebys möjligheter att använda betesmarkerna i framtiden. Bedömningen av rennäringsfrågorna är således en av de frågor som bedöms vara av övergripande karaktär. Bedömningsgrunder för påverkan på rennäringen 11.1 Konsekvenser för rennäringen Utvecklad analys inför tillstånds- och villkorsprövning Inför den tillstånds- och villkorsprövning som sker av länsstyrelsen efter ett särskilt ställningstagande till projektets tillåtlighet kommer konsekvenserna och åtgärderna att utvecklas för varje etappområde. Konsekvenserna kommer även att beaktas utifrån det helhetsperspektiv som beskrivs i denna MKB. Värderingarna av de möjliga konsekvenserna av vindkraftsanläggningens intrång bygger i stor utsträckning på analyser som gjorts under samrådet med samebyarna. Dessutom har den samlade erfarenheten från tidigare konsekvensanalyser avseende rennäring legat till grund för värderingarna. Konsekvensbedömningen kan göras med olika grad av säkerhet. Detta har i bedömningen beskrivits som stor, måttlig eller liten säkerhet. Bedömningen av konsekvenserna bygger på relationen mellan befintliga värden och omfattningen av den förväntade förändringen. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Betydande påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller betydande påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel. Begränsad påverkan på kärnområde eller flyttled av riksintresse, eller begränsad påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms orskaka betydande effekter för någon vinterbetesgrupp. Liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja för samebyn viktiga marker. Marginell påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Förbättrade förutsättningar för samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Bedömda konsekvenser Östra Kikkejaure skogssameby är den sameby som är mest berörd av det planerade vindkraftprojektet. För den samebyn görs därför en omfattande bedömning av konsekvenserna. Bland de konsekvenser som beskrivs finns såväl direkta som indirekta effekter. Det finns ingen glasklar gräns mellan dessa två huvudtyper av effekter utan övergången är flytande. Till direkta effekter räknas t.ex. förlust av betesmark eller hel eller partiell utslagning av en flyttled eller ett rengärde. Till indirekta effekter räknas sådant som överbetning i andra vinterbetesområden eller konflikter inom samebyn eller konflikter med andra samebyar till följd av att renarna stöts undan från det påverkade området. Östra Kikkejaure sameby Vindkraftanläggningen med anslutande vägar kommer innebära att en stor andel av samebyns förvinterland tas i anspråk för en ny verksamhet vid sidan om skogsbruk och rennäring. Den rena markförlusten är dock liten i förhållande till hela samebyns vinterland även om påverkan sprids ut inom ett mycket stort område. Två utpekade kärnområden av riksintresse för rennäringen påverkas; Åbyälven och Fagerheden. Ett utpekat rastbete vid Långtjärnberget och flera flyttleder av riksintresse för rennäringen påverkas. Dessutom påverkas två kärnområden enligt samebyns renbruksplan; ett vid Åbyälven och ett vid Gråberget. Avgränsning av konsekvensbedömningen Konsekvenserna för rennäringen bedöms för de berörda samebyarna. I den separata utredningen beskrivs även konsekvenserna för de enskilda renskötarna. 124

125 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Flera av de skeenden som ägt rum sedan 1950-talet, då det storskaliga skogsbruket gjorde sitt inträde, gör att samebyn idag är känslig för ytterligare förändringar av dess möjligheter att nyttja markerna. Det planerade vindkraftprojektet i Markbygden måste således betraktas som en kumulativ påverkan utöver de förändringar som sker och har skett inom samebyn. Konsekvenserna är således knutna till fler redan pågående förändringsprocesser i samebyn. Dessa är: den geografiska processen (som beskriver hur åtkomsten till beteskapitalet förändras över tiden), den socioekonomiska processen, den institutionella och politiska processen, den kulturella processen. De bedömda konsekvenserna spänner över hela skalan av förändringsprocesser men börjar med Markbygdenprojektets kumulativa påverkan, fortsätter via de geografiska aspekterna som i sin tur leder in på framför allt de socioekonomiska konsekvenserna. Konsekvenserna är kopplade till en lista av möjliga åtgärder i figur 11.2:1. Bedömningen för Östra Kikkejaure sameby är att: renens undvikelseeffekter blir stora i byggskedet och att det uppstår en splittring av hjordarna om markerna inom vindkraftparken ska användas i renskötseln. Det finns uppenbara risker att renarna sprids in på marker som tillhör grannsamebyarna och därmed uppstår konflikter med dessa. Se åtgärdsförslag F1, C2 och i viss mån D1 i figur 11.2:1. renens undvikelseeffekter under driftskedet blir små. Spontan spridning av renarna kan dock ske utmed det plogade vägnätet. Se åtgärdsförslag C1 och D1 i figur 11.2:1 det inte kommer att vara möjligt att använda helikopter i eller nära vindkraftparken, något som medför behov av ökad bemanning i renskogen några dagar per år. Se åtgärdsförslag F1 och G2 i figur 11.2:1. det kommer att vara svårt att möta behovet av ökad bemanning till följd av spridningseffekterna från vindkraftparken. Se åtgärdsförslag G2 i figur 11.2:1. samebyn och renskötselföretagen kommer att drabbas av ökade kostnader till följd av vindkraftprojektet. En beräkning av dessa merkostnader är svår att genomföra och kräver en noggrann analys av samebyns och renskötselföretagens ekonomi. Se åtgärdsförslag D1, F1 och F5 i figur 11.2:1. frågan om säkerhetsrisker är svår att besvara och kräver fortsatt erfarenhetsuppbyggnad. Frågan har stort fokus i hela vindkraftbranschen och det kommer att publiceras resultat och förslag till åtgärder under de kommande åren. Se åtgärdsförslag D2 i figur 11.2:1. följdverksamheterna sammantaget kan generera en stor påverkan på samebyn och dess möjligheter att nyttja olika marker. Preciseringar av detta kommer att ske längre fram i projektet. Se bl.a. åtgärdsförslag B2 i figur 11.2:1. det finns en uppenbar risk att samebyns konfliktsituation förvärras jämfört med idag om inte samebyns övriga, befintliga betesmarker kan säkerställas, tidigare förlorade betesmarker (Tällträsklandet) kan återföras till samebyn eller andra åtgärder genomföras för att minska risken för spridning av renar från Östra Kikkejaure in på grannsamebyarnas marker. En förändrad konfliktsituation skulle med den anspänning som redan idag råder kring omvärldsfaktorer som klimatförändring, rennäringspolitik och samhällsutveckling vara mycket förödande för samebyn. Se åtgärdsförslag F1 och G4 i figur 11.2:1. den psykosociala stressen bland renskötarna har redan ökat till följd av vindkraftplanerna och att den riskerar att öka ytterligare. Av största vikt är därför åtgärder som medverkar till att mildra konsekvenserna och t.o.m. förbättra situationen för samebyn så att den positiva bild som förmedlas av renskötarna om sin sameby kan fortsatt bestå. Listan över möjliga åtgärder i figur 11.2:1 syftar till att begränsa påverkan på samebyn. En viktig del är kommunikationen med Markbygden Vind AB, åtgärder A1-A5. Västra Kikkejaure sameby Konsekvenserna för Västra Kikkejaure sameby av planerad vindkraftsetablering bedöms bli obetydliga-små eftersom anläggningen påverkar områden som ej nytttjas av samebyn i någon större omfattning. Inga riksintressen för rennäringen påverkas inom denna samebys marker. Inom samebyns marker planeras upp emot ca 50 vindkraftverk (enligt sannolikt huvudalternativ i avsnitt 8.2). Västra Kikkejaure sameby kan komma att beröras av sekundära effekter om Östra Kikkejaure sameby tvingas omfördelas i landskapet. Det innebär att Västra Kikkejuare sameby kan påverkas av ett ökat tryck av renar på sina marker. Västra Kikkejaure sameby upplever redan idag att sammanblandning sker bl.a. vid Önusberget där renarna pressas söderut i två fronter på ömse sidor om ett höjdparti. Semisjaur-Njarg sameby Konsekvenserna för Semisjaur-Njarg sameby av planerad vindkraftsetablering bedöms bli obetydliga-små eftersom anläggningen påverkar områden som ej nytttjas av samebyn i någon större omfattning. Inga riksintressen för samebyn påverkas. Inom samebyns marker planeras upp emot ca 10 vindkraftverk (enligt sannolikt huvudalternativ i avsnitt 8.2). Samebyn kan komma att beröras av sekundära effekter om Östra Kikkejaure sameby tvingas omfördelas i landskapet. Det innebär att Semisjaur-Njarg sameby kan påverkas av ett ökat tryck av renar på sina marker. Osäkerheter Bedömningen är baserad på den forskning som gjorts vid andra vindkraftsetableringar. Kunskapsunderlaget är dock begränsat och de vetenskapliga studierna skiljer sig i flera väsentliga avseenden från de förhållanden som råder i Markbygden. En viss osäkerhet finns därför i bedömningen. Frågan om säkerhetsrisker för renskötarna och renarna kräver fortsatt erfarenhetsuppbyggnad. Det är i dagsläget osäkert vilka föreskrifter och restriktioner som kommer att gälla vid vindkraftsanläggningar. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att konsekvenserna för rennäringen blir stora, i första hand med utgångpunkt från den påverkan som sker inom en av samebyarna. Sameby Samlad bedömning Säkerhet Östra Kikkejaure sameby Stora konsekvenser Måttlig Västra Kikkejaure sameby Obetydliga-små konsekvenser Måttlig Semisjaure Njarg sameby Obetydliga-små konsekvenesr Måttlig Figur 11.1:1 Konsekvensbedömning för rennäringen i respektive sameby. 11 Konsekvenser och åtgärder för rennäringen 125

126 VINDKRAFT i MARKBYGDEN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 11.2 Åtgärder Åtgärder kan medverka till att begränsa skadan för rennäringen. I figur 11.2:1 presenteras en bruttolista över möjliga åtgärder som i olika kombinationer kan vidtas för att begränsa skadan för Östra Kikkejaure sameby. Åtgärdsgrupp Nr Åtgärder 11 Konsekvenser och åtgärder för rennäringen Arbetsformer och överenskommelse mellan samebyn och Svevind Lokaliserings- och utformningsfrågor Anläggning och återställning Driftfrågor Kunskapsöverföring Insatser i renskötseln Övriga möjligheter att stärka samebyn A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 C1 C2 C3 D1 D2 E1 E2 F1 F2 F3 F4 F5 G1 G2 G3 G4 G5 Tidig överenskommelse Direkt kommunikationsväg Samråd med arbetsgrupp inom samebyn Information till hela samebyn Ersättning för nedlagd tid Verk och vägar inom området - samråd om lokalisering och utformning Följdverksamheter - samråd om lokalisering och utformning Skonsamt markanspråk samt revegetering Anpassning av tid för anläggningsarbete Återställning efter vindkraftparkens avveckling Delar av vägnätet hålls oplogat Övervakningssystem för isbildning tillgängligt för renskötarna Kunskap om vindkraft överförs till samebyn Erfarenhetsuppbyggnad från pilotanläggningen vid Dragaliden Reduktion av renantalet Anläggningar, ny- och ombyggnad Flyttleder, nyanläggning och underhåll Stängsel, nyanläggning och underhåll Stödutfodring Planskild passage av stambanan Utbildning av nya renskötare Utbildning och entreprenadarbete för renskötarna Nytt vinterbetesland (Tällträsklandet), den åtgärd som samebyn sätter högst i Sammanslagning med övriga Arvidsjaurbyar Figur 11.2:1 Möjliga åtgärder för att begränsa skadan för rennäringen. G6 Referenser i kapitel 11 Eftestøl, S., Colman, J. & Reimers, E Skräms renar av människor till fots eller på skidor? Översatt artikel i Boazodiehtu. Nr 1-00 (6). Ursprunglig källa: Rangifer report nr 4, Flydal, K., Reimers, E., Enger, P. S., Eftestøl, S., Hermansen, A., Johansen, F. B., Korslund, L. & Colman, J Effekter av kraftlinjer og vindmøller på reinens atferd og arealbruk. Reindriftsnytt. Nr 2/3, sept. Larsen, M Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län en pilotstudie. Länsstyrelsen. Checklista för MKB arbete inom renskötselområdet (enl. R: ). Mörner, Elisabeth Rennäringen i Miljökonsekvensbeskrivningar Hur rennäringen kan behandlas i MKB:er för nya verksamheter och exploateringar. Examensarbete. MKB-centrum. Institution för landskapsplanering Ultuna. Naturvårdsverket Vindkraft på land. Utgåva 1. Naturvårdsverkets förlag. ISBN Nelleman, C. & Cameron, R.D Cumulative impacts of an evolving oil-field complex on the distribution of calving caribou. Can. J. Zool. 76: Nelleman, C., Vistnes, I., Jordhøy, P. & Strand, O Winter distribution of wild reindeer in relation to power lines, roads and resorts. Biological Conservation 101, Norges forskningsråd, Rapport fra REIN-prosjektet. Reindriftsförvaltningen Nordland Vindkraft og reindrift. Bjørkmanns, Alta. ISSN Svevind AB Vindkraftsutbyggnad på Gabrielsberget i Nordmalings kommun. Miljökonsekvensbeskrivning. 17 januari Vistnes, I., Nellemann, C Tap av kalvingsland som følge av forstyrrelse fra hyttefelt og kraftlinjer. Reindriftsnytt. Nr 2, nov. Vistnes, I., Nellemann, C När människor stör djur en systematisering av störningseffekter. Översatt artikel i Boazodiehtu. Nr 3-00 (8). Ursprunglig källa: Reindriftsnytt. Nr 2, Vistnes, I., Nellemann, C Avoidance of cabins and power transmission lines by semi-domesticated reindeer during calving. Journal of Wildlife Management 65,

127 12. Konsekvenser och åtgärder för försvaret och luftfarten Samråd med försvarsmakten har påbörjats, men detaljerade besked lämnas normalt inte förrän sent i tillståndsprocessen. Konsekvenser för Försvaret och erforderliga åtgärder hanteras i särskild ordning. Konsekvenserna och åtgärder för luftfarten kommer att behandlas i särskild ordning av luftfartsstyrelsen och kommer att bedömas efter den diskussion som kommer att ske med dem och övriga berörda under sommaren Försvarets intressen Totalförsvaret har, liksom i många andra delar av landet, intressen i Markbygden. Försvarets intressen är emellertid generellt av sådan karaktär att de inte beskrivs i utredningsrapporter. I tidigt samråd med Försvarsmakten har det emellertid konstaterats att det är stor risk för en konflikt med totalförsvarets intressen om vindkraftverk byggs på hela det redovisade området. Kontakter har etablerats med försvaret och eventuell påverkan samt behov av åtgärder behandlas i särskild ordning. Ifall åtgärder för att överbrygga motstående intressen inte genomförs riskeras att ca två tredjedelar av utbyggnadsmöjligheterna för vindkraft faller bort, vilket menligt skulle reducera produktionen av miljö- och klimatvänlig energi i området. Olika principlösningar är möjliga och en lösningsutformning för att tillgodose både totalförsvarets och vindkraftens intressen behöver klarläggas närmare i det fortsatta arbete Luftfartens intressen Markbygdenområdet ligger långt från kommersiella flygplatser. Samråd har hållits med den närmast belägna Arvidsjaurs flygplats och med Kallax Flygplats/F21. Luftfarten kan komma att påverkas av vindkraftetableringen genom att verken når högt och därmed de sk MSA-rutorna för kringliggande flygplatser. Inom området begränsas också möjligheterna för helikoptertrafik, fallskärmshoppning, etc. För att minska påverkan på flygverksamheten har det tidigare reservområdet för vindkraft i Arvidsjaurs kommun, och som ligger närmast flygplatsen, uteslutits från ansökan. Så har även skett med reservområdet i Älvsbyns kommun. De kontakter som hålls löpande med Luftfartsstyrelsen för att klarlägga lämplig utformning av hinderbelysningen kan komma att påverka luftfarten, se avsnitt Arvidsjaurs flygplats Verksamheten vid Arvidsjaurs flygplats kan komma att påverkas. Flygplatsen ligger ca 50 km väster om de närmaste delarna av Markbygden. En anpassning av förslaget i förstudien från 2007 har skett för att reducera effekterna för Arvidsjaurs flygplats. Denna anpassning består i att de närmaste delområdena, (två reservområden i Arvidsjaur respektive ett i Älvsbyns kommun) uteslutits. Fortsatta samråd kommer att hållas. Fortsatt samråd kommer att hållas med flygplatsen i Arvidsjaur för att finna lämpliga lösningar. Dessa lösningar torde kunna klaras ut i den tillstånds- och villkorsprövning som följer efter regeringsprövningen. 12 Konsekvenser och åtgärder för försvaret och luftfarten 127

128 13. Konsekvenser bygg- och driftsskedet 13 Konsekvenser bygg- och driftskedet Under anläggningens byggtid, drifttid och avveckling uppstår konsekvenser avseende ökade transporter, byggandet av verken och aktiviteter kopplade till anläggningens drift som har relevans för tillståndsprövningen. I kapitel 11 beskrivs konsekvenserna under bygg- och driftskedet för rennäringen. I kapitel 5 i den tekniska beskrivningen redovisas den beräkning av transportvolymer och massbehov, som utgör grund för konsekvensanalysen Konsekvenser av ökade transporter Nuvarande trafikrörelser genom området Det stora transportflödet genom Markbygdenområdet sker idag längs Arvidsjaursvägen (väg 373). Här passerar 660 fordon/dygn, varav 130 lastbilstransporter. Längs Lillpitevägen (väg 934) samt väg 515 och 545 passerar fordon/dygn. Lastbilstrafiken längs dessa vägar är obetydlig, och uppgår som mest till 10 bilar per dygn längs väg 515. Längs de återstående vägarna i norra delen av området finns vanligtvis ingen lastbilstrafik alls, och personbilstrafiken uppgår bara till bilar per dygn. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär ungefär samma trafikvolymer inom området som idag. Genom att lastbils- och personbilstransporter med nuvarande utvecklingstrend förväntas öka, är det troligt att även genomfartstrafiken längs Arvidsjaursvägen, väg 934, väg 515 och väg 545 kommer att öka i viss mån, bland annat beroende på förväntad, positiv utveckling av gruvnäringen och biltestnäringen i inlandet. I övrigt lär en fortsatt utflyttning, på grund av få lokala arbetstillfällen, leda till en minskning av bofastas personbilstransporter inom hela området. Många som flyttar ut lär dock behålla den tidigare bostaden som fritidshus, varigenom en del av dessa personbilstransporter kommer att styras över till fritidsboende, i synnerhet vid veckoslut och större helger. Förväntad transportökning till vindkraftparken För uppförandet av ett vindkraftverk behövs lastbilstransporter in i området, vilka är betingade av transport av vindkraftverkens delar, kabel och el-anläggningar samt material för gravitationsfundament (räknat på tornhöjden meter). Till 1000 verk behövs därmed lastbilstransporter in till området. Räknat på en anläggningsperiod om tio år motsvarar detta 100 lastbilar per dygn. Dessutom tillkommer transporter för anläggning och förstärkning av vägar och uppförande av uppställningsplatser. Antalet lokala transportrörelser har uppskattats till Genom att bergmaterial avses nyttjas från täkter i området, antas denna del av transportökningen inom området stå för en måttlig påverkan. De transporter som tillkommer utifrån området påverkar längre sträckor, men blir ändå måttliga i sin påverkan om man relaterar till projektets betydelse som helhet. Förväntad allmän transportökning Som en följd av vindkraftparkens uppförande förväntas även en allmän ökning av trafikrörelser inom området, främst av personbilstrafik. Denna ökning består av flera olika delar. En del utgörs av anläggnings- och servicepersonal, som kommer att transportera sig till, från och mellan de olika verken. Till detta tillkommer även en vindkraftsintresserad allmänhet och studiebesök utifrån. Dessutom skapar vindkraftparken förutsättningar för en förbättring av den lokala ekonomin, vilket skulle kunna leda till viss företagsetablering och inflyttning i området. En rimlig bedömning är att trafikflödena i området kommer att nå upp till samma volymer som under 1980-talet. Konsekvenser av en transportökning Vägarna i Markbygdenområdet har lite trafik och de ökade transportrörelserna inom och utanför området bedöms därför inte ge några större lokala miljökonsekvenser för huvuddelen av området. För vissa mindre tillfartsvägar till området, exempelvis genom Koler, Kolerträsk, Björkheden och genom Flötuträsk, kan relativt stora lastbilsflöden uppkomma, när närliggande områden byggs ut. I vissa fall bör alternativa väganslutningsmöjligheter eftersträvas, något som ibland sammanfaller med både kulturmiljöhänsynen och transporternas krav på väggeometri. Transporternas miljöpåverkan sker främst i form av ökade koldioxidutsläpp. Den genomsnittliga transportsträckan för den utifrån kommande lastbilstrafiken uppskattas till 150 km för en tur- och returresa. För hela anläggningsperioden motsvarar detta 30 miljoner transportkilometer. En genomsnittlig transportsträcka inom vindkraftparken uppskattas till 50 km för tre fjärdedelar av alla transporter. För hela anläggningsperioden motsvarar detta 15 miljoner transportkilometer. Sammantaget ökar antalet transportkilometer för lastbil inom området till 45 miljoner km under en tioårsperiod. En lastbil släpper ut närmare två kg koldioxid per kilometer. Total mängd ökade koldioxidutsläpp under anläggningsperioden motsvarar då närmare ton. Detta kan låta mycket, men i jämförelse med de ca 12 miljoner ton koldioxid per år (se kap 11.1) som vindkraftparken kan spara in, då den är fullt utbyggd, kompenseras lastbilstrafikens utsläpp av bara tre dagars produktion av vindkraftsel. Kvarvarande effekter i form av påverkan på människors hälsa, ökad olycksrisk och vägslitage bedöms endast bli något större än de effekter som uppstod då skogsavverkningarna inom området var som störst. Det är få människor som bor i området, och det ökade vägslitage kompenseras av de vägbyggen och vägförstärkningar, som är nödvändiga för att transporterna till anläggningsområdet skall fungera normalt. Sammantaget bedöms den ökade mängden transporter, som uppförandet av vindkraftanläggningen medför, ge små konsekvenser. De konsekvenser för naturvärdena som beskrivs i kap 10 inbegriper även konsekvenser under byggskedet. I korthet kan nämnas att det till stor del handlar om påverkan från fordonsbuller, men också om t.ex. risken för utsläpp av fordonsbränsle och oljor. Högre trafikintensitet och ökad tung trafik ökar också risken för trafikolyckor för människor, vilt och fåglar. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna för naturmiljön och för människors hälsa bli små. Under avvecklingsfasen av projektet bedöms motsvarande konsekvenser uppstå. 128

129 13.2 Konsekvenser av byggskedet 13.3 Konsekvenser av driftsskedet Konsekvenser av byggnadsverksamheten Under byggfasen kommer de platser där vägar, vindkraftverk och elnät uppförs att fungera som vanliga byggarbetsplatser. Detta kommer innebära lokala störningar i form av ökad mängd transporter, ljud från anläggningsmaskiner och kranar och spridning av damm och stoft i luften. Genom att området är mycket glest bebyggt och byggarbetena kommer att ske på stora avstånd från bebyggelse, kommer de negativa konsekvenserna att vara mycket mindre jämfört med flertalet andra byggarbetsplatser. De konsekvenser för naturvärdena som beskrivs i kap 10 inbegriper även konsekvenser av byggverksamhet. Till stor del handlar det om buller och störningar från byggaktiviteterna, men också om t.ex. risken för att stoft och slam sprids till omgivande naturmiljöer. Sammantaget bedöms dock konsekvenserna för naturmiljön bli små - obetydliga. Under avvecklingsfasen av projektet bedöms motsvarande konsekvenser uppstå. Konsekvenser av täktverksamhet Under byggfasen kommer lokala bergtäkter att nyttjas för betongtillverkning och som byggnadsmaterial till vägarbeten och uppställningsplatser. Detta håller nere kostnaderna och minskar behovet av långväga transporter. Det kommer att behövas ytterligare bergtäkter för att täcka de behov som anläggningen av vindkraftparken kommer att medföra. För detta kommer täkttillstånd att sökas enligt gällande bestämmelser och undergå sedvanlig miljöprövning för att minimera de olägenheter som en täktverksamhet kan innebära. Transporter för drift, underhåll och övriga aktiviteter Under driftskedet kommer verkens driftspersonal att stå för ökad mängd transporter i området. Större delen av dessa transporter kommer att avse service. Underhåll och reparationer kommer att stå för en mindre del av antalet fordonsrörelser. Uppskattningsvis kommer varje verk att besökas mellan en gång i veckan till en gång i månaden. Underhåll och reparationsarbeten kommer i viss mån att likna byggfasen, då kranar kan behöva forslas fram. Utöver detta tillkommer ett ökat vägunderhåll och snöröjning, så att driftspersonalen kan ta sig fram till alla verk. Detta kan få vissa kringeffekter, genom att områdets ökade tillgänglighet även får andra att röra sig på vägarna, t ex vid jakt och bärplockning. I förhållande till de lastbilstransporter, som kommer att nyttjas för transporter under byggskedet, kommer den samlade volymen av transporter under driftsskedet att vara mycket begränsad. Den kommer på samma sätt att med stor råge kompenseras av vindkraftparkens produktion av klimatneutral elkraft. Konsekvenserna av driftsskedet för naturmiljön är i stort sett desamma som av de ökade transporterna (se 13.1). Eftersom trafikintensiteten blir mycket lägre under driftsskedet bedöms dock konsekvenserna för naturmiljön bli obetydliga. Driftskedet kommer att medföra ökad mängd transporter inom området förknippade med drift och underhåll av verken. Dessa transporter kommer att klimatkompenseras av anläggningens produktion av klimatneutral vindkraftsel. 13 Konsekvenser bygg- och driftskedet 129

130 14. Samhällsnyttor I detta kapitel redovisas samhällsnyttor som vindkraftprojektet bedöms kunna ge upphov till, utöver de mycket betydande klimat- och miljöeffekterna. Samhällsnyttor som behandlas här avser synergier med svartlutsförgasning och tillverkning av miljövänligt fordonsbränsle, befolkning och arbetsmarknad, samhällsservice, fond för bygdens utveckling och näringsliv Synergier kring energiproduktion SVARTLUT (restprodukt i ett massabruk) 14 Samhällsnyttor Svartlutförgasning Svartlut bildas vid pappersmassaframställning som en restprodukt och består bland annat av lignin och hemicellulosa. Vanligen förbränns svartluten i massabrukets sodapanna och omvandlas till grönlut, samtidigt som energi frigörs. Energin används av bruket vid framställningen av pappersmassa. För närvarnade pågår forskning kring utvecklingen av svartlutsförgasning i Piteå med möjligheterna att producera miljövänligt fordonsbränsle. Energin från vindkraft kan på ett mycket effektivt sätt nyttjas för denna produktion. Vid svartlutsförgasning förbränns inte den energirika svartluten i massabruket utan tas istället till vara. Efter förgasningen under högt tryck och vid hög temperatur produceras grönlut och syntetgas i en så kallad störtkylare. Gasen kan vidare syntetiseras till fordonsbränsle i form av metanol eller dimetyleter. Svartlutsförgasningen kräver syrgas och syntetiseringen kräver vätgas. Båda gaserna kan produceras med hjälp av el från vindkraft. Den elenergi som förväntas produceras i Markbygden kan istället för anslutas till stamnätet användas direkt för produktion av miljövänligt biobränsle. El från vindkraft Vatten Vätgas Syrgas Miljövänligt fordonsbränsle Förgasning SYNTETGAS Syntetisering Biobränsle (dimetyleter, metanol) Förbränning El och värme Grönlut Pappersmassa Figur 14.1:1 Svartlutförgasning och framställning av miljövänligt fordonsbränsle i en mycket förenklad schematisk skiss. Vindkraften kan istället för att anslutas till stamnätet direkt bidra med energi till svartlutsförgasningsanläggningen i Piteå. Svartlut är en energirik restprodukt i pappersmassaindustrin som vid förgasning producerar syntetgas och grönlut. Syntetgasen kan vidare syntetiseras till biobränsle för fordon. 130

131 14.2 Befolkning och arbetsmarknad Markbygden är ett av södra Norrbottens glesast befolkade områden med omfattande utflyttning under flera decennier. Befolkningsutvecklingen innebar en minskning med 31 %, vilket också återspeglas i färre arbetstillfällen, lägre fastighetsvärden, reducerad lokal service och lägre trafikflöden på det lokala vägnätet. Befolkningsstatistiken för 2007 visar att befolkningsminskningen i Markbygden accentuerats något under senare år, vilket innebär att befolkningsprognosen utan vindkraft blivit sämre än vad som tidigare bedömts. En vindkraftanläggning ökar påtagligt antalet arbetstillfällen för berörda byaområden. Trenden med negativ befolkningsutveckling kan brytas, genom att förutsättningar skapas för stärkt lokal arbetsmarknad samt för förbättrad service i närområdet. Fonden för bygdens utveckling (se nedan) skapar också förutsättningar för att stärka områdets attraktivitet. Figur 14.2:1 visar bedömd befolkningsutveckling i Markbygdens byar samt i Infjärdenområden med respektive utan vindkraft. Av de som valt fritidsboende i området beroende på dess naturnärhet och lugn, kan en del vilja bli inlösta, eller önska alternativa, likvärdiga tomtlägen. Inom projektet kommer att i samverkan med kommunen klarläggas alternativa tomtlägen med motsvarande kvalitet som de tomtlägen, som visuellt påverkas av vindkraften Samhällsservice Få arbetstillfällen och långa pendlingsavstånd har under en längre tid medfört utflyttning och urholkat underlag för kommunal och kommersiell service i Markbygden. Vindkraftanläggningen skapar förutsättningar för många nya arbetstillfällen i området i samband med byggande, drift och underhåll. Därmed kan också 100 Befolkning KOLER Befolkning 70 GRÅTRÄSK byggskede Med Vindkraft Utan Vindkraft Med Vindkraft Utan Vindkraft Befolkning STORSUND byggskede Koler underlaget för lokal service i form av butiker, matserveringar, kommunala tjänster, skolan i Långträsk etc. stärkas. Affären i Markbygden har begränsat kundunderlag och får med utvecklad vindkraftnäring stärkta förutsättningar. Storsund Med Vindkraft Utan Vindkraft 4000 Befolkning INFJÄRDEN Granträsk Med Vindkraft Utan Vindkraft 14.3 Fastighetspriser Gråträsk MARKBYGDEN Åträsk Fastighetspriserna i området är låga. Efterfrågan, även på fina, välhållna hus, är begränsad. Det står många ödegårdar i trakten. Det är svårt att säga generellt hur priserna kan komma att påverkas av en vindkraftetablering. Nyskapade arbetstillfällen i bygden och därmed stärkta förutsättningar för lokal service i form av affärer, matserveringar, kommunala tjänster etc., kommer att leda till en mer levande bygd och ökade fastighetspriser på permanentbostäder. När vindkraftverk placeras nära bostäder kan fastighetspriserna påverkas negativt. Mäklare som verkar i närheten av området bedömer att huspriserna inte kommer att påverkas negativt, såvida det inte blir bullerstörningar eller att verken skär av vägarna mellan byarna eller skoterlederna i området. 300 Befolkning LÅNGTRÄSK byggskede Med Vindkraft Utan Vindkraft Långträsk Flötuträsk Yttersta Lillpite Roknäs Sjulnäs INFJÄRDEN Svensbyn Figur 14.2:1 Markbygden och Infjärden får fortsatt befolkningsminskning utan etablering av vindkraft (röda linjer). Etablering av vindkraft ökar sysselsättningen och stärker serviceutbudet, vilket förväntas leda till positiv befolkningsutveckling. 14 Samhällsnyttor 131

132 14 Samhällsnyttor Utbildning En större vindkraftetablering ställer nya krav på utbildningssektorn. Piteå kommun klarlägger nu förutsättningarna för att utveckla gymnasieutbildning inom vindkraft. Andra insatser på utbildningsområdet som diskuterats i samband med Markbygdenprojektet är: Information och projektarbeten kring vindkraft i högstadieskolan i Sjulnäs. Information/utbildning kring vindkraft i lokalområdet. Det har bedrivits utbildning i Markbygden tidigare i andra sammanhang och finns därmed erfarenheter, lämpliga lokaler och utrustning, såsom storbildsvideo Fond för bygdens utveckling Bygdemedlen, som man i de lokala referensgrupperna klarlägger utformningen för, kommer att innebära att man får utrymme att satsa på attraktivitetshöjande åtgärder. Storleksordningen för bygdemedlen bedöms till ca 10 miljoner kr per år vid full utbyggnad, med successiv upptrappning till denna nivå. Bygdemedlen innebär att berörda byaområden får egen rådighet över vad de vill välja att satsa på, vilket stärker attraktiviteten och befolkningsutvecklingen. Fond för bygdens utveckling Projektet kommer att skapa arbetstillfällen och mervärden både för Piteå kommun och Markbygden. Markbygden Vind AB ser det som angeläget att en del av etableringens fördelar på kort och lång sikt ska komma Piteå kommun och Markbygden till del. I samband med anläggningen av vindkraftparken kommer projektägaren därför bl.a. att instifta en fond för bygdens utveckling. Fonden instiftas för att ge en vinstdelning till de byar, föreningar och organisationer som på olika sätt berörs av vindkraftetableringen. Modellen kommer att likna de s.k. Bygdemedlen som förekommer utmed reglerade vattendrag. Fondens medel ska användas till ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden, god livsmiljö eller på annat sätt är till nytta för bygden. Finansieringen av fonden ska säkerställas genom årliga avgifter från vindkraftanläggningens produktion Näringsliv Norrbotten Vindkraftssatsningen i Markbygden innebär en investering på i storleksordningen miljarder kr i vindkraftverk. Länet i sin helhet bedöms få betydande nyttor av etableringen. Anläggningens volym innebär att vindkraftverken till viss del kan produceras i Sverige. Ca 50 % av produktionskostnaden avser torn och vingar och bedöms kunna ske i regionen, något som skulle medföra betydande positiva samhällseffekter. För att klara ut hur en etablering av vindkraftstillverkning i regionen kan ske i samarbete med lokala och regionala industrier har bl.a. en företagsgruppering med företag verksamma inom plast- och kompositindustri, betongtillverkning, el- och industrimontage, byggindustri och processmetallurgi bildats. Företagsgrupperingen har bl.a. besökt Aurich i Tyskland, där man träffat vindkrafttillverkaren Enercon och informerat om företag som finns i Piteå kommun. Syftet är att skapa industriell utveckling och arbetstillfällen i regionen. Det handlar också om Producerad sulfatmassa 2005 Ton XXX Gwh Konsumtion av inköpt el Övrig el egenproducerad Källa: miljodatabas.skogsindustrierna.corg Vallvik Dynäs Mondi Packaging Gwh Östrand SCA ton 260 Gwh Iggesund Holmen ton Husum M-Real Gwh Munksund SCA ton 210 Gwh Piteå Kappa Kraftliner ton 360 Gwh Obbola SCA ton 260 Gwh Karlsborg Billerud ton 230 Gwh Figur 14.6:1 I Piteå finns omfattande sulfatmassaproduktion där vindkraften kan spela en viktig roll som kompletterande energikälla. Dessutom finns potentiella synergier avseende svartlutstillverkning. att företagen ska lära sig om vindkraft och klara ut hur företag i kommunen kan fungera som underleverantörer vid en etablering av vindkrafttillverkning. Det kan handla om allt från tillverkning av mindre delar i vindkraftverk, till rotorblad, fundament- och torntillverkning. Blir projektet så stort som ca 500 verk kan en anläggning för produktion av vindkraftverkens torn och kanske även rotorblad bli aktuell att lokalisera till regionen, vilket bedöms kunna skapa sysselsättning motsvarande i storleksordningen arbetstillfällen under ca 6-8 år. Vindkraften fungerar mycket effektivt i samspel med vattenkraften och kan därmed stärka elenergitillgången för regionens betydelsefulla basindustri samt sänka energikostnaderna. Elkraften från anläggningen i Markbygden kan även komma att användas vid svartlutsförgasning för produktion av miljövänligt fordonsbränsle. Markbygden och Infjärden Ökad sysselsättning Investeringar i lokal infrastruktur bedöms till i storleksordningen 5-10 miljarder kr. Delar av dessa värden kommer att tillföras närområdet genom sysselsättning både i bygg- och driftskedet av vindkraftparken. Vindkraftsetableringen bedöms under byggoch drifttiden skapa ca årsarbeten lokalt, fördelade på ca år. Byggskedet, med anläggning av lokal infrastruktur som skogsbilvägar, byggande av fundament, dragning av ledningar etc. bedöms ge arbetstillfällen under ca 6-8 år. Bergtäkt och krossning behövs både för vägmaterial och ballast för betongen. De bergarter som finns i och i närheten av området indikerar att det finns möjligheter för lokal betongtillverkning, eventuellt kan betongtillverkningen ske med mobil betongfabrik. Driftskedet med drift och underhåll av anläggningarna bedöms ge sysselsättning till ca personer under åtminstone 25 år. Kringeffekter/indirekt sysselsättning bedöms också uppstå genom att arbete skapas för exempelvis lokala åkare i samband med transport av verken till anläggningsområdet samt genom bibehållen/utvecklad lokal service i Markbygden och Infjärden. Många entreprenörer i Markbygden och Infjärden kommer att dra nytta av anläggningen. När det gäller indirekta sysselsättningseffekter kopplade till kringtjänster och servicefunktioner brukar man ofta räkna med att för varje 132

133 arbetstillfälle som skapas inom industrin, skapas ytterligare 2 arbetstillfällen. Eftersom lokala entreprenörers arbete för anläggande av skogsbilvägar, eldragning, fundamentbyggnad etc. är inräknade ovan antas att varje arbetstillfälle inom vindkraftetableringen ger ytterligare 0,5 arbetstillfällen inom kommersiell service, transporttjänster etc. Detta innebär totalt i genomsnitt ca nya arbetstillfällen per år under etableringens bygg- och driftskede på ca år. Figuren 14.6:2 visar sysselsättning idag respektive bedömd sysselsättning i vindkraftsanläggningens bygg- och driftskeden, samt i ett 0-alternativ utan vindkraft år Ca en fjärdedel av sysselsättningen avseende byggande av lokal infrastruktur bedöms komma i Markbygden (främst Koler och Långträsk) genom entreprenörer, ca hälften i Infjärden och ca en fjärdedel i övriga regionen (främst Piteå). Indirekta sysselsättningseffekter i form av bibehållen/utvecklad lokal service etc. bedöms fördelas ungefär lika mellan Markbygden och Infjärden. Stärkt lokal ekonomi Delar av värdet av vindkraftparken kan komma lokalområdet till del genom avtal med markägare. Lokalt delägande är också möjligt. Fonden för bygdens utveckling innebär ett ekonomiskt tillskott för området. Samverkande näringar Samverkan och samordning mellan olika näringar som besöksnäring, vindkraft och andra näringar är viktigt. Som jämförande exempel kan nämnas Kiruna och Gällivare där det utvecklats ett viktigt samspel mellan gruvnäring och turism. De olika näringarna innebär dels kompletterande arbetsmarknader i kommunerna, som är viktigt exempelvis för att två i ett hushåll ska kunna bo och verka i regionen. LKABs visningsgruva InfoMine i Kiruna har utvecklats till ett mycket populärt besöksmål. Erfarenheter från anläggningar av detta slag kan med fördel nyttjas för idéarbete kring motsvarande satsningar kopplade till vindkraften i Markbygden Differentierat näringsliv Ett differentierat näringsliv är viktigt bl.a. mot bakgrund av att pappersindustrin i Piteå, liksom på andra ställen, har genomgått rationaliseringar. Även om omsättningen har ökat, sysselsätts färre personer i kommunens pappersbruk idag jämfört med tidigare. Gråträsk GRÅTRÄSK Sysselsättning Idag Byggskede Driftskede O-alt. Totalt Kringeffekter (lokal service, transporttjänster etc.) Kilometer MARKBYGDEN Långträsk Koler LÅNGTRÄSK Sysselsättning Idag Byggskede Driftskede O-alt. Totalt Lokal infrastruktur Drift & underhåll 6-12 Kringeffekter (lokal service, transporttjänster etc.) Storsund Flötuträsk STORSUND Sysselsättning Idag Byggskede Driftskede O-alt. Totalt Kringeffekter (lokal service, transporttjänster etc.) KOLER Granträsk Sysselsättning Idag Byggskede Driftskede O-alt. Totalt Lokal infrastruktur Drift & underhåll 6-12 Kringeffekter (lokal service, transporttjänster etc.) Åträsk Yttersta Lillpite Roknäs Sjulnäs INFJÄRDEN Svensbyn INFJÄRDEN Sysselsättning Idag Byggskede Driftskede O-alt. Totalt Lokal infrastruktur Drift & underhåll Kringeffekter (lokal service, transporttjänster etc.) Sysselsättningseffekter för ÖVRIGA REGIONEN Byggskede Produktion av torn och rotorblad Lokal infrastruktur Figur 14.6:2 Vindkraftanläggningen bedöms skapa betydande sysselsättning både i bygg- och driftskedet för Markbygden och Infjärden. Blir projektet så stort som ca 500 verk kan en anläggning för produktion av vindkraftverkens torn och kanske även rotorblad bli aktuell att lokalisera till regionen, vilket skulle skapa ytterligare viktig sysselsättning i regionen. 14 Samhällsnyttor 133

134 15. Kontrollprogram 15 Kontrollprogram Följande kapitel redovisar ett översiktligt synsätt på hur kontrollprogram kan bli aktuella i det fortsatta arbetet med vindkraft projektet. Utvecklade förslag inför tillstånds- och villkorsprövning Fokus i detta skede ligger på att belysa de övergripande dragen i tänkbara kontrollprogram. Detaljerade förslag på kontrollprogram kommer att presenteras i ett senare skede inför den tillstånds- och villkorsprövning som förväntas ske av länsstyrelsen efter att frågan om projektets tillåtlighet är avgjord. Figur 15.2:1 Per-Nilsaberget och Manjärvliden, ungskog av contortatall i förgrunden. Landskapet i Markbygden är präglat av intensivt skogsbruk. Sluttningar och höjder täcks till stor del av hyggen och unga skogar. Bedömningarna av hur en utbyggnad av vindkraft i Markbygden kan påverka miljön har beskrivits i kapitlet om konsekvenser (kapitel 10). Eftersom inga motsvarande projekt genomförts kan det, trots att skadelindrande och kompenserande åtgärder genomförs, i viss mån ändå kvarstå osäkerhet om vilka konsekvenserna blir. För några särskilt identifierade intressen bedöms det bli nödvändigt att genomföra kontrollprogram för att följa upp effekterna av en utbyggnad. Erfarenheterna kan efterhand användas i det fortsatta projektet och också bli tillgängliga för liknande projekt på andra håll. För några av dessa tematiska ämnesområden redovisas nedan förslag på hur kontrollprogram kan utformas. Rennäring Markbygden Vind AB kommer att följa upp konsekvenserna för rennäringen i samarbete med berörda samebyar. Kungsörn Eftersom studier av vindkraftens påverkan på stora rovfåglar är fåtaliga är det av stort intresse att följa upp eventuella effekter på framför allt häckande kungsörn i Markbygden. Kungsörnen anses också befinna sig i en långsam expansionsfas mot söder och öster i Norrbotten. Detta kan göra det möjligt att följa utvecklingen och att undersöka t.ex. dödlighet och etablering av kungsörnspar inom vindkraftområdet. Någon motsvarande studie i liknande miljö finns inte. Den kungsörninventering som genomförts i Piteå kommun under 2008 har kartlagt örnrevir och boplatser såväl inom utredningsområdet som utanför. Därigenom finns bra grunddata som underlag inför ett kommande kontrollprogram. Ett kontrollprogram för kungsörn innebär förslagsvis återkommande inventeringar av revirhävdande örnar i området under mars månad. Om tillräckligt bra data kan erhållas blir det också bli möjligt med en jämförande uppföljning av häckningsframgång mellan örnpar inom/ nära området och örnpar långt ifrån. Sök med hund efter döda örnar och andra fåglar runt ett urval av kraftverken kan också bli aktuellt, men detta måste utredas närmare eftersom man måste ha i åtanke hur snabbt döda fåglar i naturen tas om hand av rovdjur och asätare. Det kan också vara svårt att bedöma vilka verk i landskapet som utgör den största risken. 134

135 Tjäder Det är bristfälligt känt hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar som tjäder och därför bedöms en uppföljningsstudie vara värdefull. En rad spelplatser för tjäder är kända inom utredningsområdet, några av dem på eller nära de höjder som planerar att bebyggas. En kartläggning av spelets omfattning på någon eller några utvalda spel - före, under och efter en utbyggnad - kan utgöra en lämplig studie. Under 2007 påbörjades studier på två tjäderspel inom det delområde där den första etappen av utbyggnaden planeras att ske och dessa har fortsatt under Därigenom finns grunden lagd för en mer långsiktig studie av tjäderspelplatser i området. Vattendrag I ett naturvärdesperspektiv är några av områdets största värden knutna till vattendrag. Eftersom såväl ett flertal utpekade livsmiljöer som arter förekommer längs vattendrag bedöms ett kontrollprogram med avseende på negativa effekter på naturvärdena bli mycket viktigt. Risken för skadlig påverkan är till stor del knuten till ingrepp vid utbyggnaden av vägnätet. Därför ska väl genomförda kontrollåtgärder genomföras såväl före som efter de kommande ingreppen för att kunna upptäcka och åtgärda eventuella skadeverkningar. Utvärdering av vägtrummornas placering såväl som undersökningar av grumling och vattenkemi, analyser av bottenfauna och elfiske kan komma ifråga. I synnerhet större biflöden till Åbyälven och Lillpiteälven kommer att följas. Våtmarker Även våtmarkerna kan påverkas negativt, i synnerhet av utbyggnaden av vägnätet. Olämpligt anlagda vägar kan t.ex. medföra stora effekter på våtmarkernas hydrologi och därigenom förändra flora och fauna. Beredskap finns för att kontrollera att inte fågelfaunan på högt värdeklassade myrar i väsentlig grad påverkas av utbyggnaden. Inventering av häckfågelfaunan ska i sådana fall göras innan bygget startar och bör därefter utföras såväl under byggperioden som efter idrifttagandet. Med de skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kap 9 bedöms dock detta inte behöva bli aktuellt. Figur 15.2:2 Det är viktigt att våtmarkernas karaktär och hydrologi påverkas så lite som möjligt vid vägdragningar i området. 15 Kontrollprogram 135