Röntgensjuksköterskans rutiner hos vuxna patienter med ångest och klaustrofobi vid en magnetresonanstomografiundersökning

Transkript

1 Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten För Klinisk Medicin Röntgensjuksköterskaprogrammet Medicin C, Examensarbete, MC1706, 15 hp Datum: Röntgensjuksköterskans rutiner hos vuxna patienter med ångest och klaustrofobi vid en magnetresonanstomografiundersökning en enkätstudie Författare: Handledare: Christer Ström Titel: Fil. Mag. Lindesberg Lasarett

2 ABSTRACT Den högteknologiska miljön på röntgenavdelningarna kan verka främmande för en del patienter och kan bidra med ångest och klaustrofobi. Som röntgensjuksköterska är det viktigt med fördjupad kunskap om vilka rutiner som kan användas för att förebygga och lindra problem som kan uppstå i samband med en magnetresonanstomografiundersökning (MRT). Studien hade som syfte att genom en enkätundersökning beskriva röntgenklinikernas rutiner hos vuxna patienter med ångest eller klaustrofobi vid en MRTundersökning. Röntgenklinikernas rutiner sammanställdes och visade hur olika röntgenkliniker arbetar. Denna studie genomfördes som en empirisk kvantitativ och kvalitativ webenkätundersökning. Enkäten utformades utifrån författarnas egna erfarenheter när de hade sin placering på MRT under den verksamhetsförlagda utbildningen på röntgensjuksköterskeprogrammet. Urvalet omfattar röntgensjuksköterskor som arbetar på en MRT. Enkät undersökningen skickades ut till totalt 42 röntgenkliniker som har en MRT, av de svarade 31 stycken. Resultatet visade att av de åtta enkätfrågorna var det två frågor som alla respondenter svarat likadant. De två frågorna handlade om att patienterna får lyssna på musik under en MRT-undersökning och att de patienterna som inte klarar av en MRT-undersökning får en ny undersökningstid. Resultatet i denna studie visar att en del rutiner som röntgenklinikerna utför är likartade de som författarna observerade på sin vfu. Undersökningen visar att fortsatt förbättringsarbete finns att göra. Genom att regelbundet studera rutinerna skulle det kunna öka patienternas välbefinnande vid ångest och klaustrofobi i samband med en MRT undersökning. Nyckelord: Röntgenklinik, magnetresonanstomografi, röntgensjuksköterska, rutin, ångest, klaustrofobi.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Inledning BAKGRUND Tidigare Forskning Magnetresonanstomografi och dess funktion för patienten Gradienterna Undersökningsbord och mottagarspole Tunnelns utseende Öppen MRT Patienternas upplevelse vid en MRT undersökning Tunnelns och spolarnas betydelse för patienten Britsens och ljudens betydelse för patienten Patientkommunikation samt temperaturens betydelse för patienten Fakta om fobier Klaustrofobi Ångest Sedering Problemformulering SYFTE Frågeställning METOD Studiens och enkätens design Urvalet av röntgenklinikerna och studiens population Datainsamling Påminnelse och Bortfall... 8

4 4.5 Insamling och bearbetning av data Etiska övervägande Etisk motivering RESULTAT Summering av de 31 röntgenklinikernas svar från de bundna frågorna Bundna frågor Öppen fråga DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Röntgensjuksköterskans roll Slutdiskussion SLUTSATS Bilaga Bilaga Bilaga

5 1. INTRODUKTION 1.1 Inledning Inom röntgen sker en ständig teknisk utveckling där olika röntgenundersökningar utförs. För en del vuxna patienter kan en magnetresonanstomografi (MRT) undersökning kännas som en ny och främmande miljö. MRT kan vara en krävande undersökning för en del patienter då de måste ligga helt stilla under en längre tid i ett trångt utrymme och med en hög ljudnivå. Under en MRT undersökning kan en del vuxna patienter uppleva fysiska och känslomässiga obehag. Dessa obehag kan upplevas även av patienter som inte har någon känd historia av klaustrofobi eftersom tanken om att inte veta vad som ska hända kan vara skrämmande. Om patienten lider av oro eller klaustrofobi kan situationen bli ännu mer problematisk. Ångest och klaustrofobiska reaktioner kan påverka patienten negativt då denne kanske inte klarar av att genomföra undersökningen. En undersökning som inte kan slutföras kan medföra fortsatt lidande för patienten (1). Under den verksamhets förlagda utbildning (vfu) på MRT upplevde författarna att det finns en del patienter som lider av ångest och klaustrofobi inför och under en MRT undersökning. Detta kan vara en utmaning för röntgensjuksköterskorna på röntgenklinikerna som arbetar med MRT. Röntgensjuksköterskan förväntas ha ett gott omdöme, god kunskap och noggrannhet inom yrket för att kunna ge patienten en trygg tillvaro. Röntgensjuksköterskan förväntas kunna kommunicera med patienten på ett tydligt sätt så att patienten förstår samt uppmuntra och stödja. Författarna tycker att detta område är intressant och vill få fördjupad kunskap och förståelse för hur dessa patienter tas om hand av röntgensjuksköterskan inför och under en MRT undersökning. 2. BAKGRUND 2.2 Tidigare Forskning Enders et al.(2011) skriver i sin studie att det är 2-2,5 % av patienterna som genomgår en MRT-undersökning drabbas av klaustrofobi. På grund av detta kan inte patienten avsluta undersökningen därmed används sedering för att kunna fullfölja undersökningen. Det är inte bara patienter med klaustrofobi som lider av det trånga utrymmet utan även patienter med ångest. Enders et. al gjorde en undersökning av en öppen vertikal MRT och en sluten MRT. Att använda sig av en öppen MRT visade sig kunna minska patienters klaustrofobi eller ångest (2). En annan studie utförd av Thorpe et al.(2008) förklarar att de mest 1

6 förekommande psykiska reaktioner vid en MRT undersökning är klaustrofobi, ångest och panikattack. Vidare beskriver Thorpe att vid MRT undersökningar av huvud förekommer sedering hos en del patienter eftersom huvudspolen kan ge en extra obehagskänsla. Alla patienter däremot kände graden av känslomässig reaktion av rädsla och obehag varierande (3). Bangard et al(2007) beskriver i sin studie att patienter som genomgått en sluten MRT undersökning blev istället skickad till en öppen MRT för att undersöka om det blev någon skillnad på rörelseartefakter och om patienten blev lugnare. Resultatet av undersökningen visade sig att det blev en förbättring när patienterna fick genomgå en öppen MRT undersökning (4). 2.3 Magnetresonanstomografi och dess funktion för patienten De huvudsakliga delarna av en MRT är supraledande magnet, gradientspolar och spolar som är gjorda för själva undersökningen av olika kroppsdelar (5). Människokroppen innehåller två tredjedelar vatten, som i sin tur består av väteatomer. Principen vid MRT är att bilden byggs upp genom ett starkt magnetfält och radiovågor. När patienten placeras i det starka magnetfältet ställer väteatomerna in sig efter magnetfältet. Genom en sändarspole skickas en radiofrekvent våg vilket kallas för Radiofrekvent-puls (RF-puls), detta gör att väteatomerna lägger sig i fältets riktning. Därefter stängs RF-pulsen av och en MR-signal överförs till mottagarspolen. Efter detta återgår väteatomerna tillbaka till sitt ursprungliga tillstånd. Med hjälp av datorn växer bilden fram genom upprepade RF-pulser (5) Gradienterna Det högljudda knackande ljudet vid en MRT undersökning kommer ifrån gradienterna. Dessa extramagneter arbetar med mekaniska krafter som interagerar elektromagnetiskt, vilket tillsammans orsakar en distorsion. Teknologin är så avancerad att gradienterna störs av minsta rörelse. Det gör att vid en viss punkt är patienten den begränsande faktorn. En mindre mottagarspole ger mindre störning och desto närmre spolen är placerad vid patienten blir det en bättre signal (6). 2

7 2.3.2 Undersökningsbord och mottagarspole Undersökningsbordet är konstruerat på ett sådant sätt att patienten läggs på en brits som förs in i en tunnel. Den undersökta kroppsdelen läses av med hjälp av en mottagarspole som placeras runt det organ som ska undersökas. Undersökningsbordet är ungefär två meter lång och 60 centimeter bred. Majoriteten av de undersökningar som utförs på kroppen eller hjärnan ligger inuti tunneln och inte utanför (7) Tunnelns utseende Tunnelns storlek ligger på 60 centimetern(cm) diametern och 70cm diametern (8,9). Standard måttet på en MRT är cirka två meter bred, två meter hög och två och en halv meter lång. Det finns MRT som är designade att vara mer öppna så att inte patienten känner sig instängd. Magnetfältet i dessa kameror är inte lika kraftfulla och kan därför påverka bildkvalitén. Vilket gör att en del avancerade undersökningar inte kan utföras (7). En MRT-undersökning tar upp emot minuter att genomföra och för att det ska bli bra bildkvalité krävs det att patienten ligger helt stilla. Detta kan dock vara svårt för patienten då utrymmet är trångt (5) Öppen MRT En öppen MRT skiljer sig från en sluten MRT. Skillnaden mellan dessa två är att storleken på tunneln och undersökningsbordet är större på en öppen MRT. I en sluten MRT är tunneln lite större än patienten, vilket kan skapa en obehaglig känsla för patienten som lider av klaustrofobi. Patienter som lider av klaustrofobi är en öppen MRT en valmöjlighet för att kunna utföra undersökningen (10). 2.4 Patienternas upplevelse vid en MRT undersökning Vid en MRT-undersökning är det viktigt att patienten ligger stilla under hela undersökningstiden. Detta kan dock vara svårt för en del patienter eftersom utrymmet är trångt, luftutrymmet begränsat och ljudet är högt. Vid undersökningstillfället placeras spolar nära patienternas kroppsdelar vilket upplevs trångt och isolerande (5,11) Tunnelns och spolarnas betydelse för patienten Tunnelns form kan hos en del patienter ge associationer till andra trånga utrymmen upplyser Törnqvist et al (2006) i sin studie. Törnqvist tar även upp i sin studie att en del patienter upplever miljön i tunneln som isolerad, instängd, att patienten känner sig utsatt 3

8 och beroende av andra. Törnqvist fortsätter att nämna, att en del av patienterna fick en känsla av bristande självkontroll när huvudspolen kommer för nära ansiktet (11) Britsens och ljudens betydelse för patienten Att ligga stilla på den hårda britsen beskrivs av patienterna i Törnqvists studie som en annan orsak för att undersökningen är svår att klara av. Patienterna beskriver vidare att det dunkande oljudet i tunneln har alldeles för hög ljudnivå. Detta bidrar till att patienten får en känsla av overklighet i undersökningsrummet. Ljudet från en MRT är oregelbundet vilket har bidragit till att patienterna upplever svårigheter att uppfatta hur lång tid som har passerat (11) Patientkommunikation samt temperaturens betydelse för patienten Törnqvist fortsätter i sin studie att kommunikationen mellan patienten och personalen är avgörande. Utan möjlighet att kunna samtala med personalen uppstår en känsla av isolering som kan resultera i stress och oro (11). För att patienten lättare ska kunna slappna av förses patienten med hörlurar och musik. Genom hörlurarna kan personalen förmedla sig med patienten. Patienten får även ett larm som de kan trycka på vid behov för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet (5). Katz et al. (1994) menar att temperaturen, luften och tillhörande fläktar i tunneln skulle kunna vara en av de faktorer patienterna har uppgett som mest skrämmande och obekväma. Patienten ansåg att temperaturen var varierande att det var för kallt eller för varmt. Även ljudet ansåg patienten vara för högt (12). Röntgensjuksköterskan kommunicerar dagligen med patienter. I vårdyrket används kommunikation både verbalt och ickeverbalt. Verbal kommunikation innebär att prata direkt till patienten genom att använda sig av det talade språket. Ickeverbal kommunikation innebär att ansiktsuttryck och gester används för att överföra information och budskap till patienten. Genom god kommunikation mellan röntgensjuksköterskan och patienten finns det möjlighet för patienten att vara mer delaktig i sin undersökning (14). Röntgensjuksköterskan kommer att träffa många patienter som är rädda eller inte förstår vad som ska hända inför och under en MRT-undersökning. En viktig uppgift är då att kunna skapa en relation där patienten upplever att hon är kompetent och kan känna tillit. Kommunikationen ska vara uppmuntrande och stödjande och ske på ett tydligt sätt så att patienten förstår då missförstånd påverkar undersökningen till det sämre (15). 4

9 2.5 Fakta om fobier En fobi innebär en mycket stark rädsla. Fobier kan delas upp i specifik fobi, social fobi och agorafobi. Specifik fobi innebär att ha fobi mot djur till exempel ormar, spindlar samt höjder och klaustrofobi. Socialfobi kan innebära att en person känner ångest inför att hålla föredrag. Agorafobi innebär att personen känner starkt obehag inför att vistas på platser där den känner sig otrygg (torgskräck). Att ha fobi kan betyda ett stort handikapp för den som är drabbad. När en person som har en fobi, hamnar i en obehaglig situation sker en snabb fysisk reaktion i personens kropp. Kroppen blir spänd och hjärtat börjar slå hårt. Personen börjar skaka, svettas och blir röd i ansiktet. Andningen förändas, munnen blir torr, pupillerna vidgas, personen kan bli yr och börjar må illa. En del personer kan känna sig svimfärdiga. Personerna som har fobi vet egentligen att situationen inte är så farlig men kroppen reagerar ändå. Den fobiska patientens hjärna kan inte uppfatta om det är på riktigt eller om det är fantasi. Som ett skydd tar kroppen det säkra före det osäkra och antar att det är verklighet. Informationen lagras i hjärnan och talar om för personen att detta är en situation som personen inte klarar av, som till exempel vid klaustrofobi och MR undersökning (16) Klaustrofobi Klaustrofobi innebär rädsla för att vistas i trånga utrymmen. När en person med klaustrofobi hamnar i en sådan situation(som till exempel vid en MRT-undersökning) får den stark ångest. Den bästa behandlingen för att komma över sin klaustrofobi är kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är ett samlingsnamn på ett arbetssätt som används för att behandla psykiska problem. Denna behandlingsmetod utvecklades för att lösa problem med fobiska tankar, hur personen känner och beter sig som den gör (16,17) Ångest Stark ångest är en kroppslig varningssignal och en känsla som tar sig i fysiska uttryck. Dessa utryck kan vara hjärtklappning, upprörd mage, tryck över bröstet och i några fall yrselkänslor. Personer som lider av ångest har svårt att koncentrera sig på något annat än sina känslor. Alla människor känner ångest och blir rädda ibland och det är helt naturligt att uppleva starka känslor, till och med effektiv för vår överlevnad. Vid klaustrofobi skapas en ond spiral, personen letar faror där inga finns och kroppen fortsätter att hålla sig på helspänn. Resultatet blir att känslan säger personen att situationen är hotfull (17). 5

10 2.6 Sedering Sedering (administrering av lugnande och ångestdämpande läkemedel) används för en del klaustrofobiska patienter som inte klarar av att genomgå en MRT-undersökning. Sedering är kostsamt och tidskrävande men det är en lösning som underlättar MRT-undersökningen för dessa patienter (2,18). En del sederande läkemedel har biverkningar och risker som röntgensjuksköterskan måste känna till ett exempel på detta är nedsatt reaktionsförmåga. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs vid till exempel bilkörning efter undersökningen (18,19). 2.7 Problemformulering Den högteknologiska miljön på röntgenavdelningarna kan verka främmande för en del patienter och kan bidra med ångest och klaustrofobi. Som röntgensjuksköterska är det viktigt med fördjupad kunskap om vilka rutiner som kan användas för att förebygga och lindra dessa problem som kan uppstå i samband med en MRT-undersökning (3). Författarna uppmärksammade under deras vfu att det finns en del patienter som lider av ångest eller klaustrofobi vid en MRT-undersökning. Detta kan vara en utmaning för röntgensjuksköterskorna som arbetar med MRT-undersökningar. Författarna ville ha fördjupad kunskap om hur röntgensjuksköterskorna på röntgenklinikerna utför sina rutiner för att hjälpa och stödja patienterna så att de upplever undersökningarna mer trivsamma. 3. SYFTE Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka rutiner röntgensjuksköterskan utför hos vuxna patienter med ångest eller klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning. 3.1 Frågeställning o 4. METOD Vilka rutiner har röntgenklinikerna för vuxna patienter med ångest och klaustrofobi vid en MRT-undersökning? 4.1 Studiens och enkätens design Detta är en empirisk kvantitativ och kvalitativ studie. Studien genomfördes som en webbenkätundersökning med syftet att beskriva röntgenklinikernas rutiner vid MRTundersökning för patienter med ångest och klaustrofobi (20,21). 6

11 Enkäten utformades utifrån författarnas egna erfarenheter när de hade sin placering på MRT under den verksamhetsförlagda utbildningen på röntgensjuksköterskeprogrammet. Enkätfrågorna formulerades så neutralt som möjligt. För att tidsmässigt underlätta för respondenterna innehöll enkäten ja- och nej frågor, utom en öppen fråga där svararen kunde utrycka sina synpunkter utifrån de åtta frågor som respondenten besvarat (22). Enkätfrågorna var tillgängliga respondenterna över internet då enkäten var konstruerad i programmet Google Drive vars utformning passade studiens syfte (23), se Bilaga Urvalet Urvalet av röntgenklinikerna utfördes genom en internetsida, inetmedia.nu. Därefter valdes Hälsa och Vård, Sverige med underrubriken Svenska sjukhus, där samtliga Svenska sjukhus fanns uppdelade under län (25). Författarna fann endast 21 stycken länkad adresser till röntgenkliniker som disponerade en MRT, genom att de gick in på varje länkad sida till varje sjukhus. Eftersom författarna inte fann e- mailadresser till samtliga röntgenkliniker som disponerade en MRT, skickades en förfrågan till alla 21 län/region om att vidarebefordra mailet till alla röntgenklinikerna som disponerar en MRT. Sammanlagt skickades enkätundersökningen ut till totalt 42 e- mail adresser, av dessa svarade 31 röntgenkliniker som disponerar en MRT (25). De röntgenkliniker som valde att ta del av resultatet var 30 stycken. Populationen i denna studie omfattar röntgensjuksköterskor som arbetar på en MRT. Totalantalet röntgensjuksköterskor som deltog i enkätundersökningen minskades till en på varje röntgenklinik (24). 4.3 Datainsamling Författarna valde att utforma studien genom att göra en webbaserad enkätundersökning. Det webbaserade verktyget som användes var Google Drive (24). Genom Google Drive sändes det ut 42 adresser. Tillsammans med adreserna skickades det även ut ett följebrev, se Bilaga 2. Brevets innehåll bestod av information om studien, dess syfte, urval och att deltagandet var frivilligt. Svaren från röntgenklinikerna skulle behandlas konfidentiellt. Kontaktuppgifter till författarna och handledaren fanns för ytterligare frågor kring enkätundersökningen. I följebrevet nämndes att enkätfrågorna kunde besvaras med hjälp av en röntgensjuksköterska som arbetar med MRT-undersökningar (20). Följebrevet utformades efter Ejlertsson (22). När påminnelse tiden har gått ut för enkäten 7

12 genomfördes en bortfallsanalys. Detta innebär att de svaren som kom in efter sista svarsdag räknades bort (21). 4.4 Påminnelse och Bortfall Ett påminnelsebrev sändes ut till samtliga adresser som författarna hade tillgång till, se Bilaga 3. I brevet uppgavs att de röntgenkliniker som redan svarat kunde bortse från detta påminnelsebrev. Påminnelsebrevet skickades ut efter halva svarstiden. I brevet påmindes om det tidigare e-postmeddelandet som skickats till dem, innehållande informationsblad och länk till enkäten samt senaste svarsdag. Även påminnelsebrevet utformades efter Ejlertsson (22). De röntgenkliniker som valde att inte delta eller inte hade möjlighet att delta i enkätundersökningen innan sista svarsdag räknades som bortfall. Bortfall på grund av teknisk data skulle kunna bero på att författarna valde att skicka ut enkätfrågorna till samtliga svenska län och regioner där de som erhöll meddelandet ombads att vidarebefordra detta till alla röntgenkliniker inom respektive distrikt med MRT (24). 4.5 Insamling och bearbetning av data Röntgenklinikernas svar sammanställdes automatiskt i Google Drive (24). Författarna konverterade över sammanställningen till ordbehandlingsprogrammet Word. Varje Ja och Nej fråga matades in manuellt i ordbehandlingsprogrammet Word för att sedan få fram svarsfrekvensen i nummer och procent. Resultatet av undersökningen presenterades i tabellform och som flytande text. Den öppna frågan sammanställdes separat i flytande text (22). 4.6 Etiska övervägande Författarna granskade enkätundersökningen genom att de följde de forskningsetiska principerna, De fyra forskningsetiska principerna innehåller informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (26). Följebrevet utformades efter dessa krav (22, 24). o Informationskraver innebär att författarna informerade undersökningsdeltagarna om vad studien hade för syfte och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Röntgenklinikerna har blivit upplysta att deltagandet var frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. 8

13 o Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna har medgett sitt samtycke för att medverka i enkätundersökningen genom att de svarat på frågorna. o Konfidentialitetskravet innebär att röntgenklinikernas svar inte kommer att läsas av allmänheten. Enbart författarna kan ta del av informationen som sammanställs i programmet genom privat inloggning, när studien har uppfyllt sitt syfte raderas all data. o Nyttjandekravet innebär att all data författarna har tillgång till kommer inte att lämnas ut till annan forskning. Insamlad data får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde röntgenkliniken, förutom efter särskilda medgivande av den berörda. Författarna ställde en fråga i enkäten om röntgenklinikerna vill ta del av studien, detta beslut fick de själva bestämma. 4.7 Etisk motivering Den etiska motiveringen i detta examensarbete var att författarna ville undersöka vad röntgensjuksköterskorna har för rutiner vid omhändertagandet av patienterna med ångest och klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning. Genom detta kan sedan röntgenavdelningarna avgöra om det finns förbättringsarbete när det gäller deras rutiner vid omhändertagandet av dessa patienter. De röntgenkliniker som ville ta del av resultatet kan göra en jämförelse för att kunna utveckla rutinerna. 5. RESULTAT Enkätundersökningen skickades ut till totalt 42 röntgenkliniker. Av de röntgenklinikerna svarade 31 stycken. 5.1 Summering av de 31 röntgenklinikernas svar från de bundna frågorna. Första frågan angående röntgenklinikernas frågeformulär svarade 18 röntgenkliniker att deras frågeformulär innehåller frågor om ångest eller klaustrofobi. Av 13 röntgenkliniker svarade att i deras frågeformulär förekommer det inte några frågor om ångest och klaustrofobi. Fråga nummer två angående patient information vid ångest och klaustrofobi inför en MRTundersökning svarade 21 röntgenkliniker att deras patienter vet vart de ska vända sig vid denna fråga. Av tio röntgenkliniker svarade att deras patienter inte vet vart de ska vända sig vid denna fråga. 9

14 Fråga nummer tre handlade om röntgenkliniker som erbjuder patienter besök innan en MRT-undersökning, svarade 25 röntgenkliniker att patienterna erbjuds besök. Av fem röntgenkliniker erbjuder det inte besök och en röntgenklinik svarade både ja och nej. Fråga nummer fyra handlar om röntgenkliniker som erbjuder patienter att lyssna på musik under MRT-undersökning, svarade 31 röntgenkliniker att de erbjuder patienterna detta. Fråga nummer fem angående stressade patienter svarade 15 röntgenkliniker att röntgensjuksköterskorna upplever att tiden inte räcker till för att lugna patienterna, när de är stressade vid en MRT-undersökning. Av 14 röntgenkliniker upplever de att tiden räcker till och tre röntgenkliniker upplever det som både ja och nej. Fråga nummer sex angående sedering svarade 29 röntgenkliniker att de erbjuder patienterna sedering inför MRT-undersökning. En röntgenklinik erbjuder inte det och en röntgenklinik svarade både ja och nej. Fråga nummer sju angående en ny undersökningstid för patienter som inte klarade av en MRT-undersökning svarade 31 röntgenkliniker att de alltid erbjuder patienterna en ny undersökningstid. Fråga nummer åtta angående en annan radiologisk undersökning för patienter som inte klarar av en MRT- undersökning, svarade 25 röntgenkliniker att de har möjlighet att erbjuda en annan radiologisk undersökning. Av fyra röntgenkliniker svarade att de inte har möjlighet till detta och två röntgenkliniker svarade både ja och nej. 10

15 5.2 Bundna frågor Tabell 1: Översikt av samtliga svar från enkätens bundna frågor. Siffrorna representerar svar från 31 röntgenkliniker i Sverige. Procent presenteras även i svaren. Tabellen visar alla samtliga Ja eller Nej svar samt de som svarat både Ja och Nej på frågorna. JA (%) NEJ (%) JA/NEJ (%) 1. Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär hemskickat med frågor om ångest och klaustrofobi? 18 (58,1) 13 (41,9) 0 (0) 2. Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända sig inför en MRT-undersökning? 21 (67,7) 10 (32,3) 0 (0) 3. Erbjuder kliniken patienter att komma på besök innan en MRTundersökning? 25 (80,7) 5 (16,1) 1 (3,2) 4. Erbjuds patienten att lyssna på radio eller musik under en MRTundersökning? 31 (100) 0 (0) 0 (0) 5. Om patienten blir stressad under en MRT-undersökning räcker tiden till för att lugna patienten? 15 (48,3) 13 (42,1) 3 (9,6) 6. Erbjuds patienter som har ångest eller klaustrofobi sedering inför en MR-undersökning? 29 (93,6) 1 (3,2) 1 (3,2) 7. Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning får de möjlighet att få en ny undersökningstid? 31 (100) 0 (0) 0 (0) 8. Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns möjligheten att utföra en annan radiologisk undersökning? 25 (80,7) 4 (12,9) 2 (6,4) Av samtliga röntgenkliniker som svarat på enkätfrågorna var det två frågor där röntgenklinikerna enbart svarat Ja. Dessa frågor var fråga nummer fyra och fråga nummer sju. 5.3 Öppen fråga Av de 31 röntgenkliniker som besvarade enkäten var det 15 röntgenkliniker som valde att lämna sina synpunkter på den öppna frågan utifrån de åtta ja och nej frågorna. Svaren sammanställdes efter varje bunden fråga. De röntgenklinikerna som valde att svara på den öppna frågan kommenterade inte alla åtta frågor. 11

16 Fråga nummer 1. Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär hemskickat med frågor om ångest och klaustrofobi? Röntgenklinikerna svarade: Alla patienter får ett frågeformulär hemskickat. Det finns inga frågor om ångest eller klaustrofobi på detta. Däremot får de ett informationsblad som förklarar hur maskinen ser ut och hur undersökningen går till. I denna finns hänvisning till vart de ska vända sig med eventuella frågor om de är oroliga inför undersökningen. Vi ringer in ett antal patienter och de får ingen information om klaustrofobi. I vårt frågeformulär finns frågan angående klaustrofobi och svarar de ja ska de kontakta oss för mer information. Likaså om de svarar ja och de ringer hit kan man diskutera ett besök innan undersökningen för att se hur det går till. Fråga nummer 2. Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända sig inför en MRT-undersökning. Alla patienter får i sin kallelse ett telefonnummer dit de kan ringa med sina frågor ett exempel är lugnande läkemedel. De patienter som får en skriftlig kallelse får ett nummer till bokningen om de har frågor angående undersökningen. I formuläret så står det att om patienten svarar ja på någon fråga så ska de kontakta oss. Om de ringer själva kan vi hjälpa patienten. Fråga nummer Erbjuder röntgenklinikerna patienter att komma på besök innan en MRT-undersökning. Om patienten ringer hit och uttrycker stor oro inför sin undersökning rekommenderar vi ibland att patienten kommer hit och tittar på maskinen. Vill patienten ha ett studiebesök så erbjuds detta. 12

17 Patienter som så önskar får givetvis komma till oss innan MRT-undersökning vid behov. Har patienten ett sådant önskemål så försöker vi att tillgodose det. Om patienten eller remittenten hör av sig om detta går det bra. Fråga nummer 4. Erbjuds patienterna att lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning. Patienterna erbjuds även att ta med en dvd film som de kan titta på vid undersökningstillfället. Fungerar mycket bra som distraktion. Fråga nummer 5. Om patienten blir stressad under en MRT-undersökning räcker tiden till för att lugna patienten. Vi ger patienten den tiden de behöver, vilket gör att vi kan bli lite sena ibland. Inom rimliga gränser. Tiden räcker både till och inte till, beror helt på det unika mötet med patienten. Tiden är alltid en bristvara men det löser sig alltid Har inte tid att lugna patienten vid stress. Självklart tar vi oss tid till detta och blir en aning försenade. Alla ska ha rätt till en bra vård. Fråga nummer 6. Erbjuds patienter som lider av ångest och klaustrofobi sedering inför eller under en MRT- undersökning I första hand ligger detta ansvar hos remittenten. Känner patienten oro inför undersökningen får de alltid ringa till oss. Behöver patienten lugnande läkemedel rekommenderar vi patienten att be sin husläkare om en lugnande tablett som de kan ta före undersökningen. De får aldrig något lugnande läkemedel här av oss. Med injektion stesolid och ögonbindel klarar "alla" av att göra undersökningen. Vad gäller vuxna sövs en eller två varje år på grund av klaustrofobi. 13

18 Om det inte finns någon annan metod för att ge svar på frågeställningen och om värdet av undersökningen motsvarar risken med sedering. Våra patienter har möjlighet att få lugnande tabletter innan MRT-undersökning utskrivna av sin läkare. Vi gör inte MRT-undersökning under narkos. Patienten får i sin kallelse uppmaning att ringa oss om de svarar ja på någon fråga däribland frågan om klaustrofobi. När patienten ringer informerar vi att lugnande läkemedel skriver remittenten ut, vi har ingen ordination att ge sådant på MRT. Under telefonsamtalet erbjuder vi patienten att komma och titta, provåka mm. Jag saknade en fritextrad efter varje fråga för att inte svaret misstolkas. Exempelsvis fråga 6, så erbjuds sedering men inte av oss utan via remittenten. Vi informerar patienten att de kan få stesolid men att de bör lämna bilen hemma, eventuellt ta med sig någon som kan vara med inne vid undersökningstillfället. Fråga nummer 7. Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning finns det möjlighet att få en ny undersökningstid. Inga kommentarer på denna fråga. Fråga nummer 8. Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns det möjlighet att utföra en annan radiologisk undersökning. Om det finns andra metoder som svarar på frågeställningen Om annan undersökning blir aktuell får läkaren avgöra -en medicinsk fråga. Det beror ju helt och hållet på vad det är för undersökning de ska genomgå och vad de gjort för undersökning tidigare. Ibland kan en Datortomografi(DT) eller ultraljuds-undersökning utföras istället för en MRT-undersökning. Ibland direkt, och ibland får patienten en ny tid. Ja, om det finns någon annan undersökning som kan ersätta MRT och svara på frågeställningen. Möjlighet att utföra en annan radiologisk undersökning bestäms utav ansvarig radiolog. 14

19 Det är något som den remitterande läkaren får ta ställning till tillsammans med radiologen. Bör besvaras av en läkare. Kanske inte samma dag. Vi skickar tillbaka remissen till remittenten och sen får de komma överens hur det ska gå vidare. 6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion Metoden webbaserad enkätstudie valdes på grund av den geografiska spridningen av de undersökta röntgenklinikerna inom området. Fördelarna med enkätstudier är att respondenten har mer tid att fundera över frågorna och att det finns större möjlighet att ställa samma fråga till en större population. Nackdelarna är att det inte ger populationen någon möjlighet till följdfrågor eller förtydligande av svar (22). Vid en kvalitativ intervjustudie hade författarna haft möjlighet att formulera om frågan om respondenten ansett frågan otydlig. Denna metod uteslöts dock på grund av för långa och tidskrävande resor (26). Frågorna i enkäten formulerades för att ge en hög reliabilitet (tillförlitlighet). Författarna valde enkla formuleringar i studiens enkätundersökning för att minimera risken för missförstånd. Inga komplicerade ord eller negationer användes i enkätfrågorna. Sådana frågor kunde ha ökat sannolikheten för respondenterna att missuppfatta frågorna, vilket hade gett en låg reliabilitet. Konstruktionen av enkätstudien ökade studiens validitet (trovärdighet) genom att urvalet av populationen är passande och representativ, är det också en del av studiens validitet (20). Enkätundersökning skedde genom ett bekvämlighetsurval då författarna ville undersöka enbart röntgenkliniker som disponerar en MRT (26). Dikotoma frågor (frågor med två svarsalternativ) valdes för att röntgensjuksköterskorna enkelt skulle kunna besvara vilka rutiner de använder sig av vid omhändertagandet av ångest och klaustrofobidrabbade patienter vid en MRT-undersökning, samt för att sammanställningen av svaren enkelt skulle kunna göras. Risken med dikotoma frågor är att respondenten inte kan avgöra vilket av svarsalternativen som bäst stämmer in på den egna situationen och därför väljer att inte svara alls. På några frågor i enkäten har en del kliniker svarat både ja och nej vilket kan innebära att frågan skulle ha formulerats annorlunda. En 15

20 respondent utryckte att en fritext saknades under varje fråga. Anledningen till att författarna inte valde fritext under varje fråga var på grund av det skulle försvåra sammanställningen av resultatet. Enligt Trost har det dock föreslagits en öppen fråga på slutet av enkät studien. (20,26). För att undvika detta kompletterades ja- och nej frågorna med det öppna svarsalternativet (26). Bortfall av svarande har en betydande roll för studiens validitet (26). Enkätundersökningen fick en svarsfrekvens om 73 %. Resultatet kan anses godtagbart eftersom en svarsfrekvens mellan 50-75% är acceptabelt för en enkätundersökning enligt Ejlertsson (22). Författarnas syfte med uppsatsen var att kunna nå fram till röntgenkliniker som disponerar en MRT. Distributionen av webbenkätundersökningen stod författarna för. På grund av att författarna inte fann adresser till alla röntgenkliniker som distribuerar en MRT, sändes ut till Sveriges län/region, och de ombads att vidarebefordra enkäten till röntgenklinikerna. Distributionen kan ha inneburit en brist då författarna mailade enkäten till en mellanhand. Detta kan ha varit en orsak eller bidragande faktor till att svarsfrekvensen inte har blivit högre. 6.2 Resultatdiskussion Får alla patienter som ska utföra en MRT-undersökning ett frågeformulär hemskickat med frågor om ångest och klaustrofobi? Flertalet av respondenterna i denna studie, 58,1% har valt att svara Ja på denna fråga och 41,9% har valt att svara Nej. Hälften av klinikerna svarade också att ett formulär med frågor om ångest och klaustrofobi skickas till de patienter som ska genomgå en MRTundersökning. Enligt Törnqvist et al (2007) gjordes en utvärdering på 242 patienter som skulle genomgå en MRT-undersökning. Det var 118 patienter som fick vanlig information om hur en MRT-undersökning går tillväga. Sedan fick 124 patienter mer ingående information om MRT-undersökningen. Det var inte någon utmärkande skillnad mellan att ge och inte ge information till patienter som känner ångest. Törnqvist vill ändå upplysa om att det är en viktig del att ge ökad information till patienterna(11). Även Grey et al. visade i sin studie att patienter som fått utförlig information inför en MRT-undersökning var mer nöjda än patienter som fått begränsad information. Att införa utförlig information till patienterna inför MRT-undersökningen skulle därför kunna leda till ökat välbefinnande hos patienter som ska genomgå en MRT-undersökning (28) Detta överensstämmer med de svar 16

21 som författarna fått in genom enkäten. Nästan alla respondenter svarade att de patienter som var informerade innan undersökningen var påbörjad har känt sig mindre oroliga. När en av författarna var på sin vfu undersöktes frågeformuläret som skickades ut till patienterna. I det frågeformuläret står det en förfrågan om patienten har svårt att vistas i trånga utrymmen. Har patienten bekymmer med detta så får patienten ringa till avdelningen. Denna förfrågan kan vara en fördel för patienten om det är så att det lider av ångest eller klaustrofobi. Får patienter som har ångest och klaustrofobi information om vart de ska vända sig inför en MRT-undersökning. Vid frågan om information till patienterna om ångest och klaustrofobi inför en MRT undersökning svarade flertalet av respondenterna på denna fråga 67,7% Ja och 32,3% Nej. En del röntgenkliniker gav patienterna information om vart de kan vända sig vid ångest och klaustrofobi eller om de var oroliga inför undersökningen, oftast genom att höra av sig till röntgenkliniken. Författarna observerade under vfu att röntgensjuksköterskorna som arbetade med MRT-undersökningar informerade patienterna på olika sätt. En del röntgensjuksköterskor informerade patienterna om undersökningen på ett tydligare sätt än andra. De patienter som observerades och fick enklare förklaringar inför och under sina undersökningar kände sig lugnare och var mer delaktiga i sina undersökningar. Enligt hälso-och sjukvårdslagen är information en viktig del för de patienter som ska genomgå en radiologisk undersökning. Informationen ska vara enkelt skriven och lätt att förstå för att minska patientens oro (34). Enligt Törnqvist studie framhävdes betydelsen av information som röntgensjuksköterskan ska ge patienten inför och under en MR- undersökning. Patienternas upplevelse av undersökningen blir behagligare genom att veta att röntgensjuksköterskorna är medvetna om deras ångest och klaustrofobi (11). I två andra studier beskrivs att tydlig information från personalen behöver ges till patienter som känner ångest eller klaustrofobi. Beskrivning av hur en MRT- undersökning genomförs kan bidra till att patienter blir mentalt förberedda inför undersökningen. Detta kan minimera risken för missuppfattningar. Patienten behöver också informeras om att en närstående får närvara som stöd under undersökningen. Genom att patienten känner stöd av en närstående kan patienters oro minska vid undersökningstillfället (29, 30). Författarna observerade att de flesta röntgenklinikers svar 17

22 överensstämmer med de vetenskapliga studier som författarna undersökte och som handlade om vikten av patient information. Erbjuder röntgenklinikerna patienter att komma på besök innan en MRT-undersökning. Resultatet av denna fråga visade att av respondenterna svarade 80,7% Ja, 16,1% Nej och både Ja/ Nej 3,2 %. Detta resultat visar att majoriteten av röntgenklinikerna erbjuder patienterna att komma på besök innan en MRT-undersökning om de besväras av ångest eller klaustrofobi. De röntgenkliniker som beskrev sina synpunkter i den öppna frågan utryckte att om patienter har önskemål och är oroliga inför en MRT-undersökning kan de komma och titta på MRT eller komma på ett studiebesök. Enligt Grey et al (2000) visar att en del patienter uppskattar att de blir erbjudna att besöka MRT några dagar innan själva undersökningen. Genom att patienterna har varit på röntgenavdelningen, bekantat sig med MRT och fått den rätta informationen, kan deras ångest minska inför undersökningen (28). Erbjuds patienterna att lyssna på radio eller musik under en MR undersökning. Frågan gällande röntgenkliniker som erbjuder patienter att lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning, svarade 100 % Ja, av respondenterna. Resultatet visar att alla röntgenkliniker som deltog i undersökningen har som rutin att erbjuda patienterna att lyssna på radio eller musik under en MRT-undersökning. I den öppna frågan svarade en av röntgenklinikerna att de patienter som vill erbjuds att ta med en dvd film som de kan titta på vid undersökningstillfället. Detta fungerar utmärkt som distraktion. Enders et al. påvisar i sin studie att patienter som får möjlighet att ta med sig önskad musik till en MRTundersökning, upplever undersökningen behagligare än andra patienter (18). Under vfu observerade författarna att en del patienter hade med sig önskad musik till MRTundersökningen. Detta gjorde att patienterna hade lättare att klara av undersökningen. Även de patienter som inte hade med sig önskad musik blev erbjudna att lyssna på radio eller musik. Enligt Tischler et al. (2007) är också den vanligaste åtgärden som röntgensjuksköterskor vidtar under en MRT-undersökning där patienten uppvisar ångest eller stress att kommunicera eller erbjuda musik. Resultatet i denna studie visade att om patienterna var medvetna om att röntgenpersonalen fanns i närheten var det lättare att genomföra undersökningen. (32). Författarnas åsikter är att det är bra att erbjuda patienterna att lyssna 18

23 på radio eller musik, en del patienter blir lugnare av det. Detta framkommer även i de vetenskapliga artiklarna som nämnts i studien. Om patienterna blir stressade under en MRT-undersökning räcker tiden till för att lugna patienten? Av respondenterna svarade 48,3% Ja, 45,1% Nej och 9,6 % både Ja/Nej. Nästan hälften av röntgenklinikerna upplever att de inte hinner med att lugna patienterna under en MRTundersökning. Några röntgenkliniker svarade att även om de egentligen inte har tid så tar de sig ändå tiden att lugna oroliga patienter, vilket kan resultera i förseningar. I Tischler et al. studie föreslås att en introduktionsfilm kan användas i väntrummet inför en MRTundersökning, dock anser vissa röntgensjuksköterskor enligt studien att denna metod i stället kan förvärra patienternas ångest (32). Denna metod har inte författarna observerat att det förekommit på sina vfu därför kan inte författarna uttrycka sina synpunkter om hur denna metod skulle fungera på röntgenavdelningarna. Dock observerade författarna att TV apparater förekommer i väntsalen. Genom att få patienterna att tänka på annat kan de slappna av inför MRT-undersökningarna. Erbjuds patienter som lider av ångest och klaustrofobi sedering inför eller under en MRT-undersökning. Av respondenterna svarade 93,6% Ja, 3,2 % Nej och både Ja/Nej 3,2 %. Detta resultat tyder på att majoriteten av röntgenklinikerna hade som rutin att erbjuda sedering inför och under en MRT-undersökning. I en studie av Dewey där 610 patienter gavs intravenös sedering kunde alla utom två patienter genomgå hela underökningen. De två som inte klarade av undersökningen fick vänta på en ny undersökningstid. Detta kan resultera i att patientens obehag förlängs.(29). En annan studie av Spouse föreslår en öppen MRT för att reducera ångest och klaustrofobi. Med en öppen MRT skulle fler patienter kunna fullfölja undersökningen utan att sedering behövdes. (31). Under vfu-placeringen uppmärksammades av författarna att röntgensjuksköterskor fick ge patienterna lugnande intravenöst om inte patienten kände att han/hon inte klarade av undersökningen. Enligt författarnas egen erfarenhet kan det vara en fördel att kunna ge lugnande vid MRT, så patienten förhoppningsvis kan utföra hela undersökningen. Författarna sökte efter information om öppen MRT i Sverige och fann en i Sabbatsberg. Då denna öppna MRT 19

24 lämpar sig för patienter med klaustrofobi så är förhoppningarna från författarna att det kommer fler (37). Patienter som inte klarar av en MRT-undersökning finns det möjlighet att få en ny undersökningstid. Av alla respondenter svarade 100 % Ja på denna fråga, vilket innebär att de röntgenkliniker som författarna skickade frågorna ut till har likartade rutiner. Om patienten inte klarar av en MRT-undersökning på grund av ångest eller klaustrofobi får patienten en ny tid. Enligt en studie av Törnqvist framgick det att patienter som var oroliga och saknade känsla av trygghet och kontroll över sin situation inte fått tillräcklig information från röntgensjuksköterskorna inför undersökningarna. Däremot patienten som fick detaljerad information om att det finns möjlighet att avbryta undersökningen när som helst, kände mindre stress och hade mer kontroll över situationen. Författarna observerade under sin vfu att patienterna kände sig mindre stressade om de visste att det fanns möjlighet att få en ny undersökningstid. De patienter som undrade över om de fick en ny undersökningstid om de inte klarade av undersökningen hade större möjlighet att få en lyckad undersökning (35). Enligt en studie av Tischler et al (2007) skickades en förfrågan till 273 röntgensjuksköterskor angående hur många patienter som var tvungna att avbryta undersökningen på grund av ångest eller klaustrofobi. Antalet som svarade var 176 röntgensjuksköterskor och 34 röntgensjuksköterskor svarade att patienterna var tvungna att avbryta undersökningen på grund av att patienten inte klarade av det. Tyvärr nämner inte studien om patienterna fick en ny undersökningstid (32). Författarna uppmärksammade att på deras vfu, att om inte patienten klarar av en MRT-undersökning får de en ny undersökningstid. Om inte patienten klarar av att genomgå en MRT-undersökning finns det möjlighet att utföra en annan radiologisk undersökning Vid frågan om det finns möjlighet att erbjuda en annan radiologisk undersökning, för dessa patienter, visade resultatet att 80,7% svarade Ja, 12,9 Nej och 6,4 % både Ja och Nej. Detta resultat tyder på att de flesta röntgenkliniker kunde erbjuda en annan radiologisk undersökning istället för MRT om andra undersökningsmetoder kunde besvara 20

25 frågeställningen. Några respondenter utryckte dock att frågan borde besvaras av en radiolog i stället då det är denne som tar ställning till om annan radiologisk undersökning kan erbjudas. Författarna ställde denna enkätfråga eftersom det under den verksamhets förlagda utbildning på MRT uppmärksammades att en patient inte ville utföra undersökningen, då patienten hade fått besvär med hörseln på grund av det höga ljudet som kom från MRT. Denna patient erbjöds då en annan radiologisk undersökning. Författarna ville dock undersöka om det fanns andra röntgenkliniker som hade denna rutin på MRT. Röntgensjuksköterskans uppgift är att samarbeta med radiologen, framställa ordinerade röntgenbilder samt skapa trygghet för patienterna under vistelsen på röntgenkliniken. Det är radiologen som beslutar om bilderna är otillräckliga eller om en annan radiologisk undersökning krävs (13). Enligt Ehrlich et.al (2009) undersökning framgår att ångest och klaustrofobiska reaktioner påverkar patienten negativt då patienten kanske inte klarar av att genomföra en MRT-undersökning. Om inte undersökningen kan slutföras kan detta medföra fortsatt lidande för patienten (1). Enligt socialtjänstlagen ska alla inom sjukvården sträva efter att kunna erbjuda patienten den bästa möjliga undersökningen (34). Författarnas slutsatser är att om inte patienterna kan bli erbjudna andra radiologiska metoder kan patienten bli lidande. 6.3 Röntgensjuksköterskans roll Röntgensjuksköterskans arbetsuppgift är i första hand att framställa röntgenbilder och skapa trygghet för patienten inför och under vistelsen på röntgenavdelningen, oavsett ålder, kön, bakgrund eller sjukdom (13). Patienter som söker vård har rätt att få information om hur undersökningen genomförs. Genom att patienten är delaktig vid sin undersökning kan patienten ha inflytande över sin egen hälsa (1). Att arbeta som röntgensjuksköterska krävs att ha en god kommunikationsförmåga. Har röntgensjuksköterska denna egenskap kan patienterna få de rätta anvisningarna inför undersökningarna (36). Niemi och Paasivaara (2007) beskriver röntgensjuksköterska yrket som både teknisk och humant inriktat. Tekniken är en stor del av arbetet men även omhändertagandet av patienterna i samband med att utreda patienternas tillstånd som vid en MRT-undersökning har en stor vikt i deras yrkesroll. Röntgensjuksköterskor har en beskyddande roll i sitt arbete både i relation till patienter och anhöriga. Som röntgensjuksköterska krävs specialkunskaper i förhållandet till annat omvårdnadsarbete och därför kan inte deras arbetsuppgifter ersättas av andra yrkeskategorier (33). 21

26 6.4 Slutdiskussion Samtliga röntgenkliniker strävar efter att förbättra patienternas välbefinnande vid ångest och klaustrofobi i samband med en MRT-undersökning. Det finns dock utrymme för förbättringsarbete. Genom att röntgenklinikerna regelbundet studerar sina rutiner skulle patienterna kunna ges större möjlighet till hjälp och stöd för att göra undersökningarna till trivsammare upplevelser. Enligt en forskning av Tazegul G et. al (2015) framgår att informationen och kommunikationen mellan patienten och personalen är det viktigaste verktyget inför en lyckad MRT-undersökning. De föreslår även att ha en kort introduktionsfilm i väntrummet om hur en MRT-undersökning går till (37). 7. SLUTSATS Resultatet i denna studie har visat att majoritet av röntgenklinikerna använder sig av likvärdiga rutiner vid omhändertagande av patienter med ångest och klaustrofobi inför och under en MRT-undersökning. Röntgenklinikernas rutiner liknade också de som författarna observerade under sina VFU. Författarna uppmärksammade två nya rutiner. Den ena var att använda sig av en introduktionsfilm innan en MRT-undersökning och den andra att använda sig av en DVD film under undersökningstillfället. För att patienter med ångest och klaustrofobi ska kunna få det behagligare inför och under undersökningstillfället behövs fler studier inom detta område. Tack till Författarna vill tacka handledaren Christer Ström och kursansvarig Marianne Selim för allt stöd under arbetets gång. Vill även tacka till alla röntgenkliniker som deltagit i studien. 22