Var går egentligen gränsen?

Transkript

1 Linköpings universitet VT-12 Statsvetenskap 3 Självständigt arbete, 15 hp Var går egentligen gränsen? En studie av Motala och Åtvidabergs samverkan med Linköping av Angelica Hafdelin Handledare: Elin Wihlborg Antal ord:

2 Tack Jag vill rikta ett stort tack till de som gjort denna uppsats möjlig. Ett stort tack till Elin Wihlborg vid Linköpings Universitet för handledning, värdefulla råd och stöttning. Tack till Camilla Egberth, Peter Ingesson, Lennart Haraldsson och Kerstin Skarin för att ni har tagit er tid till att intervjuas och öppenhjärtligt svarat på mina frågor. Tack till de som med ett kritiskt öga och varmt hjärta läst och kommenterat och på så sätt hjälpt mig att göra uppsatsen bättre. Avslutningsvis ett tack till min familj och mina vänner. Ni har under hela tiden trott på min förmåga, även när jag själv har tvivlat. Linköping maj 2012 Angelica Hafdelin

3 Sammanfattning Samverkan mellan kommuner är idag ett vanligt sätt att bemöta de utmaningar som kommuner ställs inför. I denna uppsats ställs frågan var gränsen för samverkan egentligen går? Hur mycket kan två kommuner samverka utan att medborgarna känner att deras möjlighet till påverkan och insyn minskar för mycket? Uppsatsens ambition är att, med hjälp av teorier om legitimitet i det politiska handlandet, söka svar på hur två kommuner i Östergötland, Motala och Åtvidaberg, samverkar med Linköping med fokus på pendling och arbetsmarknad. Detta har gjorts genom intervjuer med kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen i Motala respektive Åtvidaberg. Uppsatsen behandlar hur samverkan ser ut idag, hur framväxten av samverkan kan beskrivas samt hur förväntningarna på framtidens samverkan ser ut. Även Motala och Åtvidabergs roller i en eventuell regionindelning finns med eftersom regionindelningen med stor sannolikhet kommer att påverka de båda kommunerna och deras framtida samverkan med Linköping. Slutsatserna i uppsatsen visar på att samverkan ses som betydelsefullt för både Motala och Åtvidaberg. Motala intar en mer självständig roll mot Linköping medan Åtvidaberg har en mer sammanflätad samverkan med Linköping. Vidare antyder slutsatserna att det finns skillnader i hur medborgarna uppfattar legitimiteten i det politiska handlandet inom kommunen och i samverkansfrågor. Det som i många fall anses stärka legitimiteten i det politiska handlandet, exempelvis att det är en stor kommun, kan i samverkansfrågor vara hämmande eftersom inställningen till samverkan med andra kommuner möjligen är mindre positiv. Nyckelord: Kommun, samverkan, legitimitet, pendling, region.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Ämnesval och problemformulering Syfte Frågeställningar Metodiskt tillvägagångssätt Val av metod Urval Material Avgränsning Genomförande och analys Begränsningar, validitet och reliabilitet Disposition Teoretiska utgångspunkter Legitimitet Legitimitet i det politiska handlandet Legitimitet i samverkansfrågor Legitimitet på kommunal nivå Sammanfattning Bakgrund Om samverkan mellan kommuner Kommunallagen Pendling Befolkningsutveckling Bakgrundskapitel Motala Bakgrundskapitel Åtvidaberg Samverkan med Linköping idag Motalas samverkan med Linköping idag Åtvidabergs samverkan med Linköping idag Jämförelse Framväxten av samverkan Framväxten av samverkan mellan Motala och Linköping Framväxten av samverkan mellan Åtvidaberg och Linköping Jämförelse Förväntningar på framtida samverkan Förväntningarna på Motalas framtida samverkan med Linköping... 21

5 6.2 Förväntningar på Åtvidabergs framtida samverkan med Linköping Jämförelse Roll i regional samverkan och förväntningar inför eventuell regionbildning Bakgrund till regionbildningen Motalas roll i en framtida region Åtvidabergs roll i en framtida region Jämförelse Slutsatser Samverkan idag Framväxten av samverkan Förväntningar på framtida samverkan Framtida roll i regionen Slutsatser Vidare forskning, uppsatsens begränsning och behov av nya undersökningar Referenslista Tryckta källor Elektroniska källor Personlig kommunikation Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide... 33

6 1 Inledning I det inledande kapitlet ges en introduktion till ämnet som avslutas med uppsatsens syfte och frågeställningar. Sedan följer en metodbeskrivning där uppsatsens genomförande beskrivs. I slutet av kapitlet beskrivs uppsatsens disposition. 1.1 Ämnesval och problemformulering Samverkan mellan kommuner är en ständigt återkommande fråga i samhällsdebatten och beskrivs ofta som en nödvändighet för att möta de problem som kommunerna står inför. De stora kommunerna brottas ofta med en påtaglig bostadsbrist då de växer fort medan de mindre kommunerna behöver arbeta hårt för att inte tappa i befolkningsantal. Även arbetsmarknadsområdet för den enskilda individen utvidgas och omfattar ofta fler kommuner än hemkommunen. I Östergötland är det många gånger stark fokusering på de två största kommunerna i länet, Linköping och Norrköping. Därför riktas ljuset den här gången mot de mindre kommuner som angränsar till de större. Hur ser de mindre kommunerna på samverkan med de större kommunerna? I denna uppsats har två kommuner som angränsar till Linköpings kommun, nämligen Åtvidaberg och Motala, valts ut. I båda kommunerna har en stor utpendling till Linköping vuxit fram under de senaste åren. Dessa två kommuner har även genomgått omfattande förändringar i näringslivsstrukturen under de senaste decennierna. Fram till sjuttiotalet dominerades Åtvidabergs näringsliv av företaget Facit, som främst tillverkade mekaniska kontorsmaskiner. Motala växte fram kring det som senare skulle heta AB Motala Verkstad och kom att bli en bruksort med den mekaniska verkstaden i centrum. AB Motala Verkstad har därför haft en betydelsefull ställning i Motalas näringsliv i många år. Företaget hade som mest mellan 2000 och 3000 anställda, idag är siffran ca 180. AB Motala Verkstad är fortfarande betydelsefullt för Motala kommun, men kanske mer av en historisk anledning, och de senaste åren har näringslivsstrukturen i staden ändrats. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i samverkan mellan Linköping och Motala respektive Åtvidaberg kring befolkningsutvecklingen. Idag flyttar allt fler människor från mindre kommuner till Sveriges större kommuner. Linköping växer befolkningsmässigt samtidigt som Åtvidaberg och Motala för en kamp för att inte minska i befolkningsantal. I vilken utsträckning kan Motala och Åtvidaberg samverka med Linköping? Det finns lagar som tydliggör hur kommuner kan samverka, men var gränsen för samverkan går i medborgarnas 1

7 ögon är betydligt otydligare. Finns det en gräns för samverkan, där det politiska handlandet inte längre anses vara legitimt? Hur långt bort från medborgarna kan makten flyttas utan att legitimitetsproblem uppstår? Efter en höst med en livlig debatt kring regionindelningen är det även intressent att se hur de mindre kommunerna ser på sin roll i en framtida region. Är de rädda att få förminskat inflytande och försvinna i mängden? I uppsatsen är det kommunpolitikernas och kommuntjänstemännens uttalanden kring legitima handlingar som kommer att stå i fokus. De får möjlighet att utveckla hur de ser på och förhåller sig till samverkan med Linköping. 1.2 Syfte Syftet är att analysera hur politiker och tjänstemän i två kommuner, Motala och Åtvidaberg, med olika förutsättningar resonerar kring samverkan med en större kommun i relation till legitimiteten i det politiska handlandet Frågeställningar Hur ser politiker och tjänstemän i Åtvidaberg och Motala på samverkan med Linköping idag? Hur beskriver de historien som lett fram till dagens samverkan? Hur önskar kommunpolitiker och kommunala tjänstemän att ett framtida samarbete med Linköping bör se ut? Hur ser kommunpolitiker och kommunala tjänstemän på den egna kommunens roll i en regionbildning? 1.3 Metodiskt tillvägagångssätt Här nedan följer en redogörelse för de metodiska val som gjorts Val av metod Studien är en jämförande fallstudie där Åtvidabergs och Motalas samverkan med Linköping jämförs. En kvalitativ ansats kommer att användas, där empirin består av intervjuer med politiker och tjänstemän i respektive kommun. Samtalsintervjuerna ger möjlighet till att följa upp intressanta svar och få informanterna att utveckla resonemanget kring frågan, vilket är avsevärt svårare vid en kvantitativ metod (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, 2007). Eftersom det är ett händelseförlopp, nämligen hur samverkan har vuxit fram och ser ut idag, som studeras genomförs informantintervjuer (Esaiasson et al., 2007). Informantintervjuer är ofta av teoriprövande karaktär, så även i denna studie där det empiriska materialet analyseras med hjälp av teorier om legitimitet Urval Valet av fall i studien föll på Motala och Åtvidaberg. Båda kommunerna har Linköpings kommun som den största utpendlingskommunen och ligger båda på ett ungefärligt lika 2

8 avstånd från Linköping. Samtidigt har de några betydelsefulla skillnader. Motala är, med invånare exempelvis betydligt större än Åtvidaberg som har invånare. Åtvidaberg har i sin tur en högre andel utpendlare till Linköping än Motala. Vid en informantintervju ska urvalet av informanter motiveras med att des utvalda personerna, på de poster de befinner sig, innehar kunskap som är nödvändig för att belägga ett visst händelseförlopp (Esaiasson et al., 2007). Valet av informanter i intervjuerna föll på kommunstyrelsens ordförande och kommunchef i respektive kommun. Inte endast för att de är de högst uppsatta politikerna respektive tjänstemännen, utan även för att de är delaktiga i det drivande arbetet. De styrande politikerna sätter även ofta den politiska agendan, vilket gör deras åsikter viktiga Material Materialinsamlingen består till stor del av de fyra intervjuer som genomförts. För att kunna genomföra givande intervjuer har de föregåtts av läsning av politiska handlingsprogram från respektive kommun och kommunbeskrivningar från Regionförbundet Östsam. Detta har gett en god bild av området som studerats. Den statistik som används i framförallt kapitel 2. Bakgrund är hämtad från Statistiska Centralbyrån och Regionförbundet Östsam. I bakgrundsavsnitten om respektive kommun har även Regionförbundet Östsams kommunbeskrivningar legat till grund Avgränsning Uppsatsen har avgränsats till att handla om kommunerna Åtvidaberg och Motala, och deras samverkan med Linköping. Eventuell samverkan med andra kommuner kommer därför inte ges lika stort utrymme. I samverkansfrågorna har valet fallit på samverkan kring pendlingsmöjligheter och arbetsmarknad. Samverkan som faller utanför dessa områden, som exempelvis inom kultur och utbildning, kommer således inte att ges lika stort utrymme. Uppsatsen är även avgränsad i tid och beaktar samverkan med Linköping från nittiotalet och fram till idag. Inga företagare eller andra intressenter har intervjuats, utan uppsatsens fokus ligger på politiker och tjänstemän inom kommunen Genomförande och analys Vid semistrukturerade intervjuer följer forskaren en på förhand uppställd intervjuguide men kan, om så önskas, utöver guiden ställa betydelsefulla följdfrågor (Bryman, 2002). Intervjuguiden återfinns i 10. Bilaga Intervjuguide. I förberedelserna inför intervjuerna har även forskningsetiska principer beaktas och författaren anser inte att studien leder till några etiska dilemman. Intervjuerna har, med informanternas medgivande, spelats in och i efterhand transkriberats, vilket har underlättat under intervjutillfället. Under intervjuerna har det även förts anteckningar och direkt efter varje intervju har övergripande intryck och kommentarer antecknats för att sedan vara till hjälp i tolkningsarbetet. Det har, förhoppningsvis, bidragit till en mer nyanserad bild Begränsningar, validitet och reliabilitet Validitet i en undersökning handlar om huruvida det finns en god koppling mellan teoretisk begreppsbildning och empirin. Ett tecken på låg validitet är systematiska mätfel, vilket innebär att de valda mätinstrumenten inte mäter korrekt (Teorell & Svensson, 2007). En hög reliabilitet kännetecknas av en låg andel osystematiska mätfel, vilket innebär att studien kan 3

9 göras om av en annan forskare och fortfarande leverera samma resultat (Teorell & Svensson, 2007). Generaliserbarhet handlar om huruvida resultatet i studien är applicerbart på andra fall. Inom kvalitativ forskning bör generaliserbarheten i första grundas på teori, snarare än andra populationer. Det är med andra ord de teoretiska slutsatser som formulerats baserat på kvalitativ data som är relevant vid bedömning av generaliserbarheten (Bryman, 2002). Det finns ett flertal kritiska punkter att peka på i valet av metod för denna studie. Valet av informanter ger möjligtvis inte en komplett bild, då de i ledande positioner kan vara mer drivande än politiker och tjänstemän på lägre positioner. Det kan även finnas en risk för att informanterna inte vill medge att legitimitetsproblem finns och därför ger svar som inte antyder detta. I tolkningen av intervjumaterialet finns det alltid en risk att forskaren över- eller undertolkar materialet, det vill säga tillskriver materialet mer eller mindre betydelse än vad det faktiskt har. Denna risk har dock minimerats genom att intervjuerna har spelats in och transkriberats. Informanterna har sedan fått ta del av det material som kommer att användas i kapitel fyra, fem, sex och sju för att kunna upptäcka eventuella missuppfattningar. 1.4 Disposition Kapitel 2 är ett teoriavsnitt som behandlar teorier om legitimitet på olika nivåer. Kapitel 3 ger en bakgrundsbild av problemet och kort behandlar samverkan, pendlingsmönster, befolkningsutveckling samt en beskrivning av Åtvidaberg och Motala. I beskrivningen av kommunerna behandlas de sex faktorer som i teoriavsnittet utpekas som förklarande av variationen i lokalpolitikens legitimitet. I det fjärde, femte, sjätte och sjunde kapitlet redogörs och analyseras det empiriska materialet där varje frågeställning har tilldelats ett kapitel. Varje kapitel avslutas med en jämförelse mellan kommunerna. Det åttonde kapitlet innehåller slutsatser och kritiska synpunkter. Efter det åttonde kapitlet följer en referenslista och en bilaga bestående av intervjuguide. 4

10 2 Teoretiska utgångspunkter Legitimitet I detta kapitel behandlas de teoretiska utgångspunkterna kring legitimitetsbegreppet. Det inleds med en övergripande genomgång och därefter följer avsnitt om legitimitet i samverkansfrågor och legitimitet på kommunal nivå. 2.1 Legitimitet i det politiska handlandet Legitimitet i det politiska handlandet består av tre delar som alla måste uppfyllas för att handlingen ska uppfattas som legitim bland medborgarna (Levi, i Rothstein, 2010). För det första behöver medborgarna ha tilltro till att handlingen är rättfärdig, det vill säga att den behövs och att det är en rimlig kollektiv lösning av ett problem. Åtgärden ska således inte diskriminera någon grupp i samhället eller endast gynna en viss grupp. För det andra behöver implementeringen av åtgärden ske på ett, ur medborgarens perspektiv, legitimt sätt. Det innebär att medborgarna behöver känna att de har haft möjlighet att delta i beslutsprocessen, att de uppfattar beslutsprocessen som relativt opartisk och att medborgarna anser sig ha blivit bemötta med respekt. Detta gör att medborgarna kan uppfatta ett beslut som rättfärdigt, även om det inte är fördelaktigt för dem själva. Den tredje delen handlar om att staten behöver få medborgarna att uppleva att övriga medborgare kommer att bidra solidariskt. Två av tre delar i denna teori om att få det politiska handlande att uppfattas som legitimt landar alltså i hur staten agerar och hur systemen utformas. En del handlar om huruvida staten bör eller inte bör genomföra beslutet (Rothstein, 2010). Ett snarlikt sätt att se på legitimitet är att identifiera tre ben; den måste vara legal i lagens mening, den måsta uppfattas som rättfärdiga utifrån de styrande och de styrdas gemensamma föreställningar, samt att medborgarna genom aktivt handlande ska visa sitt stöd (Beetham, Lidström och Roos, 2010). Ett sätt att möta legitimitetsproblemet, förutom det ovan nämnda, är en teori om in- och utflödeslegitimitetskapas av Scharpf (Lidström och Roos, 2010). Inflödeslegitimiteten handlar om det som även var en viktig del i Beethams teori, nämligen rättfärdigheten av besluten och vikten av demokratiska, väl fungerande institutioner. Här handlar det dock till stor del om hur institutionerna sedan agerar och förmår att lösa de kollektiva problem som uppstår. Förmågan att lösa problemen är det som kallas utflödeslegitimitet. Denna teori har sedan utvecklats och ytterligare ett flöde har lags till, nämligen genomflödeslegitimitet (Lidström och Roos, 2010). Genomflödeslegitimiteten har lagts till för att visa att det inte bara är problemlösningsförmågan som är viktig, utan även att medborgarna måste kunna lita på att de 5

11 procedurer som används är rättvisa och effektiva. För att åstadkomma detta krävs öppenhet och begripbarhet i beslutsprocesserna (Lidström och Roos, 2010). 2.2 Legitimitet i samverkansfrågor Den statliga styrningen utövas i allt större utsträckning genom nätverksstyrning, enligt governanceteorin. Governanceteorin handlar om ett beslutsfattande som till allt större del är indelat i olika nätverk, där olika intressegrupper deltar i de beslut som de berörs av (Kjær, 2004). Nätverkandet beskrivs ofta som en viktig del i governanceteorin, men begreppet ställer också krav på legitimitet. För att medborgarna ska uppfatta en handling som legitim behöver den implementeras på ett sätt som medborgarna upplever som rättfärdigt (Rothstein, 2010). I implementeringsprocessen ställs krav på tydlighet och opartiskhet, vilket gör möjligheten till ansvarsutkrävande till en viktig del. Nätverksstyrning kan göra det svårare att utkräva ansvar, då ansvarsfördelningen kan upplevas som oklar. För att undvika att medborgarna upplever att endast vissa grupper gynnas i den relativt slutna beslutsprocessen lyfts ofta behovet av en kontinuerlighet i beslutsfattandeprocessen fram, det behöver alltså finnas en möjlighet till förutbestämbarhet (Kjær, 2004). För att legitimitet ska uppnås i närverksstyrning är det viktigt med diskussionsforum och liknande, där medborgare kan uttrycka sina egna och ta del av andras åsikter och tankar (Kjær, 2004). 2.3 Legitimitet på kommunal nivå Tidigare har forskningen kring legitimitet på kommunal och regional nivå varit begränsad (Lidström & Roos, 2010). Det har dock funnits problem med att applicera teorier utvecklade för staters legitima handlande på kommuner eftersom stater och kommuner inte agerar på samma villkor. En viktig skillnad mellan stater och kommuner är att kommunerna inte har den formella suveränitet som en stat har, då det är staten som genom grundlagar och kommunallag sätter ramarna för den enskilda kommunens handlande. Det finns även en annan viktig skillnad, en stat måste inte bara bekräftas av sina egna medborgare, utan även av andra stater för att uppnå legitimitet. En kommun behöver, så länge den håller sig inom de ramar som staten bestämt, endast söka legitimitet hos sina egna medborgare (Lidström & Roos, 2010). På den kommunala nivån identifieras olika mekanismer som påverkar den lokala politikens legitimitet (Lidström & Roos, 2010). Det är huvudsakligen två mekanismer som lyfts fram. Den första är medborgarnas intryck av hur det kommunala systemet fungerar i fråga om exempelvis mottagligheten för medborgarnas påverkan och det kommunala systemets förmåga att lösa lokala problem. Den andra mekanismen är de rådande förhållanden i ett lokalsamhälle som inte har direkt anknytning till den kommunala verksamheten men ändå kan avspegla den lokalpolitiska legitimiteten. I miljöer som i medborgarnas ögon uppfattas som gynnsamma borde även det lokalpolitiska systemet åtnjuta hög acceptans, medan i lokalområden med en mer problemfylld tillvaro borde systemet ha en lägre tilltro (Lidström & Roos, 2010). 6

12 Utifrån dessa två mekanismer pekar Lidström och Roos (2010) på sex faktorer för vad som kan skapa variation i lokalpolitikens legitimitet. Dessa faktorer kommer att användas i analysen av det empiriska materialet i denna uppsats. En faktor som lyfts fram är kommunens storklek, då det i ett flertal forskningar har framkommit samband mellan befolkningsantalet och hur väl demokratin fungerar. Kommunstorleken kan dock ha olika stor betydelse för olika typer av legitimitet. Inflödeslegitimiteten borde främjas i mindre kommuner där avstånden mellan medborgare och politiker och tjänstemän kan upplevas mindre än i en större kommun. Däremot är det rimligt att den större kommunen har fördelar som exempelvis specialiseringsmöjligheter, vilket skulle gynna utflödeslegitimiteten. En annan faktor som lyfts fram är befolkningens välbefinnande, inte bara ett materiellt välstånd utan även medborgarnas känsla av exempelvis trygghet. Att kommuner har lättare att vinna legitimitet i lokalsamhällen med en välmående befolkning är ännu ett exempel på den avspeglingsmekanism som nämndes tidigare. En tredje faktor som lyfts fram är de politiska majoritetsförhållandena. I en kommun med en klar och stabil politisk majoritet har en majoritet av medborgarna röstat på det styrande partiet, vilket bör öka stödet för den kommunala verksamheten. En politisk stabilitet gör det också möjligt för politikerna att bygga upp långsiktiga relationer till medborgarna. Som en fjärde faktor lyfts servicealternativ fram, exempelvis friskolor och privata entreprenader. Ett ökat utbud av alternativa serviceinstanser skulle kunna försvaga den kommunala verksamhetens legitimitet. Men sambandsförhållandet skulle även kunna vara motsatt, där en svag legitimitet i kommunens verksamhet skapar de bästa förutsättningarna för lyckade privata satsningar. En femte faktor som bör yttra sig i främst utflödeslegitimiteten inom olika områden är de kommunala resursinstanser (exempelvis skolor och äldreomsorg) inom respektive område. Den sjätte och sista faktorn som lyfts fram av Lidström och Roos (2010) är betydelsen av specifika aktörer och händelser. Karismatiska politiker kan vinna stöd, både för sig själva och partiet och för lokalpolitiken i stort. Likaväl kan en skandal innebära ett minskat tillfälligt stöd, men även urholka acceptansen av den politiska beslutsordningen på ett mer långsiktigt plan. Empiriska undersökningar av legitimitet på kommunal nivå visar att olika typer av legitimitet är olika starka i olika typer av kommuner (Lidström och Roos, 2010). I undersökningarna visar sig kommunerna med högsta inflödeslegitimitet ofta vara politiskt stabila. Dessa kommuner har ofta ett borgerligt styre och ofta har samma personer innehaft de tyngsta posterna under många år. Genomflödeslegitimiteten är också starkare i kommuner där medborgarna känner sig trygga och som ofta är borgerliga och politiskt stabila. Men genomflödeslegitimiteten verkar vara ännu starkare bland de större kommunerna. Detta skulle kunna förklaras med att dessa kommuner har andra resurser än mindre kommuner och möjlighet att på ett mer professionellt sätt informera om det kommunen gör. I undersökningen delades utflödeslegitimiteten in i två olika modeller, en för kommunens välfärdsuppgifter och en för kommunens frivilliga uppgifter. Utflödeslegitimiteten, sett till kommunens välfärdsuppgifter, verkar vara starkare i trygga kommuner med politisk stabilitet och ofta borgerligt styre. Den del av utflödeslegitimiteten som handlar om kommunens frivilliga uppgifter avviker till viss del från de övriga legitimitetsformerna. Även här har den upplevda tryggheten betydelse, men framförallt har kommunens storlek betydelse. Denna form av legitimitet, som bland annat kännetecknas av en väl fungerande lokal infrastruktur, teknisk 7

13 service och fritids- och kulturverksamhet är alltså starkare i större, och oftast mer urbaniserade, kommuner (Lidström och Roos, 2010). Trots ett flertal likheter mellan de olika typerna av legitimitet går det ändå att se viktiga skillnader. Inflödeslegitimiteten förklaras i större grad av politisk stabilitet och hur länge de högst uppsatta personerna i kommunen innehaft sin post. Genomflödeslegitimiteten och till viss del utflödeslegitimiteten förklaras i större grad av kommunens storlek (Lidström och Roos, 2010). 2.4 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan det konstateras att en viktig hörnsten för att medborgarna ska uppfatta en handling som legitim är att det krävs en tydlig beslutsväg. Detta återkommer på såväl statlig som kommunal nivå och gör att medborgarna kan känna att beslutet är rättvist, även om det inte är gynnsamt för dem själva. Inom nätverksstyrning lyfts förutbestämbarheten fram som en viktig faktor för att handlandet ska anses vara legitimt. I denna uppsats gör det framväxten av samverkan intressant, eftersom det kan bidra till att på ett bättre sätt kunna förstå varför dagens samverkan ser ut som den gör. En annan viktig hörnsten är att medborgarna upplever att handlingen är rättfärdigad och alltså anser att kommunen bör genomföra handlingen. I uppsatsen blir därför informanternas tankar om framtidens samverkan av intresse, eftersom en utvecklad och fördjupads samverkan skulle kunna göra att kommunen tillslut, enligt medborgarna, agerar utanför sitt område. En eventuell regionbildning är också av intresse att beakta, eftersom det skapar en ny form av samverkan där makten kan upplevas som flyttad längre bort från medborgarna i kommunen. Även om grunderna är lika finns det även viktiga skillnader mellan statlig och kommunal nivå. En väsentlig skillnad mellan statlig nivå och kommunal nivå är att kommunerna inte har den formella suveränitet som en stat har, då det är staten som genom grundlagar och kommunallag sätter ramarna för den enskilda kommunens handlande. Det finns även en annan viktig skillnad, en stat måste inte bara bekräftas av sina egna medborgare, utan även av andra stater för att uppnå legitimitet. En kommun behöver, så länge den håller sig inom de ramar som staten bestämt, endast söka legitimitet hos sina egna medborgare och inte hos medborgare i andra kommuner. På statlig nivå talas det oftare om solidaritet, att medborgarna behöver känna att alla bidrar solidariskt, än vad det gör på kommunal nivå. På kommunal nivå ges omgivningens påverkan stor betydelse, där bland annat kommunstorlek lyfts fram som en faktor som påverkar den upplevda legitimiteten. I denna uppsats blir det därför intressant att se huruvida dessa sex faktorer påverkar legitimiteten i dagens samverkan på ett liknande sätt som tidigare forskning. Den tidigare forskningen har främst behandlat en enskilds kommuns agerande, medan denna uppsats låter samverkan mellan två kommuner stå i fokus. 8

14 3 Bakgrund I detta kapitel ges en bakgrundsbeskrivning av ämnet. Det inleds med beskrivning över rättsliga regler kring samverkan. Efter det följer bakgrundsinformation om pendling och arbetsmarknad och sedan avslutas kapitlet med ett avsnitt om Motalas respektive Åtvidabergs bakgrund. 3.1 Om samverkan mellan kommuner Det finns en lång tradition av samverkan mellan svenska kommuner. För många mindre kommuner beskrivs samverkan med andra kommuner som nödvändighet för att kunna utföra de kommunala servicetjänster som krävs av en kommun. I takt med att governancestyrning växer sig allt starkare i Sverige blir även samverkan genom nätverkande ett sätt för kommuner att bygga relationer till andra kommuner Kommunallagen Den lag som till stor del behandlar hur kommuner och landsting får agera är Kommunallagen, SFS 1991:900. I lagens anges bland annat att den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där ska räknas som medlem i kommunen (SFS 1991:900 1kap 4 ). Lagens andra kapitel handlar om kommunernas och landstingens befogenheter. Där står bland annat skrivet att kommunen får ägna sig åt sådana sysslor av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan (SFS 1991:900 2kap 1 ). Kommunen får alltså inte sköta en uppgift som en annan kommun istället ska utföra, ett exempel skulle vara att ett kommunalt bolag bedriver verksamhet i en annan kommun. Det är dock möjligt att samverka kring frågor som exempelvis avfallshantering. 3.2 Pendling Pendling definieras av Statistiska Centralbyrån (URL1) som när en person bor i en kommun och pendlar över kommungränsen till arbetsstället. Alltså räknas inte resor till och från arbetet inom kommungränsen till pendlingsstatistiken. I Långtidsutredningen (2008) beskrivs pendlingen som betydelsefull för arbetsmarknadens funktionssätt och bidragande till den geografiska utbredningen av de funktionella arbetsmarknadsområdena. Utredningen visar att andelen förvärvsarbetande som pendlar har ökat de senaste decennierna pendlade drygt 18 % av de förvärvsarbetande över kommungränserna, 2004 var motsvarade siffra 30%. Den ökade arbetspendlingen har lett till större och färre arbetsmarknadsregioner, idag är nästan alla kommuner sammanlänkade med andra kommuner genom arbetspendling. 9

15 3.3 Befolkningsutveckling Det går tydligt att se hur befolkningsutvecklingen i Sverige ser ut. De större kommunerna fortsätter att växa, samtidigt som många små kommuner fortsätter att krympa, visar statistik från Statistiska Centralbyrån (URL2). Det är främst landsbygdskommuner som minskar, samtidigt som kommuner i storstadsregioner och kommuner med starka lärosäten växer. Idag bor nästan 60 % av Sveriges befolkning i de 50 största kommunerna, en siffra som ökat under de senaste åren (URL2). 3.4 Bakgrundskapitel Motala Motala är den tredje största kommunen i länet, den största i västra delen, och har ca invånare. Motala räknas, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, som en kommun i tätbefolkad region vilket innebär att kommunen har mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer (URL3). Motala växte kraftigt mellan 1985 och 1995, sedan dess har invånarantalet minskat. Kommunen spås en svag ökning fram till 2020 av SCB (Regionförbundet Östsam, 2010). Motala har en lång tradition av socialdemokratiskt styre som bröts vid valet 2006 då kommunen fick borgerligt styre. Vid valet 2010 återtog Socialdemokraterna makten i kommunen (URL4). Kommunstyrelsens ordförande har innehaft sin post i 1.5 år. Motala har haft en arbetsmarknad i förändring de senaste åren, flera större företag har flyttat eller lagt ner och istället har småföretagande vuxit sig starkare. Detta har gjort att andelen utpendlare har ökat. Trots detta ligger Motala på en ganska låg nivå utpendlare, ca 25 %. Motalaborna pendlar framför allt till Linköping, Vadstena och Mjölby (Regionförbundet Östsam, 2010). Motalaborna är varken mer eller mindre nöjda med kommunens verksamhet, jämfört med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning (2011) har kommuninvånarna fått tycka till om kommunens verksamhet. Där har Motalaborna gett kommunen betyget 54 på en skala från Det är ungefär samma betyg som invånare i andra kommuner har gett sin kommun. Ungefär 10 % av kommunens verksamhet är utlagd på entreprenad (URL5). I enkäten har invånarna även fått tycka till om möjligheten till påverkan i kommunen. I det betyget har faktorerna information, påverkan, kontakt och förtroende ingått. Där uppvisar Motala ett lägre resultat än rikssnittet (SCB, 2011). En viktig åtgärd för att öka den uppmätta nöjdheten hos medborgarna är att förbättra kommunikationerna, visar SCB:s medborgarundersökning (2011). Enligt samma undersökning känner sig Motalaborna mindre trygga i jämförelse med andra kommuner. Om jämförelsen sker med kommuner i samma storleksklass så kan ingen skillnad säkerställas. En utmärkande händelse i Motala var det som kom att kallas Motala-skandalen som uppdagades i mitten av nittiotalet. Detta skedde när Socialdemokraterna satt vid makten i kommunen. Den beskrivs av Johan Andersson (2010), f.d. socialdemokratiskt kommunalråd i Motala, som ett av de mer omskrivna fallen av missbruk av offentliga poster som folkvald politiker och offentlig tjänsteman. Det hela nystades upp av Motala Vadstena Tidning som 10

16 under senhösten 1995 nästan dagligen kunde publicera artiklar om den vidlyftiga representation som skedde på kommunens bekostnad. Följden av avslöjandet blev att kommunfullmäktiges ordförande avgick. Kring julen 1995 uppdagades nästa avslöjande, nämligen att ett flertal tjänstemän med respektive hade åkt på en nöjesresa till Berlin, och att fakturorna för detta hade tvättats genom bolaget Motalaföretag i Samverkan, som ägdes gemensamt av näringslivet och kommunen. Detta resulterade i fler avgångar bland de folkvalda politikerna. Värt att notera är att Socialdemokraterna, trots skandalen, och mycket tack vare ett hårt arbete att på nytt bygga upp förtroendet hos medborgarna (Andersson, 2010) fick förnyat förtroende av medborgarna vid nästa val. 3.5 Bakgrundskapitel Åtvidaberg Åtvidaberg har ca invånare. Kommunen räknas, enligt Sveriges kommuner & Landsting, som en pendlingskommun. Det innebär att mer än 40 % av befolkningen pendlar till en annan kommun (URL3). Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg har varit negativ sedan 1990 med undantag för Det är åldergrupperna under 50 år som krymper, medan den äldre delen av befolkningen blir fler. Kommunen spås en fortsatt minskning fram till 2020, enligt SCB (Regionförbundet Östsam, 2010). Åtvidaberg har en lång tradition av socialdemokratiskt styre (URL4). Kommunstyrelsens ordförande har innehaft posten i fyra år. Åtvidaberg har historiskt sett haft en högre sysselsättningsgrad än både länet och riket, mycket tack vare företagets Facit som under sin storhetstid sög upp så gott som all arbetskraft som fanns i kommunen. Efter att Facit försvann från kommunen är det framförallt småföretagandet och pendlandet som bidragit till att Åtvidaberg har kunnat hålla kvar en hög sysselsättning. De som bor i Åtvidaberg och arbetar i en annan kommun har varit en relativt jämn grupp under de senaste åren. Antalet förvärvsarbetande i kommunen har minskat. Den i särklass största utpendlingsorten är Linköping med nästan 1800 utpendlare (Regionförbundet Östsam, 2010). Enligt SCB:s medborgarundersökning (2011) är invånarna i Åtvidaberg mer nöjda med kommunikationerna än invånarna i andra kommuner i samma storleksklass. Enligt samma undersökning är invånarna i Åtvidaberg ungefär lika nöjda med den egna kommunens verksamhet som rikssnittet (Åtvidaberg ges index 57 jämfört med rikssnittet 55, det är dock ingen statistisk säkerställd skillnad). Ungefär 18 % av kommunens verksamhet är utlagd på entreprenad (URL3). I medborgarundersökningen fick invånarna även tycka till om möjligheter till påverkan i kommunen, där faktorerna förtroende, information, kontakt och påverkan mättes. Där kunde det konstateras att invånarna i Åtvidaberg har ett större förtroende för kommunen än rikssnittet (SCB, 2011). Invånarna i Åtvidaberg känner sig tryggare än rikssnittet (SCB, 2011). Även vid jämförelser med endast kommuner av samma storlek är den upplevda tryggheten i kommunen högre i Åtvidaberg. Något som utmärker Åtvidabergs kommun är införandet av ett roterat kommunchefskap Det innebär att de fem förvaltningscheferna delar på posten och formellt är kommunchef i tvåmånadersperioder. Studier av det roterande kommunchefskapet har bland annat pekat på en bättre informationshantering mellan politiker och tjänstemän (URL6). 11

17 4 Samverkan med Linköping idag Detta kapitel presenterar hur samverkan ser ut idag och avslutas med en jämförelse. Därmed börjar redovisningen av den empiriska insamlingen. 4.1 Motalas samverkan med Linköping idag Samverkan med Linköping är viktig för Motala, det slår både kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen fast. Samverkan sker dels i konkreta frågor, som exempelvis biogas, och dels på ett mer övergripande plan där nätverkande utgör en betydelsefull del. Kommunchefen lyfter också fram att samverkan mellan förvaltningarna är viktig för att kunna hitta kompetent arbetskraft till förvaltningen i Motala. Linköping ses som regionstaden för Motala. Men trots att tjänstemännen från Motala kommun spenderar tid i Linköping vid olika regionträffar, är samverkan med Linköping kommun begränsad, enligt kommunchefen. Pendlingen mellan Motala och Linköping är en central fråga när de båda kommunerna samverkar. Pendlingen är en viktig del av arbetet för att lösa matchningsproblemen på arbetsmarknaden, där företagen har svårt att hitta kvalificerad arbetskraft. Samverkan kring pendling och arbetsmarknad är i dagsläget god men kan bli ännu bättre, enligt kommunstyrelsens ordförande. Hon tror även att den kommer att växa och bli en ännu viktigare fråga i framtiden. Linköping beskrivs, av kommunstyrelsens ordförande, som motorn i Östergötland och som oerhört betydelsefull för Motala. Men Linköping behöver arbeta mer för att stimulera företag och innovationer i länet, anser kommunchefen. Medan både Norrköping och Motala har tydliga industriella arv har Linköping alltid ansetts vara en skolstad och navet i Östergötland. Det finns en önskan om att Linköping borde växa mer än vad kommunen gör i dagsläget, det skulle enligt kommunchefen gynna hela länet. Betydelsen av Linköpings attraktionskraft för länets utveckling är även något som kommunstyrelsens ordförande lyfter fram. Hon beskriver Linköpings utveckling som viktig för Motala: Går det bra för Linköping går det bra för Motala. Intervju med kommunstyrelsens ordförande, Motala Att Linköping växer ser hon alltså som positivt, det gynnar även Motala som kan växa som boendeort och vars invånare får tillgång till en större arbetsmarknad. Kommunstyrelsens ordförande säger även att universitetet har en betydelsefull roll för att få företag att lägga sina utvecklingscentrum och liknade i regionen. 12

18 När kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen ombeds beskriva hur de tror att Linköping ser på Motala är det främst möjligheterna till boende som kommunstyrelsens ordförande lyfter fram. Motala satsar hårt för att profilera sig som en attraktiv boendeort, där pendlingsmöjligheterna är goda. I dagsläget tror kommunstyrelsens ordförande dock inte att Linköpings politiker ser potentialen. Kommunchefen tror att Linköping är intresserade av att hålla ihop med Motala för att även hålla samman de mindre kommunerna i länets västra del. Motalabornas attityd till Linköping beskrivs av kommunchefen vid intervjun som skiftande beroende på vilken generation som tillfrågas: Linköping är mer naturlig målpunkt idag. När industrin var stor var vi ett väldigt slutet samhälle vilket innebar att vi klarade oss själva. Det hänger kvar lite grann hos de äldre. Intervju med kommunchef, Motala De äldre generationerna ser inte de naturliga kopplingarna lika tydligt som de yngre, tror kommunstyrelsens ordförande. Hon säger att de ledande politikerna arbetar aktivt för att visa vikten av samverkan och att Motala inte klarar sig själva. Det finns även likheter mellan mindre orter i de båda kommunerna, exempelvis Borensberg i Motala kommun och Ljungsbro i Linköpings kommun. Det finns idag en inflyttning från Linköping till Borensberg, som ligger mellan Motala och Linköping. Det är främst barnfamiljer som flyttar dit och pendlingen till Linköping är utbredd. Inflyttningen till Borensberg och pendlingen till Linköping tror kommunstyrelsens ordförande är viktig för hela kommunen: Ju mer det blandas upp desto mer går det ju upp för alla att avstånden är mindre än vi tror. Intervju med kommunstyrelsens ordförande, Motala Motalaskandalen i mitten 90-talet har hämmat utvecklingen i Motala, enligt både kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande. Motala var offensiva i näringslivsfrågor innan skandalen, men sen avstannade arbetet. Kommunstyrelsens ordförande beskriver det på följande sätt: Det som händer i Motala idag, de här arbetstillfällena som går förlorade, det har man ju vetat under en lång tid att de skulle försvinna. Det här med att ragga nya arbetstillfällen, som man var duktig på innan skandalen, det avstannade för då vågade man inte göra någonting. Intervju med kommunstyrelsens ordförande, Motala Efter skandalen byttes stora delar av den politiska ledningen ut, vilket gjorde att det kom in oerfarna ledare som dessutom fick en hård medial uppvaktning. Kommunchefen pekar ut bristen på erfarenhet hos de nya ledarna som den mest hämmande faktorn för utvecklingen i kommunen. 13

19 Socialdemokraterna fick fortsatt förtroende i valet efter skandalen, vilket kommunstyrelsens ordförande ser som ett tecken på att medborgarna anser att partiet, under omständigheterna, hanterade skandalen bra. Hon berättar att det skedde stora satsningar på att kartlägga det som hade skett och sedan visades det handlingskraftighet i att reda ut problemen, vilket uppskattades hos medborgarna. Det finns en större noggrannhet hos politikerna idag, vilket kommunstyrelsens ordförande tycker är positivt. Även kommunchefen delar bilden av att dagens politiska ledning inte lider av det som skedde under 90-talet. Han lyfter även fram maktskiftet vid valet 2006 som en viktig händelse, eftersom det gav en mer aktiv politisk styrning som har hållit i sig sedan dess. Man vill prata politik nu, det villa man inte innan Intervju med kommunchef, Motala Vid valet 2006 förlorade Socialdemokraterna makten och de nya styrande såg till att det blev ett taktskifte i politiken. Det blev en mer offensiv och mer aktiv politisk styrning. När Socialdemokraterna vid nästkommande val återtog maken, behölls den högre takten i politiken, vilket var viktigt för Motala. 4.2 Åtvidabergs samverkan med Linköping idag Både kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen (en av de fem chefer som roterar på kommunchefsposten, kallas här efter kommunchef) i Åtvidaberg beskriver samverkan mellan Linköping och Åtvidaberg som betydelsefull, både för såväl kommunförvaltningen som för Åtvidaberg som kommun. Båda beskriver ett nära samarbete mellan kommunförvaltningen i Linköping och kommunförvaltningen i Åtvidaberg. Linköping har en betydligt större förvaltning än Åtvidaberg vilket gör att Åtvidabergs förvaltningstjänstemän har möjlighet att ta del av Linköpings kompetens inom områden där de själva inte har resurserna. Kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande beskriver det som att medarbetare och chefer hyrs ut mellan respektive förvaltning. Samverkan är bra på högsta chefsnivå, men inte riktigt lika bra på tjänstemannanivå, enligt kommunchefen i Åtvidaberg. Kommunchefen beskriver det dock inte som något stort problem. Både kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen lyfter även fram att en samverkan med Linköpings kommunförvaltning underlättar i rekryteringen till chefspositioner inom Åtvidabergs kommun. I samverkan i politiska frågor är det framförallt kommunikationsförbindelser som lyfts fram. Kommunstyrelsens ordförande lyfter fram att kommunikationerna mellan Åtvidaberg och Linköping är betydelsefulla för båda kommunerna. Han säger att pendlingen är viktig och att Åtvidaberg och Linköping kan komplettera varandra. 14

20 Han berättar att de arbetar för att kunna erbjuda boendemöjligheter i bra prisklasser för de som av olika anledningar inte vill eller har möjlighet att bo i Linköping med ändå arbeta där: Det är en målbild, och Linköping gillar det. Det finns ingen konflikt. Intervju med kommunstyrelsens ordförande, Åtvidaberg Citatet visar tydligt att kommunstyrelsens ordförande i Åtvidaberg anser att kommunen har hittat sin roll gentemot Linköping, där en bra boendemiljö i Åtvidaberg och goda kommunikationer till Linköping beskrivs som det centrala i samverkan. När kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen ombeds att beskriva vad Linköping betyder för Åtvidaberg säger de båda att Linköping är oerhört viktigt och nästan en förutsättning för att Åtvidaberg ska finnas och leva vidare. Linköping beskrivs som en motor för hela regionen. Kommunstyrelsens ordförande lyfter fram att det korta avståndet till Linköping inte endast för med sig goda saker och pekar på att detaljhandeln i Åtvidaberg har svårt att stå emot konkurrensen från Linköpings handelscentra. Samtidigt konstaterar han att även om Linköping inte fanns skulle företagarna inom detaljhandeln i Åtvidaberg fortfarande konkurrera med en ständigt växande näthandel. När de ombeds att beskriva vad de tror att Åtvidaberg betyder för Linköping idag är det framförallt möjligheten att erbjuda boendemiljöer som kommer på tal. Både kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen har en väldigt ödmjuk attityd inför Åtvidaberg betydelse för Linköping. Kommunchefen uttrycker det på följande sätt: Jag tror inte att vi betyder jättemycket för Linköping. De skulle överleva om inte vi fanns. Men de kanske kan hitta lite idéer hos oss och vi kan erbjuda deras arbetskraft boendemiljö här. Intervju med kommunchef, Åtvidaberg Kommunchefen pekar ändå på möjligheter att inom förvaltningarna ge medarbetare i Linköping möjlighet att utveckla sitt chefskap i Åtvidaberg. Eftersom förvaltningen är så pass mycket mindre än Linköpings förvaltning behöver medarbetarna på de ledande positionerna arbeta mer självständigt. Både kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande tror att kommuninvånarna i Åtvidaberg tycker att Linköping är en viktig stad. Kommunstyrelsens ordförande beskriver Linköping som en stad dit Åtvidabergarna åker för att arbeta, handla, ta del av kulturutbud och liknande. Han säger att det inte finns någon rivalitet mellan de båda kommunerna. Åtvidaberg är för litet och Linköping är för stort för att det ska uppstå någon rivalitet. Även Åtvidaberg påverkades av Motalaskandalen. Kommunerna tillhör samma län och fick mycket medial uppmärksamhet av lokaltidningarna. Det fick Åtvidabergs kommun att se över sin egen verksamhet för att säkerställa att något liknade inte föregick i deras kommunförvaltning, enligt kommunchefen. Även politikerna i Åtvidaberg blev mer försiktiga 15

21 och Motala målades upp som något av ett avskräckande exempel, inte bara i Åtvidaberg utan i hela landet. I dagsläget känner dock varken kommunchefen eller kommunstyrelsens ordförande att Motalaskandalen hämmar arbetet i Åtvidaberg. 4.3 Jämförelse Både i Motala och i Åtvidaberg beskrivs samverkan med Linköping som oerhört betydelsefull. Båda lyfter fram att det är viktigt med ett gott samarbete mellan förvaltningarna för att Motala och Åtvidaberg ska lyckas finns kompetenta medarbetare och chefer inom respektive kommunförvaltning. Motala visar på ett mer självständigt resonemang där samverkan genom pendlingsmöjligheter är viktig för att kunna rekrytera från Linköping medan Åtvidabergs samverkan med Linköping beskrivs som tätare, där chefer och medarbetare hyrs ut mellan respektive kommunförvaltning. En tydlig fördelning av ansvar och uppgifter brukar ofta lyftas fram som en viktig faktor i att skapa legitimitet i nätverksfrågor, vilket här skulle vara till fördel för Motala. I inget av fallen upplevs en konkurrens med Linköping. I Åtvidaberg fall beskrivs det som att Åtvidaberg är för litet och Linköping är för stort, i Motalas fall handlar det mer om att man ser hur man kan komplettera varandra och på så sätt inte konkurrerar. Informanterna i Motala upplevs som mer självsäkra när de berättar om vad deras kommun kan erbjuda Linköping, än vad informanterna i Åtvidaberg gör. I intervjuerna är det tydligt att Motala är den tredje största staden i Östergötland och informanterna ser sin kommun som en betydelsefull och självständig aktör i länet. I båda fallen lyfter informanterna fram att samverkan sker i både konkreta frågor och i olika typer av nätverk. Ingen av informanterna talar här om några nackdelar med olika former av samverkan, utan beskriver endast fördelar. Då transparens är en viktig faktor för att skapa legitimitet skulle det finnas fler fördelar med samverkan i konkreta frågor än i nätverksfrågor, då det ofta är samverkan som sker över tid och som rör olika frågor. I båda kommunerna har politikerna ofta en mer visionär bild, medan tjänstemännen har en pragmatisk syn på samverkan, vilket sett till rollfördelningen mellan politiker och tjänsteman är naturligt. Kommuncheferna är tydliga i sin roll som chef för respektive förvaltning och talar främst om det utbyte som sker mellan förvaltningarna medan politikerna upplevs i större utsträckning företräda hela kommunen. Den så kallade Motalaskandalen som uppdagades i mitten nittiotalet har hämmat utvecklingen i Motala, det är båda informanterna i Motala överens om. Även Åtvidaberg påverkades, men inte alls i stor utsträckning. I Motala följde en intensiv period efter skandalen där mycket arbete från kommunpolitikernas håll gjordes för att återvinna medborgarnas förtroende. Inträffandet av en specifik händelse i en kommun utpekas som en faktor för hur legitimt medborgarna uppfattar det politiska handlandet. En skandal som den som inträffade i Motala bör försvaga medborgarnas förtroende. Det faktum att Socialdemokraterna omvaldes vid valet efter skandalen indikerar dock motsatsen. Förtroendet för de personer som suttit vid makten var måhända förbrukat då de valde att avgå, men den handlingskraft som visades för att 16

22 tillrättaställa problemen inom kommunen uppskattades av medborgarna och det kan ha stärkt förtroendet på längre sikt. Då politikerna är mer eftertänksamma idag, även om de inte är lika hämmade som direkt efter skandalen, kan också gynna legitimiteten då det finns ett ökat behov av rättfärdigande av politiska handlingar idag. 17

23 5 Framväxten av samverkan I detta kapitel presenteras de empiriska resultaten kring framväxten av samverkan. 5.1 Framväxten av samverkan mellan Motala och Linköping Motalas förändring under de senaste decennierna pekas ut som den största faktorn till framväxten av samverkan med Linköping av både kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande. Linköping är, och har alltid varit, en viktig motor i Östergötland och på så sätt en viktig samverkanspartner för Motala kommun. Men samverkan har blivit allt viktigare de senaste åren. Motala har, som tidigare nämnt, en historia med en stark industri i staden. Tusentals Motalabor arbetade inom industrin och Motala som stad var vana att kunna stå på egna ben. När industrin i Motala minskade kraftig blev behovet av nya möjligheter till arbete påtagligt. Där kom Linköping in i bilden som en viktig pendlingsort. Sedan industrins nedgång i Motala, som gjorde så att över 4000 arbetstillfällen försvann, har kommunen knappt tappat i befolkningsantal, istället har antalet pendlare till framförallt Linköping ökat. I dag är både politiker och tjänstemän drivande i samverkansfrågorna, även om politikerna är något mer drivande. Det är enligt kommunstyrelsens ordförande naturligt, eftersom de politiska signalerna är viktiga för arbetet i kommunen. Jag tror att signalerna från den politiska ledningen är oerhört viktig. Om inte jag säger att vi är en del av regionen, då uppfattar man ju det som att samverkan inte är så viktigt. Intervju med kommunstyrelsens ordförande, Motala I samverkansfrågorna finns det ofta nyckelpersoner som har en avgörande roll, enligt kommunchefen. Samverkansfrågorna har varit avtagande under den senaste tiden, vilket kommunchefen förklarar just med att nyckelpersoner har försvunnit: Vi kom igång en del men det var dessvärre väldigt personberoende, så försvinner nyckelpersoner och så kommer nya personer och då försvinner naturliga kopplingar. Intervju med kommunchef, Motala Nu har dock samarbetet tagits upp på nytt. För att fortsätta driva samverkansfrågor är det viktigt att frågorna är konkreta och att medarbetarna på ett naturligt sätt kan se vad som är nästa steg i samarbetet, enligt kommunchefen. En av de frågor han ser som mest prioriterade i dagsläget är kollektivtrafiken, både mellan kommunerna men även inom Linköpings kommun då det är av betydelse att det går lätt för pendlarna att ta sig från resecentrum i Linköping 18