VA(samhetsrapport. kolinspektionen

Transkript

1 kolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport VA(samhetsrapport efter kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet vid Fullriggaren Malevik 4-9 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Verksam hetsrapport 1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet under våren Granskningen vid Fullriggaren Malevik 4-9 i Kungsbacka kommun ingår i detta projekt. Fullriggaren Malevik besöktes den 19 och 20 maj Utredarna Verica Stojanovic och Annika Welinder har varit ansvariga inspektörer. I denna rapport redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av granskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet genomförs på totalt 24 skolor, 17 kommunala och 7 fristående. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund till och syfte med kvalitetsgranskningen Användningen av digitala medier har ökat markant och är numera en integrerad del av elevers vardagsliv. På nätet precis som i den fysiska skolmiljön förekommer trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrimineringslagen och skollagen gör ingen skillnad på var kränkningarna sker. Skolan har en skyldighet att utreda alla påstådda kränkningar som har en koppling till verksamheten, oavsett om de sker på skolan eller på nätet. Det finns dock några viktiga skillnader som gör att det finns skäl att tala om kränkningar på nätet i särskild ordning. De som utsätter andra på nätet upplever ofta att de är anonyma vilket gör att kränkningarna kan bli grövre. Via kommunikation över nätet ser inte heller elever vilken inverkan kränkningen har på personen som utsätts. Det gör att empati och ånger tydligt minskar och kan leda till att kränkningarna fortsätter och blir grövre. Kränkningar på nätet och traditionella kränkningar skiljer sig också i tillgänglighet av den utsatte. Traditionella kränkningar förekommer oftast i skolan under skoldagen medan kränkningar via nätet kan pågå dygnet runt, sju dagar i veckan. Dessutom har kränkningar på nätet en mycket större potentiell publik än traditionella kränkningar. Elevernas interaktion via nätet står ofta utan insyn från vuxenvärlden, vilket gör att kränkningar på nätet kan vara svåra att upptäcka och utreda. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om skolor bedriver ett arbete som motverkar trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet.

3 Verksam hetsrapport 2(13) En central frågeställning är om skolan har ett främjande arbete som bidrar till att göra eleverna trygga på nätet. Vidare granskas om skolans förebyggande arbete bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling av elever på nätet samt om de åtgärder som skolan vidtar leder till att kränkningarna upphör. Bakgrundsuppgifter om Fullriggaren Malevik 4-9 Fullriggaren Malevik 4-9 är en kommunal grundskola F-9 och består av två skolenheter, årskurs F-3 respektive årskurs 4-9. Skolan är belägen i Kungsbacka kommun. Skolenheten 4-9 har totalt 243 elever och lärarna är organiserade i två arbetslag, ett arbetslag för årskurserna 4-6 och ett arbetslag för årskurserna 7-9. Skolans leds av en rektor. Av Skolverkets statistik för år 2015 framgår att samtliga elever uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet var 270 poäng. Motsvarande genomsnittliga värden för samtliga skolenheter i riket var 77 procent och 225 poäng. Av Skolenkäten höstterminen 2015' framgår att 64 procent av skolans elever i årskurs 9 som besvarat enkäten uppger att det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga på skolan. Motsvarande värde för samtliga elever i årskurs 9 som besvarat enkäten under 2015 är 51 procent. 1 Skolinspektionen genomför Skolenkäten två gånger per år som en del av den regelbundna tillsynen. Under en tvåårsperiod deltar samtliga grund-, grundsär- och gymnasieskolor i Skolenkäten. I varje enkätomgång deltar cirka en fjärdedel av alla skolor i landet. Delar av enkätresultaten redovisas också på Skolverkets webbplats Välja skola.

4 Verksamhetsrapport 3(13) Resultat Har skolan ett främjande arbete som bidrar till att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet? Här bedöms skolans arbete för att skapa trygghet och förstärka respekten för allas lika värde. Granskningen av skolors främjande arbete tar sin utgångspunkt i det generella men fokuserar särskilt på hur arbetet omfattar nätet. Skolans främjande arbete bör vara en del av det vardagliga arbetet samt bedrivas systematiskt och långsiktigt. Centralt är det normkritiska arbetet som innebär att personalen, sinsemellan och tillsammans med eleverna, diskuterar och ifrågasätter egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det är också viktigt att personalen är uppmärksam på det språkbruk och den jargong som råder för att motverka att kränkningar banaliseras eller normaliseras. För att kunna bidra till en trygg miljö på nätet där alla elever blir respekterade som de är behöver personalen ha kunskap om nätet och om elevernas sociala relationer på nätet. Vidare behöver personalen och eleverna ha en gemensam uppfattning om vad som kan utgöra en kränkning på nätet och vad skolan ska reagera på. Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter I intervjuerna uttrycker elever, personal och rektorn samstämmigt att det är en god stämning mellan elever och personal samt att skolmiljön är trygg. Lärare berättar att det är en liten och lugn skola för årskurserna F-9. Elever berättar att alla på skolan känner alla. Enligt intervjuade elever finns det alltid någon vuxen att vända sig till. I intervjuerna med rektorn, lärare och elever framgår att det på skolan genomförs flera olika aktiviteter för att stärka den sociala gemenskapen. Till exempel är årskurser inte uppdelade i klasser utan i undervisningsgrupper, vilket gör det lätt för lärare att flytta elever efter olika behov. Intervjuade lärare berättar att skolan har gruppstärkande övningar på uppstartsdagarna i början av varje läsår. Vidare har elever varje termin två "F-9 dagar" där elever på skolan blandas mellan olika årskurser för att kunna diskutera värdegrund och bemötande. Temat den här terminen har varit "att må bra". Andra åldersblandade aktiviteter är FN-dag och julpyssel som återkommer varje läsår uppger lärare och elever i intervjuerna. Vidare finns det schemalagda vuxna på skolan som äter med eleverna i skolrestaurangen och personal som håller i cafeverksamheten. Av intervjun med rektorn framkommer dessutom att skolan har samma start och sluttider för alla elever inom årskursen. Detta för att lärare ska kur= möta alla elever.

5 Verksam hetsrapport 4(13) Elevhälsoteamet, lärare, trygghetsgruppen och rektorn säger i intervjuerna att skolan arbetar mycket med att skapa relationer mellan vuxna och elever. Av intervjun med elevhälsoteamet framkommer att det är omöjligt att arbeta på Fullriggaren Malevik om man som lärare eller övrig personal inte arbetar med relationer. Elevhälsoteamet berättar i intervjun att de stöttar lärare på olika sätt, främst via samtal och systematisk handledning, så att lärare ska få fungerande relationer med elever. Det framkommer vidare av intervjun med elevhälsoteamet att skolans kamratstödjare utgör en viktig informationskälla för skapandet av ett bra klimat på skolan. Av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling "Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering i skolan och på fritidshemmet" samt av intervjuer med lärare, elever, elevhälsoteamet och rektorn framkommer att skolan arbetar på olika sätt med att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Det sker bland annat på mentorstiden, som är schemalagd för att lärare ska kunna arbeta med normer, värden och med att främja likabehandling. På skolan finns en trygghetsgrupp och kamratstödjare som också arbetar främjande. Båda grupperna träffas varje vecka för att uppdatera bilden av trivseln på skolan samt om det förekommer någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan. Trygghetsgruppen består av rektorn, en representant från varje stadie och fritidshem samt skolkuratorn. Gruppen ser sig själv som "ledstången i trappan" för personal och elever som behöver hjälp. Elevhälsoteamet har också varit ute i klasserna och berättat om diskrimineringsgrunderna. Av samtliga intervjuer framgår att det främjande arbetet upplevs som systematiskt. Elever berättar i intervjuerna att lärare ofta tar upp aktuella ämnen som rör allas lika värde. Av intervjuerna framkommer att de flesta elever upplever att grundläggande värden diskuteras såväl på mentorstiden som i undervisningen. Enligt lärare har bland annat handlat om könsroller, funktionsnedsättning och fördomar diskuterats. Både elever och lärare berättar att man på skolan haft föreläsningar och att elever gör studiebesök. Senaste föreläsningen handlade om migration och flyktingströmmar och då var eleverna i årskurs 9 på studiebesök på "Migranternas hus" i Göteborg. Av intervjuer med rektorn och lärarna framkommer att det normkritiska perspektivet ses som en viktig del i det främjande värdegrundsarbetet. Lärare, elevhälsoteamet och trygghetsgruppen berättar att personal på skolan arbetar normkritiskt i det vardagliga arbetet. För att elever ska ha möjlighet att möta olika normer som finns i samhället arbetar lärare strategiskt med till exempel värderingsövningar och med medvetet utvald litteratur.

6 Verksamhetsrapport 5(13) Av skolans plan mot kränkande behandling och av intervjuer med rektorn samt lärare framkommer att normkritiskt arbete är ett identifierat utvecklingsområde. Av planen framkommer till exempel att lärare upplever att det finns elever som uppfattats ha en "inlärd empati" där andra värderingar finns "under ytan" och som manifesterar sig i vissa sammanhang. Av intervjun med elever, lärare och elevhälsoteamet framkommer att det finns negativa normer på skolan, exempelvis att elever ska klä sig i dyra märkeskläder och ha samma frisyrer. Vidare råder en heterosexualitetsnorm. Elever berättar att ifall någon elev väljer att se annorlunda ut skulle de andra eleverna inte visa att de reagerar. Av intervjun med rektorn och lärare framkommer att det på skolan råder nolltolerans vad gäller kränkningar och nedvärderande uttryck. Elever uppger i intervjun att språket på skolan i stort sett är vårdat. När elever använder svordomar och skällsord handlar det ofta om samma ord; "sosse" (snål, socialdemokrat) och "roffe" (ovårdad), enligt elever. Det är främst pojkar som kallar varandra dessa ord. Enligt pojkarna använder de orden när de "skojbråkar" för att på så sätt visa sin attityd gentemot varandra. Flickorna berättar att elever också använder ordet "stressad" som ett skällsord om de vill vara taskiga mot någon som till exempel är nervös inför något. Enligt elever används svordomar inte i klassrummet utan i korridorerna och riktas aldrig mot lärare. Elever berättar att om lärare hör svordomar i korridorer reagerar de direkt men att det inte är lika självklart att lärare reagerar när de hör skällsorden som "sosse" och "roffe". Flickorna berättar också i intervjuerna att pojkar ofta använder ordet feminist som skällsord till exempel för nedvärdera flickor som får högre betyg än pojkar men också lärare som ger flickor högre betyg än pojkar. Elevhälsoteamet och lärare berättar i intervjuerna att de är medvetna om att elever undviker att använda sig av svordomar i deras närhet och lärare säger att de känner till att elevernas svordomar och skällsord till viss del är förknippade med att man inte har pengar eller märkeskläder. Elevhälsoteamet berättar i intervjun att eleverna haft ett stort arbete kring feminism men att det är viktigt att hålla diskussionen levande. Elevhälsoteamet berättar också att de diskuterat med eleverna kring de värdeladdade ord som de använder och att nästa steg troligen kommer att bli att informera föräldrar för att det ska bli en annan tyngd på diskussionen. Av intervjun med rektorn och elevhälsoteamet framkommer att skolan i år har haft föräldramöte om elevers språkbruk. Elever säger i intervjuerna att språkbruket på nätet inte är hårdare än det språkbruk som elever använder till varandra på skolan.

7 Verksamhetsrapport 6(13) Enligt elever använder inte de och deras skolkamrater i deras åldersgrupp svordomar på nätet utan eleverna påpekar att negativt språkbruk främst är synligt bland de yngre eleverna. Att skapa en trygg miljö i skolan och på nätet Rektorn, lärare och elever berättar att nätet som arena är integrerat i den schemalagda mentorstiden och i de föreläsningar som hålls på skolan. Enligt skolans plan mot kränkande behandling ska etiska förhållningssätt på nätet tas upp på mentorstid. Elever berättar att detta görs och att de också haft föreläsningar om riskexponering på nätet samt internetsäkerhet för barn och unga. Vidare tas också fördelar och nackdelar med nätet upp i undervisningen och inte bara då något händer påpekar elever i intervjun. Enskilda lärare har också enligt elevhälsoteamet, använt sig av materialet "Ses offline?". Detta är ett färdigt material från Ungdomsstyrelsen som handlar om integritet, gränssättning, sex och relationer via nätet. Av intervjun med elevhälsoteamet framkommer att skolkuratorn under höstterminen 2015 informerat elever om vilka lagar som gäller vid kränkningar på nätet. Diskussioner har också förts huruvida privata konton på till exempel Instagram verkligen är privata och vem som kan se bilder och texter som läggs ut. Skolkuratorn har också samtalat med elever hur bilder och texter kan sprida sig vidare via screenshots och via publiceringar av andra. Händelser, bland andra Instagramupploppen, där enskilda drabbades har tagits upp. Samtal har också förts om vilka bilder elever får lägga ut och om att det krävs godkännande för att lägga ut en bild på någon. Kuratorn har även haft föräldramöte med olika årskurser för att infatmera föräldrar om vilka applikationer och sociala medier som används av elever på skolan och om risker som kan förekomma på nätet. Elever uppger i intervjun att deras lärare är vana nätanvändare. De säger att det finns några lärare som är ute på nätet och som till exempel har en skolprofil på Facebook. Här lägger lärare ut läxor och information om hur elever ska förbereda sig inför terminsstart. Detta upplever eleverna som positivt. Vidare berättar de att rektorn också kontrollerar elevers läsplattor emellanåt för att se vilka sajter och applikationer elever är inne på. Lärare säger i intervjun att de får kompetensutveckling om nätet men påpekar att det alltid kan behövas mer eftersom det snabbt sker förändringar på nätet. Personal, elever och föräldrar har utbildats av ett företag som föreläst om riskexponering på nätet samt om internetsäkerhet. Utbildningen är återkommande enligt rektorn.

8 Verksamhetsrapport 7(13) Elevhälsoteamet har även de deltagit på flera fortbildningar om nätet. En utbildning har varit Ungdomsstyrelsens "Ett filter i huvudet" som lärt ut hur vuxna ska tala om sexuell utsatthet på nätet. En annan utbildning har anordnats via länsstyrelsen Västmanland och har handlat om barn och ungas utsatthet i sociala medier. Lärare uppger vidare att all personal och elever på skolan har diskuterat hur långt skolans ansvar sträcker sig vad gäller kränkningar på nätet utanför skoltid. Lärare berättar också att de kan få hjälp av elevhälsoteamet kring osäkerhet om nätet. Elevhälsoteamet konstaterar i intervjun att de upplever att lärare på skolan har kunskap om nätet men påpekar liksom lärare att då det händer mycket kring nätet hela tiden är det nödvändigt med löpande kompetensutveckling. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet fungerar väl. Bedriver skolan ett förebyggande arbete som bidrar till att förhindra trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att avvärja identifierade risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet. Arbetet bedrivs på förekommen anledning. Skolan bör i det förebyggande arbetet regelbundet kartlägga elevernas trygghet på nätet samt deras uppfattning om förekomsten av trakasserier och kränkande behandling på nätet. Därefter bör skolan analysera resultatet av kartläggningen för att identifiera risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet och i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet. Utifrån de identifierade riskerna bör skolan sätta upp mål för arbetet samt planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. Ett framgångsrikt arbete kännetecknas av att eleverna involveras i hela processen. Vidare bedöms om skolan har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling som tydliggör och stärker arbetet mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling på nätet Genom intervjuer med rektorn, elevhälsoteamet och lärarna och skolans plan mot kränkande behandling framkommer att skolan på olika sätt kartlägger elevernas trygghet samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan har en elevenkät som genomförs en gång per år och den omfattar till viss del situationen på nätet.

9 Verksam hetsrapport 8(13) Personal fyller också i blanketten "Riskanalys" för att beskriva situationer och områden som de upplever som riskfyllda. Blanketten är också en del av kartläggningen. Kamratstödjarna som träffas varannan vecka gör kontinuerliga kartläggningar med kuratorn av verksamhetens behov. Även arbetslagens, mentorers och rastvakters observation av exempelvis beteenden och platser för kränkningar finns med i kartläggningen. Elevhälsoteamet, där rektorn också ingår, träffas en gång i veckan för att diskutera ärenden på individ-, grupp-och organisationsnivå. På så sätt menar de har de kontinuerlig koll på vad som händer på skolan och på nätet samt kan bidra med sina iakttagelser till den övergripande kartläggningen av tryggheten på skolan. Likaså ingår skolledningens upptäckter liksom det som vårdnadshavare informerat mentorer om i kartläggningen. I alla dessa kartläggningar kan situationer på nätet ingå. Rektorn säger i intervjun att han vill utöka och systematisera arbetet med kartläggningen av elevers umgängesklimat på nätet ytterligare. Han berättar att eftersom enkäten om elevers trygghet på skolan bara har en fråga om nätet, finns på skolan planer på att ändra enkäten till att omfatta fler och mer specifika frågor om nätet. Enligt rektorn finns också funderingar på att utveckla en "virtuell karta" för att fortlöpande kunna se vilka applikationer elever på skolan använder när de är på nätet. En sådan här virtuell karta skulle enligt rektorn ge mycket mer information än en enkät som genomförs en gång per år. Hittills har man på skolan i samband med en anmälan om kränkningar på nätet gjort skärmdumpningar för att se vilka elever som gillat och skrivit kommentarer säger rektorn. Detta har visat sig vara ett värdefullt sätt att förebygga kräkningar på nätet framöver konstaterar samtliga intervjuade. Av intervjun med rektorn framkommer också att rektorn och skolkuratorn samlat in elevernas skoläsplattor för att systematiskt gå igenom innehållet i dem; som till exempel foton, filmer och applikationer. Skolsköterskan berättar i intervjun att hon kartlägger elevernas skärmtid och pratar om nätet på hälsosamtalen men tillägger att hon hittills inte har kunnat se tecken på att det skulle förekomma kränkningar på nätet bland skolans elever. Elevhälsoteamet berättar att i samband med att några elever spelade in en lärare via Periscope fick kuratorn uppdraget att gå ut i klasser och berätta om säkerheten på nätet och konsekvenser av att bli utsatt via sociala medier/nätet. Av intervjun med elevhälsoteamet framkommer också att när pedagogiska utredningar görs ställs också frågor kring trygghet och att nätet då kan komma in.

10 Verksamhetsrapport 9(13) Av intervjun med trygghetsgruppen framkommer att det på skolan finns en förstelärare med ansvar för skolans digitalisering som arbetar operativt med vilka applikationer som skolan ska ha på läsplattor och datorer. Av intervjun med försteläraren, som ingår i trygghetsgruppen, framgår att målet är att skolan i sitt kommande arbete ska diskutera olika applikationers funktion med eleverna. Av intervjun med trygghetsgruppen framkommer att det finns förslag på hur de framöver kan utveckla det förebyggande arbetet ytterligare. Inför utvecklingssamtalen fyller eleverna till exempel i en blankett om bland annat normer och värden och då får lärare en bild av hur tryggheten upplevs, både på skolan och på nätet. Rektorn informeras alltid om resultaten men detta underlag, menar trygghetsgruppen, skulle också kunna användas i skolans kvalitetsarbete. Detta görs inte nu. Rektorn instämmer i att detta material liksom övrig dokumentation om nätet som skolan samlar in kan användas på ett mer systematiskt sätt, framförallt vad gäller att analysera de resultat som kan utläsas av dokumentationen för att identifiera risker för kränkningar på nätet och ta fram mål och insatser. Skolans plan mot kränkande behandling I skolans plan mot kränkande behandling beskrivs att syftet med planen är att främja barns och elevers lika rättigheter och att förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Här finns också begreppsdefinitioner och rutiner med ansvarsfördelning både för akuta åtgärder, handlingsplaner och uppföljande insatser när någon har utsatts för kränkande behandling. Även en analys av föregående års plan och arbete finns liksom aktiviteter för läsåret 16/17. En aktivitet är att etiska förhållningssätt på nätet och i telefon tas upp på mentorstid. Detta med anledning av att det på skolan visat sig ha förekommit kränkningar via nätet och/eller via telefon. Vidare framkommer också att företag ska föreläsa om nätet och elevers mobiltelefoner samlas in under skoldagen. Av planen framgår också hur utvärdering och återkoppling till planen ska göras. Av planen framgår tydligt att elever, personal och elever ska medverka i arbetet med planen och att vårdnadshavare ska göras delaktiga. De flesta intervjuade elever säger att de inte känner till skolans plan mot kränkande behandling. Någon tror att de gick igenom planen i årskurs 5 och någon annan tror att lärare gick igenom planen första eller andra dagen på terminen. Vad som står i planen är det dock ingen elev som vet. Lärare däremot tror att elever känner till innehållet.

11 Verksam hetsrapport 10 (13) Elever uppger också att de inte heller får feedback på det de svarat i olika enkäter. Av skolans plan mot kränkande behandling framgår att det är kamratstödjarna, elevråd och råd på fritidshemmen som ska se till att elever kartlägger olika situationer. Elever berättar i intervjuerna att det känns som att elevrådsoch kamratstödjarfunktionerna "runnit ut i sanden" och att de inte vet varför de gör olika enkäter och vilken koppling de har till skolans plan mot kränkande behandling. Elevhälsoteamet är av samma åsikt som eleverna. De berättar att kamratstödjama inte har varit med och utvärderat i slutet av terminen på två år. Elevhälsotemaet berättar att meningen var att kamratstödjarna skulle vara med på utvärderingen för att sedan kunna titta och samtala kring resultaten tillsammans med sina klasser men att detta inte har skett. Även elevrådet skulle vara med i utvärderingen men enligt elevhälsoteamet vet de inte vem som ansvarar för elevrådet på skolan just nu. Av intervjun med trygghetsgruppen framkommer att de upplever att de "tappat arbetet" med planen för kränkande behandling med eleverna. De säger att de upplever att de har en bra plan mot kränkande behandling men att den måste kommuniceras med elever vilket inte gjorts. Detta är något som måste åtgärdas uppger trygghetsgruppen. Av intervjun med rektorn framgår att skolan inte varit lika aktiv som tidigare under detta läsår och att elever ska involveras mer i arbetet med planen mot kränkande behandling. Detta är enligt rektorn ett utvecklingsområde som är känt för skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans förebyggande arbete för att avvärja risker för trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl i vissa delar men behöver utvecklas i andra. Skolan gör kartläggningar, i form av enkät, samtal och observationer, som omfattar situationen på nätet. Arbetet behöver förankras bland elever. I detta arbete ingår att delge eleverna resultat av kartläggningarna. Det förebyggande arbetet behöver också systematiseras, i form av regelbundna analyser för att det tydligare ska framgå vilka problemområden på skolan det finns när det gäller nätet. Resultatet ska sedan leda till att Fullriggaren Malevik 4-9 kan sätta in relevanta åtgärder.

12 Verksamhetsrapport 11(13) Vidtas åtgärder om elever utsätts för trakasserier och kränkande behandling på nätet? Här bedöms skolans arbete för att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet. Skolan bör ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Skyldigheten att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling inträder så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig har blivit utsatt för detta. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna bör följas upp och utvärderas för att verksamheten ska kunna förvissa sig om att de leder till att kränkningarna upphör och inte upprepas. Skolan bör också följa upp och analysera om de enskilda fallen av kränkningar på nätet är del av ett större mönster som har sin grund i generella problem i skolan. Vidare bedöms om skolan har fungerande system och rutiner för att anmäla uppgifter om trakasserier och kränkande behandling till rektorn och från rektorn vidare till huvudmannen. Att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling på nätet Elever uttrycker i intervjuerna att det är ovanligt med kränkningar på nätet. De säger att de vet hur de ska agera om de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Eleverna uppger att de skulle kontakta sina kompisar, föräldrar, kamratstödjarna eller trygghetsteamet. Elever berättar att de undviker att blanda in lärare eftersom lärare enligt eleverna alltid "gör en stor grej av allt". Med detta menar eleverna att lärare kontaktar föräldrar och utreder detaljerat, vilket kan leda till att information som elever inte vill ska komma ut kan riskera att göra det. Elevhälsoteamet uppger i intervjun att de är medvetna om elevers syn på saken men påpekar att det ändå är många elever som vänder sig till sina mentorer och att många saker löses redan på detta stadie utan att gå vidare och bli en större utredning. Elevhälsoteamet tillägger att skolans rektor är väldigt noga med att personalen ska ta tag i saker som händer med en gång eftersom man på skolan anser att nolltolerans för kränkningar ger en trygghet för eleverna. Av skolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering i skolan och på fritidshemmet framkommer att när någon på skolan får reda på att ett barn eller en elev upplevt sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling ska detta utredas. Elev och personal ska formulera sig tillsammans i blanketten "Tillbud för barn/elev" som lämnas in till rektorn samt till mentorn.

13 Verksamhetsrapport 12 (13) Sedan görs en utredning av berörd personal i samråd med mentorerna för både den som känt sig kränkt och för den/dem som har utfört kränkningen. Här används blanketten "Utredning av en händelse som uppfattas som en kränkning". Rektorn informeras om händelsen samt om utredningens resultat och dokumentationen läggs i elevens mapp i arkivet. Uppföljningar görs och dokumenteras på blankett "Uppföljning av händelse som uppfattas som en kränkning". Detta görs av mentorerna alternativt ansvarspedagoger till berörda elever och lämnas till rektor. Av intervjun med rektorn framkommer att vid kränkningar informeras alltid vårdnadshavare till berörda och det alltid är rektorn som beslutar om åtgärder vid kränkningar. I intervjuerna med både lärare och elever framkommer att lärare känner till och har informerat eleverna om rutinerna. Samtliga intervjuade upplever att rutinerna följs vilket enligt lärare innebär att ärenden alltid följs upp. Även då ärenden avslutats fortsätter lärare att kolla upp hur det är med inblandade elever. Lärare berättar i intervjun att hittills har skolan haft ett fåtal fall av kränkningar på nätet. Lärare och elevhälsoteamet berättar att trygghetsgruppen har till uppgift att följa upp ärendena och se till att alla blanketter är ifyllda. Trygghetsgruppen ska också analysera ärendena på skolnivå för att identifiera vilka områden personalen ska arbeta vidare med och vilka åtgärder som ska sättas in inför nästa termin. Av intervjun med elevhälsoteamet framkommer att rutinerna kring att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling utvärderas varje läsår när personalen dokumenterar skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Ny personal på skolan får också enligt elevhälsoteamet information om rutinerna. Att anmäla trakasserier och kränkande behandling. Av intervjun med rektorn framkommer att han har god kännedom om situationen avseende kränkningar på skolan eftersom han är med i såväl elevhälsoteamet som trygghetsgruppen. Rektorn får direkt reda på ifall elever känt sig trakasserade eller utsatta för kränkande behandling. Rektorn och elevhälsoteamet anser att personal på skolan agerar snabbt när de upptäcker kränkningar och trakasserier men säger likväl att skolan kan bli snabbare på att dokumentera och med systematiken gällande uppföljningen. Önskemål om att lärare ska dokumentera snabbare är också något som elevhälsoteamet tar upp i intervjun. Samtliga upplever dock att alla ärenden anmäls och reds ut.

14 Verksam hetsrapport 13 (13) Enligt rektorn har han god kännedom om situationen avseende kränkningar och är involverad i samtliga fall av trakasserier och kränkande behandling. Samtliga anmälningar om kränkningar når rektorn och rektorn rapporterar dem vidare till huvudmannen. Anmälningar om kränkningar går också vidare till en lokal samverkansgrupp på skolan bestående av rektorerna och arbetsplatsombud (lärare, förskolelärare och fritidspedagog) som analyserar dem vilket gör att rektorn har möjlighet att följa upp ärendena ur ett systemperspektiv för att se om de enskilda fallen utgör en del av större problem på skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att skolans arbete för att åtgärda fall av trakasserier och kränkande behandling på nätet fungerar väl. Metod och underlag Kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet utgår från skolbesök där underlag samlas in genom att inspektörerna intervjuar elever, lärare, andra medarbetare och rektorer. Inför besöket genomförs också en enkät riktad till elever och personal i årskurserna 7-9. Syftet med enkäterna är att svaren ska ge inspektörerna en första bild av läget på skolan. Enkäten är frivillig för eleverna att delta i. När inspektörerna kommer till skolan har de studerat svaren på enkäten och läst olika dokument, bland annat skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling samt kartläggningar som ligger till grund för skolans insatser för att förebygga kränkningar på nätet. Skolinspektionens bedömningar av skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling tar sin utgångspunkt i aktuella bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen samt Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Aktuell forskning är också ett viktigt underlag för att bedöma kvaliteten i det arbete som skolan genomför.

15 kolinspel ionen Bilaga 2 1 (6) Styrdokument; relevanta författningar för kvalitetsgranskningen av skolors arbete mot kränkningar och trakasserier på nätet Skollagen (2010:800) Definitioner 6 kap. 3 skollagen I detta kapitel avses med [. - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Målinriktat arbete 6 kap. 6 skollagen Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 6 kap. 7 skollagen Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 6 kap. 8 skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 6 kap. 9 skollagen Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 6 kap. 10 skollagen

16 2 (6) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen (2008:567) Diskriminering 1 kap. 4 diskrimineringslagen I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, [-d 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, [..-1. Diskrimineringsförbud 2 kap. 5 diskrimineringslagen Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget.

17 3 (6) 2 kap. 6 diskrimineringslagen Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen, 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller 3. särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Förbudet hindrar inte heller att en folkhögskola eller ett studieförbund vidtar åtgärder som är ett led i strävanden att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier 2 kap. 7 diskrimineringslagen Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Målinriktat arbete 3 kap. 14 diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, utbildning enligt högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 3 kap. 15 diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.

18 4 (6) Likabehandlingsplan 3 kap. 16 diskrimineringslagen En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

19 5 (6) Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

20 6 (6) Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.