Seminarium om Byggemenskaper Anders Svensson Byggemenskaper 1

Transkript

1 Seminarium om Byggemenskaper Anders Svensson Byggemenskaper 1

2 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från vad och varför Jll HUR? Byggemenskaper 2

3 Program IntrodukJon Program Särskilt inbjudna gäster Byggemenskaper vad och varför? På gång i Sverige Lunch Temadiskusssioner: Drivkra:erna och aktörerna Temadiskussioner i grupp Ca Kaffe (i grupperna) Uppsamling gruppdiskussioner Slut Byggemenskaper 3

4 Huvudfrågorna idag Vem och vilka ska göra det? Hur ska vi göra det? Vilka är drivkra:erna för fler Byggemenskaper i Sverige? Byggemenskaper 4

5 Baugemeinscha: = Byggemenskap Eine Baugemeinscha: ist eine Gruppe von menschen, die zusammen ein Haus nach ihre eigene Vorstellungen und Ideen eigenverantwortlich planen, bauen und später bewohnen. En byggemenskap är en grupp av människor som i egen regi och ujfrån sina egna ambijoner Jllsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad Byggemenskaper 5

6 Byggemenskaper 6

7 Vad? En idé om boendet som man samlas kring, tex höga miljöambijoner, generajonsboende, i staden, lantligt, trädgård, mm. De boende har full ansvar: påverkan och risk. Mindre byggräcer, 2-30 lgh, typisk storlek 10 lgh (Tyskland). O:a höga hållbarhetsambijoner, drivna av boende Byggemenskaper 7

8 Hur? Boende anmäler intresse Processledare/arkitekt engageras Sedvanlig process med markanvisning, detaljplan, markförvärv, projektering, bygge, inflycning Byggemenskaper 8

9 Processen Idé/koncept Första stegen i marknadsföringen KooperaJv av intressenter Op-on på marken Design- och planeringskooperajv Förvärv av tomten Privat byggnadskooperajv Färdigställande av byggnaden Bostadskoopera-v Byggemenskaper 9

10 Byggemenskaper 10

11 Nyckelaktörerna Intresserade boende Projektledare Kommunen Byggemenskaper 11

12 Upplåtelseform BostadsräC KooperaJv hyresräc Ägarlägenheter Byggemenskaper 12

13 Byggemenskaper 13

14 Drivkra:er för byggemenskaper För de boende/invånare: Lära känna framjda grannar Jdigt, skapa socialt kic. Stort inflytande på bostadens unormning och inredning/utrustning och utemiljö (jfr ac bygga egen villa). Möjlighet ac förverkliga en idé om sic boende ihop med andra. Lägre kostnad Jll följd av ac inga mellanhänder finns som ska täcka risk och vinst, ca 15% och ac bankerna har lägre ränta än i konvenjonella projekt Byggemenskaper 14

15 Drivkra:er för byggemenskaper För staden/samhället Stark idenjfikajon med hus, kvarter och stadsdel, skapar förutsäcningar för social stabilitet. Öppnar för innovajva byggkoncept, tex passivhus, generajonsboende, etniskt boende, mm. Mindre byggräcer med olika inriktning ger naturlig variajon i stadsbilden. Större variajon i utbudet av bostäder när den boende själv kan påverka Byggemenskaper 15

16 Byggemenskaper 16

17 Byggemenskaper 17

18 Byggemenskaper Vision 11 18

19 Byggemenskaper 19

20 Bataljonen, seniorboende, Karlskrona Byggemenskaper 20

21 Arkitekterna formar framtiden 21

22 Drivkra:er sammanfacning Social stabilitet VariaJon Småskalig- het Medborga rengagem ang Påverkan Lära känna grannar Prisvärt boende Byggemenskaper Nya boende- former/ profiler 22

23 Tyskland Byggemenskaper 23

24 Tyskland Flera hundra Byggemenskaper i bl.a Freiburg, Tübingen, Hamburg och Berlin. Tübingen: Två stadsdelar med sammanlagt drygt 3000 invånare och 850 arbetsplatser. Väl utarbetad infrastruktur kring Byggemenskaper Byggemenskaper 24

25 Französisches Viertel, Tübingen Byggemenskaper 25

26 Französisches Viertel, Tübingen Drivkra:er för staden: Socialt engagemang Levande stad- blandade funkjoner VariaJon Småskalighet Byggemenskaper 26

27 Byggemenskaper 27

28 Byggemenskaper 28

29 Sverige Nuläge: Projekt genomförda i Västra Hamnen i Malmö, Urbana Villor, Karlskrona, Projekt på planeringsstadiet i Lund, Göteborg, Norrköping, Linköping, mfl Intresse från flera håll, många har varit i Tyskland Byggemenskaper 29

30 Sverige Urbana Villor, Malmö Arkitekt: Åqvist och Siegel Byggemenskaper 30

31 VEM och VARFÖR? Drivkra:erna Aktörerna HUR? Matchmaking Tid o process OrganisaJon Finansering Frågeställningar Byggemenskaper 31

32 Program IntrodukJon Program Särskilt inbjudna gäster Byggemenskaper vad och varför? På gång i Sverige Lunch Temadiskusssioner: Drivkra:erna och aktörerna Temadiskussioner i grupp Ca Kaffe (i grupperna) Uppsamling gruppdiskussioner Slut Byggemenskaper 32

33 På gång Föreningen för byggemenskaper, Byggrupper, ec utvecklingsprojekt Norrköpings kommun Lunds kommun, Råbylund Norra Sorgenfri Från en planerares horisont Villa Hilleröd, Seniorboende Göteborg Staffan Schartner Ola Broms Wessel. Per Haupt Magnus Jörding Göran Wihl Ulrika Lundquist Pontus Åqvist Fredrik v Platen, Peter Junker Byggemenskaper 33

34 Tema 1 - Drivkra:erna 1. Vilka är de vikjgaste drivkra:erna för fler byggemenskaper i Sverige, för medborgarna/ boende respekjve kommunerna/städerna? Rangordna de tre vikjgaste för respekjve. Bikupor 15 minuter Gemensam diskussion 15 minuter Byggemenskaper 34

35 Tema 2 - Aktörerna 1. Vilka är de vikjgaste aktörerna för ac få Jll stånd fler byggemenskaper? 2. Vilken roll kan och bör kommunerna spela och vad behöver göras nu? 3. Vilken typ av aktörer är mest lämpade ac hjälpa Jll ac driva och stöca byggemenskapsprojekt, arkitektkontor, projektledare, andra? Hur akjverar vi dem? Bikupor 15 minuter Gemensam diskussion 15 minuter Byggemenskaper 35

36 Gruppdiskussioner Matchmaking Tid o process OrganisaJon Finansering Byggemenskaper 36

37 Tema 3 - Matchmaking 1. Om en aktör på marknaden eller en kommun vill starta en byggemenskap, hur hicar man intressenterna? 2. Om en grupp privatpersoner vill starta en byggemenskap, Jll vem vänder man sig för ac få processtöd och Jllgång Jll mark? 3. Behövs det banker/databaser/sajter med kompetenta processledare/arkitekter eller räcker djungeltrumman? Byggemenskaper 37

38 Tema 4 - Tid och Process 1. Hur skiljer sig Byggemenskaper från konvenjonella bostadsprojekt när det gäller processen? 2. Vilka är de krijska skedena i processen? Hur bör de hanteras? 3. Hur ska man hantera den långa Jden från uppstart Jll inflycning om processen innefacar en ny detaljplan? Hur bevarar man engagemanget? Eller kopplas intressenterna in e:er färdig detaljplan? 4. Finns kompetensen ac driva avancerade brukarprocesser? Vilka speciella krav ställer brukarmakt (här är det ju inte tal om enbart brukarinvolvering eller brukarmedverkan) på processen? Byggemenskaper 38

39 Tema 5 - Finansiering 1. Hur finansieras Jdiga skeden? 2. Finns det särskilda utmaningar för byggemenskaper när det gäller finansiering? Fördelar och nackdelar gentemot andra projeknormer? Vilka krav ställer bankerna på organisajon, bindning och egenfinansiering, skiljer de sig från andra former av projektutveckling? 3. Är byggemenskaper bara för de rika? Vad gör den som inte har eget kapital eller inte kan låna? Byggemenskaper 39

40 Tema 6 - Finansiering 1. Vilken organisajonsform är lämplig för en Byggemenskap? Ekonomisk förening? BostadsräCsförening? AkJebolag? 2. Behöver organisajon/associajonsform se olika ut i olika faser? Vilka former är mest lämpade? 3. Vilken upplåtelseform är lämpligast och varför? Eller kan en byggemenskap vara såväl bostadsräc, som ägarlägenheter och hyresräc? Byggemenskaper 40