Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande

Transkript

1 FÖRENINGEN FÖR BYGGENSKAPER PM / DISKUSSIONSUNDERLAG Föreningens finansieringsmodeller och erbjudande BAKGRUND Bakgrunden till detta PM är att vi vid styrelsemötet den 21 november diskuterade föreningens möjligheter att på olika sätt finansiera och långsiktigt stärka vår verksamhet genom att, bland annat, förmedla olika typer av konsulttjänster riktade till kommuner, samt genom att erbjuda möjligheter till annonsering för konsulter via vår hemsida. Denna fråga har i på olika sätt diskuterats under hela det föregående året och är i sin tur i sina konsekvenser kopplad till flera frågeställningar om vilken roll föreningen egentligen ska spela för utvecklingen av byggemenskaper i Sverige och hur vi ska förhålla oss till de olika aktörer som finns på den framväxande marknaden för tjänster riktade till byggemenskaper. Kort sagt: vad ska vi vara för förening? Och: Vem ska vi vara till för? Frågan har varit lite av en surdeg vid våra styrelsemöten och vid mötet den 21 november fick undertecknade till uppgift att ta fram ett helhetsförslag för hur föreningens finansieringsmodell skall utvecklas. Det är så vi tolkat beslutet och funderat kring frågeställningen: hur ska vi få in pengar för att utveckla vår verksamhet och vad innebär olika intäktsmodeller för vad vi blir för förening? Det hela resulterar i att man måste vända på frågan RESONEMANG Man kan inledningsvis konstatera att problematiken kring finansiering och erbjudande består av flera delar som är sammankopplade. För att bara peka på några frågeställningar som är relevanta att diskutera i detta sammanhang: 1. Hur kan en hållbar och realistisk intäktsmodell se ut som ger föreningen inkomster på dagens nivå? Hur kan denna modell skalas upp i takt med att vi får en växande roll (är det önskvärt?) för att möjliggöra en vidareutvecklad och fördjupad verksamhet? 2. Hur kan föreningen utvecklas till en reell samlingspunkt och intresseorganisation för aktiva byggemenskaper och för byggemenskapstanken? Hur ger vi byggemenskaperna en meningsfull och vettig service som de faktiskt efterfrågar?

2 3. Hur kan föreningen upplevas som en trovärdig, självständig och seriös aktör av kommuner? Kan föreningen leva upp till de förväntningar som finns från många kommuner på att vi ska spela en aktiv roll i att stimulera och hjälpa fram byggemenskaper? 4. Hur kan föreningen ge bästa möjliga förutsättningar för små aktörer med erbjudanden som riktar sig till byggemenskaper att nå ut och inte dränkas av större aktörer som kan antas efterhand gå in på marknaden? 5. Hur professionella kan/bör vi vara? Vi har till dags datum haft en arbetande styrelse som har utfört mycket av vårt praktiska arbete genom sitt ideella engagemang. Kan de ambitioner som uttryckts för vårt erbjudande till kommuner och byggemenskaper utvecklas på dessa grunder eller behöver vi organisera oss på något annat sätt? 6. Relationen mellan föreningen och idén om ett bolag knutet till föreningen som tidigare har diskuterats i styrelsen. ANNONSERING VIA HEMSIDAN Vår nya hemsida kommer, när den kommer, vara en samlingsportal för byggemenskaper, kommuner och konsulter riktade till byggemenskaper. Det kommer genera många fler användare, mycket mer trafik och bättre exponering både för konsulter och för kommuner som vill nå byggemenskaper med sina erbjudanden. Det innebär också att det kan finnas möjligheter för föreningen att kapitalisera på trafiken, främst genom att ta betalt av konsulter som vill nå ut med sina erbjudanden. Kan vi å ena sidan tillhandahålla relativt öppna möjligheter för alla konsulter att registrera sig på lika villkor i databasen för att ge bredast möjliga service till byggemenskaper och intresserade och samtidigt, å andra sidan, ta betalt för att synas större med annonser på startsidan? Bör/kan vi differentiera kostnader för annonsering i databasen baserat på olika aktörers storlek? Ett möjligt upplägg kunde exempelvis vara 20: per anställd, dock lägst 500: och högst 5000: Ska avgiften vara en engångsavgift eller en årsavgift? Hur länge kommer det vara relevant för konsulter att få tag i kunder via portalen? För bannerannonser (mer synliga) på startsidan kanske en liknande, men dock mer progressivt utformad, avgiftsmodell kan tillämpas? T ex: 50: per anställd, dock minst 1000: och max : per månad.

3 Ska kommuner betala något för att annonsera via hemsidan? En administrationskostnad är inte orimlig att tänka sig, men den bör inte vara så stor att den gör annonsering på hemsidan till en fråga som måste förankras med en förvaltningsledning, dvs höjer trösklarna. Byggemenskaper som är medlemmar i föreningen bör kunna använda portalen utan att betala några merkostnader. Vad skulle detta kunna generera i intäkter? Ponera att vi har 20 konsulter registrerade som betalar en årsavgift på i genomsnitt 1000: per företag samt två annonser på startsidan som ger i genomsnitt 2000: per månad. Hemsidan skulle då generera cirka i årsintäkt. Lyfter portalen och byggemenskapsrörelsen så som vi ser framför oss kan årliga intäkter mellan med denna prissättning vara möjliga att tänka sig. På kortare sikt är det inte troligt att vi kommer kunna få ut lika mycket inkomster från hemsidan. En variant som vi funderar på då är om man istället kan subventionera det ideella arbete som ett flertal personer gör för föreningen genom att ge en möjlighet för aktiva medlemmar i föreningen som driver företag att annonsera gratis eller subventionerat via hemsidan. Här finns dock den problematiska dimensionen av att olika medlemmar i föreningen därigenom får olika fördelar av sitt ideella engagemang. VÅR RELATION (OCH TJÄNSTER) TILL KOMMUNERNA Vi har på kort tid kommit att spela en roll i flera kommuners satsningar på byggemenskaper. Denna roll har vi tagit utan egentligen ha organisatoriska förutsättningar för att leva upp till de förväntningar som detta innebär på föreningen. För att vi ska kunna utveckla hur vi kan delta i processer runt om i landet kan det å ena sidan vara lämpligt att samla ihop vad vi kan göra i någon form till ett erbjudande och å andra sidan klargöra vilka kostnader de olika delarna av erbjudandet innebär. Några exempel: Utbildningar för tjänstemän och politiker Delta på / organisera informationsträffar och utbildningar för byggemenskaper Organisera och leda matchmaking träffar Företräda byggemenskaper i planprocesser innan de är bildade Å kommunens vägnar vara ett stöd till byggemenskaper (kommunen sluter avtal med föreningen om att föreningen sak leverera ett praktiskt och organisatoriskt stöd till aktiva byggemenskaper, detta kan kommunen i sin tur lägga på markkostnaden) Hjälpa kommuner i svårare lägen (med lägre efterfrågan) att ta initiativ till och lyckas med att genomföra byggemenskaper. Denna typ av tjänster skulle kunna erbjudas på en basis av timpeng och i den mån som vi har brist på egen personal eller förmåga köpas in från företag som föreningen i sin tur knyter avtal med.

4 BYGGEMENSKAPERNA I vilken form kan byggemenskaper ge föreningen inkomster och i vilken mån är det intressant att de bör göra det? Nog bör väl frågan istället ställas från andra hållet: hur kan föreningen ge aktiva byggemenskaperna en tydlig nytta? Om vi kan göra det så bör en inte obetydlig del av föreningens inkomster på sikt kunna komma från aktiva eller genomförda byggemenskaper. Att utveckla vilken nytta vi kan ge till byggemenskaper är centralt för att klargöra vår framtida roll som förening. Har vi en roll att spela om fem tio år? Kan föreningen utveckla ett antal tjänster som intresseorganisation och stödorganisation som är relevanta för byggemenskaper, exempelvis: Finansieringsförmedling, borgensåtaganden Utbildningar, möjlighet att delta på centrala utbildningsdagar Rådgivning (juridisk, ekonomisk, allmän) Upphandlingsstöd gentemot entreprenörer Förmånliga avtal med konsulter Vägledningar och guidning Hotline telefonnummer där man får hjälp med svar på frågor Konflikthantering Kvalitetssäkring och garant gentemot kommuner Planeringsstöd, hjälpmedel och verktyg Möjlighet att byta erfarenheter med andra byggemenskaper via både centrala och lokala träffar Politisk uppbackning på nationell och lokal nivå Tillgång till egna informationssidor på portalen för byggemenskaper Nyheter och information Erfarenhetsåterföring och dokumentation Kanske kan man utifrån dessa erbjudanden utveckla ett differentierat medlemskap för byggemenskaper där det är möjligt att vara med på olika nivåer, från ett enkelt medlemskap (byggemenskapen är röstande medlem i föreningens möten) till ett servicemedlemsskap som ger tillgång till fler stödjande tjänster? Man kan t ex inspireras av organisationer som Villaägarnas riksförbund som är väldigt duktiga på att ge sina medlemmar ett mervärde (förmånliga avtal, försäkringar, rådgivning, rabatter mm) för medlemskapet. Byggemenskaper har som mest pengar i samband med att man tar upp ett bostadskreditiv för att genomföra sitt byggprojekt. En möjlig idé är att föreningen under byggemenskapens uppstartsfas är behjälplig, tillgänglig och delaktig på olika sätt för att stötta byggemenskapen i utbyte mot ett avtal med byggemenskapen som innebär att föreningen ersätts för sitt arbete med motsvarande 0,5 % av den totala projektkostnaden. Fram till erläggande av denna totala ersättning betalar aktiva byggemenskaper på denna tjänstenivå 100 kronor per medlem per månad (exempelvis) till föreningen, ett belopp som ackumuleras och därefter avräknas vid slutreglering av projektet. Ett räkneexempel: För en byggemenskap med 20 lägenheter och en genomsnittlig totalkostnad på 2 miljoner per lägenhet skulle det ge cirka : i intäkt till föreningen (10 000: per lägenhet).

5 Villkoret för att detta ska vara intressant för byggemenskaperna är att föreningen gör ett väldigt tydligt åtagande i vad vi kommer och kan erbjuda. Men sett till helheten är det en liten kostnad i samband med ett byggprojekt för ha en egen intresseorganisation i ryggen som kan ge stöd genom processen. Det innebär ett strukturellt problem för en rörelse som vår att byggemenskaper genomförs under en begränsad tid och när de är genomförda är de inte längre byggemenskaper. Räcker det med att bygga vårt medlemskap på aktiva byggemenskaper eller bör vi kanske, likt HSB, knyta ett mer permanent band till projekt som en gång har genomförts som byggemenskaper, även efter projektets avslutande hålla kvar dem i föreningen? Hur då? Vad har de för gemensamma intressen efter genomförandet? SAMVERKAN MED FINANSINSTITUT En central fråga för att hjälpa byggemenskaper att genomföra sina projekt är finansieringen. Här finns en tydlig uppgift för föreningen att identifiera lösningar som gör det möjligt för byggemenskaper att klara finansiering. En idé i sammanhanget kan vara att vi söker ett närmare samarbete med specifika kreditgivare. Vi skulle exempelvis kunna inleda ett samarbete med Ekobanken och fungera som deras kvalitetsgarant gentemot byggemenskaper. Föreningen kan ta ett särskilt ansvar för genomförandeförmågan hos byggemenskaper som är anslutna till föreningen och därigenom minska Ekobankens bedömda risk det kan möjliggöra för dem att gå in som kreditgivare riktade specifikt till byggemenskaper, alternativt som borgenärer. I ett sådant avtal ligger också en fördelning av kapitalrisker och intäkter mellan föreningen och ekobanken, vilket kan vara en del av föreningens intäkter. ANNAN SAMVERKAN Man kan också tänka sig att vi utvecklar andra typer av samverkan med organisationer som vill stötta oss därför att byggemenskaper ligger i linje med deras ambitioner eller kan hjälpa dem att förverkliga specifika idéer. Vi kan t ex tillsammans med Naturskyddsföreningen ta fram ett särskilt koncept för ekobyggemenskaper eller tillsammans med kooperationen ta fram en särskild kooperativ lösning. CERTIFIERING AV KONSULTER Vilka konsulter vågar byggemenskaper anlita? Föreningen skulle kunna erbjuda certifiering till konsulter (arkitekter, projektledare, processledare, byggare, konstruktörer ) som vill jobba med byggemenskaper. Det kan innebära att utbilda konsulterna med fokus på dialogprocesser, projektledning, dokumentation, demokratisk planering etc. Certifieringen innebär ett stöd för byggemenskaperna och kan även generera intäkter till föreningen.

6 ANDRA INTÄKTSKÄLLOR? Avslutningsvis finns även andra intäktskällor som troligen kommer spela stor roll på lång sikt, men ännu mer har gjort det på kort sikt. Det handlar exempelvis om: Att organisera studieresor Konferenser Enskilda medlemskap Försäljning av material Intäkter från studieförbund för den studieverksamhet vi utvecklar lokalt. VAD FÖRENINGEN SKA VARA PÅ SIKT Föreningen för byggemenskaper är nu med och öppnar dörren för en ny svensk folkrörelse. Vi trycker på politiskt och hjälper till att påverka kommuner mm. Vi har som ambition att utbilda och hjälpa till på olika sätt. Inspirera och leda. Detta är på många vis typiskt svenskt en gräsrotsrörelse som i ett ganska tidigt skede organiserar sig för sina gemensamma intressen genom ett nätverk/intresseorganisation. Vi tror att det finns en stor poäng i detta: byggemenskaper kan bli till något mer än enskilda projekt. Genom en samverkan som byggs underifrån kan byggemenskaperna nå en verklig styrka och förändra landskapet, samt nå en seriös status. Om tio år kanske byggemenskaper tagna tillsammans är Sveriges största byggherre? Det finns en viss risk i detta också. En förening som växer sig för stor kan tendera att bli en ny nivå med egen agenda, ovanpå de medlemmar den ska representera. Kriteriet för att vi inte ska gå den vägen måste vara att vi på sikt tydligt blir en fackorganisation som får sin prägel och styrs av aktiva byggemenskaper. BESLUTSFÖRSLAG Vi föreslår: att styrelsen utifrån detta PM:s inriktning ger ett uppdrag till någon styrelseledamot att till kommande styrelsemöte ta fram ett förslag på kortsiktig respektive långsiktig finansieringsstrategi. Karin Saler Erik Berg