Förslag på ändringar för fler bostäder åt unga och studenter (Regeringsuppdrag, Boverket, rapport 2013:20)

Transkript

1 Socialdepartementet Stockholm YTTRANDE Diarienummer: S2012/8156/PBB Nedan följer Studentbostadsföretagens yttrande över: Förslag på ändringar för fler bostäder åt unga och studenter (Regeringsuppdrag, Boverket, rapport 2013:20) Sammanfattning av Studentbostadsföretagens synpunkter Bakgrund Studentbostadsföretagen har länge efterfrågat en översyn av de byggregler som styr byggandet av studentbostäder. Ett regelverk som i större utsträckning är anpassad efter studentbostadens förutsättningar kommer att ha positiva effekter på nyproduktionen av desamma. Det är därför mycket glädjande att regeringen gett Boverket i uppdrag att se över just dessa regler. Tyvärr lever dock inte utredningens förslag till åtgärder upp till branschens förväntningar. Även om en del av ändringsförslagen är positiva kommer de enligt Studentbostadsföretagens mening inte leda till någon ökad produktion av Studentbostäder. Det gäller såväl de ändringar som denna remiss avser, som resterande ändringar i utredningen som Boverket kommer att begära remiss på under hösten. Det beror främst på att det underlag som utredningen använder för sina förslag uppvisar rena felaktigheter i för utredningen centrala beräkningar och stora brister i argumentationen kring effekterna av föreslagna ändringar. Studentbostadsföretagen konstaterar att det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet i en utredning på uppdrag av regeringen presterar ett resultat som kvalitetsmässigt håller så pass låg nivå. Förhoppningen med utredningen var att förslagen skulle skapa förutsättningar för fler studentbostäder och därmed möjliggöra högre utbildning. Synpunkter på förslagen: Definition av studentbostad Studentbostadsföretagen avstyrker Boverkets förslag till definition då den inte tar tillräcklig hänsyn till studentbostadens syfte och funktion. Det som i första hand skiljer studentbostäder från övriga bostäder på marknaden är den begränsade besittningsrätten, som i förlängningen tillgodoser att bostäderna enbart bebos av studenter. Därför föreslår Sida 1 av 11

2 Studentbostadsföretagen att den definition som branschen själva använt sedan lång tid tillbaka är den som bör antas. Den lyder som följer: Studentbostad är en bostadslägenhet för person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning. Studentbostaden skall upplåtas med hyresrätt och på villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens fortsatta studier. Tidsbegränsade bygglov Studentbostadsföretagen avstyrker Boverkets förslag till maximal tidsgräns för tidsbegränsade bygglov. För att förbättra möjligheterna att uppföra studentbostäder med tidsbegränsat bygglov innebär en förlängning till 15 år en marginell skillnad för projektens ekonomi vilket är det främsta hindret mot produktionen idag. Vill man nå en ökad produktion bör den maximala tidsgränsen för tidsbegränsade bygglov vara 20 år. Tillgänglighetskrav Studentbostadsföretagen anser att tillgängligheten för personer med funktionshinder är viktig i studentbostäder. Dock anser vi att dagens regler är i behov av en förändring. Dessvärre uppvisar den argumentation och de beräkningar som i utredningen ligger till grund för Boverkets förslag en rad felaktigheter och tveksamheter. Det medför att slutsatserna går emot erfarenheten hos arkitekter och byggherrar med gedigen erfarenhet av utformning och uppförande av studentbostäder. Den går också rakt emot verkliga exempel från Norge där de ändringar Boverket inte går vidare med innebär såväl mindre lägenheter som upp till 20 procent lägre byggkostnad. Om det skall vara möjligt att bygga mindre bostäder än idag måste tillgänglighetsreglerna ändras. Studentbostadsföretagen menar därför att tillgänglighetsreglerna skall ändras till motsvarande det regelverk som finns i Norge där 20 procent av bostäderna i ett studentbostadsprojekt är tillgängliga enligt dagens regler medan resterande bostäder är besökstillgängliga. Nedan följer en mer utförlig genomgång av Studentbostadsföretagens synpunkter på föreslagna ändringar till följd av utredningen. Då Studentbostadsföretagen enbart företräder intressen kopplade till studentbostäder kommer våra synpunkter uteslutande behandla studentbostäder och inte ungdomsbostäder. Våra synpunkter är indelade i fyra huvudpunkter efter de förslag som utredningen föreslår. Dessa är och återfinns på följande sidor: 1. Definition av studentbostad, s Tidsbegränsning för tillfälligt utnyttjade av mark (tillfälliga bygglov), s. 5 Sida 2 av 11

3 3. Tillgänglighetskrav, s Förenklad process vid flytt av enkel byggnad, s. 11 Till detta dokument finns också bifogat två bilagor. Dessa är: Bilaga 1: Översiktsritning studentbostadsprojekt med dagens regler Bilaga 2: Översiktsritning studentbostadsprojekt med norska byggregler (20 procent tillgängligt, 80 procent besökstillgängligt) Sida 3 av 11

4 1. Definition av studentbostad (Plan- och bygglagen (2010:900), 1:4) Den definition av studentbostad som utredningen föreslår är allt för vid och tar inte hänsyn till vad studentbostaden har för roll och syfte. Studentbostäder började en gång byggas för att tillhandahålla ändamålsenliga bostäder särskilt avsedda för studenter. Det centrala har alltid varit den begränsade besittningsrätten som innebär att den dagen en hyresgäst inte längre bedriver aktiva studier upphör hyresavtalet och en aktiv student tar över bostaden. På så sätt garanteras att bostaden varaktigt reserveras för studenter samtidigt som studentbostaden inte är något annat än ett genomgångsboende för en begränsad tid. Det är också detta som skiljer studentbostaden från övriga bostäder på bostadsmarknaden. De särskilda regler som finns vid utformning av studentbostäder har tillkommit på grund av ovan nämnda förutsättningar; ett tillfälligt boende som studentbostaden behöver inte uppfylla samma krav vad gäller exempelvis storlek som en vanlig bostad. Med ytterligare särregler är det också viktigt att i en definition av studentbostad precisera varför de särskilda reglerna skall gälla. Den begränsade besittningsrätten är också orsaken till att studentbostäder enbart utgörs av hyresrätter. Bostads- och äganderätter är betydligt svårare att varaktigt reservera för studenter, om det ens är möjligt överhuvudtaget. Det är mycket viktigt att skilja på en bostad som marknadsförs eller hyrs ut till någon som råkar vara en student, och de bostäder som varaktigt bidrar till att det finns tillgängliga bostäder för studerande vid terminsstarten år efter år. Den definition som Boverket föreslår tar inte hänsyn till något av resonemanget ovan. Hänsyn tas inte heller till tidigare vedertagna definitioner som studentbostadsbranschen själva arbetar efter eller de som regeringen själva använt sig av vid bland annat de stöd för nyproduktion som tidigare funnits. Att enbart fästa sig vid bostad avsedd för studerande innebär dessutom att den som bygger studentbostäder, enligt gällande regler, i princip är fri att hyra ut bostaden till vem som helst, student eller ej. Därmed motverkar man syftet med att ha särskilda regler för studentbostäder, nämligen att tillgodose att det finns ett ändamålsenligt boende för studerande vid eftergymnasiala utbildningar. Därför avstyrker Studentbostadsföretagen Boverkets lydelse och föreslår följande lydelse vilken studentbostadsbranschen själva arbetat efter sedan lång tid tillbaka (förslag till ändring i förhållande till Boverkets formulering är understruket): PBL, 1:4 I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,... Sida 4 av 11

5 studentbostad: bostadslägenhet för person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning. Studentbostaden skall upplåtas med hyresrätt och på villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens fortsatta studier. 2. Tidsbegränsning för tillfälligt utnyttjade av mark (tillfälliga bygglov) (Plan- och bygglagen (2010:900), 4:29 och 9:33) Studentbostadsföretagen välkomnar utredningens förslag att ändra nuvarande tidsgräns för tillfälliga bygglov för att öka möjligheterna att få ekonomi i studentbostadsprojekt på tillfälligt lov. Vi vill dock understryka att en tillfällig bostad på tidsbegränsat bygglov inte löser det permanenta problem med brist på bostäder som finns på de största studieorterna. Därtill krävs ökat fokus på permanenta åtgärder. Dock kan tillfälliga bostäder utgöra ett komplement i vissa fall. I de fallen är det dock viktigt att den tidsperiod för vilken bygglov beviljas innebär en reell möjlighet att få en hållbar ekonomi i projektet. För kort tidsperiod ger kort avskrivningstid vilket i slutändan innebär en hyra för de boende som sällan står i proportion till en students betalningsförmåga eller bostadens kvalitet. Dagens maximala tidsgräns på 10 år är i detta avseende för kort varför det är svårt att bygga studentbostäder på tillfälliga lov. Utredningens förslag A medför därmed ingen förändring av det förhållandet. Enligt Studentbostadsföretagens bedömning innebär inte heller utredningens förslag B någon markant skillnad för möjligheterna få till stånd studentbostäder på tidsbegränsade bygglov. Om ambitionen är att kraftigt öka utbudet av bostäder byggda på tidsbegränsade lov bör en återgång ske till den maxgräns på 20 år som gällde enligt Äldre plan- och bygglagen före Kombineras det med möjlighet för kommunen att bevilja den maximala tidsgränsen vid första ansökan, som föreslås i båda utredningens förslag, skulle det innebära betydligt förbättrade möjligheter att få till stånd studentbostäder på tidsbegränsade bygglov. Studentbostadsföretagen anser också att bör införas en möjlighet till dispens från den maximala tidsgränsen för tidsbegränsat lov. Om en uppförd byggnad med bostäder fungerar tillfredsställande samtidigt som markens tilltänkta användning inte är nära förestående att genomföras vid bygglovets upphörande, bör det vara möjligt att låta bostäderna få bygglov som är längre än den beviljade maxgränsen. Redan idag finns absurda exempel där man tvingas riva bostäder mitt i brinnande bostadsbrist då lovet upphört, någon annan lämplig mark inte finns tillgänglig och den befintliga platsen ändå inte ska användas till något annat inom den närmaste tiden. Studentbostadsföretagen avstyrker därmed utredningens båda förslag och förordar istället följande lydelser (ändringar i förhållande till Boverkets formuleringar är understrukna): Sida 5 av 11

6 PBL, 4:29 Tiden för tillfällig användning få förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år. PBL, 9:33 För en åtgärd som uppfyller något eller några men inte alla förutsättningar enligt får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark. Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst tjugo år. Sökanden kan ansöka om förlängning om byggnadsnämnden inte beviljat lov enligt den högsta tillåtna tiden. Den sammanlagda tiden får överstiga tjugo år endast om: 1. lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9. 2.lovet avser existerande och välfungerande byggnad på mark som ej avses användas inom de kommande fem åren 3. Tillgänglighetskrav (Plan- och bygglagen (2010:900), 8 kap.) Studentbostadsföretagen är starkt kritiska till utredningens resonemang och slutsatser kring ändrade tillgänglighetskrav. Vi ställer oss också mycket undrande till det korrekta i att behandla utredningen i två separata remisser. Det är självklart skillnad på exempelvis lagförslag och allmänna råd vilket föranleder olika processer. Men det är djupt olyckligt då argumentationen för de förslag om tillgänglighetskrav som förs fram i utredningen är starkt beroende av de förslag kring bostadsutformningskrav som uppenbarligen kommer att behandlas i en senare remiss direkt till Boverket. För att ge en korrekt bild av våra synpunkter kring tillgänglighetskraven är det därför nödvändigt att också till viss del avhandla bostadsutformningskraven i denna remiss. Sida 6 av 11

7 Effekten av små bostäder Tillgänglighetskraven har en stark inverkan på möjligheten att utforma en bostad. Särskilt när det gäller små bostäder då tillgänglighetskraven i praktiken medför en gräns för hur små bostäder det går att bygga. Som utredningen konstaterar innebär möjligheten att bygga mindre lägenheter sannolikt också en positiv effekt för hur mycket som byggs. Mindre lägenheter innebär möjlighet till fler bostäder per projekt vilket ökar intäkterna för byggherren och därmed en positiv effekt för hela projektets ekonomi. I tider när det är oerhört svårt att få ekonomi i projekt med små bostäder för studenter kan ett fåtal lägenheter extra per projekt vara skillnaden mellan om det går att genomföra eller ej. Mindre lägenheter innebär också lägre hyra då bostadens yta till stor del bestämmer hyran. Lägenheter som kan förväntas ge en rimlig hyra för studenten underlättar också nyproduktionen då det är större säkerhet att bostäderna kan hyras ut. Då de ekonomiska förutsättningarna ändrats de senaste åren med avskaffande av räntebidrag och framförallt investeringsstöd kan man också se att de lägenheter som byggs i huvudsak är mindre än tidigare. Detta eftersom det är svårt för såväl projektens ekonomi som för studentens betalningsförmåga att klara av större lägenheter. Bostadsutformning De minsta lägenheter som byggs för studenter, så kallade studentettor, är med dagens regelverk runt 20 m 2, vilket också påpekas i utredningen. Det är möjligt att komma ner ytterligare någon kvadratmeter i storlek (utredningen exemplifierar med 18 m 2 ) men det är ytterst svårt att uppfylla regelverk vad gäller utformning av bostaden och möjligheterna till placering i byggnaden om man bygger mindre än 20 m 2. Med de förändringar av bostadsutformningskraven som Boverket föreslår menar man dock att det går att bygga 25 procent mindre lägenheter än vad som går idag. Det är en helt felaktig slutsats som tyvärr också ligger till grund för att Boverket väljer att inte föreslå förändringar i tillgänglighetskraven annat än vid inredning av vind. Felaktigheten grundar sig på det sätt vilket Boverket jämför en bostad byggd med dagens regler, och hur den skulle se ut om den var byggd enligt de förslag utredningen föreslår. Istället för att utgå från den minsta möjliga bostad som går att bygga idag (runt 20 m 2 ) väljer Boverket att ta en befintlig bostad på 26,9 m 2 som jämförelseobjekt. En bostad som dessutom är byggd i tider med ekonomiskt stöd då det som sagt rådde andra ekonomiska förutsättningar. Därefter ritar man om den enligt de ändringsförslag utredningen föreslår varpå resultatet blir 20,5 m 2, en minskning på 25 procent. Dock går det redan att bygga bostäder på 20,5 m 2 med dagens regler varför jämförelsen i utredningen är helt irrelevant. Slutsatsen som sedan dras blir därmed också helt felaktig. Vad utredningen skulle gjort är självklart att jämföra den minsta möjliga bostaden som går att bygga idag, och den minsta som hade gått att bygga efter de föreslagna ändringarna. Först då går det att uttala sig i generella termer om hur mycket mindre det går att bygga med de föreslagna regeländringarna. Studentbostadsföretagens egna beräkningar Studentbostadsföretagen har låtit arkitekter med gedigen erfarenhet av att rita små studentbostäder åt medlemmar i Studentbostadsföretagen titta på de förslag Boverket föreslår och göra den jämförelse som Boverket väljer att inte göra i utredningen. Vi har låtit arkitekten utgå från ett projekt de har ritat som avser 148 lägenheter i en nybyggnation i Stockholm. Merparten av Sida 7 av 11

8 lägenheterna i projektet är ettor på 20,4 m 2, ritade enligt dagens regelverk. Se bifogad bilaga 1 för ritningar över det befintliga projektet ritat efter dagens regelverk. Med de förändringar av bostadsutformningskraven som Boverket föreslår skulle det inte vara möjligt att krympa typlägenheten på 20,4 m 2 någonting. De funktioner Boverket menar att man kan sammanföra är i praktiken redan sammanförda då de är utflyttade till ett gemensamt utrymme. Den enda möjligheten är att krympa kökslängderna och utrymmet för förvaring, men de måtten preciseras inte i utredningen varför det är svårt att ta hänsyn till dem i nya ritningar. Dock kan man konstatera att det är tveksamt om det ens är lämpligt att krympa köket mer än vad det redan är i denna typ av lägenheter. Frågar man hyresgästerna, studenterna, anser de att ett välutrustat kök är en av de viktigaste delarna i lägenheten. 1 Att sänka kvaliteten i boendet genom att mer eller mindre halvera köket (vilket det ser ut som i Boverkets exempelritningar) är troligen inte aktuellt för merparten av landets studentbostadsaktörer. Även om så är fallet skulle den minskade ytan bli långt ifrån de 25 procent som Boverket kommer fram till. Den stora skillnaden mellan dagens regelverk och det som föreslås i utredningen är istället att man enligt förslagen inte behöver kompensera de sammanförda funktionerna i lägenheten med ett gemensamt utrymme i anslutning till bostaden, vilket krävs idag. Det är en positiv effekt som påverkar dispositionen av lägenheter i byggnaden och som i vissa fall kan innebära att det frigörs yta som kan användas till ytterligare lägenheter. Där ligger vinsten, en vinst som i praktiken inte har något att göra med möjligheten att krympa ytor i lägenheten. Utredningens syn på tillgänglighetskraven I utredningen används slutsatserna om de minskade lägenhetsytorna till följd av ändrade bostadsutformningskrav som grund för att inte föreslå ändringar i tillgänglighetskraven annat än vid inredning av vind. Man menar att den effekt som ändrade tillgänglighetskrav skulle ha på lägenhetens storlek är så pass liten att det inte är någon idé att gå vidare med förslagen. Även detta är en felaktighet. Utredningens exempel menar att en lägenhet på 20,5 m 2 kan krympas till 19,7 m 2 om man helt tar bort tillgänglighetskraven. 2 Gör man en besökstillgänglig lägenhet enligt Boverkets exempel blir den 19,3 m 2. 3 Med andra ord, en besökstillgänglig lägenhet som kräver större ytor för att man ska kunna komma runt med en rullstol kan alltså byggas mindre än en helt otillgänglig lägenhet enligt Boverket. En mycket märklig slutsats som går rakt emot all branscherfarenhet och ytterligare ett exempel på de bristfälliga uträkningar och slutsatser som görs i utredningen. Studentbostadsföretagens egna beräkningar För att belysa detta ytterligare har Studentbostadsföretagen även låtit ovan nämnda arkitekter rita om ovan nämnda lägenhet från projektet i Stockholm till besökstillgängliga lägenheter. Resultatet blir att en besökstillgänglig variant av lägenheten kan göras 17,1 m 2. Alltså drygt 3 m 2 mindre än om den följer dagens regler. Se bilaga 2 för ritningar. Värt att notera är även att den 1 Dalholm-Hornyanszky, Elisabeth (2012); Hur vill studenter bo?; Studentbostadsföretagen och Institutionen för designvetenskaper, Lunds tekniska högskola; s31 och Studentbostadsföretagen (2013): Hur studenter vill bo. s. 19. (Den senare kan laddas ner från: 2 Boverket (2013); Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter; Figur 19, s Boverket (2013); Figur 16, s. 86 Sida 8 av 11

9 besökstillgängliga lägenheten på 17,1 m 2 har köksutrymme och förvaring som följer dagens regelverk. Till skillnad från Boverkets exempellägenhet där köks- och förvaringsutrymme är krympta och följer de förslag man lägger på minskade bostadsutformningskrav. Som nämnts ovan innebär minskad lägenhetsyta framförallt möjligheter att få plats med fler bostäder per projekt. I exemplet från Stockholm hade tillgänglighetskrav som medför att 20 procent av bostäderna är tillgängliga och resterande 80 procent är besökstillgängliga inneburit 164 lägenheter istället för dagens 148. En ökning med 11 procent. Arkitekten påpekar dessutom att effekten troligen hade blivit ännu större om man från början kunnat anpassa byggnaden efter de mindre lägenheterna istället för som i detta exempel behålla den existerande byggnadens utformning och enbart ändra lägenheternas utformning i efterhand. I grund och botten handlar regelförenklingar om kostnader och intäkter. Mindre lägenheter innebär lägre produktionskostnad per lägenhet samt högre intäkter per projekt. Några vidare beräkningar på vad våra egna uträkningar skulle innebära för produktionskostnad och intäkter har inte gjorts. Det är dock intressant att utredningen pekar på att man i Norge räknar med att lägre tillgänglighetskrav för studentbostäder, motsvarande dem som presenteras i utredningen och som vi exemplifierat med ovan, innebär en produktionskostnad som är procent lägre än om man byggt med normalt gällande tillgänglighetskrav. 4 En sådan sänkning av produktionskostnaden hade utan tvekan bidragit till att kraftigt underlätta produktionen av studentbostäder i Sverige vilket också var utredningens syfte. En annan viktig aspekt som skulle öka produktionen av studentbostäder är att närma sig en EUharmonisering kring utformningen av studentbostäder. Sverige bygger troligen de största studentbostäderna i Europa. Skulle Sverige istället närma sig den norm och praxis som råder i Europa idag med studentbostäder på runt 17 m 2 skulle förutsättningar för lägre produktionskostnader, hyror och en kraftigt ökad produktion finnas på plats. Detta främst genom möjligheten att ta del av det stora industriella byggandet som finns i Europa. Det finns företag som idag levererar olika varianter av ovan nämnda typbostad till vitt skilda länder inom Europa. Dock inte till Sverige som är exkluderad från denna typ av byggande och bostäder på grund av gällande regler. Den svenska studentbostadsmarknaden är extremt liten i ett Europeiskt perspektiv och skulle utan tvekan kunna dra stor nytta av ett utökat utbud av denna typ av produkter. Det kräver dock att möjligheterna att bygga mindre bostäder ändras. Studentbostadsföretagen har under en längre tid efterfrågat en utredning och översyn av de regler som styr byggandet av studentbostäder. När den väl genomförs är det anmärkningsvärt att slutsatserna som dras baseras på en rad beräkningar och antaganden som uppvisar allvarliga brister som påpekats i exemplen ovan. Det är helt enkelt inte möjligt att utifrån de exempel som Boverket presenterar dra realistiska slutsatser om effekterna av vare sig ändrade bostadsutformningskrav eller tillgänglighetsregler på det sätt som görs. Det är anmärkningsvärt att en statlig myndighet i en viktig utredning på uppdrag av regeringen inte presenterar ett bättre underlag för de ändringar man föreslår. 4 Boverket (2013); s. 147 Sida 9 av 11

10 Studentbostadsföretagens förslag Studentbostadsföretagen anser att tillgänglighet för personer med funktionshinder självklart är viktigt även i studentbostäder. Det ska givetvis vara möjligt för exempelvis rullstolsburna att såväl bo i, som att besöka nybyggda studentbostäder. Det behovet går dock att uppfylla med råge även om man ändrar reglerna till den variant man har i Norge där 20 procent av nybyggda studentbostäder följer de normala tillgänglighetsreglerna medan resterande 80 procent är besökstillgängliga. I utredningen framgår att personer med funktionshinder ökar i studentpopulationen. Vilket säkert är helt riktigt. Men sett till antalet boende i studentbostad med ett funktionshinder som innebär behov av rullstol, vilket är det centrala i diskussionen kring tillgänglighetsregler, så utgör de mindre än en procent av hyresgästerna i dagens studentbostäder. De hyresgäster som finns bor dessutom oftast i lägenheter som genomgått särskild bostadsanpassning där tillgängligheten vida överstiger de tillgänglighetskrav som ställs på en normal bostad idag. Dessutom bereds personer med särskilda behov oftast förtur till anpassade lägenheter, vilket självklart skulle vara ett faktum även om tillgänglighetsreglerna ändrades. En situation där 20 procent av bostäderna byggs tillgängliga och resterande 80 procent besökstillgängliga skulle med andra ord gott och väl täcka det verkliga behovet av tillgängliga bostäder. Värt att notera är även att ändrade tillgänglighetsregler enligt vårt förslag ovan på flera sätt hade ökat tillgängligheten. För att uppnå besökstillgänglighet krävs exempelvis fullt tillgängliga badrum på varje våningsplan där tillgängligheten kan göras betydligt bättre än vad som är fallet i de våtrum som byggs i dagens lägenheter. Exempelvis genom större yta och anpassade installationer för att möjliggöra lyft runt toalett och dusch. Detsamma gäller för de 20 procent tillgängliga lägenheterna. En lägenhet byggd enligt dagens regelverk på runt 20 m 2 är i praktiken inte särskilt lämpad för en rullstolsburen person att bo i även om regelverket säger det. Det är trånga passager, installationer i fel höjd, etc. något som skulle kunna förbättras avsevärt om enbart en del av alla nybyggda lägenheter behöver byggas fullt tillgängliga. Det är också viktigt att komma ihåg att studentbostaden är en genomgångsbostad som man bor i under en begränsad tid varför det redan idag finns särskilda regler för utformningen. Vill man genom regelförändringar öka produktionen av mindre studentbostäder är det en nödvändighet att också ändra tillgänglighetskraven för studentbostäder. Studentbostadsföretagen föreslår därför att tillgänglighetskraven för studentbostäder ändras så att 20 procent av bostäderna i ett studentbostadsprojekt är tillgängliga motsvarande dagens regelverk, medan resterande 80 procent är besökstillgängliga. Med andra ord motsvarande det ena av de två förslag Boverket utreder men väljer att inte gå vidare med. Inredning av vind till studentbostad om högst 35 m 2 Det förslag om ändrade tillgänglighetsregler vid inredning av vind till studentbostäder som utredningen föreslår är positivt. Dock konstaterar Studentbostadsföretagen att det eventuella tillskott av bostäder som regelförändringen medför kommer att bli i högsta grad marginellt. Sida 10 av 11

11 Studentbostadsföretagen tillstyrker förslaget om slopad tillgänglighet vid inredning av vind till studentbostäder om högst 35 m2. 4. Förenklad process vid flytt av enkel byggnad (Plan- och bygglagen (2010:900), 10:14 samt Plan- och byggförordning (2011:338), 7:5) Studentbostadsföretagen tillstyrker båda förslagen för underlättande av flytt av byggnad. För studentbostadsföretagen, Chris Österlund Ordförande Martin Johansson Generalsekreterare Sida 11 av 11

12 Bilaga 1

13 Bilaga 2