Samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn, unga, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass Cooperation and collaboration between kindergarten and preschool Josefine Andersson Madelen Granberg Lärarexamen 210 hp Barndoms och ungdomsvetenskap Examinator: Mia Karlsson Handledare: Nils Andersson

2

3 Förord Under de tre och ett halvt år som vår utbildning har pågått har vi tillsammans utfört olika arbete med gott samarbete. Detta har legat till grund varför vi valt att skriva vårt examensarbete tillsammans. Valet av forskningsområdet kom vi fram till genom att vi har olika pedagogiska inriktningar på vår utbildning, förskolelärare och fritidspedagog men vi har gemensamt att båda blir utbildade som lärare i grundskolans tidigare år. Med detta i åtanke valde vi att forska om hur samarbete mellan förskola och förskoleklass fungerade eftersom detta kan beröra oss båda i vår framtida yrkeskarriär. När vårt examensarbete startade gjorde vi upp en gemensam tidsplan, där vi bestämde när vi skulle ha läst in oss på tidigare forskning och strukturerade upp när de olika delarna i examensarbetet skulle vara färdigt. Under arbetets gång har vi valt att sitta tillsammans varje gång för att kunna resonera och diskutera vad som varit relevant att använda i vår studie. Detta ansåg vi var möjligt då vi bor på samma ort. Empirin av vår studie har vi samlat in tillsammans och deltagit båda under de intervjuer som skett. Vår insamling av empiri har skett under våren och hösten då vi ville ha pedagogernas och föräldrarnas insyn både innan och efter barnens skolstart i förskoleklassen. Vi vill tacka alla pedagoger och föräldrar som har ställt upp och gjort vår studie tillförlitlig. Under alla intervjuer, dels med pedagoger och föräldrar har det uppkommit många intressanta diskussioner som vi har kunnat ha användning för. Vi vill även passa på att tacka vår handledare Nils Andersson för all hjälp under arbetets gång. Utan alla hans kommentarer och ifrågasättande hade inte vår text blivit som den är idag. Vi vill sist men inte minst tacka varandra för alla roliga och intressanta diskussioner, men även jobbiga situationer som vi ställts inför när utformningen av denna text genomförts. Josefine Andersson och Madelen Granberg

4 Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger och föräldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergången mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och föräldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. Frågeställningarna som vår studie har utgått ifrån är: Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma område har det framkommit att det under en längre tidsperiod har gjorts försök att få igång ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts även fram i tidigare forskning att det är svårt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket på lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid två tillfällen, våren och hösten Samtliga inspelade intervjuer har transkriberats och analyserats utefter våra frågeställningar. Det som lyfts fram från föräldrarna under intervjuer och enkäter har varit informationen kring övergången, att samarbetet är litet mellan instanserna och att förskoleklassen skall bygga vidare där förskolan slutade. Pedagogerna som arbetat i verksamheterna lyfte under intervjuerna fram att tidsbrist minskar samarbetet, att övergången mellan verksamheterna är positiv och att informationen till föräldrarna är god vid övergången. Nyckelord: barns tidigare erfarenheter och kunskaper, föräldrasyn, pedagogsyn, samarbete, samverkan, övergång.

5

6 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Syfte & frågeställningar Syfte Frågeställningar 9 3. Litteraturgenomgång Samverkan och samarbete Gemensam syn Kontinuitet i lärandet Övergång Metod Metodval Urval Genomförande På våren På hösten Analysmetod Forskningsetiska övervägande Undersökningens tillförlitlighet Resultat och analys Vikten av att besöka skolan Synen på informationen vid övergången Samarbete som kan förbättras Tillvaratas barns tidigare erfarenheter och kunskaper Diskussion Slutsats Metoddiskussion Resultatdiskussion Fortsatt forskning Referenslista Bilagor

7 1. Inledning Under en lång tid har samarbete och samverkan mellan förskola och skola belysts i olika officiella dokument. Samarbetet och samverkan har blivit större i och med förskolans utveckling och utbyggnad (Socialstyrelsen, 1981:20). Davidsson (2000:43) lyfter fram att samverkan är ett ord som finns med i dokument från förskolan redan från 1970 och vidare framåt. Sigurdsdotter Wiechel (1994:6) lyfter fram att riksdagen beslutade 1991 att samtliga sexåringar skulle kunna börja grundskolan om deras föräldrar begärde det, ansåg kommunen att det fanns plats för sexåringarna i skolan fick de börja. Hon menar att lagen har bidragit till att samarbetet mellan förskola och skola har stärkts. Skolverket (2012) skriver att 1998 infördes förskoleklassen som en frivillig skolform för sexåringar. Detta innebar att alla kommuner i landet var tvungna att erbjuda alla sexåringar en plats i förskoleklass. Skolverket (2013) beskriver att förskoleklassen använder sig av läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, LGR 11:s första del, Skolans värdegrund och uppdrag och av andra delen, Övergripande mål och riktlinjer. Förskoleklassens verksamhet menar Skolverket (2013) ska präglas både av förskolans och skolans arbetssätt och metodik. Under vår utbildnings gång har tankar väckts hur samarbetet mellan förskola och förskoleklass ser ut. Tankarna som väckts berör hur pedagoger och föräldrar ser på samarbetet och samverkan mellan förskola och förskoleklass, samt hur de upplever övergången mellan instanserna. Utbildningsdepartementet (1996) anser att skolan under de tidiga skolåren borde dra nytta av förskolans arbetssätt eftersom man jobbar på olika sätt i skola och förskola. Tjänstemännen i utbildningsdepartementet menar att ett samarbete mellan verksamheterna skulle bidra till en bättre anpassad helhet för barnen under förskolan och de första skolåren. De anser också att om ett samarbete utvecklas mellan verksamheterna ger man bättre förutsättningar för att kunna ge alla barn en möjlighet till fortsatt lärande. Slår man upp orden samarbete och samverkan i Svenska Akademins ordbok får man fram att betydelsen av samarbete är att arbeta tillsammans, men samverkan lyfts även fram. Samverkan har betydelsen att verka tillsammans och att man samverkar för ett gemensamt mål, men det framkommer även samarbete under ordet samverkan. Enligt vår egen tolkning av samarbete och samverkan anser vi att begreppen går in i varandra och har en delvis gemensam betydelse. Vi menar att samarbete sker mellan individer då 7

8 de arbetar gemensamt och detta samarbete utvecklas till samverkan då man drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter för att nå ett gemensamt mål i arbetet. Examensarbetet har öppnat en möjlighet att undersöka hur pedagoger och föräldrar upplever att barns erfarenheter och kunskaper förmedlas från pedagogerna i förskolan till förskoleklassens pedagoger. Davidsson (2000:43) menar att grunden som förskola har byggt upp för barnen ska förskoleklassen kunna bygga vidare på. Hon menar vidare att skall man kunna dra nytta av förskolans grund i skolan måste det finnas en samverkan mellan verksamheterna där båda verksamheterna måste sträva mot samstämmighet. Samverkan mellan förskola och förskoleklass är något som lyfts fram i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem, Lgr 11 (Skolverket, 2011:16) och i läroplanen för förskola, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010:13 14). I läroplanerna tas det upp om att pedagogerna ska sträva efter att bygga upp ett förtroendefullt samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Pedagogerna bör också förmedla barnens kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en så bra övergång som möjligt. Ackesjö (2011:28) anser att lärare i förskoleklassen skall fläta samma de bästa delarna från förskolan och skolan och bygga en pedagogik på det. Davidsson (2000:44) menar att en omfattande samverkan mellan instanserna minskar barns problem vid övergången från förskolan till förskoleklassen. Hon lyfter fram att barn behöver förberedelser inför övergångar mellan olika instanser samt att skola och förskola behöver ha en gemensam syn på barns utveckling. Genom att pedagogerna har ett fungerande samarbete där pedagogerna i förskolan förmedlar till pedagogerna i förskoleklassen vad barnen tidigare arbetet med i förskolan, minskar risken för att barnen ska arbeta med liknande saker i förskoleklassen. 8

9 2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Intentionen med vår undersökning är att pedagoger som arbetar med övergången mellan förskola och förskoleklass skall få möjlighet att ta del av synpunkter och åsikter som lyfts fram i vår studie. Vi menar att intentionen med vår studie är viktig för att pedagoger skall kunna bli uppmärksamma på hur samarbetet och samverkan ser ut i de verksamheter som pedagogerna befinner sig i. I syftet ingår också att undersöka hur vårdnadshavare ser på övergången mellan förskola och förskoleklass. Samt hur barns kunskaper som de lärt sig i förskolan och deras tidigare erfarenheter tillvaratas i förskoleklassen. 2.2 Frågeställningar Hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och föräldrar att samverkan och samarbete sker mellan förskola och förskoleklass? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lärt sig i förskolan används i förskoleklassen? 9

10 3. Litteraturgenomgång I detta kapitel kommer det att lyftas fram relevant forskning som man kan koppla till vår studie. Vi har upplevt att det varit svårt att finna tidigare forskning om föräldrarnas syn och upplevelser på hur samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass. Den litteratur som vi pressenterat i detta kapitel har vi använt oss av som teoretiska utgångspunkter vid genomförandet av vår studie och som vi använder oss av i resultat och analys-kapitlet. Samarbete, samverkan, övergång och barns tidigare erfarenheter och kunskaper är ord som figurerar i vår litteraturgenomgång och i våra frågeställningar. Dessa ord har vi använt oss av som teoretiskt underlag vid tolkningen och analyseringen av vår studie. 3.1 Samverkan och samarbete Kärrby (2000:17) menar att redan på 1970-talet gjordes försök till samarbete mellan förskola och skola, men att det var svårt att få fram ett fungerade samarbete då verksamheterna hade väldigt starka traditioner. Davidsson (2000:47) lyfter fram att det är skolans uppgift att skola in barnen i förskoleklassen och inte förskolans. Hon menar vidare att man i förskolan inte skall försöka vara så lik skolan som möjligt, utan det viktiga är att man ser på barnen och deras kunskap och lärande på samma vis i båda verksamheterna. För att uppnå samverkan anser hon att det krävs en bra kommunikation mellan verksamheterna och att man där diskuterar arbetssätt, förväntningar på övergången mellan verksamheterna och gemensamma regler. Davidsson (2002:28) anser att pedagogiken i förskola och skola kan förbättras om ett samarbete mellan lärarna i de båda verksamheterna hade blivit bättre. Hjelte (2005:151) menar då han lyfter fram sin studie att samarbetet mellan instanserna var störst då övergången skulle ske. Man diskuterade då information om barnen och pedagogerna i förskoleklassen besökte de blivande förskoleklassbarnen på förskolorna. De blivande förskoleklassbarnen besökte även skolan. Sigurdsdotter Wiechel (1994:23) lyfter fram att det kan finnas hinder för att kunna samverka mellan 10

11 förskola och skola. Hon menar att det kan vara skolans schematider och förskolans olika rutiner som utgör hinder för att finna gemensam tid för planering och samarbete. Davidsson (1999:59) anser att för att utveckla samarbete och samverkan mellan olika verksamheter är viljan hos pedagogerna den viktigaste aspekten. Gummesson (1992:219) kom i en studie fram till att det inte går att skapa några generella lösningar för samverkan mellan skola och förskola utan allt beror på vilka förutsättningar som verksamheterna har. Detta har även Ackesjö (2011:141) lyft fram då hon menar att beroende på lärarnas ambitioner, de lokala villkoren för verksamheterna samt hur öppna dörrarna är mellan förskola, förskoleklass och skola påverkar hur samverkan sker. I Fredrikssons studie utförd 1993 menas det att det är viktigt att samverkan mellan förskolelärare och lärare bygger på lika villkor. Hon menar vidare att om man samarbetar och drar nytta av allas kunskaper och värderar dessa högre än en enskilds kunskaper kan man nå längre (I Davidsson, 2002:36). Hjelte (2005:94) menar att med hjälp av sin studie att samarbetet mellan pedagoger i olika verksamheter ökar då verksamheterna är placerade på samma enhet. Han anser vidare att den personliga kontakten som man kan få genom att verksamheterna är placerade på samma enhet bidrar till att samarbetet ökar mellan verksamheterna. Sigurdsdotter Wiechel (1994) anser att samarbete och samverkan mellan olika instanser påverkas av lokalernas läge och utformning. Ligger verksamheterna i samma lokal menar hon att detta ger en större möjlighet till samverkan. 3.2 Gemensam syn Gran (1982:45) menar att förskola och grundskola måste ha en gemensam syn på sin verksamhet och på barns utveckling. Hon lyfter att detta är viktigt för att barnen skall kunna utvecklas till självständiga individer. Sigurdsdotter Wiechel (1994:33) anser utifrån olika projekt som hon tagit del av att om pedagogerna har olika syn på barn, arbetssätt och metoder kan det uppstå svårigheter att samarbeta mellan olika verksamheter. Hjelte (2005:25) menar att ambitionen med samverkan mellan förskola och skola är att pedagogerna från de olika verksamheterna skall bidra i samverkan med sina kunskaper, kulturer och traditioner från den verksamhet som pedagogerna arbetar inom. Han anser att om detta skall vara möjligt måste aktörerna skapa tillfällen där man kan utveckla en gemensam syn på pedagogik, pedagogens roll och syn på barn. Detta 11

12 lyfter även Dahlberg & Lenz Taguchi (1994:21) fram med hjälp av sin försöksverksamhet där förskola och skola skall samverka. De menar att förskolans och skolans olika traditioner och kulturer skall komplettera varandra och pedagogerna i de båda verksamheterna skall bidra med sin kultur och tradition. Ackesjö (2011:68) lyfter också fram att det är viktigt att försöka föra in förskolans pedagogik i arbete i förskoleklassen där lärandet sker i leken. Hon anser även att trygghet kan skapas genom att blanda olika pedagogiker och kulturer och därigenom låta barnen få pröva och uppleva många olika saker. 3.3 Kontinuitet i lärandet Kärrby (2000:16) menar att samarbetet mellan förskollärare, lärare och fritidspedagoger vid barnens start i förskoleklassen skall bygga på ett gemensamt synsätt. Samarbetet ses främst ur barnets perspektiv, att barnen skall få kontinuitet i sitt lärande och det skall kännas meningsfullt. Davidsson (2002:29) anser också att barnen behöver få kontinuitet i sin tillvaro, därför anser hon att lärare i olika verksamheter borde arbeta med liknande arbetsmetoder. Johansson (2000:20) lyfter fram att om det finns ett samarbete och samverkan mellan förskola och skola så underlättas det för barnen vid skolstart och möjligheten att utgå från barnens tidigare erfarenheter och kunskaper ökar. Gran (1982:52) anser att om förskolepedagogerna samarbetar med grundskolans pedagoger underlättar det för grundskolans pedagoger att ta vid där förskolan slutat. Hjelte (2005: ) lyfter fram att det kan vara svårt att utgå från barnens tidigare erfarenheter och kunskaper då barnen kommer från många olika förskolor och de olika förskolorna arbetar på olika sätt. Han menar också att det är svårt att prioritera vilka av barnens erfarenheter och kunskaper man skall lägga störst vikt vid. Gran (1982:206) påpekar att när barnen som börjar skolan kommer från många olika förskolor kan samarbetet mellan verksamheterna försvåras genom att förskolepersonalen måste rapportera barns tidigare kunskaper och erfarenheter till många olika skolor och skolans personal måste ta emot information från flera olika förskolor. Hon menar att samarbete hade kunnat bli bättre mellan verksamheterna om alla barnen i samma klass hade kommit från samma förskola. Hjelte (2005:103) har lyft fram från sin studie att förskoleklasspedagogerna uppskattade den information som förskolepedagogerna har om barnen vid övergången. Lärarna menade att 12

13 förskolepedagogerna kunde bidra till att man i förskoleklassen inte behövde börja med att skapa sig en bild av varje barn. Andersson (2004:88) menar att det är viktigt att man som pedagog uppskattar den information som föräldrarna besitter om sitt barn. Hon menar vidare att om pedagogen lyssnar på föräldrarna kan pedagogen få mycket värdefull information om barnet. 3.4 Övergång Davidsson (2000:46) menar att för barns lärande och utveckling är det viktigt att övergången sker successivt mellan förskola och förskoleklass så att övergången blir så osynlig som möjligt. Hon menar att verksamheterna till en viss del skall överlappa varandra. Sigurdsdotter Wiechel (1994:37) anser att övergången till skolan blir smidigare för barnen om ett samarbete finns mellan skola och förskola. Hon menar att det underlättar för barnen om de har en kännedom om skolans olika miljöer. Ackesjö (2011:67 & 70) påpekar att förskoleklassen blir en brobyggare från förskolan till skolan där förskoleklassen blir en viktig central aspekt vid övergången. I en analys som hon har gjort beskriver lärarna att förskoleklassen befinner sig i en övergångszon mellan förskola och skola. Lärarna ansåg vidare i analysen att de själva såg sig som redskap där de ville ge trygghet vid inskolningen mellan verksamheterna. Björklid & Fischbein (2011:131) anser att individen utgår från sina behov och erfarenheter då den skall interagera med sin omgivning. De anser att detta är den psykologiska synen på interaktion. Hjelte (2005:120) menar i sin studie att förskolepedagogerna hade ett begränsat inflytande om informationen kring övergången mellan förskola och förskoleklass. Informationen om övergången delgavs pedagogerna när den i stora drag redan var färdig. Lumholdt & Klasén McGrath (2006:7) syftar på att förskoleklassen skall vara en övergång mellan förskola och skola. Detta för att vänja barnen vid skolans olika miljöer som matsal, gymnastikhall och klassrum. Förskoleklassen skall även mjukstarta barnen i uppgifter som väntar i skolan, till exempel läsa och skriva. 13

14 4. Metod I följande kapitel kommer det att redogöras vilka metodval och urval av undersökningspersoner som ligger till grund för vår studie. Det kommer även beskrivas hur studien har genomförts. Till slut tar vi upp de etiska övervägande som gjorts samt diskuterar undersökningens tillförlitlighet. Det var tänkt att studien skulle genomförts på en förskola och en förskoleklass i en mindre by. Skälet till detta var att en av oss redan hade en god kontakt med skolan. Tyvärr fanns det inget intresse från föräldrarna att svara på enkäterna som lämnats ut till dem. Urvalet av två nya förskolor och förskoleklasser har påverkats av tidigare kontakt och god respons av föräldrar och pedagoger. Anledningen till att förskolorna och förskoleklasserna i tätorten inte var första valet beror på att vi ville genomföra vår studie på en förskola och en förskoleklass som var placerad på samma enhet. 4.1 Metodval Vi har valt att använda kvalitativa metoder för insamlingen av empirin. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och föräldrar. Under intervjuerna har vi även ställt följdfrågor till intervjupersonerna. Vi har även dela ut en enkät till föräldrarna som deltar i studien. Vi har gjort det här metodvalet eftersom empirin inte är statistiskt mätbar då svaren i intervjuerna och enkäterna är personliga tankar och synpunkter. Larsen (2009:22) menar att när man ska undersöka hur människor upplever olika situationer är det den kvalitativa metoden man ska använda sig av. Patel och Davidsson (2003:98) beskriver att den kvantitativa metoden är lämplig vid insamling av empiri som analyseras statistiskt. Eftersom enkäterna (bilaga 2 & 5) bara består av vars tre kvalitativa frågor som ska besvaras med personliga tankar och synpunkter är det svårt att föra en statistik över svaren. 14

15 4.2 Urval De personer som medverkar i studien är föräldrar till blivande förskoleklassbarn och pedagoger från både förskola och förskoleklass. Detta urval har gjorts på grund av att vårt syfte är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på övergången mellan förskola och förskoleklass, hur samarbetet och samverkans ser ut mellan verksamheterna samt hur barns tidigare erfarenheter och kunskaper från förskolan tillvaratas i förskoleklassen. På våren och under sommaren intervjuades en förskoleklasspedagog Eva, två förskolepedagoger Anders och Lisa enskilt samt tre föräldrar deltog i en gruppintervju. Eva har arbetat i förskoleklass i två och ett halvt år, i förskola sex år och är utbildad till förskollärare. Andreas har arbetat i förskola i ett år och har även varit verksam i förskoleklass i 11 år. Han är utbildad till förskollärare. Lisa är utbildad förskollärare och har arbetet i förskola i 18 år. Under hösten intervjuades tre förskoleklasspedagoger Eva, Anna och Emma enskilt. Eva är den förskoleklasspedagog som även blev intervjuad under våren. Anna har arbetat i förskolklass i 6 år och hon har även varit verksam i förskolan i 10 år. Hon är utbildad till förskollärare. Emma har nyligen börjat arbeta i förskolklassen och har inte jobbat i förskolklassen i förberedelserna inför övergången men hon har varit verksam i förskolan i samma ort i 6 år. Under hösten deltog tre föräldrar i en gruppintervju, där en av dessa föräldrar även deltog under gruppintervjun på våren. Namnen i vår studie är fiktiva för att våra respondenter skall vara anonyma. Då vi gör citat från olika intervjuer i vårt resultat och analys kommer vi att ange föräldrar som bokstaven F, med nummer efter för att kunna särskilja vem som sagt vad i en dialog. Pedagogerna kommer vi namnge med deras fiktiva namn. När vi är med i en dialog som lyfts fram i texten namnges vi med ett I, som intervjuare. 4.3 Genomförande På våren var det 34 blivande förskoleklassbarns föräldrar som fick möjlighet att besvara enkäter (bilaga 2). Under hösten hade det tillkommit 25 förskoleklass barn från andra förskolor som vi inte undersökt på. Det var alltså 59 förskoleklassbarns föräldrar som 15

16 fick möjlighet att besvara frågorna på enkäten (bilaga 5). Vi ville att så många föräldrar som möjligt skulle besvara våra frågor för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Då ansåg vi att vår tid inte skulle räcka för att intervjua alla föräldrar. Vi gav föräldrarna möjlighet att själv avgöra om de skulle vilja ställa upp på en gruppintervju genom att på enkäten kunna fylla i kontaktuppgifter På våren Vi hade önskat att få delta under ett föräldramöte på förskolan för att presentera oss för blivande förskoleklassbarns föräldrar och dela in föräldrarna i smågrupper där de skulle få besvara våra frågor. Detta var inte möjligt då det sista föräldramötet redan hade ägt rum. Istället fick vi skriva ett presentationsbrev (bilaga 1) till föräldrarna. Till presentationsbrevet fick föräldrar också en enkät (bilaga 2) med tre kvalitativa frågor att besvara angående deras tankar kring övergången mellan instanserna. På enkäterna hade föräldrarna även möjlighet att fylla i om de ville delta i en gruppintervju med oss. Om man som förälder valde att inte fylla i detta var man helt anonym på enkäten. Det var sju föräldrar som besvarade enkäterna. Utav dem var det endast tre som kunde delta på gruppintervjun. Gruppintervju valde vi att genomföra på en offentlig plats i byn. Vi har valt att genomföra en gruppintervju efter att tagit del av Larsens (2009:85) kunskaper om gruppintervju. Hon menar att det kan vara lättare för intervjupersoner att komma till tals om intervjun sker i grupp och man kan då som intervjuperson känna en trygghet. Hon anser också att intervjun kan bli fylligare då den sker i grupp eftersom intervjupersonerna kan fylla i varandras svar och bidra med följdfrågor. Under gruppintervjun har vi utgått från de tre kvalitativa frågor på enkäten (bilaga 2). Gruppintervjun genomfördes på en offentlig plats som vi ansåg skulle bli en neutral plats för föräldrarna om man jämför med om vi valt att genomföra intervjun på en av de förskolor som deltar i undersökningen. Gruppintervjun har spelats in med hjälp av diktafon, detta val har vi gjort efter att ha tagit hänsyn till Patel och Davidssons (2003:83) synpunkter om att en inspelad intervju minskar risken för att missa viktig information som tagits upp under intervjun. Gruppintervjun varade i cirka en timme. De intervjuade pedagogerna kommer både från förskola och förskoleklass och intervjuerna med dem har skett enskilt. Vi har valt att intervjua pedagogerna enskilt då 16

17 förskoleklasspedagogerna arbetar i olika arbetsslag och arbetssättet skiljer sig en del mellan lagen. Vi ville få inblick i pedagogernas egen upplevelse och deras syn på hur samarbete och samverkan sker mellan instanserna. Vi ville också få en inblick i hur pedagogerna upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper följer barnen från förskolan till förskoleklassen vid övergången mellan verksamheter. Vi ansåg att vi bäst fick ta del av varje enskilds pedagogs syn om vi intervjuade pedagogerna enskilt. På förskolorna som deltar i vår undersökning var det två pedagoger, Lisa och Andreas som arbetar med blivande förskoleklassbarn som ville delta i en enskild intervju. Vi valde att intervjua dessa pedagoger eftersom det är de som har kontakt med förskoleklasserna vid övergången mellan verksamheterna. Intervjuerna med pedagogerna på förskolan ägde rum i förskolans personalrum då vi ansåg att det var lämpligaste att vi kom till deras arbetsplats då intervjuerna genomfördes under deras arbetstid. När de blivande förskoleklassbarnen fortfarande gick på förskolan intervjuade vi deras förskoleklasspedagog Eva som barnen kommer att ha i förskoleklassen. Intervju ägde rum på skolan där pedagogen är verksam. Vi valde att genomföra intervjun där då vi ansåg att pedagogen kände sig trygg i den miljön. Under intervjuerna har vi valt att utgå från fyra grundfrågor (bilaga 3) som vi har ställt till samtliga pedagoger, men med varierade ordning beroende på pedagogernas svar. Johansson (2001:25) menar att om man inte lyssnar till den intervjuade personens svar kan den semistrukturerade intervjun glida över och bli strukturerad. Efter att tagit del av Johanssons kunskaper var vi observanta under intervjuerna att lyssna in intervjupersonernas svar och ställde följdfrågor efter deras svar. Liksom gruppintervjun har vi valt att spela in intervjuerna med pedagogerna med hjälp av en diktafon och använt oss av samma arbetssätt som i gruppintervjun. Alla intervjuer med pedagogerna har varat mellan minuter På hösten När barnen gått ett par veckor i förskoleklassen gavs det ut ett nytt presentationsbrev (bilaga 4) och en ny enkät (bilaga 5) med tre kvalitativa frågor till föräldrarna angående hur de upplevt övergången mellan förskola och förskoleklass. Även på denna enkät kunde föräldrarna fylla i om de ville delta i en gruppintervju. Det var åtta föräldrar som 17

18 svarade på enkäten och tre som deltog i gruppintervjun. Gruppintervjun ägde rum hemma hos en av oss då det inte fanns någon offentlig lokal att tillgå vid det klockslaget som intervjun genomfördes. Vi ansåg att det inte var optimalt att genomföra intervjun hemma hos någon av oss då intervjupersonerna kunde känna obehag och underlägsenhet av att vara hemma hos någon av oss då intervjun genomförs. Då det inte fanns någon lämplig offentlig lokal att tillgå och detta var den enda tidpunkt som intervjupersonerna kunde ställa upp på valde vi ändå att ta risken att genomföra gruppintervjun hemma hos en av oss. Under genomförandet av gruppintervjun fick vi inte känslan av att de intervjuade personerna kände något obehag av att vara hemma hos en av oss. I förskoleklasserna arbetade fyra pedagoger var av det var tre som ville ställa upp i en enskild intervju. Under intervjuerna med pedagogerna utgick vi ifrån fyra grundfrågor (bilaga 6). Vi genomförde intervjun med pedagogerna i små lokaler på den skola som pedagogerna arbetar på. Vi valde att genomföra intervjuerna på skolan då vi ansåg att pedagogerna befann sig i en trygg miljö. Som vi nämnt i vårt urval var en av de intervjuade pedagogerna nyanställd på skolan och började arbeta i förskoleklassen vid skolstarten. Pedagogen Anna har alltså inte varit med i förberedelsen inför övergången mellan verksamheterna. Men då Anna tidigare har varit verksam på en förskola i samma ort kände vi att det kunde vara intressant att ta del av Annas syn på hur skolstarten i förskoleklassen upplevdes trots att hon inte varit med i förberedelserna. Under alla intervjuer som genomfördes på hösten använde vi samma tillväga gångsätt som vi gjort vid intervjuerna på våren Analysmetod Vi har transkriberat intervjuerna och tagit ut användbart material som vi sedan använt oss av i vår studie. Vid kategoriseringen av vårt material har vårt tillvägagångssätt varit att vi skiljt på om intervjuerna skett under våren eller hösten. Vi har kategoriserat svar från respondenterna i kategorier som berör liknande områden. I kategoriseringen har vi skiljt på om det varit ett svar från en pedagog eller en förälder. Våra frågeställningar har legat till grund för kategoriseringen av vårt empiriska material. Kategorierna som vi har analyserat fram är följande: vikten av att besöka skolan, synen på informationen vid övergången, samarbetet som skulle kunna förbättras och tillvaratas barns tidigare erfarenheter och kunskaper. 18

19 4.4 Forskningsetiska överväganden Enligt vetenskapsrådet (2002:7) har man som forskare krav att informera respondenterna om forskningens syfte, innehåll och genomförande. De pedagogerna och föräldrar som har deltagit i intervjuerna i vår studie har blivit informerade om vad vår studie handlar om och att intervjuerna kommer att spelas in samt att intervjupersonerna kommer vara anonyma i examensarbetet. Vetenskapsrådet (2002:10) tar upp i informationskravet att man skall göra sina respondenter medvetna om att de har rätt till att välja om de vill delta eller inte i studien och att de kan upphöra samarbetet när de vill. Efter att ha tagit del av vetenskapsrådets etik har pedagoger och föräldrar blivit informerade om att de har rätt att tacka nej till att medverka i vår studie. Vi har valt att ge våra respondenter fiktiva namn för att skydda deras identitet i vår forskning. Detta val har vi gjort efter att ha tagit del av vetenskapsrådets (2002:12) synpunkter om konfidentialitetskravet om att respondenterna inte ska kunna bli identifierade. I nyttjandekravet från vetenskapsrådet (2002:14) framskrivs det att forskningsunderlaget inte får användas för kommersiellt bruk. Allt vårt insamlade empiriska material har endast använts till vår forskning. 4.5 Undersökningens tillförlitlighet Det empiriska materialet har vi valt att gemensamt diskutera och analysera med hjälp utav den tidigare forskning som vi presenterat i litteraturgenomgången. Litteraturen har uppmärksammat oss på hur samarbete mellan olika verksamheter kan fungera, hur barns tidigare erfarenheter och kunskaper kan tillvara av pedagogerna i förskoleklassen och hur en övergång mellan förskola och förskoleklass kan ske. I analysen av och diskussionerna av det empiriska materialet har vi försökt vara så objektiva som möjligt. Vi har med hjälp av våra transkriberade intervjuer kategoriserat vårt empiriska material efter våra frågeställningar som vi redogör i resultatet. Kategorierna som vi har använt oss av är följande: vikten av att besöka skolan, synen på informationen vid övergången, samarbetet som skulle kunna förbättras och tillvaratas barns tidigare erfarenheter och 19

20 kunskaper. Vi är medvetna om att vårt empiriska material troligen hade blivit annorlunda om studien genomförts i en annan urvalsgrupp eller om andra individer hade genomfört en likande studie. Målet med undersökningen var inte att komma fram till ett generellt svar på hur samarbete och samverkan mellan förskola och förskoleklass fungerar samt hur övergången mellan instanserna är utformad. Det var heller inte avsett att göra en generell bedömning hur förskoleklassen använder barns tidigare erfarenheter och kunskaper. Utan vi vill väcka tankar hos läsaren angående övergång, samverkan och samarbete mellan förskola och förskoleklass samt hur barnens tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara på i förskoleklassen. 20

21 5. Resultat och analys I detta kapitel nedan kommer vi att redovisa pedagoger och föräldrars synpunkter som kommit fram genom vårens och höstens enkäter och intervjuerna. Dessa synpunkter kommer vi sedan att tolka och analysera. I våra underrubriker vikten av att besöka skolan, synen på informationen vid övergången, samarbetet som skulle kunna förbättras och tillvaratas barns tidigare erfarenheter och kunskaper blandas pedagogers och föräldrars åsikter från vårens och höstens enkäter och intervjuer. 5.1 Vikten av att besöka skolan Om vi ser till vad våra respondenter har delgett oss kring vår första frågeställning som lyder, hur upplever pedagoger och föräldrar att övergången mellan förskola och förskoleklass bör vara? tar respondenterna upp, på våren och hösten att det har varit positivt att barnen har fått besöka förskoleklassen vid ett antal tillfällen så barnen har kunnat bli bekanta med skolans olika miljöer, pedagoger och sina blivande klasskamrater innan skolstarten. Lumholdt & Klasén Mc Grath (2006:7) skriver att förskoleklassen skall vara en övergång mellan förskola och skola. Detta för att vänja barnen vid skolans olika miljöer som matsal, gymnastikhall och klassrum. Utifrån det riktade vi vår uppmärksamhet mot förskolans och skolans arbete med att förberedda barnen inför skolans olika miljöer. Majoriteten av föräldrarna har också varit positiva till att de har kunnat få vara med vid ett tillfälle då barnen har besökt skolan samt att ett föräldramöte anordnades innan skolstarten. Föräldrarna lyfter även fram under enkäter på våren att de anser det är viktigt att barnen skall tycka att övergången skall vara rolig, spännande och att de skall känna sig trygga och trivas. Att mitt barn ska få en smidig, trygg övergång från förskolan till förskoleklassen. Att fröknarna lyssnar på alla barnen och finns i närheten när barnen behöver dem. Att mitt barn kommer att utvecklas och växa som person. Komma in i skolan på ett bra sätt. (Förälder, ) 21

22 Vid vårens gruppintervju och enkätsvar fanns det även en del föräldrar som var oroade över att barngrupperna är stora i förskoleklassen, det läggs stort ansvar på barnen direkt vid skolstarten, här menar föräldrarna att barnen skall klara att klä på sig efter väder, toalettbesök och liknande. När vi under hösten intervjuade föräldrarna påpekade även dessa föräldrar att barnen fick ta ett stort ansvar, men föräldrarna konstaterade att barnen faktiskt klarade av ansvarstagandet. Det fanns även en oro hos föräldrarna angående rasterna då man ansåg att det var ett stort område för barnen att röra sig på och att det inte fanns så mycket personal ute på skolgården, denna oro fanns på våren och hösten. Vi tolkar föräldrarnas oro över rasterna och barnens eget ansvarstagande som att föräldrarna känner sig otrygga med den skillnad som finns mellan förskola och förskoleklassen i utomhusmiljön och ansvarstagande. Med skillnad menar vi att på förskolan finns pedagogerna nära barnen hela tiden och området som barnen vistas på när de är ute är mer begränsat och inhägnat med grindar och staket och skolans område kan upplevas som stort och svåröverblickbart. Vi upplever att föräldrarna tycker det är ett stort steg mellan förskola och förskoleklassen när det gäller barnens ansvarstagande. Vi tolkar att föräldrarna är rädda att deras barn inte skall klara av det större ansvarstagandet och därmed upplever vi att föräldrarna är en aning negativa till ansvarstagandet. Socialstyrelsen (1981:18) menar att barn och föräldrar kan uppleva övergången från förskola till skola som förvirrande eftersom verksamheterna ställer olika krav och förväntningar på vad barnen ska klara av. Kärrby (2000:13) anser att vid skolstarten ställs det stora krav på barnen som de förväntas leva upp till och det är en stor omställning från förskola. Föräldrarna som intervjuades under hösten diskuterade den första förskoleklassdagen och upplevelserna som togs upp var att de hade känt sig trygga, men samtidigt tog föräldrarna upp att dagen kändes rörig. F1: - Kaos! Nej. Det var väl lite struktur på det, det var där ju men nog var det rörigt. Föräldrarna syftade på att dagen var rörig då det fanns många förväntansfulla barn och frågvisa föräldrar som ville prata med pedagogerna. Vi upplevde att diskussionen om första dagen i förskoleklassen som att barnen och föräldrarna hade varit trygga och att de förstod att första skoldagen kunde bli rörig. 22

23 Vid intervjuerna med förskoleklasspedagogerna på våren och hösten lyfts det fram att de upplever både barn och föräldrar som positiva och trygga vid skolstarten och övergången. Det positiva är att barnen känns trygga när de kommer på hösten för de har redan varit här, de har redan ätit i matsalen, träffat sin mentorsgrupp, de har träffat mentorerna och de har träffat oss vid ett flertal tillfällen och varandra i gruppen och sett varandra så det är inte så nytt och nervöst när de kommer första dagen i augusti som det är första gången de kommer hit och hälsar på. Det är väldigt positivt att man har det. Och även för oss pedagoger, att man har ett ansikte på dem och att man liksom kunnat få lite vibbar om, från dem på olika sätt, det är väldigt positivt. Sen är det också positivt för föräldrarna att de kan liksom har ett ansikte på oss och de har kunnat prata lite med oss och kunnat ställa sina frågor och inte behöver gå och grubbla på dem under sommaren och sen kan det ju dyka upp nya saker och så men då får man ta dem sen. (Eva, ) Bilden vi får av förskoleklasspedagogerna är att de är positiva och trygga med det upplägg som finns vid övergången mellan instanserna både för dem som pedagoger men även för barnen och föräldrarna. I en analys som Ackesjö (2011:70) har gjort anser hon att man som pedagog i förskoleklassen kan organisatoriskt bygga upp en övergång mellan förskola och skola som blir trygg för barnen. När vi intervjuade pedagogerna i förskolan kom det fram att de är positiva till att det finns en gemensam rutin mellan förskola och förskoleklassen inom upptagningsområdet om hur en övergång mellan instanserna skall se ut, då detta inte har funnits tidigare. Övergången planeras och genomförs numera gemensamt mellan förskola och förskoleklass och det upplevs av alla intervjuade pedagogerna som positivt. Men pedagogerna i vår studie lyfter även fram att de hade önskat att ha gemensamma rutiner med alla verksamheter som det sker övergångar mellan. Hjelte (2005:120) menar i sin studie att förskolepedagogerna endast deltagit i planeringen av övergången mellan verksamheterna med den förskoleklass som låg geografisk närmast förskolan. Vi anser också att de borde finnas gemensamma rutiner som gäller för alla förskolor och förskoleklasser inom kommunen så alla barn hade fått samma villkor vid sin övergång från förskola till förskoleklass oavsett om övergången skall sker inom upptagningsområdet eller inte. 23

24 5.2 Synen på informationen vid övergången Både i enkäterna och genom gruppintervjuerna med föräldrarna på våren och hösten har det framkommit både positiva och negativa synpunkter och åsikter om informationen som föräldrarna fått angående övergången mellan förskola och förskoleklass. Föräldrarna har lyft fram att de fått information genom blanketter och föräldramöte på skolan. De har haft delade åsikter kring den information som delgetts kring övergången. En del föräldrar har upplevt informationen som god och andra som otillräcklig. De föräldrar som besvarat enkäterna och som är positiva till informationen de fått kring övergången lyfter enbart fram att informationen har varit bra, lättläst och att informationen har kommit ut i god tid, men föräldrarna lyfter inte fram vad det är som har varit bra i informationen. Under gruppintervjun med föräldrarna som valt att ställa upp på intervju efter barnens skolstart i förskoleklassen på hösten diskuterade vi deras synpunkter kring hur informationen om övergången mellan instanserna har varit. F1: - Obefintlig. F2: - Ja faktiskt. Bra ord. Det har faktiskt inte varit så mycket. F3: - Neeej. F1: - Ja skulle vilja säga att det inte varit något. Diskussionen i intervjun fortsatte sedan angående vad föräldrarna hade önskat att få mer information om. Det framkom då att de inte visste vad det var för information som de ville ha mer av, men att de fortfarande stod fast vid att det inte varit så mycket information de hade fått. Vi tolkar föräldrarnas synpunkter i gruppintervjun angående informationen de fått kring övergången som otillräcklig, men samtidigt kan föräldrarna inte uttrycka vad de mer hade velat ha för information. Vi anser att om föräldrarna tycker att informationen har varit dålig borde de kunna uttrycka vad som saknats och vad de anser att informationen skulle kompletteras med. I intervjuerna under hösten med pedagoger i förskoleklasserna lyfter de alla tre fram att det är viktigt med information till föräldrarna och att pedagogerna gett ut informationen angående skolstarten i förskoleklass genom föräldramöte och brev hem till föräldrarna. Utifrån pedagogernas svar upplever vi att pedagogerna tycker att de har gett föräldrarna tillräcklig information kring övergången. Men en pedagog kommenterar i en intervju: 24

25 Eva: - Sen tror jag så, att hur mycket man än informerar så tror jag ändå att det finns några som undrar. Vi är beredda att hålla med pedagogen att det kan finns föräldrar som alltid undrar mer än vad man informerar om. Vi anser också att det kan vara så att föräldrarna ställer frågor på grund av att informationen inte har varit så detaljerad från pedagogerna. Andersson (2004:216) menar att regelbunden information ökar insynen för föräldrarna om hur deras barns skoldag ser och detta gör att både föräldrar och barnen kan känna trygghet. 5.3 Samarbetet som skulle kunna förbättras I gruppintervjun på hösten med föräldrarna diskuterade vi om samarbete och samverkan mellan instanserna och hur föräldrarna upplevde samarbetet. En av föräldrarna som medverkade i intervjun var övertygad om att det fanns ett samarbete mellan instanserna medan en annan förälder i intervjugruppen var mer kritisk till om det fanns ett samarbete. I: - Vårt arbete handlar då om hur samarbete och samverkan är mellan förskoleklasspersonalen och förskolans personal. Tror ni att det finns något samarbete eller har ni märkt att det finns något samarbete mellan verksamheterna? F1: - Det måste det ju fan vara. Jo det måste det. Det verkar ju huvudlöst annars. F2: - Det enda samarbete som jag egentligen tror att där är just då precis inför skolstarten, att man hjälper barnen att komma till skolan och hälsa på. Jag tror egentligen inte att det är så mycket snack däremellan annars mer än den lappen som vi fick skriva på och skicka med. F1: - Det är nog väldigt svårt att inte ha någon kontakt emellan, för förskolelärarna sitter ju fan på rätt mycket information om barnen när de väl börjar skolan. Just för att lägga upp strukturen på terminen sen och vad dem behöver göra och vad de kan göra. Vi tolkar att föräldrarna har en dålig insikt i hur samarbete och samverkan sker mellan förskola och förskoleklass. Även under gruppintervjun på våren lyfts det fram en del om hur föräldrarna upplevde att samarbete mellan förskolan och förskoleklassen fungerade. De tre föräldrarna var överens att de upplevde att det inte fanns så mycket samarbete mellan verksamheterna utan att samarbetet endast fanns då ett barn var i behov av 25

26 särskilt stöd. Vi uppfattar att föräldrarna vill att det skall finnas ett samarbete mellan verksamheterna för att förskoleklassen skall kunna utnyttja den grund som förskolan har lagt och veta vilka kunskaper som barnen har med sig i sin ryggsäck Vi upplever också att föräldrarna tycker att det skall finnas ett större samarbete kring alla barnen och inte bara de barn som är i behov av särskilt stöd. Hjelte (2005:117,151) menar att samarbetet och samverkan mellan instanserna oftast är störst då övergången ska ske. Han menar också att man som pedagog i samarbetet vid övergången ska lämna information om alla barnen till pedagogerna i förskoleklassen och inte bara information om barn med särskilda behov. Under en intervju med en förskoleklasspedagog under hösten lyfts det fram att pedagogen upplever att samarbete inte är så stort mellan verksamheterna och att man inte kan dra nytta av varandras olika arbetsmetoder. Där tror jag inte att det finns så mycket att man jobbar tillsammans och där kan jag känna att man tar liksom inte vid riktigt i förskoleklassen vilka arbetsmetoder är kända för barnen, har de jobbar med Kiwi eller med skriva sig till läsning utan man liksom börjar i en helt ny värld för barnen här. De har kanske kommit en bra bit på väg mot Kiwi metoden till exempel och sen så stänger man bara här, att här jobbar vi på detta sättet. Så där tycker jag att man har väldigt mycket att vinna på om man kan ha en överlämning på. (Emma, ) Förskoleklasspedagogens tankar kring ett samarbete med förskolan angående vilka arbetsmetoder som används, upplever vi att pedagogen anser skulle gynna barnen då de börjar förskoleklassen. Om förskoleklassen bygger vidare på de arbetsmetoder som introducerats i förskolan och som barnen redan har jobbat en del med anser vi att barnens utveckling kan nå längre än om förskoleklassen introducerar okända arbetsmetoder för barnen. Davidsson (2002:29) påpekar att olika verksamheter borde arbete med likande arbetsmetoder för att barnen ska kunna få kontinuitet i sitt lärande. Kärrby (2000:16) anser att inlärningsmiljön kan förbättras om pedagoger med olika kompetenser samverkar och erbjuder barn olika arbetsmetoder för att barn lär och tar till sig kunskap många olika sätt. På våren när vi intervjuade förskoleklasspedagogen framkom det att pedagogen skulle vilja ha ett större samarbete mellan instanserna och att de försöker skapa tillfällen för att träffas. 26

27 Samarbetet är inte jättestort, tyvärr. Vi pratar, vi träffas, detta läsår skall jag säga har vi träffats regelbundet just för att man skall kunna ta tillvara och utbyta erfarenheter och så. Så därför har vi också haft lite under hösten gemensamma träffar. Vi träffades i Oran och grillade ihop så barnen får träffa varandra och så. Vi har planerat in nu under våren också. [---] Sen har vi som sagt vad pratat i den här gruppen runt omkring att man skulle vilja göra mycket mer tillsammans och man skulle vilja utveckla det samarbetet samtidigt som man vill utveckla samarbetet uppåt så det är mycket som ska in. (Eva, ) Pedagogen säger att de skulle vilja ha ett större samarbete och samverkan. Det som utgör hinder för samarbete tolkar vi delvis kan vara verksamheternas olika scheman och rutiner samt att förskoleklasspedagogen behöver samarbeta och samverka både med förskolor, men även med grundskolans verksamhet. Detta upplever vi är tidskrävande för pedagogen som vi intervjuat och att den tid som det kräver inte finns att tillgå. Davidsson (1999:59) menar att viljan är det viktigaste kriteriet då man vill utveckla samarbete och samverkan. Sigurdsdotter Wiechel (1994:23) lyfter fram att det kan finnas hinder för att kunna samverka mellan förskola och skola. Hon menar att det kan vara skolans schematider och förskolans olika rutiner som utgör hinder för att finna gemensam tid för planering och samarbete. På våren diskuterades det under intervjun med de två förskolepedagogerna om hur de upplevde att samarbete och samverkan mellan förskolan och förskoleklassen fungerade. Båda pedagogerna upplevde att samarbete skulle kunna utvidgas, men de upplever att det är svårt att få det att fungera i den dagliga verksamheten. Vi upplever även hos förskolepedagogerna liksom hos förskoleklasspedagogen att det är tiden som hindrar verksamheterna för ett samarbete och att det finns så många andra bitar i verksamheterna som pedagogerna måste ta hänsyn till och då räcker inte tiden till. Gummesson (1992:219) kom i en studie fram till att det inte går att skapa några generella lösningar för samverkan mellan skola och förskola utan allt beror på vilka förutsättningar som verksamheterna har. Detta har även Ackesjö (2011:141) lyft fram då hon menar att beroende på lärarnas ambitioner, de lokala villkoren för verksamheterna samt hur öppna dörrarna är mellan förskola, förskoleklass och skola påverkar hur samverkan sker. 27

28 5.4 Tillvaratas barns tidigare erfarenheter och kunskaper När det kommer till barns tidigare erfarenheter och kunskaper så pratar förskoleklasspedagogerna under intervjuerna på hösten både om att de skulle vilja få mer information om varje barn, men samtidigt lyfter de fram att det är bra att själv kunna skapa sig en bild om varje barn. Hjelte (2005:103) har lyft fram från sin studie att förskoleklasspedagogerna uppskattade den information som förskolepedagogerna har om barnen vid övergången. Lärarna menade att förskolepedagogerna kunde bidra till att man i förskoleklassen inte behövde börja med att skapa sig en bild av varje barn. En pedagog som har jobbat länge inom skolan och förskolans verksamhet tar upp vikten av sina erfarenheter av att ha träffa många barn. Pedagogen menar att med hjälp av det kan pedagogen läsa av barnen ganska snabbt var de befinner sig i sin utveckling och därmed upplever pedagogen att man inte behöver få information om varje barn. Utan, man kan säga att när de kommer och hälsar på oss en tre, fyra tillfällen på våren, då ser vi ganska fort hur de här barnen funkar både socialt och hur mycket alltså de har kommit i sin utveckling, det ser man alltså ganska fort där. (Anna, ) Pedagogens uppfattning om att man kan skapa sig en bild av barnens utveckling och kunskaper på endast ett fåtal tillfällen upplever vi inte som rimligt då förskoleklassen består av 30 barn. Vi menar att det är många barn som pedagogen skall skapa sig en uppfattning om och analysera deras förmågor. Ser man sen till vad förskolepedagogerna delger oss under intervjuerna på våren angående vilka av barnens tidigare erfarenheter och kunskaper som följer med barnen till förskoleklassen, nämner dem att det är delar av barnens individuella utvecklingsplan och barnets sista utvecklingssamtals protokoll som lämnas över till förskoleklassen. Det är ju samtalsunderlaget, utvecklingssamtalet, sen så är det ju portfilen eller en del av deras portfolie som man kan se lite barnets utveckling och sen är det ju TRAS. Sen är det ju i det samtalsunderlaget så finns det nåt som heter förmågor att utveckla så när vi har det sista samtalet med barnet så pratar vi om vad det är vad du vill lära dig i förskolan eller så. Så då kan de se rätt så enkelt vad det är för förmåga barnen vill utveckla, eller som man behöver utveckla. (Lisa, ) Vi upplever att förskolepedagogerna hoppas innerligt att förskoleklasspedagogerna går igenom och tittar på varje barns individuella utvecklingsplan för att få syn på vad 28