Seminarium Barn och Läkemedel 5 maj 2015

Transkript

1 Seminarium Barn och Läkemedel 5 maj 2015

2 eped.se Synnöve Lindemalm Överläkare Barnläkare & Klinisk Farmakolog Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus

3 Pat 0 18 år Pat 400 g 200 kg (x 500) Läkemedelsbehandling är den vanligaste vårdåtgärden och också den vanligaste skadeorsaken Inom ALB administreras cirka läkemedelsdoser per år Dagens journalsystem behöver stödja vårdens arbetsprocesser (systemen är skapade utifrån författning, inte utifrån hur vi arbetar inom vården) VC har det yttersta ansvaret för läkemedelshantering lokalt

4 Internationellt Många länder ger ut information om läkemedel till barn via handböcker/hemsidor som publiceras av professionen. Detta saknas i Sverige. BNF-C (England) A joint publication of the BMJ Group Ltd, the Royal Pharmaceutical Society of Great Britain, the Royal College of Paediatrics and Child Health, and the Neonatal and Paediatric Pharmacists Group, BNF for Children ('BNFC') is published under the authority of a Paediatric Formulary Committee. Pediatric Dosage Handbook (USA) Lexicomp is an industry-leading provider of drug information and clinical content for the healthcare industry. We provide the tools necessary to help improve patient safety, ensure compliance, and elevate the quality of care patients receive. Nasjonalt kompetansenettverk for legemidler til barn (Norge) Nettverket arbeider for at alle parter som er involvert i legemiddelbehandling til barn skal ha, eller ha tilgang til, nødvendig og relevant kunnskap slik at de kan handle og samhandle på en hensiktsmessig, korrekt og trygg måte.

5

6

7 Eped.se Databas Access Förvaltning Lokalt

8

9

10

11 Off-label 49 % av läkemedel till barn i slutenvård =vanligt att ordination vilar på erfarenhetsbaserd grund Ref E Kimland, PMID:

12 Off-label avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett avsteg från användning enligt den godkända produktinformationen Att användningen innebär ett avsteg från godkänd produktinformation kan vara medvetet eller omedvetet för den person som initierar och tar ansvar för off label-användningen. Begreppet inkluderar även patientens användning. Med godkänd produktinformation avses produktresumé och bipacksedel som godkänts av läkemedelsmyndighet (Läkemedelsverket och EMA). Uttrycket off label kan också förekomma i andra sammansättningar, t.ex. off label-ordination, off label-förskrivning, off label-dosering. Observera att off label-användning inte bara innefattar avsteg från produktinformationens uppgifter om indikation och dosering, utan även om avsteg från övrigt innehåll, som exempelvis kontraindikationer eller administreringssätt.

13

14

15

16

17 miscellaneous 7% storage 10% potency error 8% administration 33% drug order 37% miscellaneous 29% reconstitution 13%

18

19

20

21

22 Stockholms landsting Eped.se SQL+Access IP styrd inlogg versionshantering Databas Nationell Lokalt Förvaltning

23

24

25 3.5. Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn (ny aktivitet 2014) Finansiering dination_till_barn.pdf

26

27

28 Läkemedel Läkemedel Extempore Registrerat Klinisk Prövning Olicensierat Lagervara Individuell On label Off label On label ursprungsland Off label ursprungsland Dålig evidens God evidens Experimentell Konsensus finns Fenobarbital 5 mg/ml oral vätska Spironolakton 10 mg/ml oral lösn Minifom orala dr 100 mg/ml Kåvepeniin oral susp 100 mg/ml Pulmozyme till prematurer Revatio oral lösning 10 mg/ml <1år Fentanyl iv 5 mikrog/ml till neo Diuril oral lösn 50 mg/ml till barn Soldactone iv eped eped FASS eped/fass eped eped (eped) eped eped

29 Process Behov / Fråga / Avvikelse Persoliga kontakter Lokala instrukt. Barnläkemedelsgruppen SQL-databas Litteratur Lokal rutin ALB Läkemedelsinstruktion Gränsvärde rimlighetskontroll Förvald instruktion CS / TC (lokalt ALB) Nationellt tillgänglig Lokal rutin Läkemedelsinstruktion (återanvänd) Barnkliniken Falun Gränsvärde rimlighetskontroll (återanvänd) Förvald instruktion TC (lokalt Falun) Lokal rutin Barnkliniken Falun Lokal rutin Barnkliniken ALB

30

31 eped inom Inera/SIL 22 april (arbetar med barnläkemedel)

32

33 Struktur Möjligheten till samordning av denna information är av stor betydelse LMV SoS Godkänns via: SPC Lokala Instruktioner Sprids via: LIF FASS Barnsjukhusen eped Godkännandet sker lokalt Möjligheten till spridning sker via eped

34

35 Tvärprofessionellt synsätt Lätt att göra rätt från början Lära av misstag

36

37 eped Synnöve Lindemalm Barnläkare & Klinisk Farmakolog Evidensbaserad Läkemedelsinformation Erfarenhetsbaserad för Pediatrik Elektronisk Kicki Malmqvist Nilsson Barnsjuksköterska Ranaa el Edelbi Apotekare Per Nydert Barnapotekare Åsa Andersson Barnapotekare

38 Barnläkemedelsgruppen Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Medarbetare Synnöve Lindemalm (klinisk farmakolog/barnläkare) Per Nydert (apotekare) Åsa Andersson (apotekare) Ranaa el-edelbi (apotekare) Kristina Malmqvist Nilsson (Barnsjuksköterska)

39 Nationellt införande av eped 5 maj 2015 Projektledare David Ulfstrand david.ulfstrand@inera.se

40 Ett dokument dimper ner

41 Frågeställning och sammanfattning Vilka förutsättningar finns att införa ett nationellt kunskapsstöd för läkemedelsanvändning hos barn? Systemet eped vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus motsvarar sjukvårdens behov och bör byggas ut till nationell skala Central- och regionalredaktioner bör inrättas Existerande lösningar för distribution av läkemedelsinformation bör användas för att snabbt ge rikstäckande tillgång

42 Utrullning av eped 2014 Planeringsfas 2015 Omställningsfas 2016, 2017, 2018 Förvaltning

43 Planering och aktiviteter

44 Redaktion - Distribution Evidensbaserad kunskap, nyheter, avvikelser, användningerfarenheter Vården, forskningen Vården, forskninge n Vården, forskninge n Vården, forskninge n Redaktion Insamling, administration, kunskapsuppbyggnad, kvalitetskontoll, mm Distribution Publicering, verksanhetshanledningar, konsistenskontroll, teknisk integration, m m Redaktion epedkällan Distribution Instruktioner, rimlighetskontrollen, Läkemedelslistor, mm Vården, journalsystem Vården, JS Vården, JS Vården, JS

45 Leveransplan 2015 Ca 15e juni Betarelease av Sil med eped tjänster 30 september årlig leverans av Sil med eped tjänster för skarp drift och produktion

46 Veckovis produktion och Q-säkring av SIL för två parallella releaser, ex SIL 3.1 och 4.0 och efter 30/9 Sil 4.0 och 4.1 SILs Årscykel DEC JAN OKT MAR SEP SILs Huvudrelease ex 4.0, 4.1 (Sil 3.1 utgår) JULI JUN SIL 4.1 beta, APR specifikation, API, prototyp eller testmiljö av kommande Huvudrelease 8

47 epeds leveranser Rimlighetskontrollen Administreringsvägar eped spädningsinstruktioner Verksamhetshandledningar Teknisk dokumentation

48 eped - rimlighetskontroll

49 Nya Sil tjänster administreringsvägar route site method method väg ort/ställe metod metod path by which the product is taken or makes contact with the body Buckalt Oralt describes the general body site at which the pharmaceutical dose form is inteneded to be administered Buckalt Oralt general method by which a product is intended to be administered Oralt Oralt gurglas Oralt Oralt tuggas Sublingualt Rektalt Sublingualt Rektalt enteralt nasogastrisk sond sonddropp Nasalt höger näsborre sprayning Nasalt Nasalt vänster näsborre båda näsborren Intramuskulärt deltoideus injektion Intravenöst perifer infart injektion infusion Intravenöst central infart injektion infusion Inhämtad info från: Läkemedelsverket; Snomed, Iso Standard 11239:2012; TakeCare, Melior, Cosmic 11

50 eped - spädningsinstruktion

51 Ansvar och avtal Källägare Inera/Sil Systemleverantörer Ordinatörer Var parts ansvar avtalas och tydliggörs Gränserna klargörs och om var ansvar övergår från en part till en annan Viktigt det är inte den första källan/kunskapsstödet som tas i bruk!

52 Informationsflöde Sil en ny bok i bokhyllan

53 Att lägga på minnet

54 Att ta med sig hem! eped finns from Sil 4.1 release 30 september Rimlighetskontroll och spädningsinstruktioner ingår i leveransen Administreringskällan måste införas av systemleverantörerna för att Rimlighetskontrollen ska fungera Landsting/Regioner MÅSTE beställa/prioritera införandet av eped i sitt respektive journalsystem!

55 Tack! Projektledare på Inera

56 Nästa fas i e-hälsoarbetet Presentation av E-hälsokommitténs betänkande E-hälsokommittén

57 E-hälsokommitténs uppdrag Analysera ändamålsenlighet och förtydliga ansvarsfördelning avseende IT-stöd i vård, omsorg och socialtjänst. Föreslå en bättre informationshantering i hela ordinationsprocessen. Besluts- och kunskapsstöd för läkemedelshantering kartlägga förekomst, problem och behov. E-hälsomyndighetens framtida uppdrag och finansiering. E-hälsokommittén

58 Utredningen Rätt information i vård och omsorg har lämnat förslag på hur information ska få utbytas inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOU 2014:23) E-hälsokommittén har lämnat förslag för att hälso- och sjukvård och socialtjänst ska kunna utbyta information. Det handlar om förutsättningarna för ett ändamålsenligt och säkert informationsutbyte (SOU 2015:32) E-hälsokommittén

59 Utgångspunkter för E-hälsokommittén Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar säkerhet och kvalitet. Det är inte acceptabelt med nuvarande brister i informationshantering. Många insatser pågår och mycket har gjorts, men Det krävs bättre samordning och en starkare styrning av utvecklingen på e-hälsoområdet. E-hälsokommittén

60 Utredningens förslag Inrätta en samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare. Inrätta en beslutande nämnd. Förtydliga myndighetsuppdrag. Inför en gemensam läkemedelslista. Gör huvudmännens ansvar tydligare. Ge E-hälsomyndigheten (EHM) en central roll. E-hälsokommittén

61 Samverkansorganisation och samordnare En ny samverkansorganisation för e- hälsoarbetet som ersätter nuvarande strategi. En styrgrupp som leds av Socialdepartementet och en koordineringsgrupp som leds av EHM. Handlingsplan för det nationella e-hälsoarbetet. Tillsätt så snart som möjligt en nationell samordnare med uppdrag att etablera organisationen. E-hälsokommittén

62 Förtydliga ansvaret för huvudmän Tillägg i PDL: Huvudmännen för hälso- och sjukvård ska se till att vårdgivare verksamma med huvudmannens finansiering har informationssystem som kan användas för ändamålsenligt och säkert utbyte av personuppgifter. Tillägg i PDL: En huvudman ska genom att ställa krav på och följa upp vårdgivare som är verksamma inom huvudmannens ansvarsområde, se till att kraven på ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter som ställs i patientdatalagen följs. E-hälsokommittén

63 Inrätta en ny beslutande nämnd Stor efterfrågan på någon som kan fatta beslut. Representativ, självständig nämnd placerad hos EHM. Samverkansnämnden, ska kunna besluta om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter. Skyldighet för vårdgivare, tillståndshavare för öppenvårdsapotek och de som bedriver socialtjänst att se till att de informationssystem som används vid behandling av personuppgifter tillämpar de standarder och de andra krav på interoperabilitet som Samverkansnämnden beslutar om. IVO och Datainspektionen ska kunna utöva tillsyn över hur nämndens beslut följs. E-hälsokommittén

64 Tydligare myndighetsuppdrag om informationsstruktur INNEHÅLL: Socialstyrelsen ska ansvara för att i samråd med E-hälsomyndigheten utveckla och förvalta en gemensam informationsstruktur. Socialstyrelsen ska ge verksamheterna råd och stöd vid införande och användning av den gemensamma informationsstrukturen. TEKNIK: E-hälsomyndigheten ska i samråd med Socialstyrelsen utveckla och förvalta de informationssystem som krävs för tillgängliggörande av den gemensamma informationsstrukturen. E-hälsokommittén

65 Läkemedelsprocessen Informationshanteringen måste förbättras, många brister och stora risker idag. Nödvändig information finns i flera källor som regleras av olika regelverk, med olika regler för tillåten åtkomst för olika yrkesgrupper. Tillgång till korrekt information om en patients läkemedelsbehandling måste säkras. Annars är det inte möjligt att ordinera och expediera säkert. E-hälsokommittén

66 Inför en gemensam läkemedelslista Steg 1: Ändra lagen om receptregister - inför samma åtkomst till receptregistret för vården, som apotek och patient har redan idag. Steg 2: Ta det nödvändiga helhetsgreppet - inför en ny lagstiftning som reglerar en gemensam läkemedelslista som inrättas hos EHM. E-hälsokommittén

67 En gemensam läkemedelslista Hälso- och sjukvården och apoteken tar del av varandras dokumentation om ordinationer och expediering av läkemedel i en informationskälla som EHM ansvarar för. Informationskällan motsvarar de uppgifter om ordinationen som idag finns i patientjournalen, receptregistret och läkemedelsförteckningen. E-hälsokommittén

68 Många vinster med läkemedelslistan Samma information till de som ordinerar, administrerar och expedierar läkemedel samt till patienten själv. Staten får ansvar för att skydda, lagra och tillgängliggöra informationen till användarna. Skyldighet för ordinatörer och expeditörer att använda samma informationskälla. Stärker säkerheten och möjligheterna att utveckla kvaliteten. Ett sätt att sprida och införa en gemensam informationsstruktur. E-hälsokommittén

69 Ett ändamålsenligt integritetsskydd Patienten ska själv ha direktåtkomst till läkemedelslistan och loggarna. Patienten får privatmarkera uppgifter, men inte motsätta sig registrering. Öppenvårdsapotekens direktåtkomst till ordinationsorsak kräver patientens samtycke. E-hälsomyndigheten får inte ge vårdgivare och tillståndshavare direktåtkomst om inte säkerhetsfrågorna är lösta. Staten ansvarar för att skydda informationen i läkemedelslistan. Utredningens övriga förslag avser också att skapa ordning och reda och höja informationssäkerheten och integritetsskyddet. E-hälsokommittén

70 Ge E-hälsomyndigheten en central roll Förslagen ger EHM en central roll i att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och på öppenvårdsapoteken. Koordinering, värdmyndighet åt nämnden, lagring och tillgängliggörande av information, råd och stöd, informationssäkerhet. Förändrad instruktion, kräver också resurser. E-hälsokommittén

71 En strategisk uppgörelse måste träffas Stora behov av omställning, investeringar, avveckling samt utveckling av informationssystem i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Regeringen och SKL bör ingå en ny strategisk överenskommelse för utveckling av e- hälsoområdet. Långsiktig satsning behövs och den måste inledas snabbt. E-hälsokommittén

72 Tidtabell för utredningens förslag 1 januari 2016 Lagändringar i receptregisterlagen (steg 1) E-hälsomyndighetens samordnande uppdrag och uppdrag om informationssäkerhet. Gemensamt ansvar för E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen för gemensam informationsstruktur. 1 juli 2016 Förordningen om krav på interoperabilitet. Förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter. 1 januari 2018 Den gemensamma läkemedelslistan (steg 2) E-hälsokommittén

73 Farmaceutiskt perspektiv Per Nydert, apotekare Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus

74 1

75 Bilddokumentation av iordningställda läkemedel med kamera

76 10 x överdos till barn < 5 kg 10 x överdos till vuxen

77

78 2

79 Industri Apotek Sjukhus Läkemedelsförsörjning Läkemedelsverket Tillverkning / Beredning Läkemedelshantering Socialstyrelsen Iordningställande

80 Struktur Möjligheten till samordning av denna information är av stor betydelse LMV SoS Godkänns via: SPC Lokala Instruktioner LIF Barnsjukhusen Sprids via: FASS eped Godkännandet sker lokalt Möjligheten till spridning sker via eped

81 Databasen - Grundtermer Program Läkemedel Produkt Substans Godkännande Tillhörighet Varningar/OBS Dos/Ind Administrering Spädningstyp /utskriftsdesign Hållbarhet Beredningsform Komponenter Varor Registreringsstatus SIL online / NPL id Off label Rimlighetskontroll Avvikelser SNOMED (Dos/Ind) Kostnader Miljö Neo Peyona ENSTEGSSPÄDNING Peyona 10 mg/ml (SLUTPROD) 20 mg/ml (VARA) koffein (koffeincitrat) 10 mg/ml 20 mg/ml Referenser Referenser Q&A Nyheter Referenser Q&A Nyheter

82 Process Behov / Fråga / Avvikelse Persoliga kontakter Lokala instrukt. Barnläkemedelsgruppen SQL-databas Litteratur Lokal rutin ALB Läkemedelsinstruktion Gränsvärde rimlighetskontroll Förvald instruktion CS / TC (lokalt ALB) Nationellt tillgänglig Lokal rutin Läkemedelsinstruktion (återanvänd) Barnkliniken Falun Gränsvärde rimlighetskontroll (återanvänd) Förvald instruktion TC (lokalt Falun) Lokal rutin Barnkliniken Falun Lokal rutin Barnkliniken ALB

83 3

84 Slutanvändare SJUKVÅRDEN: Utvalda Pdf instruktioner LOKAL ADMIN: Webserver Pdf instruktioner CENTRAL ADMIN: Databas SQL

85 Tack Samarbete Blandbarhet Drottnings Silvias Barnsjukhus Perorala cytostatika Uppsala Akademiska Genomgång av antibiotika Skåne Genomgång av nya instruktioner Falun Lokala kontaktpersoner Hela Sverige

86 Tack - IT Finansiärer HSF Innovationsplatsen Flemingsberg Science Karolinska Socialdepartementet Utvecklare Mawell SIL/Inera

87 Tack - Neo Ishan Sarman / Eva Berggren Broström Elisabeth Wolf / Lars Naver Läkemedelsansvariga i Neoläkemedelsgruppen

88 Tack! Barnläkemedelsgruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus Medarbetare Synnöve Lindemalm (klinisk farmakolog/barnläkare) Åsa Andersson (apotekare) Ranaa el-edelbi (apotekare) Kristina Malmqvist Nilsson (Barnsjuksköterska) Patrick Bäckström, Joacim Götesson, Sami Obaya (Iordningställande kliniska farmaceuter)

89 sppg.net

90 Säkrare läkemedelsanvändning för barn Åsa Östberg Specialistsjuksköterska Med.mag i klinisk medicinsk vetenskap Neonatalverksamheten Karolinska Universitetssjukhuset

91 Dåläge Så här kunde en spädningsinstruktion se ut inom vår verksamhet när jag började Säkrare läkemedelsanvändning för barn

92 3 Säkrare läkemedelsanvändning för barn Nuläge

93 4 Säkrare läkemedelsanvändning för barn Kompetenskort

94 PDMS Datoriserat intensivvårdssystem Infördes på Karolinska Solna Neonatalintensiv maj 2010 Infördes på Karolinska Huddinge Neonatalintensiv maj 2011 Halvdagsutbildning 5 Säkrare läkemedelsanvändning för barn

95 Ordination Läkarna ordinerar i detta fönster, till hjälp finns information i anteckningsfältet såsom normal dos, dosintervall osv. 6 Säkrare läkemedelsanvändning för barn

96 Iordningsställande Sjuksköterskan har tillgång till spädningslistorna för läkemedel direkt i PDMSsystemet, alt på intranätet Neonatalens hemsida. 7 Säkrare läkemedelsanvändning för barn

97 Administration Så här ser det ut när sjuksköterskan skall administrera läkemedlet, här kan man på ett enkelt sätt kontrollera att dosen är rimlig 8 Säkrare läkemedelsanvändning för barn

98 Guardrails Programvara för läkemedelssäkerhet 9 Säkrare läkemedelsanvändning för barn

99 eped bidrar till -nya möjligheter för säkerhetsuppföljning Elin Kimland Projektledare, Med Dr, Led ssk, farm.kand Barngruppen Läkemedelsverket

100 Läkemedel till barn

101 Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett avsteg från användning enligt den godkända produktinformationen

102 Nyttan med läkemedel ska överväga risken! = Otillräcklig effekt. För låg säkerhet. = God effekt. God säkerhet. = Kliniska studier på effekt För barn saknas ofta både kliniska studier och uppföljande studier av effekt = Kliniska och säkerhet studier på för säkerhet läkemedel = Uppföljande data på effekt = Effekt och säkerhet oklart. = Klinisk Uppföljande erfarenhet data på av säkerhet effekt och säkerhet Nytta Nytta Risk Risk

103 Många barn har blivit skadade av läkemedel på grund av brist på kunskap

104 Fler Era pusselbitar biverkningsrapporter behövs för är tillräcklig viktiga! säkerhetsuppföljning av läkemedel Övriga läkemedel Vaccin Off-label Ca 300 rapporter årligen för barn

105 Nya förutsättningar för säkerhetsuppföljning Breddat läkemedelsmyndigheternas ansvar Ökade möjligheter via europeiska samarbeten Nya vägar att nå hälso- och sjukvårdspersonal med säkerhetsinformation

106 Nationellt bevaka nytta/risk för läkemedel till barn Regulatoriska åtgärder som är till nytta för sjukvården Utveckla bättre återkoppling om läkemedels nytta/risk Bidra till systematiskt lärande inom barnsjukvård

107 Nationellt bevaka nytta/risk för läkemedel till barn Läkemedelsavvikelser samlade nationellt för barn Förväxlingsrisker Riskläkemedel, ex. överdosering Biverkningsrapportering Unika biverkningar Annan biverkningsfrekvens Uppföljning av använda läkemedel Ordinationsorsak Off-label

108 Utveckla bättre återkoppling om läkemedels nytta/risk hos barn Ta fram kunskapsunderlag Nationell konsensus utifrån befintlig evidens Off-label dosering Läkemedelshantering Sprida kunskap Rationell läkemedelsanvändning Säkerhetsrisker Bristsituationer

109 Tvärprofessionell samverkan behövs för att nå en säkrare och rationell användning av läkemedel till barn

110 Tack för mig

111 Hur bidrar vi till säkrare läkemedelsanvändning för barn? Barn och Läkemedel 5 maj 2015 Kristina von Sydow

112 Varför gör vi ingen barn-fass? 2

113 Vikten av ansvar - off-label vs on-label - kunskapskällor Gammal problembeskrivning för nya läkemedel? - barnförordningen Etiska aspekter Gamla läkemedel 3

114 Initiativ kring barn och läkemedel Graviditets- och amningsklassificering Lagerstatus på apotek Gamification Vad kan vi göra på Fass? 4

115 Skiss på tankar kring att lyfta fram efterfrågad information på Fass genom strukturering i källan 5

116

117

118 Tillsyn Hälso- och sjukvård: Lex Maria Enskildas Klagomål Egeninitierad/Riskbaserad tillsyn Tillsyn av legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal - 3 kap. 7 PSL - 6 kap. 11 PSL

119

120

121 Rationale use of medicines, WHO 1985 Patients receive medications appropriate to their clinical needs, in doses that meet their own individual requirements, for an adequate period of time, and at the lowest cost to them and their community

122 Regeringsuppdraget Kartläggning och Kunskapsluckor Läkemedels- säkerhet Kunskapsstöd Ordinationsstöd BARN och LÄKEMEDEL

123 Ordinationsstöd Gemensam myndighetsfråga Upphandling Kundkrav Beställarens krav Konkurrens verket, IVO LV (DI) Programvaror Bearbetar data Presenterar data Metoder Vetenskap Algoritmer (Terminologi) Standarder Strukturer Gränssnitt Terminologi Produkter Säkra produkter Utvärdering SOS, LV SOS, LV LV, TLV Säker och effektiv användning Krav, rutin, användarstöd, beslutsstöd. Rapportering SOS, IVO LV, DI, AV MSB SOS, IVO LV, DI SOS, IVO DI Infrastruktur Mjuk infrastruktur Hård infrastruktur Kommunikation Information /data Nationella databaser Regionala databaser Info hos vårdgivare Förvaltning Uppdateringar Backup, SW / HW Sköta databaser Oberoende Kvalitetsgranskning

124

125 Vad skulle Läkemedelsverket kunna bidra med i ett nationellt ordinationsstöd (eped)? Bidra med kunskap Innehåll, förvaltning Funktionalitet Systemkrav Läkemedelssäkerhet för barn via avvikelser i eped

126 Hur bidrar vi till säkrare läkemedelsanvändning för barn?

127 Kunskapsstöd - eped Innehåll + teknik + tillämpning = funktion Kunskaps- och erfarenhetsutbyte självlärande stöd snarare än fastslagna riktlinjer För verksamheten av verksamheten Inkludera alla verksamheter som behandlar barn Vem äger och förvaltar? Tekniken kontra innehållet Bevara snabbhet och öppenhet vid uppskalning Digitalt och integrerat Välfungerande tekniska lösningar avgörande för användbarhet

128 Kunskapsskapande sjukvård Kompetensutveckling Goda lärandemiljöer Fortbildning Klinisk forskning Patientnära och konkret skapa evidens Kräver goda förutsättningar i vården

129 Kollegialt ansvar Ansvar för en god lärandekultur och öppenhet Ansvar att driva utvecklingen framåt nya idéer behöver komma inifrån verksamheten Ansvar för kunskapsutbyte och samarbete över specialitets och professionsgränserna

130 Tack för ert engagemang! Njut av våren.