Interaktion och tradition Jan Anward
|
|
- Bengt Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Interaktion och tradition Jan Anward I: Björn Melander et al. (eds): Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60- årsdagen. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 67. Uppsala
2 Interaktion och tradition Jan Anward Språkande och tradition Den moderna sociolingvistiken (Eckert 2000, Labov, to appear, Thelander 2001) har handfast placerat språket mitt i det sociala livet. Uttryckt i begrepp som jag själv har velat bidra till att utveckla (Anward 1980, 1983, 1989, 1994a, 1994b, 1997, 2002, 2003), så finns språk till som en mångfald av former av (sam)språkande, belägna i sociala verksamheter och knutna till sociala grupper och nätverk. En viktig konsekvens av detta är att språkkunnande inte bara kan vara en abstrakt sammanfattning av ett antal språkanden. Deltagande i en form av språkande kräver en fortsatt tillgång till den konkreta, levda språkliga erfarenheten, till en gemensam historia av förhandlade betydelser hos språkliga resurser av olika slag. Och det handlar inte bara om ord och meningsbyggnader. Det gäller i än högre grad den stora mängd av vändningar, frusna bilder, talesätt, citat, ordspråk och sjunkna teorier som ansamlas över tid i en någorlunda stabil form av språkande. Låt mig ta ett exempel. I en studie av klassrumsinteraktionen i en engelsk skola beskriver Rob Walker och Clem Adelman (1976) en klass där uttrycket strawberries, strawberries används som värdeomdöme, med betydelsen inte tillräckligt bra. Walker och Adelman förstod ingenting till en början, men fick sedan förklarat för sig att det rörde sig om en drastisk förkortning av något som en av klassens lärare brukade säga: Det här är som jordgubbar, gott så länge det varar, men det varar inte tillräckligt länge. Uttrycket och framför allt det sätt på vilket eleverna brukade förekomma läraren och själva ropa strawberries, strawberries när läraren skulle uttala sig om en elevs uppsats utgjorde också, enligt Walker och Adelman, en viktig del av den klassens identitet. Det är precis det här slaget av inbyggd och ständigt återupprepad historia som gör språkliga resurser till välfungerande redskap i det dagliga betydelsearbetet, som ger det arbetet en sådan komplexitet och ett sådant djup att det kan utföras snabbt och självklart i just den verksamhet och den grupp det är fråga om (Nørretranders 1993, kap. 4). Samtidigt får verksamheten och gruppen ett enkelt och effektivt medel för identifikation. Den som inte har del i historien kan, som Walker och Adelman, helt enkelt inte delta på lika villkor och igenkänns därför, både av kompetenta deltagare och av sig själva, som utomstående. Varje form av språkande i en verksamhet och av en grupp är förknippad med en sådan gemensam historia av förhandlade betydelser och sätt på vilka de förhandlats. Låt mig kalla denna historia för detta språkandes TRADITION. I det ligger inte minst att historien inte bara är förfluten utan också ständigt återupprättas och därmed utvecklas. Varje interaktion inom språkandet blir därmed på en gång traditionsanknytande och traditionsförnyande (jfr Linell 1998, kap. 5). I anslutning till Becker (1995) kan vi således betrakta språkkunnande som delaktighet i ett antal traditioner av språkande. Återigen är det dock viktigt att betona att detta inte får tas som passiv tillgång till det förflutna. Att vara delaktig i en tradition är förmågan att kunna återupprepa det förgångna på delvis nya sätt. Aktiv och passiv I varje interaktion är således den tradition i vilken man talar närvarande. Oftast är den bara indexikalt närvarande, genom de språkliga resurser som deltagarna väljer att använda (Sacks
3 1972, Schegloff 1972, Anward 1994a, Öqvist 2005), men ibland görs den explicit relevant som en fokuserad komponent i den pågående interaktionen. Det är ett exempel av det senare slaget som jag vill analysera i den här artikeln. Vad jag framför allt vill fokusera på är möjliga metoder med hjälp av vilka en tradition görs hörbar och förhandlingsbar. 1 Exemplet kommer från ett av samtalen i Talsyntax talspråksmaterial (E 6:1: Läkare diskuterar eutanasi I; se vidare Loman 1977 och de referenser som ges där). Jag har reviderat den ursprungliga transkriptionen. För transkriptionskonventioner, se appendix. Fyra läkare, en kvinna och tre män, som känner varandra sedan tidigare, har ombetts att genomföra en formell debatt om eutanasi. De sitter nu och förbereder denna debatt. Vi kommer in alldeles i början av samtalet, när deltagarna sitter och prövar vilka frågor som skulle gå att diskutera i den debatt som de planerar. (1) Aktiv och passiv 1 Arne: sen e ja eh: sen e där ju hela eutanas iproblemet sönderfaller ju som (p) som ni v et i två begr epp nämligen a ktiv och p a ssiv eutanasi också ju. 2 Björn: jaha. 3 Clara: mm (p) 4 Björn: m edveten och om e dveten. (p) 5 Arne: näej aktiv e de där förstår du att du helt enkelt slår ihj ä l [folk.] 6 Clara: [gör] f el. ((skrattar)) 7 Arne: på ett eller annat sätt [passiv e bara att du sk i ter i dom] 8 Björn: [( ) ja 9 Clara: ja 10 Björn: ja ja jo [men 11 Arne: [så de å de e även där e de ju väldit mycke, 12 Daniel: de aktiva e att st ä nga droppe. (p) 13 de passiva att aldrig sätta (.) [ in droppe.] 14 Arne: [just precis de.] 15 Clara: jaha just de ja [mm 16 Arne: [just precis de. Tillkalla en tradition Man kan, som sagt, tala i en tradition genom att helt enkelt välja språkliga resurser som tillhör traditionen och behandla dem traditionsenligt. Arne gör dock mer än så i tur 1 i Aktiv och passiv: 1 Jag har presenterat tidigare versioner av denna analys vid två seminarier, ett i Helsingfors i januari 2004 och ett i Linköping i november Jag är mycket tacksam för de värdefulla synpunkter som jag fick vid dessa tillfällen.
4 1 Arne: sen e ja eh: sen e där ju hela eutanas iproblemet sönderfaller ju som (p) som ni v et i två begr epp nämligen a ktiv och p a ssiv eutanasi också ju. För det första nämner han öppet ämnet hela eutanasiproblemet för den tradition som samtalsdeltagarna håller på att aktivera och relaterar sedan explicit aktiv och passiv eutanasi till det ämnet. För det andra markerar han var och en av de olika delarna av sin ganska långa tur, schematiskt framställda i (2), med en markör för delad kunskap: ju efter sen e där och efter hela eutanasiproblemet sönderfaller, som ni vet före i två begrepp samt också ju efter nämligen aktiv och passiv eutanasi. (2) Aktiv och passiv, tur 1 (analys) 1 Arne: sen e ja eh: sen e där ju hela eutanas i problemet sönderfaller ju som (p) som ni v et i två begr epp nämligen aktiv och p assiv eutanasi också ju. Vad Arne gör i tur 1 kunde vi beskriva som att han öppet tillkallar en tradition. Han placerar språkliga resurser i samtalsrummet men markerar samtidigt sorgfälligt att de, som ju alla närvarande vet, tillhör det etablerade sättet att prata om detta, i den grupp och den verksamhet där de befinner sig, läkare som professionellt talar om liv och död. Den grupp på fyra det är fråga om här har förmodligen aldrig träffats förr i just den här konstellationen och säkert inte för att professionellt debattera eutanasi. Samtidigt tillhör de alla en yrkeskår som självklart ska kunna föra en sådan debatt. Det är ett läge som bäddar för samordningsproblem. Att, som Arne i tur 1, öppet tillkalla en tradition av språkande i ett sådant läge bör rimligen ses som en metod att förhindra sådana samordningsproblem. Dra gränser runt traditionen: utesluta samtalsmaterial En tradition gör, som sagt, vissa saker lätt och självklart sägbara. Den gör samtidigt en hel mängd saker osägbara. Som Althusser (1976) och Bourdieu (1984, 2000) har visat bygger varje social verksamhet på en omfattande censur, som innebär att en hel del val är avgjorda på förhand, ligger i verksamhetens natur. En konsekvens av detta är att sådant som aldrig gjorts eller sagts inte självklart (eller självklart inte) kan göras / sägas. Den regelstyrda kreativitet som Chomsky (1964) placerar centralt i språkkunnandet visar sig i själva verket vara i högsta grad socialt problematisk. I det arbete som de fyra läkarna gör i (1) för att gemensamt öppna en tradition för framtida bruk kommer också en sådan censur till synes. Efter två turer där Björn och Clara ger ganska minimala responser på Arnes inledande tur (tur 2 respektive tur 3), 2 Björn: jaha. 3 Clara: mm (p) återkommer Björn med en tur (tur 4) som väl bäst kan beskrivas som en uppbackande omformulering av en del av Arnes inledande tur.
5 4 Björn: m edveten och om e dveten. (p) I samtal ligger normalt en turs format kvar i samtalsrummet, så länge dess bidrag till samtalets progression förhandlas. Det är därför rimligt att tolka tur 4 så som anges i (3), dvs. som en tur som backar upp Arnes tur genom att säga samma sak en gång till, fast med egna ord: [hela eutanasiproblemet sönderfaller ju som ni vet i två begrepp nämligen] medveten och omedveten [eutanasi också ju]. (3) Aktiv och passiv, tolkning av tur 4 Arne hela eutanasiproblemet sönderfaller ju som ni vet i två begrepp nämligen aktiv och passiv eutanasi också ju Björn medveten och omedveten Men detta försök till uppbackning reagerar Arne på med ett emfatiskt avståndstagande: 5 Arne: näej aktiv e de där förstår du att du helt enkelt slår ihj ä l [folk.] Med andra ord: Arne visar med all önskvärd tydlighet att tur 4, i den tolkning som den har i just den sekventiella positionen, inte är sägbar i den tradition deltagarna är i färd med att öppna. Inviga oinvigda Om Arne hade begränsat sig till att säga näej i tur 5 och sedan fortsatt med aktiv och passiv eutanasi (eller något annat), så hade visserligen traditionen försvarats, men det hade skett till priset av att gruppen hade förlorat en deltagare. Vi minns att en tradition arbetar både med betydelse och med identifikation. Den som inte talar i den tradition som är förknippad med en verksamhet och en grupp hamnar utanför den gruppen i den verksamheten. Arne väljer dock att inte utesluta Björn. Istället förklarar han den distinktion han är ute efter och inviger därmed Björn i den tradition som de är på väg att öppna. 5 Arne: näej aktiv e de där förstår du att du helt enkelt slår ihj ä l [folk.] 6 Clara: [gör] f el. ((skrattar)) 7 Arne: på ett eller annat sätt [passiv e bara att du sk i ter i dom] 8 Björn: [( ) ja 9 Clara: ja Denna invigning, som också är öppet markerad som sådan, genom förstår du, är dock inte oproblematisk. Som framgår av tur 10 gör Björn motstånd mot att behandlas som mindre vetande av Arne och av Clara, som livligt backar upp Arnes initiation av Björn och därmed
6 själv framstår som aficionado. Men Björns protester har snarast motsatt effekt. Arne gör en ansats att fortsätta resonemanget, i tur 11, men kommer inte särskilt långt innan Daniel tar över och gör ytterligare en initiation av Björn, i turerna 12 och 13, 10 Björn: ja ja jo [men 11 Arne: [så de å de e även där e de ju väldit mycke, 12 Daniel: de aktiva e att st ä nga droppe. (p) 13 de passiva att aldrig sätta (.) [ in droppe.] med återanvändning av samma format som Arne använde i tur 5 och återanvände i tur 7 och som Clara orienterade sig mot i tur 6 (se analysen i (4) nedan). (4) Aktiv och passiv, återanvändning av tur 5 Arne: aktiv e dedär att du helt enkelt slår ihjäl folk förstår du Clara: gör fel Arne: passiv e bara att du skiter i dom Daniel: de aktiva e att stänga droppe Daniel: de passiva att aldrig sätta in droppe Daniel får entusiastisk uppbackning av Arne och Clara, i turerna 14, 15 och 16: 12 Daniel: de aktiva e att st ä nga droppe. (p) 13 de passiva att aldrig sätta (.) [ in droppe.] 14 Arne: [just precis de.] 15 Clara: jaha just de ja [mm 16 Arne: [just precis de. och därefter är sekvensen slut. Arne, Carla och Daniel har därmed åstadkommit flera saker. De har slagit vakt om den tradition de är i färd med att öppna, de har invigt Björn i den (istället för att utesluta honom) och de har själva visat att de fullt ut behärskar denna tradition. Tolka Arne, Clara och Daniel väljer att inviga Björn genom att förklara för honom den distinktion som Arne öppet inför som en del av den tradition som han tillkallar och som Björn misslyckas med att omformulera. Vi har sett att det är socialt betydelsefullt att de gör det. Men det är också socialt betydelsfullt hur de gör det, har jag till sist förstått. Kollegor i Helsingfors noterade först att Arne börjar med att förklara distinktionen med hjälp av språkliga resurser som definitivt inte tillhör den medicinska tradition som han tillkallar, nämligen att du helt enkelt slår ihjäl folk och att du skiter i dom. Jag tänkte mig då att vi här såg en kontrast mellan en medicinsk tradition och en vardagstradition, à la Mishler 1984, men kollegor i Linköping 2 påpekade att det snarare rör sig om en kollegial jargong, att uttrycken är alltför drastiska för att platsa i en vardaglig diskurs om ett så pass känsligt ämne. 2 Tack till framför allt Karin Aronsson och Angelika Linke.
7 Denna kollegiala jargong fungerar som en tolkande kod (i Benvenistes mening; se Benveniste 1974) till den medicinska traditionen i Aktiv och passiv. När något översätts från den medicinska traditionen till den kollegiala jargongen blir saker sägbara, eller åtminstone hörbara, som inte är det i den medicinska traditionen. Det som inte går att säga i den medicinska traditionen och som utesluts i Aktiv och passiv skulle kunna formuleras som något i stil med eutanasi kan inte vara omedveten. 3 Detta är osägbart i den klassiska wittgensteinska meningen (Wittgenstein 1962, Stenlund 1980). Det utgör en förutsättning för betydelsearbetet i den verksamhet det är fråga om och det är lika meningslöst att hävda utsagan i den verksamheten som det är att förneka den där. Det intressanta är nu att Arne inte heller i den kollegiala jargongen säger just detta. I stället definierar han, med hjälp av drastiska uttryck från den kollegiala jargonen, som naturligtvis är oanvändbara i den medicinska traditionen, både aktiv och passiv eutanasi som synnerligen medvetna handlingar och visar därigenom (igen i Wittgensteins mening) tydligt vad som är osägbart om eutanasi. Därmed blir det osägbara hörbart för Björn och han kan tillväxa i insikt om den tillkallade traditionen. 4 Den sociala koreografin (Aronsson 1998) i Arnes definitioner blir därmed klart subtil. Eftersom Arne dels använder en kollegial jargong, dels respekterar det osägbara i den medicinska traditionen, så kan han förena ett uteslutande av Björns tur med ett ickeuteslutande av Björn ur verksamheten. När sedan Björn ändå protesterar mot Arne, så driver Daniel hem denna poäng ännu tydligare. Daniel exemplifierar nämligen skillnaden mellan aktiv och passiv eutanasi med hjälp av språkliga resurser som är hämtade från den medicinska traditionen och understryker därmed icke-uteslutandet av Björn. Samtidigt fortsätter det osägbara i verksamheten att vara hörbart i Daniels exempel, tack vare dess sekventiella position efter Arnes definitioner och dess direkta anknytning till Arnes turformat. En närliggande slutsats här är att en verksamhet som är mån om sina gränser behöver vara flerspråkig. Utöver den legitima traditionen av språkande behöver en sådan verksamhet också en tolkande kod, som inte heller den är tillgänglig för alla, utan bara för den grupp som är berörd, och som kan användas för att lösa de problem med uteslutande, invigning och tolkning som uppstår i anslutning till den legitima traditionen. 5 Till sist Jag har visat på olika metoder med hjälp av vilka en tradition av språkande kan göras hörbar och förhandlingsbar. En tradition kan tillkallas, dess gränser kan dras genom uteslutning av samtalsmaterial och deltagare kan invigas i traditionen genom att dess betydelser och dess osägbarheter görs hörbara i en tolkande kod som existerar i symbios med den. Det som hela tiden står på spel i detta arbete är betydelse och identitet. 3 Tack till Asta Cekaite för den observationen. 4 Det är, i förbigående sagt, oklart om Clara, i tur 6, verkligen är med på noterna. Det går ju inte att avgöra om hennes gör fel ska tolkas som gör moraliskt fel eller som klantar sig. Men uppenbarligen räcker det med att gör fel kan tolkas som syftande på en medveten handling för att det ska få passera som en omformulering av helt enkelt slår ihjäl folk. Och det som är hörbart för Björn är ju också hörbart för Clara, vilket, om inte någon annanstans, visar sig i tur Tack till Charlotte Lundgren för en givande diskussion kring denna slags flerspråkighet.
8 Referenser Althusser, Louis, 1976: Ideologi och ideologiska statsapparater. I dens.: Filosofi från proletär klasståndpunkt. Lund. S Anward, Jan, 1980: Från yttrandeplanering till social struktur. I: Lingvistiska perspektiv, red. av Benny Brodda & Gunnel Källgren. Stockholm. S Anward, Jan, 1983: Språkbruk och språkutveckling i skolan. Lund. Anward, Jan, 1989: Om form och funktion i språkutvecklingen. I: Språkutveckling under skoltiden, red. av Carin Sandqvist & Ulf Teleman. Lund. S Anward, Jan, 1994a: Semiotics in Educational Research. I: International Encyclopedia of Educational Research, vol. 9. S Anward, Jan, 1994b: Från Potatisen kokas till Koka potatisen!. I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman. Lund. S Anward, Jan, 1997: Parameters of Institutional Discourse. I: The Construction of Professional Discourse, red. av Britt-Louise Gunnarsson, Per Linell & Bengt Nordberg. London. S Anward, Jan, 2002: Other voices, other sources. I: Jagen och rösterna: Goffman, Viveka och samtalet / Selves and Voices: Goffman, Viveka, and Dialogue, red. av Per Linell & Karin Aronsson. Linköping. S Anward, Jan, 2003: Samhällets syntaktiska sida. I: Grammatik och samtal. Studier till minne av Mats Eriksson, red. av Bengt Nordberg m.fl. Uppsala. S Aronsson, Karin, 1998: Identity-in-interaction and social choreography. I: Research on Language and Social Interaction 31. S Becker, A. L., 1995: Beyond Translation. Essays toward a Modern Philology. Ann Arbor. Benveniste, Émile, 1974: Problèmes de linguistique générale II. Paris. Bourdieu, Pierre, 1984: Vad det vill säga att tala. I: Skeptron 1. S Bourdieu, Pierre, 2000: Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag. Chomsky, Noam A., 1964: Current issues in linguistic theory. Haag. Eckert, Penelope 2000: Linguistic variation as social practice: the linguistic construction of identity in Belten High. Oxford. Labov, William, to appear: Quantitative reasoning in linguistics. Tillgänglig via Linell, Per, 1998: Approaching Dialogue. Amsterdam. Loman, Bengt, red., 1977: Språk och samhälle. 3, Social variation i talspråkets syntax. Lund. Mishler, Elliot G.,1984: The discourse of medicine: dialectics of medical interviews. Norwood, N.J. Nørretranders, Tor 1993: Märk världen. Stockholm. Sacks, Harvey, 1972: On the analyzability of stories by children. I: Directions in sociolinguistics: the ethnography of communication, red. av John J. Gumpez & Dell Hymes. New York. S Schegloff, Emanuel A., 1972: Notes on a conversational practice: formulating place. I: Studies in social interaction, red. av David Sudnow. New York. S Stenlund, Sören, 1980: Det osägbara. Stockholm. Thelander, Mats, 2001: Socialiserad språkhistoria?: om sociolingvistikens bidrag till förståelsen av språkförändringar. I: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok. Stockholm. S Walker, Rob & Clem Adelman, 1976: Strawberries. I: Explorations in Classroom Observation, red. av Michael Stubbs & Sara Delamont. London, etc. S Wittgenstein, Ludwig, 1962: Tractatus logico-philosophicus, övers. Anders Wedberg. Stockholm Öqvist, Jenny, 2005: När man talar om trollen. Personreferens i svenskt samtalsspråk. Linköping.
9 Appendix: Transkription men satsaccent eller frasaccent (vanligen märkt på vokal i betonad stavelse) [ överlappning inleds ] överlappning slutar [[ samtidigt inledda yttranden : förlängt ljud (p) paus (men) transkriptionen är osäker ( ) ohörbart ((skrattar)) transkriberarens kommentarer. fallande ton, fortsättningston ; listintonation? stigande ton svagt stigande ton
Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009.
Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009. Listorna i det här dokumentet kommer från Göteborgs Talspråkskorpus
Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
2
Bilaga 1 1 2 3 4 5 6 Bilaga 2 Frågor till studenterna i SFBX04 inför den muntliga examinationen 1. Hur länge har du vistats/bott i Sverige? 2. Varifrån kommer du? Vilket är ditt modersmål? 3. Vilken är
Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014
Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014 K A R I N S H E I K H I M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Z A I D K A M A L 1 Planering
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen
ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen Regionalt nätverk för svenskämnena och ämnesspråk Ewa Bergh Nestlog Doktorand i svenska med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet i Växjö ewa.bergh.nestlog@lnu.se 1 Interaktion
ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM
Johan G:son Berg Samtalsledare Tänka Noga Ung Filosofi på Södra Teatern ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Filosofiska samtal som metod för att arbeta med film i skolan FILOSOFISKA FRÅGESTÄLLNINGAR I FILM Schindlers
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt
Anna och Sven hade bestämt sig för att söka hjälp för sina relationsproblem. Den akuta anledningen var att Sven hade upptäckt att Anna hade kontakt med en annan man på nätet. De hade börjat spela spel
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Artikelskrivandets konst, 7.5 hp
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13
Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 Skriftlig språkfärdighet, 7,5 hp Delkurs inom Italienska I, 30 hp. Består av: I. Italiensk grammatik med inlämningsuppgifter, 6 hp, och II. Skriftlig produktion,
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Broskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Kursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter. SPECIALPEDAGOGIKENS DAG 16 MARS 2011 Barbro Johansson Doktorand
Observation inför samtal Förstå vad barnet förstår Samtal om barns erfarenheter FN:s barnkonvention - barn fram till 18 år Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Skolan en arena
Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692
Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...
ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Moralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Moralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis
Jämställdhet i språkundervisning
Sida 1 (5) 2013-05-27 Jämställdhet i språkundervisning Artikeln handlar om hur du, utifrån relevant forskning, kan utveckla din undervisning till att bli mer jämställd. Att beskriva sig som en läsare kan
Abstract. Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala.
Abstract Pettersson, Karin, 2005: Kön och auktoritet i expertintervjuer. TeFa nr 43. Uppsala universitet. Uppsala. Gender and authority in expert interviews. This study explores gender variation in radio
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.
Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Department of Humanities and Social Sciences
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Department of Humanities and Social Sciences Kursplan för SVENSKA SPRÅKET D Fastställd av institutionsstyrelsen för humaniora och samhällsvetenskap 2009-05-26
FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser
Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson 7 januari 2017 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Dialogen: mer än individ och språk
Bokslutsföreläsning IV Dialogen: mer än individ och språk Per Linell & Jan Anward 12.5. 2011 Dialogiska teorier Meta-teori om människors meningsskapande som betonar: den andres roll interaktioner omvärlden,
När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman
När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning Olga Keselman Barns rätt att komma till tals och delta Har stöd i både Utlänningslagen och Barnkonventionen och är direkt kopplat till deras status
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Engelska. Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU 2012-00259 1(6) Engelska Programkurs 30 hp English 973G06 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-05-16 2(6) Huvudområde Inget huvudområde Utbildningsnivå
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner
Metod och material Etnografisk ansats Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner Videoinspelningar med två kameror (62 h x 2), deltagande observationer, fältanteckningar, semistrukturerade intervjuer
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum Sociolingvistik. Kursens benämning.
Kursplan Kurskod NOX123 Dnr 99:154 Beslutsdatum 1999 05 26 Engelsk benämning Ämne Sociolinguistics Nordiska språk Nivå 41 80 Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Syfte
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Individuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR
Sociolingvistik i praktiken STUDENTLIT TERATUR Red.: Sally Boyd & Stina Ericsson Sociolingvistik i praktiken inledning Sally Boyd & Stina Ericsson Utgångspunkter 9 Sociolingvistikens antaganden 13 Metodval
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse
Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse Inst. för Nordiska språk, Uppsala 5 juni 2012 Karin Sheikhi Göteborgs Universitet/Mälardalens
1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Formativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Att samlas kring ett gemensamt innehåll. Läslyftet Barns språkutveckling är avgörande för deras utveckling och lärande. Vidgat språkbegrepp utvecklas
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk
Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
Inledning. Tre forskares metodiska resor
Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig
Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning
Mötesplats Ämne och språk, Malmö, 3 maj 2012 Forskningscirklars påverkan på lärares förmåga att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning Ann-Marie Wahlström Sören Andersson Göteborgs universitet
Hemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Utvecklingsstörning som funktionshinder Psykologiskt (reducerad intellektuell förmåga) Socialt (miljön och tillhörande krav) Administrativt (de som är registrerade
Digitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Att tala var för sig, samtidigt eller inte alls
Att tala var för sig, samtidigt eller inte alls svenska och sverigesvenska handledningssamtal Inledning I såväl institutionella som vardagliga samtal bygger kommunikationen inte enbart på de ord som yttras.
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap
Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden
Programmering och begrepp
Lektionen handlar om att få förståelse för begrepp kopplade till programmering och datorer. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Brainstorma kring begreppet kod 2. Diskutera betydelsen
KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter
5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min
Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa
Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of
Förskolans kommunikationsmiljö
LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson
Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!
Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Hittillsvarande verksamhet
Senast uppdaterad 23/3 2004 Hittillsvarande verksamhet År 2000 Under året har projektmedlemmarna ägnat sig åt excerpering och transkription av både hela samtal till kärnkorpusen och av excerperade sekvenser.
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design
Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1
Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en
Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.
I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla
Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9
Att använda strategier för muntlig kommunikation LS i moderna språk, spanska åk 9 Vad gör man när kunskaperna inte räcker i muntlig kommunikation och interaktion? Utgångspunkt: Elever som ger upp eller
Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Formativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Episoderna i denna artikel är hämtade
JONAS EMANUELSSON Berätta vad du tänker! Två berättelser om rätt och fel svar Artikeln handlar om de frågor lärare ställer till sina elever i klassrummet och vad som händer i den efterföljande interaktionen.
Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits
Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande
Om man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.