Barndialogen i Jönköpings län Linda Frank koordinator

Transkript

1 Barndialogen i Jönköpings län Linda Frank koordinator Barndialogen, ett forum för kunskap och utveckling i frågor kring barn och ungdomar. Landsting och kommun Initiativ till samverkan Processer 2009: Barn med koncentrations svårigheter Barn med övervikt Barn som far illa Barns miljö och hälsa Barn och buller Barn med infektioner Barn med psykisk ohälsa

2 VITS Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan VITS. För barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter

3 Från stuprör till samverkan Barnets kontakter Specialist Föräldrar BVC Logoped BUH Primärvård Barnmedicin BUP Skola Fritid Socialtjänst

4 Föräldrar Primärvård Föräldrar Mödravård Barnhälsovård Förskola Folktandvård Barn Spädbarnsverksamhet Familjecentral Familjerådgivning Skola SHV Gemensamma elevhälsoteam Utredningsenheter Särskola resursskolor Friskola Föräldrastöd Ungdomsmottagningen Fritids Idrott och kultur Kyrkan Socialtjänst My + resurs Fält+ Jour Institution BUP Utredningsenheter Avd 61 BUP Barnhab BUMMP Anhörig organisationer Barnmedicinklinik

5 VITS - Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan - en samverkansmodell för barn och ungdomar med koncentrations svårigheter Cirka 20 % av barn i grundskolan har koncentrations svårigheter (Källa: CHILD) 2 4 % av grundskolebarnen uppfyller kriterierna för neuropsykiatrisk diagnostik (Källa: CHILD)

6 Arbetsmodell i tre nivåer - VITS Nivå 1 Föräldrar Förskola Bvc Barnomsorg Skola Skolhälsovård - Barnhälsovård Basutredning Åtgärd Specialpedagoger Elevvård - Resursteam Nivå 2 Konsultation Utbildning Ansökan Samordnare, Barnläkare, Barnpsykiater, Psykolog, Logoped, Specialpedagog, Sjukgymnast, Arbetsterapeut, Socialsekreterare. Utbildning Handledning Insatser Behandling Barnhabilitering BUP Öppenvård BUP Behandlingsenhet m. fl Konsultation Remiss Funktionsbeskrivning Åtgärdsförslag Uppföljningsplan Nivå 3 BUP Utredningsenhet Samverkan med föräldrar på alla nivåer, en förutsättning! Konsultremisser Logopedmottagningen Dyslexicentrum Barnneurologen

7 Föräldrasamråd Handläggningsgång i elevvårdsärende Lärare hyser oro Diskussion i AE EVK - beslut Lokal utredning - pedagogisk kartläggning - bedömning av psykolog, skolläkare m fl - konsultation VITS-team EVK-beslut Åtgärder Åtgärder Handlingsplan Handledning Åtgärder Handlingsplan Handledning Ansökan till VITS-team

8 Kommuner i länet Värnamo, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd Nässjö, Eksjö, Sävsjö Vetlanda Aneby, Tranås Habo, Mullsjö Jönköping

9 Metod för projektet Vision, dialog och delaktighet. P. Albinsson Den lärande organisationen från vision till verklighet. Systemtänkande P. Senge Fem discipliner Systemteori G. Bateson, H. Maturana Utvecklingsekologi Kommunikationsteori Metod för implementering av VITS modellen PDCA cykeln: Plan, Do Check, Act. T. Nilsson - Edward Demings modell Stadieteori för förändringsprocesser. K. Kronvall. E Olsson, T. Sköldeborg - Förändring och lärande en utmaning för offentlig sektor

10 ARBETSPLANERING Studiebesök BUP Uppsala Utbildningsdag VITS 17 mars 09. Länet. Maud Riesten och Staffan Lundqvist Studie och informationsbesök i länets kommuner. Framförallt elevvården. Studie och informationsbesök BUP länet. Studie och informationsbesök Barn habiliteringen länet. Studie och informationsbesök vid BVC träff länet. Skolpsykologträff länet i april med föreläsare från Uppsala Information till SKL Karin Westling Information till förvaltningschefer skola och barnomsorg. Information till lokal LAKO hela länet. Information till utvecklingsledarna skola och barnomsorg länet. Information till Barnhälsovården länet. Information till socialtjänstens chefer för barn och ungdomsvård Information till vid läkarträff Barn och ungdoms medicinska kliniken Information till Logopedmottagningen Samverkan Attention Samverkan med utvecklingsledarna socialtjänsten Upprätta referens och arbetsgrupper för samverkan Erbjuda utvecklings stöd Upprätta nätverk för kontaktpersoner i länet Uppföljning Utvärdering

11 Kommuner Jönköping VITS har startat. Samordnare utsedd. uppstart möte den 24/ Slut dokument finns. Mullsjö Vilja finns att starta samverkansmodell. Frågeställningen finns f.n. på politikernivå. Skolans sakkunnige ledare driver frågan. Habo Finns ett VITS team på kommun nivå. Specialist verksamheterna har avtalat träff i maj för att planera en struktur för fortsatt arbete. Värnamo Ny modell skapas. Här finns tradition av god samverkan. Vaggeryd VITS team bildats. Gnosjö Samverkansmodell enligt Gnosjömodellen Gislaved Planerings möte 23 april med samtliga VITSiG aktörer. Vetlanda Barnkan. Finns intresse av att utveckla modellen. Nässjö Planering pågår där skola och socialtjänst gör gemensam sak.

12 Forts. kommuner Sävsjö Positivt. Planer finns Eksjö Har nyligen startat REBUS modell. BUP och habiliteringen inleder samtal. Tranås Vakant chef för elevhälsan. Vill ha fortsatt diskussion efter sommaren. Aneby Skolförvaltningens chef positivt inställd. Kommunen återinrättar ett gemensamt resursteam. Gemensamt för alla kommuner är stark oro över ekonomin. Besparingar diskuteras Små resurser inom elevvården.

13 Specialisering medför krav på samverkan Intern såväl som extern samverkan Specialist verksamheterna snävar in sina uppdrag Konsekvenser för första linjen onödiga diskussioner om vem som ska göra vad Övergripande planering och uppdragsbeskrivning Strategier för samverkan. Socialstyrelsen

14 Barnhälsovården och förskolan VITS modellen utgår i huvudsak från förskola och grundskola Samverkan barnhälsovård och förskola Tidiga signaler? Verksamheternas egna stödsystem Barnhälsovårdens roll i VITS samverkan

15 Processbeskrivning Information till berörda parter Kontaktpersoner i varje kommun Bilda nätverk VITS modellen original VITS liknande modeller Värnamo, Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved, Habo, Jönköping, Vetlanda Kommuners önskemål om att bygga egna samverkansmodeller utifrån den egna kommunens förutsättningar! Chefernas betydelse för samverkan Pedagogiska verktyg för förskolans och skolans specialpedagoger Föräldramedverkan

16 Reflektioner Förväntningar om varandras uppdrag Återkoppling efter anmälan/remiss Bemötande Önskemål om vardagsnära föräldrastöd Resurser för barn ser olika ut beroende var de bor. Utveckling Förtydliga respektive verksamheters uppdrag nationella riktlinjer? Identifiera gråzoner - när barnet riskerar att hamna mellan verksamheternas uppdrag Rutiner för återkoppling Hur organisera föräldrastödet. Vart kan föräldrarna få stöd i ett tidigt skede? Samverkan i framtiden - effekten av specialisering Aktiva beslut från politiker och ledning är nödvändig konsekvensbeskrivningar

17 MÅLET med samverkansmodellen VITS Föräldrar och barn får ett gemensamt och samlat stöd i vardagen Kunskaperna ökar om verksamheternas uppdrag och ansvar Kunskaperna om målgruppens problematik ökar Ökad kunskap medför att vi blir bättre på att upptäcka och hjälpa i ett tidigare skede Samverkansmodellen medför att professionella och föräldrar vet vart de kan vända sig Modellen möjliggör stabilitet och rättvisa ej personberoende Modellen måste utvärderas och utvecklas Medarbetarna i modellen har ett stort ansvar för att bidra till delaktighet sprida kunskaper till sina respektive verksamheter

18 FRÅGESTÄLLNINGAR HUR kan samverkans modellen se ut? HUR stora variationer kan hanteras? Utvärderingsansvariga? Utvecklingsansvariga? Uppföljningsansvariga?

19 VITS - modellen Staffan Lundqvist och Claes Sundelin, Uppsala Politiker och chefer Åtta kommuner i Uppsala län Sju Samordnare i Uppsala län landsting och kommun Utvärdering Monika Östberg Uppsala universitet 2004.

20 Arbetsmaterial på vad en basutredning bör innehålla Utredningen bör fokusera på både eleven/barnets resurser och svagheter Pedagogiskt Arbetssätt Beteende i grupp Läs/Skriv/Språk Psykologiskt Kognitiv utvecklingsnivå Exekutiva funktioner Självbild Medicinskt Medicinskt status Neurologisk bedömning Socialt Familjesituation Föräldrasynpunkter Barnets intressen och resurser

21 Vad innehåller en kartläggning inom vardagsarenan PEDAGOGISKT: Arbetssätt Koncentration Uthållighet Uppmärksamhet Igångsättning/avslut Hörförståelse Motorik Beteende i grupp Kan vänta på sin tur Kan arbeta självständigt Kan samarbeta Kan förstå/ta instruktion Kan följa klara regler Är impulsstyrd

22 Vad innehåller en kartläggning i vardagsarenan PEDAGOGISKT: Läs/skriv/språk Tal och utveckling Språklig medvetenhet Bokstav ljud Läshastighet/avläsning Läsförståelse Ordförståelse Stavning Matematik Ramsräkning Taluppfattning Formkonstans Sifferskrivning Huvudräkning De fyra räknesätten Problemlösning

23 Vad innehåller en kartläggning i vardagsarenan PSYKOLOGISKT Kognitiv utvecklingsnivå Exekutiva funktioner Kognitiva funktioner Självbild Barnets livssituation ur eget perspektiv SOCIALT Familjesituationen Skola/fritid Föräldrasynpunkter Barnets intressen Relationer till vuxna/barn ADL sömn, mat, hygien MEDICINSKT Anamnes Utvecklingsbedömning Medicinsk status/ syn, hörsel, tal Neurologisk bedömning

24 Samverkan Samverkan innebär inte att alla gör samma sak, utan man gör sin egen sak bättre definierad i ett större sammanhang. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet Helhetssyn i samverkanssituationer uppstår när specialister tillsammans kan skapa en mer fullständig bild av verkligheten än om de agerar var för sig (synergi) Källa: Tänk långsiktigt en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Folkhälsoinstitutet. 2004

25 Möjligheter och hinder att identifiera Formella hinder har sällan en avgörande betydelse om viljan finns går det att hitta lösningar Statusskillnader mellan yrkesgrupper står ofta i vägen för samverkan. Samverkan utvecklas bäst när deltagare från olika organisationer upplever sig ha en jämbördig ställning Bristande kunskap om andras kompetens och mandat förhindrar samverkan Cheferna har en nyckelroll. Det har avgörande betydelse om berörda chefer gemensamt visar att samverkan är viktig Källa: Danermark (2004). Samverkan, en fråga om makt.

26 Argument för gränsöverskridande samverkan Det etiska motivet samverkan kan förhindra att individen faller mellan stolarna Verksamhetsmotivet en enskild aktör kan inte ensam lösa barnets problem. Effektivitetsmotivet genom samverkan kan uppgiften lösas mer kostnadseffektivt Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen om fungerande re/habilitering Källa: Tänk långsiktigt en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Folkhälsoinstitutet, 2004

27 Samverkanshämmande faktorer: Vagt formulerade mål Samverkansfaktorer Olika kunskapstraditioner och professionella mål Olika ekonomiska intressen Skilda organisatoriska strukturer Olika ansvarsfördelning Skild etisk praxis Dålig samordning Hör personalomsättning Stor arbetsbelastning Källa: Danermark & Cullberg (1999) Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform

28 Utvärderingsprogram ( Donabedian 1966/ Ovretveit 1998) Vad ska utvärderas? Antal kommuner som använder VITS samverkansmodell eller Antal kommuner som startat samverkansprocess eller Resultatet av VITS samverkans modell Struktur Process Resultat Chef Information Mail Utbildning Inställning Påverkan Medverkan Organisation Vill samverka effektivt Personal Information Mail Utbildning Inställning Påverkan Medverkan Samtliga vill samverka Vill påverka modellens utseende Brukare Information till Attention Ej deltagit i denna process Vill veta vilka som gör vad! Var man kan få hjälp

29 Samverkan VITS modell VITS konsultation BUP, BUH, Logoped BUM, socialtjänst Samordnare, specialpedagog föräldrar Inskrivning BUP/BUH/BUM Inskrivning socialtjänst Mer utredning och behandling Samverkan föräldrar skola Samverkan Steg 1 Föräldrastöd BARN Åtgärdsprogram Prövas Samordnare VITS kontaktas. Föräldrar Föräldrastöd Förskola, Skola, BVC Föräldrar, Fritid, SHV Samverkan Maries modell Specialpedagog, Skolpsykolog, SHV Rektor Föräldrar Samverkan

30 Modell för samverkansformer Behandlingsprogram Gränsöverskridande team Autonomi Fusion Konsultation Case Management Samlokalisering Runo Axelsson