Remissvar: Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
|
|
- Gösta Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet Stockholm den 26 oktober 2015 Remissvar: Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) S2015/2282/FS Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har genom remiss den 22 juni 2015 beretts möjlighet att lämna synpunkter på E-hälsokommitténs betänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). LIF har även deltagit i utredningens referensgrupp och har på det sättet haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. E-hälsokommittéens betänkande beskriver nästa steg i e-hälsoarbetet. LIF delar i stora delar utredningens utgångspunkter. När det gäller integritetsskydd (6.3) menar utredningen att det inte är en fråga om antingen integritet eller tillgång till information utan snarare om hur integritetsskyddet bör utformas för att det ska kunna bedrivas verksamhet av hög kvalitet som ständigt utvecklas och förbättras. LIF delar utredningens syn att integritetsskyddet är en viktig beståndsdel för att öka förutsättningarna att skapa bättre resultat för individer i behov av hälsooch sjukvård och socialtjänst, men som måste vägas mot andra viktiga värden. Vidare beskriver utredningen de värden inom e-hälsan som är av starkt nationellt intresse (6.4) patientoch brukarsäkerhet, jämlik hälso- och sjukvård och socialtjänst samt ständig utveckling genom uppföljning, utvärdering och forskning. LIF välkomnar en ökad statlig styrning inom detta det kanske allra viktigaste området för att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska kunna utvecklas för att nå världsklass. LIF instämmer även i att nationell lagring och tillgängliggörande av informationsmängder samt främjande av semantisk och teknisk interoperabilitet är de två områden där det finns särskilt stora behov av åtgärder på nationell nivå. Fokus på behoven av semantisk och teknisk interoperabilitet mellan informationssystemen (6.5) är därför högt prioriterat. Det ligger nära till för läkemedelsbranschen att efterfråga ett nationellt journalsystem eftersom medlemsföretagens globala organisationer ser de fördelar som finns med sådana i länder där det varit möjligt att utveckla det från start. Det är dessa länder som idag kan erbjuda goda förutsättningar för läkemedelsföretagens kliniska forskning. Det är viktigt att denna konkurrenssituation är tydlig i det fortsatta arbetet, även när det sker utifrån ett fokus på informationshantering som är system- och teknikneutralt (6.6). LIF har förståelse för att den framkomliga vägen i Sverige är en ny förordning om krav på interoperabilitet (11.4.2) men vill understryka betydelsen av att hålla en hög hastighet i genomförandet. Sverige behöver en strukturerad vårdinformation nu eller inom ett mycket kort tidsperspektiv för att kunna konkurrera om Life Science-företagens globala investeringar. Det är därför viktigt att utredningen lyfter att utvecklingen av e-hälsan är en verksamhetsfråga (6.7) som behöver prioriteras av ledningen för de verksamheter som berörs (6.8). Det visar att det finns åtgärder som kan genomföras redan nu i avvaktan på genomförandet av de förslag som presenteras i betänkandet som kan ge Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Postadress/Postal address: Box 17608, SE Stockholm Besöksadress/Visiting address: Ringvägen 100 (uppgång A, plan 10) Tel: Fax: info@lif.se Fakturaadress/Invoice address: Läkemedelsindustriföreningens Service AB, FE 312, Frösön Org.nr: VAT No: SE
2 2 direkt effekt i e-hälsoarbetet. LIF delar även utredningens beskrivning att e-hälsoarbetet är tvärsektoriellt (6.9), att det finns behov av en fördjupad samverkan för en enhetlig utveckling (6.10) samt av de problem som finns till följd av ett utspritt ansvar och svaga mandat (6.11). Utredningens proportionalitetsbedömning visar att de presenterade förslagen i viss mån begränsar den kommunala självstyrelsen, men att det måste ställas mot de nationella intressena att stärka samordningen, att bibehålla verksamheternas kvalitet och att värna värden som patient- och brukarsäkerhet, jämlik vård och omsorg och ständig utveckling. LIF instämmer i att inskränkningen är motiverad med hänsyn till behoven av en mer ändamålsenlig och säker informationshantering. Om intrånget inte skulle ses som befogat är det LIF:s bedömning att de svenska möjligheterna att konkurrera om Life Science-företagens investeringar kommer att begränsas. LIF har förståelse för de prioriteringar som utredningen gjort och som ligger till grund för de presenterade förslagen. Här och nu är detta viktiga förslag för att skapa en gedigen grund för den fortsatta utvecklingen. Det måste dock konstateras att även om samtliga förslag genomförs så innebär det att bara det allra första steget tagits på en lång resa. Det återstår inte bara en näst, nästa fas utan även en näst, näst, nästa fas och fler därefter. Arbetet med att identifiera dessa kommande faser måste påbörjas parallellt med genomförandet av förslagen i betänkandet. Det är nödvändigt för att Sveriges konkurrenskraft inom Life Science inte ska försvagas. LIF vill betona betydelsen av en ambitiös och långsiktigt hållbar finansiering. I detta sammanhang är det viktigt att se finansieringen som en investering. En investering i befolkningens hälsa, men även en investering som på sikt kan leda till ökade intäkter i form av bland annat investeringar av Life Science-företagen. Det kan därför och med hänsyn tagen till den generella principen att avgiftsbelagd verksamhet hos myndigheter ska ha långsiktig självkostnadstäckning finnas skäl att ytterligare utreda frågan om på vilket sätt t.ex. läkemedelsföretag ska kunna ta del av den strukturerade informationen från svensk klinisk vardag. En första åtgärd kan vara att säkerställa att beräkningen av självkostnaden ger utrymme för ett tillräckligt ambitiöst service- och utvecklingsarbete. Näst, nästa fas i e-hälsoarbetet Koordinering med e-hälsoutvecklingen i den privata sektorn De allmänna kommentarerna ovan är givna utifrån den kunskap LIF har om det arbete som under många år bedrivits inom ramen för det nationella e-hälsoarbetet. Många av LIF:s medlemsföretag har inte på samma sätt varit direkt involverade i detta arbete. Utifrån medlemsföretagens perspektiv blir betänkandet därför en något märklig beskrivning av svensk e-hälsa, framförallt eftersom det är skrivit från ett så tydligt inifrånperspektiv. Det saknas helt en beskrivning av den omfattande och snabba utvecklingen av e-hälsoområdet som sker utanför den offentliga sektorn. Även om det är förståeligt utifrån utredningens direktiv vill LIF framhålla nödvändigheten av att det fortsatta arbetet sker utifrån ett tydligt förhållningssätt till den utveckling som privatpersoner och privata företag driver inom e-hälsoområdet. Det är en utveckling som kommer att ske oavsett det arbete som beskrivs i betänkandet. Om denna utveckling inte integreras i det offentliga arbetet riskerar många samverkansvinster att gå om intet. Med rätt koordinering kan de två delarna istället stärka varandra. Det kan framförallt identifieras en avgörande skillnad i utvecklingshastigheten. Utvecklingen i den privata sektorn sker i en hisnande hastighet och kommer inte att invänta genomförandet av förslagen i betänkandet. Det finns därför en risk att den offentliga sektorn blir omsprungen om dessa aspekter inte in-
3 3 kluderas på ett mycket tydligare sätt. LIF ser därför att en sådan koordinering är en nödvändig del av näst, nästa fas i e-hälsoarbetet. I detta sammanhang vill LIF även framhålla vikten av att förstärka och förtydliga patientens roll i informationshanteringen. I betänkandet beskrivs behovet av en säker informationshantering. Patienten är, som ägare och medskapare av sin hälso- och sjukvårdsdata, central i detta informationsflöde och utvecklingen behöver utgå från patientens inte ensidigt det offentligas behov. Genom en tydligare patientcentrering kommer även tidigare stadier som prevention och ren hälsovård som inte nödvändigtvis sker på sjukvårdens initiativ med i arbetet. Information för forskning och uppföljning (9.4) LIF anser att det är en alltför låg ambitionsnivå att som utredningen gör förlita sig på att förslagen i utredningen på sikt skapar bättre förutsättningar för att tillgängliggöra information för ändamål som uppföljning och forskning. Det behövs en betydligt högre ambitionsnivå om Sverige ska kunna leva upp till regeringens ambitioner vad gäller innovation och Life Science. LIF har inom arbetet med den nya handlingsplanen för den Nationella läkemedelsstrategin (NLS) framhållit att det behövs en samordning av svenska insatser för att samla data från klinisk vardag och en strategi för det svenska engagemanget i olika europeiska initiativ inom området. LIF vill därför framhålla betydelsen av att det nu aktuella betänkandet hanteras tillsammans med betänkandet Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) och betänkandet Unik information genom registerforskning (SOU2014:45), och att beredningen sker i ett brett perspektiv som omfattar arbetet i regeringens Innovationsråd, Life Science-samordnarens arbete, den kommande Forsknings- och innovationspropositionen, innovationssatsningar genom VINNOVA, t.ex. SweLife, arbetet med NLS samt TLV:s och SKL:s arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen och ett ordnat införande av nya läkemedel. Det är först när det rubricerade betänkandet sätts in i detta breda perspektiv som betydelsen för läkemedelsbranschen av det hela blir tydligt. Detta betänkande är ett i raden som har visat på Sveriges goda möjligheter att följa läkemedels effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet i klinisk vardag och de presenterade förslagen utgör tillsammans med en mängd andra aktiviteter förutsättningar för att utveckla den potential som identifierats till att bli en faktisk möjlighet. Idag saknas dock en strategisk samordning som säkerställer att alla initiativ och aktiviteter drar åt samma håll och ger resultat. En sådan samordning är nödvändig för att Sverige ska ha möjlighet att positionera sig internationellt och attrahera Life Science-investeringar. Behovet av en strategisk planering är av särskild betydelse i och med att den särskilda kvalitetsregistersatsningen löper ut under Försprånget till övriga länder minskar hela tiden och det pågår många intressanta och viktiga initiativ inom EU. Om Sverige fortsatt ska vara attraktivt att investera i måste det strategiska arbetet även omfatta vad som görs i andra länder för att kunna positionera Sverige i de EU-projekt som bedöms viktiga. LIF vill understryka nödvändigheten av att denna strategiska samordning måste vara en central del i näst, nästa fas i e-hälsoarbetet. Rent konkret ser LIF att en första åtgärd är att i 3 i den förslagna lagen om en gemensam läkemedelslista förtydliga att förbättrade uppföljnings- och forskningsmöjligheter är ett uttalat syfte med den nya lagen (10.7.4).
4 4 Slutenvårdsordinationer (10.8) Förslaget att införa en gemensam läkemedelslista omfattar i första steget bara de läkemedel som ska expedieras på öppenvårdsapotek. Det är en brist eftersom en stor del av läkemedelsutvecklingen just nu är fokuserad på läkemedel som administreras i slutenvården. Det är dock mycket klokt att i lagförslaget för den gemensamma läkemedelslistan redan nu ge möjlighet att hantera uppgifter om ordinationer av läkemedel som ges direkt till patienten i hälso- och sjukvården samt ordinationer i Sverige som expedierats utomlands (10.7.2). LIF är väl medveten om de utmaningar som det innebär att samla motsvarande information från slutenvårdsordinationer och lägger därför stor förhoppning till SKL:s arbete med en domänmodell för läkemedelsinformation som bedrivs inom den Nationella läkemedelsstrategin. LIF ser även en koppling till det mycket positiva arbetet med Forskningsportalen som bedrivs av RCC i samverkan. LIF vill understryka vikten av att arbete inom denna del resurssätts och påskyndas så mycket som möjligt. Det är nödvändigt för att SKL:s arbete med ordnat införande och TLV:s arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen ska kunna utvecklas positivt samt för att Life Science-samordnaren ska kunna presentera förslag som kan öka läkemedelsföretagens investeringar i Sverige. Detta arbete är som utredningen föreslår en viktig del i näst, nästa fas i e-hälsoarbetet. Besluts- och kunskapsstöd (9.5) Utredningens direktiv omfattade att belysa många aspekter gällande besluts- och kunskapsstöd framförallt inom läkemedelsområdet. Utredningen har dock valt att begränsa denna del (10.1). LIF ser därför ett stort behov av att återkomma till dessa frågor. LIF har i olika sammanhang framfört att det finns en tydlig gränsyta mellan dessa frågor och de lagar som styr läkemedelsföretagens verksamhet. Bland annat har LIF inom arbetet med den Nationella läkemedelsstrategin lyft behovet av att tydliggöra det regulatoriska godkännandets plats i den nationella kunskapsstyrningen. Centrala frågor är vilken aktör som tar ansvar för den information som inte överensstämmer med det regulatoriska godkännandet och hur läkemedelsföretagen och hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna förhålla sig till sådan information utifrån rådande lagstiftning. En fördjupning kring uppdraget i direktivet i dessa delar bör därför ingå i näst, nästa fas i e-hälsoarbetet. Näst, näst, nästa fas i e-hälsoarbetet LIF uppfattar förslaget att införa en gemensam läkemedelslista som ett första steg mot en ordning där journalföringen som vi känner den idag stegvis ersätts med att allt fler informationsmängder hanteras nationellt. LIF vill framhålla betydelsen av att det redan nu utvecklas en plan för vilka de kommande informationsmängderna som ska hanteras på detta sätt är och när det ska ske. Ambitionen måste vara att majoriteten av insatserna i hälso- och sjukvården och socialtjänsten - inom överskådlig tid ska hanteras på samma sätt som insatsen läkemedel. Många informationsmängder är av betydelse för läkemedelsföretagens kliniska forskning. Närmast är det viktigt att informationen om ordinationsorsak som kommer att kunna samlas strukturerat vid ordinationen kan användas för uppföljning och forskning. Det samma gäller laboratoriemedicinska analyser, där LIF förstår att liknade arbete som med ordinationsorsaker pågår (s. 241). Därefter är det av största vikt att information från bio-
5 5 banker, annan form av diagnostisering, diagnos, utfall av behandling, biverkningsrapportering, åtgärder vidtagna vid säkerhetsproblem och den enskildes användning görs tillgängliga i form av nationellt tillgängliga informationsmängder. I detta sammanhang ser LIF att utvecklingen som detta betänkande lägger grunden till bör samordnas med utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren och hälsodataregistren. Det bör till exempel förtydligas hur kvalitetsregistren ska kunna nyttja informationen från den gemensamma läkemedelslistan. LIF ställer sig frågande till att utredningen på s. 260 beskriver att det är Samverkansnämnden som ska utforma kraven på hur information från läkemedelslistan i avidentifierad form kan tillgängliggöras för forskning. Det förefaller ligga utanför Samverkansnämndens uppdrag att besluta om interoperabilitet vid behandling av personuppgifter (7.2.1). LIF ser att det bör tydliggöras om läkemedelslistan ses som en datamängd som direkt kan användas för forskning och/eller om informationen ska tillgängliggöras via kvalitets- och hälsodataregister. Oavsett bör samma principer gälla för all tillgång till data från svensk hälso- och sjukvård för forskning. Kommentarer till de lämnade förslagen i betänkandet Nedan kommenterar LIF ett urval av de lämnade förslagen. De förslag som inte kommenteras tillstyrker LIF. 7. Samarbets- och beslutsformer Det är mycket positivt att utredningen så tydligt uttalar att staten ska ta en tydligare och aktivare roll i e-hälsoarbetet. Det möjliggör den ökade nationella samordning som alla efterfrågar. Det måste därför säkerställas att E-hälsomyndigheten ges ett tillräckligt tydligt mandat i detta hänseende. För att stärka implementeringen bör det övervägas om staten ska bidra till utveckling och implementering av fler värdestyrda ersättningssystem i hälso- och sjukvården som premierar ökad innovation beträffande e-hälsa. LIF har goda erfarenheter av arbetet med den Nationella läkemedelsstrategin och ser därför positivt på att arbetsformen föreslås tillämpas även på e-hälsoarbetet. Att utgå från samma arbetsform ger goda förutsättningar att koordinera arbetet i de två strategierna, vilket vi anser är en nödvändighet. Det bör dock noteras att den föreslagna Samverkansnämnden får en roll som saknas i läkemedelsstrategin, vilket är positivt eftersom det behövs en sådan beslutande instans för att säkerställa det nationella perspektivet. Baserat på erfarenheterna från TLV:s arbete, ser LIF positivt på att E-hälsomyndigheten ska bereda ärendena och att den fristående nämnden sedan fattar besluten. Det finns dock en mängd av praktiska frågor kring detta; från att finna rätt ledamöter i nämnden till utformningen av nämndens beslut. Utredningen föreslår att E-hälsomyndigheten ska få ett instruktionsenligt uppdrag att samverka med relevanta aktörer. LIF vill därför framhålla behovet av samverkan med LIF och dess medlemsföretag. Läkemedelsföretagen tillhandahåller grundläggande information om sina läkemedel, vilket tillsammans med Fass utgör grunden för den information som den gemensamma läkemedelslistan ska bygga på. Vidare kan läkemedelsföretagen bidra med ett internationellt perspektiv och beskriva det globala behovet att nyttja strukturerad information från hälso- och sjukvården för uppföljning, forskning och utveckling. Läkemedelsföretagen är även aktiva inom den privata e-hälsoutvecklingen i egen regi eller i samarbete med andra privata företag och aktörer och välkomnar att det offentliga erbju-
6 6 der en mer gynnsam miljö för sådan innovation. Läkemedelsföretagen kan även bidra med gedigen metodkunskap om hur insatser i vården kan utvärderas. Därutöver finns möjlighet till regelförenkling för läkemedelsföretagen i takt med en ökad tillgång till strukturerad information från hälso- och sjukvården. Branschen bör därför ha en tydlig roll i de nya samverkansformerna. LIF ser i grunden positivt på förslaget att utse en nationell samordnare med uppdrag att leda uppbyggnaden av samverkansorganisationen men har svårt att avgöra om det är nödvändigt utifrån den utveckling som skett inom E-hälsomyndigheten sedan betänkandet lämnades. LIF ser även positivt på förslaget att samverkansorganisationen ska ansvara för kompetensutveckling, stöd och rådgivning eftersom det är förutsättningar för en snabb och effektiv implementering av nämndens beslut. 8. Förtydligat ansvar för ändamålsenlig och säker behandling av personuppgifter Utredningen lämnar flera förslag som syftar till att förtydliga huvudmannens och vårdgivarnas och motsvarande aktörer för socialtjänsten och öppenvårdsapoteken ansvar för en ändamålsenlig och säker hantering av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Det är förvånande att detta inte är en självklarhet, men när så inte är fallet är det mycket positivt att dessa förtydliganden föreslås och att förtydligandena gäller såväl informationssystem, som att dokumenterade uppgifter ska finnas tillgängliga när de behövs och att systemen ska vara användarvänliga. Även om LIF ser utmaningarna med att ytterligare precisera detta i föreskrifter, ser vi att detta bidrar till att föra upp ansvaret för e-hälsoarbetet på rätt nivå vilket vi bedömer påverkar den fortsatta utvecklingen positivt. 9. Tillämpning av gemensam informationsstruktur m.m. Utöver de synpunkter som lämnats ovan vad gäller 9.4 Information för uppföljning och forskning instämmer LIF i utredningens beskrivning av vikten av strukturerad information. Det är mycket positivt att utredningen lämnar tydliga förslag som stödjer arbetet med att utveckla och förvalta en gemensam informationsstruktur. LIF menar att det fram till nu varit en alltför ojämn fördelning mellan statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren och satsningarna på Socialstyrelsens arbete, men även på informationsstrukturen och fackspråket. Förslaget att Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten ska ha ett gemensamt ansvar - men ändå en tydlig arbetsfördelning dem emellan - vad gäller utveckling och förvaltning av informationsstrukturen och de system som behövs för tillgängliggörandet är därför välkommet. Utredningen föreslår att Läkemedelsverket i samråd med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska lämna förslag till en strukturerad läkemedelsinformation med entydiga termer och begrepp. Det behöver förtydligas hur ett sådant uppdrag skiljer sig från och kan stötta den aktivitet inom den Nationella läkemedelsstrategin som SKL ansvarar för och som syftar till att utveckla en domänmodell för läkemedelsinformation. Det är av största vikt att detta arbete samordnas. LIF instämmer dock i betydelsen av att Läkemedelsverket har en central och aktiv roll i utvecklingen av informationsstrukturen för att säkerställa att informationen redan från godkännandet är strukturerad på ett sådant sätt att hälso- och sjukvården kan använda den. Här ser LIF att det även är viktigt att lyfta fram arbetet i det s.k. Liiv-projektet.
7 7 10. Förbättrad informationshantering i läkemedelsprocessen Det är positivt att utredningen lyfter fram läkemedelsordinationer som den insats i hälsooch sjukvården som ska hanteras enligt en nationell modell som ersätter dagens journalföring. Eftersom detta är ett första steg i en utveckling där flera motsvarande informationsmängder för andra insatser ska tillkomma kan det ifrågasättas om namnet den gemensamma läkemedelslistan är rätt. LIF skulle förespråka en mer generisk namnsättning som lätt går att applicera på ytterligare informationsmängder. Dessutom leder inte ordet lista tankarna till en modern framtid utan snarare till motsatsen, dvs. till ett pappersdokument. En utveckling mot att samla informationsmängder nationellt istället för som idag i en lokal journalföring och med en tydlig skyldighet för olika aktörer att lämna informationen nationellt ( ) är enligt LIF ett viktigt ställningstagande för utvecklingen av e-hälsoarbetet. Det kan förtydligas ytterligare att detta är en långsiktig förändring av journalföringsplikten som bygger vidare på den väl fungerande nationella informationshanteringen av apotekens information. Det är förståeligt att utredningen föreslår en tvåstegsutveckling där den gemensamma läkemedelslistan utgör det andra steget. Det är dock inte tillräckligt tydligt om förslaget helt ersätter utvecklingen av NOD eller om NOD även fortsatt är en del av steg 1. LIF instämmer i utredningens reflektioner kring gällande lagstiftning och det är därför positivt att en helt ny lag föreslås ersätta lagarna om receptregistret och läkemedelsförteckningen. Det bör som utredningen påpekar på sikt ge förutsättning för en mer hållbar utveckling under förutsättning att den nya lagen utformas på ett sådant sätt att den kan inkorporera den utveckling som sker inom området. Av detta skäl ser LIF att den föreslagna formuleringen av ändamålet (10.7.7) bör revideras. Ett problem med nuvarande lagstiftning har varit att den är alltför detaljerad och att det finns överlappningar mellan de olika ändamålen. Det har medfört att varje förändring i takt med att läkemedelsmarknaden har utvecklats har varit väldigt tungrodd. Det bör därför övervägas om de föreslagna ändamålen kan grupperas ytterligare och beskrivas mer övergripande. Ett exempel är som skiljer sig åt trots att de alla reglerar utlämnande av uppgifter till myndigheter för att understödja myndighetsutövande och uppdrag. Ett annat alternativ vore att reglera de ändamål då informationen inte får användas. Det är mycket positivt att den enskilde patienten föreslås få direktåtkomst till uppgifterna i den gemensamma läkemedelslistan ( ) och att individen ska kunna markera uppgifter som privata utan att det förhindrar viss användning av uppgifterna (10.7.6). LIF ser att det är en bra princip att den som tar del av den offentliga hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska bidra till den kunskapsutveckling som kan ske utifrån den information som genereras. Förslaget att personal på öppenvårdsapotek ska ha begränsad tillgång till informationen om ordinationsorsak förefaller skapa en uppdelning av olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal som inte främjar en god läkemedelsanvändning ( ). Vad gäller de begränsningar som beskrivs i 13 föreslår LIF att det övervägs om E-hälsomyndigheten borde ha möjlighet att bearbeta vissa personuppgifter för framställande av statistik i form av t.ex. prevalens- och incidensmått.
8 8 Vidare bör valet av de olika tidsgränserna för direktåtkomst ( ) och gallring ( ) förtydligas ytterligare. Det är viktigt att säkerställa att information som är av vikt för den enskildes vård och/eller uppföljning av forskning finns tillgänglig under den tid som är relevant. Vad gäller forskningen är en av de svenska styrkorna möjligheten att följa läkemedelsanvändning och annan hälso- och sjukvård individbaserat över tid både pro- och retrospektivt. Även valet av åldersgränsen 13 år bör utvecklas ytterligare. Återigen vill LIF betona vikten av att arbetet med uppbyggnaden av den gemensamma läkemedelslistan (10.9) påbörjas redan nu och genomförs med stort fokus. 11. Standarder och krav på interoperabilitet Som beskrivs ovan är förslaget till ny förordning om krav på interoperabilitet (11.4.2) ett förslag som LIF uttalat stödjer för att det vid sidan av att det är nödvändigt för en patientcentrerad hälso- och sjukvård och fungerande patientrörlighet ger förutsättningar för en världsledande forskning. Det bör förtydligas om det i vissa fall kan finnas skäl att införa standarder retroaktivt. Detta eftersom en av Sveriges stora konkurrensfördelar är att det är möjligt att följa individer över tid, både pro- och retrospektivt. Det är även oklart vilken legal form den föreslagna katalogen kommer att ha. Som tidigare nämnts är det viktigt att säkerställa finansieringen av det arbete som måste utföras här inköp av standarder och att professionerna ges möjlighet att medverka (11.5) och att se det som en investering som kan lägga grund för framtida intäkter. LIF saknar i denna del en beskrivning av hur arbetet med standarder och krav på interoperabilitet ska påverka utvecklingen i den privata sektorn, t.ex. vid utveckling av olika patientstödsapplikationer. Det måste säkerställas att sådana kan integreras mot hälso- och sjukvårdens egna system. Avslutningsvis vill LIF återigen understryka vikten av e-hälsoarbetet för att Sverige ska kunna leva upp till regeringens ambitioner vad gäller innovation och Life Science. LIF och medlemsföretagen står till förfogande med en önskan om att på bästa möjliga sätt bidra till ett skyndsamt genomförande av förslagen i betänkandet och till ett fortsatt starkt fokus på de kommande faserna i e-hälsoarbetet. Med vänlig hälsning Anders Blanck Generalsekreterare
Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Eriksson Leif (KLK) Norberg Maria Datum 2015-10-16 Diarienummer KSN-2015-1444 Kommunstyrelsen Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet Förslag
Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-06-30 Handläggare Jazmine Hjorth Telefon: 08-508 25 640 Till Socialnämnden Svar på remiss betänkandet
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över
LIF:s samlade synpunkter angående ehälsokommitténs arbete med S2013:17
ehälsokommittén Sören Olofsson soren.olofsson@regeringskansliet.se Stockholm den 17 februari 2015 LIF:s samlade synpunkter angående ehälsokommitténs arbete med S2013:17 LIF de forskande läkemedelsföretagen
Remissyttrande över betänkandet av E-hälsokommittén Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:20)
YTTRANDE 1(3) 2015-09-09 Diarienr Dnr 2015/254-ÄN-010 Dnr 2015/145-NF-010 Dnr 2015/610-IFN-010 Er referens 2015/716-KS-010 Sociala nämndernas förvaltning Mats Rundkvist Strateg Remissyttrande över betänkandet
Remissvar: Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel (SOU 2017:76)
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2018-01-30 Remissvar: Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel (SOU 2017:76) Dnr S2017/05519/FS Läkemedelsindustriföreningen
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-09-14 Dnr: 2015/610-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Nästa
E-hälsomyndighetens yttrande över E-hälsokommitténs betänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Socialdepartementet s.fs@regeringskansliet.se s.registrator@regeringskansliet.se Den 27 oktober 2015 E-hälsomyndighetens yttrande över E-hälsokommitténs betänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Remissvar: Framtidens biobanker (SOU 2018:4)
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2018-06-28 Remissvar: Framtidens biobanker (SOU 2018:4) Dnr: S2018/00641/FS Läkemedelsindustriföreningen (LIF)
Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården m.m.
Yttrande Diarienr 1(7) 2016-09-15 1082-2016 Ert diarienr 4.1.1-14967/2016 Socialstyrelsen via e post Remiss avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering
Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)
Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)
Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015
PM 2015:174 RVI (Dnr 110-1125/2015) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)
Datum Diarienummer 1 (5) 2017-04-04 00059/2017 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds
Samordningsplan. Vision e-hälsa Version
Samordningsplan 2019 Vision e-hälsa 2025 Version 2019-02-14 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning av insatser... 5 Regelverk... 5 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 5 Övriga insatser...
Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-06-15 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Slutbetänkande SOU 2018:4 Framtidens biobanker Sammanfattning SKL välkomnar i allt
Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se ehälsomyndigheten Sankt Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 27 maj 2016 Remissvar
SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet
Yttrande Diarienr 1 (20) 2015-10-22 1236-2015 Ert diarienr S2015/2282/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Sammanfattning Datainspektionen
- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15
202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Remissvar: Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)
Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten u.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm 2018-04-30 Remissvar: Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)
Remissvar: Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande och jämlik vård (SOU 2017:48)
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2017-10-19 Remissvar: Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande och jämlik vård (SOU 2017:48)
E-hälsomyndighetens yttrande över delbetänkandet av nya apoteksmarknadsutredningen (SOU 2017:15)
Regeringskansliet (Socialdepartementet) s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se E-hälsomyndigheten St. Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552
Remiss: Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2016-08-19 Remiss: Förslag till reviderad förordning (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel
Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018
Delrapport 2018-12-04 4.5-1097/2018 1(11) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Victoria Johansson victoria.johansson@socialstyrelsen.se Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Effektiv vård (SOU 2016:2)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar
Läkemedelsbranschens synpunkter inför Regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning
Utbildningsdepartementet u.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 2 november 2015 Läkemedelsbranschens synpunkter inför Regeringens kommande proposition om forskning, innovation och högre utbildning
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Remissvar: Nationell läkemedelslista (SOU 2016:44)
Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2017-04-12 Remissvar: Nationell läkemedelslista (SOU 2016:44) S2017/00117/FS
Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik
Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Delbetänkande SOU 2017:40 För dig och för alla Sammanfattning I delbetänkandet presenteras
YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
1 (5) Er beteckning S2017/03549/FS s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER REMISS GÄLLANDE DELBETÄNKANDE AV GOD OCH NÄRA VÅRD EN GEMENSAM FÄRDPLAN OCH MÅLBILD (SOU 2017:53)
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2012-05-16 S2007/4754/FS (delvis) Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Uppdrag att underhålla ochh förvalta arbetet med nationell informations-- struktur och nationellt
En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014
PM 2014: RVII (Dnr 001-450/2014) En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014 Borgarrådsberedningen föreslår
Socialdepartementet Stockholm
Socialdepartementet s.registrator@regeringskanslet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 2018-03-12 Remissvar: Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017
PM 2017:217 RVI+VIII (Dnr 110-1132/2017) Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Till Socialdepartementet. Dnr: S2015/2282/FS. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet
Till Socialdepartementet Dnr: S2015/2282/FS SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. I vårt svar har vi valt att endast inkludera
Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service,
Ärende 6 HSS 2013-02-25 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Datum Diarienummer 2013-01-29 HSS120119 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Pris, tillgång och service, fortsatt utveckling
Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer
Regeringsbeslut I:2 2019-08-15 S2019/03409/FS (delvis) Socialdepartementet E-hälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar Uppdrag att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer Regeringens
Remissvar Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
2015-09-20 Dnr 2015/00321 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Helén Andersson Dnr S2015/2282/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Datum 2017-03-06 Diarienummer KSN-2017-0121 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss om nationell läkemedelslista (Ds 2016:44) Förslag
Remissvar Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
Ort och datum Stockholm 2017-04-12 Vår referens Handläggare Carita Fallström David Liljequist Er referens 30601-2017/0103 S2017/00117/FS Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)
Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU
Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23
2014-10-23 Dnr.nr S2014/112/FS Vår referens Emil Erdtman Mottagarens adress Socialdepartementet Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Remissvar: Förslag till ändringar av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2)om ekonomiska utvärderingar
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket registrator@tlv.se Kopia: douglas.lundin@tlv.se lena.telerud@tlv.se Stockholm den 18 december 2014 Remissvar: Förslag till ändringar av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007
Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande
Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm den 31 augusti 2015 Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Dnr S2014/3698/FS Läkemedelsindustriföreningen
Synpunkter med anledning av rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel
Sveriges Kommuner och Landsting Socialdepartementet Stockholm den 28 maj 2013 Synpunkter med anledning av rapporten Nationell samordning för strukturerat införande och uppföljning av nya cancerläkemedel
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-06-15 Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)
Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
1[1] 2017-09-11 Dnr KS/2017:417 Referens Lena Bogne Mottagare Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se kopia till: fi.ordning.och.reda@regeringskansliet.se Svar på remiss Välfärdsutredningens
Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 Regeringen har
Svar på remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) (LS/1116/2013)
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2013-10-21 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@jll.se Svar på remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44)
Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Yttrande 2015-10-22 Dnr 10.1-17661/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Marit Birk marit.birk@socialstyrelsen.se Socialdepartementet Jämställdhetsenheten 103 33 Stockholm Socialstyrelsens
Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Remissvar: Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)
Datum Er referens S2015/2282/FS Vår referens 2015-10-20 Inga-Kari Fryklund Socialdepartementet Remissvar: Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Vårdföretagarna, som är en arbetsgivar- och branschorganisation
Nationell läkemedelslista
Bilaga Ds 2016:44 Nationell läkemedelslista Socialdepartementet 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag till en ny lag, lagen om nationell läkemedelslista. Den nya lagen föreslås
Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Nationell läkemedelslista
Socialutskottets betänkande Nationell läkemedelslista Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om nationell läkemedelslista samt ändringar i lagen om läkemedelskommittéer,
Yttrande över God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig Havs- över kvaliteten
Uppdraget ska omfatta följande insatser för att nå etappmålet:
Regeringsbeslut I:3 2014-04-16 S2014/3530/FS (delvis) Socialdepartementet Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Uppdrag om fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn
Yttrande över slutbetänkande Framtidens biobanker (SOU 2018:4)
Landstingsstyrelsen 1 (4) Socialdepartementet S2018/00641/FS Yttrande över slutbetänkande Framtidens biobanker (SOU 2018:4) Socialdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att
Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2017-05-03 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 2-2017 Sid 1 (6) Yttrande över departementspromemorian Nationell läkemedelslista
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Socialstyrelsens yttrande över betänkande SOU 2017:15 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Ert dnr S2017/01576/FS
2017-06-30 Dnr 10.1-11768/2017 1(5) Avdelningen för utvärdering och analys Bengt Danielsson Bengt.danielsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Patientlag (SOU 2013:2)
1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli 2017-03-10 ehälsomyndighetens vision Riv barriärerna; tillsammans skapar vi bättre hälsa! Organisationer och processer är anpassade för det Förutsättningar
Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess
Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory Stöd till säker läkemedelsprocess 1. Tjänstekontraktet GetMedicationHistory (GMH)... 4 2. Behovsbilden bakom GMH... 4 3. Innehållet i GMH... 4 4. Brister med dagens
Kvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården
Yttrande Diarienr 1(7) 2015-09-15 1284-2015 Ert diarienr 4.1-39055/2013 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Förslag till föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i
Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Nationell läkemedelslista. Sundbyberg Dnr.nr: S2017/00117/FS.
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-04-12 Dnr.nr: S2017/00117/FS Vår referens: Martina Bergström Mottagare s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Nationell läkemedelslista
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23
Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig
Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har
Remissvar: En ny organisation för etikprövning av forskning
Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm 2017-04-07 Remissvar: En ny organisation för etikprövning av forskning Dnr: U2016/05785/F Läkemedelsindustriföreningen
Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2011-06-09 S2007/4754/FS (delvis) S2007/11066/FS S2009/5347/FS Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig
Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU
E-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets
Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012
PM 2012: RVII (Dnr 001-1132/2012) Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.