Röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet vid magnetkameraundersökning

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2013 Röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet vid magnetkameraundersökning - en enkätstudie Författare: Susanne Wijk Handledare: Eva Funk, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet, Sweden

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Röntgensjuksköterskans kompetens och uppträdande är viktigt för att få patienternas förtroende. Patienten skall ges individuellt anpassad information angående de metoder, undersökningar, vård och behandlingar som rör patienten. Patientförberedelser är viktiga för en framgångsrik magnetkameraundersökning. Syfte: Syftet var att kartlägga röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet med patienter som ska genomgå magnetkameraundersökning. Metod: Empirisk enkätstudie valdes för att besvara studiens syfte. Resultat: Majoriteten 77% av röntgensjuksköterskorna instämde helt med att deras kunskaper och erfarenheter var tillräckliga för att ge god information till patienterna. Informationsmängden kan skapa oro hos vissa patienter upplever 41% av röntgensjuksköterskorna som instämde delvis och 7% anser att det inte stämmer alls att patienten kan bli orolig vid mycket information. Diskussion: Resultatet i studien tyder på att röntgensjuksköterskan anser sig ha en hög kompetens att ge god information till patienter som ska genomgå magnetkameraundersökning. Enligt tidigare studie ger detta en överrensstämmande bild. Konklusion: Röntgensjuksköterskorna självskattade sin informationskompetens som hög. De informerar individuellt och känner stort ansvar att informera. Dock finns ett behov av att ge mer individuellt anpassad information till patienterna. Nyckelord: Röntgensjuksköterska, Informationskompetens, Magnetkamera, MR.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Röntgensjuksköterskan Information Kommunikation Magnetkameraundersökning Problemformulering... 4 Syfte... 5 Frågeställning METOD Design Urval Undersökningsinstrument Datainsamling Analys Etiskt övervägande RESULTAT Röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens Röntgensjuksköterskans uppfattning av patientens informationshantering och patientens tidigare erfarenheter DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion KONKLUSION REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Brev för godkännande av chefernas och modalitetsansvariga Bilaga 2 Följebrev Bilaga 3 Enkäten

4 1. INLEDNING I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen skall patienter få individuell information om undersökningsmetoder och möjliga behandlingar. Inom sjukvården skall goda kontakter främjas mellan patient och sjukvårdspersonalen [1]. Under den verksamhetsförlagda utbildningen observerades möten som varierade beträffande informationsflöde, kommunikation och samspel mellan röntgensjuksköterskan och patienten. De möten som uppfattades som positiva var de möten där det hölls en god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Alla möten uppfattades dock inte positivt utan vissa möten var tysta, saknade information samt god kommunikation. Varför blev vissa möten så? Handlar det om brist på informationskompetensen hos röntgensjuksköterskan? En brist som gör att främjandet av den goda kontakten faktiskt åsidosätts. Det resulterade i att jag ville studera hur röntgensjuksköterskan själv uppskattar sin informationskompetens. 2. BAKGRUND 2.1 Röntgensjuksköterskan Röntgensjuksköterskans arbete innebär undersökningar och behandlingar av människor i olika skeden i livet [2]. Tekniken utvecklas snabbt och röntgenavdelningens omgivning präglas av en högteknologisk miljö [2-3]. Den avancerade tekniken kan vara stressande och verka skrämmande för patienter [4]. En professionell röntgensjuksköterska fokuserar kring patienten i sitt arbete, och anstränger sig för att upprätthålla kvalité inom vården [5]. Röntgensjuksköterskans kompetens och uppträdande är viktigt för att få patienternas förtroende [6]. Kompetens beskrivs som skickligheten att vilja verkställa en uppgift genom att praktisera lärdom och färdigheter. Patientkontakten för röntgensjuksköterskan är ofta kort [2]. I det korta mötet utbyts information där röntgensjuksköterskan ska presentera sig, bekräfta att det är rätt patient [6-7], kontrollera så rätt undersökning är prioriterad för patienten, undersökningen och tidsaspekten för undersökningen ska beskrivas [6]. För att få optimala bilder är det av stor vikt att patienten ligger stilla. I Törnqvist et al. s studie visade det sig att de patienter som fått utökad information låg mer stilla under magnetresonans (MR) undersökningen vilket ledde till färre rörelseartefakter i bilderna [8]. 1

5 Den yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskor beskriver att röntgensjuksköterskan ansvarar för att ge god omvårdnad i mötet med patienter, ge information vid undersökningar och behandlingar, att genomföra undersökningar och behandlingar samt framställa optimala bilder med hög patientsäkerhet. Dessutom ska röntgensjuksköterskan respektera och skydda individens integritet och värdighet och arbeta för att lindra obehag och smärta vid undersökningar [3]. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vård bedrivas så den uppfyller krav för god vård. Detta innebär att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Patienten skall ges individuellt anpassad information angående de metoder, undersökningar, vård och behandlingar som rör patienten. Dessutom ska goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal främjas [1]. 2.2 Information Hur en person uppfattar information grundar sig bland annat på olika sociala omständigheter samt de olika erfarenheterna som deltagarna i kommunikationen har [9]. Faktorer som påverkar karaktären på kommunikationen är bland annat kön, ålder, utbildning, etisk tillhörighet, maktposition, föreställningar och förväntningar [5,9]. Vardagen för röntgensjuksköterskan består i stor utsträckning av möten där information av olika slag ska förmedlas. Allt från korta instruktioner var god och sitt till att informera om en behandling eller undersökning. Götlind beskriver det som det genuina mötet, vilket går att strukturera och verbalisera [9]. Information motverkar och minskar illustrerande negativa tankar. God information skapar ett bättre samarbete mellan patienten och röntgensjuksköterskan, vilket leder till att patienten upplever trygghet. Information kan motivera patienten att orka utföra hela undersökningen vilket kan bidra till att kompletteringar vid senare tillfälle ej behövs [10]. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården är mötet med patienten en viktig del i den dagliga verksamheten [5,9]. Patienten söker vård för hälsorelaterade problem, och sjukvården ska anstränga sig för att tillgodose patientens behov. För god information och gott bemötande krävs yrkeskompetens hos röntgensjuksköterskan [5]. Kompetens är det begrepp som används för den helhetskunskap och handlingsberedskap som kan ses som en förutsättning för att åstadkomma goda möten i vården beskriver Croona [11]. 2

6 Patienten har rätt till information men det tvingar inte röntgensjuksköterskan att ge all information som patienten kräver och efterfrågar. Röntgensjuksköterskan måste vara förberedd på att beskriva undersökningsproceduren och ge en presentation om sig själv [5]. Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) skall all vård ges på lika villkor, och alla patienter har rätt till individuellt anpassad information angående sin undersökningsmetod och behandling [1]. I Nationalencyklopedin står följande gällande information; information är en generell beteckning för det meningsfulla innehåll som överförs vid kommunikation i olika former [12]. 2.3 Kommunikation Att hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerar på rätt sätt är viktigt både vid den direkta behandlingen och i den dagliga vården. För att ge korrekt information och instruktioner är det viktiga att den som informerar gör det på ett noggrant och tydligt sätt. I en god kommunikation är det av vikt att både lyssna och prata vid rätt tidpunkt. Som lyssnare ges full uppmärksamhet till den talande. Stress kan orsaka att god kommunikation avbryts och gott uppträdande åsidosätts. Kommunikation kan förmedlas muntligt och genom beröring, gester och ögonkontakt [5]. Kulturen har stor betydelse för våra attityder och för det sätt vi kommunicerar på. Det krävs att man beaktar kulturella olikheter annars bli kommunikationen lidande. Ehrlich beskriver att angloamerikaner gärna vill veta detaljer om sin sjukdom och om undersökningen och de flesta uppskattar ögonkontakt. Asiater avstår helst från ögonkontakt och vill undvika stora gester. Många har stor respekt för äldre individer och de vill helst inte erkänna att de har ont [5]. 2.4 Magnetkameraundersökning Magnetkameran introducerades i början av 1980-talet. Magnetkamerans starka magnetfält innebär att specifika säkerhetsrutiner måste upprättas vid MR undersökningar [13]. Tekniken är särskilt bra på att avbilda kroppens mjukdelar i tvärsnittsbilder [14]. Patientförberedelser är viktiga för en framgångsrik undersökning med magnetkamera. En kort skriftlig information som förklarar undersökningen ges till patienten i samband med kallelsen [6]. Känslan av att tappa kontrollen infinner sig hos många patienter under undersökningen, detta för att de inte vet vad som ska hända [15]. Att få patientens förtroende är viktigt. Om en patient är avslappnad och bekväm ökar chanserna för en lyckad undersökning [6]. Tidigare forskning 3

7 gällande MR undersökning visar att patienterna reagerar på miljön, det trånga utrymmet, det höga ljudet och den obekväma britsen. Detta kan ge patienterna en känsla av att befinna sig i en annan värld [15]. Tillräckligt med tid måste planeras för att sätta sig in i patientens anamnes och för att förklara undersökningen. Patienten ska även ta av metall, klockor och kreditkort. Patienten bör enligt Bontrager et al. informeras om följande punkter före en MR undersökning: en beskrivning av apparaturen, vikten av att ligga stilla, berätta om ljudet som patienten kommer höra, tiden för undersökningen, kommunikationen dvs. övervakandet från kontrollrummet, avsaknaden av joniserande strålning samt vikten av att ta bort all ferromagnetisk metall [6]. Patienten får lägga sig på en smal undersökningsbrits som förflyttas in i magnetens ena öppning [6,16]. Utrymmet kan upplevas som trångt och begränsat och patienter med klaustrofobiska tendenser kan drabbas av oro och ångest. Huruvida patienten skall informeras innan undersökningen angående risken att drabbas av klaustrofobi diskuteras. För att minska oro och ångest kan musik användas, patienten kan ha stängda ögon och tänka på något trevligt, att åka in sakta i magnetkameran eller tillåta en närstående att vara med i rummet under undersökningen kan också hjälpa. Att uppmana en klaustrofobisk patient att behärska sig kan leda till ökad ångest, i ett sådant fall är det bättre med sedering [6]. Klaustrofobi är ett tillstånd som är vanligt hos patienter vid MR undersökning och något som röntgensjuksköterskan måste vara observant på. Ljudet från gradienterna, värmeökningen och det trånga utrymmet ger en känsla av instängdhet och ökar risken för att patienter kan drabbas av klaustrofobi [17]. 2.5 Problemformulering Röntgensjuksköterskan möter dagligen patienter som befinner sig i kritiska skeenden i livet [4]. Under dessa möten integreras olika erfarenheter och upplevelser. En välinformerad patient leder till att samarbete och trygghet skapas för patienten. Bra information kan leda till att patienten orkar genomföra en hel undersökning, vilket leder till att kompletteringar kan undvikas [10]. Det krävs att röntgensjuksköterskan har en god yrkeskompetens för att kunna ge patienterna ett gott bemötande och god information [5]. Booths et al. observerade i en studie hur röntgensjuksköterskorna kommunicerar med patienter, och efter hur de kommunicerade med patienten så delades de in i olika kategorier. Den kategorin som uppskattas mest av patienten är de röntgensjuksköterskor som har ett skämtsamt sätt och som 4

8 bygger mötet med patienten på ett samspel. I studien identifierades även en kategori av röntgensjuksköterskor som undviker engagemang, förklarande instruktioner och enbart har fokus på undersökningen. Dessa röntgensjuksköterskor saknar ofta självförtroende och kommunikation med patienten [18]. Avsaknad av kommunikation och brist i informationskompetens hos röntgensjuksköterskan leder till att främjandet av den goda kontakten med patienterna åsidosätts. Därför ville författaren studera närmare hur röntgensjuksköterskan själv uppskattar sin informationskompetens. Författaren fann endast enstaka studier som visar hur röntgensjuksköterskan ser på sin roll i samband med att informera patienter. De flesta studierna speglade patienternas upplevelser. Därför är det betydelsefullt att göra denna studie. Syfte Det övergripande syftet var att kartlägga röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet med patienter som ska genomgå magnetkameraundersökning. Frågeställning 1. Hur självskattar röntgensjuksköterskan sin informationskompetens? 2. Hur uppfattar röntgensjuksköterskan att patienten hanterar information och tidigare erfarenheter? 3. METOD 3.1 Design För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en empirisk enkätstudie. Empirisk studie är då data samlas in genom observationer från verkligheten. Indirekta observationer är data insamlad genom enkäter eller intervjuer [19]. Enkätstudie valdes för att nå en bredare deltagargrupp än vad som är möjligt med intervju [19,20]. Fördel med en enkätundersökning är att en minskning av intervjueffekten erhålls. Intervjueffekten påvisar hur deltagaren blir påverkade av intervjuaren [19]. Kvantitativa och kvalitativa data kombinerades på ett fördelaktigt sätt för att på så vis minska begränsningar som det enskilda sättet kan medföra [20]. Forskningsdesignen är motiverad med hänsyn till uppsatsens begränsade omfattning. Studien ses som en övergripande studie där respondenternas uppfattningar och upplevelser presenteras. 5

9 3.2 Urval Syftet var att kartlägga röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet med patienter som ska genomgår MR undersökning. Respondenter för den aktuella studien var legitimerade röntgensjuksköterskor som arbetade med MR undersökningar (tabell 1). Röntgensjuksköterskor arbetade vid Universitetssjukhuset i Örebro (n=18), Karlskoga lasarett (n=8), Västmanlands sjukhus i Västerås (n=9), Motala lasarett (n=9) och Mälarsjukhuset i Eskilstuna (n=10). Totalt arbetade 54 röntgensjuksköterskor med MR undersökningar på de utvalda sjukhusen (n=antal utlämnade enkäter till röntgenkliniken). Urvalet var ett bekvämlighetsurval [21]. Exkludering: Sjukhus som ej hade en magnetkamera exkluderades samt röntgensjuksköterskor som ej arbetar med MR undersökningar. Tabell 1. Demografisk data Frekvens Procent Kön: Man 16 36,4 % Kvinna % Ej angett 2 4,5 % Ålder: < ,8 % ,6 % ,9 % > ,4 % Ej angett 1 2,3 % Antal år som röntgensjuksköterska < 4 1 2,3 % ,9 % ,4 % > ,4 % Antal år arbetande med MR erfarenhet < ,7 % ,5 % > ,7 % 3.3 Undersökningsinstrument För att samla in data utformades en enkät för studien. Enkäten utformades efter Ejlertsson [19] i kombination med Hansagi & Allebeck [20]. Enkätfrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. 6

10 Totalt bestod enkäten av 17 frågor som berörde syftet och frågeställningarna för studien. Enkäten inleddes med demografiska data angående röntgensjuksköterskan: kön, åldersgrupp, erfarenhet i form av antal år arbetande som legitimerad röntgensjuksköterska och antal år arbetande med MR. Tio av frågorna formulerades som slutna frågor enligt en fem-gradig Likertskala med ordinalskala. Likertskala innebar att respondenten istället för en fråga får ta ställning till ett påstående och svaret sträcker sig från instämmer helt/stämmer inte alls, vanligen på en fem- eller sjugradig skala [19]. I enkäten valdes en femgradig skala, symmetrisk utformad och med neutral mittpunkt då denna typ av skala anses vara den mest använda [20]. Sex av frågorna var öppna för att ge deltagarna möjlighet att skriva sina åsikter. Med öppna frågor ökar variationsrikedomen i svaren och det klarlägger begrepp och ger utrymme för egna uppfattningar och åsikter [20]. Avslutningsvis placerades en graderingsfråga där röntgensjuksköterskan skulle skatta vad som patienterna upplever som besvärligaste momentet vid MR undersökning. Efter utformningen av enkäten granskades den av en röntgensjuksköterska och viss ändring av frågeföljden genomfördes. Enkäten är inte validitets- eller reliabilitetstestad. 3.4 Datainsamling För genomförandet av studien inhämtades ett skriftligt godkännande från verksamhetscheferna och modalitetsansvariga på röntgenklinikerna. Ett brev (bilaga 1) för inhämtande av chefernas och modalitetsansvarigas godkännande formulerades och skickades ut med bifogat följebrev (bilaga 2) och enkät (bilaga 3). Då verksamhetschef och modalitetsansvariga bekräftat och gett sitt godkännande att genomföra studien skickades alternativt överlämnades enkäter och följebrev tillsammans med ett svarskuvert till utsedd kontaktperson. Den utsedda kontaktpersonen delade ut följebrev och enkäter till aktuella respondenter för studien, samt samlade in och skickade tillbaka enkäterna i svarskuvertet. En av röntgenklinikerna hade ej skickat in enkäterna efter 10 dagar. Röntgenkliniken kontaktades då via mail som en påminnelse, ingen andra påminnelse skickades. Inkomna enkäterna förvarades så endast författaren hade tillgång till dem. Godkännande att genomföra studien erhölls från fem sjukhus av sex tillfrågade, där det genomfördes MR undersökningar. Enkäterna kodades beroende på vilket sjukhus som enkäterna skickades till för att kunna mäta bortfall samt kontrollera vilket/vilka sjukhus som svarade. Totalt skickades 54 enkäter ut, fördelade på fem sjukhus, 44 enkäter återkom vilket resulterade i att svarsfrekvensen blev 81,5 %. 7

11 3.5 Analys Enkäten besvarades anonymt och innehöll inga personuppgifter. Därav behövdes ingen avidentifiering ske inför bearbetningen. När materialet var insamlat påbörjades analys av insamlade data. Data från enkäten fördes in i Excel. Före dataöverföringen till Excel kodades varje enkät och tilldelades ett specifikt löpnummer så att enskilda stickprovskontroller kunde utföras. Stickprovskontroller innebär att efter all data registrerats valde författaren slumpvis ut fem enkäter som kontrollerades mot införd data. Detta som ett led i att stärka reliabiliteten. Svaren på de slutna frågorna av typ ordinalskala sammanställdes i frekvenstabeller för att strukturera upp erhållna data [19]. Data delades upp i enhet med enkäten enligt instämmer helt/ instämmer delvis/ varken eller/ stämmer inte/stämmer inte alls. Tabellerna är uppbyggda efter röntgensjuksköterskans antal arbetade år med magnetkamera för att harmonisera med studiens syfte. De öppna frågorna sammanställdes i skriftlig form. Därefter lästes hela materialet i sin helhet för att upptäcka och identifiera återkommande egenskaper/kvaliter inom varje specifik fråga. Efter identifierandet av återkommande egenskaper/kvaliter analyserades och tolkades dessa av författaren. Storleken av de upptäckta egenskaperna/kvaliterna identifierades för att vidare kunna presentera och spegla resultatet på ett relevant sätt. I kvalitativ analys beskriver Starrin att två olika procedurer är möjliga. Den ena undersöker en speciell egenskap och vana samt hur de fördelar sig i tex en population. Den andra försöker att så fullständigt som möjligt fastställa variationerna och strukturen hos egenskapen [22]. Denna studie riktade sig enligt den första av varianterna och ville därmed undersöka egenskapen/vanan och hur den fördelade sig bland röntgensjuksköterskorna i förhållande till de olika frågorna i enkäten. Resultatet presenteras i samband och är uppdelat efter frågeställningarna. För att lättare åskådliggöra resultatet då det fanns flera grupper valdes relativa tal i presentationen [19]. Relativa tal valdes att redovisas med en decimal för att göra resultatet tydligare och därav valdes även att presentera frekvensen. Vid analysen av resultatet framkom att svaren på frågorna 15, 16 och 17 inte bidrog till studiens syfte och därav presenterades de ej i resultatet. 3.6 Etiskt övervägande Deltagarna i studien informerades angående studiens syfte, deltagandet var frivilligt och studien genomförs anonymt vilket framgick av följebrevet. Åtgärderna vidtogs för att följa de 8

12 grundläggande individskyddskraven vid forskning framtagna av Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet. Ingen individ utsattes för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning vilket är krav för forskningsetiska överväganden [20]. Personuppgifter samlades ej in och allt material var anonymt ifyllt i hänsyn till offentlighet och sekretess lagen. Godkännande för studien inhämtades från verksamhetscheferna och modalitetsansvariga innan datainsamlingen påbörjades. 4. RESULTAT Sammanlagt deltog 44 röntgensjuksköterskor i studien av 54 tillfrågade. Detta resulterar i ett bortfall på 18,5 %. Orsaken till bortfallet är okänt då författaren inte frågade om detta. Fördelningen blev 59% (n=26) kvinnor, 36,4% (n=16) män och 4,5% (n=2) respondenter hade ej angett kön. Av dessa var 6,8 % i ålderskategorin upp till 30 år, 13,6 % i åldern år, 40,9 % i åldern år och 36,4 % var över 50 år (tabell 1). Antal år som legitimerad röntgensjuksköterska varierade mellan 2 år och 40 år. Antal år inom yrket M = 20,5 år för respondenterna. Antal år som röntgensjuksköterskorna hade arbetat med MR undersökningar varierande mellan ett halvår och 27 år som längst, M = 9,3 år. Svaren från enkäten har både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten presenteras i tabeller och i löpande text. Enkätstudien utgick från frågeställningarna och presenteras i enlighet med dessa. 4.1 Röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens Majoriteten 77% av de deltagande röntgensjuksköterskorna instämde helt med att deras kunskaper och erfarenheter var tillräckliga för att ge information till patienterna (tabell 2), 18% instämde delvis. Av de röntgensjuksköterskor som hade lång erfarenhet (> 10 år) med att arbeta med MR angav alla röntgensjuksköterskor högsta alternativet dvs. instämmer helt. Totalt svarade 80% att de instämde helt med att de blivit bättre med åren på att informera till patienterna. På påståendet att röntgensjuksköterskan känner stort ansvar att informera svarade 2% instämmer delvis, resterande instämde helt. 9

13 Tabell 2. Presentation över enkätsvarens fördelning angående röntgensjuksköterskans upplevda informationskompetens baserat på erfarenhet. Mina kunskaper och erfarenheter är tillräckliga för att ge information till patienterna helt delvis Varken eller < 3 år 7% (3) 11%(5) 5% (2) 4-9 år 23% (10) 7% (3) > 10 år 48% (21) Total: 100% (44) 77% (34) 18% (8) 5% (2) Jag anser mig blivit bättre med åren på att ge god information till patienterna helt delvis Varken eller < 3 år 16% (7) 5% (2) 2%(1) 4-9 år 25% (11) 2% (1) 2% (1) > 10 år 39% (17) 7% (3) 2% (1) Total: 100% (44) 80% (35) 14% (6) 7% (3) Jag känner stort ansvar i min roll som röntgensjuksköterska att informera helt < 3 år 23% (10) delvis 4-9 år 27% (12) 2% (1) > 10 år 48% (21) Total: 100% (44) 98% (43) 2% (1) Varken eller inte inte inte inte alls inte alls inte alls Huruvida informationen anpassades individuellt för patienten så svarade 68 % att de instämde helt (tabell 3), medan 30% svarade instämmer delvis. På frågan gällande behovet av att kunna ge mer individuellt anpassad information uttryckte 23% instämmer helt, 18% instämmer delvis och 18% ansåg att det inte stämde alls. Tabell 3. Presentation över enkätsvarens fördelning angående röntgensjuksköterskans upplevda informationskompetens baserat på individanpassning. Jag informerar på ett individuellt anpassat sätt för patienterna helt delvis < 3 år 14% (6) 9% (4) Varken eller 4-9 år 16%(7) 11% (5) 2% (1) > 10 år 39% (17) 9% (4) Total: 100% (44) 68% (30) 30% (13) 2% (1) Jag känner ett behov av att kunna ge mer individuellt anpassad information helt delvis Varken eller inte inte inte alls inte alls < 3 år 9% (4) 5% (2) 7% (3) 2% (1) 4-9 år 5% (2) 5% (2) 14% (6) 5% (2) 2% (1) > 10 år 9% (4) 9% (4) 16% (7) 14% (6) Total: 100% (44) 23% (10) 18% (8) 36%(16) 5% (2) 18% (8) 10

14 Sammanställning över öppna frågan: Trettiotvå av röntgensjuksköterskorna ansåg att de såg samband mellan information och undersökningsresultat. viktigt att informera annars kan undersökningen bli totalt misslyckad, Individuellt anpassad information betyder mycket för att undersökningen ska bli bra. En väl fungerande kommunikation gör bl.a. att sederingsläkemedel inte så ofta behövs ges Av dessa röntgensjuksköterskor gör 14 paralleller med att vikten av information är för att lugna patienten. De uppger även att det motiverar patienten att ligga stilla, vilket leder till mindre rörelseartefakter. Åtta ansåg att de inte kunde se eller ibland kunde se ett samband mellan informationen och undersökningsresultatet. Alternativt angav de att det inte fanns något konsekvent samband mellan information och resultatet på undersökningen. Fem röntgensjuksköterskor valde att inte svara på frågan. 4.2 Röntgensjuksköterskans uppfattning av patientens informationshantering och patientens tidigare erfarenheter Av svarande röntgensjuksköterskor ansåg 89% att oroliga patienter hade svårare att ta till sig informationen vid undersökningstillfället (tabell 4). Att informationsmängden kan skapa oro hos vissa patienter upplever 41% som instämmer delvis och 7% anser att det inte stämmer alls att patienten kan bli orolig vid mycket information. Tabell 4. Presentation över röntgensjuksköterskans uppfattning av patienters hantering av information. Jag upplever att oroliga patienter har svårare att ta till sig informationen vid undersökningstillfället helt delvis Varken eller < 3 år 18% (8) 2% (1) 2% (1) 4-9 år 16% (7) 7% (3) 7% (3) > 10 år 34% (15) 11% (5) 2% (1) Total: 100% (44) 68% (30) 21% (9) 11% (5) Jag upplever att visa patienter kan bli oroliga då de får mycket information helt delvis Varken eller inte inte < 3 år 9% (4) 5% (2) 5% (2) 5% (2) 4-9 år 5% (2) 18% (8) 5% (2) 2% (1) inte alls inte alls > 10 år 5% (2) 18% (8) 7% (3) 11% (5) 7% (3) Total: 100% (44) 18% (8) 41% (18) 16% (7) 18% (8) 7% (3) 11

15 Angående hur pålästa patienterna var innan undersökningen och om de sökt information via nätet svarade 46% varken eller (tabell 5). Det var 34% som instämde delvis på att patienterna sökt information på nätet och uppfattade att patienterna var på lästa. Totalt valde 56% att instämma delvis på att patienter som tidigare genomgått MR undersökning är lugnare, det var 5% som ansåg att det inte stämde. Av röntgensjuksköterskorna ansåg 84% att de kunde bedöma om en patient skulle kunna genomgå en undersökning innan den ens påbörjats. Tabell 5. Presentation över röntgensjuksköterskans uppfattning av patienters hantering av tidigare erfarenheter. Jag upplever att patienterna söker information på nätet innan undersökningen och är pålästa helt delvis Varken eller inte < 3 år 2% (1) 5% (2) 9% (4) 7% (3) inte alls 4-9 år 14% (6) 11% (5) 2% (1) 2% (1) > 10 år 16% (7) 25% (11) 2% (1) 5% (2) Total: 100% (44) 2% (1) 34% (15) 46% (20) 11% (5) 7% (3) Jag upplever att patienter som tidigare genomgått en magnetkameraundersökning är lugnare helt delvis Varken eller < 3 år 5% (2) 14% (6) 5% (2) 4-9 år 5% (2) 21% (9) 5% (2) inte > 10 år 7% (3) 21% (9) 14% (6) 5% (2) Total: 100% (43) 16% (7) 56% (24) 23%(10) 5% (2) Jag anser mig kunna avgöra om patienten kommer att lyckas genomföra undersökningen innan den påbörjats helt delvis Varken eller inte < 3 år 14% (6) 7% (3) 2% (1) inte alls inte alls 4-9 år 25% (11) 2% (1) 2% (1) > 10 år 14% (6) 32% (14) 2% (1) Total: 100% (44) 14% (6) 71% (31) 9% (4) 2% (1) 5% (2) Sammanställning över de öppna frågorna: Den vanligaste frågan som ställs av patienterna före undersökningen gäller, hur lång tid undersökningen tar, detta uppger 28 av de tillfrågade röntgensjuksköterskorna. Tio av röntgensjuksköterskorna svarade att patienterna frågar över orosrelaterade faktorer inför undersökningen. Funderingar kring om det gör ont uppger fyra röntgensjuksköterskor, likaså huruvida det är farligt eller om strålning förekommer uppger två av respondenterna. Fem anger att patienterna frågar angående varför kläder och smink måste avlägsnas. Det är sju röntgensjuksköterskor som anser att patienterna inte har några frågor före undersökningen. Tre röntgensjuksköterskor valde att inte svara på frågan. 12

16 Efter genomförd undersökning uppger 38 av röntgensjuksköterskorna att patienterna vill veta när svaret kommer. Patienterna undrar även vad som låter anger nio röntgensjuksköterskor i sina svar. Frågor om röntgensjuksköterskan sett något på bilderna och om undersökningen gick bra för röntgensjuksköterskan uppger nio respondenter som andra frågor från patienterna. Skillnader mellan MR och röntgen och funderingar om varför det måste vara så trångt uppger enstaka röntgensjuksköterskor att patienterna frågar efter undersökningen. Två röntgensjuksköterskor valde att inte svara på frågan. Det var 34 av röntgensjuksköterskorna som uppgav att remittenten inte gav tillräckligt med information till patienterna angående undersökningen. En del patienter vet inte varför de skall göra undersökningen, en del vet inte ens om att de skall göra en MR undersökning överhuvudtaget För det mesta har de ingen aning hur undersökningen går till, därför informerar de något som inte alls stämmer. Det som är viktigt är att av remissen framgå hur orolig patienten är och i så fall skriva ut något lugnande recept. Då kan vi dels förbereda oss för att ge en adekvat information och dels hjälpa patienten med de medel vi har för att lugna patienten Åtta ifrågasatte om remittenten visste vad en MR kamera var eller ansåg att de inte visste hur en undersökning gick till. Det remitteras ofta kraftiga och överviktiga patienter som har svårt att ligga plant så en del remittenter vet inte så bra hur en MR kamera ser ut Frågan är om remittenten vet vad hon/han skickar patienten på Det beror på att remittenterna inte VET vad som skall görs Fem röntgensjuksköterskor uppger att det förekommer att patienten inte är medveten om orsaken till undersökningen. Tre angav att de inte visste vilken information som remittenten gett till patienten och två påpekade att det var olika beroende på remittent om patienten fått tillräckligt med information. Fyra röntgensjuksköterskor valde att inte svara på. 5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion För genomförandet av studien valdes att använda enkäter utformade enligt Likert-typ. Ett udda tal för svarsalternativ valdes. Det kan diskuteras om udda eller jämnt antal 13

17 svarsalternativ ska användas vid enkätutformningen. Då en enkät utformas med jämnt siffertal tvingas respondenterna att ta ställning till frågorna. Verkligheten tyder dock på att människan inte favoriserar neutrala alternativ [19], utan vill ta ställning till frågor. Därför valdes en modell med ett neutralt mittalternativ så även detta alternativ var möjligt för respondenterna. En enkät som är utformad med udda antal svarsalternativ och med neutralt mittalternativ är den vanligaste enkätformen och den typ av enkät som oftast rekommenderas [19]. Detta kan möjligtvis medverkat till att det endast var på en fråga som en respondent valde att inte svara, och det interna bortfallet i studiens slutna frågor blev nästan obefintligt. Då respondenten inte hade någon åsikt och verkligen var neutral så fanns detta alternativ med på enkäten. Utan tidigare erfarenheter av att utforma enkäter valde författaren att utforma en egen enkät för att besvara syftet för uppsatsen. I efterhand hade vissa justeringar angående formuleringen av frågorna varit önskvärd. Författaren insåg vid analysen och bearbetningen av resultatet att svaren på frågorna 15, 16 och 17 inte bidrog till studiens syfte och redovisas därmed inte i resultatet. Detta hade förmodligen upptäckts vid en validering av enkäten. Studien kunde även ha utförts genom intervjuer, men då detta beräknas som mer tidskrävande hade antalet respondenter troligtvis varit mindre. Fördelen med intervjuer hade varit möjligheten till att ställa följdfrågor till frågorna [19], för att få en djupare förståelse. Fördelen med enkätstudie är att en större deltagargrupp nås [19,20]. Att frågorna till största del bestod av slutna frågor var på grund av att det skulle ge en bred bild av syftet samtidigt som det inte skulle upplevas för tidskrävande för röntgensjuksköterskorna att fylla i enkäten. Önskvärd tid för att fylla i enkäten var fem till tio minuter, för att på så vis få ett ökat antal deltagare i studien. Sex frågor var av öppen typ för att ge utrymme för respondenterna att förmedla sina känslor och egna åsikter i ämnet. Svagheten med öppna frågor är att respondenter lättare hoppar över dessa vilket kan resultera i ett internt bortfall. Frågorna måste även sammanställas och därmed kan en del av nyanserna gå förlorade. Dessutom måste undersökaren tolka svaren och det kan innebära en viss subjektivitet [20]. För att öka trovärdigheten presenteras citat i resultatet och för att nyanserna ej skulle förloras i samma omfattning. Anledningen till bortfallet i studien är okänt. En önskvärd svarsfrekvens var satt till 50% och den erhållna svarsfrekvensen resulterade i 81,5% vilket ses som god svarsfrekvens av författaren. En tillräcklig nivå kan sällan uppges i en exakt procentsats [20]. Då detta arbete 14

18 pågår under en kortare tidsbegränsad period valde författaren att inte reliabilitets-/ validitetstesta enkäten innan utskick för att hinna erhålla enkäterna för analys inom en rimlig tidsram. Enkätens validitet och användbarheten testades dock på fältet. Erhållen svarsfrekvens blev 81,5% vilket tyder på att många av enkätens utformning fungerade tillfredsställande. Reliabiliteten i studien bygger på att författaren tolkat och bearbetat frågorna på ett noggrant sätt. Vid analysen grupperades respondenterna i förhållande till antal år de arbetat med magnetkamera. Denna gruppering blev något snedfördelad och det hade varit intressant med flera respondenter inom gruppen som arbetat < 3 år. Endast tio respondenter var inom gruppen som arbetat < 3 år, i förhållande till gruppen som arbetat > 10 år där det fanns 21 respondenter. Med jämnare grupper hade eventuella skillnader bundet till erfarenhets år enklare kunnat tydliggöras. Vid en vidare forskning skulle det vara intressant att ha mer homogena grupperingar på erfarenhets år. Det skulle även vara intressant att undersöka huruvida patientens upplevelse och röntgensjuksköterskans bild stämmer överens beträffande deras möte. 5.2 Resultatdiskussion Syftet var att genom en enkätstudie kartlägga röntgensjuksköterskans självskattade informationskompetens i det kliniska arbetet med patienter som ska magnetkameraundersökas. Resultatet i studien tyder på att röntgensjuksköterskan anser sig ha en hög kompetens att ge god information till patienter som ska genomgå MR undersökning. Enligt tidigare studie ger detta en överrensstämmande bild [23]. Röntgensjuksköterskan inser att sin roll som informatör är av stor betydelse. Att de känner stort ansvar för att informera är positivt för patienten. Hur en patient upplever en MR undersökning kan ha samband med personalens informationskompetens. Patienter som känner stort förtroende för personalen har lättare att slappna av under undersökningen [15], likaså har en tillmötesgående inställning hos personalen betydelse [24]. Sainio et al. anser att om patienten känner sig välinformerad så leder det till ökad vårdkvalitet [25]. Utökad information innebär att patienter upplever mindre oro och ängslan [24-26]. Utebliven eller oklar information leder enligt Sainio et al. till ökad påfrestning och ångest hos patienterna [25]. 15

19 Röntgensjuksköterskorna ger i hög grad individuell information till patienterna. De flesta röntgensjuksköterskorna med lång erfarenhet och som arbetat mer än tio år graderade sig på högsta nivån i studien. Även de som arbetat kortare än tre år ansåg sig ha en hög nivå. Att röntgensjuksköterskan anpassar sig efter patientens förutsättningar och behov tyder även Anderssons et al. s studie på [23]. Törnqvist påpekar att samspelet mellan patienten och röntgensjuksköterskan är betydande för patientens upplevelser och kan påverkar genomförandet av undersökningen. Röntgensjuksköterskan måste vara medveten om sin rolls betydelse och omhänderta varje patient på individuellt sätt [29]. I studien framkom det att en stor grupp kände ett behov av att kunna ge mer individuellt anpassad information till patienterna. Det hade varit intressant att undersöka vidare vad som röntgensjuksköterskorna anser sig sakna gällande den individuella informationen. I utbildningen för röntgensjuksköterskeprogrammet ingår ingen genuin kurs i kommunikation trots att yrket baseras på möten med patienter. Dock ingår vis kommunikation under vissa omvårdnadskurser och genom praktiskt utövande under verksamhetsförlagda utbildningen. I kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskorna finns beskrivet att utbildningen ska ge kunskaper i att etablera en relation före, under och efter en röntgenundersökning alternativt behandling [2]. Det är även möjligt att röntgensjuksköterskorna associerar till tidsaspekten på schemat, och vetskapen om de långa köerna till magnetkameran gör att röntgensjuksköterskan vill arbeta så snabbt som möjligt. Anderssons et al. s studie visade att när röntgensjuksköterskor arbetade under känslomässig press och har ett tidspressat schema hann de inte med patienterna i den utsträckningen som de önskade [27]. Sainio et al. beskriver att patienter som märker att sjuksköterskor jobbar under tidspress inte vill besvära sjuksköterskorna med att ställa frågor [25]. Att resultatet på MR undersökningen har ett samband med informationen som ges innan undersökningen ansåg majoriteten av de tillfrågade röntgensjuksköterskorna. Detta samband stärks av resultatet i en studie av Bolejko et al.. Där utformades en informationsbroschyr till patienter som skulle genomgå MR undersökning. De patienter som fått broschyren upplevde detta positivt då de hade lättare att förbereda sig på att ligga stilla. Patienter med smärtproblem kunde före undersökningen ta smärtlindrade för att underlätta. 16

20 Informationshäftet gjorde att patienterna kände sig tryggare och lugnare då de visste vad som förväntades av dem och kände till omgivningen och rutiner [24]. I Dantendorfers et al. s studie framgår det att patienter som känner oro på grund av den tekniska utrustningen före undersökningen har signifikant mer rörelseartefakter än patienter som ej anser sig vara oroade över den tekniska utrustningen [28]. Röntgensjuksköterskorna anser till hög grad att oroliga patienter har svårt att ta till sig information vid undersökningstillfället. Det innebär att röntgensjuksköterskan är medveten om svårigheterna att ta till sig information före en undersökning om patienten är orolig och spänd. Att skicka med en skriftlig informationsbroschyr med kallelsen som beskriver procedur information, sensorisk information och tidsaspekten på undersökningen skulle eventuellt kunna underlätta och förbereda patienten på att ligga stilla. Studier har utförts för att studera hur information påverkar patienter. Grey et al. genomförde en studie där graden av ångest mättes på patienter före, under och efter undersökningen. I studien sågs trender av att de patienter som fått informationshäfte och där personalen sedan kontrollerade att patienten hade läst och förstått informationen hade en lägre grad av ångest under undersökningen och efter undersökningen än de övriga som ej hade fått den extra informationen. Röntgensjuksköterskan tydliggjorde för patienterna att de kunde se patienten från kontrollrummet under undersökningen och betonade graden av kontakt mellan röntgensjuksköterska och patienten. Patienten hade en larmknapp för att signalera för förändring av musikvolymen samt en klocka placerades inom patientens synfält. Röntgensjuksköterskan gav också uppgifter om hur lång tid varje sekvens förväntas ta. Alla dessa åtgärder gjorde att patienterna kände sig mindre isolerad och upplevde sig ha mer kontroll [30]. Beaver et al. anser att information ska ges då den individuella patienten är mottaglig [31]. Utökad information leder enligt Törnqvist et al. inte till minskad oro hos patienten före eller under undersökningen, däremot förekom färre rörelseartefakter hos patienter som fått utökad skriftlig information [8]. Denna studie påvisade att röntgensjuksköterskorna uppfattade att vissa patienter kunde bli oroliga då de får mycket information. Detta kan enligt författaren till denna studie tyda på att röntgensjuksköterskan är observant och anpassar informationen individuellt vilket tyder på god informationskompetens. Robben et al. undersökte hur svaga äldre ville erhålla information från sjukvårdspersonal, vilket varierade. Vissa föredrog begränsad allmän 17

21 information då det ansåg att omfattande information skulle bli svår att förstå eller för att de ville söka egen information. Information som presenteras visuellt t.ex. skissades eller demonstrerades via en modell var särskilt uppskattad. Likaså uppskattades att patienterna ombads att upprepa informationen för att kontrollera förståelsen, deltagarna önskade även en skriftlig broschyr med information angående den diskuterade informationen, då de ansåg att det kunde känna sig nervösa inför läkarbesök och det då kunde vara svårt att minnas informationen [32]. I tidigare utförda studier på patienter tyder inget på att utökad information skulle bidra till ökad oro [24-26]. Patienter som tidigare genomgått en MR undersökning skulle enligt röntgensjuksköterskorna i denna studie vara lugnare. Av patienter som genomgått MR undersökning svarar en majoritet att de kan genomgå en undersökning igen enligt Mackenzie et al. Studien bekräftade att 64 % kände tillfredställelse, mot 24 % som inte kände tillfredställelse och inte ville genomgå en ny MR undersökning om det inte var absolut nödvändigt [33]. I Törnqvists et al. s studie upplevde dock en patient att det var värre att genomgå en MR undersökning den andra gången [15]. I Dantendorfers et al. s studie var det 4 patienter av 297 som inte ville genomgå någon ny undersökning med magnetkamera om det skulle visa sig nödvändigt. Av de deltagande patienter ansåg 84,6% det som tillfredställande och 14,2% måttligt obehagligt att genomgå en MR undersökning [28]. I denna studie framgick att det fanns brister i remittentens information angående MR undersökningens tillvägagångssätt och orsaker till att göra undersökningen. Enligt röntgensjuksköterskorna visste inte alla patienter anledningen till undersökningen. På frågan om patienten är påläst innan undersökningen angav en stor del av röntgensjuksköterskorna svaret varken eller. Då patienten inte vet anledningen till undersökningen är det svårt att söka efter relevant information före undersökningen. I en studie av Chesson et al. framgick det att över hälften av patienterna inte visst vilken typ av undersökning som de skulle genomföra och var kallade till, av MR undersökning, ultraljud eller datortomografi. Av de som svarade att de visste vilken undersökning de skulle genomföra så var det mindre än 2/3 som gav ett svar som motsvarade remissen. I samma studie undersökte Chesson et al. hur patienterna sökte information före undersökningarna. Där antydde 32% av patienterna att de hade sökt information angående deras underökning. Av dessa var det 78,3% som hade sökt information genom att fråga familj och vänner. Ett fåtal (1,8%) hade även sökt på internet [34]. I denna 18

22 studie instämde totalt 16 röntgensjuksköterskor, motsvarande 36%, på påståendet att patienten söker information på nätet före undersökningen. Vilket är en betydligt högre andel än den jämförbara siffran som Chesson et al. fått fram i sin studie (1,8%) utförda på patienter. Genom att vara medveten om hur patienter upplever en MR undersökning kan det vara lättare som röntgensjuksköterska att stödja och underlätta undersökningen för patienten på bästa sätt. God information leder till ett gott samarbete och skapar en vinn vinn situation åt både röntgensjuksköterskan, patienten och även för radiologen. Radiologen vinner på att bilderna som ska diagnostisera har färre rörelseartefakter och därav höjs kvalitén på undersökningsresultatet vilket medför en säkrare diagnos. God information och kommunikation ger en tryggare och lugnare patient i de allra flesta fall. En lugn och trygg patient får en positivare undersökningsupplevelse och kan bidra till att undersökningen inte behöver upprepas och eventuellt uppföljande undersökningar underlättas. När information inte räcker för att lugna en patient bör sedering ges, vilket många i den aktuella studien uppger. Detta är bra ur patient synpunkt. Om röntgensjuksköterskan pressar ångestladdade patienter för mycket att genomgå en undersökning, kan det ge upphov till ännu mer ångest hos patienten enligt Bontrager et al. [6]. Information är ett enkelt och billigt sätt att förenkla tillvaron för såväl patienter som radiologen. Varje människa är unik och det är viktigt att möta patienten på ett individuellt sätt. Med erfarenhet utvecklar röntgensjuksköterskan sätt att ge god information enligt den aktuella studien. 6. KONKLUSION Enligt studien självskattar röntgensjuksköterskorna sin informationskompetens som hög. De informerar individuellt och känner stort ansvar att informera. Dock finns ett behov av att ge mer individuellt anpassad information till patienterna. Röntgensjuksköterskorna anser att oroliga patienter har svårt att ta till sig information och mycket information kan skapa oro vid undersökningstillfället. Sambandet mellan information och undersökningsresultat är betydande enligt majoriteten och information har även en avgörande betydelse för att lugna oroliga patienter. 19

23 7. REFERENSER 1. Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Stockholm: Socialstyrelsen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs /?bet=1982:763 *hämtad den 4 April Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska [Internet], g_2012_02_20.pdf* hämtad 18 april 3. Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [Internet], %20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensju kskoterskor_0809.pdf *hämtad den 28 mars Murphy F. Understanding the humanistic interaction with medical imaging technology. Radiography, 2001, 7: Ehrlich R.A, Coakes D.M. Patient Care in Radiography. With an Introduction to Medical Imaging (8:e upplagan). Elsevier; Bontrager K.L, Lampignano J.P. Textbook of radiographic positioning and related anatomy (6:e upplagan). China: Elsevier Mosby; SOSFS 1992:2. Socialstyrelsens allmänna råd om identitetskontroll av patienter I Hälso- och sjukvården. Stockholm; Socialstyrelsen 8. Törnqvist E, Månsson Å, Larsson EM, Hallström I. Impact of extended written information on patient anxiety and image motion artifacts during magnetic resonance imaging. Acta Radiologica, 2006, 47 : Doi; / Götlind B. Det genuina mötet. I: Stål R.Vård kommunikation i teori och praktik. (1:a upplagan). Poland; Författarna och studentlitteratur; s Watson J. En teori för omvårdnad Omvårdnad och humanvetenskap. Lund: Studentlitteratur; Croona G. Etik & Utmaning, om lärande av bemötande i professionsutbildning. Göteborg; Intellecta Docusys Nationalencyklopedi [Internet] *hämtad den 9 april Ståhlberg F, Wirestam R. Strålningsfysik och modaliteter. Magnetresonanstomografi. I: Aspelin P, Pettersson H, Radiologi. (1:a upplagan) Lund; Studentlitteratur, s

24 14. Lindén M. & Öberg P.Å (red). Jacobsons Medicin och Teknik. Författarna och studentlitteratur; Törnqvist E, Månsson Å, Larsson E-M. & Hallström I. It s like being in another world patients lived experience of magnetic resonance imaging. Journal of Clinical Nursing, 2006, 15 : Doi; /j x 16. Törnqvist E. I en annan värld så upplevs magnetkameran. Aktuellt om vetenskap & hälsa. Populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och region Skåne *hämtad den 3 April Westbrook C, Roth C K, Talbot J. MRI in practice (3:e upplagan). Blackwell Publishing; Booth A.L, Manning J.D, Obersvation of radiographer communication: An exploratory study using Trasactional Analysis. Radiography, 2005, 12 : Doi; /j.radi Ejlertsson G. Enkäter i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur; Hansagi H, Allebeck P. Enkät och intervju inom hälso- och sjukvård. Handbok för forskning och utvecklingsarbete. Lund: Studentlitteratur; Trost J. Enkätboken. (3:e upplangan) Pozkal, Poland: Författarna och studentlitteratur; Starrin B, Svensson P-G. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Författarna och Studentlitteratur; Andersson BT, Christensson L, Jakobsson U, Fridlund B, Broström A. Radiographers Self-Assessed Level and Use of Competence a National Survey. Springer Insight Imaging. 2012, 6 : , Doi; /s Bolejko A, Sarvik C, Hagell P, Brinck A. Meeting Patient Information Needs Before Magnetic Resonance Imaging: Development and Evaluation of an Information Booklet. Journal of Radiology Nursing. 2008, 27 (3) : Doi: /j.jradnu Sainio C, Lauri S, Eriksson E. Cancer patients views and experiences of participation in care and decision making. Nursing Ethics. 2001, 8 (2) :97-113, Doi: /