Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Lednings- och informationsplan Framtagen som en del av Falkenbergs kommuns hanteringsförmåga enligt Lag (2006:544) om kommuners och landsting åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av Kommunfullmäktige

2 Inledning I Sveriges krishanteringssystem är kommunens uppgift att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls. Kraven på Sveriges kommuner enligt samhällets krishanteringssystem bygger på att kommunen har god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka kommunens verksamheter. Kommunen har en planering för hur risker och sårbarheter ska undanröjas eller minskas. Kommunen har god förmåga att hantera en extraordinär händelse. Kommunen har en samlad bild av risker, sårbarheter samt verka för samordning före, under och efter en händelse inom kommunens geografiska område. Planen bygger på ett underifrånperspektiv utifrån följande principer: Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar under en kris. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska överensstämma under normala förhållanden som under en kris. Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Utgångspunkten i kommunens krisberedskap är att värna befolkningen, trygga livsnödvändig försörjning samt verka för att grundläggande och samhällsviktiga funktioner upprätthålls även vid en allvarlig händelse. Kommunen har i dessa frågor ansvar för att analysera sin egen sårbarhet och ha en god hanteringsförmåga samt för att samordna information och åtgärder inom kommunens geografiska område. Arbetet med krisberedskap inom kommunen kan delas in i två delar. 1. Varje förvaltning och kommunalt bolag ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete på lokal nivå. 2. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma ledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under en pågående händelse. Förutom Lag (2006:544)om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap så reglerar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor kommunens arbete inom områdena trygghet och säkerhet. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är framtaget av Räddningstjänsten Väst och omfattar så väl kommunens förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (operativa) verksamheten. Höjd beredskap Denna Lednings- och informationsplan kan även användas i tillämpliga delar vid höjd beredskap. Enligt Lag 2006:544 3 kap 2 är kommunstyrelsen ansvarig för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Vid höjd beredskap tillämpas även Lag (1988:97) om förfarandet hos kommuner, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara mm.

3 Övergripande mål Falkenbergs kommuns övergripande mål med Lednings- och informationsplanen är att: Värna om de som bor och vistas i kommunen, verka för att trygga livsnödvändig försörjning och att samhällsfunktionerna så långt det är möjligt upprätthålls. Kommunens verksamhet i de delar som är av vital betydelse för kommuninvånarnas säkerhet garanteras så långt det är möjligt. Kommunens service till samhället i Falkenbergs kommun ska så långt möjligt upprätthållas. Verksamheten bedrivs under så normala förhållanden som möjligt. Vilket kan innebära omfördelning av personal mm. Kommunen ska vara organisatoriskt och personellt förberedd, d v s utbildade och övade, för att kunna hantera en händelse. Syfte Syftet med Lednings- och informationsplanen är att: Visa på kommunens förmåga att hantera allvarliga händelser och/eller extraordinära händelser. Ge kommunens organisation förutsättningar att snabbt komma igång med åtgärder vid allvarliga händelser och/eller extraordinära händelser. Krisberedskap, Lednings- och informationsplan, Risk- och sårbarhetsanalyser samt bilagor/checklistor är dokument som styr eller ligger till grund för kommunens arbete med allvarliga händelser. Krisberedskap Beslutas av KF Lednings- och informationsplan Beslutas av KF Risk- och sårbarhetsanalyser Bilagor/Checklistor Lednings- och informationsplanens uppbyggnad Planen är uppdelad i fyra delar 1. Ledningsorganisation 2. Operativa instruktioner 3. Kommunikationsinstruktioner 4. Deltagarförteckning 5. Bilagor/Checklistor

4 1. Ledningsorganisation Kommunens krisledningsorganisation ska likna den dagliga organisationen så långt som möjligt. Krisledningsnämnd Verkställande krisledning Samordningsstab Förvaltningar Kommunala bolag 1.1 Krisledningsnämnd Utgörs av ordinarie ledarmöten i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid en extraordinär händelse kan kommunstyrelsens ordförande, eller då denne är frånvarande dess ersättare, bedöma och besluta att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder i kommunen i den omfattning/utsträckning som är nödvändigt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Krisledningsnämndens ordförande får besluta på krisledningsnämndens vägnar i ärenden som är brådskande att nämndens avgörande ej kan avvaktas. Särskilt reglemente för krisledningsnämnden, bilaga 1, finns framtaget och beslutat om i KF. 1 Krisledningsnämndens uppgift kan exempelvis vara att tolka kommunens ansvar, företräda kommuninvånaren, besluta om förändring i servicenivåer, besluta om omfördelning av kommunens resurser och besluta i ärende av stor ekonomisk betydelse. Lokaler Krisledningsnämnden sammanträder i första hand i Upplevelsen. 1 Kommunfullmäktige har fastställt reglementet (dnr 2003:261) att gälla fr o m Kommunfullmäktige har vid följande tillfällen beslutat om ändringar: (dnr 2007-KS0168) och (dnr )

5 1.2 Verkställande krisledning Verkställande krisledning är den högsta beslutande tjänstemannanivån och består av kommunchefen och/eller berörda förvaltnings- eller bolagschefer. Vid en extraordinär händelse eller en större allvarlig händelse är det alltid kommunchefen som leder den verkställande krisledningen. Vid en allvarlig händelse av mindre karaktär som endast berör en förvaltning eller ett bolag kan det vara berörd förvaltnings- eller bolagschef som leder och/eller utgör den verkställande krisledningen. Verkställande krisledning har till uppgift att utifrån krisledningsnämndens direktiv och de övergripande målen (sidan 4) leda och sätta mål och ramar för kommunens krishanteringsarbete. Som stöd finns samordningsstaben. Lokaler Verkställande krisledning sammanträder i första hand på Räddningstjänsten. 1.3 Samordningssstab En stab är ett hjälpmedel, ett stöd för beslutsfattaren. Den ska avlasta beslutsfattaren genom att bland annat följa händelseutvecklingen, ta fram genomtänkta beslutsunderlag, omsätta beslut i arbetsuppgifter, sköta praktiska göromål med mera. (Green Management Academy) Kommunchefen och/eller förvaltningschef/bolagschef, eller dess ersättare, har det strategiska ledningsansvaret. Till sin hjälp har de en stab. Samordningsstaben ska svara för att: Upprätta gemensam kommunal lägesbild. Initiera och följa upp övriga kommunala verksamheters och bolags krisledningsarbete. Samordna gemensam kommunal organisation. Säkerställa snabb, korrekt och samordnad information till berörda aktörer och allmänhet. Samordningsstaben ska även ses som en resurs för övriga förvaltningar och bolag vid allvarliga händelser, vilket innebär att berörd förvaltning eller bolag helt kan använda sina egna resurser i operativt arbete. Staben är flexibel i sin utformning men består till en början alltid av en stabschef (bemannas av Räddningstjänsten Väst). Andra viktiga funktioner/personer är informationsansvarig, säkerhetsutvecklare, registrator/sekreterare från kanslienheten, stf räddningschef samt representant för drabbad enhet eller förvaltning. Anledningen till att samordningsstaben ska vara flexibel i sin utformning är att händelsen styr vilka funktioner och vilken bemanning som krävs. En händelse av mindre karaktär kräver också en mindre organisation medan en större allvarlig händelse med ett utdraget förlopp kan kräva en stor organisation. I takt med att händelsen utvecklas är det viktigt att anpassa organisationen och bemanningen av staben.

6 Samordningsstaben ska verka för att: Samordna och trygga kommunala samhällsviktiga funktioner. Samverka med övriga samhällsviktiga funktioner. Staben kan komma att behöva utökas med ytterligare funktioner, enlig nedan. Dessa benämningar följer det koncept som används av bl a räddningstjänsterna i Hallands län, Region Halland, Polismyndigheten Halland och Försvarsmakten 2. Stabspersonal kan inneha en eller flera av dessa funktioner. K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 Personal Underrättelseverksamhet Insatsledning (Stöd) Logistik och utrustning Planering samverkan Analys Information Individer som bemannar de olika funktionerna ska så långt det är möjligt arbete med liknande uppgifter i sin vardag. Lokaler Staben sammanträder i/arbetar från i första hand stabsrummet på Räddningstjänsten. 1.4 Förvaltningar/bolag Varje förvaltning/bolag ska organisera en lokal krisledning på ledningsnivå. Den lokala krisledningen ska ha upprättade planer för ledning av den egna verksamheten i en allvarlig händelse. Utformningen av respektive ledningsplan bör följa strukturen och metodiken i denna Lednings- och informationsplan. Utöver en central ledningsplan är det lämpligt att större verksamheter inom förvaltningen/bolaget upprättar egna planer. 1.5 POSOM Till Falkenbergs kommuns förfogande finns en grupp för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM. Syftet med denna grupp är att verka för att i det akuta skedet ge psykiskt och socialt omhändertagande till drabbade och deras närstående vid en allvarlig händelse. POSOM aktiveras och går in i det akuta skedet för att samordna kommunens stödjande insatser till de drabbade och deras närstående till dess att ordinarie ansvarig organisation kan ta över. En allvarlig händelse kan ur ett POSOM-perspektiv även vara händelser som inte är av olyckstyp. POSOM-gruppen består av en ledningsgrupp och en grupp av stödpersoner. Ledningsgruppen för POSOM i Falkenbergs kommun består av ca tio personer från Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Räddningstjänsten Väst, polisen och Svenska kyrkan. Vid en händelse ansvarar ledningsgruppen för att samordna arbetet med det akuta psykiska och sociala omhändertagandet. Utöver ledningsgruppen har POSOM tillgång till ett 30-tal stödpersoner som kan kallas in för att delta i arbetet med psykosocialt omhändertagande. Sammankallande och kontaktperson för kommunens POSOM är Räddningstjänsten Väst. Arbetet i POSOM bedrivs enligt särskilda instruktioner, se bilaga 4. 2 Beteckningen K står för kommun och på motsvarande sätt använder t.ex. polisen beteckning P, räddningstjänsten R och Landstinget S.

7 Beslut om att kalla in POSOM-gruppen fattas av följande: Räddningsledare Larm- och beredskapsfunktionen i Räddningstjänsten Väst Polisens insatsledare, inre och yttre befäl Ambulansplatschef Kommunchef och stabschef i krisorganisationen Lokaler POSOM-gruppen utgår från räddningsstationen i Falkenberg. Lista över ledningsgruppen för POSOM i Falkenberg förvaras separat hos räddningstjänsten. 1.7 Utbildning/övning För att förvaltningar/bolag ska fungera bra tillsammans vid olika typer av allvarliga händelser ska både kommunens krisledningsnämnd, verkställande krisledning, samordningsstab samt lokal krisledning utbildas inom stabsmetodik. Denna utbildning ska stärka kommunens hanteringsförmåga både på lokal och på central nivå. Organisationen ska även övas med jämna mellanrum för att vidmakthålla sin kompetens. Till Lednings- och informationsplanen har därför en enkel utbildnings- och övningsplan tagits fram för att tydliggöra behovet av just utbildning och övning. Utbildnings- och övningsplanen kan vid behov kompletteras med ytterligare övningar/utbildningar. Utbildnings- och övningsplanen gäller för en mandatperiod i taget och inriktas på följande: Verkställande krisledning samt samordningsstaben övas vartannat år. Krisledningsnämnden informeras/fortbildas ca en halvdag per mandatperiod. Verkställande krisledning/ Samordningsstaben Stabsmetodik Samverkansövning Samverkansövning Samverkansövning Krisledningsnämnd Diskussionsövning Information Lokala Stabsmetodik Tillämpad övning Stabsmetodik ledningar/staber

8 2. Ledningssystem 2.1 Hur aktiveras ledningsorganisationen Indikatorerna om att det är dags att aktivera krisledningsorganisation kan komma från exempelvis SOS Alarm, larm- och beredskapsfunktionen i Räddningstjänsten Väst, verksamhetschef, enskild medarbetare, polis, räddningstjänst, SMHI eller medierapportering. För att aktivera krisledningsorganisationen behövs ett beslut av presumtiv krisledningsnämnd eller av kommunchefen. Uppdraget att initiera samordning inom kommunen och att aktivera krisledningsorganisationen finns alltid direkt hos kommunchef med understöd från larm- och beredskapsfunktionen samt hos befattningarna förbundsdirektör Räddningstjänsten Väst, stf räddningschef Räddningstjänsten Väst och säkerhetsutvecklare. För att säkerställa att kommunens ledningsorganisation alltid kan nås dygnet runt, året om har kommunen en larm- och beredskapsfunktion. Funktionen tillsätts av Räddningstjänsten Väst. Vidare krävs att befattningen kommunchef är tillgänglig året om och att ersättare utses vid semestrar eller längre frånvaro. Vid behov av aktivering av krisledningsorganisationen ska i första hand kontakt tas med larm- och beredskapsfunktionen i Räddningstjänsten Väst. Larm- och beredskapsfunktionen kontaktas via SOS Alarm. 2.2 När aktiveras ledningsorganisationen Stor flexibilitet ska råda i ett krisläge och den personal som behövs ska tas i anspråk. All bemanning ska möjliggöra skiftarbete. Nedan figur illustrerar vart i organisationen som händelsen bör hanteras, grönt läge (vardags händelse), gult läge (allvarlig händelse), rött läge (extraordinära händelser). Krisledningsnämnd Verkställande krisledning Samordningsstab Förvaltningar Kommunala bolag Lokal krisledning Lokal krisledning

9 Rutiner utifrån nivågraderad händelse Nivå Vardagshändelse Definition av krisledningsnivå Händelse som kan hanteras inom ordinarie organisation på förvaltning/bolag Rekommenderad krisledningsnivå Lokal krisledning inom ordinarie organisation på förvaltning/bolag Rutiner i stort/arbetsuppgifter Förvaltningen/bolaget ansvara för och hanterar händelsen Allvarlig händelse Extraordinära händelser Större olycka eller händelse som innebär att ordinarie resurser inte räcker till Massmedialt intresse samt ökat informationsbehov till allmänheten Samverkan med andra förvaltningar/bolag Allvarliga händelser eller extraordinära händelser med stor omfattning och stor påverkan på samhällsviktig verksamhet Stort massmedialt intresse samt informationsbehov till allmänheten Ledningsansvar och samverkan inom en eller flera förvaltningar/bolag Lokal krisledningsnivå och Samordningsstaben stödjer drabbad förvaltning/bolag Kommunal krisledningsnämnd är inkallad och Samordningsstaben stödjer Verkställande krisledning Stabschef hämtar information kring händelsen Sammankalla Samordningsstaben Informera kommunchef samt informationsansvarig Informera berörda förvaltningar/bolag Förbered information till massmedia Omvärldsbevaka händelsen Samverka med POSOM Rutin enlig ovan Samordna insatser med andra aktörer lokalt/regionalt. Samverka med POSOM Utöka staben med fler funktioner, enligt gällande metodik

10 3. Hur vi kommunicerar/informerar Informationsfunktionen är en viktig del i en stab. Informationsfunktionens uppgift vid en allvarlig händelse är att kommunicera vad som händer till allmänheten och andra berörda men även att ta in information från allmänheten och andra aktörer för att bidra till den gemensamma lägesbilden. Att kommunicera handlar om att formulera ett anpassat budskap och välja ett effektivt medel (informationskanal) att nå ut till mottagarna (de olika målgrupperna). Begreppet kommunikation avser hela processen; sändare budskap mottagare. Med information avses det budskap som förmedlas genom kommunikationsprocessen. Kommunikationens syfte vid en allvarlig händelse är att: Sprida informationen om en händelse genom olika medier, till massmedier och olika målgrupper. Ge varningar och råd till allmänheten om hur den ska agera vid en allvarlig händelse med potentiella farliga konsekvenser. Delta i hanteringen av en allvarlig händelse och sprida besked om beslut, åtgärder och fortsatt utveckling. Forma kommunikativa strategier, exempelvis att deklarera empati och be om ursäkt. Vid en allvarlig händelse organiseras informationsfunktionen i kommunens samordningsstab. Staben är i första hand lokaliserad i räddningstjänstens lokaler i Falkenberg. I första hand ingår kommunens professionella informatörer. Vid behov kan även andra personer ingå i informationsfunktionen. Informationsfunktionen ska ha en så hög bemanning att den klarar att både aktivt förmedla information och svara på inkommande frågor. Administrativt stöd i form av registrering av åtgärder och omvärldsbevakning måste finnas i staben. För att skapa en uthållig organisation krävs avlösning för personalen. Då personalen skiftar ska det beredas möjlighet att få en ordentlig överlämning, gärna en överlappning så att avgående och pågående personal samverkar ett tag. Andra kommuner och myndigheter Beroende på händelsens art kan andra kommuner och myndigheter vara såväl intern som extern målgrupp. Samverkan med andra kommuner och myndigheter i varierad form är att föredra om det bidrar till ett gynnat läge. I händelse av en allvarlig eller extraordinär händelse är informationsbehovet stort. Informationen ska vara rak, tydlig, snabb och korrekt. 3.1 Intern kommunikation Den interna kommunikationen är av stort vikt även då krisen rör en extern händelse. Kommunens anställda är ambassadörer och många är även kommuninvånare. Kommunens växel spelar en central roll både i den interna kommunikationen men främst i den externa och ska löpande uppdateras om händelseutvecklingen. Andra interna informationskanaler är kommunens intranät som bör användas i stor utsträckning för intern kommunikation. De kommunala bolagen och räddningstjänsten bör länka till kommunens intranät från sina egna intranät. Utöver intranätet är First class, e-post, telefon och informationsblad/affischer lämpliga kanaler för intern kommunikation.

11 3.2 Extern kommunikation Kommunikationen till media, kommuninvånare, allmänheten och andra intressenter är mycket viktig. Nedan presenteras exempel på externa informationskanaler. Hemsida Informationscenter växeln Dessa personer ska löpande förses med information från staben och informationsfunktionen för att kunna bemöta och besvara frågor från allmänheten. Kommunsamordningscentral - KSC Kommunsamordningscentralen (KSC) är placerad på räddningsstationen i Varberg och ska även den löpande förses med information om händelseutvecklingen. Kommunsamordningscentralen är bemannad dygnet runt och tar bl a emot kommunernas trygghetslarm, brandlarm och inbrottslarm. Radio P4 lokalt, SR:s sändningsledning, trafikredaktionen i Jönköping. Pressmeddelande Skrivs av informatörerna och distribueras enligt befintlig sändlista. Sociala medier Använd kommunens befintliga kanaler och konton, Facebook, Twitter och Youtube. Presskonferens Då en presskonferens är aktuell hålls denna i räddningstjänstens utbildningslokal är ett nationellt informationsnummer som infördes i Sverige den 11 mars Numret är ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer och förmedlar information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Allmänheten ska också via tjänsten kunna lämna information om allvarliga olyckor och kriser. Viktigt meddelande till allmänheten, VMA Det är en signal som är sju sekunder lång och som återkommer med 14 sekunders mellanrum. Signalen betyder: Gå inomhus, stäng fönster och dörrar, stäng all ventilation samt lyssna på radio.

12 3.3 Kommunikationsstrategi Respektive händelse hanteras utifrån det inträffade. Genom en analys av detta kan en strategi väljas och fastslås för vidare arbete med kriskommunikationen. Strategin läggs upp i samverkan mellan stabschefen och informationsfunktionen. Vid en händelse som främst berör en enskild förvaltning hämtas personal därifrån för att ingå i informationsfunktionen som expertstöd. Allmänna förhållningsregler All information i samband med en allvarlig händelse ska samordnas inom staben. Informationen ska vara rak, tydlig, snabb och korrekt. Vid bildpublicering - var noga att avidentifiera inblandade personer eller fordon vid exempelvis en olycka. Efter en allvarlig händelse ska informationsfunktionen vara delaktig i arbetet att: Bygga upp nya relationer och nytt anseende efter det att händelsen ebbat ut genom att sprida ett enhetligt budskap till olika målgrupper. Internt i organisationen diskutera en allvarlig händelse och därigenom skapa nya kunskaper som gör det möjligt att undvika framtida liknande händelser eller minska effekten av en dem. Utvärdera hanteringen av den allvarliga händelsen.

13 4. Deltagarfo rteckning Deltagarförteckningen utgör bara en del av den organisation som kan komma att delta vid krisledning och ska ses som ett stöd vid uppbyggnaden av krisledningsorganisationen. Samordningsstaben är flexibel i sin utformning men består till en början alltid av en stabschef. Anledningen till att samordningsstaben ska vara flexibel i sin utformning är att händelsen styr vilka funktioner och vilken bemanning som krävs. I takt med att händelsen utvecklas är det viktigt att anpassa organisationen och bemanningen av staben. Krisledningsnämnd Verkställande krisledning Samordningsstab Funktion Funktion Funktion KLN:s ordförande Kommunchef Stabschef, bemannas av Räddningstjänsten Väst KLN:s 1 vice ordförande Förbundsdirektör/Stf Säkerhetsutvecklare Räddningschef Räddningstjänsten Väst KLN:s 2 vice ordförande Kanslichef Informationsansvarig från informationsavdelningen KLN:s 1 ordinarie ledamot Personalchef Registrator/Sekreterare, bemannas av kanslienheten KLN:s 2 ordinarie ledamot Stadsbyggnadschef Representant från förvaltning Socialchef Barn- och utbildningschef Miljö- och hälsoskyddschef Kultur- och fritidschef VD Falkenbergs Bostad AB VD Vatten & Miljö i Väst AB VD Falkenbergs Energi AB

14 5. Bilagor/Checklistor Bilagorna/Checklistorna används vid hanteringen av en händelse. En bilaga/checklista kan tillkomma/tas bort, detta för att planen ska hållas levande under mandatperioden. Räddningstjänsten svarar för att bilagor/checklistor hålls aktuella. Kommunstyrelsens arbetsutskott (tillika krisledningsnämnd) beslutar på förslag av räddningstjänsten om vilka bilagor som ska finnas, samt hur dessa ska vara utformade. Följande bilagor/checklistor finns till förfogande. Bilaga Innehåll 1 Krisledningsnämndens reglemente. Antaget av Kommunfullmäktige och senast ändrat (dnr ) 2 Larmlistor 3 Larm- och beredskapsfunktion 4 Rutiner för POSOM 5 Reservkraftsförteckning Falkenbergs kommun 6 Checklista för värmestugor 7 Checklista för pandemi 8 StyrEl Halland prioritetsgrunder 9 Regional Samverkansstrategi

15 FALKENBERGS KOMMUNS FORFATTNINGSSAMLING 3.16 ^{IqCjOL, / Reglemente for krisledningsnamnden i I kommunen skall finnas en namnd for att fullgora uppgifter under extraordinara handelser. Narmare bestammelser finns i lag (2006:544) om kommuners och landstings atgarder infor och vid extra ordinara handelser i fredstid och hojd beredskap. Detta reglemente utgor tillsammans med lagens bestammelser styrdokument for kommunens organisation och befogenheter vid extraordinara handelser i fredstid. 2 Ordinarie ledamoter i kommunstyrelsens arbetsutskotts utgor kommunens krisledningsnamnd. Arbetsutskottets ordfbrande, l:e vice och 2:e vice ordforande ar ordfbrande respektive 1 :e vice och 2:e vice ordfbrande i krisledningsnamnden. Vid forfall for bade ordfbrande, 1 :e vice och 2:e vice ordfbrande leds namndens sammantrade av annan ledamot som utses av namnden vid varje enskilt tillfalle. 3 Krisledningsnamnden skall ha en organisation for lopande arenden. 4 Krisledningsnamnden sammantrader normalt i det kommunala ledningsrummet (Kommunstyrelsesalen). 5 Kommunen skall for varje ny mandatperiod faststalla en plan for hur den skall hantera extraordinara handelser. Med extraordinara handelser avses en sadan handelse som awiker fran det normala och som innebar en allvarlig storning eller overvagande risk fbr en allvarlig storning i viktiga samhallsfunktioner och kraver skyndsamma insatser av kommunen. Vid hojd beredskap skall detta reglemente inte tillampas. 6 Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings atgarder infbr och vid extra ordinara handelser i fredstid och hojd beredskap bedomer ordforanden nar en extraordinar handelse medfor att namnden ska trada i funktion. Om ordforanden inte ar tillganglig overgar dennes befogenheter till 1 :e vice ordforanden. Om l:e vice ordforanden inte ar tillganglig overgar dennes befogenheter till 2:e vice ordforanden. 1

16 FALKENBERGS KOMMUNS FORFATTNINGSSAMLING Ordforanden i krisledningsnamnden eller, om denne/denna har forhinder, 1 :e vice ordforanden, eller om denne/denna har forhinder, 2:e vice ordforanden, far besluta pa namndens vagnar i arenden som ar sa bradskande att namndens avgorande ej kan awaktas. Besluten skall snarast anmalas till namnden. Krisledningsnamndens beslut skall anmalas vid narmast foljande fullmaktigesammantrade genom protokoll eller motsvarande dokument. Kommunfullmaktige har faststallt reglementet (dnr 2003:261) att galla from Kommunfullmaktige har vid foljande tillfallen beslutat om andringar: (dnr 2007-KS0168) och (dnr ) Andringarna har infbrts ovan. 2

17 FAT.KF.NRF.RC; Krisledningsfunktion Falkenbergs kommun Vid en handelse - som avviker fran det normala - som innebar en allvarlig storning i viktiga samhallsfunktioner - som kraver skyndsam och samordnade insatser av kommunens resurser - eller inte kan losas pa annan niva i kommunens organisation. 6) ft ^ Krisledning Tfn arbete Mobil Tfn hem Larm- och Raddningstjansten beredskapsfunktionen Vast Rolf Landholm Kommunchef Klaus Heinsvig Stf Raddningschef Tina Harrysson Sakerhetsutvecklare Barbro Odelberg Informator Henrik Lundahl Kanslichef Peter Axelsson Personalchef Inge Emanuelsson Stadsbyggnadschef Marie-Louise Wernersson Kommunalrad Jan Dickens Oppositionsrad

18 Forvaltnings- och Bolagschefer Vid en allvarlig handelse tas alltid kontakt med drabbad forvaltningseller bolagschef. Verkstallande krisledning Tfn arbete Mobil Tfn hem Rolf Landholm Arja Holmstedt- Svensson Kommunstyrelseforvaltningen Barn- och utbildningsforvaltningen Malin Krantz Socialforvaltningen Anders Ramberg Miljo- och halsoskydd Peter Gerhardsson Tf Kultur- och fritid Thomas Brynas FaBo Margareta Bjorksund Vivab Britt-Marie Johansson FEAB

19 Bilaga 3 Larm- och beredskapsfunktion - Raddningstjansten Vast Vid en allvarlig odnskad handelse kravs det en sakerstalld vag in i kommunen - en larm och beredskapsfunktion. Denna larm- och beredskapsfunktion (tjansteman) finns tillganglig dygnet runt, aret om. Larm- och beredskapsfunktionen tillhandahdlls for Falkenbergs och Varbergs kommuner av Raddningstjansten Vast: Larm- och beredskapsfunktionens roll: Larm- och beredskapsfunktionen kontaktas via Kommunsamordningscentralen (KSC) pa Raddningstjansten Vast i Varberg alternativt via SOS Alarm. Larm- och beredskapsfunktionen ska med stod av KSC utfora omvarldsbevakning och skapa lagesbildfore, under och efter en allvarlig handelse. Larm- och beredskapsfunktionen ska vardera mottagen information och utifran detta beddma om lampliga atgarder i samrad med tjanstgorande kommunchef. Larm- och beredskapsfunktionen far initiera samordning inom kommunen och med andra berorda aktorer om sa kravs. Beredskapssamordningen kraver att det alltid finns en tjanstgorande tjansteman i denna funktion inom raddningstjansten. Kommunchefens roll: Kommunchef ar beslutande i alia arenden som ror kommunens egen organisation. Kommunchefen ansvarar for att vid behov starta upp kommunens krisledningsarbete efter samrad med berorda kommunala chefer och raddningstjansten. Kommunchef fattar beslut om lampliga/nodvandiga atgarder i samrad med berord forvaltning och raddningstjanst. Kommunchefens personal och respektive berord forvaltningschef deltar i bedomningen i den omfattning som kravs. Beredskapssamordningen kraver att det alltid finns en tjanstgorande kommunchef.

20 Bilaga 4 Rutiner for psykiskt och socialt omhandertagande, POSOM Inledning I samband med en sarskild handelse kan det finnas behov av att kunna organisera psykiskt och socialt omhandertagande av manniskor som direkt eller indirekt drabbas av akuta olyckor, kriser och katastrofer. Syfte Posom - gruppen har ett psykosocialt ansvar, utover sjukvardens medicinska ansvar for skadade, raddningstjanstens och polisens ansvar for det direkta raddningsarbetet, att ge psykiskt och socialt omhandertagande vid olyckor, kriser och katastrofer samt forebygga psykisk ohalsa pa sikt och komplettera det sociala natverket. Uppdrag Vara stodperson till individer och familjer vid akuta traumatiska handelser. Uppratta stod- och informationscentrum Stodja raddningstjansten och kommunens krisorganisation Samordna insatser med landstinget Samverka med ovriga organisationer Verka for utbildning av egen organisation Organisation Posom - gruppen i Falkenbergs kommun bestar av ca 10 personer fran, socialforvaltningen, barn- och utbildningsforvaltningen, raddningstjansten, polisen och Svenska kyrkan. Posom - gruppens kontaktperson arbetar pa raddningstjansten. Vid en handelse sammankallar ledningsgruppen personal fran respektive verksamhet. Deltagandet bygger pa frivillig medverkan. Utover ledningsgruppen har Posom - gruppen tillgang till ett 40-tal stodpersoner som kan inkallas for att delta i arbetet med psykosocialt omhandertagande. Inkallning Beslut om att inkalla Posom - gruppen fattas av foljande: Raddningsledare Vakthavande polisbefal Ambulansplatschef Kommunens verkstallande krisledning Lokaler Posom - gruppen samlas i direkt anslutning till raddningstjanstens lokaler alternativt i direkt anslutning till olycksplatsen. Lista over POSOM ledningsgrupp forvaras separat hos, (raddningstjansten, sakerhetsansvarig och socialforvaltningen).

21 LARMLISTA OCH INRINGNINGSORDNING TILL POSOMS- LEDNINGSGRUPP I FALKENBERG September 2013 Organisation Raddningstj ansten Namn Tina Harrysson Samordnare Arb. Bost Mob Social tj ansten Ola Arb Gotesson Bost Mob Joanna Arb Karlstrom Bost Mob/hem Skolan Inga Arb Hertinge Bost Kerstin Arb Sjogren-Larsson Bost Mob arb Raddningstj ansten Mikael Arb Svensson Mob Hem Andreas Arb Karlsson Mob Hem Polisen Per-Erik Arb Anders son Bost. Kyrkan Bertil Goranzon Mob Arb Bost

22 Kyrkan Susanne Mob Ottosson Arb Bost

23 Bilaga 5, krisledningsplanen Reservkraftsforteckning Falkenbergs kommun Placering Storlek Typ Service Status Prioriteringar Tallglantan (Aldreboende) 1st 270kVA Stationart Feab, Avvecklas Inga, reservkraften driver hela Nya Tallglantan, Bjorkskolan samt Hus A ingar ej Solhaga (Aldreboende) Boken Centrum (Aldreboende) 1st 500kVA 2st 145kVA per styck Stationart Garanti 5ar torn 2017 Stationart Feab Drift, november anlaggningen Inga, reservkraften driver hela anlaggningen dock med vissa begransningar i tillagningskoket Inga, reservkraften driver hela anlaggningen 1st 318kVA Stationart Inga, reservkraften driver hela anlaggningen Stadshuset 1st 370kVA Stationart AiAB, Hanse tecknat avtal, Samhallsskydd betalar Raddningstj ansten 1st 260kVA, Anslutningsplats for mobilt aggregat pa 208kVA firms Atranhemmet (Aldreboende) Alvgarden Vessigebro (Aldreboende) Bjorkhaga Sloinge (Aldreboende) Fageredsskolan 1st 208kVA Anslutningsplats for mobilt aggregat pa 208kVA flnns Anslutningsplats for mobilt aggregat pa 208kVA finns Anslutningsplats for mobilt aggregat pa 208kVA finns Stationart AiAB Mobilt och kan flyttas till annat objekt vid behov Mobilt, star i Atran. Mobilt, star i Atran. Mobilt, star i Atran. Raddningstj ansten betalar Inga, reservkraften driver hela anlaggningen Inga, reservkraften driver hela anlaggningen Inga, reservkraften driver hela anlaggningen Inga, reservkraften driver hela anlaggningen Inga, reservkraften driver hela anlaggningen dock ej servicelagenheterna. Inga, reservkraften driver hela anlaggningen

24 Bilaga 6 1(1) FALKENBERGS KOMMUN Bilaga 6 Varmestugor - Riktlinjer placering och utrustning Vid upprattande av varmestugor dit allmanheten kan ta sig, i handelse av langre Elavbrott eller annan typ av extraordinar handelse, kommer Falkenbergs kommun inte peka ut nagra fasta platser. Detta pga att allt ar beroende pa vilket/vilka omraden inom kommunen som drabbas. Daremot kommer dessa varmestugor att placeras pa strategiska punkter inom kommunen geografiska omraden med foljande riktlinjer. Byggnaden ska ha kommunalt vatten som fungerar. Falkenbergs kommun ska kunna sakerstalla att varme finns i byggnaden, dels genom att prioritera Eons arbete med reservkrafit alt att kommunen sjalv har reservkraft att tillga i byggnaden. Om kommunens reservkrafitsaggregat ska placeras ut ska byggnaden vara forbered for detta.

25 Tjänsteskrivelse Datum FALKENBERG Kommunledningskontoret Patrik Annervi Dnr: 2009-KS0237 Riktlinjer för hantering av Pandemi (Version 1.2) Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post:

26 2(25) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Falkenbergs kommun riktlinjer för hantering av en pandemi 3 1. Inledning Vad är en influensapandemi? Planeringsförutsättningar Syfte och omfattning Metod Lagstiftningsstöd 5 2. Samhällsviktig verksamhet Definition av samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsen prioritering av verksamhet Tillvägagångssätt vid kommunens prioritering av samhällsviktig verksamhet 6 3. Ansvarsområden Centrala myndigheters ansvarsområden Falkenbergs kommuns ansvarsområden 8 4. Samhällsviktig verksamhet inom Falkenbergs kommun Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden Kritiska funktioner Kritiska kompetenser Slutsats Åtgärders förslag vid pandemi Informationshantering Dokumentation 15 Bilaga 1 - Skyddsåtgärder för att säkerställa viktig verksamhet vid pandemi 16 Bilaga 2 - Arbetsrättsliga möjligheter, försäkringar 20 Falkenbergs kommun - förberedelser inför en pandemi 20 Bilaga 3 - WHO: s faser 23 Bilaga 4 - Länkar till hemsidor 24 Bilaga 5 - Lagstiftning 25 Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

27 3(25) Falkenbergs kommun riktlinjer för hantering av en pandemi Falkenbergs kommun riktlinjer för hantering av en pandemi bygger på att kommunens krishantering fungerar enligt riktlinjerna för hantering av extraordinära händelser. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys anger att en pandemi är en händelse som kan få förödande konsekvenser både för kommunens medborgare och personal därav har dessa riktlinjer tagits fram i samverkan med berörda förvaltningar och bolag. Riktlinjerna är avsedda att användas som stöd och hjälpmedel vid och inför en eventuell pandemi. 1. Inledning En pandemi kommer att påverka hela samhället. Det är viktigt att se helheten av de konsekvenser som en pandemi medför. Personalbristen hos samhällets olika aktörer leder till att allt från exempelvis renhållning, livsmedelsdistribution, kommunikationsmöjligheter, barn- och äldreomsorg kommer att drabbas hårt. Krisberedskapsmyndigheten och Socialstyrelsen rekommenderar att kommunerna planerar för att under en period av 6-8 veckor hantera en frånvaro om minst 15 procent av de anställda. Pandemin kan antas nå en kulmen under vecka två och tre och myndigheter, organisationer och företag bör planera för att upp till 50 procent av de anställda kan vara frånvarande de veckorna. I planeringen bör man dock ta hänsyn till att sjukdomen sannolikt inte kommer att drabba samhället likformigt, utan att under en viss tid så kan en betydligt större andel av arbetsstyrkan vara frånvarande i vissa grupper. 1.1 Vad är en influensapandemi? Pandemi är när en ny variant av influensa som drabbar människor över hela världen. Erfarenheter pekar på att pandemier brukar starta i Sydostasien och att det brukar ta 2-3 månader innan den når Europa. Exempel på pandemier är Spanska sjukan, Asiaten och Hongkong. Vid dessa pandemier insjuknade mellan 20 och 50 % av befolkningen. En sådan smittspridning ställer naturligtvis stora krav på de kommunala verksamheterna, bl. a när det gäller vård och omsorg, samtidigt som en stor del av personalen är sjukskrivna. En influensapandemi medför även en överdödlighet i befolkningen. Främst därför att många människor är sjuka samtidigt. Det är framför allt personer med hjärt- och/eller lungsjukdom, respektive äldre personer som får komplikationer och ökat vårdbehov. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

28 4(25) 1.2. Planeringsförutsättningar Socialstyrelsen och Krisberedskapsmyndigheten anger att kommunerna bör planera för följande konsekvenser: Planera för 25 % - 50 % sjukfrånvaro. Variationer kan medföra att vissa funktioner belastas med upp till 50 % sjukfrånvaro. Vilket medför behov av att planera för vilken verksamhet som skall prioriteras. Den kommunala sjukvården kommer att bli hårt ansträngd. Tid från det att ett nytt pandemiskt virus når Sverige är ca 3-4 månader. Vaccinbrist, det beräknas ta 2-6 mån innan nytt vaccin är klart. Pandemin pågår 6-8 veckor. Pandemins spridning kommer att få en ojämn fördelning. Det är okänt vilka målgrupper och geografiska områden som kommer att drabbas. Risk för en andra våg ca 3-9 mån efter första utbrottet. Pandemins faser deklareras av WHO, se bilaga Syfte och omfattning Riktlinjerna för hantering av en pandemi skall utgöra ett stöd för Falkenbergs kommun i händelse av ett pandemiutbrott som drabbar kommunens medborgare eller personal. Kommunens riktlinjer tydliggör samhällsviktiga anläggningar, beroendeförhållanden, reglerar uppgifter, tydliggör roller och ansvarsområden samt identifierar prioriterade verksamhet. Riktlinjerna utgör en del av Falkenbergs kommun planering för hantering av extraordinära händelser och skall fungera som beslutsunderlag för kommunens krisledning vid en pandemi. 1.4 Metod På uppdrag av Länsstyrelsen i Hallands län har kommunerna i Halland utifrån samma mall tagit fram kommunvisa riktlinjer för hantering av en pandemi. Detta medför att kommunernas riktlinjer har liknande struktur och innehåll. Länets kommunala riktlinjer för pandemi skall utgöra underlag för Länsstyrelsens regionala pandemiplanering. Varje kommun har sedan identifierat det man inom sin förvaltning/enhet anser som samhällsviktig verksamhet, resultatet har sedan sammanställs i denna pandemiplan. Kommunens samhällsskyddsgrupp har sedan tillsammans analyserat och prioriteras kritiska beroenden, kritiska funktioner samt kritiska nyckelkompetenser. Den generella krishanteringsprocessen i Falkenbergs kommun består av tre steg: planering, genomförande (utbildning, övning) och utvärdering. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

29 5(25) 1.5 Lagstiftningsstöd Följande lagstiftning reglerar kommunens planering för pandemi: Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Smittskyddslagen (SFS 2004:168). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Utöver ovanstående lagar kan även annan lagstiftning vara aktuell i pandemisammanhang. Exempel på sådan lagstiftning är Kommunallagen (SFS 1991:900), Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), Lag (SFS 1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård och Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Lagstiftningsstöd för ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en eventuell pandemi, se bilaga 5 Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

30 6(25) 2. Samhällsviktig verksamhet 2.1 Definition av samhällsviktig verksamhet En verksamhet är samhällsviktig om båda eller det ena av följande villkor uppfylls: 1 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 2.2 Länsstyrelsen prioritering av verksamhet 2 Högsta prioritet V A-verksamhet Räddningstjänst Socialtjänst Miljö- och hälsa Kommunal ledning och administration Mellan prioritet Renhållning och sophantering Skola och barnomsorg Fjärrvärme Låg prioritet Gata och väghållning 2.3 Tillvägagångssätt vid kommunens prioritering av samhällsviktig verksamhet Alla förvaltningar och bolag prioriterar sin verksamhet utifrån nedanstående tre nivåer. Planeringsförutsättningar finns i stycke Prio 1 - Verksamhet som skall fungera. 2. Prio 2 - Verksamheter som bör fungera. 3. Prio 3 - Verksamhet som kan göras vid ett senare tillfälle. Då en pandemi slår ut stora delar av samhället kommer även leverantörer, entreprenörer och andra samarbetspartners att drabbas. Detta medför att varje förvaltning/bolag måste redovisa beroendeförhållanden till dessa partners. 1 MSB 2 Sydlänssamverkan... Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se vvww.falkenberg.se

31 7(25) 3. Ansvarsområden 3.1 Centrala myndigheters ansvarsområden Socialstyrelsen Ansvarsområdet innebär att samordna pandemiplaneringen med berörda myndigheter och organisationer. Följa pandemins utveckling globalt Följa och analysera morbiditetssiffror nationellt Bedöma behovet av: o Vaccin o Antivirala medel o Antibiotika o Vårdresurser Utarbeta: o Prioriteringsplaner för vaccination och riktlinjer för fördelning av vaccin i landet, o Program för information och faktablad till allmänheten och massmedierna i samband med övriga berörda myndigheter o Föreskrifter och rekommendationer till landsting och kommuner för att minska smittspridning. Samordna arbetet och uppföljningen av åtgärder mot pandemin i landsting och kommuner. Följa pandemin globalt och deklarera när en ny pandemi fas inträder. Följa det europeiska och internationella arbetet för att bekämpa pandemin och genomföra europeiskt och internationellt överenskomna åtgärder Hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen av pandemin samt vidtagna och planerade åtgärder. Socialstyrelsen nationella samordningen av smittskyddet, tfn: Smittskyddsinstitutet (SMI) Svara för en fördjupad epidemiologisk övervakning av influensa Genomföra utökad laboratoriediagnostik efter behov i pandemins olika faser Bistå Socialstyrelsen med att utarbeta de kunskapsunderlag som behövs för att justera och utveckla beredskapsplanen. Informera allmänheten och hälso- och sjukvården enligt de myndighetsgemensamma riktlinjerna Genomföra en fördjupad övervakning av influensavaccinationstäckningen bland de grupper som prioriteras under pandemins olika faser. Följa och analysera hur många som insjuknar och hur många som dör i landet. Rådgivande expertorgan vid utbrottsbekämpning Tfn: Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

32 8(25) Länsstyrelsen Ansvarar för övergripande beslut om inriktning och samordning av de totala civila beredskapsåtgärderna med undantag av sjukvårdshuvudmannens ledning av bl.a. hälso- och sjukvård enligt smittskyddslagen. Vid extraordinära händelser är länsstyrelsen rapporteringsväg för såväl kommuner som landsting/regionen. Länsstyrelsen har möjlighet att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att motverka epidemi, "2 kap 15 andra stycket Ordningslagen (1993:1617) och 4 Förordningen (1993:1632)". Landstingets ansvar Större delen av åtgärderna under en influensapandemi kommer att genomföras av landsting och kommuner. Hälso- och sjukvården kommer att bli en av de mest belastade samhällssektorerna under en pandemi. Landstinget är ytterst ansvarigt för hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet inom sitt område. Landstinget ansvarar för att utarbeta en regional pandemiplan. Smittskyddsläkaren ansvarar inom landstinget för att planera, organisera och leda smittskyddsarbetet inom landstinget Landstinget och kommunerna bör samarbeta så att de gemensamma resurserna utnyttjas bäst. En huvuduppgift är att omfördela resurser för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. 3.2 Falkenbergs kommuns ansvarsområden Falkenbergs kommun är ansvarig för att upprätthålla samt vidta åtgärder som krävs för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet inom kommunens ordinarie ansvarsområden även vid en pandemi. Kommunen har även ett ansvar att analysera risk och sårbarheter inom kommunens geografiska område samt för kommunen egna verksamheter. Utöver detta kan krisledningsnämnden vid behov besluta om att tilldela ytterligare arbetsuppgifter. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

33 9(25) 4. Samhällsviktig verksamhet inom Falkenbergs kommun 4.1 Samhällsviktig verksamhet Följande samhällsviktiga verksamheter har identifierats inom Falkenbergs kommuns förvaltningar och bolag Kommunledningskontoret Krisledningsfunktionen Informationsfunktionen Växel, telefoni IT-infrastruktur samt IT-drift Löneadministration Kommentar: Prioriterad verksamhet kommer att vara IT-infrastruktur, här finns ett kritiskt beroende av IT-drift (Kerfi) som måste ses över, kan vi bibehålla hög tillgänglighet och driftsäkerhet även under en pandemi. Samordnad information med berörda myndigheter så att allmänheten får rätt information oavsett vem man vänder sig till. Växelpersonal är en kritisk kompetens ur ett medborgarperspektiv och samhällsviktig och prioriterad. Att anställda får ut sin lön är en annan viktig verksamhet. Frånvaro av nyckelkompetenser kan inom förvaltningen slå mycket hårt och kräva alternativa lösningar Räddningstjänst Operativ räddningstjänst Kommentar: Prioriterad verksamhet är utryckningsverksamhet och att vara en resurs för kommunal ledning. Verksamheter som kan komma att omprioriteras är administration, förebyggande, utbildning mm. Bedömningen är att räddningstjänsten genom omprioriteringar och att deltidspersonalen far mer beredskap under en period kommer att klara utryckningsverksamheten och de akuta åtagandena genom samverkan inom Räddsam Halland Stadsbyggnadskontoret Tillgång till kartor Trafikärenden Vinterväghållning Kommentar: Vinterväghållning är en viktig uppgift som är prioriterad. Stadsbyggnadskontoret bör ta en dialog med den entreprenör, (Skanska), om de har en plan för hur man tänkt hålla samma service som enligt gällande avtal vid en pandemi. Nu har vintrarna i södra Sverige de senaste åren inte medfört snöröjning i någon större utsträckning men problemet är identifierat Kultur- och Fritid Ordinarie verksamhet bedöms inte som samhällsviktig varpå ordinarie personal kan omdisponeras till annan verksamhet. Undantag skulle kunna vara om en svår storm inträffa samtidigt (med akut behov av trädröjning). Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

34 10(25) Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsärenden Kommentar: En verksamhet sticker ut som viktigare och mer känslig för personalbortfall och det är livsmedelstillsynen. Ett akut ärende av t ex matförgiftning eller om smittan sprids med livsmedel skulle arbete öka under en period. Personalbortfallet i övrigt bör inte medföra några problem med tanke på att antalet inkommande ärende kan förväntas minska med tanke på att övriga samhällsaktörer troligen är sjuka. Övriga brådskande ärenden kan exempelvis vara tillståndsansökan med dålig framförhållning som om de inte behandlas i tid far ekonomiska konsekvenser för den sökande. Planerad tillsyn kan skjutas på framtiden och det får kanske till och med anses som mindre lämpligt att åka runt och göra inspektioner under tider med risk för pandemispridning Socialförvaltningen vård och omsorg Hemsjukvård o Livsnödvändiga åtgärder, insatser p.g.a. hälsorisker Personlig assistans Korttidstillsyn Familjehem barn och ungdomar Matning Matdistribution Bostad med särskild service, vuxna Personlig omvårdnad Tillsyn, dag och natt Kommentar: Socialförvaltningen kommer att ställas inför de största utmaningarna. Mycket av verksamheten är samhällsviktigt och prioriterat. Tillsyn, mat, personlig omvårdnad/assistans, familjehem o.s.v. inom äldreomsorg och handikappomsorg är livsviktigt. Många verksamheter kommer att få omprioritera egen personal och samtidigt inventera ev. lämplig personal från övriga förvaltningar. För att klara hemsjukvården krävs det en samverkan med landstinget och möjligtvis mer vård i hemmet för att möjligen möta ett ökat behov av vårdplatser Socialförvaltningen, övrigt (Administration, IFO, mm) Krisledningsfunktion Försörjningsstöd Akuta insatser barn och ungdomar Tvångsinsatser Löneadministration Bokföring, redovisning Kommentar: Biståndshandläggning och rehabilitering och ickeakuta åtgärder får ligga nere Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se