ärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion
|
|
- Carl-Johan Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Adaptation = anpassning Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Adaptation är en irreversibel respons på en permanent ändring i miljön Varje art har ett aktivitetsrum som defineras av dens miljö Fenotypisk plasticitet = reaktionsnormer Exempler Acklimatisering Stora adaptationsutmaninger: havsförsuring Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness En adaptation måste vara: ärftlig (baserat på genomet) ha en specifik funktion skapat av naturlig selektion Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Genotyp fenotyp miljö 1
2 Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Nucella (purpursnäcka) Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness 2
3 Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Spiraltång (Fucus spiralis) Blåstång (Fucus vesiculosus) Sågtång (Fucus serratus) Adaptation är ett resultat av naturlig selektion av egenskaper som ökar fitness Vad är inte en adaptation? Adaptation är en irreversible respons på en permanent ändring i miljöet Ljus 3
4 Adaptation är en irreversible respons på en permanent ändring i miljöet Temperatur Adaptation är en irreversible respons på en permanent ändring i miljöet Anpassning till predation Adaptation: ett exempel från forskningen Photo: Peter Thor Photo: Susanna Klotz Acartia tonsa Acartia clausi Genetiskt nära Samma life history Samma ekologiska niche Sympatriska Utgör en stor del av djurplankton i kustnära hav Thor et al.: Impact of salinity changes in estuarine copepods UNIVERSITY OF GOTHENBURG 4
5 Adaptation: ett exempel från forskningen Nauplii fem -1 d -1 Fekunditet = EPR (ägg hona -1 d -1 ) x EHS (%) 30 A. tonsa A. clausi PSU PSU Calliari et al. (2006) in MEPS Thor et al.: Impact of salinity changes in estuarine copepods UNIVERSITY OF GOTHENBURG Adaptation: ett exempel från forskningen 4 3 respiration/epr= tillväxtomkostningar) A. tonsa A. clausi Stress PSU PSU Calliari et al. (2006) in MEPS Thor et al.: Impact of salinity changes in estuarine copepods UNIVERSITY OF GOTHENBURG Varje population har ett aktivitetsrum som defineras av dens miljö A. tonsa A. clausi 5
6 Fenotypisk plasticitet fenotypisk plasticitet Fenotypen är ett reglerat uttryck för genotypen Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Fenotypisk plasticitet är en REVERSIBEL respons på en ändring i miljöt Vad är skildnaden mellan adaptation och fenotypisk plasticitet? Hur mätar man denna skildnad Fenotypisk plasticitet Reglering i transkription Reglering i translation Reglering av proteiner Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Fenotyp 2 Reaktionsnorm Fenotyp 1 Figur 6.13 Ricklefs Miljö A Miljö B 6
7 Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Reaktionsnormer -genotyp-miljö interaktioner Genotyp A Egenskapsvärde Genotyp B miljö 1 miljö 2 miljö 1 miljö 2 fenotyp 1 fenotyp 2 fenotyp 3 fenotyp 4 Reaktionsnorm Reaktionsnorm Genetisk skillnad 7
8 Fenotypisk plasticitet kan beskrivas som reaktionsnormer Reaktionsnormer -fenotyp-miljö interaktioner Exempel 1 Exempel 2 Inducerat försvar hos makroalger H 2O florotannin florotannin 8
9 Exempel 3 Inducerat försvar hos mikroalger 8 Gifinnehåll Kontroll Med hoppkräftor Exempel 4 Mossdjur som utvecklar taggar för skydd mot predatorer (nakensnäckor) Hur mätar man skildnaden mellan adaptation och fenotypisk plasticitet? 9
10 Acklimatisering = förändringar av individers fysiologi Havsförsuring Havsförsuring 10
11 Havsförsuring Larvutveckling hos sjöborrar Havsförsuring Korallers kalsifiseringshastighet = tillväxtshastighet g m -3 år -1 cm/år g cm -3 11
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10
Anpassningar: i variabla miljöer & Livshistorier och evolutionär fitness Kap. 9&10 Jätte-stora röda sammetskvalstret Förutsättningar för naturligt urval som leder till evolution: * Avkommeproduktion >
Genetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Den evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 1: Evolution och naturlig selektion Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Kanada Peterborough liftlocks Johnson Hall University of Guelph Lund Ekologihuset Erik Svensson Ischnura elegans
Är prionproteiner lamarckistiska element?
Är prionproteiner lamarckistiska element? Kristina Gawelin Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Prionproteiner
Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv
Biologiskt kön i ett evolutionärt perspektiv inte så statiskt som vi tror? Sören Nylin, Zoologi Are boys and girls really that different? Twenty years ago, doctors and researchers didn t think so. It's
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Tensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket
Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var
Östersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet
Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari
Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 högskolepoäng Basic principles in Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM
FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM Jonathan Havenhand, Göteborgs Universitet Tjärnö wallpaperswide.com VÄXTHUSEFFEKTENS ONDA TVILLING de senaste 150 år har haven blivit ~ 26 % surare inom
Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU
Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga
Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion
C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.
Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution
Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Domesticeringsprocessen, teorier om hundens evolution Mija Jansson Domesticering Processen där vilda djur anpassas till ett liv där
Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI
Det åldrande minnet Lars Bäckman Aging Research Center, KI SNAC-K dagen, 14 oktober, 2015 Vad vet vi idag? Episodiskt minne och arbetsminne försämras i åldrandet, medan kunskapsminne och procedurminne
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
for a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Klimatscenarier i miljömålsarbetet
Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad
Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson
Hundens evolution och domesticering Mija Jansson Hundens evolution, genetik och beteende 7.5 hp Stockholms universitet Erkännanden Cornelia Klütsch, KTH (domesticering, svenska hundraser) Peter Savolainen,
En trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 3: Arter och artbildning Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Vad är en art? Linné: endast klassificering Darwin: finns arter på riktigt när en art kan ändras med tiden? Artbegrepp
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Det befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se
Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information
Information om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR
STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR Det är inget särskilt med havet runt Hallands Väderö förutom att där finns tre av landets havslevande däggdjur: Knubbsäl, gråsäl och tumlare. Skären runt ön är den enda
Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP BIO214 Dynamik i naturliga populationer - från individ till ekosystem, 15 högskolepoäng Dynamics of natural populations - from individuals to ecosystems, 15
Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays
Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects
VARGAR OCH DNA ANALYS
VARGAR OCH DNA ANALYS KAJ GRANLUND FIL.MAG, PENSIONÄR I DAG VARGAR, I MORGON NÅGOT NYTT Junseletiken Värmlandsvarg, Sverige Min jycke från 1965 Nord Odal ulven fra Norge Auli, Finland - När allt som
Ackrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys
Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin
Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet
Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Naturvårdvården & främmande arter
Naturvårdvården & främmande arter Melanie Josefsson, Naturvårdsverket 6 oktober 2010 Vad är en främmande arter? CBD definitioner Främmande art art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats
Personlighet hos djur.
Personlighet hos djur Ulrika.Alm-Bergvall@zoologi.su.se Föreläsningens innehåll 1. Vad är personlighet? 2.Varför studeras personlighet? 3. Metoder att studera personlighet? 4. Exempel på studier Nyfiken
Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Tidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Avelsarbete för bättre ledhälsa
Avelsarbete för bättre ledhälsa Svenska Sennenhundklubbens Uppfödarkonferens 24 oktober 2010 Sofia Malm Inst. för husdjursgenetik, SLU Foto: Åsa Lindholm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet
Populationsstruktur Hos Kräftdjuret Nitocra Spinipes Inom Bedömning Av Sedimentkvalitet Niklas Ricklund Handledare: Dr. Magnus Breitholtz (ITM), Dr Johan Persson (WSP) Examensarbete 20p vid Stockholms
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014
Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie
Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans
Information om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Biologisk mångfald - inte bara arter. Kerstin Johannesson Göteborgs universitet Tjärnö
Biologisk mångfald - inte bara arter Kerstin Johannesson Göteborgs universitet Tjärnö Atlantlax NILSSON et al. 2001 Mol Ecol Internationellt och nationellt politiskt mål och vision: All biologisk mångfald
Stressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448
ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Grundläggande Idéer Algoritmens komponenter Numerisk optimering Genetisk Programmering. Genetiska Algoritmer
Genetiska Algoritmer 1 Grundläggande Idéer 2 3 4 Exempel Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Parallell optimering inspirerad av biologisk evolution Population av hypoteser Urvalprocess
Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar
Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en
Genetiska Algoritmer
Linköpings Universitet Intutionen för datavetenskap Artificiell Intelligens HKGBB0 HT-2003, oktober Genetiska Algoritmer Som problemlösning Anna Skoglund annsk334@student.liu.se 0 Abstract Genetiska algoritmer
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av
Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson
Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport Mija Jansson Inavel F = 0.125 Sjuka/friska hundraser, inavel Förlust av genetisk varation: Founder Genom Ekvivalenter 1 FGE Sjuka/friska hundraser,
Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle
Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat
Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh
Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig
Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s)
Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s) Oppositionsledare Byggnadsnämnden och allt-i-allo. Telefon: 019-21 40 08 Mobil: 0703-49 74 94 E-post: peter.dahlgren@orebro.se Web: www.peterdahlgren.se
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie
Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Farmakogenetik/genomik
Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Möjligheter med GMO. Jens Sundström
Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?
Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Är de växter vi ser här genetiskt identiska med de som fanns där för 10000 år sedan?! Är de naturliga?! Olof Olsson Department
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.
Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik Rapport 66/04 LANDSKRONA 16 JULI 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...
Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering
Biologisk utvärdering av kriterier för mudderdeponering Ann-Sofie Wernersson, asw@fbe.se FB Engineering/Flygfältsbyrån Förorenade sediment -problem och möjligheter RENARE MARK 19 Nov 2008 Utvärdering av