Nämndens Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Nämndens Verksamhetsberättelse 2014 Barn- och utbildningsnämnd Tertial

2 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämnd... 3 Nämndsredovisning... 3 Ansvarsområde... 3 Årets verksamhet... 3 Måluppfyllelse... 4 Ekonomi... 9 Trender och utmaningar Verksamhetsmått Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Nämndsredovisning Ansvarsområde Årets verksamhet Måluppfyllelse Enhet / Avdelning Ekonomi Trender och utmaningar Verksamhetsområde Förskola & pedagogisk omsorg Nämndsredovisning Ansvarsområde Årets verksamhet Måluppfyllelse Ekonomi Trender och utmaningar Verksamhetsområde Grundskola Nämndsredovisning Ansvarsområde Årets verksamhet Måluppfyllelse Ekonomi Trender och utmaningar Verksamhetsområde Elevhälsa Nämndsredovisning Ansvarsområde Årets verksamhet Måluppfyllelse Enhet / Avdelning Ekonomi Trender och utmaningar Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

3 Barn- och utbildningsnämnd Nämndsredovisning Ansvarsområde Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheterna för- och grundskola, fritidshem, grundsärskola, elevhälsa, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav som skollag, förordningar och läroplaner anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer. Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Barn-o utbildningsförvaltningen En förvaltningsövergripande plan mot Hot och Våld har utarbetats i samverkan med fackförbunden. Planen fastställdes av nämnden Åtgärder gällande ökad tillgänglighet och delaktighet: samtliga skolledare och nämndsledamöter har utbildats under en heldag utifrån "Alla kan" konceptet Verksamhetsområde Förskola & pedagogisk omsorg Under årets kompetensdagar har förskolans personal vidareutbildat varandra genom olika work-shops som t ex sagobyrån, Iphone som IKT verktyg, aktuell forskning, Keynote - barns mappar, delaktighet, natur/teknik, modersmålsstöd och lekgrupper. Pedagogisk omsorg har utbildats inom NT(Natur och Teknik), systematiskt kvalitetsarbete och likabehandling på sina kompetensutvecklingsdagar. Många barn har stått och står i kö till förskolan. Reservavdelningarna har varit öppna under hösten. Beslut har tagits att placera en modul med två avdelningar på Antilopenskolans skolgård. Antal barn har minskat inom pedagogisk omsorg vilket har medfört anpassningar av organisationen Verksamhetsområde Grundskola Skolinspektionens tillsyn har bla. inneburit ett större fokus på fritidshemmens kvalitet och fortbildning har genomförts för att möta kraven. En trainee har utvecklat dokumentationsstödet för kvalitetssäkringen. Vedby skola och Bofinkenskolan har delats och blivit egna rektorsområden. Inom Ljungbyheds rektorsområde har Färingtofta skola lagts ner och ledningsstruktur och elevhälsa har förändrats. Under året har fyra grundskolor startat läsåret med nya rektorer. Verksamhetsområde Elevhälsa En samordningsgrupp har inrättats i vilken samtliga yrkesgrupper inom elevhälsa ingår. En elevhälsoplan har arbetats fram Ventilens verksamhet har permanentats. En ny organisation för den centrala elevhälsan har bildats. Kuratorer och specialpedagoger sorterar numera under centrala elevhälsan. En ny verksamhetschef för elevhälsan har anställts. Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Omställningen av de frivilliga skolformerna har slutförts under 2014 och verksamheten förväntas vara i balans även En rad verksamheter har under 2014 helt anpassats, flyttats, utfasats eller avyttrats från verksamheten. Ett antal lokaler har lämnats för att anpassa verksamheterna till de nya förutsättningarna. - Försäljningen/utfasning av Naturbruksgymnasiet/SEGRA-gymnasiet har slutförts. - Brottningsgymnasiet har etablerats i nyrenoverade lokaler i Klippan, med lämnade lokaler i Ljungbyhed som följd och detta ger förutsättningar för Åbyskolan att nå en budget i balans. - Golfgymnasiet har flyttat till Helsingborg. - IM flyttade från byggnad F till Åbyskolan och Tegelbruksskolan. Introduktionsprogrammen (IM) har ökande volymer och många elever i stort behov av särskilt stöd. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

4 - En organisation byggs för att uppfylla lagstiftning gällande aktivitetsansvar för unga. - Gymnasiesärskolan brottas med vikande elevunderlag och anpassningar av organisationen. - Förutsättningarna för utveckling av verksamheten 2015, avseende volym och kvalitet, är bättre än på länge. Måluppfyllelse VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Ljusgrön Fortsatta insatser krävs för ökad måluppfyllelse enligt redovisad statistik. Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund och gymnasieskolan Ljusgrön Verksamhetsområde Grundskola Målet är på god väg att nås Årets medelmeritvärde är 213 poäng. Förra året var meritvärde på 207,8 poäng plats. Dock visar kartläggningen av språkutveckling och läsförståelse att hälften av eleverna i årskurs 2 har ännu inte knäckt läskoden. I jämförelsen mellan könen visar pojkarna ett något bättre resultat i engelska och flickorna ett något bättre resultat i svenska och matematik. Landskronamodellen som synliggör helheten för varje individ och grupp har införts. Detta för att ytterligare säkra kvaliteten. Verksamhetsområde frivilliga skolformer Vid juni månads betygssättning hade 89 % av eleverna uppnått betygen E (godkänd) eller högre för ett genomsnitt av programmen vi Klippans gymnasieskolor. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 2013 (11,1) till 2014 (11,9) med 0,8. Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige Grundskolan ligger på plats 138. Av sommarskolans 15 elever i årskurs 9 fick eleverna betyg E i 13 ämnen, flertalet var i matematik. Detta ökar den totala meritpoängen med 130 poäng vilket ökar medelmeritvärdet till 213 meritpoäng. Årets kartläggning av språkutveckling och läsförståelse (Lundbergs test) visar att 47% av eleverna i årskurs 2 har stanine* 1-4 i läsförståelse och 57% har stanine 1-4 i ordavkodning. Nya Snyggatorpsskola och Antilopen är de skolor som har störst behov att utveckla elevernas läsförmåga tidigt. I betygsresultaten ser vi att matematik och NO-ämnena i årskurs 9 har fler andel elever med betyg E och F än övriga ämnen. Jämförelsen mellan könen visar ett generellt resultat av att pojkarna har ett något bättre resultat i engelska och flickorna ett något bättre resultat i svenska och matematik. I nationella provens delprov som grundar sig på läsning (B-prov) och skrivning (C-prov) är det fler andel pojkar än flickor som har betyget F. Förbättra uppföljning och analys av elevernas resultat Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet. I juni ska andelen elever med slutbetyg inom varje program ha ökat jämfört med föregående år. Varje program har ett genomsnittligt meritvärde som minst motsvarar genomsnittet riket. Vid juni månads betygssättning hade 89 % av eleverna uppnått betygen E (godkänd) eller högre för ett genomsnitt av programmen vi Klippans gymnasieskolor. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 2013 (11,1) till 2014(11,9) med 0,8. Stödja skolor och förskolor i arbetet med att identifiera barnets/elevens styrkor och behov av stöd för en optimal inlärningsmiljö. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

5 Sätta in stöd och åtgärder till elever (eller skolor och förskolor) så snabbt som möjligt. Utveckla pedagogisk dokumentation. Mått Målvärde Utfall Placering utifrån genomsnittligt meritvärde för alla elever i årskurs 9 Mätning av andelen slutbetyg och meritvärden programvis Enkät till skolor/förskolor om nöjdhet I Qualisområde, Utveckling och lärande, nivå 6 hösten A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 11 B. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Verklig) 11 A. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Planerad) Vilket resultat når elever i årskurs 9 i kommunen i de nationella proven? högst minst 12 11,9 Vid juni månas betygssättning hade 89 % av eleverna uppnått betygen E (godkänd) eller högre för ett genomsnitt av programmen vi Klippans gymnasieskolor. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 2013 (11,1) till 2014(11,9) med 0, % Enkät ej genomförd minst 100 % 100 % 91 % Årets resultat är återigen en förbättring, från till 91, medelvärdet är % 68 % Vi har sjunkit från 82 till 68 och ligger nu på samma värde som medelvärdet för riket ,6 82,6 innebär en försämring jämfört med 2013 då Klippans värde var 85,2. Medelvärdet för riket 2014 är 86,4. högst 5,3 st högst 6,5 barn minst 100 % Klippan har inte redovisat det faktiska antalet barn i förskolan för ,8 barn Det planerade antalet barn, 6,8, är näst högst av de deltagande 228 kommunerna. Medelvärdet är 5,4. 85,1 % FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Ljusgrön Föräldrautbildningar, t.ex. om alkohol och droger. Arbete för att motverka att elever börjar och minska rökande elevers rökning. Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Ljusgrön Arbetet pågår inom olika verksamheter, t.ex. källsortering, egenkontroll, införande av centrala skrivare, resurseffektivisering och minskade förbrukningsvaror. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

6 Vi ska verka för hållbara energi- och transportsystem. Vi ska verka för en hälsosam miljö Vi ska verka för hushållning med mark och vatten Vi ska verka för att bevara och utveckla natur- och kulturvärden Vi ska verka för hållbar konsumtion och avfallshantering Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun Ljusgrön Information om alla barn i behov av särskilt stöd lämnas vidare från förskola till föreskoleklassen. Kartläggning görs på samtliga förskolebarn inom språk och matematik och medföljer till skolan. Ökad samverkan mellan förskolan, pedagogisk omsorg och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Förbättra samverkan mellan de olika enheterna för att skapa en trygg uppväxt för barn/elever Mått Målvärde Utfall Genomförda observationer TRAS Genomförda observationer MIO 5. Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? minst 99 % 94 % minst 100 % 76 % minst 58 % 53 % 53 procent får plats på önskat datum, 2013 var det 58 procent. Medelvärdet är 67, (2013: 69). Tendens är en succesiv försämring sedan 2012 då 63 procent fick plats på önskat datum. DIALOG Orange Elevernas delaktighet, ansvar och inflytande har ökat både vad det gäller pedagogisk planering och utvecklingssamtal. Alla barn och elever har en tydlig dokumentation av sitt lärande. Pedagogisk omsorg utvecklar föräldrasamarbetet. Den digitala kommunikationsplattformen förbättras kontinuerligt. Ökat fokus på information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar genom att lyssna och agera utifrån deras synpunkter Orange Det finns en variation av elevinflytande mellan skolorna. Faktorer som påverkar är bland annat kontinuitet i skolledarskapet och lärarens kunskap och förmåga att låta eleverna ta ansvar och ha inflytande över sin lärprocess Skolportalen är igång med närvarokontroll, IUP och skriftliga omdömen hösten (Verksamhetsmål) Ledning och lärare arbetar systematiskt med elevers delaktighet i skolans planeringsprocesser. Elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor och skolan har ett system för elevinflytande. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

7 Vårdnadshavare till barn med speciella insatser är delaktiga i de beslut och insatser som berör deras barn. Samverkan över förvaltningsgränser, för att bättre kunna stötta familjer och barn av särskilt stöd. Webportal används för information till föräldrar. Starta och utveckla föräldraråd. Barnen är med på sitt up-samtal utifrån mognad. Lyssna på och beakta barn, ungdomar och föräldrars synpunkter Varje elev utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. Mått Målvärde Utfall Andel nöjda respondenter i elevoch föräldrar enkäter Andel elever som upplever inflytande i sin utbildning (pedagogiska planeringen). minst 100 % minst 100 % 86,2 % 73 % VARUMÄRKESBYGGANDE Ljusgrön I takt med att den digitala tekniken utvecklas, stärks skolornas image. Genom dialogmöten, ledarutbildningar och arbetsplatsträffar sprids kunskaper om verksamheten, helheten och de gemensamma värdena. Skapa arbetsro genom ekonomisk och organisatorisk stabilitet Orange Genom dialogmöten, ledarutbildningar och arbetsplatsträffar sprids kunskaper om verksamheten, helheten och de gemensamma värdena. På förvaltningsnivå finns en årsklocka för kvalitetsarbete, ekonomisk samt interkommunala uppföljningar. Målet är framtaget av rektorsgruppen och godkänt av nämnden. (Tillägg?) Skolan försöker påverka sin image och följer upp hur olika insatser påverkar bilden av skolan. Flera metoder används i marknadsföringen och den speglar den faktiska verkligheten. Det sker kontinuerligt ett utvecklingsarbete av marknadsföringen och det råder en samstämmighet mellan imagen och skolans resultat. Medarbetare har delaktighet och insyn i ekonomiska beslut och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Verksamheten följer en årsplanering. Ökad måluppfyllelse/resultat Ett systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete har upprättats i samtliga verksamheter Mått Målvärde Utfall Resultaten i de mätningar och intervjuer om bilden av skolan som vi använder Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

8 EKONOMI Ljusgrön Anpassningsåtgärder utifrån personal, lokaler och köpstopp har vidtagits under året för att nå ett positivt resultat. Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Ljusgrön Anpassningsåtgärder utifrån personal, lokaler och köpstopp har vidtagits under året för att nå ett positivt resultat. Budgeten ska hållas och vid befarad avvikelse ska åtgärder vidtas Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Målet nått eller på god väg att nås Kontinuerliga budgetmöten sker med förvaltningsekonomerna och ledningsgruppen. Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och verksamhetsstyrning på arbetsplatsträffarna samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisationerna Avdelningens/enhetens ekonomi ska behandlas vid minst tre arbetsplatsträffar under året Mått Målvärde Utfall Antal APT där ekonomi har behandlats minst 3 st 5 st MEDARBETARE Orange Personalsituationen är ett bekymmer med ökad arbetsbelastning och därmed har stressen ökat. Rekrytering av vikarier samt ny personal har blivit mycket svårare. Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Ljusgrön Medarbetarenkät som har genomförts och visar ett mycket bra resultat som visar att medarbetarna trivs. Rekryteringsutbildning, rektorsutbildning och handledning till rektorer pågår liksom fortsatt implementering av LGR11, GY11 och pedagogisk dokumentation. På samtliga enheter har medarbetarna ett individuellt skriftligt uppdrag. Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs årligen Förvaltningen behöver arbeta med att rekrytera personal till skola och förskola för att trygga verksamhetens kontinuerliga behov. Alla ledare ska stödja alla medarbetare att se sin verksamhet som en del i helheten Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjligheter till utveckling Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

9 Mått Målvärde Utfall Antal APT där helhet har behandlats minst 3 st 3 st Andel anställda med uppdrag 100 % 98 % Ekonomi Ekonomiskt resultat TKR Budget 2014 Utfall 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 Nämnd, ledning och skolskjutsar Förskola/ pedagogisk omsorg Grundskola/ särskola/centralt Elevhälsa/ Resurskola/ Ventilen Gymnasieskola egna elever Gymnasieskola produktion Vuxenutbildning SUMMA Nettoinvesteringar Ekonomisk Analys Bokslutet visar ett positivt resultat om totalt tkr. Nämnd, ledning & skolskjutsar Avvikelserna jämfört med budget ligger framför allt på skolskjutsverksamheten och det beror främst på ej budgeterade intäkter samt minskade personalkostnader pga. sjukskrivning. Verksamhetsområde Förskola & pedagogisk omsorg Förskolorna visar i stort sett ett nollresultat för Sparsamhet, många 1-3 åringar med hög vistelsetid som gett högre intäkter, visstidsanställningar av barnskötare p g a problematik att rekrytera förskollärare är anledningar till resultatet. Budget för pedagogisk omsorg är inte i balans vilket beror på färre barn i verksamheten. Anpassning har påbörjats men ger effekt först Omsorg på obekväm tid visar ett mindre underskott. Verksamhetsområde Grundskola & centrala konton Verksamheterna som helhet är i balans, men med viss variation mellan enheterna. Avvikelser beror i stort på förändade förutsättningar i verksamheten, i jämförelse med budget. Exempel på förändringar är nedläggning av Färingtoftaskola, förändrad ledningsstruktur, samvariationer i elevvolymer. Centrala konton visar ett positivt resultat pga löneökningar som blev lägre än budget. Verksamhetsområde Elevhälsa Elevhälsans ekonomi visar på ett överskott. Överskottet beror på en allmän återhållsamhet, speciellt gällande kompetensutveckling, inköp och ersättning vid sjukfrånvaro samt ej tillsatt vakant tjänst. Intäkterna från andra kommuner har ökat under året och överskrider budgeterat belopp. Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Verksamheterna som helhet är i balans, men med viss variation mellan enheterna. Avvikelser beror i stort på förändade förutsättningar i verksamheten, i jämförelse med budget. Exempel på förändringar är variationer i elevvolymer (intäkter), med påföljande variationer i omfattning av kostnader, eller oförutsedda kostnader. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

10 Anpassningar för att nå en total budget i balans har genomförts. Fortfarande sker en elevrörelser mellan utbildningar vilket påverkat intäkterna för enskilda program och i viss utsträckning även det sammanlagda utfallet för året. Stram användning av resurser - minimal fortbildning, optimering av personal, pedagogiska hjälpmedel och inköp. Försök att öka intäkterna genom en god antagning. Samtliga åtgärder har bidragit till ett positivt resultat. Analys Investeringar Verksamhetsområde förskola och grundskola Investeringarna (för 2014 tillfälligt sänkt från 1000 till 500 tkr) har använts som planerat. Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Investeringarna (för 2014 tillfälligt sänkt från 1500 till 700 tkr) har använts som planerat. Fokus har legat på anpassning av lokaler, IKT och möbler. Introduktionsprogrammen har lämnat byggnad F på Åbyskolan för flytt till byggnad H och Tegelbruksskolan. Investeringar har gjorts i IT-infrastrukturen för att möta allt högre krav på kapacitet. Trender och utmaningar Verksamhetsområde Förskola & pedagogisk omsorg Fler barn i kö till förskola! En utmaning är, hur många barn? Uppdrag finns att ta fram olika förslag för att bygga ut förskolan. Förskolan är numera en skolform och har därför högre krav utifrån Skollag och reviderad Läroplan. Personaltätheten är låg i förskolorna i jämförelse med andra kommuner vilket gör att arbetsbelastningen är hög. Förskollärarna kommer genom "Förskolelyftet" att utbildas i dokumentation, uppföljning, utvärdering och kvalitetsabete. Kursen förläggs i Klippan och är ett samarbete med Högskolan i Kristianstad som genomför utbildningen. Pedagogisk omsorg fortsätter att satsa på utveckling av Systematiskt kvalitetsarbete och NT (Natur och Teknik). Verksamhetsområde Grundskola En utmaning är att rekrytera behörig personal. Forskningen bör kopplas till verksamheten än tydligare bla för att synliggöra behoven av kompetensutveckling. Skollokaler och organisation behöver ses över så att verksamheten kan bedrivas optimalt utifrån arbetsmiljö och modern lärmiljö. Verksamhetsområde elevhälsa Elevhälsan omorganiseras efter nya lagar och förordningar gällande verksamheten. Verksamheterna koncentreras och särskoleverksamheten placeras under elevhälsan. Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Den nedåtgående trenden gällande antalet sökande till de frivilliga skolformerna bröts under året. Andelen elever som började i årskurs 1 var i paritet med, eller fler än, antalet elever som slutade årskurs 3 för första gången på många år. Undantaget i volym utgörs av gymnasiesärskolan som minskar i elevunderlag. Utmaningarna ligger fortfarande på den pågående urbaniseringen inom samhället och utbildningsväsendet. Utbildningsstäder som Helsingborg och Lund utgör en magnet för gymnasiets målgrupp. En utmanande trend är ett ökat antal elever inom introduktionsprogrammen (IM) samt att allt fler elever är i stort behov av extra stöd. Ytterligare en utmaning är att anpassa verksamheten till balansen mellan arbetsmarknadens behov och elevernas efterfrågan på utbildning. - Tegelbruksskolan, flygteknik och vuxenutbildningen har en fortsatt positiv utveckling. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

11 Verksamhetsmått Verksamhetsmått Förskola//fritidshem Antalet inskrivna barn i kommunalt förskola Kommunal allmän förskola Antalet inskrivna barn i kommunal fritidshem Enskild förskola i Klippan Enskild allmän förskola Enskild fritidshem i Klippan Barn i förskola i andra kommuner Barn i fritidshem i andra kommuner Antal barn/årsarbetare i förskolan 6, 6,9 6,4 6,1 Familjedaghem Antal inskrivna barn Grundskola Antal elever i klippans kommuns skolor Resursskolan Elever i grundskolan i andra kommuner Antal elever i enskild grundskola i klippan Antal lärare/100 elever 8,4 8,2 7,7 7,6 Grundsärskola, antal elever Träningsskola, antal elever Antal lärare/100 elever grundsärskolan 18,08 18,35 20,65 22,86 Antal lärare/100 elever träningskolan 20,11 18,85 19,82 22,53 Gymnasieskolan Antal elever exklusive gymnasiesärskolan Antal lärare/100 elever 9,3 9,4 10 9,7 Nettokostnad/elev exklusive gymnasiesärskolan Antal lärare/100 elever gymnasiesärskolan ,15 21,12 2,58 21,62 Gymnasieskolan Egna Elever Antal gymnasieelever från Klippan (inkl. särskolan) varav elever i Klippans gymnasieskola Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

12 Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Nämndsredovisning Ansvarsområde * Nationella program och introduktionsprogram på Åbyskolan, Tegelbruksskolan * Naturbruksprogram och flygteknisk utbildning * Riksrekyterande och nationellt godkänd idrottsutbildning på Ljungbyhed Park * Nationella och individuella program inom gymnasiesärskolan * Kommunal vuxenutbildning (grundvux, särvux, påbyggnadsutbildning och SFI) * Uppdragsutbildning * Yrkeshögskola Årets verksamhet Övergripande har den omfattande omställningen av de frivilliga skolformerna har slutförts under 2014 och verksamheten förväntas vara helt i balans En rad verksamheter har under 2014 helt anpassats, flyttats, utfasats eller avyttrats från verksamheten. Ett antal lokaler har lämnats för att anpassa verksamheterna till de nya förutsättningarna. - Försäljningen/utfasning av Naturbruksgymnasiet/SEGRA-gymnasiet slutfördes. - Brottningsgymnasiet har etablerats i nyrenoverade lokaler i Klippan, med lämnade lokaler i Ljungbyhed som följd och nya förutsättningar för Åbyskolan att nå en budget i balans. - Golfgymnasiet har flyttat till Helsingborg. - IM flyttade från byggnad F till Åbyskolan och Tegelbruksskolan. Introduktionsprogrammen (IM) har ökande volymer och många elever i stort behov av särskilt - En organisation byggs för att hantera lagstiftning om aktivitetsansvar för unga. - Gymnasiesärskolan brottas med vikande elevunderlag och anpassningar av organisationen. - Tegelbruksskolan, flygteknik och vuxenutbildningen har en fortsatt positiv utveckling. - Förutsättningarna för utveckling av verksamheten 2015, avseende volym och kvalitet, är bättre än på länge. Måluppfyllelse VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund och gymnasieskolan I juni ska andelen elever med slutbetyg inom varje program ha ökat jämfört med föregående år. Varje program har ett genomsnittligt meritvärde som minst motsvarar genomsnittet riket. Vid juni månas betygssättning hade 89% av eleverna uppnått betygen E (godkänd) eller högre för ett genomsnitt av programmen vi Klippans gymnasieskolor. Det genomsnittliga meritvärdet ökade från 2013 (11,1) till 2014(11,9) med 0,8. I jämförelse med genomsnittet av de senaste 10 åren, sänktes medlet från 12,0 till 11,9. Jämförelse med tidigare år är mycket vanskligt då det är första gången som elever slutade gymnasiet juni 2014 med det nya betygssystemet A - F och med den nya gymnasieförordningen GY11. Jämförande betygsstatistik med riket i övrigt är inte färdigt och kan därmed inte redovisas. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

13 Mått Målvärde Utfall Mätning av andelen slutbetyg och meritvärden programvis minst 12 11,9 Det genomsnittliga meritvärde har ökat från 11,1 till 11,9. FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Vi ska verka för hållbara energi- och transportsystem. Arbetet pågår på flera enheter att verka för hållbara energi- och transportsystem. Exempel på åtgärder är minskning av förbrukningsvaror, till exempel papper, och aktiva val för fordon med minsta möjliga klimatbelastning utifrån behov och användningsområden. Senast i raden av åtgärder är att ersätta lokala skrivare till centrala. Vi ska verka för hållbar konsumtion och avfallshantering Arbetet pågår på flera enheter att verka för hållbara energi- och transportsystem. Exempel på åtgärder är minskning av förbrukningsvaror, till exempel papper, och aktiva val för fordon med minsta möjliga klimatbelastning utifrån behov och användningsområden. Senast i raden av åtgärder är att ersätta lokala skrivare till centrala. DIALOG Ökat fokus på information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar genom att lyssna och agera utifrån deras synpunkter Skolportalen är igång med närvarokontroll, IUP och skriftliga omdömen hösten (Verksamhetsmål) Skolportalen växer i omfattning och fler funktioner kopplas på kontinuerligt. Nästa utvecklingsfas som är önskvärd att införa är elevernas individuella studieplaner. En nyutvecklad APL-app kommer att underlätta uppföljningen av elevers utbildning på praktik. Ledning och lärare arbetar systematiskt med elevers delaktighet i skolans planeringsprocesser. Ledning och lärare arbetar systematiskt med elevers delaktighet. Eleverna deltar i olika typer av demokratiska forum till exempel klassråd, programråd och skolkonferensen. Lärarna ska stimulera eleverna att driva sina lärprocesser framåt och ge möjlighet till inflytande, där lämplighet finns, i utformningen av undervisningen. Skolportalen medger att eleverna får en möjlighet till delaktighet och planeringen av den egna undervisningen. Elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor och skolan har ett system för elevinflytande. Alla elever deltar i skolans demokratiska forum, klassråd. Några elever även som representanter för sina klasser eller som representanter för sina program i elevrådet och Skolkonferensen. Vid samtliga områden diskuteras miljö- och trivselfrågor. Delaktighet för föräldrar erbjuds, men engagemanget är begränsat. Eleverna upplevelse mäts enligt årshjul årligen i QUALIS-enkäter, normalt (november). Till övervägande del upplever eleverna att skolan är välfungerande eller mycket välfungerande. Föräldraenkät genomförs inte vid gymnasieskolan. Mått Målvärde Utfall Andel nöjda respondenter i elevoch föräldrar enkäter minst 100 % 90 % Utfallet varierar något mellan olika enheter, men generellt är resultaten vid mätningarna goda. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

14 VARUMÄRKESBYGGANDE Skapa arbetsro genom ekonomisk och organisatorisk stabilitet Skolan försöker påverka sin image och följer upp hur olika insatser påverkar bilden av skolan. Flera metoder används i marknadsföringen och den speglar den faktiska verkligheten. Det sker kontinuerligt ett utvecklingsarbete av marknadsföringen och det råder en samstämmighet mellan imagen och skolans resultat. Klippans gymnasieskolor arbetar kontinuerligt med sitt varumärkesbyggade och image, såväl internt som externt. Moderna digital medier, som hemsida, flashmob, bioreklam, facebook, filmer och mail, används allt mer för att nå elever och potentiella elever, samt övriga intressenter. Media kontaktas fortlöpande med information om saker som händer på skolan och kan intressera allmänheten. Skolan arbetar med att förädla kontakterna branscherna och får dem att engagera sig i skolan. SYV:are i regionen bjuds in till för information om utbudet vid Klippans gymnasieskolor. Den egna kommunens och närliggande kommuners årskurs 9 elever besöker årligen gymnasiet för att på plats informeras om verksamheten och möte skolornas elever Mått Målvärde Utfall Resultaten i de mätningar och intervjuer som vi använder EKONOMI Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Budgeten ska hållas och vid befarad avvikelse ska åtgärder vidtas Frivilliga skolformer Avvikelse Verksamheterna som helhet är i balans, men med viss variation mellan enheterna. Avvikelser beror i stort på förändade förutsättningar i verksamheten, i jämförelse med budget. Exempel på förändringar är variationer i elevvolymer (intäkter), med påföljande variationer i omfattning av kostnader, eller oförutsedda kostnader. Avvikelse budget / prognos helår Anpassningar för att nå en total budget i balans har genomförts. Fortfarande sker en elevrörelser mellan utbildningar vilket påverkat intäkterna för enskilda program och i viss utsträckning även det sammanlagda utfallet för året. Åtgärder Stram användning av resurser - minimal fortbildning, optimering av personal, pedagogiska hjälpmedel och inköp. Försök att öka intäkterna genom en god antagning. Samtliga åtgärder har bidragit till ett positivt resultat. Investeringar Investeringarna (för 2014 tillfälligt sänkt från 1500 till 700 tkr) har använts som planerat. Fokus på anpassning av lokaler, IKT och möbler. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Avdelningens/enhetens ekonomi ska behandlas vid minst tre arbetsplatsträffar under året Samtliga enheter behandlar regelbundet ekonomin i samband med APT! Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

15 Mått Målvärde Utfall Antal APT där ekonomi har behandlats minst 3 st 5 st Ekonomi behandlas vid alla APT! MEDARBETARE Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Alla ledare ska stödja alla medarbetare att se sin verksamhet som en del i helheten Medarbetarna är organiserade i arbetslag, samt ämneslag. Regelbundna möte genomförs för att diskutera arbetet och utveckling av verksamheten. Medarbetarna träffas även regelbundet för APT. Årligen har medarbetarna ett individuellt medarbetarsamtal med sin rektor. Rektorerna träffas varje vecka för att samordna verksamheterna vid frivilliga skolformerna i Klippan. Det är en mogen organisation där alla verksamheter bidrar till det gemensamma arbetet med helheten som ett viktigt perspektiv. Till exempel görs tjänsteplaneringen för enheterna i grupp gemensamt. Utmaningen är att i tuffa tider ha en förmåga att lyfta blicken och se helhet före delar. Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjligheter till utveckling Samtliga medarbetare ska ha en individuellt skriftligt uppdrag som formulerats i samband med medarbetarsamtal. Vid medarbetarsamtalet utvärderas målet och nya mål formuleras. Endast medarbetare som är nyanställda eller tillföljd av omstruktureringar och förändringar i organisationen kan ha undgått att få ett skriftligt uppdrag. Målet är nått på de flesta enheter, situationen ska vara under kontroll. Mått Målvärde Utfall Andel anställda med uppdrag 100 % 96 % I stort har samtliga anställda någon form av individuella uppdrag! Vissa kategorier, enskilda individer som är på väg att avslutas eller omplaceras dock undantagna. Ekonomi Ekonomiskt resultat TKR Budget 2014 Utfall 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 Gymnasieskola Egna elever Gymnasieskola produktion Vuxenutbildning SUMMA Nettoinvesteringar Analys Drift Frivilliga skolformer Avvikelse Verksamheterna som helhet är i balans, men med viss variation mellan enheterna. Avvikelser beror i stort på förändade förutsättningar i verksamheten, i jämförelse med budget. Exempel på förändringar är variationer i elevvolymer (intäkter), med påföljande variationer i omfattning av kostnader, eller oförutsedda kostnader. Avvikelse budget/prognos helår Anpassningar för att nå en total budget i balans har genomförts. Fortfarande sker en elevrörelser mellan utbildningar vilket påverkat intäkterna för enskilda program och i viss utsträckning även det sammanlagda utfallet för året. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

16 Åtgärder Stram användning av resurser - minimal fortbildning, optimering av personal, pedagogiska hjälpmedel och inköp. Försök att öka intäkterna genom en god antagning. Samtliga åtgärder har bidragit till ett positivt resultat. Analys Investeringar Investeringarna (för 2014 tillfälligt sänkt från 1500 till 700 tkr) har använts som planerat. Fokus på i användning av investeringar kring anpassning av lokaler, IKT och möbler. Introduktionsprogrammen har lämnat byggnad F på Åbyskolan för flytt till byggnad H och Tegelbruksskolan. Investeringar har gjorts i IT-infrastrukturen för att möta allt högre krav på kapacitet. Trender och utmaningar Den nedåtgående trenden för antalet sökande till de frivilliga skolformerna bröts under året. Andelen elever som började i årskurs 1 var i paritet med eller fler än antalet elever som slutade årskurs 3 för första gången på många år. Även om någon enstaka årskull är färre påbörjas en normalisering av elevunderlaget i regionen. Undantaget i volym utgörs av gymnasiesärskolan som minskar i elevunderlag. Utmaningarna ligger fortfarande på den pågående urbaniseringen inom samhället och utbildningsväsendet. Utbildningsstäder som Helsingborg och Lund utgör en magnet för gymnasiets målgrupp. En utmanande trend är allt fler elever inom introduktionsprogrammen (IM) och allt fler i stort behov av extra stöd. Ytterligare en utmaning är att anpassa verksamheten till balansen mellan arbetsmarknadens behov och elevernas efterfrågan på utbildning. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

17 Verksamhetsområde Förskola & pedagogisk omsorg Nämndsredovisning Ansvarsområde * Förskolan, pedagogisk omsorg för barn 1-5 år Årets verksamhet Under årets kompetensdagar har förskolans personal utvecklat varandra. I mars samlades all förskolepersonal på Linnea och hade olika work-shops som t ex, sagobyrån, Iphone som IKT verktyg, aktuell forskning, Keynote - barns mappar, vad innebär barns delaktighet i förskolan, natur/teknik, modersmålsstöd och lekgrupper. Utvärdering av dagen visar att personalen vill göra liknande dag igen. En dag har använts till utvärdering av året 2013/2014. Den 6 oktober var specialpedagogernas dag för att föreläsa om; "Hur kan vi skapa goda möjligheter för inlärning" och "Pedagogens och miljöns betydelse för utvecklande samspel och samtal". Ämnen som är mycket aktuella i förskolan. Pedagogisk omsorg har arbetat med NT (Natur och Teknik), systematiskt kvalitetsarbete och likabehandling på sina kompetensutvecklingsdagar. I juni hade all personal i pedagogisk omsorg och förskola en gemensam sommaravslutning i Stadsparken där det letades QR-koder. Den 10 september deltog förskolechefer, rektorer, verksamhetschefer och politiker i en utbildning för ökad tillgänglighet och delaktighet. Vi fick prova på hur det är att vara rullstolsburen och synsvag genom att ta oss runt i Klippans centrum. Hela hösten har det letats lokaler för förskolan, pga fler barn står i kö till förskolan. Båda gummibanden har varit öppna under hösten. Inventering av lokaler har gjort att en avdelning öppnas på Antilopenskolan i januari. Övriga lokaler som har varit aktuella har inte varit lämpliga för förskola pga av ventilation, närhet till bensinmack etc. Beslut har därför tagits att placera en modul med två avdelningar på Antilopenskolans skolgård. Pedagogisk omsorg har färre antal barn vilket har gjort att en anpassning har påbörjats med pensionsavgångar och uppsägning av personal. Måluppfyllelse VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Ingen Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund och gymnasieskolan Ingen Utveckla pedagogisk dokumentation. Arbetet med utveckling av pedagogisk dokumentation fortsätter, det är en process som kommer att spänna över ett antal år framåt. Handledningen i våras med hjälp av extern handledning har ökat kvalitén i förskolorna kring den pedagogiska dokumentationen och den viktiga reflektionen i arbetslagen. Detta har bla resulterat i ett pedagogiskt årshjul för förskolan. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

18 Mått Målvärde Utfall I Qualisområde, Utveckling och lärande, nivå 6 hösten FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Ingen Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Ingen Vi ska verka för hållbara energi- och transportsystem. Förskolorna har lagt in miljö och energi som en punkt på personalmöten samt arbetar med Håll Sverige Rent s - Grön Flagg. Vi ska verka för en hälsosam miljö Alla förskolorna arbetar aktivt med egenkontrollprogram. Pedagogisk omsorg följer egenkontrollprogrammet till vissa delar. Vi ska verka för hushållning med mark och vatten Förskolorna ställer krav vid inköp samt tar kontakt med upphandlingsansvarig i Klippan vid inköp. Vi ska verka för att bevara och utveckla natur- och kulturvärden Utvecklas efter barnens intresse och efter NT(Natur och Teknik) och Grön Flagg. Vi ska verka för hållbar konsumtion och avfallshantering Alla förskolor är aktiva och certifierade med Grön Flagg arbete. Förskolorna deltar i skräpplockardagar och är certifierade inom olika områden som konsumtion och hälsa. Man kan läsa om goda exempel på Grön Flaggs hemsida. Pedagogisk omsorg följer inte grön Flagg. Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun Ingen Ökad samverkan mellan förskolan, pedagogisk omsorg och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun. Handlingsplan för samverkan mellan förskola/förskoleklass finns och följs. Planen har utarbetats i en speciellt tillsatt grupp med specialpedagoger samt förskolechefer och rektorer från berörda skolformer. Planen är reviderad under ht-14. Grupp för samverkan mellan förskola och pedagogisk möts och har dialog kring utveckling av samarbete och nya idéer för samarbete. En handlingsplan är upprättad som fungerar tillfredsställande i olika omfattning beroende på bl.a förskolornas placering och närhet mellan verksamheterna. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

19 DIALOG Ingen Ökat fokus på information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar genom att lyssna och agera utifrån deras synpunkter Ingen Ledning och lärare arbetar systematiskt med elevers delaktighet i skolans planeringsprocesser. Webportal används för information till föräldrar. Föräldrar har ännu ej tillgång till Skolportalen. Webportalen används av personal och chefer, med t ex information, tips, handlingsplaner mm inom olika områden. Systemansvariga försöker hitta olika lösningar för att systemet ska nå ut till föräldrar. Portalen används ej av pedagogisk omsorg. Starta och utveckla föräldraråd. Föräldraråd finns och möten är genomförda på förskolorna, vid olika tillfälle under året. Varierande intresse av föräldrars medverkan är synbara på de olika förskolorna, vissa väldigt aktiva och andra mindre. Föräldrar delges insyn och inflytande i arbetet på förskolan via pedagogiska frågor, medverkan i värdegrundsarbete och ex. aktivitetskvällar. Några förskolor har provat Öppet Hus för föräldrarna på sen eftermiddagstid. Barn och personal har visat olika lärmiljöer och haft olika aktiviteter tillsammans med föräldrarna. Personalen har också filmat olika situationer och aktiviteter som visats för föräldrarna. I pedagogisk omsorg har man haft gemensamma aktiviteter med barn och föräldrar. Barnen är med på sitt up-samtal utifrån mognad. Förskolans läroplan säger att förskolan ska ha minst ett utvecklingssamtal per år. Detta sker under våren på våra förskolor. Fler barn har varit med på sitt up-samtal än Lärplattan är det verktyg som används mest under samtalen men även andra verktyg så som barnens pärmar eller annan dokumentation. En betydande del av utvecklingssamtalet handlar om att barn och vårdnadshavare tillsammans med pedagoger reflekterar över barnens förändrade kunnande. I pedagogisk omsorg pågår också utvecklingssamtal. En del föräldrar väljer att inte ha med sitt barn på up-samtalet och en del föräldrar vill ha med barnet en del av samtalet. Mått Målvärde Utfall Qualisområde H, kommunikation steg 4 Qualisområde E, steg 5 - Förskolan involverar föräldrarna i utvärderingen och förbättringar av verksamheten. Alla förskolor och pedagogisk omsorg har föräldraråd. minst 10 st 9 st Föräldraråd finns och möten är genomförda på förskolorna vid olika tillfälle under året. Varierande intresse av föräldrars medverkan är synbara på de olika förskolorna, vissa väldigt aktiva och andra mindre. Föräldrar delges insyn och inflytande i arbetet på förskolan via pedagogiska frågor, medverkan i värdegrundsarbete och ex. aktivitetskvällar. Några förskolor har provat Öppet Hus för föräldrarna på sen eftermiddagstid. Barn och personal har Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

20 Mått Målvärde Utfall visat olika lärmiljöer och haft olika aktiviteter tillsammans med föräldrarna. Personalen har också filmat olika situationer och aktiviteter som visats för föräldrarna. I pedagogisk omsorg har man haft gemensamma aktiviteter med barn och föräldrar. Andel UP-samtal i procent där barnen deltagit. minst 100 % 70 % Förskolans läroplan säger att förskolan ska ha minst ett utvecklingssamtal per år. Detta sker under våren på våra förskolor. Fler barn har varit med på sitt up-samtal än Lärplattan är det verktyg som används mest under samtalen men även andra verktyg så som barnens pärmar eller annan dokumentation. En betydande del av utvecklingssamtalet handlar om att barn och vårdnadshavare tillsammans med pedagoger reflekterar över barnens förändrade kunnande. I pedagogisk omsorg pågår också utvecklingssamtal. En del föräldrar väljer att inte ha med sitt barn på up-samtalet och en del föräldrar vill ha med barnet en del av samtalet. VARUMÄRKESBYGGANDE Ingen Skapa arbetsro genom ekonomisk och organisatorisk stabilitet Ingen Verksamheten följer en årsplanering. Verksamheten följer ett övergripande årshjul för samtliga förskolor utarbetat i ledningsgruppen. Förskolorna arbetar även efter ett eget årshjul där uppföljning och plan för verksamhetsutveckling finns tydligt beskrivet för alla inblandade. Arbetet med årshjul skapar tydlighet och trygghet ute på arbetsplatserna. Pedagogisk omsorg håller på att utforma sitt årshjul. Mått Målvärde Utfall Qualisområde G, styrning och ledarskap steg 6 EKONOMI Ingen Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Ingen Budgeten ska hållas och vid befarad avvikelse ska åtgärder vidtas Förskolorna har i stort sett tillsammans hamnat på ett nollresultat för Sparsamhet, många 1-3åringar med hög vistelsetid som gett högre intäkter, visstidsanställningar av barnskötare p g a problematik att rekrytera förskollärare är anledningar till resultatet. Medel har kunnat användas för att inskaffning av material och möbler till nya avdelningar som startar Pedagogisk omsorgs budget är inte i balans vilket beror på färre barn i verksamheten, både förskole- och fritidsbarn. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

21 Anpassning har startats men ger effekter först Utfallet var kr. Omsorg på obekväm tid har numera tillämpningsregler som har gett ett mindre prognosticerat underskott. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Ingen Avdelningens/enhetens ekonomi ska behandlas vid minst tre arbetsplatsträffar under året Ekonomin har diskuterats på minst tre personalmöten och personalen har god kännedom om aktuell budgetsituation. Mått Målvärde Utfall Antal APT där ekonomi har behandlats minst 3 st 4 st MEDARBETARE Ingen Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Ingen Alla ledare ska stödja alla medarbetare att se sin verksamhet som en del i helheten Förskolecheferna stödjer medarbetarna och arbetar för ett helhetstänk i Klippans kommun. Medarbetarenkäten visar på att så sker på enheterna. Målet är på god väg att nås men kan alltid utvecklas Samtliga anställda ska ha ett individuellt skriftligt uppdrag med möjligheter till utveckling Samtlig personal har individuellt skriftligt uppdrag. Mått Målvärde Utfall Andel anställda med uppdrag 100 % 100 % Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

22 Ekonomi Ekonomiskt resultat TKR Budget 2014 Utfall 2014 Resultat 2014 Resultat 2013 Förskola/ pedagogisk omsorg SUMMA Analys Drift Förskolorna har i stort sett tillsammans hamnat på ett nollresultat för Sparsamhet, många 1-3 åringar med hög vistelsetid som gett högre intäkter, visstidsanställningar av barnskötare pga. problematik att rekrytera förskollärare är anledningar till resultatet. Medel har kunnat användas för att inskaffning av material och möbler till nya avdelningar som startar Pedagogisk omsorgs budget är inte i balans vilket beror på färre barn i verksamheten, både förskole- och fritidsbarn. Anpassning har startats men ger effekter först Utfallet var kr. Omsorg på obekväm tid har numera tillämpningsregler som har gett ett mindre prognosticerat underskott. Trender och utmaningar Fler barn i kö till förskola! En utmaning är, hur många barn? Uppdrag finns att ta fram olika förslag för fler lokaler till förskolan. Förskolan är numera en skolform och har därför högre krav utifrån Skollag och reviderad Läroplan. Personaltätheten är låg i förskolorna i jämförelse med andra kommuner vilket gör att arbetsbelastningen är hög. Förskollärare, 33 stycken kommer genom "Förskole lyftet" att utbildas i kursen; dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet under våren. En högskoleutbildning som ger 7,5 hp. Kursen förläggs i Klippan och det är Högskolan i Kristianstad som genomför utbildningen. Pedagogisk omsorg fortsätter att satsa på utveckling av Systematiskt kvalitetsarbete och NT (Natur och Teknik). Nämndens Verksamhetsberättelse (33)

23 3Verksamhetsområde Grundskola Nämndsredovisning Ansvarsområde * Grundskolan för barn och ungdomar 6-16 år * Särskolan för barn och ungdomar 6-17 år * Träningskolan Årets verksamhet Skolinspektionens rapport i början av året har b l a inneburit ett större fokus på fritidshemmets kvalitet. Detta har resulterat i gemensamma dagar med personal och rektorer utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Vi har även haft en Trainee som tillsammans med en arbetsgrupp utvecklat dokumentationsstödet för kvalitetssäkringen. Vilken vi hoppas kunna sjösätta under I sin helhet har en översyn gjorts av kvalitetsarbetet samt ledningsstrukturen inom förvaltning och grundskola. Detta har inneburit att förvaltningens utvecklingstjänst till viss del omvandlats till rektorstjänst för Vedby skola och Bofinkenskolan som har delats och blivit egna rektorsområden. För elever och personal är det bra att rektor finns på plats och har möjlighet att verka för en stabilitet och pedagogisk utveckling i verksamheten. Inom Ljungbyheds rektorsområde har Färingtofta skola lagts ner och ledningsstruktur och elevhälsa har förändrats. Under året har fyra grundskolor startat upp läsåret med nya rektorer. En gemensam plan mot Hot och Våld har genomförts i barn- och utbildningsförvaltningen och en genomlysning av arbetsmiljöarbetet har påbörjats. Måluppfyllelse VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Ljusgrön Läs- och språkutveckling för samtliga elever behöver utvecklas och förbättras. Vi ser att vi behöver inför en läsgaranti för de yngre årskurserna samt ha en beredskap för de nyanlända eleverna. För att våra elever med socioemotionella utmaningar skall nå sina kunskapsmål ser vi behov av en gemensamt samarbete mellan skola och socialtjänst och även externa samarbetspartners. Utifrån en satsning av sociala investeringsmedel skulle med gemensam personal kunna användas för att möta och arbeta med både barn och vårdnadshavare tillsammans Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund och gymnasieskolan Målet nått eller på god väg att nås Årets medelmeritvärde är 213 meritpoäng. Förra årets meritvärde på 207,8 poäng gav oss plats 138 i SKLs ranking. Kartläggning av språkutveckling och läsförståelse visar att 47% av eleverna i årskurs 2 har stanine* 1-4 i läsförståelse och 57% har stanine 1-4 i ordavkodning. I jämförelsen mellan könen visar ett generellt resultat av att pojkarna har ett något bättre resultat i engelska och flickorna ett något bättre resultat i svenska och matematik. I nationella provens delprov som grundar sig på läsning (B-prov) och skrivning (C-prov) är det fler andel pojkar än flickor som har betyget F. Skolinspektionen har medfört att vi har beslutat att varje skola skall genomföra en egen uppföljning, en gång per termin, med hjälp av den s k Landskronamodellen där skolorna synliggör helheten för varje individ och grupp. Underlaget används av rektorer, elevhälsoteam och arbetslag för analys och insatser. Nämndens Verksamhetsberättelse (33)