BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014"

Torbjörn Bergström
för 7 år sedan
Visningar:

1 @ungdomsb

2 BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014

3 TYPFÖRETAGET RÄKNAR MED OFÖRÄNDAT PERSONALANTAL Fråga: Totalt sett, hur många tror du att ni kommer vara i er organisation om tre år? Ungefär lika många som idag 67% Fler än idag 19% 86% Färre än idag 13% Ingen uppfattning 1%

4 DE FLESTA SOM GÅR I PENSION KOMMER ATT BEHÖVA ERSÄTTAS Fråga: Hur stor del av individerna som går i pension räknar ni med att behöva ersätta? De flesta eller samtliga 70% Hälften 11% Få eller inga 18%

5 REKRYTERINGSBEHOVEN VARIERAR REGIONALT 2657 st. Götaland (södra Sverige) 1066 st. Svealand (Mellansverige) 1139 st. Norrland (norra Sverige) 403 st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för de företag som inte har besvarat undersökningen

6 KOMPETENSNIVÅERNA SOM HAR ANVÄNTS I UNDERSÖKNINGEN 1. Kompetensnivå 1: Kräver i normalfallet en civilingenjör Rollerna kännetecknas av: Analys- och utvecklingsarbete som kräver hög akademisk kompetens. Rollerna har en relativt hög grad av ansvar och självständighet från start. T. ex: Nät- och kraftsystemsanalytiker, Projektledare (avancerad nivå) 2. Kompetensnivå 2: Kräver i normalfallet en högskole- eller civilingenjör Rollerna kännetecknas av: Analysarbete, dock på en något lägre nivå än kategori ett. Visst inslag av driftsfrågor. Krav på akademisk kompetens. Lägre grad av ansvar och självständighet än kategori ett. T. ex: Elkvalitetsanalytiker, Elnätsanalytiker, Underhållsanalytiker, Elnätsspecialist, Kontrollanläggningsingenjör, Utvecklingsingenjör 3. Kompetensnivå 3: Kräver i normalfallet en högskoleingenjör Rollerna kännetecknas av: Driftsfrågor frågor på avancerad nivå som kräver akademisk kompetens. T. ex: Planeringsingenjör, Driftingenjör, Anslutningsingenjör, Projektledare, övriga nivåer, Projektingenjör, Underhållsingenjör 4. Kompetensnivå 4: Kräver i normalfallet en yrkeshögskoletekniker eller en högskoletekniker Rollerna kännetecknas av: Driftsfrågor frågor som behöver specialiserad yrkeskompetens. Arbetsuppgiften kan vara av operativ eller annan t ex planerande karaktär. T. ex: Driftplanerare, Drifttekniker/driftmaskinist, Distributionstekniker, Projektör, Kontrollanläggningstekniker, Stationstekniker/maskinist, Beredare 5. Kompetensnivå 5: Kräver i normalfallet en yrkeshögskoletekniker eller en examen från gymnasiets specialinriktade program med särskild inriktning mot kraftproduktion/distribution Rollerna kännetecknas av: Operativa arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom eldistribution/elproduktion. T. ex: Distributionselektriker, Ledningsmontör/anläggningsmontör, Stationsmontör, Vindkrafttekniker, Vattenkrafttekniker 6. Kompetensnivå 6: Kräver en yrkeshögskoletekniker eller en examen från gymnasiet övriga områden Rollerna kännetecknas av: Operativa arbetsuppgifter som kräver särskild kompetens och färdigheter inom annat område än eldistribution/elproduktion. T. ex: Styr- och reglertekniker, Underhållstekniker

7 REKRYTERINGSBEHOV TOTALT PER KOMPETENSNIVÅ* Fråga: Ungefär hur många tekniker och ingenjörer räknar ni med att behöva rekrytera inom respektive område under kommande tre år? Kompetensnivå 1: roller i som normalfallet kräver en civilingenjör 435 st. Kompetensnivå 2: roller som i normalfallet kräver civil- ELLER högskoleingenjör 595 st. Kompetensnivå 3: roller som i normalfallet kräver en högskoleingenjör Kompetensnivå 4: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskole- ELLER högskoletekniker Kompetensnivå 5: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskoletekniker eller gymnasieexamen med inriktning kraftdistribution Kompetensnivå 6: roller som i normalfallet kräver en yrkeshögskoletekniker eller gymnasieexamen 608 st. 402 st. 361 st. 228 st st. * Siffrorna är har justerats baserat på en prognos för de företag som inte har besvarat undersökningen

8 YRKEN SOM UPPLEVS EXTRA SVÅRA ATT REKRYTERA Fråga: Finns det någon eller några yrkeskategorier som ni upplever som extra svåra att rekrytera inom? Beredare Driftingenjör Elnätsspecialist Projektledare (avancerad nivå) Distributionselektriker Projektingenjör Drifttekniker/driftmaskinist Vattenkrafttekniker Nät- och kraftsystemsanalytiker Styr- och reglertekniker Projektledare (övriga nivåer) Underhållsingenjör Projektör Planeringsingenjör Elnätsanalytiker Kontrollanläggningsingenjör Distributionstekniker Ledningsmontör/anläggningsmontör Elkvalitetsanalytiker Kontrollanläggningstekniker Stationsmontör Underhållsanalytiker Utvecklingsingenjör Driftplanerare Vindkrafttekniker Underhållstekniker Öppen annan Nej, ingen särskild 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 11% 11% 10% 8% 7% 6% 6% 5% 4% 4% 4% 4% 15% 14% 13% 16% 17% 22% 25% 27% Exempel på svar: Automationsingenjörer Ekonomer Mek. konstruktör Miljöingenjör Elkraftingenjörer Dammsäkerhet Fjärrvärmekompetens

9 NYCKELRESULTAT Det totala rekryteringsbehovet av tekniker och ingenjörer kommande tre år uppgår till drygt 2600 personer. Rekryteringsbehovet är relativt jämnt fördelat över de sex olika kompetensnivåerna, där roller som i normalfallet kräver högskoleingenjörer är enskilt vanligast. Kompetensnivåerna skiljer sig dock mellan energislagen, där kärnkraften har det främsta behovet av högutbildad arbetskraft. Rekryteringsbehovet handlar främst om ersättningsrekryteringar två tredjedelar av företagen förutspår ett oförändrat antal anställda på tre års sikt. Över hälften av företagen tror att de kommer att få ganska eller mycket svårt att genomföra de planerade rekryteringarna. De enskilda roller som bedöms svårast att tillsätta är beredare, driftsingenjör samt projektledare på avancerad nivå. Sex av tio företag bedriver någon form av aktiviteter riktade mot individer i utbildningssystemet. I typfallet är dessa riktade mot gymnasiet och högre utbildning.

10 FRÅN (ENERGI)INTRESSERAD TILL (EL)ENGAGERAD En målgruppsanalys om intresset för energirelaterade utbildningar Ungdomsbarometern

11 TRE MÅLGRUPPER SOM KOMMIT OLIKA LÅNGT I UTBILDNINGSSYSTEMET Analysen baseras på en undersökning bland cirka 800 energistudenter på högskolan, yrkeshögskolan och gymnasieelever. MÅLGRUPPER POTENTIELLA PÅ GYMNASIET ENERGISTUDENTER PÅ HÖGSKOLA ENERGISTUDENTER PÅ YRKESHÖGSKOLA Går: [NV], [TE] eller [EE] [Kan tänka sig att arbeta i energibranschen] Studerar: [Elkraft], [Energiteknik], [Elektroteknik], [Energisystemteknik] eller motsvarande inriktningar på andra ingenjörsprogram Studerar: [Energitekniker], [Elkrafttekniker], [Drifttekniker], [Anläggningsmontör]

12 INTRESSE FÖR TEKNIK OCH MILJÖ SAMT ARBETSMARKNAD STYR UTBILDNINGSVALEN Fråga: Gymnasieelever: Vad tror du kommer att avgöra vilken utbildning du väljer efter gymnasiet? Studenter: Varför valde du den utbildning du går just nu? GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA INTRESSE FÖR UTBILDNINGEN OCH DE JOBB DEN LEDER TILL ARBETSMARKNADEN OCH MÖJLIGHETER TILL JOBB EFTER UTBILDNINGEN GYMNASIEELEVER VAD UTÖVER OVAN KOMMER AVGÖRA DERAS VAL? EFTERGYMNASIALA ENERGISTUDENTER VARFÖR UTÖVER OVAN VALDE DE UTBILDNINGEN? BETYG OCH ANTAGNINGSPOÄNG TILL UTBILDNINGEN GEOGRAFISK PLATS INTRESSE FÖR MATTE, FYSIK OCH KEMI NATURLIG FORTSÄTTNING PÅ GYMNASIEINRIKTNINGEN ENGAGEMANG FÖR KLIMAT OCH MILJÖ ATTRAKTIVA UTBILDNINGSANORDNARE SÅG DET SOM EN UTMANING I första hand skiljer intressen potentiella gymnasieungdomar från andra ungdomar

13 TEKNIKINTRESSE ÄR EN GEMENSAM NÄMNARE FÖR SAMTLIGA GRUPPER Fråga: Hur intresserad är du av nedan redovisas utmärkande intressen jämfört med andra ungdomar. POTENTIELLA PÅ GYMNASIET ENERGISTUDENTER PÅ HÖGSKOLA ENERGISTUDENTER PÅ YRKESHÖGSKOLA NATURVETENSKAP OCH TEKNIK NATURVETENSKAP OCH TEKNIK FRILUFTSLIV LÖSA TEKNISKA UPPGIFTER OCH PROBLEM LÖSA TEKNISKA UPPGIFTER OCH PROBLEM SNICKRA, MÅLA MM ELEKTRONIK OCH TEKNISKA PRYLAR STUDERA/STUDERA VIDARE LÖSA TEKNISKA UPPGIFTER OCH PROBLEM SPELA DATA- OCH TV-SPEL MILJÖFRÅGOR/EKOLOGI BILAR OCH MOTORCYKLAR FRILUFTSLIV POLITIK OCH SAMHÄLLSUTVECKLING ELEKTRONIK OCH TEKNISKA PRYLAR Intresse är en viktigt faktor i framtidsvalen för nästan alla unga. Genom att förstå olika målgruppers preferenser kan kommunikationen knyta an till rätt saker och kanaler.

14 INTRESSET FÖR ATT ARBETA I BRANSCHEN ÄR STÖRST BLAND YH-STUDENTER Fråga: Kan du tänka dig att arbeta inom energibranschen? 90% 67% 46% 27% 33% 35% 22% 23% 24% 8% 8% 9% 3% 3% 1% Ja, absolut Ja, kanske Nej Osäker/vet ej Energistudent på yrkeshögskola Energistudent på högskola Gymnasieelever på relevanta program Gymnasieelever totalt

Relevanta dokument

BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014

BRANSCHREKRYTERINGSSTUDIE 2014 OM RAPPORTEN Två huvudsyften: 1. Kartlägga branschens samlade rekryteringsbehov utifrån perspektiven kompetensnivå, region och energislag 2. Kartlägga förekomsten av kompetensförsörjningsfrämjande