Beräknad tillförsel av betongvaror 2008 kv , prognos , 2010 års priser

Transkript

1 MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport Kv September 211

2 2 Beräknad tillförsel av betongvaror 28 kv , prognos , 21 års priser Fabrikspriser, miljoner kronor Prognos, procent Kv I tillförsel ingår betongelement, markbetong, betongrör och betongtakpannor. Visst montagearbete kan ingå 6 5 1% 1% 3% KOMMENTARER Under första halvåret i år beräknas den totala tillförseln av betongvaror ha uppgått till ca 2,3 miljarder kronor i fabrikspriser. I volymen, som baseras på påbörjade husbyggnadsinvesteringar och löpande anläggningsbyggande, ingår betongelement, markprodukter, rör och betongpannor. Nybyggnadsinvesteringarna har vuxit mycket starkt under årets första sex månader och ökningen har berört flertalet sektorer på husbyggnadsmarknaden, med undantag för detaljhandelslokaler. Nybyggnadsinvesteringarna inom industrin har redan under första halvåret i år nått upp till förra årets helårsvolym. Årstakten i industrins nybyggande visar en ökning med över 15 procent mot helåret 21. Nybyggandet av detaljhandelslokaler utvecklas emellertid svagare och trenden tyder på en minskning med ca 15 procent i år jämfört med helåret 21. Med hänsyn till den fortsatta uppgången i nybyggnadsinvesteringarna under första halvåret i år har prognosen för tillförseln av betongvaror 21 blivit justerad och visar nu en ökning med 1 procent. Med hänsyn till detta, är det rimligt att vänta sig en tydlig avmattning 212 och prognosen tyder på en minskning av volymen med ca 1 procent. Även 213 väntas en minskning, dock ej lika kraftig som 212.

3 3 Import och export av byggnadsbetongvaror Import Export Avser betongvaror för byggnadsändamål Källa: SCB Miljoner kronor, löpande pris Baserat på import, export och inhemsk produktion av färdigblandad betong Källa: SCB Tillförsel av fabriksbetong Miljoner kronor, löpande pris Tillförsel av fabriksbetong 27 21, miljoner kronor, löpande priser 4 5 5% 13% 24%

4 4 SEKTOR Påbörjade ny och tillbyggnadsinvesteringar på riksnivå 29 kv , prognos Miljoner kronor, 21 års priser Kv Småhus nybyggnad Flerbostadshus nybyggnad Totalt bostäder nybyggnad Kontor Handel Hotell & nöjeslokaler Totalt kontor, handel m m Industri/logistik Skolor & barnstugor Sjukhus Samlingslokaler Samfärdsel/offentlig service Totalt offentliga lokaler TOTALT ) Servicehus, förvaltning och samlingslokaler. 2) Samfärdsel och idrottsanläggningar. Prognos, procent Total ny och tillbyggnad, Miljoner kronor, 21 års priser Prognos Flerbostadshus nybyggnad, Miljoner kronor, 21 års priser Prognos Industri/logistik, Miljoner kronor, 21 års priser Prognos Småhus nybyggnad, Miljoner kronor, 21 års priser Kontor, handel m m, Miljoner kronor, 21 års priser Offentliga lokaler, Miljoner kronor, 21 års priser Prognos Prognos Prognos

5 Kv Region Stockholm Stockholms län Påbörjade totala ny och tillbyggnadsinvesteringar per region 29 kv , prognos Miljoner kronor, 21 års priser Kv Region Västra Götaland Västra Götalands län Kv Region Skåne Skåne län Kv Region Sydsverige Östergötlands-, Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar-, Gotlands-, Blekinge- och Hallands län Kv Region Mellansverige Uppsala-, Södermanlands-, Värmlands-, Örebro-, Västmanlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län Kv Region Norrland Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län Påbörjade totala ny och tillbyggnadsinvesteringar per region Kv med prognos för helåret 211. Miljoner kronor, 21 års priser Region Stockholm % Region Mellansverige % Region Västra Götaland % Region Skåne % Region Norrland % Region Sydsverige %

6 6 Påbörjade ny och tillbyggnadsinvesteringar per län Kv , prognos helåret 211. Miljoner kronor, 21 års priser Stockholms län % Västra Götalands län Skåne län Norrbottens län % % 8% Uppsala län % Östergötlands län Hallands län Värmlands län % 5% 25% Södermanlands län Västmanlands län Jönköpings län Gävleborgs län Kalmar län Örebro län % 3% % 2% % 25% Dalarnas län Kronobergs län Västerbottens län Jämtlands län % % 3% % Västernorrlands län 233 2% Blekinge län Gotlands län 195 3% 117 4% Totalt Miljoner kronor KOMMENTARER De tre storstadslänens andel av de totala ny- och tillbyggnadsinvesteringarna i riket uppgick första halvåret i år till drygt 55 procent, vilket innebär en liten minskning jämfört med helåret 21. Den samlade volymen nybyggnadsinvesteringar i storstadslänen ökade med ca 5 procent förra året. Med hänsyn till att det påbörjade husbyggandet har fortsatt öka första halvåret, väntas volymen öka med ca 5 procent i år. I övriga riket ökade ny- och tillbyggnadsinvesteringarna med knappt 25 procent och i år väntas en ökning med knappt 2 procent till följd av en rad stora projekt inom industri och offentlig sektor i de norra länen.

7 7 KOMMENTARER TILL NY- OCH TILLBYGGNADSINVESTERINGAR Småhus Efter en trög start tog nyproduktionen av småhus fart under andra kvartalet. Vid halvårsskiftet uppgick antalet påbörjade lägenheter i småhus till sammanlagt stycken. Årstakten tyder på en liten ökning av byggnadsinvesteringarna i den här sektorn men Industrifakta fortsätter att revidera ned prognoserna. Småhusbyggandet förväntas bli oförändrat i år för att därefter vända nedåt såväl 212 som 213. Nyproduktionen av småhus har ännu inte lyckats komma upp i samma nivåer som före finanskrisen. Utvecklingen är särskilt tydlig utanför storstads- och högskoleorterna. I juni var utbudet av villor rekordstort på bostadssajten Hemnet och småhuspriserna har i princip varit oförändrade under den senaste tolvmånadersperioden. Hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin har försvagats kraftigt sedan förra rapporttillfället. Det finns ett stort lager av beviljade bygglov för småhus men bolånetaket och stigande räntekostnader dämpar efterfrågan på nyproduktion. I mindre kommuner är det ofta billigare att köpa ett begagnat småhus och renovera med hjälp av ROT-avdraget. Flerbostadshus Påbörjandevolymen av lägenheter i flerbostadshus har utvecklats positivt i enlighet med Industrifaktas beräkningar. Under första halvåret påbörjades drygt 9 5 nya lägenheter och investeringstakten följer Industrifaktas prognos om en ökning på 15 procent för helåret 211. Framtidsutsikterna har dock försämrats under sommaren. Industrifakta bedömer att tillväxten blir oförändrad under 212 och ökar med 3 procent under 213. Den underliggande bostadsbristen och hushållens starka ekonomi driver nybyggnadsinvesteringarna. Allra störst är bostadsbehoven hos unga och äldre personer. Men det finns varningssignaler. Bostadsrättspriserna sjönk med 4 procent mellan maj och juli. Stigande boräntor och hushållens oro för den ekonomiska utvecklingen i kombination med fallande fastighetspriser utgör det största hotet mot bostadsmarknaden. Detta kan leda till en snabb förskjutning mot hyresrätter. Höga produktionskostnader, kapacitetsbrist och kommunala olikheter är andra faktorer som dämpar nyproduktionen. Kontor m m Under första halvåret ökade ny- och ombyggnadsvolymen inom kontor med 72 procent, i förhållande till motsvarande period förra året. Värdet uppgick till 6,2 miljarder kronor och årstakten indikerar en ökning med cirka 3 procent jämfört med 21. I Fastighetsägarnas Sverigebarometer från juni ges en ljus bild av den kommersiella fastighetssektorn. Halvårsbokslutet redovisar minskade vakanser och stigande kontorshyror. Fastighetspriserna har utvecklats väl, särskilt i storstäderna. 7 procent av de tillfrågade fastighetsägarna tycker att lönsamheten är god eller mycket god. Framtidsoptimismen är fortsatt stark men andelen fastighetsägare som tror på sämre tider har ökat. Tjänsteindikatorn från Almega visar att produktionstillväxten inom den kontorsintensiva privata tjänstesektorn väntas öka med cirka 5 procent under helåret 211. Detta bäddar för en ganska gynnsam utveckling även i fastighetssektorn, men finansoron påverkar antagligen fastighetspriserna negativt. Handel Ny- och ombyggnadsvolymen inom detaljhandeln minskade med 28 procent under första halvåret, jämfört med samma period i fjol. Värdet uppgick till drygt 3,6 miljarder kronor. Hushållens konsumtionsutgifter har ökat mindre än väntat under första halvåret. Konfidensindikatorn för detaljhandeln har fallit med cirka 15 enheter sedan början av 211 och ligger nu klart under det historiska medelvärdet. Trots att detaljhandeln har utvecklats sämre än förväntat är en klar majoritet av företagen nöjda med försäljningen. Bilden av långsammare tillväxt och dämpad framtidstro bekräftas dock av Handelns utredningsinstitut (HUI) och Svensk Handel. Nyinvesteringar i affärslokaler, köpcentrum och gallerior är extra känsliga för ekonomisk turbulens.

8 8 Offentliga lokaler Sektorn omfattar kommunernas, landstingens och statens byggande inklusive byggande inom energisektorn, fritid/idrott med mera. Byggnadsinvesteringarna inom den offentliga sektorn uppgick till 38,6 miljarder kronor under första halvåret, en ökning med 3 procent jämfört med samma period i fjol. Ny- och tillbyggnad utvecklades mycket starkt under andra kvartalet. Samfärdsel, energi och idrottsanläggningar är den delsektor där investeringarna har ökat mest, både i värde och i procent. Sjukhus/vård uppvisar fortfarande en negativ utveckling jämfört med fjolåret. Industrifakta skriver upp sin helårsprognos för det offentliga byggandet till +12 procent. De offentliga finanserna stärks ytterligare men tempot avtar när återhämtningen i ekonomin bromsar in. Den offentliga sektorns finansiella sparande vänder från underskott 211 till överskott 212, tack vare att inkomsterna ökar mer än utgifterna. Den kommunala konsumtionen mattas av och det statliga kommunstödet som infördes för att dämpa effekterna av finanskrisen upphör helt 212. Industrifakta räknar med att minskad nybyggnation får negativt genomslag i de offentliga husbyggnadsinvesteringarna både 212 och 213. Industrifakta påminner även om att det finns det stora projekt som påverkar den offentliga byggvolymen. Först och främst nya Karolinska sjukhuset i Solna som har prognostiserats i fem etapper fram till 215. Sveriges Ekonomi Under sommaren har ekonomin präglats av finansiell oro och börsras i stora delar av världen. Den bakomliggande problematiken består främst av högt skuldsatta länder i Sydeuropa med stora budgetunderskott. Dessutom har USA:s kreditvärdighet nedgraderats och landets budgetförhandlingar har dragit ut på tiden. Osäkerheten i omvärlden leder till att återhämtningen i den svenska ekonomin bromsar in under andra halvåret 211. Flera aktörer har skrivit ned sina tillväxtprognoser. Mot den bakgrunden har regeringen har valt att senarelägga det femte jobbskatteavdraget, beslutet har fått både ris och ros då vissa bedömare menar att det är för defensivt. Även hushåll och företag har blivit mer försiktiga i sina konsumtionsoch investeringsbeslut. Konjunkturbarometern backade ytterligare i augusti, hela näringslivet såväl som hushållen bidrog till nedgången. Läget är bäst för bygg- och anläggningsverksamhet och sämst för detaljhandel som drabbas hårt när hushållens konsumtion inte ökar lika snabbt som beräknat. Byggmarknaden är mycket känslig för stigande räntor och sinande kreditförsörjning. Om bankernas likviditet försämras stiger utlåningsräntan vilket får en tydligt negativ effekt på alla typer av bygginvesteringar. Riksbankens räntehöjningar fortsätter sannolikt under prognosperioden, men i långsammare takt än väntat. Industrifakta bedömer att styrräntan når 3 procent vid utgången av 212. Industri Industrins husbyggnadsinvesteringar uppgick till 11,6 miljarder kronor under första halvåret och har därmed redan passerat helårsvolymen från 21. Siffrorna bör dock tas med försiktighet då mycket av ökningen beror på två större nybyggnadsprojekt i Norrbotten respektive Skåne. Industrifaktas prognoser för perioden lämnas i stort sett oförändrade sedan förra konjunkturrapporten i juni. Statistik från SCB tyder på en fortsatt gynnsam utveckling för industrin under andra kvartalet. Industriproduktionen ökade med 1,2 procent och orderingången med 1 procent, jämfört med föregående kvartal. Kapacitetsutnyttjandet har stabiliserats kring 9 procent. Motsvarande jämförelse mellan juni och maj 211 är dock inte lika positiv och det finns fler signaler som talar för en mer dämpad tillväxt inom industrin. Enligt Konjunkturbarometern augusti har ordertillväxten inom tillverkningsindustrin stagnerat både på hemma- och exportmarknaden. Inköpschefsindex från samma månad talar om en väsentligt svagare industrikonjunktur jämfört med i våras.

9 9 Löpande anläggningsinvesteringar Miljarder kronor, 21 års priser SEKTOR Förändring kv jmf. med kv , procent El och värmeverk m m Vatten /reningsverk 18,2 18,5 3,9 4, Transport 5,8 6,7 11 Post och tele Vägar och gator Järnvägar/övrigt TOTALT Källa: SCB 8,2 7,5 19,6 21,1 16,7 19,1 72,4 77, Löpande totala anläggningsinvesteringar 28 21, prognos Miljarder kronor, 21 års priser Totala investeringar 72,4 77,6 74,1 72,6 74,1 Förändring, procent KOMMENTARER Efter en positiv utveckling 29 har anläggningsinvesteringarna tappat fart. Industrifakta bedömer att det totala anläggningsbyggandet minskar med 4 procent 21. Prognosen för 211 har reviderats ned med drygt sex miljarder kronor sedan förra rapporttillfället vilket talar för en positiv rekyl 212. Större projekt som får genomslag på anläggningsvolymen är nya färjelägen i Norra hamnen i Malmö, Norra länken, Citybanan och Ådalsbanan. Preliminärt inleds även Förbifart Stockholm under nästa år.de statliga anslagen till järnvägar halveras nästan mellan 21 och 212. Anslagen till väginvesteringar växer men inte i samma omfattning. Kommunsektorns investeringar ökar med över 1 procent i år, bland annat pågår flera större anläggningsprojekt med olika landsting som medfinansiärer. Försenade projekt i närtidssatsningen har inletts och vägbyggandet gynnas även av bostadsproduktionen. I Konjunkturbarometern för augusti framstår bygg- och anläggningsverksamhet som ett positivt undantag då övriga sektorer i näringslivet har utvecklats betydligt sämre på sistone. Hela 8 procent av anläggningsföretagen uppger sig vara nöjda med orderstockens storlek. Enligt Sveriges Byggindustrier utvecklas de privata anläggningsinvesteringarna svagt under 211. Det är framförallt energisektorn som tappar då utbyggnaden av kraftvärmeverk och sopförbränningsanläggningar mattas av. Tillväxten i transportsektorn tar en paus 211 men återupptas nästa år till följd av nya hamninvesteringar.

10 1 Konsultföretagens arbetsvolym Ackumulerad utveckling Index 199= Prognos för orderstocken under andra halvåret 211, procent Byggtekniska konsulter 3,5 VVS konsulter,7 Arkitekter,7 Elkonsulter,7 Totalt 1, KOMMENTARER I samband med finanskrisen sjönk konsulternas arbetsvolym med drygt 6 procent. Nu är hela tappet upphämtat och index ligger på en historiskt hög nivå. Tillväxttakten har dock avtagit märkbart under det senaste halvåret, volymökningen på 1,8 procent är betydligt lägre än vad konsulterna hade räknat med. Faktum är att marknaden har utvecklats sämre än väntat för samtliga konsultgrupper. Den negativa differensen mellan prognos och utfall var störst hos VVSkonsulter och elkonsulter. Arbetsvolymen utvecklades sämre i storstäderna än i övriga landet. De byggtekniska konsulterna klarade sig bäst under första halvåret med en tillväxt på 4,3 procent. Det är också denna grupp som är mest optimistisk inför framtiden, medan övriga konsulter är mer beskedliga. Totalt väntas orderstocken öka med 1,4 procent under det kommande halvåret.

11 11 Påbörjade totala ny, till och ombyggnadsinvesteringar 27 21, prognos Miljoner kronor, 21 års priser 16 5% 6% +32% +13% 7% 1% % Löpande byggnadsunderhåll & reparationer 27 21, prognos Miljoner kronor, 21 års priser 2 +3% +3% +2% +2% +2% +3% +3% KOMMENTARER TOTALT BYGGANDE OCH UNDERHÅLL Den samlade volymen av påbörjade ny- och ombyggnadsinvesteringar, beräknas 21 ha uppgått till ca 132 miljarder kronor. Under första halvåret i år uppgick volymen till närmare 89 miljarder, vilket i årstakt innebär en ökning med 35 procent jämfört med helårsvolymen 21. Det sker en uppgång för ombyggnadsinvesteringarna inom kontor, handel m m och offentliga lokaler. Uppgången för nybyggnadsinvesteringarna är inte lika stark som för ombyggnadsinvesteringarna. Totalt beräknas ombyggnadsvolymen växa med drygt 15 procent i år medan nybyggandet ser ut att öka med ca 12 procent. Det finns omfattande renoveringsbehov i bostäder byggda under de sk rekordåren Svårigheten är hur åtgärderna skall kunna finansieras. Outhyrda kontor kan behöva kundanpassas, moderniseras och energieffektiviseras och i det offentliga fastighetsbeståndet finns liknande behov. För den senare sektorn gäller detta inte minst skolor, förskolor och utbildningslokaler. Den beräknade volymen för byggnadsunderhåll bygger bl a på resultat från intervjuer med Industrifaktas panel med stora fastighetsägare. Tillväxten väntas de närmaste åren hamna kring 2-3 procent. Generellt väntas en något starkare ökning hos kommunägda bostadsbolag jämfört med privata fastighetsägare. En del ombyggnadsåtgärder kan, p g a finansieringsproblem och svårigheter med att praktiskt genomföra moderniseringar med kvarboende, komma att föras över till löpande underhåll.

12 12 Internationell översikt av omsättning för prefabricerade betongvaror Baserat på uppgifter från Bibm, Precast book Land Omsättning i industri för prefabricerade betongvaror 26 Total omsättning på byggmarknaden 26 Prefabindustrins andel av total omsättning på byggmarknaden Miljoner Euro Miljoner Euro Procent Österrike ,2 Belgien Danmark Finland Frankrike ,3 Tyskland Irland ,9 Italien ,5 Nederländerna Norge Polen Portugal ,7 Spanien Sverige ,4 Storbritannien - - Grekland - - Källa: Bibm *Endast medlemmar