Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige
|
|
- Susanne Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige Rapport från seminarium i Malmö Arrangör: Delegationen för hållbara städer i samarbete, CaseLab, Malmö stad och Föreningen för byggemenskaper Plats: Malmö Brygghus Antal deltagare: 46 Inbjudna gäster från Tyskland: Arkitektkontoret Ifau från Berlin och Britta Becher från Stattbau Hamburg Stadtentwicklungsgesellschaft Rapporten är gjord med stöd av Arkus. En videodokumentation av dagen finns att tillgå på Föreningen för byggemenskapers hemsida: Innehållsförteckning Byggemenskaper ett växande fenomen i Sverige... 1 Vad är en byggemenskap... 2 Aktuella projekt... 2 Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper... 2 Ola Broms Wessel, Spridd... 3 Per Haupt, Norrköpings kommun... 3 Ulrika Lundquist, Malmö stad... 3 Magnus Jörding, Råbylund... 4 Göran Wihl, Norra Sorgenfri... 4 Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos... 4 Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening... 4 Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg... 5 Drivkrafter och aktörer... 5 Diskussion om framtiden... 6 Matchmaking... 6 Tid och processer... 7 Finansiering... 7 Organisation... 7 Sammanfattning (8)
2 Den 16 april hölls ett seminarium om byggemenskaper i Malmö. Ett seminarium om ämnet hölls av Delegationen för hållbara städer hösten 2011 och en rapport från den dagen finns att tillgå på Delegationens hemsida. Seminariet i Malmö var en uppföljning på detta och syftet med dagen var att diskutera konkreta metoder för att få till fler byggemenskaper i Sverige. Under seminariet diskuterades vad en byggemenskap är, varför det kan vara ett redskap för hållbar stadsutveckling och olika aktörers roller i byggemenskapsprocessen ser ut. Vad är en byggemenskap En byggemenskap kan definieras som en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Byggemenskaper är ett fenomen som allt oftare nämns i stadsbyggnadssammanhang och det har uppmärksammas från fler håll. Många svenska kommuner runt om i landet åker på studieresa till Tyskland, till bl.a. Freiburg och Tübingen för att studera byggemenskapsprojekt och det finns nu ett ökat intresse för att planera för byggemenskaper i större utsträckning även i Sverige. Det finns många fördelar med byggemenskaper både för individen och för staden. Drivkrafterna för byggemenskaper för de boende/invånarna är att de boende lär känna sina framtida grannar tidigt vilket kan skapa ett socialt kitt. De får ett stort inflytande på bostadens utformning och inredning/utrustning och dess utemiljö vilket kan jämföras med att bygga egen villa. Byggandet blir en läroprocess. De boende får en möjlighet att förverkliga en idé om sitt boende ihop med andra och det kan också leda till en lägre kostnad för bostaden till följd av att inga mellanhänder finns som ska täcka risk och vinst. Drivkrafterna för staden och samhället är att de boende kan komma att känna en stark identifikation med sitt hus, sitt kvarter och sin stadsdel, och att detta kan skapa förutsättningar för social stabilitet. Byggemenskaper kan öppna för innovativa byggkoncept, som passivhus, generationsboende, temaboende, mm. Mindre byggrätter med olika inriktning ger en naturlig variation i stadsbilden. Det kan också leda till en större variation i utbudet av bostäder när den boende själv kan påverka. Aktuella projekt Inledningsvis presenterades ett antal projekt som är på gång in Sverige Staffan Schartner, Föreningen för byggemenskaper Att byggemenskaper är något som är på frammarsch även i Sverige blir tydligt då pågående aktiviteter och projekt presenteras. Staffan Schartner, ordförande för den nybildade Föreningen för byggemenskaper talade om föreningens mål att bli ett nationellt forum för byggemenskaper. Föreningen har till ändamål att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att samla, 2(8)
3 utveckla och förmedla kunskap om byggemenskaper och vara en plattform för alla med intresse för byggemenskapens idé. Föreningen vill även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av deras byggnadsprojekt. Ambitionen är att föreningens hemsida ska komma att verka som en mötesplats och ett forum för matchmaking och för informationsportal för intresserade. Ola Broms Wessel, Spridd Ola Broms Wessel från arkitektkontoret Spridd presenterade projektet Byggrupper - nya bostadsformer för en miljösmart stad som fått stöd av Delegationen för hållbara städer. Målet med projektet är att studera genomförda projekt i Tyskland, Schweiz och Nederländerna och att beskriva en modell för byggemenskaper inom ramen för det svenska systemet. Samarbetspartner i projektet är Norrköpings kommun, Botkyrka, KTH och det tyska arkitektkontoret Ifau. Ola Broms Wessel menar att de sociala frågorna är en viktiga att undersöka i projektet men lyfte även miljöfrågorna, bl.a. möjligheten till ett mer yt-effektivt boende är en viktig del i projektet. Projektet har fyra delar. Utveckling i samarbete med forskare och studenter, samla lärdomar om byggemenskaper och de två sista delarna som syftar till att ta fram en handbok för arbetet med byggemenskaper samt en mindre utställning. Per Haupt, Norrköpings kommun Per Haupt från Norrköpings kommun presenterade projekt i Norrköping där kommunen kan se sig arbeta med byggemenskaper. Från ett kommunalt perspektiv vill man ha ordning i processer och stadens utseende samtidigt som det finns en längtan efter naturlig variation. Per Haupt presenterade tre områden i varierande skeden planeringsprocessen där kommunen skulle kunna verka för att få in byggemenskapsprojekt; Saltängen som är ett hamnområde där de önskar hitta en motvikt till storskaliga utvecklingstendenser; Kneippen Syd där de ligger långt fram i planeringen och nu för diskussioner om hur de ska gå vidare; Norra Vrinnevi där de diskuterar byggemenskaper som en av nycklarna för en utveckling av området och för att få in nya grupper av människor. Ulrika Lundquist, Malmö stad Ulrika Lundquist på Malmö stad, tidigare Lunds kommun, berättade om byggemenskapen Råbylund i Lund. Råbylund är ett pilotprojekt som har som ambition att området ska vara funktionsblandat men även att transportarbetet ska minska, tanken är att det skall gå att bo och arbeta i samma kvarter. Tomten ligger på kommunal mark och ansågs vara en passande plats för en byggemenskap. Kommunen gjorde en första annonsering där de presenterade sina ambitioner och sin vision. De riktade sig mot fyra potentiella grupper; etablerade par där barnen flyttat ut, unga familjer, professionella intressenter som arkitekter eller ingenjörer och egenföretagare. Annonseringen skedde via en folder, hemsida och stortavlor och det första mötet hölls april Framgångsfaktorerna i processen har bland annat varit att idén hade en stark förankring hos förvaltningen och det var en bred arbetsgrupp med en vid kompentens som arbetade med att få till stånd projektet. Andra framgångsfaktorer var att kommunen gjort 3(8)
4 studieresor till Tyskland och haft ett bra referensexempel i Urbana Villor samt att medlemmarna i den planerade byggemenskapen varit mycket engagerade. Magnus Jörding, Råbylund Magnus Jörding, en av de presumtiva boende i Råbylund redovisade för processen ur ett deltagarperspektiv. Gruppen inledde med att bilda en ekonomisk förening med 8 medlemmar. Markanvisning och detaljplan är i detta läge på väg att fastställas och föreningen ska nu gå ut med ytterligare annonsering och rekrytering med ett mer utvecklat och tydligt förslag till boende. Ulrika Lundquist informerade även om Norra Sorgenfri Malmö ett utvecklingsområde som är tänkt ska präglas av en småskalighet och funktionsblandning. Malmö stad vill åstadkomma en attraktiv och hållbar stad och få in många aktörer och har avsatt två tomter tänkta för byggemenskaper. Göran Wihl, Norra Sorgenfri Göran Wihl är arkitekt och presumtiv boende i Norra Sorgenfri. Han har tillsammans med tre arkitektvänner blivit tilldelade 5 stycken radhusenheter av Malmö stad. Gruppens motiv för att bilda en byggemenskap är att de vill bygga sitt egna hus, de vill bo kvar i innerstaden och de önskar åstadkomma ett hållbart sätt att bo. Frågor som ständigt är aktuella är vad de får ut av projektet och vad det kommer att kosta i slutändan. Göran Wihl menar att det ändå kommer att bli hanterbart då de framtida boende gör planeringen på egen tid och besitter den kompetensen som krävs då de själva är arkitekter. Tanken med projektet är att det ska bli ett flexibelt hus med en mix av bostäder med verksamheter i bottenvåningen och att grönskan ska få ta mycket plats. Pontus Åqvist, Tengbom arkitekter och Jens Formare, Villa Eos Pontus Åqvist, från Tengbom arkitekter som även är en av arkitekterna av och boende i Urbana villor, och Jens Formare presenterade sitt projekt Villa Eos. Jens Formare med syskon äger en tomt i Malmö och vill utveckla den med bostäder. De fick kontakt med Pontus Åqvist på grund av hans tidigare erfarenheter av att arbeta med byggemenskaper och har i detta skede haft inledande möten och workshops. De arbetar enligt en gå, prata och göra- metod vilket innebär att de först går runt för att lära känna tomten och omgivningen och för att få en gemensam bild. Därefter diskuterar de vad de tillsammans vill åstadkomma och sedan utifrån dess kärnvärden skapar de en modell för det önskade resultatet, vilket kan utgöra ett underlag för en detaljplan. De övriga presumtiva boenden i husen kommer in i ett senare skede i processen vilket gör att detta projekt kanske inte är utformat som en traditionell byggemenskap. Fredrik von Platen, Karlskrona seniorhusförening Fredrik von Platen från Karlskrona seniorhusförening presenterade ett projekt som föreningen tillsammans med NCC genomfört i Karlskrona. NCC planerade ett hus och hade svårigheter med att få täckning för alla lägenheterna och seniorhusföreningen 4(8)
5 kunde garantera 17 personer som kunde flytta in, men de hade i sin tur vissa krav på huset. Till exempel önskade de en gemensamhetslokal som de boende kunde använda för möten och sociala aktiviteter. Huvudtanken var att detta ej skulle vara ett äldreboende utan ett framtidsboende, och har medlemmarna gått med i föreningen har de accepterat ett koncept. Konceptet är bo bättre på äldre dar och vill belysa att även äldre har önskemål om ett anpassat boende. Peter Junker, fastighetskontoret Göteborg Peter Junker från fastighetskontoret i Göteborg berättade om ett projekt i Östra Kålltorp där Göteborgs stad ska markanvisa till gemenskapsboende. Ambitionen är att få dels ett kollektivhus dels en byggemenskap. Detaljplaneprocessen tar dock tid vilket kan illustreras av att markanvisningen började för ett och ett halvt år sedan. Peter Junker menar att det krävs att de deltagande är proffs för att kunna leva med så långa tidsmarginaler. I projektet är det de markanvisade som betalar för plankostnaderna och de markanvisade är fem byggbolag samt Cord Siegel som är arkitekt och har ritat och bor i Urbana villor (tillsammans med Pontus Åqvist). Då Cord Siegel inte har samma resurser som byggbolagen har fastighetskontoret beslutat att stå för plankostnaderna själva för att göra projektet möjligt. Projektet planeras till lägenheter där Cord Siegel kommer att göra mycket av den initiala planeringen tillsammans med en liten grupp för att sedan släppa in resterande boende. Drivkrafter och aktörer Temadiskussioner hölls kring två teman: drivkrafterna bakom byggemenskaper och aktörerna hur kommer vi i gång? Diskussionerna inleddes med samtal i mindre grupper för att sedan övergå till diskussion i hela gruppen. Tema 1 drivkrafterna. Vilka är de viktigaste drivkrafterna för byggemenskaper i Sverige, för medborgarna/boende respektive kommunerna/städerna? En viktig drivkraft för byggemenskaper är att få möjligheten att förverkliga ett gemensamt intresse bland de boende, t.ex. temaboende som ekologiskt boende eller boende med sociala aspekter. Byggemenskapens sociala nätverk och en ökad medvetenhet och känsla för sitt grannskap är andra viktiga drivkrafter för bildandet av byggemenskaper. Det individuella och ekonomiska perspektivet är även drivande faktorer då de boende själva får välja vad de prioritera att lägga sina pengar på, även om inte den totala kostnaden för huset minskar har de möjlighet att lägga sina resurser på det de prioriterar i ett bra boende. I Tyskland stimulerar kommuner och städer etablering av byggemenskaper då de avsätter en viss del av sin mark till byggemenskaper, i Hamburg är stadens ambition att avsätta 20 % av sina tomter till sådana projekt. Dessa tomter har ett fast pris vilket gör att för att en byggemenskap ska bli tilldelad tomten måste de ha ett koncept som kommunen tror på eller erbjuda något med projektet som bidrar till en ökad kvalitet till staden. I Sverige kan detta upplägg möjligen stöta på problem då kommunen inte kan sätta ett lågt pris för att gynna en byggemenskap då det finns lagar som säger att kommunen inte får lämna över värden till enskilda personer. 5(8)
6 Tema 2 aktörerna. Hur kommer vi igång? Vilka är de viktigaste aktörerna för att få till stånd fler byggemenskaper? Kommunerna har en stor roll i processen och införandet av fler byggemenskaper. I dagsläget har inte kommunerna någon beredskap eller erfarenhet om det kommer en grupp människor som önskar bilda en byggemenskap. Det är viktigt att de ser och förstår att det finns en vilja och att få en rutin för hur detta ska hanteras. Projektledare kommer även att spela en stor roll i att etablera byggemenskaper. Människor som går ihop i en grupp för att bygga något tillsammans kan komma att råka illa ut om de inte har en projektledare som kan sin sak. Hur ska detta lösas, kan dessa projektledare på något sätt certifieras? I Tyskland finns en uppbyggd kultur för byggemenskaper, där har arkitekter en mer projektledande roll och har erfarenheter att leda byggemenskapsprojekt. Det finns även organisationer som har vana av att leda grupper och samordna dessa i ekonomiska och juridiska frågor, till exempel Stattbau Hamburg (på seminariet representerat av Britta Becher). Diskussion om framtiden Som avslutning fördes en diskussion kring fyra teman i syfte att komma vidare. De deltagande delade in sig i grupper utefter vilket tema som intresserade dem mest. Respektive grupp fick sedan redovisa för hur diskussionen förts. Matchmaking Under temat matchmaking diskuterades framförallt kommunernas roll: hur ska kommunerna från sitt håll få ut kunskapen och hur ska de få igång en process? Diskussionen fördes kring att det behövdes en mental och organisatorisk förberedelse i kommunerna om byggemenskaper och att en kommunal funktion skulle kunna vara att koppla intressenter med varandra och med konsulter. Kommuner skulle även kunna ansvara för att sätta kriterier som underlättar för gruppbildandet (eller sätta kriterier för markanvisning), d.v.s. sätta upp temat för olika byggemenskaper som intresserade sedan får söka. Det diskuterades även om kommuner i sin tomtkatalog skulle kunna uttrycka att det finns utrymme för byggemenskaper och att de även förklara vad detta är. I Tyskland kan man skriva upp sig som en enskild person eller som en grupp på kommuners hemsidor, detta skulle behövas även i Sverige. Föreningen för byggemenskaper har som mål att kunna samla människor och matchmaka på sin hemsida. En alternativ ingång skulle kunna vara att få in byggemenskaper i samband med ombyggnad eller att Allmännyttan eller kooperativ hyresrätt och inte enbart villor eller bostadsrätter, kan vara en öppning för byggemenskaper. En kommunrepresentant underströk att det är viktigt att reflektera över hur mycket ansvar som läggs på kommunerna, om en grupp vill få något gjort så får dessa ta mycket eget ansvar. Kommunen kanske inte kan ta allt det ansvar som man skulle kunna önska. Det är även viktigt att tänka på att för att få kommunen att arbeta med byggemenskaper måste politikerna vara med. Tjänstemän måste få ett uppdrag att göra detta, det krävs uppbackning från politikerna för att få tjänstemän att handla. 6(8)
7 Tid och processer Planeringsprocessen i planering av en byggemenskap är annorlunda mot traditionella projekt. Ett sådant ekonomiskt åtagande som en byggemenskap faktiskt är kräver tillit mellan människor, dels att lära känna varandra som människor, att känna tillit till varandra men även att känna tillit till processen. Det är viktigt att skapa ramar för processen och att arbeta med en modell som är beprövad eller accepterad då detta skapar en trovärdighet utåt, mot finansiärer och andra aktörer. Vad gäller tidsaspekten så finns det framförallt två olika linjer att gå där det i båda fallen är viktigt att fokusera på att trimma processen och att korta skedena. Den första linjen är att byggemnskaper utvecklas för redan detaljplanelagd mark; byggemenskaper har en fördel som kan underlätta t.ex. att ta sig an besvärliga tomter. Den andra linjen är att ett enskilt företag tar sig an detaljplaneprocessen. Företaget tar ansvaret för att planera för detaljplanen och sedan söker man efter boende. Problemet idag är att hela processen från detaljplan till färdigt hus tar så lång till att potentiella grupper hinner tappa sitt engagemang. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att från kommunens sida rita mer flexibla detaljplaner. Finansiering I Tyskland fanns det till en början en skepsis bland banker till att ge lån till ett byggemenskapsprojekt men nu kan det till och med vara lättare att få lån som en del i en byggemenskap då bankerna upplever att det finns en stabilitet i dessa projekt. Hur ska en skepsis som förekommer bland svenska banker kunna övervinnas? En väg att gå vidare är att ordna seminarier för banker och finansiärer om byggemenskaper och hur man i Tyskland arbetar med dessa frågor. Initialt, innan formen på riktigt har etablerat sig i Sverige skulle ett alternativ vara att söka finansiering från Tyska banker som har kunskap om byggemenskaper. Det finns banker som inriktar sig på just byggemenskaper och det skulle möjligen vara för dessa att arbeta med den svenska marknaden. Kommunens möjligheter att underlätta den finansiella frågan är begränsade, men de har en möjlighet att bestämma när i processen de tar betalt för planavgiften vilket skulle kunna underlätta då avgiften skulle kunna tas ut först när planen är klar och finansiering finns. BKN har varit involverade i likande projekt tidigare och har visat intresse för byggemenskaper. Organisation Diskussionen gick kring vad som är en passande form för byggemenskaper, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och då båda är ekonomiska föreningar fungerar båda bra. Det är två saker man bör tänka på i ett inledande skede. Det första är att skriva ett samverkansavtal, hur man ämnar organisera sin tid och utgifter plus att man bör finna en bärande idé för projektet för att samverkan mellan deltagarna ska gå smidigare. I nästa skede då gruppen hittat en tomt kan gruppen med samverkansavtal få ett förhandsbesked om markanvisning. Först när en grupp vet att de har möjlighet att köpa en tomt kan de bilda ekonomisk förening, fram till dess kan finnas en poäng med att avvakta. 7(8)
8 Sammanfattning Dagen började med en inledande presentation av vad fenomenet byggemenskaper innebär och följdes av korta presentationer av projekt relaterade till ämnet. Under dagen diskuterades vilka drivkrafter och aktörer som finns för att få till stånd byggemenskaper i Sverige i större skala; vilka drivkrafter finns för privatpersoner resp. kommuner och vilka aktörer som skulle kunna ta tillvara dess drivkrafter. Dagen fortsatte med temadiskussioner om matchmaking, tid och processer, finansiering och organisation i syfte att få igång en diskussion om hur vi kan gå vidare. Sammanfattningsvis kan sägas att det var en stor entusiasm på mötet och stor samstämmighet om att byggemenskaper är en framtida form för byggande som behövs i landet. För att komma vidare i frågan bör det fokuseras vidare på de nyckelaktörer som är viktiga i utvecklingen av byggemenskaper främst intresserade/boende, projektledare/arkitekter och kommuner. Många olika kompetenser kommer att behövas och det gäller att hålla trycket uppe i frågan då det finns ett ökat intresse för alternativa produktions- och boendeformer. Det finns många nya tankar och idéer och det gäller att hålla dessa vid liv och sprida idéerna hos kommuner och politiker. Det är viktigt att kunskapen om att modellen finns och vad den innebär sprids över landet. Olika projekt har startats på många håll, Föreningen för byggemenskaper har nyligen bildats och Delegationen för hållbara städer har tagit fram en skrift om byggemenskaper och delat ut projektpengar till projekt som handlar om byggemenskaper vilket tyder på att det finns ett stort intresse inte minst hos myndigheter och projektledare/projektörer. För att komma vidare behövs en fortsatt diskussion om: Hur kan man på bästa sätt kan underlätta för bildandet av byggemenskaper, Vilka som är de viktiga aktörer i processen, Undersöka vilket ansvar olika aktörer kan ta på sig, Hur processen bakom ett projekt kan se ut, hur det initieras och drivs, tex tidsaspekten är viktig, Goda exempel från t.ex. Tyskland men också andra länder, En portal för samlande av kunskap bör skapas. Föreningen för byggemenskapers web-projekt kan vara ett viktigt bidrag liksom den handbok för kommuner och privatpersoner Delegationen för hållbara städer givit stöd till. 8(8)
Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1
Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från
Läs merBYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande
BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande Stockholm 2012 10 23 Staffan Schartner Stockholm 26 augusti 2014 Französisches Viertel, Tübingen Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling
Läs merByggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport 2013.03.31
Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Delrapport 2013.03.31 Spridd AB Körsbärsvägen 22 114 23 Stockholm Telefon +46 8 673 03 80 Org.nr 556674-8348 info @spridd.se www.spridd.se
Läs merOm Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt
Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör
Läs meren liten bok om Byggemenskaper
en liten bok om Byggemenskaper 1 Byggemenskaper i fickformat, version 2.0 - juni 2016. En byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare
Läs merByggemenskaper i bostadsförsörjningen
Byggemenskaper i bostadsförsörjningen 2 Titel: Byggemenskaper i bostadsförsörjningen Upplaga: print on demand Tryck: Boverket ISBN tryck: 978-91-7563-606-1 ISBN pdf: 978-91-7563-607-8 Dnr: 3673/2018 Omslagsbild:
Läs merErfarenheter från Karlskrona seniorhusförening Framtidsboende i Karlskrona
Erfarenheter från Karlskrona seniorhusförening Framtidsboende i Karlskrona Casedagen den 17 okt. 2014 Fredrik von Platen, arkitekt SAR/MSA, Senior adviser, f.d. stf GD för Boverket Ordf. Karlskrona seniorhusförening
Läs merByggemenskaper. Ett bidrag till hållbart stadsbyggande
Byggemenskaper Ett bidrag till hållbart stadsbyggande även i Sverige! Innehåll: Bakgrund och sammanfattning 1. Vad är en byggemenskap? 1. Det centrala i byggemenskaper 2. Är byggemenskaper något nytt egentligen?
Läs merByggemenskaper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Slutrapport
Byggemenskaper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Slutrapport 2016.12.22 Spridd Spridd AB Körsbärsvägen 22 11423 Stockholm Telefon +46 8 673 03 80 rg.nr 556674-8348 info @spridd.se
Läs merSTOCKHOLM ON THE MOVE
STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG
Läs merByggemenskap? Folkstaden
Byggemenskap? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ hyresrätt? Byggemenskap? Byggnadskooperativ? Bostadskooperativ? Kooperativ
Läs merOckelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB
Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merDet handlar om Linköpings framtid.
Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merMarkanvisning för bostäder i östra Gårdsten del av Jubileumssatsningen
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2015-10-19 diarienummer 4940/15 Strategisk planering Kristin Cadier telefon 031-368 10 66 e-post: kristin.cadier@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder
Läs merBo bra som senior bygga tillsammans med seniorer
Bo bra som senior bygga tillsammans med seniorer Örebro 2017 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Befolkningsutvecklingen indikerar En annan utmaning ligger i den förväntade befolkningsutvecklingen som
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 och VERKSAMHETSPLAN 2013 Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos
Förhandskopiav 1.2 2013-04-08 sos Föreningen för byggemenskaper har syftet att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att: - samla, utveckla och förmedla kunskap
Läs merVad är ett arkitektkvarter?
Vad är ett arkitektkvarter? Det korta svaret 10 punkter Arkitektkvarteret är ett varumärke för kvalitet och nytänkande - ett nytt sätt att skapa goda bostadsmiljöer. Att vara byggande arkitekt innebär
Läs merBilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper
Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,
Läs merSeniorboendefrågor. SPF seniorerna i Ronneby 23 april 2018 Fredrik von Platen. Arkitekt SAR/MSA * Bostadssakkunnig SPFseniorerna
Seniorboendefrågor SPF seniorerna i Ronneby 23 april 2018 Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA * Bostadssakkunnig SPFseniorerna 65-plussare ökar mest just nu! Friskare, lever längre, sjukdomar kortare tid
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merAnnonsering utanför föreläsningssalen. Föreningen HållKollBos kassör Mygg Hellbom ordnar inför lunch.
RAPPORT FRÅN: Annonsering utanför föreläsningssalen. Föreningen HållKollBos kassör Mygg Hellbom ordnar inför lunch. Nils Söderlund, arkitekt, och Margareta Jaric, ordförande i HållKOllBo, i ett inledande
Läs merMarkanvisning för bostäder vid Faggeliden, Brännö
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2016-06-13 diarienummer 1415/16 Strategisk planering Karin Darj telefon 031-368 11 99 e-post: karin.darj@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Faggeliden,
Läs merFastighetskontoret. Markanvisning för byggemenskap vid Södra Viktoriagatan. Bakgrund
Fastighetskontoret Markanvisning för byggemenskap vid Södra Viktoriagatan Bakgrund Området Södra Viktoriagatan ligger i Vasastaden, i en mycket central del av Göteborg. Det är en blandad stadsdel med nära
Läs merMarkanvisning för bostäder vid Distansgatan/Marconigatan - del av Jubileumssatsningen
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2015-11-23 diarienummer 1173/08 Strategisk planering Joel Blomgren telefon 031-368 12 12 e-post: joel.blomgren@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid
Läs merSveriges byggemenskaper 2016 En statusrapport av läget i landet. Växjö 160411 John Helmfridsson
Sveriges byggemenskaper 2016 En statusrapport av läget i landet John Helmfridsson Sveriges byggemenskaper 2016 - Blir fler - Kunskapen växer - Men grupperna haltar - Vad händer härnäst? Sveriges byggemenskaper
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius
Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer 26 augusti 2014 Lars Rystadius 2014-08-26 lars.rystadius@brandreality.se 2 Tydlig kommunikation bygger på att man har klart för sig vad man vill
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merKompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40
Kompletterande information till ansökan om statligt stöd till projektet Planeringsplattform och projektportal för Byggemenskaper, P 40 Denna ansökan om Statligt stöd till investeringar för åtgärder som
Läs merOrganisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper?
Organisera byggandet smartare och få lägre boendekostnader. Kanske genom bygg- & bogemenskaper? Fredrik von Platen, Arkitekt SAR/MSA Bostadssakkunnig SPF seniorerna FD. tf. generaldirektör BOVERKET Bostadsbyggande,
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merMarkanvisning för bostäder, kontor, handel, parkering mm vid Gamlestads torg etapp 2
Markanvisning för bostäder, kontor, handel, parkering mm vid Gamlestads torg etapp 2 Område och bakgrund Gamlestaden är ett av de viktigaste stadsutvecklingsområdena i Göteborg just nu. Den nya kollektivtrafikknutpunkten
Läs merMistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merBra boende för seniorer
Bra boende för seniorer SPFseniorerna Bohusdistriktet 20 november 2018 på Kungshatt i Kungälv Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA * Bostadssakkunnig SPFseniorerna 65-plussare ökar mest just nu! Vår livslängd
Läs merKTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier,
KTH Stadsbyggnadsakademin. Program hösten 2009. 22 okt: Vilken stad vill vi ha 2030? 8 dec: Res Publica i Stockholm Riktade halvdagsseminarier, studieresa till Spanien Välkommen! Välkommen till KTH Stadsbyggnadsakademin
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen
VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...
Läs merStudieresa Byggemenskaper Tyskland
Deutsch-Schwedische Handelskammer Tysk-Svenska Handelskammaren Studieresa Byggemenskaper Tyskland I samarbete med och med stöd av PROGRAM Följ med Tysk-Svenska Handelskammaren och Föreningen Byggemenskaper
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs merHållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Läs merBygga boplats tillsammans Josephine Nellerup & Joachim Widerstedt
Bygga boplats tillsammans Josephine Nellerup & Joachim Widerstedt Malmö stad hållbarhetsarbete sker med ett holistiskt brett perspektiv Riksdagens arkitekturmål: Arkitektur, form och design ska bidra till
Läs merFöreningens finansieringsmodeller och erbjudande
130220 FÖRENINGEN FÖR BYGGENSKAPER PM / DISKUSSIONSUNDERLAG Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande BAKGRUND Bakgrunden till detta PM är att vi vid styrelsemötet den 21 november diskuterade föreningens
Läs merANSÖKAN OM MARKANVISNING
SID: 1 av 5 ANSÖKAN OM MARKANVISNING Sökande företag:... Kontaktperson:... Ansökan avser:... ANSÖKAN OM MARKANVISNING GÄLLER Enbart bostäder Bostäder och handel/verksamhet Enbart handel/verksamhet Annat
Läs merMarkreservation samt ansökan om planbesked för bostäder vid Hammarkroken inom stadsdelen Hjällbo
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-11-26 Diarienummer 4903/18 Handläggare Anton Lindström Telefon: 031-368 11 74 E-post: anton.lindstrom@fastighet.goteborg.se Markreservation samt ansökan
Läs mer! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merSmart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018
Smart stadsutveckling och förtätning av staden Framgångsrik samverkan mellan alla aktörer genom hela samhällsbyggnadsprocessen 24-25/1 2018 2018-01-24 1 Smart stadsutveckling och förtätning av staden Mina
Läs merKF 50 31 MARS 2014. Nr. 50 Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt KSN-2013-0826.
KF 50 31 MARS 2014 Nr. 50 Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende KSN-2013-0826 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merTjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 5855/14
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2014-12-15 diarienummer 5855/14 Strategisk Planering Anna Olsson telefon 368 11 88 e-post: anna.olsson@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Kortedala
Läs merUtvecklingsbolaget Sverige AB. Från ax till limpa Med byggemenskaper i centrum
Från ax till limpa Med byggemenskaper i centrum Att förverkliga en dröm -Byggemenskapernas utmaningar De kritiska hindren Vad varje projekt måste övervinna 1. Skapa en tidig och hållbar målbild 2. Identifiera
Läs merFem procent byggemenskap hur ska det gå till?
Fem procent byggemenskap hur ska det gå till? Lea-Vanessa Lohr, utvecklingsledare, Fastighetskontoret i Göteborg Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare, Inobi Göteborg, CMB, 180302 Vad är en byggemenskap?
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merTjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden Diarienummer 5260/14
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2014-12-15 Diarienummer 5260/14 Strategisk Planering Anna Olsson telefon 368 11 88 e-post: anna.olsson@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Litteraturgatan
Läs merSkeppsbron nu fortsätter vi utvecklingen
Skeppsbron nu fortsätter vi utvecklingen 2017-02-21 Välkomna! Inledning Älvstaden och Älvstranden Utveckling Ambitionen med Skeppsbron Markanvisningen 5 min 10 min 20 min 20 min Frågor 2 Skeppsbron en
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merNordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!
Nordisk vä rldsutstä llning 2020 Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder! Introduktion Nordic City Network har under flera år arbetat med att utforska den nordiska
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merBostadsbyggande i Dalarna
Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas
Läs merAKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR Av: Hållbart Malmö
AKTIVITETSYTA PÅ TJEJERS VILLKOR 2012-11-16 Av: Hållbart Malmö I Malmö pågår ett omfattande arbete med satsningar på hållbar stadsomvandling. Det långsiktiga och övergripande målet är att skapa en sammanhållen
Läs merPolitisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret
Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering
Läs merFramtidens Vallentuna
Framtidens Vallentuna Vallentunas vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 2016-05-31
Läs merErfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv
Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merTjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 5524/16
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2017-05-22 diarienummer 5524/16 Strategiska avdelningen Sofie Bårdén telefon 368 11 92 e-post: sofie.barden@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder på Södra
Läs merVåra viktigaste tips
Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.
Läs merMarkanvisningspolicy Samrådshandling
Markanvisningspolicy Samrådshandling 2016-01-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Utgångspunkter för markanvisningar... 2 2. MARKANVISNINGSPOLICY... 2 2.1 Vad är en markanvisning?...
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Läs merArbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Läs merDetta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som
Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som beskrivs i dokumentet ingår som villkor vid markanvisning
Läs merLandström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö.
Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. 12 www.byggfakta.se BYGGDE SITT EGET FLERBOSTADSHUS Byggemenskaper blir allt vanligare i Sverige. En av pionjärerna inom projektformen är Anna-Karin
Läs merByggrupper - nya bostadsformer för en blandad och Typ av organisation
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Sökandeuppgifter Namn Spridd AB Personnummer 19710811-0151 Adress Körsbärsvägen 22 Postnummer
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs merGöteborg. Från Älvstrand till Älvstad Att skapa förändring 3 november Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB
Göteborg Från Älvstrand till Älvstad Att skapa förändring 3 november 2017 Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB Rubrik, rubrik, rubrik 2 Rubrik, rubrik, rubrik 3 Rubrik, rubrik, rubrik Möten skapar värden
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merPressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011
Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011 PRESSMEDDELANDE Innehåll 3 Pressmeddelande 5 Varför behövs Andelsägarmetoden? 6 Allmän presentation av Andelsägarmetoden hur går det till? 7 Vad avtalen
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Version 1.2
Version 1.2 Föreningen för byggemenskaper har syftet att verka för byggemenskaper som organisationsform i ny- och ombyggnadsprojekt genom att: - samla, utveckla och förmedla kunskap om byggemenskaper och
Läs merINSTRUKTION LAB. Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT. 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4.
INSTRUKTION LAB Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4. Finansiering 5. Planering 6. Genomförande 7. Efterarbete NORDICCITYNETWORK.COM
Läs merDeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Läs merVision centrumutveckling
Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll
Läs merByggherredialog i Fullriggaren
Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merTjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 2917/15
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2015-08-31 diarienummer 2917/15 Strategisk Planering Anna Olsson telefon 031-368 11 88 e-post: anna.olsson@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Radiotorget
Läs merMarkanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016
Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande
Läs merGULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN
GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPGIFTER OM SÖKANDEN 1.1. Uppgifter om Sökandens namn och organisationsnummer. 1.2. Ägarkedjan/koncernen upp till slutlig ägare. 1.3. Kontaktperson för
Läs merPLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan
Nr. 1 2013 PLANERING AV STAD & LAND Finansiell omtanke PLANERA FÖR BOSTÄDER Bostadsbehov Kontraproduktiva utredningsförslag Socialt blandat boende Service i samverkan Linking social capital, Praktisera
Läs merBostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
Läs merCentrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
Läs merJuryutlåtande Idé- och markanvisningstävling Hågelby
2016-02-24 1 Juryutlåtande Idé- och markanvisningstävling Hågelby I mars 2015 bjöd Botkyrka kommun in investerare, entreprenörer och byggbolag till en idé- och markanvisningstävling för att få in idéer
Läs merPresentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014
Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling
Läs mer