Landstingsövergripande analys anmälningsärende

Transkript

1 Ä ammanträdesdatum ida andstingsstyrelsen (22) nr C andstingsövergripande analys anmälningsärende örslag till beslut andstingsstyrelsen beslutar att lägga andstingsövergripande analys till handlingarna. Ärendet andstingets ledningskontor har tagit fram en landstingsövergripande analys som är disponerad enligt landstingsplan och budget en landstingsövergripande analysen ska ses som ett underlag till politiskt inriktningsdokument. rdförandes sign Justerandes sign tdragsbestyrkande

2 andstingsövergripande analys som underlag till politiskt inriktningsdokument 1 (35)

3 Ä... 5 Ä... 5 juklighet och framtida vårdbehov... 6 C VC... 7 Ä... 8 ostnaden för äkemedelsförmånen (receptförskrivning)... 8 ostnad för läkemedel via rekvisition (beställning till vårdenhet)... 9 Ä... 9 nvesteringar... 9 katteintäkter... 9 tatsbidrag... 9 katte- och statsbidragsutveckling CH V V V V V V V V V V V V V V V V V V (35)

4 ammanfattning åde förvaltningarna och landstinget centralt har gjort analyser som visar att det finns gemensamma frågor att ta itu med under planperioden. essa innebär både utmaningar och möjligheter. Viktiga fakta som rör planperioden : andstingets verksamheter påverkas av ett kärvt ekonomiskt läge. tora planerade investeringar påverkar driftskostnaderna och begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. efolkningen i ppsala län ökar och en allt större andel av invånarna hör till gruppen äldre. Vårdbehovet väntas öka med cirka sex procent inom slutenvården fram till 2015, jämfört med ed dessa förutsättningar är det en stor utmaning för landstinget att öka tillgängligheten till vården. ör att lyckas krävs det bland annat effektivare vårdkedjor, nya it-lösningar och ett hälsoinriktat arbetssätt. Verksamheterna måste ha ett ständigt pågående förbättringsarbete. roduktionsplaneringen måste bedrivas systematiskt, tillsammans med en effektiv resursplanering och en långsiktig kompetensförsörjning. amverkan och nya samarbetsformer krävs både mellan olika aktörer inom landstinget och mellan landstinget och externa aktörer, andra landsting, kommuner och ppsala universitet. ör att vårt landsting ska fortsätta att vara ledande inom sjukvårdsregionen när det gäller högspecialiserad vård krävs det ett strukturerat arbete med kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning. et är också viktigt att utöka samarbetet mellan vårdgivare i sjukvårdsregionen och ett bättre utnyttjande av de samlade resurser som finns, främst inom bristområden. tvecklingen av telemedicin kan också stärka samarbetet mellan olika vårdgivare i regionen. örvaltningarna effektiviserar sitt arbete, men inte i tillräcklig utsträckning för att landstinget ska kunna möta hela det framtida behovet av hälso- och sjukvård. ärför finns ett stort behov av prioriteringar inom verksamheterna. ör att styra de landstingsfinansierade verksamheterna ändamålsenligt, och för att dessa ska använda sina resurser effektivt krävs det långsiktiga och tydliga beställningar och ersättningssystem. laneringsprocessen är viktig för att ge förvaltningarna tydliga förutsättningar inför kommande år. andstinget måste ha en tydlig investeringsprocess med ett aktivt investeringsråd för att kunna hantera och värdera stora framtida investeringar. et är viktigt att även beakta framtida hyreskostnader i processen, eftersom dessa kommer att ta en allt större andel av de framtida ekonomiska resurserna i anspråk. tt sätt att uppnå ökad valfrihet inom vården är att utöka antalet områden för vårdval. et är samtidigt viktigt att patienter med omfattande vårdbehov får ta del av fördelarna med vårdval då det finns indikationer på att de kan missgynnas i dagens system. tt sätt att uppnå detta är att konstruera ersättningssystem som ger bra tillgång till vård för vårdtunga patienter och patienter med kroniska sjukdomar. 3 (35)

5 ommande vårdval kräver att verksamheterna anpassar sig och har en god framförhållning när det bland annat gäller kompetensförsörjning, marknadsföring och utveckling av itstöd. et är också viktigt att landstinget fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare, för att klara kompetensförsörjningen. andstinget bör därför göra en särskild satsning på arbetsgivarvarumärket. 4 (35)

6 nledning en landstingsövergripande analysen är disponerad enligt landstingsplan och budget rbetet med den landstingsövergripande analysen utgår från analyser inrapporterade av förvaltningarna i andstinget i ppsala län. örvaltningarnas uppdrag var att göra en omvärldsbevakning, beskriva möjligheter och utmaningar för åren okumentet inleds med kompletterande planeringsförutsättningar för planperioden jämfört med landstingsplan och budget ompletteringar har skett inom vissa områden som till exempel demografiska förutsättningar. ärefter följer respektive styrkortsperspektiv, vilka inleds med en sammanfattning av förvaltningarnas analyser. edan analyseras området utifrån ett landstingsövergripande perspektiv. tifrån sammanfattningarna och analyserna redovisas gjorda slutsatser. ompletterande planeringsförutsättningar emografiska förutsättningar andstinget har sin verksamhet inom ppsala län, ett län som vid årsskiftet 2011/2012 har invånare ( , källa C). efolkningsutvecklingen i länet är fortsatt positiv och ökningen bedöms uppgå till cirka en procent per år. År 2015 kommer länets befolkning uppgå till cirka invånare. iagram 1: befolkningsutveckling, ppsala län ntal efolkningsutveckling, ppsala län Ålder iagrammet ovan visar prognosen som pekar på att antalet personer i ålder år kommer att vara i det närmaste oförändrat fram till år äremot kommer antalet personer som är 65 år och äldre att öka med drygt under samma period. ntal personer över 85 år kommer dock att vara oförändrat. ppsala/nivsta samt södra länsdelen kommer folkmängden att öka med 4 procent till år 2015, för norra länsdelen kommer befolkningen att vara i det närmaste oförändrad. Åldersfördelningen i ppsala län uppvisar en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet. et finns också stora skillnader mellan länsdelarna. ppsala/nivsta domineras av perso- 5 (35)

7 ner i åldern år samtidigt som den norra länsdelen har en betydligt större andel personer som är äldre än 65 år jämfört med ppsala/nivsta. etsamma gäller södra länsdelen men skillnaden är inte lika uttalad. juklighet i framtiden beror bland annat på hur befolkningsstorlek och sammansättning förändras och på hur frisk- och riskfaktorerna utvecklas. lertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför allt när det gäller cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. et är främst dessa sjukdomar som medför ett ökande antal patienter de kommande åren. n tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården är över 70 år. ed hänsyn till den ökande andelen äldre kommer antal patienter att öka fram till år etta innebär för ppsala län att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför en ökande sjukdomsbörda. juklighet och framtida vårdbehov efolkningsstorlek och ålder är två av de viktigaste bestämningsfaktorerna för behovet av hälso- och sjukvård. en befolkningsprognos som använts här har tagits fram av tatisticon och sträcker sig till en totala ökningen av antal patienter inom slutenvård, på grund av den demografiska utvecklingen, förväntas vara 2,1 procent år 2013 och 5,8 procent till år sykiska sjukdomar står för den största andelen av vårdkonsumtion. er än 19 procent av antalet vårddagar inom slutenvården konsumeras av patienter med psykiska sjukdomar. ntalet vårddagar vad gäller psykiska sjukdomar förblir troligtvis oförändrade eller minskar något fram till år 2015 och vidare till år yra grupper av somatiska sjukdomar, så som cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer, sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven samt skador svarar för nästan hälften av vårdkonsumtionen inom slutenvården. jukdomarna är starkt åldersrelaterade och kan därför påverka det framtida behovet negativt. ed antagande att hälso- och sjukvård fungerar på samma sett som år 2011 och folkhälsan och hälsobestämmningsfaktorerna är oförändade sammanfattas de förväntade förändringar av vårdbehovet i tabell 1. abell 1: rognos för ökning av vårdkonsumtion i sluten vård kning patienter ( % i jämf med 2011) kning vårddagar (% i jämf med 2011) lla diagnoser 2,1 5,8 18,0 2,6 7,0 21,7 Cirkulationsorganens sjukdomar 3,2 9,0 27,1 32 8,5 28,4 umörer 3,3 8,5 22,9 3,7 9,1 24,2 jukdomar i muskuloskeletala systemet 2,5 7,1 20,0 3,0 8,1 25,3 kador och förgiftningar 2,0 5,3 18,9 2,5 6,8 27,0 sykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 1,0 2,6 8,7 1,7 3,6 8,0 e sjukdomsgrupper som prognostiseras öka mer än genomsnittet är bland andra tumörer och cirkulationsorganens sjukdomar. etta stämmer väl med den sjukdomsbild som idag finns bland de äldre och tyder på ett fortsatt stort behov av vård för dessa patientgrupper. amtidigt kan en ökad förskjutning från slutenvård till öppenvård för dessa sjukdomsgrupper förväntas. et är också patientgrupper för vilka de kommunala insatserna betyder 6 (35)

8 mycket, varför ett ytterligare förbättrat samarbete mellan kommun och landsting kan förväntas minska deras behov av hälso- och sjukvård. en framskrivna behovsbilden kan i praktiken komma att modifieras av ett antal faktorer. land de mer framträdande märks: folkhälsans utveckling som framöver fortsatt kan förbättras för alla, inklusive de äldre olika hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder förbättringsarbete i vården som bland annat leder till kortare vårdtider, rätt vårdnivåer och närvård förbättrat patientsäkerhetsarbete som leder till färre skador och biverkningar medicinteknisk utveckling som kan ge högre kostnadseffektivitet i vården, men som också leder till att fler åkommor upptäcks och behandlas. edicinteknisk utveckling tvecklingen inom det medicintekniska området styr indirekt behovet av hälso- och sjukvård. begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, nya maskiner eller apparater, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. tvecklingstakten inom de medicinska verksamheterna är hög vilket ställer höga krav på anpassning och förändring. ycket talar för att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar under de närmaste decennierna. en medicintekniska utvecklingen är en faktor som är av betydelse för möjligheterna att möta vårdbehoven, samtidigt som den kan skapa nya behov och i vissa fall också verka kostnadsdrivande. en medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. tvecklingen styrs till stor del av ekonomiskt starka länder och industrigrupper. et medför att utvecklingen är svår att förutspå och att landstinget har små möjligheter att påverka utvecklingens inriktning. ehoven förändras nya sjukdomar uppstår och medicinska framsteg gör det möjligt att bromsa eller bota gamla. en medicintekniska utvecklingen medför välfärdsvinster i form av förbättrad överlevnad, ökad livskvalitet och även minskad sjuklighet. et är sådana förbättringar som är vinsten av ekonomiska satsningar på nya metoder och klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. tt exempel är de nya biologiska läkemedlen för behandling av reumatiska sjukdomar. e är kostsamma, men leder till en påtaglig lindring av patienternas besvär och en besparing som kommer samhället i stort till del, dock inte landstinget. n annan påtaglig effekt av den medicintekniska utvecklingen är skiftet från slutenvård till öppenvård för olika behandlingar. et innebär på längre sikt en väldig besparing för sjukvården och klart förbättrad livskvalitet för patienterna ett över de kommande 20 åren är det troligt att den medicintekniska utvecklingen leder till att allt större del av vårdbehoven kommer att kunna mötas polikliniskt. ärigenom bidrar denna faktor till förbättrad produktivitet; det blir möjligt att producera mer vård per resursenhet. amtidigt bidrar utvecklingen till ökade kostnader. tt antal nya medicinska behandlingar kommer att introduceras och troligen blir de kostsamma. tt exempel som förväntas dyka upp de närmaste åren är behandling av lzheimer. är förväntas flera genombrott i behandlingen och flera läkemedel är på gång att introduceras. ed tanke på omfattningen av lzheimer i befolkningen handlar det om stora kostnader som måste täckas och utan att de nödvändigtvis leder till några större kostnadsbesparingar inom sjukvården. 7 (35)

9 ör att på ett systematiskt sätt kunna kunskapsstyra vården behövs struktur för införande av nya metoder, teknologier och läkemedel. tt ordnat införande syftar till en metod för både värdering och rangordning av nya metoder samt en struktur för införande och utvärdering. ådana system kan användas inom prioriteringsarbetet som ett sätt att rangordna olika verksamheter men också vid vertikala och horisontella prioriteringar, utbudsminskningar och utsortering av gamla metoder. ör att möta framtiden och utmaningen med att använda gemensamma resurser på bästa sätt i en situation där våra möjligheter till åtgärder är större än resurstilldelningen är det nödvändigt med ett systematiskt och öppet prioriteringsarbete. rioriteringsarbetet omfattar dels utbildning för att göra prioriteringsarbetet till en del av det dagliga arbetet med ständiga förbättringar dels kommunikation mellan politik, profession, patienter och medborgare. n del av framtidens utmaningar består i att möta detta samspel mellan medicinsk utveckling och befolkningens önskemål om tillgång till utvecklingens framsteg. ålet är att föra en dialog om vad som ska ingå i det allmänna åtagandet och vad som kanske måste sorteras ut. den framtida vården, både inom högspecialiserad sluten vård och primärvård kommer "vårdkedjetänkandet " att inta en alltmer central plats. Varje patient handläggs inom flera enheter. essa enheter måste snabbt och säkert få tillgång till all information om patienten, för att resurseffektivt kunna bidra med sin egen insats. valitetsregister som har möjlighet att snabbt och säkert föra ("tanka") över redan befintliga data från journalsystem till olika register är av central betydelse för både utveckling av vården samt forskning i framtiden. åda skälen pekar mot att framtidens -stöd till vården måste förstärkas och utvecklas i samarbete med vården. edömningen är att detta kommer att kräva stora satsningar; ekonomiskt, -mässigt samt i handhavandeutbildning för användarna. äkemedel ostnaden för äkemedelsförmånen (receptförskrivning) ocialstyrelsen prognostiserar varje år kostnadsutvecklingen för läkemedel de kommande åren i riket. etta är ett mycket svårt arbete som baseras på en mängd antaganden. e största kostnadsökande faktorerna är ökad förskrivning av läkemedel med relativt hög kostnad samt introduktion av nya läkemedel. vilken utsträckning dessa läkemedel kommer att förskrivas beror ytterst på hur effektiva processer vi inom andstinget i ppsala län upprättar kring kriterier för förskrivning av och riktad uppföljning för kostsamma läkemedel samt vilka faktorer som styr budgetprocessen för läkemedelskostnader. ocialstyrelsen prognostiserar att kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökar med 1 procent e främsta anledningarna till låg ökning 2013 är flera stora patentutgångar under perioden augusti 2011 till december 2012, nya regler från och med 1 januari 2012 för högkostnadsskyddet (patienten betalar mer själv än tidigare), samt V:s arbete med att ompröva förmånen för flertalet läkemedel. n ökning på 1 procent motsvarar cirka 7 miljoner kronor för ppsala län å vårdcentralerna beräknas dock kostnadsminskningar motsvarande 20 miljoner kronor. kade kostnader för sjukhusens förskrivning tar ut denna kostnadsminskning. Åren minskar antalet patentutgångar kraftigt och ocialstyrelsen prognostiserar att kostnadsutvecklingen återgår till en mer normal ökningstakt på mellan 1,5 och 4 procent per år. etta motsvarar en ökning på cirka miljoner kronor för ppsala län (35)

10 n tydlig kostnadsökande faktor de närmaste åren blir ocialstyrelsens riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar. riktlinjerna föreslås en kraftig satsning på alfahämmare och andra biologiska läkemedel. ocialstyrelsen bedömer att de nya riktlinjerna kan leda till en omfattande kostnadsökande effekt inom läkemedelsområdet, men anser att vinsterna för patienter och samhället är stora och att den ökade kostnaden är försvarbar. ehandlingsansvaret för nya antikoagulantia kan på sikt övergå från sjukhusen till vårdcentralerna, dock tidigast under rocessen att skapa ett ordnat införande för vissa läkemedelsgrupper såsom antikoagulantia pågår i form av rekommendationer från läkemedelskommittén. essa behöver omsättas i beslut från linjeorganisationen för att få genomslag. rbetet kan utvecklas med andra läkemedelsgrupper. ostnad för läkemedel via rekvisition (beställning till vårdenhet) e närmsta åren kommer flera nya, dyra specialläkemedel att introduceras på marknaden. essa finns inom ett stort antal terapiområden. amtidigt föreligger endast måttliga effekter av patentutgångar på läkemedel som vanligtvis förskrivs på rekvisition. ocialstyrelsen prognostiserar kostnadsökningstakten till 8 procent år etta innebär en kostnadsökning på cirka 30 miljoner kronor för 2013 i ppsala län. ör 2014 finns ännu inga prognoser från ocialstyrelsen. konomiska förutsättningar i landstinget nvesteringar et finns ett fortsatt stort investeringsbehov i fastigheter i landstinget. År beräknas fastighetsinvesteringarna att ligga på cirka miljoner kronor. dessa siffror finns dock en viss osäkerhet eftersom merparten av dessa investeringar (5 438 miljoner kronor) endast är planerade, det vill säga ännu ej beslutade. Även utrustningsinvesteringarna kommer att vara högre under planperioden än tidigare år. katteintäkter rognosen för är miljoner kronor (, oktober). ör respektive år är skatteintäkterna 7 605, och miljoner kronor. katteutvecklingen är 4,2 procent i snitt per år för planperioden. tatsbidrag nligt prognos från i oktober är den totala effekten av utjämningsbidraget för landstinget, efter avdrag för kostnadsutjämning, miljoner kronor för planperioden. ör respektive år är utjämningsbidraget för landstinget efter avdrag för kostnadsutjämning 591, 601 och 613 miljoner kronor. är det gäller läkemedelsförmånen finns ännu ingen överenskommelse från och med et är därför svårbudgeterat. edömningen är att inget avtal kommer att slutas för äkemedelskostnaderna har minskat, vilket innebär att även statsbidraget för läkemedel kommer att bli lägre framöver. ed detta som grund så görs bedömningen att statsbidraget för läkemedel kommer att ligga på cirka 740 miljoner kronor årligen under planperioden. 9 (35)

11 jukskrivningsmiljarden kommer att fortsätta till 2016 och kommer därför budgeteras med 20 miljoner kronor per år under planperioden. pecialdestinerade statsbidrag (till exempel patientsäkerhet) budgeteras inte centralt på inansförvaltningen utan på respektive förvaltning. tatsbidragsutvecklingen är 0,8 procent i snitt per år under planperioden. katte- och statsbidragsutveckling tvecklingen av skatter och statsbidrag ökar i takt med att konjunkturen förbättras de närmaste åren. rots den positiva utvecklingen så är det ändå en blygsam utveckling. et är dock en positiv trend från 2012 och framåt (se den gula linjen) men just 2012 var den procentuella utvecklingen på en mycket låg nivå, 2,4 procent. ittar vi på aktuell planperiod så är det främst i slutet av planperioden som ökningen tar fart. en gemensamma ökningstakten av skatter och statsbidrag är 3,7 procent i snitt per år under planperioden. 25,0% katteutveckling i % tatsbidrag i % skatte- och tatsbidragsutv i % 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% * 2012** 2013*** * 2012 inklusive skatteväxling ** 2012 exklusive skatteväxling ***2013 exklusive skattehöjning 10 (35)

12 edborgare och kund trategiskt mål andstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. ramgångsfaktorer för att nå målet är Hälsoinriktat arbete kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet od vårdkonceptet möjlighet att välja vårdgivare. ammanfattning av förvaltningsanalyserna lera av förvaltningarna påtalar, i likhet med föregående år, vikten av att arbeta med att öka kundnöjdheten för att på det sättet få fler och nöjdare kunder. asarettet i nköping skriver om möjligheten att utöka mottagnings- och telefontider samt att i högre grad anpassa tiderna i enlighet med vad patienterna efterfrågar. rimärvården ser möjligheter i att utveckla tillgängligheten i form av filialer, anpassade öppettider och flexiblare lösningar/tjänster som är anpassade efter kundernas önskemål och behov. asarettet i nköping och kademiska sjukhuset menar att en av de stora utmaningarna framöver är att uppnå en hög tillgänglighet och klara vårdgarantin för länsinvånarna samt för region- och rikspatienter. asarettet ser en möjlighet i att minska köerna med hjälp av produktionsplanering och processoptimeringar. ör olktandvården är problemet med tillgänglighet störst inom specialisttandvården, vuxentandvård. ålet är att väntetiden för planerade behandlingar ska vara högst tre månader och arbetet med att förbättra kapaciteten ska fortsätta. Habilitering och hjälpmedel nämner en utmaning i att nya målgrupper efterfrågar förvaltningens tjänster och service. Verksamheten behöver utvecklas för att möta brukarnas nya behov och krav. ntalet brukare ökar kontinuerligt, även inom befintliga målgrupper. Verksamheten har under lång tid optimerats för att klara av den ökade efterfrågan. nsatser som förr gavs individuellt ges numera ofta genom gruppverksamhet samt genom utbildning och stöd till anhöriga och personer i brukarens närhet. ortfarande kommer dock många brukares behov att behöva tillgodoses individuellt för att åtgärder ska bli effektiva och patientsäkra. n utmaning blir enligt förvaltningen att få resurserna att räcka till för individuella insatser även i fortsättningen. lera av förvaltningarna nämner effektivisering och samarbeten som viktiga framtidsfrågor, exempelvis att arbeta med att patienterna får vård på rätt vårdnivå,. n annan viktig fråga är samverkan med kommunerna för att bland annat skapa ett hållbart stöd till anhöriga. asarettet i nköping ska arbeta med att ytterligare stärka och fördjupa det goda samarbetet med kommunerna och primärvården i frågor kring äldre, multisjuka patienter samt palliativ vård. 11 (35)

13 asarettet nämner också vikten av alternativa vårdformer för att minska behovet av slutenvård samt att det behöver finns geriatrisk kompetens tillgänglig på akutmottagningen i syfte att undvika onödig slutenvård. ör kademiska sjukhuset präglas utmaningarna och möjligheterna i stor utsträckning av ett behov av och möjlighet att utföra specialiserad och högspecialiserad vård till såväl länets invånare som patienter från regionen och övriga riket. n tredjedel av den vård sjukhuset producerar idag finansieras av externa kunder och är väsentlig för att sjukhuset ska kunna fortsätta att utveckla vården och bedriva forskning och utbildning. vanstående är, enligt kademiska, förutsättningar för att sjukhuset ska förbli ett attraktivt universitetssjukhus för landstinget i ppsala län, andra landsting, patienter, medarbetare och studenter. n utmaning för är att anpassa verksamheten efter de förutsättningar som de nya avtalen med landstingen i region ger. kademiska sjukhuset skriver i sin analys att det idag är fler patienter som vänder sig till sjukhuset för bassjukvård än vad som finns med i produktionsuppdraget. etta medför, enligt sjukhuset, köer och bristande tillgänglighet. tmaningar inför 2014 är ökad fokusering på specialist- och högspecialiserad vård genom att, där sjukhusets resurser inte är nödvändiga, styra patientströmmar till primärvården och/eller andra vårdgivare. kad tillgänglighet och en köfri riks- och regionvård i syfte att bibehålla och utveckla universitetssjukhuset, är en annan utmaning. kademiska sjukhuset ser fortsatta möjligheter i att samarbeta exempelvis genom att tillsammans med asarettet i nköping och rimärvården göra strategiska val kring vilken bassjukvård som ska erbjudas inom de landstingsdrivna förvaltningarna. kademiska sjukhuset ser i likhet med år 2011 utmaningar i att bibehålla och utveckla lojaliteten och partnerskapet i sjukvårdsregionen samt möjligheter i att utveckla samarbetet med arolinska universitetssjukhuset. et är också viktigt att förnya avtal, med befintliga kunder, som är attraktiva för båda parter. jukhuset ser fortsatt ett behov av att enas kring en långsiktig målbild och profilering av sjukhuset som bland annat visar hur kademiska sjukhuset ska förhålla sig till arolinska universitetssjukhuset, inför driftsättningen lla länsinvånare har lika rätt till tillgänglighet och ett bra bemötande. örvaltningarna kommer därför att arbeta med likabehandlingsplaner och fysisk tillgänglighet för alla under perioden. ör att bli bättre på att bemöta alla patienter ska asarettet i nköping Hcertifiera merparten av sina avdelningar. asarettet vill fortsätta att utveckla sin verksamhet så att lasarettets resultat är bättre än riksgenomsnittet i den ationella patientenkäten andstingsservice ska arbeta för en god tillgänglighet inom kademiska sjukhuset med anledning av pågående och framtida byggnation inom sjukhusområdet. illgången till parkeringsplatser måste säkerställas, nya cykel- och gångvägar måste anläggas och sjukhusets provisoriska entréer samordnas för att utgöra en trygg och säker anslutning till sjukhuset. yggprojektet ramtidens kademiska () kommer att medföra att patienter behöver flyttas tillfälligtvis inom sjukhusområdet. andstingsservice ska tillsammans med kademiska sjukhuset ge patienter/anhöriga/besökare en tydlig information om vart de ska vända sig. 12 (35)

14 Habilitering och hjälpmedel skriver även i årets analys att förvaltningen ser att det fria vårdvalet utmanar verksamheten till att se brukare och samarbetspartners som kunder i en alltmer konkurrensutsatt verklighet. undfokus, möjlighet att välja, bemötande och att kunna anpassa öppettider och fysisk tillgänglighet till brukarnas behov är krav som blir än mer viktiga. n utmaning som kademiska sjukhuset ser är att bibehålla självkostnadsprissättningen av riks- och regionvård i det fall sjukhuset blir utsatt för priskonkurrens avseende behandlingar som går över till Vårdval. asarettet har som mål att vara en aktör i vårdval gynekologi, höft- och knäproteskirurgi och andra kommande för asarettet i nköping relevanta vårdområden. rimärvården ser en ökad konkurrens framöver genom exempelvis en eventuell kommande möjlighet för befolkningen att lista sig över länsgränserna. n annan utmaning uppstår, enligt rimärvården, när ett ansvar dygnet runt för listade patienter införs gällande vårdnivå primärvård. et kan vara svårt för den enskilde, särskilt för personer med funktionsnedsättning, att förstå och hitta rätt i det stora informationsutbud som finns idag. tt brukarna har möjlighet att i allt högre grad välja sina insatser och hjälpmedel ställer stora krav på information som underlättar deras val. n utmaning blir att anpassa informationen till de målgrupper, som på grund av till exempel kognitiv funktionsnedsättning, har begränsade möjligheter att göra egna val. ndersökningar, behandlingar och läkemedel blir allt mer personligt anpassade. tt själv ta aktiv del i den egna vården är idag en självklarhet. tt sätt att möta detta behov är att fortsätta utveckla ina vårdkontakter, 1177.se, 1177 och landstingets webbplats, lul.se. etta för att förenkla för brukare/patienter att hitta rätt i informationsutbudet och kommunicera med vårdgivarna. Även asarettet i nköping arbetar för att samtliga mottagningar och röntgenavdelningen ska erbjuda e-tjänsten ina vårdkontakter. asarettet ser vikten av att var aktiv och ständigt förbättra kommunikationen med patienterna exempelvis genom att delta i utvecklingen av nya e-tjänster. olktandvården har under det senaste året anslutit sig till ina Vårdkontakter och arbetar med att under kommande år införa ationella e-hälsotjänster. andstingets resurscentrum lyfter också frågan kring e-tjänster och ska arbeta för fortsatt utveckling av fler medborgartjänster i ina vårdkontakter men också för interna it-frågor som förnyelse av journalsystemet och säkra tjänster för autentisering. Habilitering och hjälpmedel påtalar att dagens teknikutveckling både skapar möjligheter och förväntningar hos brukarna. n utmaning är att hålla personalen uppdaterad vad gäller den senaste tekniken och att personalen fortsatt har kunskap kring och kan använda tekniska lösningar i behandlingsarbetet. olktandvården skriver i sin analys att teknikutvecklingen går snabbt och att patienterna ställer krav på att vårdgivare/myndigheter finns tillgängliga på nätet för kommunikation. v dessa skäl behöver tillgängligheten för patienterna förbättras kontinuerligt genom exempelvis längre öppettider, tillgänglighet på telefon och webb, tillgänglighet via 1177 och via ina vårdkontakter. ndra it-lösningar är exempelvis en webbsida tillgänglig via mobilen där det går att boka tid och se lediga så kallade sistaminutentider. Vid nästa årsskifte införs nya tandvårdsstöd till patienter med vissa kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar. egelverket kan vara svårt att förstå för patienterna och tand- 13 (35)

15 vårdens personal behöver därför ha god kunskap om de nya reglerna för att underlätta för patienterna att ta del av stödet. olktandvården ser en möjlighet i att skapa ett äldrecentrum för att samla, sprida och skapa kunskap om äldres munhälsa. nligt förslaget ska detta centrum involvera privattandvård, övrig hälso- och sjukvård samt kommunal verksamhet. kademiska sjukhuset tar upp möjligheterna att genom ett fortsatt hälsoinriktat arbete minska vårdbehov och vårdtider. rimärvården som liksom asarettet i nköping och kademiska sjukhuset är medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukvård nämner upprätthållande av kompetens, utvecklat folkhälsoarbete samt hälsoekonomi som både möjligheter och utmaningar. Habilitering och hjälpmedel framför att hälsan hos personer med funktionsnedsättning generellt är sämre än hos andra och att landstinget behöver bli ännu bättre på att ha ett hälsoperspektiv och erbjuda insatser som leder till förändringar i levnadsvanor, för den här patientgruppen. asarettet i nköping skriver om det arbete som behöver genomföras för att implementera ocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. etoder för beteendepåverkan rangordnas högt i ocialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård då detta är ett område som tandvården ska bli bättre på. olktandvården kommer de närmaste åren genomföra ett projekt där individuellt utformad beteendeterapi erbjuds vuxna patienter. asarettet i nköping påtalar vikten av att följa klädrutiner och basala hygienregler, rekommendationer för minskad antibiotikaresistens inom slutenvården samt vikten av att arbeta med och hantera antibiotikaresistensutvecklingen. ör att uppnå ovanstående finns det behov av en infektionsläkarkonsult. ör kollektivtrafiken kvarstår målet att uppfattas som enkel, pålitlig och prisvärd i förhållande till att resa med egen bil samt målet att kunderna ska uppleva att det är tryggt och säkert att resa med. ollektivtrafiken ska vara utformad så att skola, arbete, service och fritidsaktiviteter görs tillgängliga för alla. nder 2012 arbetar förvaltningen fram en ny hemsida. okus i detta arbete är att ge kunderna mera lättillgänglig information om tidtabeller och priser. Hösten 2013 kommer ett nytt biljettsystem med e-handelstjänster införas och under perioden sker en utveckling av dessa tjänster. tt mål för asarettet i nköping är att kallelse som färdbevis används av alla avdelningar/mottagningar vilket innebär att det bifogas ett färdbevis för gratis resa med ordinarie kollektivtrafikmedel, i samband med utskick av kallelse till patientbesök. rbetet fortsätter med att i samverkan med hitta nya lösningar för att underlätta för patienter att resa kollektivt till lasarettet. ultur i länet ser möjligheter i att samverka med sjukvårdsförvaltningarna för att i ökad utsträckning sprida evidensbaserad kunskap om kultur och hälsa. n annan möjlighet är att arbeta för att stärka läsfrämjande insatser lokalt genom ett strukturerat samarbete mellan bibliotek och studieförbund. illsammans med länets kommuner, olika aktörer på kulturområdet och folkbildningen vill ultur i länet ta fram en handlingsplan för att lösa problemen med arrangörsskap och lokaler i länets olika delar. örvaltningen ser det som viktigt att utveckla närvaron på nternet och i sociala medier i syfte att nå både befintliga och nya målgrupper. 14 (35)

16 n av de stora utmaningarna är att hitta forum för att nå medborgarna, dels på webben och i sociala medier men även på platser där det går att nå de medborgare som inte använder digitala medier. andstingsövergripande analys ör att klara vårdgarantin behövs ett långsiktigt och strategiskt arbete med att planera och beställa vård så att landstinget kan erbjuda patienterna vård på de tider och platser som efterfrågas samt på rätt vårdnivå. etta arbete bör ske i samarbete mellan beställare, produktionsstyrelse och utförande verksamhet. arbetet med att förbättra tillgängligheten ska hela processen för patienten omfattas och således även arbetet med att korta ledtider (lean). tt mäta de medicinska resultaten genom analyser av ppna jämförelser och andra liknande utvärderingar ingår också i detta arbete. Vårdgaranti och kömiljard styrs från nationell nivå genom årliga överenskommelser. et nationella arbetet utökas under perioden, exempelvis genom mätning av ledtider för bild och funktionsmedicin samt neurofysiologi. ärutöver har ocialstyrelsen i uppdrag att analysera eventuella undanträngningseffekter i vården och det kan komma att bli aktuellt att mäta återbesök, ledtider inom cancersjukvård, akutmottagningar samt fler specifika diagnoser till behandling. ysisk tillgänglighet är viktig för att alla patienterna ska nå fram till vården på ett enkelt och säkert sätt. andstingsservice har under de närmaste åren extra fokus på kademiska sjukhuset för att tillgängligheten ska tillgodoses under pågående och framtida byggnationer inom sjukhusområdet. ndelen äldre i befolkningen ökar vilket ger ökade krav på hälso- och sjukvård och tandvård. andstinget behöver samarbeta internt och tillsammans med kommunerna för att på bästa sätt möta det ökande behovet. en snabba utvecklingen inom det medicintekniska området och inom området konsumentprodukter, som kan användas som hjälpmedel, ger ökade möjligheter till minskad ohälsa och ökad hälsa. enna positiva utveckling ställer emellertid behovet av öppna prioriteringar på sin spets. n öppen prioritering sker när prioriteringsbeslutet och dess grunder och konsekvenser är tillgängliga för allmänheten, och sker i enlighet med den av riksdagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar. enna säger att alla människors lika värde och åtgärders kostnadseffektivitet ska beaktas, samt att människor med störst behov ska prioriteras. ppenhet behövs både i klargörande av vad som ska anses vara hälso- och sjukvårdens ansvar och hur prioriteringar inom ansvaret ska ske. ör vilka behov eller sjukdomsgrupper ska åtgärder prioriteras och vilka åtgärder måste stå tillbaka, genom att till exempel senareläggas eller inte alls genomföras? ör att svara på dessa frågor behöver politiker, tjänstemän och verksamhet samtliga involveras i prioriteringsarbetet. et finns ett behov av att arbeta med vårdflöden och tillgång till vård på rätt nivå. tt effektivt vårdflöde kan minska köerna på akutmottagningarna och är ur ett ekonomiskt perspektiv ett riktigt arbetssätt då ett besök på en akutmottagning är avsevärt dyrare än ett besök i primärvården. n viktig del i vårdflödet är sjukvårdsrådgivningen dit invånarna kan vända sig för att få råd om vård. å sjukvårdsrådgivningen hänvisar patienterna till lämplig vårdnivå minskar antalet patienter som kommer till fel vårdnivå. tt befolkningen ringer och får råd via telefon ökar också chansen att hitta patienter med symptom där snabb läkarhjälp minskar risken för ett stort framtida vårdbehov, exempelvis stroke. gen- 15 (35)

17 vårdsråd kan förhindra att symptom och sjukdomstillstånd förvärras samt gör att patienter inte behöver uppsöka vård i de fall de enbart är i behov av att få råd. nder de senaste åren har vårdvalssystem införts inom flera olika områden, inom den specialiserade vården. ålet om utökat vårdval ses både som en utmaning och möjlighet för förvaltningarna. egeringen bidrar med stimulansmedel till de landsting som utvecklar vårdvalssystem som bland annat syftar till förbättrad integration, innovation, mångfald, öppna vårdformer och som stimulerar till nya ersättningssystem. ppföljningar visar att patienter med kroniska diagnoser och omfattande vårdbehov inte i lika hög grad som andra fått ta del av fördelar med vårdval. v denna anledning deltar landstinget i en landstingsgemensam vidareutveckling av ersättningssystem inom primär och/eller specialistvård. yftet är att utveckla ersättningssystem som ger bättre sammanhållen vård för patienter med kroniska sjukdomar och så kallade vårdtunga patienter (patienter med hög vårdkonsumtion). et pågår även ett utvecklingsarbete att genom införandet av vårdlotsar minska vårdkonsumtionen för patienter med stora vårdbehov. tt sätt är att möta befolkningens behov och krav på exempelvis tillgänglighet är att göra vården mer tillgänglig via så kallade e-hälsotjänster. Via nternet kan patienterna redan idag enkelt beställa tid, av- och omboka tid, förnya recept eller be en specifik mottagning att ta kontakt. rån och med den 8 november 2012 kan alla vuxna invånare i ppsala län läsa sina egna sjukvårdsjournaler. atienter har tidigare haft rätt att begära ut och läsa sina egna journaler på papper, men med den nya tjänsten får patienterna tillgång till samma information via ett webbgränssnitt. - hälsotjänsterna ökar inte bara tillgängligheten. e möjliggör även en ökad självservice, ökad delaktighet och ger möjligheter till högre kvalitet i vården. eknik för ronder eller konsultationer på distans finns idag att tillgå. andstinget kommer också att utöka möjligheten för länsinvånarna att ta prover och utföra olika mätningar på sig själva i hemmet, för fortsatt hantering inom vården. tveckling av olika självhjälpsprogram, exempelvis program via nternet kommer att fortgå under de närmast åren. ör att få fler att söka information och få hjälp via nternet behöver landstinget genomföra marknadsföringsinsatser. andstinget deltar i ett projekt kring atient empowerment som handlar om att öka patienters delaktighet i sin vård och egenvård före, under och efter behandling. rojektet förväntas medföra bland annat förbättrad hälsa samt en tydligare och starkare ställning för patienten. atienten ska exempelvis få tillgång till sin egen vårdkedja och kunna följa sina remisser och även kunna spärra delar av sin journal för olika vårdgivare. nförandet av ocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innebär att hälso- och sjukvården i större utsträckning än idag ska erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring och att det ska finnas kompetens i metoden motiverande samtal. iktlinjerna gör det tydligt för vårdgivaren vilka metoder som är lämpliga i mötet med patienter samt möjliggör en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av hälsoinriktat arbete. nligt ocialstyrelsen får införandet organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för landstingen. iktlinjerna fokuserar på resultat och utfall av åtgärd vilket ställer extra krav på Cosmic. andstinget behöver därför bygga upp en kvalitetssäkrad dokumentationsstruktur i Cosmic. ör att kvalitetssäkra indata, inmatningsrutiner och uttag av data behövs en övergripande samordning av och stöd till samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer. ocialstyrelsen kommer att följa upp arbetet utifrån fastställda åtgärdskoder, så kallade VÅ-koder, för levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, i journalsy- 16 (35)

18 stemen. et innebär att landstingens journalsystem och vårdrutiner måste anpassas till en ny dokumentationsstruktur för frågor, åtgärder med nya åtgärdskoder samt uppföljning. andstinget i ppsala län har länge arbetat utifrån hälsoinriktade mål i vårdavtal och regelböcker men saknar liksom övriga landsting en enhetlig dokumentations- och vårdstruktur som är landstingsövergripande. en strävan att öka säkerheten i vården och för att erhålla pengar till ett utökat arbete kring patientsäkerhet är det viktigt att landstinget uppfyller kraven i den nationella patientsäkerhetssatsningen. ör 2012 har landstinget har lämnat in den så kallade självdeklarationen och alla tillhörande rapporter. rognosen är att landstinget har uppfyllt kraven men det finns ännu inte något beslut. Hur den nationella patientsäkerhetssatsningen kommer att se ut fram över är ännu ej klart. ndelen äldre personer med tio eller flera läkemedel är hög i ppsala län. etta påtalas bland annat i öppna jämförelser. å kallad polyfarmaci är problematisk utifrån flera aspekter och innebär bland annat en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. ör att äldre ska må bra med sina läkemedel är det angeläget att icke-farmakologisk behandling tillämpas där så är möjligt och att inte läkemedel används i onödan. ånga äldre personer behöver kontinuerlig genomgång av sina läkemedel för att säkerställa en användning som främjar hälsa. n ny författning från ocialstyrelsen ställer utökade krav på läkemedelsgenomgång för alla som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. andstinget har sedan våren 2012 inrättat 7,5 apotekartjänster som genom stöd till läkarna kan bidra till att säkerställa att landstinget kan motsvara de ökade krav som ställs. tt kollektivtrafiksystem som på allvar kan konkurrera med bilen bidrar på flera olika sätt till en hållbar utveckling. n ökad andel kollektivtrafik på bekostnad av bilen understödjer angelägna samhällsmål när det gäller exempelvis miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet och jämställdhet. ollektivtrafikbranschen har på nationell nivå lanserat fördubblingsmålet, som dels innebär fördubblad marknadsandel på lång sikt och dels fördubblat resande till år andstinget har ställt sig bakom målet att fördubbla resandet med kollektivtrafik till år ålet utgör en viktig utgångspunkt för kollektivtrafikens utveckling, men en resa som kan undvikas eller exempelvis göras med cykel, är mer hållbar än en kollektivtrafikresa. ranschens långsiktiga mål är därför också att fördubbla andelen kollektivtrafik i förhållande till biltrafiken. andstinget ska på längre sikt arbeta för att nå även detta mål. ollektivtrafiken ska tillgodose varierade resbehov och vara ett fördelaktigt val för de allra flesta och kollektivtrafiken ska dessutom vara tillgänglig för alla. illgänglighet handlar om hur lätt medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter de har behov av eller önskar. perspektivet miljömässigt hållbar utveckling gör kollektivtrafiken det möjligt att bibehålla tillgänglighet och samtidigt begränsa klimatpåverkan. ollektivtrafiken står för en robusthet i transportsystemet och skapar förutsättningar för en god livsmiljö. n ökande befolkning och ökande pendling ställer ökade kapacitetskrav på infrastrukturen. enom att minska andelen resor med bil till förmån för hållbara färdmedel såsom kollektivtrafik och cykel kan klimatpåverkan minska samtidigt som stadsmiljön blir mer attraktiv. ultur i länet betonar att det är viktigt att hitta nya vägar att öka läsförmågan hos barn och unga. nvändningen av bibliotek har minskat hos dessa grupper och både nationella och 17 (35)

19 internationella undersökningar visar att läsförmågan hos svenska barn sjunker. yligen presenterade itteraturutredningen ( 2012:65) sitt slutbetänkande med en rad olika förslag för att stimulera läsfrämjande insatser. tredningen visar bland annat att läsandet bland pojkar är lågt. lutsatser andstinget behöver arbeta kontinuerlig med att öka tillgängligheten för medborgarna genom att minska köerna och öka telefontillgängligheten men även genom att göra vården tillgänglig för patienter med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. ör att få en god tillgänglighet för alla behöver landstinget arbeta vidare med den nya likabehandlingsplanen, syftet med detta arbete är att alla länsinvånarna ska känna sig välkomna i sitt möte med vården. rbete med att klara vårdgarantin ska ske i samarbete mellan beställare, produktionsenhet och utförande verksamhet. arbetet med att förbättra tillgängligheten ska landstinget även arbeta med att korta ledtider (lean) och mäta de medicinska resultaten genom analyser av exempelvis ppna jämförelser. e kommande fem åren förväntas befolkningen inom ppsala län öka med ca personer per år. en äldre befolkningen bland vilka vårdbehoven är störst ökar mer än andra åldersgrupper. lertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade, framför allt när det gäller cancersjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen. et är främst dessa sjukdomar som medför ett ökande antal patienter de kommande åren. iktade insatser för grupper där ohälsan är stor skapar möjligheter för en förbättrad hälsa, därför är det viktigt att patienten möts av vårdgivare som arbetar hälsoinriktat. ehovet av prioriteringar kommer att öka, exempelvis kommer fler vanliga konsumentprodukter att kunna betraktas som hjälpmedel (alternativ telefoni, fritidshjälpmedel) och det krävs en gränsdragning och en hårdare prioritering för att kunna hantera frågan framöver. ör att säkerställa att utvecklingen av teknik och vård först kommer de med störst behov till gagn, behöver landstinget arbeta med öppna prioriteringar enligt den av riksdagen beslutade etiska plattformen. et finns ett behov av att arbeta med vårdflöden och tillgång till vård på rätt nivå. tt effektivt vårdflöde är ur ett ekonomiskt perspektiv ett riktigt arbetssätt då ett besök på en akutmottagning är dyrare än ett besök i primärvården. jukvårdsrådgivningen utför ett viktigt arbete när det gäller att avlasta vården genom att ge egenvårdsråd samt genom att hänvisa patienten till rätt vårdnivå. ppföljningar visar att patienter med kroniska diagnoser och omfattande vårdbehov inte i lika hög grad som andra fått ta del av fördelar med vårdval. ärför deltar landstinget i en landstingsgemensam arbete där syftet är att utveckla ersättningssystem som ger bättre sammanhållen vård för patienter med kroniska sjukdomar och vårdtunga patienter. et pågående arbetet med - hälsotjänster möjliggör en ökad självservice vilket ger en kostnadseffektiv vård och ökad delaktighet. andstinget kommer att utöka möjligheten för länsinvånarna att ta prover och utföra olika mätningar på sig själva i hemmet. n utveckling av olika självhjälpsprogram via nternet kommer att fortgå. tt sätt att uppnå målet kring ökad valfrihet och samtidigt stärka konkurrensen är att utöka antalet områden för vårdval. 18 (35)

20 et blir en utmaning för hälso- och sjukvården att ge utrymme för hälsoinriktade insatser i det dagliga arbetet. e korta individuella patientmötena ska balanseras mot behovet av mer tid och kunnande för kvalificerade samtal. ndikatorerna för sjukdomsförebyggande metoder ställer krav på en sammanhållen och enhetlig stödstruktur för mallar och sökord i journalsystemen. andstinget behöver göra prioriteringar när stora krav ställs på uppbyggnaden av journalsystemen i flera olika sammanhang och verksamheten inte kan uppfylla uppsatta mål på grund av problem med inoch utdata. ör att säkerställa de äldres läkemedelsbehandling är en samverkan med länets kommuner av stor vikt. et finns idag begränsade möjligheter att konstruera en plan för hur kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas. et är också svårt att göra en bedömning av vilka sociala, ekologiska och ekonomiska kostnader ökningen är förknippad med. andstinget nöjer sig därför med att ställa upp målet att fördubbla antalet resor till år 2020, med fokus på att kollektivtrafiken kontinuerligt tar marknadsandelar från bilen. ör att nå målet kring fördubblad marknadsandel på lång sikt och fördubblat resande till år 2020 krävs att andelen resenärer som är nöjda med kollektivtrafiken ökar. 19 (35)

21 konomi trategiskt mål andstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. ramgångsfaktorer för att nå målet är ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. ammanfattning av förvaltningsanalyserna Jämfört med förvaltningsanalyserna för är det mycket som återkommer i analyserna för lera förvaltningar anger fortsatt ett förbättrat it-stöd och utdata för att nå en effektiv produktions- och processtyrning som utmaningar. etta har kompletterats från olika förvaltningar med systemverktyg för att kunna synliggöra uppsatta mål i verksamheten och uppföljningen av dessa. kademiska sjukhuset ser fortsatt ett utvecklat samarbete med sjukvårdsregionen som en möjlighet att skapa förutsättningar för långsiktig finansiering, planering och utveckling. kademiska anser att ökad försäljning av högspecialiserad vård ger skalfördelar och därigenom en lägre nettokostnadsutveckling. n utmaning för kademiska är att vidareutveckla kopplingen mellan produktion, intäkter, och kostnader på alla nivåer i organisationen. et finns fortfarande en risk för kademiska att verksamheter måste stängas och därmed äventyra intäkter på grund av sena ombyggnationer av bristfälliga lokaler. Vikten av ett välutvecklat -system (ostnad er atient) för transparant kostnadsanalys och prissättning lyfts även nu av sjukhusen. ystemet kommer att vara en viktig komponent för att varje led i vårdkedjan ska kunna bedrivas kostnadseffektivt. Habilitering och hjälpmedel lyfter även vikten för dem med ett -system. rimärvården lyfter fram vikten av ett stabilt och förutsägbart ersättningssystem samt ett utvecklat ersättningssystem som gynnar sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. en nya planeringsmodellen i landstinget ska skapa tydliga förutsättningar för förvaltningarna i ett tidigt skede. rimärvårdens bedömning är att stabila och förutsägbara spelregler och förutsättningar för verksamheten saknas då regelböcker och vårdavtal inte var klara i god tid före et är enligt förvaltningen väsentligt för den kommande planperioden att etablera ett stabilt och långsiktigt regelverk inklusive finansiering. ollektivtrafikförvaltningen lyfter åter igen vikten av att eftersträva ökad självfinansieringsgrad för att möjliggöra framtida satsningar. enom att arbeta för att uppnå hög beläggningsgrad i de fordon som redan finns i trafik ska självfinansieringen öka. Habilitering och hjälpmedel har problem med kraftigt ökade kostnader för hjälpmedelsförskrivning. rots detta är det viktigt att kärnverksamheten inte påverkas. ör att kunna bibehålla en hög produktionsnivå krävs en översyn för optimalt resursutnyttjande av personal, lokaler och utrustning. örvaltningarna har ett fortsatt stort fokus på arbete med effektiviseringar. kademiska lyfter ändamålsenliga lokaler, väl fungerande teknisk utrustning, fortsatt leanarbete och tydliga mål i verksamheten som utmaningar/möjligheter för att klara detta. asarettet i 20 (35)