Kommunalekonomi 2/13

Transkript

1 Kommunalekonomi 2/13 Fortsatt osäker ekonomi Budgetrundan kör igång Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Självriskpremie även för utgifter för arbetslöshetsdagpenning Kommunvisa uppgifter om ekonomi och verksamhet Forskningsprojekt: Effektmått för barnskyddet och arbetskraftsservicen Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader E-postadress för kommunalekonomiska frågor Grund- och dröjsmålsräntan juni

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2013 Lehti ilmestyy 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut > Kuntatalous > Kuntatalouden tilastot ja julkaisut > Julkaisut, Kuntataloustiedotteet > > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Kommunalekonomiska statistik och publikationer > Infobladet Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Ilari Soosalu Benjamin Strandberg Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Fortsatt osäker ekonomi 3 Budgetrundan kör igång 4 Det allmänna ekonomiska läget 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2012 Utgiftsutvecklingen i kommunerna Kommunernas skatteinkomster Skattefrågor 9 Skatteredovisningarna i början av året Systemändring ökar skatteredovisningarna år 2013 med cirka 200 miljoner euro Ändringar i skattegrunderna år 2014 och kompensation till kommunerna Ändringar som inverkar på samfundsskatten och kompensation för dem Rättspraxis om moms på hälso- och sjukvårdstjänster Skatteförvaltningens behörighet att besluta om befrielse från kommunal- och fastighetsskatt Statsandelar 15 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2013 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Preliminära beräkningar av statsandelarna 2014 har publicerats på Kommunförbundets webbplats Beräkningarna har uppdaterats Kommunförbundets uppskattning av statsandelsprocenterna och kommunernas självfinansieringsandel år 2014 Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling drog upp riktlinjer för statsandelsreformen utgående från utredaren Arno Miettinens förslag Ansökan om behovsprövad höjning av statsandelen år 2013 Självriskpremie även för utgifter för arbetslöshetsdagpenning 18 Kommunvisa uppgifter om ekonomi och verksamhet 19 Effektmått för barnskyddet och arbetskraftsservicen 19 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 20 E-postadress för kommunalekonomiska frågor 21 Grund- och dröjsmålsräntan Bilagor: Bilaga 1: Ministerarbetsgruppen för basserviceprogrammet, möte , Kommunförbundets synpunkter Bilaga 2: Det allmänna ekonomiska läget Bilaga 3: Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma Bilaga 4: Kommunernas skatteinkomster år , md Bilaga 5a: Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Bilaga 5b: Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Bilaga 6: Centrala indextal och prognoser för dem Bilaga 7: Datainnehållet i filen med kommunernas ekonomiska nyckeltal Bilaga 8: Datainnehållet i filen med kostnader för kommunernas serviceproduktion Sida 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

3 Fortsatt osäker ekonomi Trots att den globala ekonomiska tillväxten har legat på runt tre procent fortsätter de ekonomiska problemen inom euroområdet. De senaste prognoserna för den ekonomiska utvecklingen i Finland har i stor utsträckning gått i samma riktning. Finlands Bank förutspår att den ekonomiska tillväxten blir -0,8 procent i år och 0,7 procent nästa år. Efter att statens rambeslut publicerades har den ekonomiska utvecklingen varit svagare än vad som uppskattats. Budgetrundan som avslutas den 16 september kommer att utsättas för tryck från olika håll. Inför beredningen av statsbudgeten kräver Kommunförbundet att kommunernas uppgifter inte utvidgas. Förbundet kräver att kommunernas skyldigheter minskar, att kommunerna inte utsätts för några som helst tilläggsnedskärningar utöver dem som redan gjorts och att kommunerna ska få minst 200 miljoner euro i understöd för reparationsinvesteringar. Trots att vårens ramar för statsfinanserna innehåller många lösningar som försvagar kommunernas finansiella ställning innehåller de också positiva ändringar i fastighetsbeskattningen och avfallsskatten, vilka breddar kommunernas skatteunderlag. Positivt är också det åtgärdsprogram som syftar till en omfattande avveckling av normer. För närvarande har finska staten högsta möjliga kreditbetyg, vilket visar att det finns en stark tilltro till vår förmåga att sköta våra angelägenheter. Låneräntorna har redan länge legat på en exceptionellt låg nivå, även om lånemarginalerna rört på sig. Om det allmänna ekonomiska läget fortsätter som nu, är inga betydande förändringar i räntenivån nödvändigtvis att vänta inom den närmaste framtiden. Arbetslöshetsnivån uppskattas vara oförändrad i år och nästa år, dvs. omkring 8 procent. Inflationen väntas också nästa år hållas på rätt måttlig nivå, cirka 2 procent. På arbetsmarknaden vill staten ha återhållsamma uppgörelser, vilket vore positivt också med tanke på kommunernas ekonomiplanering. Enligt nuvarande uppfattning kommer kommunernas skatteinkomster att växa med cirka 5 procent år 2013, vilket kan verka mycket, men det finns solida grunder för en sådan tillväxt. Längre fram i det här informationsbladet behandlas prognoserna för kommunernas skatteinkomster mer ingående. Enligt kommunernas bokslut har den kommunala ekonomin varit sämre än vad man tidigare trodde. Det gick att utläsa av bokslutsprognoserna redan i februari. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag sjönk med 800 miljoner euro och uppgick till 1,8 miljarder år I 241 kommuner räckte årsbidraget inte till för att täcka avskrivningarna. Kommunernas sammanlagda resultat gick ungefär 360 miljoner euro på minus. Ser man till resultatet var skillnaden mellan bokslutet år 2012 och bokslutsprognoserna i februari slutligen bara omkring 10 miljoner euro, vilket innebär att prognoserna i stor utsträckning höll streck. För tillfället ser utsikterna för det här året och nästa år väldigt oroväckande ut. Resultatet för år 2013 ser ut att bli cirka -430 miljoner euro och år 2014 närmar sig resultatet redan -1 miljard euro. Utredaren Arno Miettinens förslag till preliminära riktlinjer för statsandelsreformen blev klart Utredaren ska ge sina slutliga förslag före utgången av Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av De kommunspecifika statsandelskalkylerna enligt det nya systemet kommer enligt utredaren att publiceras i september oktober Statsandelskalkylerna enligt det nuvarande systemet uppdateras i juni. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013 3

4 I år, under budgetåret och under ekonomiplaneåren pågår exceptionellt många faktorer och förändringar som inverkar på planeringen. I budgetplaneringen bör särskild försiktighet iakttas med beaktande av den mycket krävande ekonomiska omvärlden och de pågående reformerna. I det här informationsbladet finns bra anvisningar för uppskattningen av skatternas, statsandelarnas och utgifternas utveckling inför budgetåret och ekonomiplaneåren. Trots alla kända och okända förändringar och hotbilder måste kommunerna kunna göra upp en så bra och styrande budget som möjligt. Ha en bra sommar! Ilari Soosalu direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn , Budgetrundan kör igång En särskild utvärderingssektion har tillsatts inom delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning (KUTHANEK). Sektionen har i uppgift att göra en ekonomisk konsekvensbedömning av statens åtgärder. Sektionen inleder sitt arbete i höst. I basserviceprogrammet som bifogats statens rambeslut finns riktlinjer för regeringens kommunpolitik år Den ekonomiska utvecklingen har ändå kontinuerligt varit sämre än prognoserna och man har varit tvungen att vidta nya anpassningsåtgärder. Den försämrade situationen kan förorsaka ett tryck på sysselsättningsfrämjande lösningar i statens budgetproposition för nästa år. Tisdagen den 18 juni hade ministergruppen för basserviceprogrammet ett möte där Kommunförbundets nya styrelseordförande, riksdagsledamot Antti Lindtman, presenterade Kommunförbundets synpunkter inför beredningen av statsbudgeten för nästa år. Förbundets promemoria som presenterats för finansministeriet finns i bilaga 1. Beredningen av statsbudgeten framskrider nu enligt följande: 19.6 Ekonomiska avdelningen, kommunavdelningen och skatteavdelningen överlämnar textutkasten för basservicebudgeten 2014 till budgetavdelningen. FM:s konjunkturöversikt FM:s interna budgetförhandlingar 9.8 Ekonomiska avdelningens nya prognos, KUTHANEKs ekonomisektion 14.8 Kalkyleringsgruppen inom ekonomisektionen, sekretariatet för ministergruppen för basserviceprogrammet Förhandlingar mellan FM och andra ministerier 16.8 KUTHANEKs ekonomisektion 20.8 KUTHANEK sammanträder, sekretariatet för ministergruppen för basserviceprogrammet sammanträder 21.8 Bakre gräns för basservicebudgeten Regeringens budgetmangling 2.9 Ministerierna tar in ändringarna från budgetmanglingen i sina förslag 10.9 KUTHANEK sammanträder budgetlagar som påverkar kommunerna 16.9 Statens budgetproposition för 2014 överlämnas till riksdagen. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

5 Kommunerna kommer efterhand att få information om resultaten från budgetrundan. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn , Det allmänna ekonomiska läget Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent i fjol, och vår samhällsekonomi var i praktiken redan då på tillbakagång. I januari mars i år minskade bruttonationalproduktens volym med ett par procent jämfört med samma tid i fjol. Exporten minskade under det första kvartalet med fyra procent jämfört med fjolåret. Industriproduktionen som varit på nedgång minskade i april med nästan tio procent jämfört med i fjol. Finansministeriet förutspår i sin färskaste konjunkturöversikt att den totala produktionen minskar med omkring en halv procent i år. Också andra instanser som gör totalekonomiska prognoser, såsom Finlands Bank och Nordea, har sänkt sina tillväxtprognoser för totalproduktionen jämfört med förra våren. De globala ekonomiska utsikterna har varit fortsatt dåliga med tanke på den finländska samhällsekonomin. Trots att den globala bruttonationalprodukten har vuxit med omkring tre procent har tillväxten inom euroområdet varit svag, och inget nämnvärt uppsving är att vänta före år Finlands ekonomi följer i hög grad det övriga Europa, och i synnerhet Finlands exportutveckling är sårbar. Nästa år kommer den totala produktionen enligt finansministeriets prognoser att växa med drygt en procentenhet. År 2015 beräknas tillväxten bli omkring två procent. Finansministeriet uppskattar att konsumentprisernas tillväxt i år minskar till i genomsnitt 1,7 procent. Den försnabbade ekonomiska tillväxt som uppskattats för 2014 väntas höja konsumentpriserna. Konsumentprisindexets utveckling påverkas också av löneuppgörelsen, accishöjningarna och förändringarna i räntenivån. För tillfället är finansministeriets inflationsprognos 2,1 procent för 2014 och 2 procent för Finansministeriet har uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 2,1 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att inkomstnivån i år stiger med cirka en procent mindre än i fjol. Finansministeriets tekniska antagande är att det allmänna förtjänstinvåindexet år 2014 stiger med 2,1 procent. Arbetsmarknadsorganisationernas sonderingar under vårvintern ledde inte till någon allmän arbetsmarknadsuppgörelse. Ett alternativ som diskuterades var att förlänga de nuvarande avtalen och eventuellt justera lönenivån efter att de nuvarande avtalsperioderna gått ut. Avtalsperioden inom kommunsektorn går ut Staten har efterlyst en återhållsam arbetsmarknadsuppgörelse som också skulle kunna innehålla förändringar i inkomstskattegrunderna för fysiska personer under avtalsperioden. År 2012 hölls det relativa arbetslöshetstalet på samma nivå som året innan, dvs. 7,7 procent. Enligt Statistikcentralen var i genomsnitt drygt personer arbetslösa i fjol. Sysselsättningsläget förbättrades dock en aning. Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden efter en svacka i år att börja stiga igen till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft kommer nästa år ändå att öka bara minimalt, om alls, eftersom totalproduktionens tillväxt väntas stanna på den rätt så anspråkslösa nivå som finansministeriet förutspått. Finansmi- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013 5

6 nisteriet uppskattar att det genomsnittliga relativa arbetslöshetstalet överstiger 8 procent i år och nästa år. År 2015 uppskattas det relativt arbetslöshetstalet blir 7,8 procent. I bilaga 2 finns uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Uppgifterna för är tagna ur den konjunkturöversikt som finansministeriet publicerade i juni. Översikten finns på finansministeriets webbplats: Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2012 Statistikcentralen publicerade preciserade uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut. Den kommunala ekonomin har varit i ännu sämre skick än vad som befarats, vilket man kunde ana sig till redan på basis av bokslutsprognoserna i februari i fjol. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag sjönk år 2012 till 1,8 miljarder euro, vilket var nästan en tredjedel mindre än föregående år, då årsbidragen uppgick till 2,6 miljarder euro. Enligt de senaste uppgifterna var årsbidraget negativt i var fjärde kommun, dvs. 84 kommuner. I 241 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. Orsaker till kommunernas svaga ekonomiska utveckling var skatteinkomsternas anspråkslösa tillväxt och den relativt snabba utgiftsökningen. Tillväxten i kommunernas skatteredovisningar avtog betydligt år 2012 jämfört med året innan och blev bara omkring en procent. Också kommunernas och samkommunernas sammanlagda verksamhetsintäkter ökade långsammare (3,8 %) än verksamhetskostnaderna (5,3 %). Verksamhetsbidraget ökade snabb i alla kommungrupper indelade enligt invånarantal. Däremot blev ökningen i skattefinansieringen (= skatteinkomsterna + statsunderstöden) obetydlig i nästan alla kommungrupper. Skattefinansieringen ökade minst i kommuner med invånare. I den här gruppen minskade också årsbidragen mest markant. Trots att statsandelarna ökade ungefär lika mycket som förändringarna i verksamhetskostnaderna räckte skattefinansieringen inte till att täcka utgiftsökningen. Statsandelarna ökade nominellt med 5,4 procent år 2012 trots nedskärningarna. Ökningen i statsandelarna förklaras av kompensationen till kommunerna för förlorade skatteinkomster samt justeringen av kostnadsfördelningen och indexjusteringen Bidragande orsaker till ökningen i personalutgifterna (4,0 %) var förutom högre förtjänstnivåindex också förändringarna i semesterbestämmelserna och bokföringen av semesterlöner. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt (6,8 %). Också kommunernas och samkommunernas investeringar växte i snabb takt (6,5 %). Trycket på investeringar har varit stort, bland annat på grund av behoven att åtgärda hälsovådliga byggfel. Utgiftsutvecklingen i kommunerna Hösten 2011 nådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. De kommunala löneresurserna beror främst på skatteinkomstökningen i kommunerna, vilken i sin tur är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Som det ser ut nu har staten 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

7 inga möjligheter att delta i finansieringen av personalutgifterna genom mer statsunderstöd. Kommunsektorns förtjänstnivåindex (2010=100), som i fjol steg med 3,6 procent, väntas i år stiga med bara 1,8 procent. I uppskattningen ingår ett (negativt) löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Det uträkningstekniska antagandet för år 2014 är att kommunsektorns förtjänstnivåindex stiger med 2,1 procent, vilket motsvarar finansministeriets uträkningstekniska antagande i fråga om det allmänna förtjänstnivåindexet nästa år. Observera att siffran är ett uträkningstekniskt antagande och inte en uppskattning av den förändring i förtjänstnivåindex som följer av de eventuella arbetsmarknadsuppgörelserna. Med tanke på kommunernas svåra situation är också den här nivån minst sagt en utmaning. Bilaga 3 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för baserar sig främst på löneuppgörelsen inom kommunsektorn, basserviceprogrammet samt finansministeriets och Kommunförbundets uppskattningar. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2013 fastställdes i slutet av fjolåret. De har presenterats i Kommunalekonomi 1/2013, bilaga 4, som också innehåller uppskattningar för I rambeslutet för statsfinanserna anges det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. Det kan ännu ske ändringar som preciseras i höst. När budgeten görs upp kan man i det här skedet använda de uppskattningar som ges i bilagan. Kommunsektorns kostnadsnivå steg år 2012 med 3,4 procent mätt med till exempel prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga långsammare än i fjol (2,3 %). Nästa år kommer kostnadsnivån troligen att stiga ännu långsammare, men för kommunsektorns del beror förändringen i hög grad på löneuppgörelsen för 2014 och på inflationen. I bilaga 6 presenteras vissa centrala indextal som beskriver pris- och kostnadsutvecklingen samt finansministeriets och Kommunförbundets uppskattningar av indextalens utveckling under åren Kommunernas skatteinkomster År 2012 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt drygt en procent. Redovisningarna av inkomstskatt ökade snabbare än under de föregående åren, dvs. med nästan fyra procent. Samfundsskatteredovisningarna minskade rejält, mer än 27 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med omkring 6 procent. Redovisningarna uppgick i fjol till 19,3 miljarder euro. År 2013 ökar redovisningarna av kommunalskatt då förvärvsinkomsterna stiger med uppskattningsvis knappt tre procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats har stigit för i år med 0,13 procentenheter och uppgår till 19,38. En faktor som ökar redovisningarna är att grunderna för avdragen i kommunalbeskattningen nominellt kvarstår nästan oförändrade, vilket innebär att avdragsgraden minskar. Små ändringar kommer att ske i grundavdraget och i arbetsinkomstavdraget som görs från den kalkylerade skatten. I statsbudgeten 2013 uppskattades de här ändrade skattegrunderna ge en effekt på 30 miljoner euro. När man beaktar vissa ändringar i skattegrunderna som ökar kommunernas inkomstskatt innebär de ändrade grunderna att kommunalskatten minskar med sammanlagt 12 miljoner euro. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013 7

8 Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökar också till följd av en redovisningsteknisk ändring som behandlas längre fram i informationsbladet. I år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med omkring 5 procent. Om recessionen fördjupas och sysselsättningsutvecklingen blir svagare än beräknat, kan det ändå hända att kommunalskattens tillväxt blir mindre. År 2014 väntas förvärvsinkomsterna växa något långsammare än vad som uppskattats för i år. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten år Det innebär ökade intäkter från kommunalskatten också år Redovisningarna av kommunalskatt beräknas nästa år bli bara ett par procent större än i år. Kommunalskattens utveckling beror på den totalekonomiska utvecklingen och på de ändringar i skattegrunderna som genomförs nästa år. Det är möjligt att det i den eventuella arbetsmarknadsuppgörelsen kommer att ingå ändringar i de tidigare skatteavgörandena och att kommunernas inkomstskatt då minskar. I regeringsprogrammet bestämdes att kommunernas samfundsskatteandel skulle fortsätta vara höjd med 5 procentenheter åren Inkomstskattesatsen för samfund sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. Enligt rambeslutet för statsfinanserna år 2012 kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med fem procentenheter åren År 2012 var kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. År 2013 har andelen varit 29,49 procent, då kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I fjol redovisade drygt 1,2 miljarder euro i samfundsskatt till kommunerna. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2013 i sin helhet uppgå till cirka 1,3 miljarder euro, vilket är nästan nio procent mer än år Vid ramförhandlingarna i mars beslutade regeringen sänka samfundens inkomstskattesats till 20 procent. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för detta. Det har getts ett förslag till kompensationsmetod som syftar till full kompensation. De faktorer som inverkar på samfundsskatteandelen behandlas längre fram i informationsbladet. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2014 uppgå till knappt 1,4 miljarder euro, vilket är en proportionell ökning på 3 procent. Samfundsskatteintäkterna är ändå förknippade med många osäkerhetsfaktorer, bland annat den allmänna ekonomiska utvecklingen. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2012 till nästan 1,3 miljarder euro. År 2013 beräknas fastighetsskatten uppgå till drygt 1,3 miljarder euro. År 2014 beräknas redovisningarna öka relativt måttfullt. Finansministeriet har tillsammans med Kommunförbundet och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. Vid ramförhandlingarna fattades beslut om vissa åtgärder för att öka intäkterna från fastighetsskatten. Om åtgärderna blir verklighet kommer de att öka redovisningarna av fastighetsskatt år Intäkterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med 9 procent. Kommunförbundets skatteprognosram har uppdaterats i juni. I uppdateringen har beaktats finansministeriets nya konjunkturprognos och de aktuella uppgifter om skatteredovisningarna och beskattningssituationen år 2012 som Skatteförvaltningen gett. I uppdateringen ingår också uppskattningar av skatteinkomsternas utveckling ända till år Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

9 Bilaga 4 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2013 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 5,5 procent och nästa år med 2,6 procent. Bilagorna 5a och 5b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från uppgifter från Statistikcentralen. Resultaträkningen och finansieringsanalysen för 2012 baserar sig på kommunernas och samkommunernas bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på de ovan nämnda uppgifterna och uppfattningarna samt på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. De uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut som Statistikcentralen samlat in finns numera tillgängliga per kommun och per samkommun på Statistikcentralens webbplats (endast på finska): Kuntien ja kuntayhtymien raportoimat talous- ja toimintatiedot (PxWeb-taulukot) [ Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Skattefrågor Skatteredovisningarna i början av året Skatteredovisningarna i början av året har varit något lägre än vad som förutspåtts. Den största enskilda orsaken är att förskottskompletteringarna för skatteåret 2012 var betydligt mindre än året innan. Från och med redovisningarna i april kommer de tidigare årens andel av skatteredovisningarna att vara betydligt mindre än i februari och mars och har därmed ingen större inverkan på redovisningarna under de kommande månaderna. I april 2013 ökade redovisningarna av förskotten för 2013 inom hela kommunsektorn med 0,9 procent jämfört med fjolåret och med 2,4 procent i fråga om innevarande års förskott. I april ökade redovisningarna av kommunalskatt med cirka 5,2 procent jämfört med året innan. Förskotten för innevarande år växte med 4,8 procent. Efter redovisningarna i maj har den influtna kommunalskatten från början av året varit 0,4 procent högre än år I fråga om förskotten för innevarande år (2013) är de influtna skatterna ändå 2,7 procent högre än i fjol. I fråga om skatterna för föregående skatteår (2012) är de influtna skatterna mer än 7 procent lägre än i fjol. De influtna skatterna för hela året har i kommunsektorn uppskattats växa med omkring 5,3 procent, medan de fram till utgången av maj hade vuxit med bara 0,4 procent. Förskottsskatterna för innevarande år har ändå under de senaste månaderna utvecklats i positiv riktning. Enligt uppgifter från Skatteförvaltningen kommer redovisningarna i juni att utvecklas enligt prognoserna. De förskott för innevarande år som redovisas till kommunerna växer med cirka 3,5 procent jämfört med fjolåret och redovisningarna sammanlagt med cirka 3,7 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013 9

10 Efter redovisningarna i juni kommer de totala redovisningarna av kommunalskatt sedan början av året att vara 0,9 procent högre än året innan. Juniredovisningarna har i fråga om kommunal- och samfundsskatten beaktats i den skatteprognosram som publiceras i juni. I fråga om förskotten för i år beräknas skatteredovisningarna för hela året växa med cirka 3,9 procent. Trots att skatteutvecklingen varit svag i början av året så kommer rättelserna i slutet av året att vara positiva för kommunerna av Skatteförvaltningens förhandsuppgifter att döma. Utgående från tidigare år kan man anta att uppgifterna ändras när skatteberedningen framskrider, så att rättelsen i slutändan blir mindre än vad förhandsuppgifterna per ger vid handen. Om rättelserna ändå verkar bli ungefär lika stora som enligt förhandsuppgifterna, kan rättelser göras redan tidigare i höst. År 2013 ökar den influtna inkomstskatten också till följd av en redovisningsteknisk förändring som har beaktats i siffrorna och i den skatteprognosram som publicerades i juni. Ändringen av 3 i lagen om skatteredovisning och dess verkningar behandlas i följande stycke. Systemändring ökar skatteredovisningarna år 2013 med cirka 200 miljoner euro Lagen om skatteredovisning har ändrats så att intagsperioden för alla skatter som redovisas enligt lagen om skatteredovisning motsvarar den som gäller för skatter enligt skattekontolagen. Republikens president stadfäste den 14 juni ändringen av 3 i lagen om skatteredovisning. Enligt lagändringen börjar intagsperioden för skatter den 18 dagen i varje kalendermånad och upphör den 17 dagen i följande kalendermånad. Skatteförvaltningen redovisar skatterna den 28 dagen i varje månad. Till följd av ändringen kommer bland annat kvarskatt och fastighetsskatt att redovisas till kommunerna snabbare än tidigare. Ändringen träder i kraft den 31 augusti 2013 och gäller därmed redan redovisningen av den första förfallodagens fastighetsskatter i september. Till följd av förändringen ökar redovisningarna till kommunerna år 2013 med omkring 200 miljoner euro, då redovisningen av restskatter tidigareläggs från januari 2014 till december Posten delas mellan kommunerna enligt de andelar för skatteåret 2012 som gäller efter den slutförda beskattningen för I praktiken innebär förändringen att fördröjningen i redovisningarna minskar, dvs. tiden mellan det att betalningen redovisas på Skatteförvaltningens konto och det att betalningarna redovisas till skattetagaren. Intagsperioden, skatternas förfallodagar och redovisningstidpunkten har inneburit att redovisningen av betalningarna har fördröjts med upp till nästan två månader. Till exempel har den första förfallodagen för kvarskatt sedan början av 1990-talet infallit i början av december och den andra i början av februari. Eftersom intagsperioden för kvarskatt varit en kalendermånad, har intagsperioden för den första delen av kvarskatten gått ut i december och den andra i slutet av februari. De kvarskatter som betalats på den första förfallodagen har därför, ända till förändringen, redovisats till skattetagarna först den 28 januari och de som betalats på förfallodagen i februari har redovisats först den 28 mars. På motsvarande sätt infaller den första förfallodagen för fastighetsskatt i mitten av september och den andra i början av november. Förfallodagarna för skatteåret 2013 är den 16 september och den 4 november. De fastighetsskatter som betalats till Skatteförvaltningen på den första förfallodagen skulle på grund av den speciella intagsperioden ha redovisats till kommunerna den 28 oktober, men till följd av förändringen sker redovisningen fr.o.m. år 2013 redan i september. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

11 Förändringen innebär därmed större redovisningar framför allt i februari, september och december. Å andra sidan minskar redovisningarna i mars, oktober och januari i motsvarande grad. Från mars till februari överförs främst sådana betalningar av kvarskatt för fysiska personer som hör till den andra förfallodagen. Från oktober till september överförs betalningar som hör till den första förfallodagen för fastighetsskatt och från januari till december sådana betalningar av kvarskatt för fysiska personer som hör till den första förfallodagen. Från oktober överförs 500 miljoner euro som redovisas till kommunerna i september. Omkring 200 miljoner euro överförs från mars till februari och från januari till december. De cirka 200 miljoner euro som överförs från januari till december ökar alltså redovisningarna till kommunerna år Posten minskar i motsvarande grad redovisningarna i januari 2014, men eftersom förändringen gäller också de följande åren, påverkar den inte det totala redovisningsbeloppet under kommande år. Ändringar i skattegrunderna år 2014 och kompensation till kommunerna Regeringen har i vårens budgetmangling och också tidigare fattat beslut om ändringar i skattegrunderna, vilka inverkar på kommunernas skatteinkomster år Ändringarna gäller både kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten fr.o.m De ändringar i skattegrunderna som gäller inkomstbeskattningen har uppskattats minska intäkterna från kommunalskatten med omkring 100 miljoner euro. Det har föreslagits att kommunerna ska kompenseras för detta genom större statsandelar. De ändringar i skattegrunderna som gäller fastighetsbeskattningen har uppskattats öka kommunernas skatteinkomster med cirka 100 miljoner euro. Den relativa effekten av förändringarna i fastighetsbeskattningen varierar från kommun till kommun beroende på åldersstrukturen i kommunens byggnadsbestånd och värderingen av markområden. Strukturen på de beslutade åtgärderna har i fråga om höjningar av värdet på markområden ändrats i någon mån jämfört med de höjningar som angavs i Kommunalekonomi 1/2013. Närmare information om förändringarnas innehåll och preliminära kalkyler över deras verkningar för de enskilda kommunerna och kompensationsbeloppen kommer att läggas ut på Kommunförbundets webbplats, > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Beskattning > Ändringar i skattegrunderna Informationen finns redan på finska, översättningen läggs ut när den är klar. På sidorna beskrivs förändringarnas innehåll och som bilaga finns en Exceltabell med kalkyler som gäller ändringarna i skattegrunderna. I den första fliken anges hur ändringarna i skattegrunderna påverkar kommunernas skatteinkomster. I den andra fliken finns en preliminär kalkyl över hur förändringarna inverkar på kommunalskatten för de enskilda kommunerna och vilket belopp som därmed ska kompenseras kommunen genom statsandelarna. Den tredje fliken innehåller preliminära kommunspecifika uppskattningar av verkningarna av de ändringar som gäller fastighetsskatten år De uppskattade verkningarna av de ändrade skattegrunderna och de kommunspecifika kalkylerna preciseras i höst när kommunalbeskattningen för 2012 och fastighetsbeskattningen för 2013 blir klar klar. Kommunalbeskattningen blir klar i november och fastighetsbeskattningen i september oktober. Utöver de beskrivna riktlinjerna bereds också ändringar som gäller beskattningen av obebyggda byggplatser i huvudstadsregionen och värderingen av vindkraftverk i fastighetsbeskattningen fr.o.m. år En proposition med förslag till lagändringar (RP 76/2013) överlämnades till riksdagen I regeringspropositionen föreslås att fastighetsskattelagen ändras så att 14 kommuner i huvudstadsregionen och dess kransområden föpliktas att för obebyggda byggplatser bestämma en skattesats som är minst 1,5 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 Den maximala skattesatsen föreslås vara oförändrad, dvs. 3 procent. I propositionen föreslås också att de bestämmelser ska slopas enligt vilka de nämnda kommunerna kan avstå från att ta ut förhöjd fastighetsskatt för en byggplats som gränsar till en av samma ägare ägd byggplats där en bostadsbyggnad som ägaren själv använder för permanent boende är belägen Lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen föreslås bli ändrad så att det till de bestämmelser som gäller beskattningsvärdet för fastigheter fogas bestämmelser om det åldersavdrag som görs på återanskaffningsvärdet för konstruktioner som hör till ett vindkraftverk och om beskattningsvärdets minimibelopp. Åldersavdraget föreslås bli 2,5 procent i stället för nuvarande 10. Beskattningsvärdet för konstruktioner som hör till ett vindkraftverk föreslås bli minst 40 procent av återanskaffningsvärdet i stället för nuvarande 20 procent. Dessutom föreslås ändringar i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter så att Skatteförvaltningen ska kunna ge de kommunala myndigheterna mera omfattande uppgifter om fastigheter och om grunderna för fastighetsbeskattningen än för närvarande. Uppgifterna ska kunna ges för kommunernas registerförvaltning och bevakningen av skattetagarnas rätt. I fråga om överlåtelse av uppgifter ska ändringen träda i kraft redan år 2013 och gälla uppgifter som ges till kommunerna hösten 2013 efter att fastighetsbeskattningen slutförts. Ändringar som inverkar på samfundsskatten och kompensation för dem De uppskattade effekterna av de förändringar som bestämdes vid ramförhandlingarna och kompensationen för dem till kommunerna har preciserats. Den största enskilda förändring som påverkar kommunernas skatteinkomster är sänkningen av samfundsskattesatsen från 24,5 till 20 procent i början av Vid regeringens ramförhandlingar fattades också beslut om åtgärder som innebär att samfundsskatteintäkterna ökar. I avvikelse från tidigare beslut kommer det s.k. FoU-avdraget för företag och de förhöjda avskrivningarna på produktiva investeringar att sluta gälla i slutet av 2014 i stället för år Det innebär att intäkterna från samfundsskatten ökar år 2015 jämfört med tidigare. Det har också fattats beslut om att företagen från och med år 2014 förlorar sin rätt att dra av 50 procent av sina representationskostnader i beskattningen. Från år 2014 ändras också avskrivningssystemet för tillgångar med lång avskrivningstid så att avskrivningstiden bestäms per tillgång och företagens ränteavdragsrätt begränsas mer än vad som beslutats tidigare. De här förändringarna innebär ökade skatteintäkter från år Kommunerna föreslås få kompensation för de ändrade skattegrunderna i samfundsbeskattningen genom att samfundsskatteandelen ändras. Enligt finansministeriets preliminära kalkyler skulle kommunernas samfundsskatteandel efter ändringarna bli 34,86 procent för 2014 och 33,85 procent för Kalkylerna preciseras i höst när innehållet i alla förändringar och därmed också de uppskattade verkningarna har klarnat och samfundsskatteprognoserna för 2014 har uppdaterats. Rättspraxis om moms på hälso- och sjukvårdstjänster Högsta förvaltningsdomstolen gav två årsboksbeslut (HFD:2013:39 och HFD 2013:40) om moms på hälso- och sjukvårdstjänster. I samband med dem avgjorde HFD också två andra fall som gällde momsskyldighet för hälso- och sjukvårdstjänster. Enligt dessa opublicerade beslut tillämpas momsfriheten för försäljning av motsvarande tjänster också på tjänster som säljs till kommuner och samkommuner. Alla de som gav vårdtjänster i de avgjorda fallen var registrerade yrkesutbildade perso- 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

13 ner inom hälso- och sjukvården, men de bolag som sålde tjänsterna vidare saknade tillstånd för de tjänster som fallen gällde. Besluten utvidgar tillämpningen av momsfrihet inom hälso- och sjukvården jämfört med tidigare rätts- och beskattningspraxis. Skatteförvaltningen håller på att bereda nya anvisningar om moms på hälso- och sjukvårdstjänster med beaktande av besluten. Ny tolkning i fråga om uthyrning av läkare HFD:s beslut 2013:39 om uthyrning av arbetskraft inom hälso- och sjukvården ändrade HFD:s tidigare ståndpunkt (HFD L 1043). Enligt Skatteförvaltningen ändrar det nya beslutet tolkningen av momsen på uthyrning av hälso- och sjukvårdspersonal i Skatteförvaltningens anvisning om momsbeskattningen av hälso- och sjukvård. Skatteförvaltningen håller på att bereda nya anvisningar i ärendet. Högsta förvaltningsdomstolen tog i sitt beslut ställning till om A Ab skulle betala moms på försäljning de läkartjänster som avsågs i A Ab:s ansökan om förhandsavgörande. Läkartjänsterna hade sålts till B Ab, som hade en verksamhetsenhet vid en kommunal hälsocentral, och B Ab hade sålt tjänsterna vidare till kommunen som en del av den helhet av tjänster som B Ab producerade. De läkare som utförde hälsovårdstjänster i A Ab:s tjänst var införda i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Med hänsyn till bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG om försäljning av skattefria hälso- och sjukvårdstjänster, unionsdomstolens rättspraxis i fråga om tolkningen av dessa bestämmelser samt tjänsternas karaktär och syfte, betraktades de läkartjänster som A Ab producerade och sålde till B Ab som sådana hälso- och sjukvårdstjänster som var befriade från skatt enligt mervärdesskattelagen och direktivet. A Ab var såldes inte skyldig att betala moms på försäljningen av läkartjänsterna till B Ab. Momsfrihet för psykologtjänster som produceras av en delägare i ett aktiebolag HFD har i sitt beslut 2013:40 tagit ställning till moms på försäljning av psykologtjänster som produceras av en delägare i ett aktiebolag. Skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolen hade ansett att psykologtjänsterna var momspliktiga, eftersom bolaget inte hade tillstånd att sälja privata hälso- och sjukvårdstjänster. A Ab hade åren vid sidan av sin övriga verksamhet sålt psykologtjänster som utfördes av bolagets huvuddelägare B. B var utbildad psykolog och var vid den aktuella tidpunkten införd som självständig yrkesutövare i registret över tillhandahållare av privat service. HFD ansåg att de psykologtjänster som A Ab:s huvuddelägare B producerade var sådana hälso- och sjukvårdstjänster som var befriade från skatt enligt mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet, eftersom vården gavs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, B, som bedrev sin verksamhet med stöd av en rätt som grundade sig på lag och med stöd av lag var införd i det nämnda registret. Det saknade betydelse att A Ab inte hade sådant tillstånd att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster som avses i 4 i lagen om privat hälsooch sjukvård. A Ab skulle följaktligen inte betala mervärdesskatt för de psykologtjänster som B utförde. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 Skatteförvaltningens behörighet att besluta om befrielse från kommunaloch fastighetsskatt Behörigheten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatt övergick till Skatteförvaltningen, om inte kommunen förbehållit sig beslutsrätten genom en anmälan till Skatteförvaltningen. Överföringen av beslutsrätten är tidsbegränsad och gäller ansökningar om befrielse från skatt som inkommit I Skatteförvaltningens anvisning Kommuner som lämnat in en anmälan om beslutsrätt som gäller befrielse från kommunalskatt och/eller fastighetskatt finns en förteckning över de kommuner som förbehållit sig beslutsrätten under den nämnda perioden. Sammanlagt 73 kommuner har förbehållit sig rätten att besluta om befrielse från både kommunaloch fastighetsskatt. Endast en kommun förbehöll sig rätten att enbart besluta om befrielse från kommunalskatt och nio kommuner förbehöll sig rätten att enbart besluta om befrielse från fastighetsskatt. Kommunerna har rätt att på begäran få de uppgifter från Skatteförvaltningen som behövs för att avgöra ett ärende som gäller befrielse från skatt. När kommunen fattar ett beslut om befrielse från skatt ska en kopia av beslutet skickas till Skatteförvaltningen för verkställande. Kopian skickas till Västra Finlands skatteuppbörds- och indrivningsenhet, PB 927, Åbo. Skatteförvaltningen skickar sina beslut om kommunalskatt och fastighetskatt för kännedom till kommunen i fråga. Skatteförvaltningens positiva och negativa beslut om kommunalskatt och fastighetsskatt statistikförs hos Skatteförvaltningen enligt antal, kommunvis och per skatteslag. De befrielser från kommunalskatt och fastighetsskatt som Skatteförvaltningen beviljat statistikförs i euro enligt skatteslag och per kommun. Nästa gång kan kommunen förbehålla sig besluträtten för perioden Skatteförvaltningen kommer att ge ett beslut om anmälningsförfarandet och tidpunkten i god tid innan följande anmälan ska göras. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

15 Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Till statsandelssystemet hör också en utjämning av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2013 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2012 år statsandelsprocent (%) 31,42 30,96 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 001, ,92 Huvudmannafinansiering år 2012 år 2013 (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 41,89 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 364,63 357,44 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Aktuellt om statsandelsfinansieringen Preliminära beräkningar av statsandelarna 2014 har publicerats på Kommunförbundets webbplats Beräkningarna har uppdaterats Kommunförbundet publicerade sina första preliminära beräkningar av statsandelsfinansieringen år 2014 vid FCG:s ekonomi- och skatteprognosdagar och på förbundets webbplats Kommunförbundets preliminära beräkningar innehåller förhandsuppgifter om statsandelen för kommunal basservice, om utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Kommunerna bör i sin ekonomiplanering beakta alla dessa poster när statsandelsfinansieringen för 2014 uppskattas i sin helhet. De preliminära beräkningarna finns på adressen > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelsberäkningar > Statsandelarna 2014 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 I de beräkningar som publicerades i april har beaktats befolkningsuppgifterna per och vissa andra bestämningsgrunder, den uppskattade förändringen i kostnadsnivån (indexförhöjning 2,4 %), de preliminära uppgifterna om utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och överföringen av intäkterna från avfallsskatten till kommunerna. I de preliminära beräkningarna har också beaktats de statsandelsnedskärningar år 2014 som regeringen fattat beslut om vid ramförhandlingarna 2012 och Statsandelsnedskärningarna år 2014 uppgår till sammanlagt 362 miljoner euro:» Beslut för 2014 vid ramförhandlingarna 2012: -125 miljoner euro» Beslut för 2014 vid ramförhandlingarna 2013: -237 miljoner euro Effekten av nedskärningarna år 2014 är för alla kommuner -67 euro per invånare (ingår i de preliminära beräkningarna). Kalkylerna har uppdaterats , särskilt i fråga om utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och kompensationen för förlorade skatteinkomster (ingår i posten ökningar av statsandelen). I de beräkningar för 2014 som publicerats under våren och försommaren 2013 har inte beaktats alla uppgifter om bestämningsgrunderna. Uppgifterna uppdateras hösten I beräkningarna har inte heller beaktats alla de nya och utvidgade uppgifter som ålagts kommunerna. I statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har beaktats regeringens ramförhandlingsbeslut från mars 2013 om att indexjusteringarna ska frysas också för år I praktiken innebär det att kommunerna i sin ekonomiplanering under våren och sommaren 2013 får den bästa uppskattningen av finansieringsnivån för undervisningsverksamheten år 2014 genom att utgå från samma nivå som år Kommunförbundets uppskattning av statsandelsprocenterna och kommunernas självfinansieringsandel år 2014 Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 30,96 29,53 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 136, ,21 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 41,89 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 357,44 357,44 Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling drog upp riktlinjer för statsandelsreformen utgående från utredaren Arno Miettinens förslag Utredaren Arno Miettinen gav ett förslag till preliminära riktlinjer för statsandelsreformen. Utgående från riktlinjerna fastställde ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling huvudprinciperna för det fortsatta arbetet i projektet Statsandelsreformen Enligt finansministeriets pressmeddelande blir det nya systemet motiverande och tydligt i och med de fastslagna huvudprinciperna. Målet är också att undanröja hinder för kommunsammanslagningar. Systemet ska förenklas genom en betydande minskning av antalet beräkningskriterier och eliminering av överlappningar i kriteri- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2013

17 erna. Det nya systemet införs år En övergångsperiod planeras för att jämna ut förändringar mellan kommuner. Enligt ministerarbetsgruppens riktlinjer kommer statsandelarna också i fortsättningen att i hög grad basera sig på kommuninvånarnas åldersstruktur och sjukfrekvens. Systemet görs mer motiverande genom att tyngdpunkten flyttas från kostnadsutjämning till inkomstutjämning. Graderingarna i det nuvarande systemet avskaffas, vilket bidrar till att hinder för kommunsammanslagningar undanröjs. Kriteriet som gäller tätortsstruktur ersätts med självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser. Beräkningsgrunden för personer med främmande språk som modersmål utvidgas till att gälla hela befolkningen. Enligt ministerarbetsgruppens riktlinjer ska justeringen av kostnadsfördelningen kvarstå som en del av systemet. Målet är att övergå till en tätare justeringsperiod än nuvarande fyra år. I februari föreslog utredaren att finansieringen för utbildningen på andra stadiet (gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen) ska slås ihop med statsandelen för kommunal basservice. Det skulle innebära att finansieringen enligt pris per enhet till huvudmännen slopas. Framtiden för finansieringssystemet för utbildningen på andra stadiet avgjordes ändå inte genom ministerarbetsgruppens riktlinjer i maj, eftersom gruppen inte tog ställning till den frågan. Kommun- och förvaltningsminister Henna Virkkunen kallade Raumos stadsdirektör, politices kandidat Arno Miettinen, till utredare för statsandelsreformen. Utredaren ska ge sina slutliga förslag före utgången av Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av Enligt de uppgifter som utredaren gett kommer de kommunvisa statsandelskalkylerna enligt det nya systemet att publiceras i september/oktober Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Ansökan om behovsprövad höjning av statsandelen år 2013 Enligt 30 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) kan en kommuns statsandel på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen har exceptionella eller tillfälliga ekonomiska svårigheter. Ett villkor för höjningen är att kommunen har antagit en plan för balansering av kommunens ekonomi. Behovsprövad höjning av statsandelen år 2013 kan sökas senast År 2013 finns 20 miljoner euro att dela ut som behovsprövad höjning av statsandelen. Finansministeriet har skickat ett brev till kommun- och stadsstyrelserna om den behovsprövade höjningen (VM/922/ /2013). Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/